Bedömning. formativ och rättssäker. Anna Karlefjärd 2016

Transkript

1 Bedömning formativ och rättssäker Anna Karlefjärd 2016

2

3 Innehåll Formativ bedömning vad vet vi idag? Kursplaner Bedömning dokumentation Betygssättning

4 FRIUTRYMME Friutrymme LÄRARE SOM FRONTLINJEBYRÅKRAT

5

6

7 ÅTERKOPPLING TILL LÄRAREN ÅTERKOPPLING TILL ELEVEN

8

9 Jakten på den rätta metoden!

10 Pilotprojekt

11 KARTLÄGGNING Föreläsning om formativ bedömning externt och internt Kunskapsbedömning i skolan. Diskussioner i arbets- och ämneslag Inspiration & tips Det verkar finnas ett glapp mellan vad som förväntas av lärare i fråga om utvecklingsarbete och hur lärarna själva ser på saken (Olin, 2009)

12 Bedömning för lärande Vad händer här? Vad händer här? Tydliggöra mål & kunskapskrav Skapa aktiviteter som synliggör lärande Återkoppling Fokus: Bedömning som underlag för omdömen och betygsättning

13 ÅTERKOPPLING TILL LÄRAREN ÅTERKOPPLING TILL ELEVEN

14

15 Förbättringsarbetets olika faser initiering implementering institutionalisering tid

16 Kommunikativa arenor kollegialt lärande A communicative space is constituted as issues or problems are opened up for discussion, and when participants experience their interaction as fostering the democratic expression of diverse views [ ] and permitting people to achieve mutual understanding and consensus about what to do Kemmis (2001)

17 Kan vi inte jämt bara tôla lite

18 FORSKNING OCH BEDÖMNING SYNLIGGÖRA ELEVERS LÄRANDE ÅTERKOPPLA SÅ ELEVERS LÄRANDE GYNNAS FÖRÄNDRA UNDERVISNINGEN UTIFRÅN VÅRA BEDÖMNINGAR METAKOGNITION

19 INRE MOTIVATION

20 SUMMATIV FORMATIV

21

22

23 Formativ bedömning i Lgr11 & Gy11 Ur Lgr11 kap 2.7 och Gy Bedömning och betyg Mål Skolans mål är att varje elev: utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

24 Formativ bedömning i Lgr11 Syfte Kemi på så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat. Kunskapskrav Engelska åk 6 för att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. Kunskapskrav Matematik åk 6 Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Kunskapskrav Bild åk 6 Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

25 Fem nyckelstrategier Jag som pedagog har förstått den stora vinsten i att utgå från elevernas gnista och att i möjligaste mån anpassa läroplanen efter undervisningen och inte tvärtom! Horisonten.io feb-16 Hur var det nu då med betyg på enskilda uppgifter, får vi ha det? Leahy, Lyon, Thompson, & Wiliam Översättning från Pedagogstockholm

26 2. Lärande klassrum I det formativa klassrummet gör läraren uppgifter för att få igång en diskussion eller för att få information om hur eleverna tänker. Ibland kan det vara svårt för eleverna att våga visa vad de inte kan. Men i ett formativt klassrum vill eleverna visa det. Det ger större möjlighet att utveckla sin förståelse. Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. Torulf Palm, Umeå universitet

27 2. Lärande klassrum Att tillfredsställa läraren är en stor drivkraft och märkligt nog har det smugit sig in en attityd som säger att man ska undvika att fråga läraren om råd. Det kan tolkas som brist på självständighet och kan ge sämre betyg. Anders Eklöf, Göteborgs Universitet i samråd efter samråd

28 LEDORD Dylan Wiliam

29 2. Lärande klassrum! Undervisningen bör utformas så att det framgår både för lärare och för elever i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått det vill säga var de befinner sig i förhållande till målen. ½ och/eller ¾ in i ett arbetsområde Under lektionen Avslutar ett arbetsområde

30 Formativ klassrumspraktik 1. Skapa tänkande hos eleven 2. Förse läraren med info inför nästa steg i undervisningen

31 Formativ klassrumspraktik 0.9 sek

32 Formativ klassrumspraktik NO HANDS UP & GLASSPINNAR Om inte eleven har en fråga!

33 Formativ klassrumspraktik SPELA INTE PINGIS SPELA BASKET

34 Formativ klassrumspraktik VAD INNEBÄR TÄTA OCH EFFEKTIVA BEDÖMNINGAR? Foto: Olivia Jeczmyk DEN KORTA CYKELN AV FORMATIV BEDÖMNING ÄR DEN MEST EFFEKTIVA DEN SOM SKER KONTINUERLIGT UNDER LEKTIONSTID

35 Formativ klassrumspraktik Välgenomtänkta flervalsfrågor som visas för eleverna vid ett visst stadium i genomgången eller frågor som kräver ett kort svar

36 Formativ klassrumspraktik När började andra världskriget?

37 Formativ klassrumspraktik Ett sätt att snabbt fånga upp var eleverna befinner sig, hur de har förstått mål och syfte med arbetet är att göra "Exit tickets". Ex. Förklara hur de uppfattat målet, genomgången eller instruktionen alt. ställer en fråga eller svarar på en fråga

38 Formativ klassrumspraktik Exit Notes

39 Formativ klassrumspraktik SJÄLV- OCH KAMRATBEDÖMNING

40 Formativ klassrumspraktik Underlag för självbedömning Elevens lösning Matris Modellsvar Uppgift: Jämför din lösning med modellsvaret. Vilka likheter och skillnader hittar du? Hur skulle din lösning kunna förbättras? Utgå från jämförelsen.

41 Formativ klassrumspraktik Kamratbedömning Ge eleverna blanka uppsättningar av prov som de tidigare har genomfört individuellt och som de arbetar med i grupp för att formulera de bästa svaren. Eleven får möjlighet till en lärande situation där han eller hon tillsammans med andra samarbetar kring stoffet och kommer överens om de bästa svaren och formuleringarna

42 FUNDERINGAR Skapar jag en undervisning som synliggör alla elevers lärande? På vilket sätt påverkar mina bedömningar min undervisning? Hur kan jag återkoppla så att jag når fler samtidigt? Ger jag min återkoppling vid en tid så att den ger störst effekt? Låter jag mina elever arbeta med den återkoppling som jag ger?

43 Vad ska eleverna lära sig? Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna och de bör få möjlighet att lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer.

44 Kursplaner Syfte Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Syftet är ämnesspecifikt och beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Förmågor (långsiktiga mål) är ämnesspecifika och beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De konkretiserar vad av syftet som ska betygsättas. Centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla i den aktuella kursen. Det finns en tydlig relation mellan mål och centralt innehåll. Det centrala innehållet motiveras av målen. Kunskapskraven utgår från de långsiktiga målen. I kunskapskraven finns kopplingar till det centrala innehållet. Hur specifika kopplingarna är skiljer sig åt från kurs till kurs. Ofta är kopplingarna övergripande.

45 Kunskapskrav & centralt innehåll Exempel: Det sammanfattande uttrycket historiska förhållanden, skeenden och gestalter ur kunskapskraven syftar på flera olika punkter i det centrala innehållet. I årskurserna 7 9 kan det innefatta: Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet. Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och andra delar av världen.

46 Lgr11 och kunskapskraven Matematikens syftestext avslutas med: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, Föra och följa matematiska resonemang, och Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

47 Lgr 11 och kunskapskraven Betyget E Betyget C Betyget A Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Utdrag ur kunskapskraven för Matematik i årskurs 9

48 Frågor att ställa sig! Med vilka bedömningsformer kan vi pröva att eleven använder matematiska begrepp i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt? Vilka matematiska begrepp ska eleven använda? Vad innebär välkända sammanhang? Vad innebär huvudsak fungerande sätt? Hur lär vi eleverna hur de gör när de använder matematiska begrepp?

49 Gy11 och kunskapskraven Vad ska eleven göra? På vilket sätt gör eleven det? Del av kunskapskrav E: Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. Ur kunskapskraven matematik 1b, gymnasiet

50 Frågor att ställa sig! Vad innebär t.ex. viss säkerhet och några kopplat till begreppsanvändning? Vilka bedömningssituationer behöver vi skapa för att eleverna skall kunna visa t.ex. hur de beskriver innebörden av begrepp? Hur får vi bra samstämmighet mellan bedömningsformer och det som ska bedömas? Vad innebär: Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. för vår bedömning? Hur lär vi eleverna att använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem?

51 Lgr11 och kunskapskraven Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar [ ] Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser Ur kunskapskrav SO årskurs 3

52 Lgr11 och kunskapskraven Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter Ur Kunskapskrav för Svenska i årskurs 3

53 Frågor att ställa sig! Vad innebär bekanta och elevnära texter i årskurs 1-3? Vilka lässtrategier behöver elever i årskurs 1-3 möta i undervisningen? Vad innebär huvudsak fungerande sätt? Vilka bedömningsformer behöver vi använda för att se hur eleven använder lässtrategier? Vilka bedömningsformer behöver vi använda för att eleven skall få möjlighet att visa att den kan kommentera och återge viktiga delar av innehållet i en text? Vad innebär ett enkelt resonemang för elever i årskurs 1-3?

54 Gy11 och kunskapskraven Eleven förstår det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i talat språk i lugnt tempo samt i enkla texter om kända ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna väljer och använder eleven någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven väljer texter och talat språk från olika medier, samt använder med viss relevans det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag formulerar sig eleven enkelt, begripligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven, och gör enkla förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion uttrycker sig eleven begripligt och enkelt. Dessutom väljer och använder eleven i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven diskuterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och gör då också enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

55 Frågor att ställa sig! Vilka bedömningsformer behöver vi använda för att ge eleven möjlighet att redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet? Vilka strategier undervisar vi om för att ge eleven förutsättningar att välja mellan dem? Hur ser vi på värdeorden och hur förtydligar vi dem i vår undervisning?

56 Lgr11 och kunskapskraven Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan även utvärdera aktiviteter genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Ur Kunskapskrav Idrott och hälsa årskurs 9

57 Frågor att ställa sig! Vilka lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer skall eleven få möta i undervisningen? Hur lär vi eleven på vilket sätt man kan variera och anpassa sina rörelser till olika aktiviteter? Vilka bedömningsformer använder vi för att se hur eleven varierar och anpassar sina rörelser till aktiviteten? Vilka möjligheter ger vi eleven att samtala om egna upplevelser och föra underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan? Vad behöver undervisningen innehålla för att eleven skall utveckla förmågan att föra resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan?

58 Lgr11 och kunskapskraven Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också beskriva och ge exempel på energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och flöde Ur Kunskapskrav Fysik årskurs 6

59 Frågor att ställa sig! Vilka bedömningsformer använder vi för att ge eleven möjlighet att samtala om och diskutera frågor som rör, energi, teknik, miljö och samhälle? Vad behöver vi tänka på i vår undervisning för att eleven skall lära sig hur man samtalar och diskuterar på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt? Vilka bedömningsformer använder vi för att eleven skall få möjlighet att föra resonemang om naturvetenskaplig information och naturvetenskapliga källors användbarhet? Hur planerar vi undervisningen så att vi ger eleverna möjlighet att resonera om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband, på ett sätt som ger dem möjlighet att träna på de olika delarna?

60 Lgr 11 och kunskapskrav Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Ur kunskapskraven NO åk.3

61 Kommunikativ kursplan Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Varför måste vi prata hela tiden!?!

62 Lgr 11 och kunskapskraven Enkla resonemang Fåtal kopplingar till innehållet Korta resonemangskedjor Fokus på enbart någon detalj Utvecklade resonemang Flera olika kopplingar Längre resonemangskedjor Avvägd balans mellan detaljer och helhet

63 Värdeorden Översiktligt Tar upp väsentliga delar Ungefärlig och inte så exakt Kortfattad (kvantitativ) Utförligt och nyanserat Mer exakt, Fyllig och innehållsrik Flera olika perspektiv

64 Lgr 11 och kunskapskraven Enkla omdömen basala analyser är övergripande till sin karaktär har tydliga inslag av subjektiva värderingar. Utvecklade omdömen djupare analyser är mer specifika till sin karaktär värderingarna är sakliga snarare än subjektiva.

65 Lgr 11 och kunskapskraven Enkla motiveringar Allmänt hållna Subjektiva värdeomdömen Utvecklade motiveringar Väger in flera olika aspekter Baseras på allt mer tydliggjorda argumentationer och tankegångar

66 Lgr11 och kunskapskraven Begripligt använder några få enkla grammatiska strukturer och mönster gör sig för det mesta förstådd Relativt tydligt använder enkla strukturer och mönster gör sig oftast förstådd. Tydligt använder vanliga strukturer och mönster uttrycker sig förhållandevis exakt

67 Bedömningsstöd betyg årskurs 6 Skolverket 2012

68 E (enkel, grundläggande..) Bedömningsaspekter (komplext, mycket goda) A Magert innehåll Bredd: Utförligt innehåll Korta resonemangskedjor Djup: Långa resonemangskedjor Vardagsord Begreppsanvändning: Ämnesbegrepp Ur ett perspektiv Problematisering: Ur olika perspektiv Exemplifierar ej Konkretisering: Relevanta exempel

69 Bedömning Att göra det viktigaste bedömbart och inte det lätt bedömningsbara viktigast Astrid Petterson & Gudrun Erickson

70 Bedömning Validitet bedöma det som ska bedömas, eller mäta det som skall mätas. vad mäter bedömningen och hur går jag till väga när jag bedömer detta (relevans & trovärdighet). Reliabilitet rättvisa, likvärdighet och att minimera inflytandet av slump. En bedömning har maximal reliabilitet om den leder till samma omdöme oavsett vem som bedömer eller när och var bedömningen sker (tillförlitlighet). Interbedömarreliabilitet Samverka kring bedömning.

71 Samstämmighet Kunskapskrav i fysik årskurs 6. Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva (förklara ) dessa med viss användning av begrepp. A. Vem sägs ha upptäckt den allmänna gravitationslagen efter att ett äpple fallit ner i huvudet? (hög reliabilitet men låg validitet) B. Beskriv hur en boll rör sig när den kastas snett uppåt. Förklara också varför den rör sig som den gör. (hög validitet men låg reliabilitet) Om man hårdrar slutsatsen kan man säga att : Det som går att mäta är ointressant och det som är intressant att mäta går inte att mäta

72 Lgr11 och planering Lärare bör vid planeringen av undervisningen tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper, skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete, välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del, utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen, utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen (AR, s. 8-9)

73 HUR PRATAR VI OM VÅRA VIKINGATIDER? Det är viktigt att organisera och utforma miljön så att barnen ges möjlighet att pröva, undersöka, utforska, experimentera, leka, skapa och konstruera. Miljön behöver också kunna förändras och anpassas över tid eftersom barngruppen hela tiden förändras och behoven därmed skiftar. Allmänna råd förskolan

74 Progression VARFÖR GÖR VI DET VI GÖR, NÄR VI GÖR DET OCH ÄR DET BÄSTA SÄTTET ATT GÖRA DET PÅ?

75 Progression Att planera med progression: - Underlättar diskussion kring extra uppgifter, omprov, extra anpassningar, åtgärdsprogram - Högre måluppfyllelse

76 Baklängesmodellen Teaching is hard, because it has to be designed backward Wiggins & McTighe, 1998

77 Baklängesmodellen 1. Vilka är målen vad vill jag att eleverna ska lära sig? (Kombinera syfte + innehåll) 2. Vad ska bedömas koppla tillbaka till målen! Vilka krav finns för bedömningen? (Här kan matriser användas) 3. Hur ska det bedömas hur ser jag elevernas lärande? (Formativ återkoppling) 4. Vilken undervisning hjälper eleverna att nå målen arbetsformer och innehåll (övergripande mål)

78 Varför gör vi det vi gör, när vi gör det? Hur vet vi det vi vet, när vi vet det?

79 Betygsättning

80 Formativ bedömning och betyg Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling AR sid.25 Formativ bedömning Formativ bedömning Utvecklingssamtal Betyg

81 Betygsättning Betyget beskriver den kvalitetsnivå som eleven visat i användningen av förmågorna fram till betygstillfället, det vill säga hur långt eleven kommit i sin utveckling när betyget sätts. Betyget beskriver därför inget genomsnitt av vad eleven presterat under en kurs, termin, läsår eller flera läsår. Alla betygssteg går att använda alla terminer

82 E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

83 Betygsättning I de årskurser där det inte finns några kunskapskrav ska bedömningen inriktas mot de delar av kunskapskraven som rör det som undervisningen har behandlat.

84 E D C B A Eleven kan delta i lekar, spel och Betyget D Eleven kan delta i lekar, spel och Betyget B idrotter som innefattar innebär att idrotter som innefattar innebär att sammansatta motoriska kunskapskraven sammansatta motoriska kunskapskrave grundformer i olika miljöer och för E och till grundformer i olika miljöer och n för C och till varierar och anpassar sina övervägande del varierar och anpassar sina rörelser övervägande rörelser till viss del till för C är relativt väl till aktiviteten. I del för A är aktiviteten. I rörelser till musik uppfyllda. rörelser till musik och i danser uppfyllda och i danser anpassar eleven till anpassar eleven sina rörelser viss del sina rörelser till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska relativt väl till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då aktiviteter och för då enkla och utvecklade och relativt väl till viss del underbyggda underbyggda resonemang kring resonemang kring hur hur aktiviteterna kan påverka aktiviteterna kan påverka hälsan hälsan och den fysiska förmågan. och den fysiska förmågan. Eleven kan genomföra olika Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö aktiviteter i natur och utemiljö med relativt god anpassning till med viss anpassning till olika olika förhållanden och till förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor. med hjälp av kartor. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.

85 Betygsättning Kravnivå för betyg Åk 6 Betyget A Åk 7 Betyget A Åk 8 Betyget A Åk 9 Betyget A

86 Betygsättning Det blir en pedagogisk utmaning att förklara för elever och föräldrar hur höga terminsbetyg kan bli låga slutbetyg. Alla betygsteg går att använda alla terminer!

87 Bedömning blir betyg Vad betyder För att få A måste alla delar på A vara uppfyllt?

88 Lgr11 och kunskapskraven

89 E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

90 E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

91 Diskussion & Frågor

92 Kontakt! Anna Karlefjärd