Statistics - Social Service Social assistance 1999 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Innehåll Sammanfattning 3 Ba

Transkript

1 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2000:8 Socialbidrag1999 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

2 Statistics - Social Service Social assistance 1999 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 5 Resultat 6 Definitioner 17 Kvalitet 21 Summary 24 List of terms 27 Tabellförteckning 29 List of tables 31 Teckenförklaring/Explanation of the symbols 33 Tabell/Tables 34 Bilaga/Appendix 100 Information: Hans Schwarz, Socialstyrelsen, tfn Inger Forslund, SCB, tfn: Publicerat: 12 juli 2000 Tidigare publicering: Denna statistik publicerades av Socialstyrelsen under åren och under åren av Statistiska centralbyrån i Statistiska meddelanden serie S SM Fr o m 1994 publicerades statistiken återigen av Socialstyrelsen Previous publication: The National Board of Health and Welfare published yearly statistics during the period Thereafter, Statistics Sweden issued this publication in Statistical Reposts series Social Welfare (SM serie S) until the responsibility of publication returnes to the National Board of Health and Welfare in 1994 ISSN ISBN Artikelnr

3 Sammanfattning Inledning I denna publikation redovisas statistik över ekonomiskt bistånd (socialbidrag) samt introduktionsersättning till flyktingar Introduktionsersättning jämställs i statistiksammanhang med socialbidrag Statistiken syftar till att redovisa hur många personer och hushåll som fått socialbidrag någon gång under 1999 och med vilka belopp samt socialbidragstagarnas fördelningen efter faktorer som kön, ålder, födelseland, sysselsättningsstatus, m m Resultaten grundar sig på individdata För första gången har den officiella socialbidragsstatistiken utökats med vissa uppgifter om bidragstagarnas situation på arbetsmarknaden I denna upplaga ingår en utförlig presentation av arbetslösa socialbidragstagare som inte erhåller ersättning från någon A-kassa eller KAS och bidragstagare som har varit inskrivna vid arbetsförmedlingen under hela året Resultat Under 1999 utbetalades ca 10,5 miljarder kronor i socialbidrag, inklusive introduktionsersättning för flyktingar Det var en minskning med nio procent jämfört med 1998 och med 16 procent jämfört med 1997 uttryckt i fasta priser Summan för 1999 var den lägsta sedan 1995 Under 1999 fick ca hushåll och individer socialbidrag någon gång under året Ett av tolv hushåll i befolkningen (18 64 år) fick socialbidrag vid någon tidpunkt under 1999 Antalet bidragshushåll minskade med eller med 14 procent jämfört med 1998 Då erhöll nästan ett av tio hushåll socialbidrag Antalet bidragstagare/-hushåll minskade således mer än kostnaderna för socialbidrag Det tyder på att minskningen i kostnader beror på en minskning av antalet bidragsmottagare som mottar mindre belopp Andelen kvarvarande bidragshushåll, dvs hushåll som fått bidrag två år i följd var sex procent den lägsta noteringen sedan 1993 Det utbetalade beloppet per bidragshushåll var i genomsnitt omkring kronor en ökning av genomsnittsbeloppet med drygt sex procent jämfört med 1998 Den genomsnittliga bidragsperioden per hushåll var 5,8 månader Bidragsperiodens längd har ökat successivt fr o m 1990 Cirka 28 procent av bidragshushållen var långtidsbidragstagande, dvs hushåll som har erhållit socialbidrag minst tio månader under ett kalenderår Bidragshushåll med registerledare som var 50 år eller äldre var långtidsbidragstagande i större utsträckning än bidragshushåll med yngre registerledare Den hushållstyp som hade störst andel socialbidragstagare var ensamstående kvinnor med barn där 29 procent av hushållen i befolkningen fick socialbidrag under 1999 Sedan 1998 minskade denna kategoris andel med sex procentenheter 3

4 62 procent av alla socialbidragshushållen består av en ensamstående person utan barn Bland olika hushållstyper minskade kostnaderna mest för gifta/samboende par med och utan barn Socialbidragstagare var i stor utsträckning yngre människor Av bidragstagare, 18 år och uppåt, var nästan fyra av tio i åldern år I absoluta tal erhöll flest personer socialbidrag åldersgruppen år (en fjärdedel av samtliga bidragstagare) Sedan 1998 har andelen bidragstagare i åldern år minskat med två procentenheter Drygt 4,9 miljarder kronor eller 47 procent av den totala bidragssumman utbetalades till bidragshushåll med minst en utrikes född medlem exklusive flyktingar Uttryckt i fasta priser sjönk bidragskostnaderna för utrikes födda med sex procent Motsvarande minskning för svenskfödda bidragshushåll var tio procent Bidragsbeloppet per utlandsfött bidragshushåll exkl flyktingar var kr (en ökning med fem procent jämfört med 1998) Det genomsnittliga bidragsbeloppet för flyktinghushållen var kr Dessa uppgifter kan jämföras med kr per svenskfött bidragshushåll Genomsnittsbeloppet för de senare två kategorierna har minskat med åtta procent sedan året innan Av samtliga bidragstagare i åldern år var 38 procent arbetslösa utan arbetslöshetsersättning någon gång under året Detta var en klar minskning sedan året innan då samma andel var 43 procent En större andel manliga bidragstagare, 42 procent, var arbetslösa utan arbetslöshetsersättning någon gång under året än kvinnliga, 33 procent I förhållande till totalbefolkningen var arbetslöshet utan ersättning bland socialbidragstagare vanligast i åldersgruppen år Cirka åtta procent av samtliga personer i denna åldersgrupp var arbetslösa bidragstagare utan arbetslöshetsersättning vilket var något lägre än samma andel 1998 Drygt tre av tio utrikes födda bidragstagare har varit arbetslösa utan ersättning minst en gång under året Motsvarande andel för svenskfödda bidragstagare var nästan fyra av tio Andelen utrikes födda arbetslösa bidragstagare utan ersättning har minskat med nio procentenheter medan motsvarande andel för svenskfödda sjönk med sju procentenheter Av bidragshushållen utan barn var registerledaren eller dennes eventuella maka/ make år arbetslös utan ersättning någon gång under året i 46 procent av fallen Motsvarande andel i bidragshushåll med barn var 39 procent Störst andel arbetslösa utan ersättning hade gifta/samboende med barn (56 procent) Ensamstående föräldrar med socialbidrag var förhållandevis sällan arbetslösa utan ersättning (32 procent av bidragshushållen) Av samtliga bidragtagare i åldern år var sex procent långvarigt arbetslösa (inskrivna vid arbetsförmedlingen under hela året) samma andel som året innan 4

5 Cirka åtta procent av de manliga och fem procent av de kvinnliga bidragstagarna var långvarigt arbetslösa under 1999 Långvarig arbetslöshet var vanligast i åldersgrupperna mellan 20 och 39 år Detta innebär en förskjutning i ålder sedan 1998 Då var långvarig arbetslöshet vanligast i åldersgrupperna mellan 30 år och 69 år Långstidsarbetslöshet var nästan lika vanligt bland utrikes födda bidragstagare som bland svenskfödda sju respektive sex procent av bidragstagarna inom respektive kategori Andelen har minskat med två procentenheter för utrikes födda jämfört med 1998, men var densamma för svenskfödda Långvarig inskrivning var vanligare i bidragshushållen med barn än i bidragshushåll utan barn Långvarig arbetslöshet var också vanligare bland gifta/samboende än ensamstående hushåll Drygt två tredjedelar av samtliga bidragstagare bodde i större städer och förortskommuner där knappt hälften av befolkning bor Sedan 1998 har denna andel ökat med tre procentenheter Av de vuxna utrikes födda bidragstagarna bodde nästan tre fjärdedelar i dessa kommuner Bakgrund Socialbidragsstatistiken grundar sig på uppgifter som socialnämnden eller motsvarande i kommunen lämnar årligen och som avser ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd eller annat ekonomiskt bistånd enligt 6 b respektive 6 g socialtjänstlagen (SoL) Statistiken har producerats av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Socialstyrelsen Ekonomiskt bistånd för vård och behandlingsinsatser av olika slag räknas i detta sammanhang inte som socialbidrag Det gör däremot introduktionsersättning för flyktingar enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utrikes födda En person som flytt till Sverige räknas i statistiken som flykting från och med det år han fått arbets- och uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår Kommunen avgör själv om introduktionsersättning eller socialbidrag skall utbetalas i det enskilda fallet och bestämmer också ersättningens storlek Ett villkor för att sådan ersättning skall beviljas är att flyktingen förbinder sig att följa en introduktionsplan som fastställs av kommunen efter samråd Staten kompenserar kommunerna för utgifter som avser bland annat socialbidrag och introduktionsersättning till flyktingar Kompensationen ges främst med schablonbelopp, som avser att täcka kommunernas utgifter för introduktion av flyktingar under det år som arbets- och uppehållstillstånd beviljats samt ytterligare tre kalenderår därefter Från och med denna upplaga görs en del ändringar i redovisningen Som exempel ingår vissa uppgifter om bidragstagarnas/hushållens arbetslöshet för första gången i socialbidagsstatistiken En särredovisning av bidragshushåll där både registerledaren och dennes eventuella maka/make är födda i utlandet är ett annat exempel En fullständig beskrivning av dessa och övriga ändringar finns i avsnittet jämförelser med tidigare år 5

6 Utökningen av statistiken innebär ändringar av tabellerna Tabell 24 och 25 i tidigare upplagor motsvaras av tabell 27 respektive 28 i denna rapport Tabell 28 har utökas med variabeln andel bidragstagare år arbetslösa utan ersättning någon gång 1999 Tabell 24, 25 och 26 är helt nya och innehåller uppgifter om arbetslösa bidragstagare Motsvarande uppgifter som i tabellerna och 28 ges i tabellerna som avser år 1998 Resultat Utvecklingen av socialbidragskostnaderna Bidragskostnaderna minskade med nio procent Under 1999 utbetalades ca 10,5 miljarder kronor i socialbidrag, inklusive introduktionsersättning för flyktingar Det var en minskning med närmare nio procent jämfört med 1998 Av det totalt utbetalade beloppet var knappt tre procent, eller omkring 280 miljoner kr, introduktionsersättningar Den lägsta kostnadsnivån på fyra år Socialbidragskostnaderna nästan tredubblades i fasta priser, under perioden som visas i diagram A Sedan 1997 har kostnaderna dock minskat två år i rad med totalt 16 procent i fasta priser Noteringen var den lägsta sedan 1995 Bidragshushåll och bidragstagare Vart tolfte hushåll fick socialbidrag Antalet hushåll som någon gång under 1999 fick socialbidrag och/eller introduktionsersättning var ca vilket var färre än året innan och färre än Diagram A Utgivet socialbidrag , miljoner kronor/total expenditure on social assistance, SEK million Miljoner kr Fasta priser Löpande priser År 6

7 Diagram B Antal socialbidragstagare och socialbidragshushåll, */ Number of recipients and households that received social assistance * Tusental Bidragstagare Bidragshushåll År Eftersom mätmetoden ändrats från och med 1999 mäts antal bidragsmottagare för år 1997 och 1998 med både det gamla och det nya måttet /A new method of measure is used beginning in 1999 In this figure the values for 1997 and 1998 are computed by both the new and the old methods året 1997 I relativa termer minskade antalet bidragshushåll med en tiondedel sedan 1998 och med en dryg femtedel sedan 1997 Drygt åtta procent av samtliga hushåll i befolkningen (där registerledaren var år) var socialbidragshushåll jämfört med knappt tio procent år 1998 Antalet bidragstagare minskade med 11 procent sedan 1998 Sedan 1997 då socialbidragskostnaderna var högst har antalet bidragstagare/-hushåll minskat med 20 procent vilket var en större minskning än minskningen av kostnaderna under samma period Minskningen av bidragshushåll/-tagare har således skett bland bidragshushåll/-tagare som mottar mindre summor av socialbidrag Sex procent av hushållen fick bidrag både 1998 och 1999 Under 1999 var knappt tre procent av hushållen i befolkningen (där registerledaren var år) nya socialbidragshushåll i den meningen att de inte fick bidrag närmast föregående år Det var en något mindre andel än 1998 Nytillströmningen var högst i de yngre ålderskategorierna, men har minskat kraftigt sedan mitten av 1990-talet Andelen kvarvarande bidragshushåll, dvs hushåll som fått bidrag två år i följd, var sex procent Det var den lägsta andelen kvarvarande bidragshushåll sedan 1993 Av socialbidragstagarna i åldersgruppen år fick närmare tre fjärdedelar socialbidrag även året innan Högre belopp och högre genomsnittstid per hushåll Det utbetalade beloppet per bidragshushåll var i genomsnitt ca kronor Jämfört med 1998 var detta en ökning av genomsnittsbeloppet med drygt kronor eller med sju procent Under 1999 fick bidragshushållen socialbidrag i 7

8 Tabell A Bidragshushåll fördelat efter hushållstyp, 1999/Recipient households by type of household 1999 Hushåll Bidrags- Bidrags- Andel bidragshus- Förändring i hushåll, hushåll, håll av samtliga hus- procent antal procent håll i befolkningen år, procent Ensamstående kvinnor med barn Ensamstående kvinnor utan barn Ensamstående män med barn Ensamstående män utan barn Gifta/samboende med barn Gifta/samboende utan barn Summa * * Exklusive hushåll som enbart innehåller barn under 18 år och hushåll med okänd hushållstyp/households consisting of children under 18 year and households of unknown household type are excluded genomsnitt 5,8 månader, vilket var en ökning på fyra procent jämfört med året innan Bidragsperiodens längd har ökat successivt fr o m 1990 då den var 4,1 månader Ökningen sker huvudsakligen i barnhushållen samt i hushåll bestående av gifta/samboende par Det genomsnittliga antalet månader var störst för bidragshushåll där registerledaren var år Nästan 30 procent av bidragshushållen fick bidrag tio månader eller mer, vilket var fem procentenheter fler än året innan Skillnader i familjestruktur Av socialbidragshushållen består drygt sex av tio av en ensamstående person utan barn Av de svenskfödda gäller detta 71 procent och av de utrikes födda, där både registerledaren och dennes eventuella maka/-make är utrikes födda, gäller det knappt hälften Omkring 36 procent av flyktinghushållen utgörs av en ensamstående person utan barn Ensamstående män med barn och gifta/samboende utan barn var de minst vanliga hushållstyperna I förhållande till totalbefolkningen var ensamstående kvinnor med barn den vanligaste hushållstypen bland bidragshushållen Nästan tre av tio i denna grupp var bidragstagare 1998 Gifta/samboende par utan barn var sällan bidragstagare Endast två procent av dessa hushåll mottog socialbidrag 8

9 Tabell B Vuxna bidragstagare fördelade efter ålder och kön, 1999/Adult recipients by age and sex 1999 Ålder och kön Bidragstagare Bidragstagare Antal bidrags- Förändring 1999, antal 1999, procent avtagare per 100 i procent samtliga bidrags- invånare i tagare i samma samma kategori kategori Män år år år år år år år år w år Summa, 18 w år Kvinnor år år år år år år år år w år Summa 18 w år De största minskningarna i antal bidragshushåll sedan 1998 skedde inom de båda hushållstyperna gifta/samboende par De minsta minskningarna var bland ensamstående kvinnor med barn De flesta som fick bidrag var unga Socialbidragstagarna var i stor utsträckning unga Av bidragstagare, 18 år och uppåt, var 40 procent i åldern år Tabell B visar bidragstagarnas fördelning efter kön, ålder, bidragstagarnas andel i befolkningen (18 w år) samt förändring jämfört med 1998 De yngre ålderskategorierna var överrepresenterade Totalt var 5,5 procent av befolkningen 18 år eller äldre bidragsmottagare I åldersintervallet år tog emellertid 17 procent emot socialbidrag Det var också i de yngre ålderskategorierna som de största minskningarna sedan 1998 förekom Totalt sett var det små skillnader mellan könen Fördelningen i åldersgrupper visar dock skillnader Mottagningsfrekvensen var större för kvinnor under 40 år i både absoluta och relativa termer I åldern år var socialbidragstagandet större för män 9

10 Tabell C Bidragshushåll och bidragsbelopp fördelat efter födelseland, 1999/ Number of households receiving social assistance and expenditure by country of birth 1999 Svensk- Utrikes Flykting Samtliga Både registerfödda födda hushåll hushåll ledare och hushåll hushåll exkl dennes ev flyktingar partner är utrikes födda Antal Procent Förändr från Utbetalt bidragsbelopp i medeltal per bidragshush Förändr från Totalt utbetalt bidrag i miljarder kr Procent Förändr från Högst bidragsbelopp för flyktinghushåll Av bidragshushållen var 57 procent svenska hushåll medan 36 procent var utrikes födda hushåll exkl flyktinghushåll dvs hushåll där registerledaren eller dennes ev maka/make 1 är utrikes födda (34 procent var hushåll där både registerledaren och dennes ev maka/make är utrikes födda) Flyktinghushållen utgjorde sju procent av det totala antalet socialbidragshushåll I genomsnitt var det utgivna bidragsbeloppet per bidragshushåll där minst en person är född utomlands exkl flyktingar kr en ökning med fem procent sedan 1998 och kr per bidragshushåll där både registerledaren och dennes eventuella maka/make är utrikes födda Det genomsnittliga bidragsbeloppet ökade för både svenskfödda bidragshushåll och flyktinghushåll med åtta procent till kr respektive kr Den relativa kostnadsskillnaden mellan utrikes födda och svenskfödda ökar med åldern I synnerhet var kostnaderna för utrikes födda bidragshushåll där registerledaren var över 64 år 7,5 gånger så stora som i motsvarande svenskfödda bidragshushåll vilket belyser det omtalade dilemmat med otillräckliga pensioner för de utrikes födda 1 Här jämställs samboende med maka/make 10

11 Tabell D Vuxna bidragstagare fördelat efter ålder och födelseland, 1999/Adult recipients by age and country of birth 1999 Ålder och Bidragstagare Bidragstagare Antal bidrags- Förändring födelseland 1999, antal 1999, procent avtagare per 100 i procent samtliga bidrags- invånare i samma * tagare i samma kategori kategori Svenskfödda år år år år år år år år w år Summa18 64 år Utrikesfödda år år år år år år år år w år Summa år *Jämförelsen mellan 1998 och 1999 beräknas utan sex kommuner som utgjorde bortfall 1999 eller 1998 / The estimation of changes since 1998 excludes six municipalities for which data is missing for one of the two years Arbetslöshet bland socialbidragstagare/-hushåll Stor men minskad andel bidragstagare/-hushåll som var arbetslösa utan ersättning någon gång 1999 Cirka 38 procent av socialbidragstagarna var registrerade som arbetslösa utan ersättning någon gång under 1999 Det var en kraftig minskning sedan 1998 då motsvarande andel var 43 procent I förhållande till totalbefolkningen år, var cirka tre procent arbetslösa bidragstagare utan ersättning, vilket var en minskning med en procentenhet sedan året innan Flest ungdomar bland arbetslösa socialbidragstagare Cirka åtta procent av samtliga ungdomar i åldersgruppen år som erhöll socialbidrag någon gång under året var arbetslösa utan ersättning någon gång 11

12 (se diagram C) Inom övriga åldersgrupper var motsvarande andel fyra procent eller mindre Fördelningen mellan män och kvinnor inom respektive åldersgrupp visar att andelen var större för män i samtliga åldersgrupper utom i åldersgruppen 19 år Totalt fanns det manliga och kvinnliga bidragstagare som var arbetslösa utan ersättning någon gång under 1999 Jämfört med 1998 var det en minskning med 23 respektive 24 procent Diagram C Andel av totalbefolkningen som mottagit socialbidrag och varit arbetslös utan ersättning någon gång under året i olika ålders- och könsgrupper, 1999/Proportion of the total population that received social assistance, was registered as being unemployed at least once during 1999 and didn t receive any unemployment benefits by sex and age group Åldersgrupp år år år år år kvinnor män år år år Procent Drygt 42 procent av de manliga och 38 procent av de kvinnliga bidragstagarna var arbetslösa utan ersättning (se diagram D) För både män och kvinnor finns flest arbetslösa bidragstagare utan arbetslöshetsersättning i åldern år Andelen arbetslösa minskar sedan successivt ju äldre man blir Åldersgrupperna under 30 år utgjorde 52 procent av de arbetslösa bidragstagarna utan ersättning vilket var avsevärt större än motsvarande andel året innan 24 procent 12

13 Diagram D Andel bidragstagare som har varit arbetslösa utan ersättning i olika köns- och åldersgrupper, 1999/Proportion of social assistance recipients that were registered as being unemployed at least once during 1999 and didn t receive any unemployment benefits by sex and age group Åldersgrupp år år år år år kvinnor män år år Samtliga Procent Färre utrikes födda arbetslösa än svenskfödda En dryg tredjedel av bidragstagarna som är födda i utlandet har varit arbetslösa utan ersättning någon gång under året medan motsvarande andel för svenskfödda bidragstagare var 39 procent enligt diagram E Andelen för utrikes födda var oförändrad medan samma andel för svenskfödda har fallit från 42 procent 1998 Diagram E Andel bidragstagare som har varit arbetslösa utan ersättning någon gång under året i olika grupper av födelseland och vistelsetid, 1999/ Proportion of social assistance recipients that were registered as being unemployed at least once during 1999 and didn t receive any unemployment benefits by country of birth and number of years in Sweden Födelseland och vistelsetid 0-4 år 5-9 år Svenskfödda Utrikes födda år 20 - w år Procent 13

14 Diagram F Andel bidragshushåll där registerledaren eller dennes eventuella maka/ make år har varit arbetslös utan ersättning i olika hushållstyper, 1999/Proportion of social assistance recipients who were registered as being unemployed at least once during 1999 and who didn t receive any unemployment benefits by type of household Hushållstyp Gifta/samboende Ensamstående kvinnor med barn utan barn Ensamstående män Procent Ensamstående män utan barn oftast arbetslösa I cirka 43 procent av samtliga bidragshushåll var registerledaren eller dennes eventuella maka/make år arbetslös utan ersättning någon gång under året Andelen bidragshushåll som var arbetslösa utan ersättning var lägst i ensamstående hushåll med barn (se diagram F) Ensamstående manliga bidragstagare utan barn var oftast arbetslösa utan ersättning Bland utrikes födda bidragshushåll var andelen bidragshushåll där någon vuxen medlem varit arbetslös utan ersättning störst för gifta/sammanboende familjer med barn och lägst för ensamstående kvinnor med och utan barn 2 Här jämställs samboende med maka/make 14

15 Diagram G Andel bidragstagare där registerledaren eller dennes eventuella maka/ make år har varit långvarigt arbetslösa redovisad i köns- och åldersgrupper, 1999/Proportion of social assistance recipients that were registered as being unemployed during the whole year of 1999 by age and sex Åldersgrupp år år år år år år år Samtliga kvinnor män Procent Manliga bidragstagare oftare långvarigt arbetslösa än kvinnliga I diagram G redovisas bidragstagarna som var långvarigt arbetslösa fördelade efter kön och ålder Män dominerar starkt i samtliga ålderskategorier Sammanlagt var åtta procent av männen och fem procent av de kvinnliga bidragstagarna långvarigt arbetslösa Långvarigt arbetslösa under 1999 yngre än 1998 Nästan tre fjärdedelar av samtliga långvarigt arbetslösa bidragstagare var mellan 25 och 39 år gamla Det innebär en kraftig förskjutning sedan 1998 Under detta år var långvarig arbetslöshet vanligast i de tre åldersgrupperna år Liten skillnad mellan utrikes födda och svenskfödda Cirka sju procent av de utrikes födda och sex procent av de svenskfödda bidragstagarna var långvarigt arbetslösa (se diagram H) Förutom gruppen utrikes födda som har varit i Sverige 0 4 år var andelen långvarigt arbetslösa bland utrikes födda bidragstagarna lägst i gruppen som har bott i Sverige minst 20 år Till den förra kategorin (där andelen långvarigt arbetslösa var liten) hör ett stort antal flyktingar som behåller flyktingstatus tre kalenderår efter det år då uppehållstillstånd erhållits 15

16 Diagram H Andel bidragstagare år som har varit långvarigt arbetslösa i olika grupper av födelseland och vistelsetid, 1999/Proportion of social assistance recipients years of age that were registered as being unemployed during the whole year of 1999 by country of birth and number of years in Sweden Födelseland och vistelsetid 0-4 år 5-9 år Svenskfödda Utrikes födda år 20 - w år Procent Långvarig arbetslöshet vanligast bland gifta/samboende med barn Som synes i diagram I var frekvensen av långstidsarbetslöshet större i bidragshushåll med barn än i hushåll utan barn I tio procent av barnhushållen (14 procent av gifta/samboende bidragshushåll med barn) och i sju procent av de barnlösa hushållen var registerledaren eller dennes eventuella maka/make långvarigt arbetslösa I hushåll bestående av ensamstående kvinnor, både med och utan barn, återfinns få (fem respektive sex procent) som har varit inskrivna vid arbetsförmedlingen under hela året Diagram I Andel bidragshushåll där registerledaren eller dennes eventuella maka/ make år har varit långvarigt arbetslösa redovisad i olika hushållstyper, 1999/Proportion of social assistance recipients that were registered as being unemployed during the whole year of 1999 by type of household Hushållstyp Gifta/samboende Ensamstående kvinnor Ensamstående män med barn utan barn Procent 16

17 Regionala skillnader i socialbidrag Flest bidragstagare i stora städer Drygt hälften av alla socialbidragstagare (56 procent) bor i storstäder och större städer Inkluderas även förortskommunerna var det 68 procent av samtliga socialbidragstagare som bor i någon av dessa kommungrupper Jämfört med år 1998 var det en ökning från 65 procent Av de vuxna svenskfödda bidragstagarna bodde 61 procent i storstäder, förortskommuner och större städer och av de vuxna utrikes födda bidragstagarna inklusive flyktingar var motsvarande andel 78 procent Bidragsbeloppet räknat per invånare varierar inom landet Bidragsbeloppet per invånare varierar stort mellan kommuner och mellan län De län som hade lägst bidragsbelopp räknat per invånare var Norrbotten med 437 kr/invånare och Jämtland med 572 kr/invånare Den högsta kostnaden räknat per invånare hade Skåne med kr/invånare och Östergötland där beloppet utslaget per länsinvånare låg på kronor Större kommuner har ofta högre socialbidragskostnader räknat per invånare än mindre kommuner De kommuner som hade lägst bidragsbelopp per invånare1999, liksom år 1998, var Malmös förortskommuner Vellinge och Kävlinge som noterar 104 kr respektive 129 kr räknat per invånare medan Malmö (3 472 kr/inv), Göteborg (2 786 kr/inv) och Landskrona (2 548 kr/inv) redovisar de högsta kostnaderna Genomsnittet för riket var kr per invånare Totalt sett fick knappt sju procent av befolkningen socialbidrag någon gång under 1999 De kommuner som hade minst andel socialbidragstagare var Danderyd och Vellinge båda med en procent Störst andel hade Malmö och Landskrona med 16 respektive 13 procent Definitioner Antal hushåll i befolkningen När antal bidragshushåll per 100 hushåll i befolkningen redovisas hämtas uppgifter om antal hushåll i befolkningen från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) Dessa uppgifter utgör skattningar som baseras på ett urval ur befolkningen Som hushåll i befolkningen räknas ensamstående personer (med eller utan barn) samt gifta och samboende par med eller utan barn Den befolkningsrelaterade redovisningen avser, som framgår av tabellerna, endast åldrarna år Arbetslösa Till denna kategori räknas de personer som någon gång under 1999 återfanns med någon av följande sökandekategorier: Personer som kan ta arbete direkt Personer som får eller har behov av mer omfattande service från arbetsförmedlingen, t ex yrkes- eller utbildningsvägledning Väntar på beslutad arbetsmarknadspolitisk åtgärd 17

18 Arbetslösa utan ersättning En person som har varit inskriven vid arbetsförmedlingen någon gång under året och som inte erhållit någon form av arbetslöshetsersättning under samma år klassificeras som arbetslös utan ersättning Arbetslöst hushåll Med arbetslöst hushåll avses ett hushåll där registerledaren eller registerledarens make/maka eller samboende var arbetslös någon gång utan ersättning någon gång under året Barn Med barn avses personer under 18 år Bidragshushåll Ett bidragshushåll kan bestå av en ensamstående man eller kvinna med eller utan barn under 18 år, eller av gifta/samboende med eller utan barn under 18 år Undantagsvis kan ensamstående eller samboende 16- och 17-åringar bilda egna hushåll I de fall det sker en förändring i hushållets sammansättning under året och socialbidrag utgår både före och efter förändringen redovisas i statistiken den hushållssammansättning som gällde vid senaste utbetalningstillfället Bidragstagare Med bidragstagare avses samtliga personer i de hushåll som fått socialbidrag oavsett om hela hushållet eller endast någon av dess medlemmar fått bidrag Fasta priser Bidragsbelopp som avser tidigare år än 1999 justeras för KPI för att jämföras med 1999 årspriser Flykting Med flykting eller därmed jämställd avses, i detta sammanhang, utländsk bidragstagare för vilken kommunen, enligt 10 förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande mm (SFS 1990:927), har rätt till schablonersättning från staten Denna schabloniserade statliga ersättning avses täcka bl a ekonomiskt bistånd enligt 6 SoL och introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Flyktinghushåll Med flyktinghushåll avses ett hushåll där registerledaren eller registerledarens make/maka eller samboende är flykting Hushåll år Med hushåll år avses ett hushåll där registerledaren är år Hushållstyp Uttrycket hushållstyp används för att beskriva de olika hushållens personsammansättning I socialbidragsstatistiken finns sju olika hushållstyper: ensamstående män utan hemmavarande barn under 18 år ensamstående män med hemmavarande barn under 18 år ensamstående kvinnor utan hemmavarande barn under 18 år 18

19 ensamstående kvinnor med hemmavarande barn under 18 år makar/samboende utan hemmavarande barn under 18 år makar/samboende med hemmavarande barn under 18 år övriga hushåll Hit räknas hushåll med enbart barn under 18 år Inga vuxna personer ingår Till övriga hushåll förs också ett mindre antal hushåll med okänd hushållstyp Introduktionsersättning för flyktingar Med introduktionsersättning för flyktingar avses den ersättning till flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd som omfattas av lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Enligt denna lag får en kommun bevilja introduktionsersättning för flyktingar och vissa utlänningar som har tagits emot i kommunen Kommungrupp Den gruppering av kommuner som redovisas i olika tabeller grundas på följande variabler: folkmängd, läge, tätortsgrad och näringsstruktur Kommungruppsindelningen återfinns i bilagan Kvarvarande bidragshushåll För att få en uppfattning om hur vanligt långvarigt socialbidragstagande är, har bidragshushållen följts under två på varandra följande år Bidragshushållen har identifierats genom registerledarens personnummer Ett bidragshushåll räknas som kvarvarande om dess registerledare fanns med även året närmast före det aktuella bidragsåret Ingen hänsyn tas då till om hushållet i övrigt har ändrat sammansättning från året före Långvarigt arbetslösa Till denna kategori räknas de personer som den 31 december var inskrivna med någon av sökandekategorierna som listas i definitionen av arbetslösa samt dessutom varit inskrivna under hela 1999 oberoende av sökandekategori Nya och avgående bidragshushåll Uppföljningen av bidragshushåll över tid gör det möjligt att även beräkna antalet nya och avgående bidragshushåll Med nya bidragshushåll avses de hushåll, som fick bidrag det aktuella året men inte närmast föregående år Ingen hänsyn tas då till huruvida dessa fått socialbidrag ännu tidigare Avgående hushåll är sådana som fått socialbidrag under närmast föregående år men som inte fått socialbidrag under det aktuella bidragsåret Från och med 1991 kan förändringar bland bidragstagarna beräknas på liknande sätt Registerledare För varje bidragshushåll anges en vuxen person 18 år eller äldre som så kallad registerledare I vissa hushåll, framförallt flyktinghushåll, förekommer inga vuxna utan endast barn under 18 år I dessa fall blir någon av dessa registerledare När hushållstypen är makar/samboende är antingen mannen eller kvinnan registerledare Här kan det variera mellan kommunerna Svenska hushåll Härmed avses ett hushåll där både registerledaren och dennes ev make-/maka eller samboende är svenska medborgare 19

20 Svenskfödda hushåll Härmed avses hushåll där både registerledaren och dennes make/maka eller samboende är födda i Sverige Utländska hushåll Härmed avses ett hushåll där någon av registerledaren eller registerledarens make/maka eller samboende har annat medborgarskap än svenskt Utrikes födda hushåll Härmed avses hushåll där någon av registerledaren eller registerledarens make/ maka eller samboende är född i annat land än Sverige Utgivet socialbidrag Med utgivet socialbidrag avses summan av under året utgivet ekonomiskt bistånd exklusive utgifter för vård och behandling på institution (hem för vård eller boende) eller i familjehem Till socialbidraget räknas även ekonomiskt bistånd som utbetalats till utländsk medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd I denna grupp kan även flyktingar ingå Däremot ingår inte bidrag som utgår enligt lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande och som gäller utländsk medborgare utan uppehålls- och arbetstillstånd Introduktionsersättning för flyktingar jämställs i detta sammanhang med socialbidrag men särredovisas i vissa tabeller Det utgivna socialbidraget redovisas brutto, dvs utan avdrag för influtna ersättningsbelopp från enskilda personer eller från staten Vistelsetid Vistelsetiden beräknas från det senaste året en utrikes född bidragstagare har flyttat till Sverige Vuxna Med vuxna avses personer som är minst 18 år gamla 20

21 Kvalitet Tillförlitlighet 1999 års socialbidragsstatistik grundar sig på uppgifter från 286 av landets 289 kommuner För de tre kommuner som utgör bortfall (Jokkmokk, Överkalix och Kiruna) har variabelvärdena skattats med 1998 års uppgifter avseende län och riket Jämförelser med kvartalsstatistiken visar att kostnadsuppgifterna, för de allra flesta kommuner, håller god kvalitet I ett mindre antal kommuner föreligger en skillnad i kostnadsuppgifterna gentemot kvartalsstatistiken Det totala beloppet är för 1999 ca sju miljoner kronor mer i årsstatistiken En orsak till skillnaderna är att uppgifterna till de två undersökningarna ibland hämtas från olika datasystem med delvis olika innehåll och uppbyggnad En av de viktigaste orsakerna är att socialbidragskostnader, som finns på konton som ligger till grund för kvartalsuppgifterna, inte har kunnat fördelas på hushåll i individstatistiken I vissa fall är uppgifterna i årsstatistiken högre än vad som redovisas i kvarttalsstatistiken En vanlig orsak till detta är att vård och behandlingskostnader felaktigt har bokförts som socialbidrag En annan felkälla är klassificeringen av hushåll Med utrikes fött hushåll avses ett hushåll där någon av registerledaren eller registerledarens make/maka eller samboende har annat födelseland än Sverige Om så är fallet betraktas hushållet som ett utrikes fött hushåll En likadan klassificeringsprincip gäller för flyktinghushåll och utländska hushåll Av detta skäl särredovisas från och med 1999 de hushåll där både registerledaren och dennes eventuella maka/make är födda i utlandet Denna variabel exkluderar de s k blandhushållen från variabeln utrikes födda hushåll Ytterligare en felkälla beror på missförstånd av hushållsdefinitionen Vid inrapporteringen ingår ibland andra hushållsmedlemmar än registerledaren och dennes eventuella maka/make I cirka socialbidragshushåll finns tre eller fler vuxna I hushållen med två vuxna medlemmar uppstår risken att en stor andel av dessa vuxna inte är ett gift eller samboende par Av registret framgår inte vilken hushållsmedlem som mottar socialbidraget Detta innebär att antalet vuxna bidragstagare överskattas med minst en procent Andra faktorer som påverkar kvaliteten är flyttningar mellan kommunerna och ändringar i hushållets sammansättning under året De uppgifter kommunerna lämnar dubblettgranskas, så att uppgifter slås samman till ett hushåll för de hushåll där registerledaren och eventuell make/maka (oberoende av vem som står som registerledare) är desamma i flera hushåll inom kommunen Under 1999 har liksom under 1998 detta varit vanligare än tidigare, då många kommuner bytt datasystem under året och därför levererat uppgifterna i flera omgångar På grund av flyttning registreras samma bidragstagare/-hushåll flera gånger Om ett bidragshushåll flyttar till exempel från ett län till ett annat län under året registreras hushållet i två olika kommuner och två olika län Vid redovisning på olika regionala nivåer och på riksnivå redovisas hushållen och bidragstagarna endast en gång per nivå När antal bidragshushåll per 100 hushåll i befolkningen redovisas hämtas uppgifter om antal hushåll i befolkningen från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) Dessa uppgifter utgör skattningar utifrån ett urval av befolkningen på ca 21

22 personer per månad Undersökningen innehåller såväl slumpmässiga som systematiska fel, vilket ger en viss osäkerhet i skattningarna Tillförlitligheten i övrigt i de insamlade uppgifterna är god En preliminär sammanställning av de uppgifter kommunen lämnat och en jämförelse med föregående år skickas till kommunerna, som härigenom får möjlighet att korrigera de inrapporterade uppgifterna Extrema värden har kontrollerats hos respektive kommun Bortfall Uppgifterna för Jokkmokk, Överkalix och Kiruna kommuner har bara avsett en del av året pga av byte av datasystem, varför en skattning av variabelvärdena för dessa tre kommuner har gjorts med 1998 års uppgifter Tillförlitligheten på riksnivå bör därför inte ha försämrats i någon högre grad För Bromölla kommun saknas uppgifter för perioden 21/10 31/12 (ca 1,2 milj kr) För Mörbylånga kommun saknas uppgifter för perioden 5/12 31/12 Sundsvalls kommun har inte kunnat redovisa introduktionsersättning för de enskilda hushållen Det totala beloppet uppgick till ca 5,2 milj kr Göteborg stad har inte kunnat särredovisa introduktionsersättningen för de hushåll som erhållit både socialbidrag och introduktionsersättning Ca 5,7 milj kr i introduktionsersättning har redovisats som socialbidrag Vårgårda har ej lämnat personuppgifter för de personer som ej är registerledare Jämförbarhet med annan statistik Redovisade kostnadsuppgifter jämförs med statistiken över socialbidrag, kvartalsvis redovisning Överensstämmelsen är god mellan dem Inga EU-krav på statistikens utformning finns Jämförelser med tidigare år Vissa justeringar i variabelinnehållet har gjorts under senare år avseende åldersindelningar m m 1990 genomfördes en utvidgning av innehållet i statistiken med personnummer för, utöver registerledaren, övriga personer i hushållet, 16 år och äldre Samma år infördes en ny variabel, flykting 1994 infördes uppgift om introduktionsersättning till flyktingar Lagändringar, bl a de som gällt asylsökande, flyktingar och andra utlänningar, påverkar socialbidragstagandet och därmed socialbidragsstatistikens jämförbarhet mellan olika år Före 1 maj 1988 ingick till exempel även ersättningar till asylsökande i socialbidragsstatistiken Förändrad praxis och förändrade väntetider för beviljande av uppehålls- och arbetstillstånd för asylsökande och andra utlänningar påverkar också socialbidragstagandet och jämförbarheten över åren i socialbidragsstatistiken Antalet mottagna flyktingar i kommunerna varierar mycket mellan olika år vilket påverkar jämförbarheten Från och med 1998 hämtas uppgift om födelseland och senaste invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) Samtidigt korrigeras lämnade uppgifter om medborgarskap med hänsyn till motsvarande uppgifter i RTB Från och med 1999 särredovisas uppgifter om hushåll där både registerledaren och dennes eventuella maka eller make är utrikes födda dvs hushåll där både registerledaren och dennes eventuella maka/make är födda i utlandet En annan nyhet från och med 1999 är uppgifter om arbetslöshet Antal socialbidragstagare/-hushåll som var registrerade som arbetslösa vid arbetsförmedlingen någon gång 1999 och som inte erhöll ersättning, antal socialbidragstagare/-hushåll som var registrerade vid arbetsförmedlingen under hela året samt förändringen i dessa två värden sedan året 1998 redovisas 22

23 Gränsen mellan vuxna och barn har gjorts tydligare I tidigare publikationer definierades barn ibland som under 18 år och ibland som under 16 år Från och med denna upplaga klassas samtliga hushållsmedlemmar under 18 år som barn De två ålderskategorierna under 16 år och år som återfanns i många tabeller tidigare slås ihop till kategorin under 18 år Slutligen, som nämns i avsnittet tillförlitlighet redovisas socialbidragstagare/ -hushåll som har flyttat över en kommun- eller länsgräns under året endast en gång på länsnivå och riksnivå Detta innebär att skattningen av antalet socialbidragstagare/-hushåll på läns- och riksnivå är systematiskt lägre än under tidigare år Som exempel kan nämnas att antalet bidragstagare överdrevs med respektive personer åren 1997 och 1998 För personer som har markerats som flyktingar, men som visar sig vara svenska medborgare, tas flyktingmarkeringen bort om det svenska medborgarskapet erhållits före statistikåret Om utbetalningen redovisats som introduktionsersättning görs den om till socialbidrag Detta gällde ca 50 hushåll 1999 Personer som avlidit eller utvandrat under året återfinns ej i RTB vid årets slut För dessa personer har uppgifter hämtats från föregående årsskifte I tabeller som tidigare innehållit uppgifter om utländska hushåll har dessa ersatts med uppgifter om utrikes födda hushåll Ett avsteg från denna princip har gjorts i de tabeller som innehåller tidsserier Här redovisas fortfarande utländska hushåll dvs hushåll där någon av registerledaren eller registerledarens make/ maka eller samboende har annat medborgarskap än svenskt 23

24 Summary This publication contains statistics concerning the social assistance and introductory compensation to refugees Introductory compensation is in this context equivalent to social assistance The statistics are based on individual data In addition to the following tables there are 13 tables and diagrams in the Swedish text The titles have been translated and the terms are included in the glossary following the summary The goal of this publication is to account for the number of individual and household recipients and the expense of social assistance during the year of 1999 The recipients are analysed by age, sex, country of birth, situation in the labour market, etc For the first time, the official statistics of the Social Services are expanded to include certain information on the recipient s situation in the labour market In this report a detailed presentation of recipients who were registered at the Swedish Employment Service at least once during 1999 and who didn t receive any unemployment benefits The report also gives a detailed analysis of recipients who were registered as being unemployed at the Swedish Employment Service during the whole year 1999 (long-term unemployed) During 1999 the total expenditure on social assistance was about SEK 10 5 milliard This implies a decrease by nine per cent in fixed prices compared to 1998 and by 16 per cent since 1997, the year that the costs peaked The costs for 1999 were the lowest since 1995 The number of households that received social assistance during 1999 amounted to 313,472 which was 50,562 or 14 per cent less than the year before One in twelve of all households in the population (18 64 years) was a social assistance household In 1998 almost one in ten households were social assistance households The number of recipient households decreased more than the total costs This indicates that the decrease was attributed to the decrease of households that receive relatively small amounts of assistance The proportion of households that received assistance in both 1998 and 1999 was six per cent This was the lowest proportion since 1995 The average amount distributed to each household was SEK 33,400 an increase of six per cent The length of the assistance period was on average 5 8 months, which was a decrease of 0 2 months since the previous year The average length of the assistance period has been rising steadily since 1990 when it was 4 0 months Approximately three out ten recipient households receive longterm assistance (at least ten months a year) Households in which the registered key person is at least 50 years of age were long-term recipients more often recipient households with younger registered key persons 24

25 Single mothers received social assistance more often than other types of households Around 29 per cent of all single mother households received assistance in 1999 Since 1998 though, the proportion has decreased by almost three percentage points Compared to the total population, recipients years of age were the most common Approximately 14 per cent of all youths that age received social assistance in 1999 In per cent of years received social assistance SEK 6 4 milliard, 60 per cent of the total assistance, was granted to the foreign recipient households Refugee households were granted SEK 1 7 milliard of that amount Approximately four out of ten recipients years of age and 43 per cent of recipient households with a key registered person in the same age-group were registered as being unemployed at the Swedish Employment Service without receiving unemployment benefits This was a large decrease since 1998 when 43 per cent of the recipients were unemployed without benefits A larger proportion of male recipients was unemployed and not receiving unemployment benefits than female recipients (42 percent compared to 33 percent) The number of unemployed recipients of social assistance was largest amongst the age groups, which are younger than 40 years of age Recipients younger than 40 years of age made up three fifths of all recipients who were unemployed without benefits At least three out of ten foreign-born recipients and almost four out of ten domesticborn recipients were unemployed and not receiving benefits In recipient households with children, at least 46 per cent had a key registered person or that person s spouse/cohabitant 3 who was unemployed without benefits 1999 The corresponding proportion of households without children was 39 per cent The largest proportion of unemployed recipients was found in households consisting of a married/cohabitant couple with children 56 per cent Single parent recipients of social assistance were relatively seldom unemployed without unemployment benefits Six per cent of all recipients of assistance years of age were long-term unemployed (registered as unemployed at the Swedish Employment Service the whole year) The proportion was unchanged since the previous year Male recipients are more often long-term unemployed than females The corresponding rates are eight per cent respectively five per cent 3 In this report a cohabitant is concidered as being equivalent to a spouse 25

26 Recipients years of age make up the largest proportion of long-term unemployed recipients There has been a shift in the age of long-term unemployment amongst social assistance recipients In the previous year recipients years of age made up the largest proportion of the long-term unemployed Long-term unemployment was somewhat more common amongst foreignborn assistance recipients than their domesticborn counterpart seven per cent vs six per cent Long-term unemployment was also more common in recipient households with children than their counterparts without children It was also more common in households consisting of married/cohabiting couples than in single adult households More than teo thirds of all recipients live in large city or suburban municipalities which make up less than half of the population The proportion rose by three percentage points since 1998 Almost three quarters of the adult foreign-born assistance recipients live in those municipalities 26