Tekniken i skolan. Tekniken i skolan fyller 20 år. Rubrikerna

Transkript

1 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 2 MAJ 2014 ÅRGÅNG 20 Tekniken i skolan fyller 20 år TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS Tittar du längst upp på denna sida, kan du läsa Årgång 20. Det betyder att vi har givit ut nyhetsbrevet Tekniken i skolan i hela 20 år! Under de här åren har det varit ett kontinuerligt forum för teknikdidaktiska frågor. Vår önskan har varit att spegla lärares verklighet, teknikämnets utmaningar i medgång och motgång, visa på förändringar i kursplaner, nationell och internationell forskning och tipsa om undervisningsmetoder och litteratur. Vi har också velat visa vad teknik innebär globalt för miljö och individ, och inte minst vikten av att alla behöver en relevant teknikutbildning för att kunna agera i en teknikintensiv värld som kräver kunskapsbaserade beslut. Att ha kunskap i alla områden där man förväntas reagera, agera eller ha en åsikt, är av stor vikt. Det kräver utbildning och intresse. Rubrikerna Rubriker som Nu borde det väl ändå vara dags? Vad måste göras? Helhet kräver ett sammanhållet teknikämne! För säkerhets skull en gång till Äntligen starkt stöd för teknik! Vem tror att 7% räcker? Hållbar utveckling kräver smart teknik, Hur många timmar teknik? har visat på vikten av teknikämnet, bristen på utbildade lärare och behovet av kompetensutveckling samt att samarbete mellan näringsliv, forskare, skola och engagerade lärare är mer angeläget än någonsin. Tack och nya tag Många intressanta medskribenter har bidragit med spännande texter, innehållande allt från lektionstips, undervisningsvillkor och hållbar utveckling till hantverk, framtid och forskning. Dem vill vi nu säga tack till! Texterna har bidragit till att vi kunnat förmedla en stor mängd information kring teknikämnet som är ett otroligt fascinerande område med fantastiska möjligheter. Önskar du se mer av någonting i Tekniken i skolan, vill du själv berätta om er verksamhet eller vad du anser om teknikämnet, är vi mer än tacksamma för alla idéer. Välkommen att höra av dig!

2 Claes Klasander på TiS2014 Foto: Christina Wallnér 20 år i väntans tider... TEXT: CLAES KLASANDER, FÖRESTÅNDARE, CETIS Under avslutningspasset på de fem regionala konferenser CETIS genomförde i våras tog jag upp den kris som med regelbundenhet målas upp kring teknikämnet. Krisen har många förtecken, flera av dem nog så allvarliga. Men jag vill ändå påstå att mycket har blivit bättre de senaste tjugo åren! I denna utgåva av CETIS nyhetsbrev Tekniken i skolan uppmärksammar vi att det är 20 år sedan det startades. Återblickar ger perspektiv! Krisen är inte ny Krisen som i senvinterns media förknippades med teknikämnet är nämligen inget nytt. Den fanns på liknande sätt redan innan teknikämnet tillskapades i den form vi känner ämnet sedan Lpo 94. Flera av de krisfaktorer som under åren lyfts fram har haft med den förväntade försörjningen av kvalificerat utbildad personal i samhällets olika verksamhetsgrenar allt från bilmekaniker, via röntgensköterskor till ingenjörer. Teknikämnet som svar på förhoppningar Att det blev ett för alla obligatoriskt teknikämne under Lgr80, som ytterligare stärktes under Lpo 94, var ett svar på sådana förhoppningar. Även andra argument för detta teknikämne ansågs lika viktiga den tekniska allmänbildningen, teknikkunskaper som demokratiskt redskap, pojkars och flickors lika rätt till god teknikundervisning etc. När man blickar tillbaka är larmen om alltför få tekniklärare, att teknikämnet inte syns på schemat eller att eleverna inte får tillräckligt många undervisningstimmar för att utveckla sina tekniska förmågor inte en nyhet från i dag. Dessa, och andra liknande fakta har varit kända i flera år. Fel på många nivåer Det märkliga är att dessa sakernas tillstånd har fått fortgå under de 20 år som gått, trots att det uppmärksammats i media, i Teknikdelegationens rapport, i Skolverkets satsningar och i CETIS egen bevakning. Sammantaget är det på många nivåer i det svenska utbildningssystemet man blundat, hukat och försökt flyga under radarn. Skolutveckling är visserligen en långsam process men inte ska det ta så här lång tid! Det verkar finnas svaga incitament för att ta ansvar på de olika nivåerna, annars hade väl tekniklärarna redan haft höga löner, antalet tekniklärarstudenter varit fler, personal på Lärarlyft i Teknik flödat in och tekniksalarna varit välutrustade.och tänk om alla dessa teknikämnets eldsjälar haft en stabil omgivning och stöd. Då hade de kunnat fokusera på sin uppgift och fått fler teknikkollegor! Äntligen! Skolinspektionen i Teknik klar! Blickar vi tillbaka ser vi, trots krisrubrikerna, att många positiva saker hänt. I en bild längst ned till vänster på sidan 4 i detta nummer sammanfattar jag några av dem. Och nya förslag på förstärkande effekter för teknikämnet fortsätter dugga tätt! En av de viktigaste händelserna i år sker den 27 maj. Då presenterar Skolinspektionen sin sammanfattande rapport kring den inspektion som genomförts av teknikundervisningen vid ett antal svenska skolor. Om alla hjälps åt att lägga den på rätt skrivbord i skolsystemet, har jag gott hopp om ytterligare framsteg! Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping Norrköping E-post: claes.klasander@liu.se Telefon: Ansvarig utgivare: Claes Klasander, CETIS Tryck: Elanders AB KONTAKT OCH ANNONSBOKNING Redaktionssekreterare: Katarina Rehder, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping Norrköping E-post: katarina.rehder@liu.se Telefon: Mobil: Aktuella priser med mera finns på PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida Prenumerationsfrågor: Anette Jangenstedt E-post: anette.jangenstedt@liu.se Telefon:

3 Fyra tycker om Teknik TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER Fyra tycker om Teknik på CETIS konferens i Uppsala 13 mars. Eva Cederblad Petersson, åk 2 Ann Boman, åk 1 Åkerstorpsskolan, Åkersberga 1. Vi använder UR:s material Mitt liv som grej. Det är kortfilmer om olika vardagsföremål som själva berättar om sina liv. Men mest använder vi CETIS material Teknik Tillsammans. Vi jobbar med stabila konstruktioner, vi diskuterar mycket och skissar. Dessutom tittar vi oss runtomkring och ser konstruktioner och annat tekniskt i vardagen, som vi sedan pratar om i klassrummet. 2. Eva: Jag önskar att eleverna lär sig om hållbara lösningar. De ska bli nyfikna och tycka om att diskutera. Jag vill också att de ska se hur saker hänger ihop i samhälle och i strukturer. Ann: Jag vill att de ska få med sig aspekten teknik-miljö. Att det inte heller är svårt med Teknik. Det är viktigt att vi lärare blir inspiratörer! Mikael Björklund, åk 4-6 Råbergsskolan, Sigtuna 1. Vi jobbar ganska IT-inriktat, vi har fått en ny rektor som önskar implementera IT i klasserna. Vi försöker arbeta som ämneslärare men blandar in andra ämnen, t.ex. samarbetar teknik- och slöjdlärare. 2. Vi önskar att eleverna får med sig en helhetssyn på vad teknik är. Det är viktigt med en helhetssyn på samhället och hur det påverkas av teknik, och då inte bara på detaljnivå. Vi vill även visa lösningar och undervisa om ett hållbart samhälle. Heléne Granath, tekniklärare åk 1-3 Fri att växa, Växsjö byskola, Bollnäs 1. Vi jobbar med böckerna PULS Teknikboken och Teknikgrytan. Först läser vi och sedan arbetar vi praktiskt med det vi lärt oss teoretiskt. 2. Vi vill att elevernas ska bli intresserade av teknik, och när barnen i åk 1 säger att de vet vad de enkla maskinerna är tycker vi att det har börjat bra och är roligt. Vi vill också att de blir inspirerade att pröva olika konstruktioner själva. 3

4 De regionala teknikkonferenserna våren 2014 TEXT: KATARINA REDHER - Ca 800 personer har varit och besökt våra konferenser. Det är roligt att intresset är stort! Samtidigt ser vi det stora behovet hos tekniklärarna att få träffas och prata, säger Claes Klasander, föreståndare på CETIS. Efter att den nya kursplanen i Teknik implementerades ser vi fortfarande en osäkerhet hos lärarkåren när det kommer till bedömningsfrågan. Därför lade vi stor vikt vid att få med hela spannet, från F till åk 9. Även grundsärskolan fanns med under bedömningspassen, vilket vi inte har fått med tidigare. Konferenserna har haft flera fasta programpunkter på alla orter. Bedömningspasset var ett, Skolverkets presentation av NT-utvecklarprojektet var ett annat. De fasta programpunkterna blandades med regionala inslag av seminarier och workshops. I dessa kan vi ana att hållbar utveckling är en del som börjar ta allt större plats i medvetandet kring teknikämnet. Följeslagare - Vi har haft turen att få följe av några medverkande på alla orter. Naturskyddsföreningen och Nobelmuseet har varit med och berättat om sin verksamhet. Naturskyddsföreningen har berättat om sitt utbildningsmaterial Energifallet som handlar om energi FOTO: KATARINA REDHER OCH CHRISTINA WALLNÉR I samarbete med fem universitet och högskolor genomförde CETIS sin regionala konferensserie under våren. Från Luleå i norr till Malmö i söder slöt ca 800 deltagare upp för att lyssna, diskutera och besöka utställare. En av de genomgående punkterna på alla fem orter var bedömningsseminarierna. De var välbesökta och med andra ord välbehövliga. och hållbar utveckling, det finns för alla årskurser. Nobelmuseet berättade om sitt material En idé kan förändra! Målgruppen där är åk 7-9. Från Skolverket berättade Veronica Bjurulf om den nationella NT-satsningen. Under hösten 2014 startar den andra omgången av det nationella nätverk som har målet att genom handledning och kollegialt lärande bidra till förbättrad undervisning. Tanken är att NT-utvecklarna ska träffas, utbyta erfarenheter och utbildas både på distans och genom fysiska träffar. Flera av seminarierna på konferensorterna bestod av pedagoger som berättade hur de kommit igång och arbetar praktiskt med NT-projektet och hur de kan dela med sig av erfarenheter till kollegor. En av de representerade kommunerna beskrev hur de arbetat fram en pärm där de fyller på med erfarenheter, tips och exempel på arbetssätt. Blandade inslag Andra inslag har handlat om att lära teknik ute, Teknik genom historiska ögon, progression i teknikundervisning, att arbete med teknik och 3D-printers, pneumatik, hållbar produktutveckling samt CETIS material Teknik Tillsammans. 4

5 Dagen avslutades med att Claes Klasander, CETIS föreståndare, blickade framåt och påpekade att den kris som med jämna mellanrum målas upp för teknikämnet, utbildningen och fortbildningen av tekniklärare och försörjningen av studenter till teknikintensiva utbildningar visserligen verkligen på många sätt är en kris. Men den har pågått länge - vilket är ett av problemen. Samtidigt är krisen relativ. Man kan med ganska god fog säga att många saker har blivit bättre kring teknikämnet de senaste tjugo åren (bild s. 4 längst ned i vänstra spalten). Naturskyddsföreningens workshop - Konstruera en ballongbil. Konferensens ständiga följeslagare, bilder uppifrån och ned: Johline Lindholm, Naturskyddsföreningen Claes Klasander, CETIS Veronica Bjurulf, Skolverket Åsa Sundelin och Paulina Wittung Åman, Nobelmuseet Välkommen på Rikskonferensen Tekniken i skolan, TiS 2015, i Norrköping i våren 2015! 5

6 Rörliga konstruktioner i ett teoretiskt ämne TEXT: KATARINA REHDER FOTO: CHATARINA JÄRNVING Från att tidigare ha upplevt teknikämnet som ett relativt praktiskt ämne har Chatarina Järnving på Kvarnbyskolan i Rinkeby börjat se mer åt det teoretiska innehållet. Efter kursen Teknik för lärare 1-3 på 7,5 poäng, som hon gick under ht-13 på Högskolan i Dalarna, hittade hon ett nytt sätt att undervisa på. CETIS fi ck en pratstund med henne och här berättar hon mer. - När vi skulle genomföra undervisningsprojektet i kursen valde jag att göra det i den åk 2:a jag själv arbetar i. Syftet med projektet var att synliggöra och väcka intresse för teknik i vår vardag, kommunicera med tekniska begrepp, skissa och tillverka modeller, utveckla ett problemlösande arbetssätt och sist men inte minst, att kunna se den viktiga kopplingen till de tidiga och enkla maskinerna genom arbetet vi skulle göra. Kommunikation - Jag tycker det är viktigt att eleverna ökar sin kommunikativa förmåga och sin begreppsförståelse. Hur kan de annars göra sig förstådda utan rätt ord? På så sätt blir de mer analyserande och kan förklara för varandra hur de tänker, hur saker fungerar och berätta om de tekniska lösningar de ser. I dag är informationshantering en stor del av alla områden och skolämnen, det ville jag börja lära mina elever så tidigt som möjligt, säger Chatarina. Lektions- och arbetsupplägg Chatarina berättar vidare att konstruktionsuppgiften innebar instruerande arbetsformer, men det fanns ändå utrymme att visa egen kreativitet. Eleverna kunde välja mellan att konstruera något som roterande eller något som byggde på hävstångsprincipen. Och naturligtvis skulle de använda rätt ord och begrepp, vilket var ett av målen i projektet. - Genom att börja skriva materiallistor tränade de direkt på ord och begrepp som mot slutet av projektet fick ytterligare utrymme i och med redovisningarna. När eleverna studerat Chatarinas färdiga modeller ingående kunde de utan större problem göra en egen konstruktion som byggde på rotationsprincipen. Modellen med hävstångsprincipen var svårare att omvandla till en egen konstruktion, men de fick då möjlighet att ytterligare diskutera och använda begreppen som de nyss lärt sig. - När lektionspass ett, som inleddes med arbetsgång, mål, bedömning och säkerhetsregler var klart, studerade eleverna alltså modellerna. Efter att de delats in i grupper för att diskutera vad de skulle bygga berättade jag för dem att jag samtidigt skulle titta på hur de samarbetade och pratade med varandra när de konstruerade. Det var en del av bedömningen, för att se att 6

7 de använda sig av rätt ord och hur de använde de tekniska lösningar som vi pratat om. Eftersom eleverna arbetade relativt självständigt kunde jag observera i vilken grad kommunikation, samarbete och problemlösning förekom. - I vissa fall hade de små grupperna svårt att bestämma hur modellen skulle designas, jag gick då in och handledde dem så att de skulle komma vidare. Tidsåtgång Chatarina avsatte två lektionspass för att skriva instruktioner, en lektion för att visa på koppling till den historiska utvecklingen (här finns t.ex. Polhems mekanik att titta på) och tre lektionspass för konstruktionsarbetet. Med hjälp av PowerPoint redovisande eleverna hur de arbetat, från början till slut. Då användes två lektioner. Frågor som diskuterades var bl.a. Hur konstruktionen rörde sig och varför? Hur de gjort när de tillverkade den och i vilken ordning? Vilka verktyg de använt och varför? Om de var nöjda med det sätt de tänkt på, eller om de kunde ha gjort på annat sätt? - Jag märker att eleverna är väldigt positiva och ofta frågar om vi kan ha teknik. Jag kan också se att eleverna börjar få förståelse för att många av våra dagliga hjälpmedel har sitt ursprung ur de enkla maskinerna, som t.ex. att uppfinningen pennvässaren kommer från kilen och skruven. Så visst ser jag att det finns intresse för teknikämnet, avslutar Chatarina. Instruktioner, begrepp och konstruktioner. 7

8 TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER Ljuddesign är det teknik? Om man stannar upp en stund och lyssnar fi nns det ljud överallt. I naturen hör vi vinden, fåglarnas kvitter och möjligen en porlande bäck. På avstånd hörs en traktor och en fl äkt i ladugården. Alla dessa ljud får oss kanske att minnas eller känna något. Det vi vet med säkerhet är att ljud påverkar oss, på gott och ont. CETIS pratade om ljud med ljudarkitekt Margareta Andersson på Lexter. - Ljud har alltid funnits och är en stor del i människans sätt att kommunicera. Tidigare var naturens ljud en viktig navigator. I dag är ljudet fortfarande viktigt på samma sätt men ljuden är i dag många gånger producerade av människan för människan som mobiltelefonen, epost-ljudet, på övergångstället, hissen, väckarklockan osv. Listan kan göras lång. Information, kommunikation, upplevelseljud, musik, navigation är också viktiga, och ljud hjälper t.ex. människor med synskador att få information genom att lyssna, berättar Margareta. Förändringar I staden hör vi helt andra ljud än i naturen. Här har ljuden också förändrats, speciellt under de senaste 200 åren. Motorljudet, musiken som strömmar ut från högtalare uppsatta i köpcentrum, kaffemaskinens brus och plinget från hissdörren har tillkommit. Det ständiga flödet av ljud kräver att vi kan hantera det på nya sätt. Ljuddesign är ett stort område, (BMW har patent på ljudet som uppstår när man slår igen deras bildörrar, Electrolux vill inte att deras dammsugare ska låta för lite eftersom den ska låta kraftfull ) och tittar vi på det centrala innehållet inom Teknik, människa, samhälle och miljö kanske vi glömmer bort ljudet. Men här finns delar att titta närmare på. Flera föremål har förändrats över tiden och har anpassats efter nya behov. Vi har de medicinska/fysionomiska lösningarna: glasögon fick vi på 1300-talet (riktigt bra först på 1600-talet), hörapparater har utvecklats från Professor Kalkyl-struten till dagens avancerade hörapparater och cochlea-implantat. En del ljud har förstärkts och vissa ljud har helt enkelt försvunnit. Modemet surrar lägre, skrivmaskinens knackande och snurrskivan på den analoga telefonen har i princip förvunnit, bilens ljud har förändrats och i fabrikernas lokaler har analoga och mekaniska ljud blivit digitala. För mycket ljud Ljudföroreningar är en annan sak. Nya tekniska ljud har uppstått och hur vi försöker lösa dem i hemmet (ljudabsorbenter), på jobbet (avskärmningar och ljudisoleringar), i samhället (järnvägsmurar och motorvägsväggar) är en utmaning. Flygplatser och de bullermattor som gör att samhällen inte kan expandera åt olika håll eftersom husen då hamnar under inflygningsstråket, är ett annat intressant storskaligt exempel på hur ljud påverkar människan och samhället. Positivt är att man lyckas dämpa ljud och ibland kan man med teknikens hjälp bo kvar i en bullrig miljö. Fik med ljuddämpande plattor i taket. Dämpande tyg på vägg i lunchrum. Exempel på miljö där ljud behöver dämpas och riktas. 8

9 - Den tekniska utvecklingen har många gånger varit positiv då bullerdämpning fått nya former och lösningar, som bullervallar, ljudkåpor och textilier som dämpar och absorberar ljud, berättar Margareta. Nu finns även bättre förståelse för hur buller och höga ljudnivåer påverkar oss negativt. Ett exempel är ljudmätare på förskolor, då får barnen återkoppling direkt och ser hur högt ljudet är, vilket i sin tur får dem att förstå hur höga ljudnivåer påverkar dem. - Vad vi kan se är att de senaste tio åren har ljudet hamnat mer i fokus. Tyvärr ser vi fler bullerskador från konserter vilket ger ökad risk för tinnitus, mer trafikljud och så alla nya digitala ljud. För att få t.ex. en dräglig arbetsmiljö arbetar vi med ljudmaskeringar, ljudavledning och det riktade ljudet. Den unika tekniken med riktat ljud gör det möjligt att skapa och koncentrera ljud till en specifik plats utan att det stör omgivningen. Skillnaden mellan riktat ljud och traditionella högtalare kan bäst jämföras med en ficklampa kontra glödlampa. En glödlampa lyser upp hela rummet medan en ficklampa lyser upp endast en punkt man riktar den mot. Hur ser framtiden ut? På Lexter tror man på en växande marknad där rätt ljud på rätt plats blir ett krav. Nya generationer kommer vilja ha rätt upplevelseljud omkring sig och offentliga miljöer behöver se över detta i ren trivsel- och miljöaspekt. I dag är det brist på ljudarkitekter och yrket kommer att bli högaktuellt i framtiden. Ljudarkitekter och akustiker kommer att behöva arbeta närmare varandra. - För oss är ljuddesign ett sätt att kommunicera något i en offentlig miljö. Bra ljuddesign adderar en spännande dimension och skapar positiva upplevelser, tillför funktion, dvs. ljud på rätt plats för rätt person vid rätt tillfälle. Det kräver att ljudinnehållet är rätt, volymer är rätt vid rätt tidpunkt och distribueras med rätt teknik, säger Margareta Andersson. På Lexter utvecklas nya produkter hela tiden, som datoriseringar och appar så att kunden lätt kan förvalta sin ljuddesign, samtidigt som mer funktion och användartillgänglighet kommer att krävas. De ser en större utveckling av riktad ljudteknik och Margareta tror att man i framtiden själv får välja ljud i olika typer av miljöer. - Absolut kommer vi att få välja ljud, troligtvis mer inom hemmet snarare än i den offentliga miljön. Ljudet i micron, dammsugaren osv. är sådana områden. Kanske kan vi t.o.m. välja bort dessa ljud. Drivkrafter - Generellt tycker vi att konstnärer bidragit mycket med sin nyfikenhet och lust att pröva nya saker. Vår hälsa har också varit en drivkraft, vi vill behålla vår hörsel så länge vi kan utan onödiga hörselskador. För oss är utmaningen att informera om fördelarna med bra ljuddesign, men också de nackdelar som finns om man gör på fel sätt. Många bitar ska vara i samspel och drivkraften för vår del ligger i att beskriva vikten av bra ljudmiljö då vi använder vår hörsel dygnets alla 24 timmar, avslutar Margareta. Att ljud är en del av tekniken som spelar roll för människa, samhälle och miljö är helt klart. 9

10 Tjejer och teknik TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER CETIS bad Katarina Stensson, projektledare på Womengineer, berätta om hur de ser på teknik och tjejer, samt om sitt uppdrag. Womengineer vad är det? - Womengineer är en ideell organisation som jobbar med att öka intresset för teknik och tekniska utbildningar bland tjejer. Womengineer drivs av studenter, och vår huvudsakliga verksamhet är hemsidan womengineer.org, där ingenjörsstudenter bloggar om sin vardag, och där vi har samlat ett stort gäng förebilder i form av intervjuer med kvinnliga ingenjörer. Utöver hemsidan har vi även börjat driva lite andra projekt, bland annat Introduce a Girl to Engineering Day, som ska ge tjejer en bättre inblick i ingenjörsyrket. Grundstenarna i det vi gör är att sprida information och visa förebilder. Var kommer idén ifrån? - Womengineers grundare Marie Lagström och Emelie Andrén Meiton kom på idén då de var de enda tjejerna på en av föreläsningarna under deras studietid på KTH. De började fundera på orsaken och kom fram till att 1) få vet vad ingenjörer gör, eller vad en ingenjörsutbildning ger för möjligheter, och 2) det saknas förebilder, ingenjörer syns sällan i media och samhället i övrigt, speciellt kvinnliga ingenjörer. Womengineer startades för att förändra det. Vad vill ni uppnå? - Vi vill uppnå en jämn könsfördelning på ingenjörsutbildningarna och, i förlängningen, hela teknikbranschen. Det finns inget som säger att tjejer skulle passa mindre bra som ingenjörer än killar. Teknik är en framtidsbransch, tekniken blir bara viktigare och viktigare i vår vardag, och att kvinnor inte deltar i utveckling av tekniken är en förlust för alla. Det är en fråga om demokrati och maktfördelning likväl som ekonomi, för företagen och i förlängningen svensk välfärd. Vilka är era mål? - Vårt långsiktiga mål är att hälften av de ingenjörer som examineras år 2030 är kvinnor. Just 2030 har vi valt på grund av en prognos från SCB om könsfördelningen bland ingenjörer år Det är en ganska pessimistisk prognos som förhoppningsvis kommer att slå fel tack vare Womengineers arbete. Hur gör ni för att nå ut? - De unga lever och umgås via nätet, så det är naturligt att det är där vi finns. Vi använder sociala medier, jobbar mycket med SEO (search engine optimization) osv. Var fi nns ni geografi skt? - Vi verkar som sagt framför allt via nätet, men våra bloggare är utspridda i Sverige just nu är det Umeå, Uppsala, Stockholm och Norrköping och vi är väldigt tydliga med att vi inte är kopplade till en stad eller en högskola. Womengineer ska finnas för alla, i hela Sverige. I framtiden i hela världen. Varför anser ni att ni är viktiga? - Det är som sagt en både ekonomisk och demokratisk fråga. Tjejer ska ha samma möjligheter som killar, och inte styras av förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt. På grund av fördomar och bristen på information om vad en ingenjör faktiskt kan göra missar många tjejer i dag alla de spännande och väldigt varierade möjligheter som en ingenjörsutbildning ger. Vi har en idé om att Katarina Stensson, presenterade Womenginer på Tis2014 i Uppsala. starta en liten PRAO-platsförmedling! Men det är bara på idéstadiet ännu. Information om allt vi gör lägger vi ut på hemsidan. Vad tror ni tjejer/kvinnor kan bidra med inom teknikområdet? - Ingenjörer utvecklar och producerar de produkter vi använder varje dag. Det borde vara en självklarhet att produkter som används av både kvinnor och män, bäst anpassas efter användaren om både kvinnor och män är med i utvecklingsprocessen! Dessutom finns mycket forskning som tyder på att blandade arbetsgrupper presterar bättre, är mer kreativa och produktiva, än likriktade grupper. Det gäller mångfald i allmänhet, inte bara fördelningen kvinnor/män. Hur kan man komma i kontakt med er? - Det går bra att kommentera och ställa frågor direkt på hemsidan, womengineer.org eller så går det bra att skicka ett mejl till mig på e-postadressen info@womengineer.org 10

11 CETIS blir kvar LiU får nytt uppdrag TEXT: CLAES KLASANDER FOTO: KATARINA REHDER Regeringen ändrade sig i frågan om sammanslagning av de fyra nationella resurscentrumen för biologi, fysik, kemi och teknik. I stället ges ett uppdrag till Linköpings universitet att samordna kommunikationen kring ämnesdidaktisk forskning mellan forskare och skolverksamhet. Linköpings universitet har från regeringen fått uppdraget att, utöver det arbete som CETIS bedriver i dag för teknikämnet, även stödja skolutvecklingen inom de naturvetenskapliga ämnena. Det betyder att CETIS och de andra tre centrumen blir kvar som nationella resurscentrum för en överskådlig framtid. Regeringen skriver i beslutet att uppdraget bland annat handlar om att sprida resultat från ämnesdidaktiskt forskning till verksamma lärare i skolan. I uppdraget ska det även ingå att svara för en samordning av verksamheten som bedrivs vid de nationella resurscentrumen i biologi, fysik respektive kemi vid Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Stockholms universitet, samt vid Linköpings universitet, CETIS. Under våren förbereder Linköpings universitet hur arbetet ska läggas upp för att genomföra uppdraget. Hej Jorden, Behöver er hjälp. Vad kan ni om teknik? Kostnadsfritt! Finansieras av Teknikföretagen med 3700 medlemsföretag Till hösten 2014 släpper Teknikspanarna nytt och lättanvänt material i form av en interaktiv TV-serie. Genom inspirerande filmer och kluriga uppdrag presenterar serien olika ämnen i enlighet med kursplanen i teknik. Anmäl din klass på Teknikspanarna - ett projekt från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen 11

12 Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan Linköpings Universitet Campus Norrköping Norrköping Tips B PORTO BETALT PORT PAYÉ Aktivitetskort Teknik i förskolan Natur & Kultur, 2013 Karin Persson-Gode 50 kort ISBN: Pris: Ca 425 kr, inkl. moms Aktivitetskort Teknik i förskolan är en låda med aktivitetskort inom områdena skapa, konstruera och bygga. De har ett tydligt tekniskt innehåll som är kopplat till kursplanen. Korten kan användas spontant för att få idéer till aktiviteter eller i den planerade verksamheten. På ena sidan av korten finns uppgiften beskriven där barnet är mottagaren, på andra sidan finns information till pedagogen, där man hittar mål med aktiviteten samt med vilka metoder aktiviteten ska genomföras. FerrumCity 3.2 Jernkontoret Den svenska stålindustrins branschorganisation 2011 DVD Kan beställas på Klassuppsättningar beställs via FerrumCity 3.2 är den femte utgåvan av den nyfikenbaserade faktasamlingen om bl.a. stålproduktion, återvinning och användning, marknad, utbildning, stålets egenskaper och historia. Lämplig som introduktion och fördjupning i högstadiet och gymnasiet. Här visas filmer om stålkretsloppen, stålindustrin och om Vasas nya bultar, texter om t.ex. civilingenjörers uppgifter och karriär och du får tips om hur FerrumCity kan användas i undervisningen. Bygg med LEGOboken Daniel Lipkowitz Bonnier Carlsen, 2013 Inbunden, 208 sidor ISBN: Pris: 156 kr inkl. moms Här är en inspirationsbok som sätter fart på fantasin och skapande. LEGOentusiaster från hela världen berättar om vad man kan konstruera och bygga med bitar som redan finns hemma. Kanske en racingbana till bilen eller en lönndörr att smita ut igenom. Boken vänder sig till LEGObyggare i alla åldrar och den fokuserar på det som gör att det är roligare leka med LEGO: bygg, riv, bygg upp igen eller skapa nytt! 12