Tekniken i skolan. Tekniken i skolan fyller 20 år. Rubrikerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tekniken i skolan. Tekniken i skolan fyller 20 år. Rubrikerna"

Transkript

1 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 2 MAJ 2014 ÅRGÅNG 20 Tekniken i skolan fyller 20 år TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER, CETIS Tittar du längst upp på denna sida, kan du läsa Årgång 20. Det betyder att vi har givit ut nyhetsbrevet Tekniken i skolan i hela 20 år! Under de här åren har det varit ett kontinuerligt forum för teknikdidaktiska frågor. Vår önskan har varit att spegla lärares verklighet, teknikämnets utmaningar i medgång och motgång, visa på förändringar i kursplaner, nationell och internationell forskning och tipsa om undervisningsmetoder och litteratur. Vi har också velat visa vad teknik innebär globalt för miljö och individ, och inte minst vikten av att alla behöver en relevant teknikutbildning för att kunna agera i en teknikintensiv värld som kräver kunskapsbaserade beslut. Att ha kunskap i alla områden där man förväntas reagera, agera eller ha en åsikt, är av stor vikt. Det kräver utbildning och intresse. Rubrikerna Rubriker som Nu borde det väl ändå vara dags? Vad måste göras? Helhet kräver ett sammanhållet teknikämne! För säkerhets skull en gång till Äntligen starkt stöd för teknik! Vem tror att 7% räcker? Hållbar utveckling kräver smart teknik, Hur många timmar teknik? har visat på vikten av teknikämnet, bristen på utbildade lärare och behovet av kompetensutveckling samt att samarbete mellan näringsliv, forskare, skola och engagerade lärare är mer angeläget än någonsin. Tack och nya tag Många intressanta medskribenter har bidragit med spännande texter, innehållande allt från lektionstips, undervisningsvillkor och hållbar utveckling till hantverk, framtid och forskning. Dem vill vi nu säga tack till! Texterna har bidragit till att vi kunnat förmedla en stor mängd information kring teknikämnet som är ett otroligt fascinerande område med fantastiska möjligheter. Önskar du se mer av någonting i Tekniken i skolan, vill du själv berätta om er verksamhet eller vad du anser om teknikämnet, är vi mer än tacksamma för alla idéer. Välkommen att höra av dig!

2 Claes Klasander på TiS2014 Foto: Christina Wallnér 20 år i väntans tider... TEXT: CLAES KLASANDER, FÖRESTÅNDARE, CETIS Under avslutningspasset på de fem regionala konferenser CETIS genomförde i våras tog jag upp den kris som med regelbundenhet målas upp kring teknikämnet. Krisen har många förtecken, flera av dem nog så allvarliga. Men jag vill ändå påstå att mycket har blivit bättre de senaste tjugo åren! I denna utgåva av CETIS nyhetsbrev Tekniken i skolan uppmärksammar vi att det är 20 år sedan det startades. Återblickar ger perspektiv! Krisen är inte ny Krisen som i senvinterns media förknippades med teknikämnet är nämligen inget nytt. Den fanns på liknande sätt redan innan teknikämnet tillskapades i den form vi känner ämnet sedan Lpo 94. Flera av de krisfaktorer som under åren lyfts fram har haft med den förväntade försörjningen av kvalificerat utbildad personal i samhällets olika verksamhetsgrenar allt från bilmekaniker, via röntgensköterskor till ingenjörer. Teknikämnet som svar på förhoppningar Att det blev ett för alla obligatoriskt teknikämne under Lgr80, som ytterligare stärktes under Lpo 94, var ett svar på sådana förhoppningar. Även andra argument för detta teknikämne ansågs lika viktiga den tekniska allmänbildningen, teknikkunskaper som demokratiskt redskap, pojkars och flickors lika rätt till god teknikundervisning etc. När man blickar tillbaka är larmen om alltför få tekniklärare, att teknikämnet inte syns på schemat eller att eleverna inte får tillräckligt många undervisningstimmar för att utveckla sina tekniska förmågor inte en nyhet från i dag. Dessa, och andra liknande fakta har varit kända i flera år. Fel på många nivåer Det märkliga är att dessa sakernas tillstånd har fått fortgå under de 20 år som gått, trots att det uppmärksammats i media, i Teknikdelegationens rapport, i Skolverkets satsningar och i CETIS egen bevakning. Sammantaget är det på många nivåer i det svenska utbildningssystemet man blundat, hukat och försökt flyga under radarn. Skolutveckling är visserligen en långsam process men inte ska det ta så här lång tid! Det verkar finnas svaga incitament för att ta ansvar på de olika nivåerna, annars hade väl tekniklärarna redan haft höga löner, antalet tekniklärarstudenter varit fler, personal på Lärarlyft i Teknik flödat in och tekniksalarna varit välutrustade.och tänk om alla dessa teknikämnets eldsjälar haft en stabil omgivning och stöd. Då hade de kunnat fokusera på sin uppgift och fått fler teknikkollegor! Äntligen! Skolinspektionen i Teknik klar! Blickar vi tillbaka ser vi, trots krisrubrikerna, att många positiva saker hänt. I en bild längst ned till vänster på sidan 4 i detta nummer sammanfattar jag några av dem. Och nya förslag på förstärkande effekter för teknikämnet fortsätter dugga tätt! En av de viktigaste händelserna i år sker den 27 maj. Då presenterar Skolinspektionen sin sammanfattande rapport kring den inspektion som genomförts av teknikundervisningen vid ett antal svenska skolor. Om alla hjälps åt att lägga den på rätt skrivbord i skolsystemet, har jag gott hopp om ytterligare framsteg! Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping Norrköping E-post: Telefon: Ansvarig utgivare: Claes Klasander, CETIS Tryck: Elanders AB KONTAKT OCH ANNONSBOKNING Redaktionssekreterare: Katarina Rehder, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping Norrköping E-post: Telefon: Mobil: Aktuella priser med mera finns på PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida Prenumerationsfrågor: Anette Jangenstedt E-post: Telefon:

3 Fyra tycker om Teknik TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER Fyra tycker om Teknik på CETIS konferens i Uppsala 13 mars. Eva Cederblad Petersson, åk 2 Ann Boman, åk 1 Åkerstorpsskolan, Åkersberga 1. Vi använder UR:s material Mitt liv som grej. Det är kortfilmer om olika vardagsföremål som själva berättar om sina liv. Men mest använder vi CETIS material Teknik Tillsammans. Vi jobbar med stabila konstruktioner, vi diskuterar mycket och skissar. Dessutom tittar vi oss runtomkring och ser konstruktioner och annat tekniskt i vardagen, som vi sedan pratar om i klassrummet. 2. Eva: Jag önskar att eleverna lär sig om hållbara lösningar. De ska bli nyfikna och tycka om att diskutera. Jag vill också att de ska se hur saker hänger ihop i samhälle och i strukturer. Ann: Jag vill att de ska få med sig aspekten teknik-miljö. Att det inte heller är svårt med Teknik. Det är viktigt att vi lärare blir inspiratörer! Mikael Björklund, åk 4-6 Råbergsskolan, Sigtuna 1. Vi jobbar ganska IT-inriktat, vi har fått en ny rektor som önskar implementera IT i klasserna. Vi försöker arbeta som ämneslärare men blandar in andra ämnen, t.ex. samarbetar teknik- och slöjdlärare. 2. Vi önskar att eleverna får med sig en helhetssyn på vad teknik är. Det är viktigt med en helhetssyn på samhället och hur det påverkas av teknik, och då inte bara på detaljnivå. Vi vill även visa lösningar och undervisa om ett hållbart samhälle. Heléne Granath, tekniklärare åk 1-3 Fri att växa, Växsjö byskola, Bollnäs 1. Vi jobbar med böckerna PULS Teknikboken och Teknikgrytan. Först läser vi och sedan arbetar vi praktiskt med det vi lärt oss teoretiskt. 2. Vi vill att elevernas ska bli intresserade av teknik, och när barnen i åk 1 säger att de vet vad de enkla maskinerna är tycker vi att det har börjat bra och är roligt. Vi vill också att de blir inspirerade att pröva olika konstruktioner själva. 3

4 De regionala teknikkonferenserna våren 2014 TEXT: KATARINA REDHER - Ca 800 personer har varit och besökt våra konferenser. Det är roligt att intresset är stort! Samtidigt ser vi det stora behovet hos tekniklärarna att få träffas och prata, säger Claes Klasander, föreståndare på CETIS. Efter att den nya kursplanen i Teknik implementerades ser vi fortfarande en osäkerhet hos lärarkåren när det kommer till bedömningsfrågan. Därför lade vi stor vikt vid att få med hela spannet, från F till åk 9. Även grundsärskolan fanns med under bedömningspassen, vilket vi inte har fått med tidigare. Konferenserna har haft flera fasta programpunkter på alla orter. Bedömningspasset var ett, Skolverkets presentation av NT-utvecklarprojektet var ett annat. De fasta programpunkterna blandades med regionala inslag av seminarier och workshops. I dessa kan vi ana att hållbar utveckling är en del som börjar ta allt större plats i medvetandet kring teknikämnet. Följeslagare - Vi har haft turen att få följe av några medverkande på alla orter. Naturskyddsföreningen och Nobelmuseet har varit med och berättat om sin verksamhet. Naturskyddsföreningen har berättat om sitt utbildningsmaterial Energifallet som handlar om energi FOTO: KATARINA REDHER OCH CHRISTINA WALLNÉR I samarbete med fem universitet och högskolor genomförde CETIS sin regionala konferensserie under våren. Från Luleå i norr till Malmö i söder slöt ca 800 deltagare upp för att lyssna, diskutera och besöka utställare. En av de genomgående punkterna på alla fem orter var bedömningsseminarierna. De var välbesökta och med andra ord välbehövliga. och hållbar utveckling, det finns för alla årskurser. Nobelmuseet berättade om sitt material En idé kan förändra! Målgruppen där är åk 7-9. Från Skolverket berättade Veronica Bjurulf om den nationella NT-satsningen. Under hösten 2014 startar den andra omgången av det nationella nätverk som har målet att genom handledning och kollegialt lärande bidra till förbättrad undervisning. Tanken är att NT-utvecklarna ska träffas, utbyta erfarenheter och utbildas både på distans och genom fysiska träffar. Flera av seminarierna på konferensorterna bestod av pedagoger som berättade hur de kommit igång och arbetar praktiskt med NT-projektet och hur de kan dela med sig av erfarenheter till kollegor. En av de representerade kommunerna beskrev hur de arbetat fram en pärm där de fyller på med erfarenheter, tips och exempel på arbetssätt. Blandade inslag Andra inslag har handlat om att lära teknik ute, Teknik genom historiska ögon, progression i teknikundervisning, att arbete med teknik och 3D-printers, pneumatik, hållbar produktutveckling samt CETIS material Teknik Tillsammans. 4

5 Dagen avslutades med att Claes Klasander, CETIS föreståndare, blickade framåt och påpekade att den kris som med jämna mellanrum målas upp för teknikämnet, utbildningen och fortbildningen av tekniklärare och försörjningen av studenter till teknikintensiva utbildningar visserligen verkligen på många sätt är en kris. Men den har pågått länge - vilket är ett av problemen. Samtidigt är krisen relativ. Man kan med ganska god fog säga att många saker har blivit bättre kring teknikämnet de senaste tjugo åren (bild s. 4 längst ned i vänstra spalten). Naturskyddsföreningens workshop - Konstruera en ballongbil. Konferensens ständiga följeslagare, bilder uppifrån och ned: Johline Lindholm, Naturskyddsföreningen Claes Klasander, CETIS Veronica Bjurulf, Skolverket Åsa Sundelin och Paulina Wittung Åman, Nobelmuseet Välkommen på Rikskonferensen Tekniken i skolan, TiS 2015, i Norrköping i våren 2015! 5

6 Rörliga konstruktioner i ett teoretiskt ämne TEXT: KATARINA REHDER FOTO: CHATARINA JÄRNVING Från att tidigare ha upplevt teknikämnet som ett relativt praktiskt ämne har Chatarina Järnving på Kvarnbyskolan i Rinkeby börjat se mer åt det teoretiska innehållet. Efter kursen Teknik för lärare 1-3 på 7,5 poäng, som hon gick under ht-13 på Högskolan i Dalarna, hittade hon ett nytt sätt att undervisa på. CETIS fi ck en pratstund med henne och här berättar hon mer. - När vi skulle genomföra undervisningsprojektet i kursen valde jag att göra det i den åk 2:a jag själv arbetar i. Syftet med projektet var att synliggöra och väcka intresse för teknik i vår vardag, kommunicera med tekniska begrepp, skissa och tillverka modeller, utveckla ett problemlösande arbetssätt och sist men inte minst, att kunna se den viktiga kopplingen till de tidiga och enkla maskinerna genom arbetet vi skulle göra. Kommunikation - Jag tycker det är viktigt att eleverna ökar sin kommunikativa förmåga och sin begreppsförståelse. Hur kan de annars göra sig förstådda utan rätt ord? På så sätt blir de mer analyserande och kan förklara för varandra hur de tänker, hur saker fungerar och berätta om de tekniska lösningar de ser. I dag är informationshantering en stor del av alla områden och skolämnen, det ville jag börja lära mina elever så tidigt som möjligt, säger Chatarina. Lektions- och arbetsupplägg Chatarina berättar vidare att konstruktionsuppgiften innebar instruerande arbetsformer, men det fanns ändå utrymme att visa egen kreativitet. Eleverna kunde välja mellan att konstruera något som roterande eller något som byggde på hävstångsprincipen. Och naturligtvis skulle de använda rätt ord och begrepp, vilket var ett av målen i projektet. - Genom att börja skriva materiallistor tränade de direkt på ord och begrepp som mot slutet av projektet fick ytterligare utrymme i och med redovisningarna. När eleverna studerat Chatarinas färdiga modeller ingående kunde de utan större problem göra en egen konstruktion som byggde på rotationsprincipen. Modellen med hävstångsprincipen var svårare att omvandla till en egen konstruktion, men de fick då möjlighet att ytterligare diskutera och använda begreppen som de nyss lärt sig. - När lektionspass ett, som inleddes med arbetsgång, mål, bedömning och säkerhetsregler var klart, studerade eleverna alltså modellerna. Efter att de delats in i grupper för att diskutera vad de skulle bygga berättade jag för dem att jag samtidigt skulle titta på hur de samarbetade och pratade med varandra när de konstruerade. Det var en del av bedömningen, för att se att 6

7 de använda sig av rätt ord och hur de använde de tekniska lösningar som vi pratat om. Eftersom eleverna arbetade relativt självständigt kunde jag observera i vilken grad kommunikation, samarbete och problemlösning förekom. - I vissa fall hade de små grupperna svårt att bestämma hur modellen skulle designas, jag gick då in och handledde dem så att de skulle komma vidare. Tidsåtgång Chatarina avsatte två lektionspass för att skriva instruktioner, en lektion för att visa på koppling till den historiska utvecklingen (här finns t.ex. Polhems mekanik att titta på) och tre lektionspass för konstruktionsarbetet. Med hjälp av PowerPoint redovisande eleverna hur de arbetat, från början till slut. Då användes två lektioner. Frågor som diskuterades var bl.a. Hur konstruktionen rörde sig och varför? Hur de gjort när de tillverkade den och i vilken ordning? Vilka verktyg de använt och varför? Om de var nöjda med det sätt de tänkt på, eller om de kunde ha gjort på annat sätt? - Jag märker att eleverna är väldigt positiva och ofta frågar om vi kan ha teknik. Jag kan också se att eleverna börjar få förståelse för att många av våra dagliga hjälpmedel har sitt ursprung ur de enkla maskinerna, som t.ex. att uppfinningen pennvässaren kommer från kilen och skruven. Så visst ser jag att det finns intresse för teknikämnet, avslutar Chatarina. Instruktioner, begrepp och konstruktioner. 7

8 TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER Ljuddesign är det teknik? Om man stannar upp en stund och lyssnar fi nns det ljud överallt. I naturen hör vi vinden, fåglarnas kvitter och möjligen en porlande bäck. På avstånd hörs en traktor och en fl äkt i ladugården. Alla dessa ljud får oss kanske att minnas eller känna något. Det vi vet med säkerhet är att ljud påverkar oss, på gott och ont. CETIS pratade om ljud med ljudarkitekt Margareta Andersson på Lexter. - Ljud har alltid funnits och är en stor del i människans sätt att kommunicera. Tidigare var naturens ljud en viktig navigator. I dag är ljudet fortfarande viktigt på samma sätt men ljuden är i dag många gånger producerade av människan för människan som mobiltelefonen, epost-ljudet, på övergångstället, hissen, väckarklockan osv. Listan kan göras lång. Information, kommunikation, upplevelseljud, musik, navigation är också viktiga, och ljud hjälper t.ex. människor med synskador att få information genom att lyssna, berättar Margareta. Förändringar I staden hör vi helt andra ljud än i naturen. Här har ljuden också förändrats, speciellt under de senaste 200 åren. Motorljudet, musiken som strömmar ut från högtalare uppsatta i köpcentrum, kaffemaskinens brus och plinget från hissdörren har tillkommit. Det ständiga flödet av ljud kräver att vi kan hantera det på nya sätt. Ljuddesign är ett stort område, (BMW har patent på ljudet som uppstår när man slår igen deras bildörrar, Electrolux vill inte att deras dammsugare ska låta för lite eftersom den ska låta kraftfull ) och tittar vi på det centrala innehållet inom Teknik, människa, samhälle och miljö kanske vi glömmer bort ljudet. Men här finns delar att titta närmare på. Flera föremål har förändrats över tiden och har anpassats efter nya behov. Vi har de medicinska/fysionomiska lösningarna: glasögon fick vi på 1300-talet (riktigt bra först på 1600-talet), hörapparater har utvecklats från Professor Kalkyl-struten till dagens avancerade hörapparater och cochlea-implantat. En del ljud har förstärkts och vissa ljud har helt enkelt försvunnit. Modemet surrar lägre, skrivmaskinens knackande och snurrskivan på den analoga telefonen har i princip förvunnit, bilens ljud har förändrats och i fabrikernas lokaler har analoga och mekaniska ljud blivit digitala. För mycket ljud Ljudföroreningar är en annan sak. Nya tekniska ljud har uppstått och hur vi försöker lösa dem i hemmet (ljudabsorbenter), på jobbet (avskärmningar och ljudisoleringar), i samhället (järnvägsmurar och motorvägsväggar) är en utmaning. Flygplatser och de bullermattor som gör att samhällen inte kan expandera åt olika håll eftersom husen då hamnar under inflygningsstråket, är ett annat intressant storskaligt exempel på hur ljud påverkar människan och samhället. Positivt är att man lyckas dämpa ljud och ibland kan man med teknikens hjälp bo kvar i en bullrig miljö. Fik med ljuddämpande plattor i taket. Dämpande tyg på vägg i lunchrum. Exempel på miljö där ljud behöver dämpas och riktas. 8

9 - Den tekniska utvecklingen har många gånger varit positiv då bullerdämpning fått nya former och lösningar, som bullervallar, ljudkåpor och textilier som dämpar och absorberar ljud, berättar Margareta. Nu finns även bättre förståelse för hur buller och höga ljudnivåer påverkar oss negativt. Ett exempel är ljudmätare på förskolor, då får barnen återkoppling direkt och ser hur högt ljudet är, vilket i sin tur får dem att förstå hur höga ljudnivåer påverkar dem. - Vad vi kan se är att de senaste tio åren har ljudet hamnat mer i fokus. Tyvärr ser vi fler bullerskador från konserter vilket ger ökad risk för tinnitus, mer trafikljud och så alla nya digitala ljud. För att få t.ex. en dräglig arbetsmiljö arbetar vi med ljudmaskeringar, ljudavledning och det riktade ljudet. Den unika tekniken med riktat ljud gör det möjligt att skapa och koncentrera ljud till en specifik plats utan att det stör omgivningen. Skillnaden mellan riktat ljud och traditionella högtalare kan bäst jämföras med en ficklampa kontra glödlampa. En glödlampa lyser upp hela rummet medan en ficklampa lyser upp endast en punkt man riktar den mot. Hur ser framtiden ut? På Lexter tror man på en växande marknad där rätt ljud på rätt plats blir ett krav. Nya generationer kommer vilja ha rätt upplevelseljud omkring sig och offentliga miljöer behöver se över detta i ren trivsel- och miljöaspekt. I dag är det brist på ljudarkitekter och yrket kommer att bli högaktuellt i framtiden. Ljudarkitekter och akustiker kommer att behöva arbeta närmare varandra. - För oss är ljuddesign ett sätt att kommunicera något i en offentlig miljö. Bra ljuddesign adderar en spännande dimension och skapar positiva upplevelser, tillför funktion, dvs. ljud på rätt plats för rätt person vid rätt tillfälle. Det kräver att ljudinnehållet är rätt, volymer är rätt vid rätt tidpunkt och distribueras med rätt teknik, säger Margareta Andersson. På Lexter utvecklas nya produkter hela tiden, som datoriseringar och appar så att kunden lätt kan förvalta sin ljuddesign, samtidigt som mer funktion och användartillgänglighet kommer att krävas. De ser en större utveckling av riktad ljudteknik och Margareta tror att man i framtiden själv får välja ljud i olika typer av miljöer. - Absolut kommer vi att få välja ljud, troligtvis mer inom hemmet snarare än i den offentliga miljön. Ljudet i micron, dammsugaren osv. är sådana områden. Kanske kan vi t.o.m. välja bort dessa ljud. Drivkrafter - Generellt tycker vi att konstnärer bidragit mycket med sin nyfikenhet och lust att pröva nya saker. Vår hälsa har också varit en drivkraft, vi vill behålla vår hörsel så länge vi kan utan onödiga hörselskador. För oss är utmaningen att informera om fördelarna med bra ljuddesign, men också de nackdelar som finns om man gör på fel sätt. Många bitar ska vara i samspel och drivkraften för vår del ligger i att beskriva vikten av bra ljudmiljö då vi använder vår hörsel dygnets alla 24 timmar, avslutar Margareta. Att ljud är en del av tekniken som spelar roll för människa, samhälle och miljö är helt klart. 9

10 Tjejer och teknik TEXT OCH FOTO: KATARINA REHDER CETIS bad Katarina Stensson, projektledare på Womengineer, berätta om hur de ser på teknik och tjejer, samt om sitt uppdrag. Womengineer vad är det? - Womengineer är en ideell organisation som jobbar med att öka intresset för teknik och tekniska utbildningar bland tjejer. Womengineer drivs av studenter, och vår huvudsakliga verksamhet är hemsidan womengineer.org, där ingenjörsstudenter bloggar om sin vardag, och där vi har samlat ett stort gäng förebilder i form av intervjuer med kvinnliga ingenjörer. Utöver hemsidan har vi även börjat driva lite andra projekt, bland annat Introduce a Girl to Engineering Day, som ska ge tjejer en bättre inblick i ingenjörsyrket. Grundstenarna i det vi gör är att sprida information och visa förebilder. Var kommer idén ifrån? - Womengineers grundare Marie Lagström och Emelie Andrén Meiton kom på idén då de var de enda tjejerna på en av föreläsningarna under deras studietid på KTH. De började fundera på orsaken och kom fram till att 1) få vet vad ingenjörer gör, eller vad en ingenjörsutbildning ger för möjligheter, och 2) det saknas förebilder, ingenjörer syns sällan i media och samhället i övrigt, speciellt kvinnliga ingenjörer. Womengineer startades för att förändra det. Vad vill ni uppnå? - Vi vill uppnå en jämn könsfördelning på ingenjörsutbildningarna och, i förlängningen, hela teknikbranschen. Det finns inget som säger att tjejer skulle passa mindre bra som ingenjörer än killar. Teknik är en framtidsbransch, tekniken blir bara viktigare och viktigare i vår vardag, och att kvinnor inte deltar i utveckling av tekniken är en förlust för alla. Det är en fråga om demokrati och maktfördelning likväl som ekonomi, för företagen och i förlängningen svensk välfärd. Vilka är era mål? - Vårt långsiktiga mål är att hälften av de ingenjörer som examineras år 2030 är kvinnor. Just 2030 har vi valt på grund av en prognos från SCB om könsfördelningen bland ingenjörer år Det är en ganska pessimistisk prognos som förhoppningsvis kommer att slå fel tack vare Womengineers arbete. Hur gör ni för att nå ut? - De unga lever och umgås via nätet, så det är naturligt att det är där vi finns. Vi använder sociala medier, jobbar mycket med SEO (search engine optimization) osv. Var fi nns ni geografi skt? - Vi verkar som sagt framför allt via nätet, men våra bloggare är utspridda i Sverige just nu är det Umeå, Uppsala, Stockholm och Norrköping och vi är väldigt tydliga med att vi inte är kopplade till en stad eller en högskola. Womengineer ska finnas för alla, i hela Sverige. I framtiden i hela världen. Varför anser ni att ni är viktiga? - Det är som sagt en både ekonomisk och demokratisk fråga. Tjejer ska ha samma möjligheter som killar, och inte styras av förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt. På grund av fördomar och bristen på information om vad en ingenjör faktiskt kan göra missar många tjejer i dag alla de spännande och väldigt varierade möjligheter som en ingenjörsutbildning ger. Vi har en idé om att Katarina Stensson, presenterade Womenginer på Tis2014 i Uppsala. starta en liten PRAO-platsförmedling! Men det är bara på idéstadiet ännu. Information om allt vi gör lägger vi ut på hemsidan. Vad tror ni tjejer/kvinnor kan bidra med inom teknikområdet? - Ingenjörer utvecklar och producerar de produkter vi använder varje dag. Det borde vara en självklarhet att produkter som används av både kvinnor och män, bäst anpassas efter användaren om både kvinnor och män är med i utvecklingsprocessen! Dessutom finns mycket forskning som tyder på att blandade arbetsgrupper presterar bättre, är mer kreativa och produktiva, än likriktade grupper. Det gäller mångfald i allmänhet, inte bara fördelningen kvinnor/män. Hur kan man komma i kontakt med er? - Det går bra att kommentera och ställa frågor direkt på hemsidan, womengineer.org eller så går det bra att skicka ett mejl till mig på e-postadressen 10

11 CETIS blir kvar LiU får nytt uppdrag TEXT: CLAES KLASANDER FOTO: KATARINA REHDER Regeringen ändrade sig i frågan om sammanslagning av de fyra nationella resurscentrumen för biologi, fysik, kemi och teknik. I stället ges ett uppdrag till Linköpings universitet att samordna kommunikationen kring ämnesdidaktisk forskning mellan forskare och skolverksamhet. Linköpings universitet har från regeringen fått uppdraget att, utöver det arbete som CETIS bedriver i dag för teknikämnet, även stödja skolutvecklingen inom de naturvetenskapliga ämnena. Det betyder att CETIS och de andra tre centrumen blir kvar som nationella resurscentrum för en överskådlig framtid. Regeringen skriver i beslutet att uppdraget bland annat handlar om att sprida resultat från ämnesdidaktiskt forskning till verksamma lärare i skolan. I uppdraget ska det även ingå att svara för en samordning av verksamheten som bedrivs vid de nationella resurscentrumen i biologi, fysik respektive kemi vid Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Stockholms universitet, samt vid Linköpings universitet, CETIS. Under våren förbereder Linköpings universitet hur arbetet ska läggas upp för att genomföra uppdraget. Hej Jorden, Behöver er hjälp. Vad kan ni om teknik? Kostnadsfritt! Finansieras av Teknikföretagen med 3700 medlemsföretag Till hösten 2014 släpper Teknikspanarna nytt och lättanvänt material i form av en interaktiv TV-serie. Genom inspirerande filmer och kluriga uppdrag presenterar serien olika ämnen i enlighet med kursplanen i teknik. Anmäl din klass på Teknikspanarna - ett projekt från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen 11

12 Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan Linköpings Universitet Campus Norrköping Norrköping Tips B PORTO BETALT PORT PAYÉ Aktivitetskort Teknik i förskolan Natur & Kultur, 2013 Karin Persson-Gode 50 kort ISBN: Pris: Ca 425 kr, inkl. moms Aktivitetskort Teknik i förskolan är en låda med aktivitetskort inom områdena skapa, konstruera och bygga. De har ett tydligt tekniskt innehåll som är kopplat till kursplanen. Korten kan användas spontant för att få idéer till aktiviteter eller i den planerade verksamheten. På ena sidan av korten finns uppgiften beskriven där barnet är mottagaren, på andra sidan finns information till pedagogen, där man hittar mål med aktiviteten samt med vilka metoder aktiviteten ska genomföras. FerrumCity 3.2 Jernkontoret Den svenska stålindustrins branschorganisation 2011 DVD Kan beställas på Klassuppsättningar beställs via FerrumCity 3.2 är den femte utgåvan av den nyfikenbaserade faktasamlingen om bl.a. stålproduktion, återvinning och användning, marknad, utbildning, stålets egenskaper och historia. Lämplig som introduktion och fördjupning i högstadiet och gymnasiet. Här visas filmer om stålkretsloppen, stålindustrin och om Vasas nya bultar, texter om t.ex. civilingenjörers uppgifter och karriär och du får tips om hur FerrumCity kan användas i undervisningen. Bygg med LEGOboken Daniel Lipkowitz Bonnier Carlsen, 2013 Inbunden, 208 sidor ISBN: Pris: 156 kr inkl. moms Här är en inspirationsbok som sätter fart på fantasin och skapande. LEGOentusiaster från hela världen berättar om vad man kan konstruera och bygga med bitar som redan finns hemma. Kanske en racingbana till bilen eller en lönndörr att smita ut igenom. Boken vänder sig till LEGObyggare i alla åldrar och den fokuserar på det som gör att det är roligare leka med LEGO: bygg, riv, bygg upp igen eller skapa nytt! 12

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK Yvonne Hyltse-Eckert HLK, Högskolan i Jönköping KomTekboken Teknik? Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik har alltid funnits Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik löser ett behov

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens 2005 02 15 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning s. 3 Arrangörer och utställare s. 4 Program s. 5 8 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens Karlstad 2005 02 10 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning 3 Arrangörer och utställare 4 Program 5 7 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Användningen av bloggar och video i lärplattformen, svårigheter och möjligheter Annelie Bodén, universitetsadjunkt och programledare

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Nyfiken på programmering Nacka 150422

Nyfiken på programmering Nacka 150422 Nyfiken på programmering Nacka 150422 20 minuter NT-satsningen Bakgrund Frågor och funderingar Våra tankar Code by Riebart - www.flickr.com/photos/riebart/ Naturvetenskaps- och tekniksatsningen 2013-2016

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Snilleblixtarna i Sverige

Snilleblixtarna i Sverige Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9. NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna

Läs mer

Moderna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17

Moderna Språk. LGR 11 och verkligheten. Cajsa Uddefors 2011-10-17 Moderna Språk LGR 11 och verkligheten Cajsa Uddefors 2011-10-17 Mitt uppdrag idag! Visa och beskriva hur jag gör för att stimulera elevernas livslånga språkutveckling.! Hur gör jag för att utveckla de

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kretsar kring el årskurs 4-6 Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17: That s revolting (åk 8 & 9) RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim (åk 4-6) Att Mima Hösten (förskolan & åk F) Kroppens fantasi (åk 2-6) Did I Really? (åk 4-6) Hej!

Läs mer

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Teknik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem

Läs mer

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök:

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: 1. Var medveten om vilken målgruppen är I Problemlösarna är det elever i årskurs 8-9 som är målgruppen. Många ungdomar i den

Läs mer

RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31

RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31 RAPPORT skolverksamheten på KomTek 2011-01-01 till 2011-12-31 Linda Bengtsson 2011-12-31 Halmstads kommun KomTek Teknikskolan Nitaregatan 7, 302 50 Halmstad Tel 035-192975, 0703-55 81 66 komtek@utb.halmstad.se

Läs mer

Specialpedagogikdagarna

Specialpedagogikdagarna Träffa kollegor från hela landet! Specialpedagogikdagarna Senaste forskning Anpassningar och stöd Samverkan Fördjupande seminarium: Elever med funktionsnedsättningar, diagnoser och kognitiva svårigheter

Läs mer

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT! HÖSTEN 2014 1:1.618 x 9,82 i Trollhättan VÄLKOMNA HIT! Innovatums Science Center är en plats för den som vill inspirera sig själv och sin grupp. Roliga interaktiva utställningar, kreativa workshops, intressanta

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. maria.svensson@ped.gu.se

Maria Svensson. Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. maria.svensson@ped.gu.se Maria Svensson Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk profession maria.svensson@ped.gu.se Teknikkunskaper i en föränderlig värld Teknikkunskap Tekniska lösningar Tekniska principer

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E Teknik Uppfinningar - utvecklingsprocessen Arbetshäfte Namn på gruppmedlemmarna:......... Klass 7E 1 Tidsplanering 7E Vad gör vi idag? Färdig? Må 4/5 (140 min) Ti 5/5 (190 min) On 6/5 (250 min) To 7/5

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik Energitinget 17 mars 2010 Naturvetenskap och teknik i och Februari utanför Mars skolan Ann-SofiJohansson Linköpings Kommun ann-sofi.johansson@linkoping.se Bengt Fall Norrköpings kommun bengt.fall@edu.norrkoping.se

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15

Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15 Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15 Vad är teknik? Detta moment kommer handla om teknikhistoria, hållfasthet samt om elektricitet. Vi kommer börja arbeta med teknikhistoria,

Läs mer

Tekniken i skolan. Utställningen

Tekniken i skolan. Utställningen Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 2 MAJ 2011 ÅRGÅNG 17 Lusten övervinner allt TEXT: LISA JOHANSSON, VERKSAMHETSCHEF, FENOMENALEN, GOTLANDS MUSEUM Efter en inspirerande

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Teknik Granbergsskolan 7-

Teknik Granbergsskolan 7- Teknik Granbergsskolan 7- Teknikämnets Syfte 9 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små burkar med lock

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Läsåret 2015-2016. Vuxnas Lärande Barn och utbildning. Särskild utbildning för vuxna LÄRVUX. Kurskatalog 2015/16. Sala kommun. Tel.

Läsåret 2015-2016. Vuxnas Lärande Barn och utbildning. Särskild utbildning för vuxna LÄRVUX. Kurskatalog 2015/16. Sala kommun. Tel. Vuxnas Lärande Barn och utbildning Läsåret 2015-2016 Särskild utbildning för vuxna LÄRVUX Kurskatalog 2015/16 Sala kommun Särskild utbildning för vuxna Vuxnas Lärande Barn och utbildning Lärvux Fredsgatan

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3

Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 MatTE Skapa ett MatteEldorado i ÅK 1 3 Hej, Ingrid Margareta Vi vill nu berätta för dig om Eldorado läromedlet för FK-6 som vi hoppas ska bli ett tryggt och inspirerande verktyg för dig som pedagog, och

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

Projektbeskrivning Heroes of Todays Skolsatsning 2011-2012

Projektbeskrivning Heroes of Todays Skolsatsning 2011-2012 Projektbeskrivning Heroes of Todays Skolsatsning 2011-2012 Innehåll projektbeskrivning Heroes of Todays skolsatsning 2011-2012 Bakgrund Beskrivning skolsatsningen 2011-2012 Projektet, vad vi skapar Vad

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

O:MEET 13 augusti. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan

O:MEET 13 augusti. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan 13 augusti Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 13 augusti 2013 Nya restaurangen Brattebergsskolan Samma innehåll på förmiddag och eftermiddag för att pedagoger

Läs mer

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack4an - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman 1 Inledning I mitt deltagande i Nordens

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Västerås 29/9 2016 Expectrum, Kopparbergsv. 10. #tis2016 #cetis

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Västerås 29/9 2016 Expectrum, Kopparbergsv. 10. #tis2016 #cetis Valbara aktiviteter Pass A A:1 Föreläsning Målgr: F-3, 4-6 Välkommen till Västerås 29/9 2016 Expectrum, Kopparbergsv. 10 8:00-9:00 Registrering. Kaffe med smörgås och utställningsbesök. 9:00-10:30 Inledning.

Läs mer

Flaxande fjärilen Frida

Flaxande fjärilen Frida Flaxande fjärilen Frida Fjärilen flaxar med vingarna när man vevar på veven. Se en film på produkten: http://youtu.be/dwuwkcawrem Vilket material behöver man? Kork för PET-flaska Remskiva för motor Gitarrsträng

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Vår hörsel fungerar bäst utomhus

Vår hörsel fungerar bäst utomhus UTBILDNINGSmiljö Vår hörsel fungerar bäst utomhus Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i samma takt som vår omgivning. Detta

Läs mer