RAPPORT #3: INDISKA En granskning av företagets strategier för att förbättra villkoren i leverantörsfabrikerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT #3: INDISKA En granskning av företagets strategier för att förbättra villkoren i leverantörsfabrikerna"

Transkript

1 RAPPORT #3: INDISKA En granskning av företagets strategier för att förbättra villkoren i leverantörsfabrikerna Mats Wingborg, Rena Kläder, 2006

2 !

3 Innehållsförteckning Förord 3 1. Sammanfattning 4 2. Bakgrund företagens och vårt moraliska ansvar 5 3. Syfte och avgränsningar 7 4. Metod 7 5. Indiens arbetsliv en bakgrund 8 6. Indiska en bakgrund Fakta om huvudleverantörerna Beskrivning av fyra undersökta leverantörsfabriker Indiskas uppförandekod (codes of conduct) Indiskas information om uppförandekoden Indiskas besök på leverantörsfabrikerna för att följa upp uppförandekoden Frågor som tas upp vid Indiskas etiska inspektioner Redovisning och uppföljning efter besöken Leder det etiska arbetet till resultat? Prispress och kontroll Är kravet på minimilöner tillräckligt? Facklig verksamhet och företagskommittéer Arbetarkommittéer på de undersökta företagen Indiskas nej till öppen redovisning av leverantörsfabrikerna Oberoende kontroller av leverantörsfabrikerna Slutsatser Rena Kläders kommentarer till rapporten Indiskas kommentarer till rapporten 34 Förkortningar 36 Källor 37 Bilaga: Indiskas uppförandekod 38

4 !

5 Förord För snart sex år sedan buklandade en process som hette Projektet för oberoende kontroll. Projektets mål var en oberoende kontroll av arbetsvillkor i klädföretags leverantörskedja och det drevs av ett antal organisationer, varav några står bakom Rena Kläder, men med i projektet fanns också fyra klädföretag; KappAhl, Indiska, Lindex och H&M gick detta samarbete i graven. Nu sex år senare följer Rena Kläder upp hur några av de företag, som ingick i samarbetet, har fortsatt att arbeta med dessa frågor. Vi släppte våren 2006 en rapport om H&M:s arbete för att förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter i deras leverantörskedja och nu släpper vi denna granskning av Indiskas arbete på samma område. Rapporten är skriven av frilansjournalisten Mats Wingborg på uppdrag av Rena Kläder. I slutet av rapporten ger Rena Kläder sina kommentarer till rapporten och Indiskas arbete. I denna rapport framkommer det att Indiska har vidtagit flera åtgärder för att upptäcka och förhindra undermåliga arbetsvillkor i leverantörsfabrikerna. Man har ett långsiktigt förhållande till sina leverantörer och mycket av deras arbete går ut på förklara nödvändigheten i förbättringarna i arbetsmiljön. Istället för att tvinga fram förändringar vill man arbeta fram gemensamma lösningar tillsammans med leverantörerna. Indiska kräver av sina leverantörer att arbetarna ska erhålla lagstadgad minimilön, men inte mer. Lagstadgade minimilöner är oftast alldeles för låga för att räcka till det allra nödvändigaste. Ändå nöjer sig Indiska med att kräva minimilöner. När Indiska genomför inspektioner hos sina leverantörer så meddelar man detta i god tid. Detta gör det möjligt för leverantören att städa rent fabriken och dölja missförhållanden. Indiska intervjuar heller inte arbetarna själva vid dessa inspektioner utan nöjer sig med att prata med fabriksledningen. De som bäst bevakar arbetstagarnas intressen är givetvis arbetstagarna själva och för att kunna göra det måste de ha möjlighet att bilda fria och demokratiska fackföreningar. I Indien är kränkningar mot fackliga rättigheter mycket vanliga och på ingen av de fabriker som undersöktes för den här rapporten fanns det en fackförening. I frånvaron av fackföreningar har Indiska uppmanat sina leverantörer att starta så kallade arbetarkommittéer där både arbetsgivare och arbetstagare finns representerade. Indiska menar att dessa inte ska ses som ersättare för fackföreningar, men tidigare studier visar att arbetarkommittéer ofta förhindrar bildandet av riktiga fackföreningar. Även denna studie pekar i den riktningen. Indiska har gjort mer än många av sina konkurrenter för att förbättra arbetsvillkoren hos sina leverantörer, men delar av detta arbete innehåller också allvarliga brister. Denna rapport kommer förhoppningsvis att inspirera en fortsatt konstruktiv debatt om hur dåliga arbetsvillkor, utnyttjande av människor och kränkningar av mänskliga rättigheter i klädindustrin kan förhindras. Nätverket Rena Kläder December 2006 Sid.

6 ! 1. Sammanfattning Denna studie granskar det svenska företaget Indiskas strategier för att förbättra villkoren hos företagets leverantörsfabriker i Indien. Ett viktigt underlag har varit besök vid fyra av Indiskas huvudleverantörer. Indiska är ett familjeföretag som säljer en rad varor. Denna studie är inriktad på villkoren i de leverantörsföretag som tillverkar kläder och textilier åt Indiska. Huvuddelen av denna produktion sker i Indien. Där har Indiska ett knappt 60-tal huvudleverantörer, dessa använder i sin tur ett stort antal underleverantörer. Indiskas huvudleverantörer tillverkar åt många beställarföretag, tillverkningen åt Indiska utgör bara en mindre del av produktionen. En majoritet av arbetarna vid leverantörsföretagen är män. Enligt Indiska betalas de anställda vid leverantörsfabrikerna i enlighet med den statligt reglerade minimilönen. Att få en högre lön är nästintill omöjligt. Det är vanligt med kontraktsanställda och omfattande övertid. Vid ingen av de undersökta företagen fanns några fackligt anslutna. År 1998 antog Indiska en uppförandekod. Först ansvarade en lokalanställd i Mumbai för uppföljningen anställde företaget en ansvarig för etik- och miljöarbetet vid huvudkontoret i Stockholm. Sedan dess har företaget systematiskt bedrivit inspektioner av huvudleverantörerna. Nästa steg är, enligt företaget, att utvidga inspektionen till att även omfatta underleverantörerna. Hittills har endast en mindre del av underleverantörerna och ett fåtal hemarbetare inspekterats. Ambitionerna har dock sina begränsningar. Alla arbetsvillkor är möjliga att kontrollera, men det är orealistiskt att kontrollera allt. I synnerhet är det praktiskt omöjligt för Indiska, åtminstone med nuvarande resurser, att bedriva etisk inspektion också av alla underleverantörer. Indiska borde tydligare deklarera att man inte kan garantera att uppförandekoden efterlevs överallt. Indiska har omfattande formulär som grundval för inspektionerna. Vid anmärkningar får leverantörsföretagen en viss tid på sig att genomföra förbättringar. Vid några få tillfällen har Indiska avbrutit kontakten med leverantörer på grund av undermåliga arbetsvillkor och en ovilja till förändring. Men strategin är snarare den omvända, att bygga upp en långsiktig relation med huvudleverantörerna och successivt försöka påverka. Det finns belägg för att miljö, säkerhet, sjukförsäkringar, pensioner och tillgång till anställningsbevis har förbättrats hos huvudleverantörerna, även om många brister återstår. Det är också oklart hur omfattande förbättringarna varit, det har inte varit denna studies syfte att göra en sådan kvantifiering. I underleverantörsledet är villkoren i allmänhet sämre. Det underlag som finns för denna studie ger inte heller belägg för att det har skett samma positiva förändringar i underleverantörsledet när det gäller miljö och säkerhet. De förbättringar som uppnåtts när det gäller miljö, säkerhet med mera hos huvudleverantörerna beror dock på flera faktorer. Det är inte bara Indiska utan flera beställarföretag som har uppförandekoder och etiska inspektioner (även om de flesta företag struntar i etiken 1 ). Vid Indiskas huvudleverantörer är ofta flera andra beställarföretag verksamma i denna process. En annan viktig faktor har varit expansionen av den exportinriktade kläd- och textilproduktionen i Indien, vilket skapat utrymme för investeringar och ny teknologi. En annan bakomliggande faktor är att konsumentorganisationer och fackföreningar drivit på klädföretagen. 1. En del av dessa företag saknar uppförandekod, andra har en uppförandekod, men som man inte följer upp med inspektioner. Sid.

7 När det gäller fackliga rättigheter har villkoren inte förbättrats hos Indiskas huvudleverantörer. Trots att ett centralt moment i Indiskas uppförandekod är arbetares rätt att organisera sig fackligt har det inte skett någon ökning av den fackliga aktiviteten. Andra områden där förbättringar har uteblivit eller varit små handlar om omfattningen av övertidsarbete och antalet kontraktsanställda. Indiska och flera andra klädföretag har initierat så kallade arbetarkommittéer på leverantörsfabrikerna. I kommittéerna har arbetare kunnat ta upp konkreta förslag till förbättringar av arbetsmiljö etc. Men det är arbetsgivarna som definierar vilka typer av frågor som ska tas upp i kommittéerna. Frågor som aldrig kommer upp på dagordningen är lönens storlek, omfattningen av övertid och fackliga rättigheter. I andra länder har samma form av kommittéer medvetet används av arbetsgivare för att förhindra facklig organisering. Det finns andra möjliga strategier för företag som Indiska om man önskar främja fackligt arbete. Det handlar bland annat om att fackliga organisationer ska få rätt att bedriva informationsarbete på leverantörsföretagen. Ett annat verktyg är globala fackliga ramavtal som sluts mellan multinationella företag och internationella fackliga organisationer, det finns dokumenterat stöd för att sådana avtal stimulerar facklig organisering. Styrkan med facklig organisering är att arbetarna får en egen organisatorisk bas, som kan användas för att föra fram krav, kontrollera att företagens åtgärder efterlevs och sluta kollektivavtal. Indiska uppger inte vilka leverantörsföretag man anlitar, men bland konkurrenter finns ofta kunskap om detta. I vissa fall tillverkas kläder åt Indiska, H&M och Lindex vid samma fabrik. Vilka leverantörsföretag Indiska använder är sålunda ingen allmän hemlighet men hemligt för konsumenter, konsumentorganisationer och fackföreningar. Indiska är inte anslutet till någon av de internationella organisationer som bedriver oberoende kontroller av leverantörsföretag. En sådan anslutning skulle öka Indiskas trovärdighet. 2. Bakgrund företagens och vårt moraliska ansvar Allt fler människor i Asien och Östeuropa länder får sin försörjning genom att tillverka kläder och textilier som går på export till den rika världen. I Sverige har klädexporten från länder som Indien, Kina, Bangladesh, Sri Lanka och Turkiet ökat kraftigt, samtidigt som den svenska klädtillverkningen näst intill har försvunnit. Lejonparten av de kläder och textilier som säljs i Sverige tillverkas av leverantörer till svenska företag eller andra internationella klädföretag. Det är sålunda inte H&M, Lindex eller Indiska som själva bedriver produktion i fattiga länder, istället lägger man ut produktionen på inhemska företag i olika fattiga länder. Genom framväxten av de nya globala produktionskedjorna har de stora klädkedjorna fått ett moraliskt och juridiskt ansvar för tillverkningen långt bort från försäljningsländerna. Detta har i sin tur skapat en möjlighet för folkrörelser, som nätverket Rena Kläder, att trycka på klädkedjorna. Genom att ställa krav på villkoren i kläd- och textilproduktionen finns möjlighet att påverka villkoren för miljontals anställda i utvecklingsländer. Dessutom finns möjlighet att förhindra förstörelse av yttre miljö. Omfattande dokumentation visar att grava missförhållanden är vanliga i fabrikerna. Hit hör farlig hantering av kemikalier, brist på brandskydd, orimligt långa arbetsdagar, låga löner, avsaknad av extra kompensation vid övertidarbete, barnarbete, diskriminering av kvinnor och repression mot fackligt aktiva. Sid.

8 ! En omfattande dokumentation av undermåliga villkor inom den globala kläd- och textilindustrin återfinns inom det internationella nätverket Clean Clothes Campaign och den svenska sektionen Rena Kläder. Vid flera tillfällen har juridiska brott skapat de mest förfärande konsekvenser, det gäller i synnerhet vid fabriksbränder eller när klädfabriker rasat samman på grund av fuskbyggen 2. Även företaget Indiska har utsatts för kritik. I tv-programmet Uppdrag Granskning (31 okt 2006) visades bedrövliga arbetsvillkor vid en av Indiskas underleverantörer i Jaipur i Indien. Arbetarna kom i direkt kontakt med skadliga kemikalier och gifter släpptes ut i den omgivande miljön. Indiska hade, enligt företagets egna uppgifter, inte inspekterat eller besökt denna fabrik. Eftersom underleverantören inte var villig att förändra villkoren beslutade Indiska att avbryta samarbetet. Avslöjandet satte emellertid strålkastarljuset på hur arbetsvillkoren inom kläd- och textilindustrin kan se ut i ett land som Indien. En fråga som särskilt förtjänar att kommenteras är lönenivåerna. I realiteten fungerar de statligt reglerade minimilönerna som riktmärke för lönesättningen. Ofta bor arbetarna i närbelägna slumområden. Efter ett årtionde av påtryckningar finns fortfarande många klädkedjor som inte har vidtagit några som helst åtgärder för att förbättra eller kontrollera villkoren i leverantörsfabrikerna. Att företag antagit uppförandekoder betyder inte att de för den sakens skull bedriver ett seriöst etiskt arbete. Det avgörande är vilka åtgärder klädföretagen vidtar för att förverkliga de mål som finns i uppförandekoderna. Denna studie handlar om hur företaget Indiska arbetar med detta. Samtidigt bör frågan om hur arbetsvillkoren för anställda i den globala kläd- och textilindustrin sättas in i ett större sammanhang. Att ställa krav på klädkedjor att anta och efterleva uppförandekoder är bara en av många strategier. Kungsvägen för att uppnå varaktiga förbättringar är att arbetarna själva går samman och organiserar sig i fackliga organisationer på arbetsplatserna och i länderna. Fördelen med den strategin är att de berörda själva formulerar sina krav. Den fackliga styrkan kan manifesteras genom kollektivavtal. Ibland kan dessa understödjas av globala ramavtal 3. Medlemmarna på arbetsplatserna kan direkt kontrollera att avtalen efterlevs. Erfarenheter från många länder visar dessutom att det har en positiv betydelser, inte bara för arbetsvillkoren, utan för ländernas demokratiska utveckling, att det existerar starka fackföreningar och en vital arbetarrörelse. En annan strategi är att politiska partier på nationell nivå driver fram starka arbetsmarknadslagar och system för att kontrollera efterlevnaden, men även för en sådan strategi är starka fackföreningar ett viktigt verktyg. För att stärka och se till att de nationella lagarna efterlevs spelar också internationella regleringar en central roll, i synnerhet ILO-konventionerna. Dessa olika strategier kan bindas samman, de bygger delvis på olika verktyg, men de understödjer varandra. Rena Kläders krav på globala klädkedjor och klädtillverkare handlar om att skapa förutsättningar för fackligt arbete, bland annat genom att försvara organisationsrätten och rätten att sluta kollektivavtal. Dessa rättigheter utgör även kärnan i ILO:s konventioner. 2 En stor sådan olycka inträffade i Savar i Bangladesh i april 2005, då 79 arbetare dödades i massorna när en fabrik rasade samman. Fabriken var dock inte leverantör åt Indiska. 3 För närvarande har ett 40-tal sådana avtal slutits mellan fackliga branschinternationaler (Global Union Federations) och multinationella företag. Sid.

9 3. Syfte och avgränsningar Detta är en granskning av det svenska företaget Indiskas infrastruktur för att förbättra villkoren i leverantörs- och underleverantörsfabriker, men med några avgränsningar: Studien är i första hand inriktad på kontrollen av fabriker som tillverkar kläder och textilier, men Indiska säljer i själva verket en rad ytterligare varor, däribland möbler och inredningsartiklar. Studien är i första hand inriktad på försöken att säkerställa goda arbetsvillkor i Indiskas leverantörskedja i Indien. Den största gruppen av Indiskas huvudleverantörer finns också där. Syftet med studien är inte heller primärt att granska arbetsvillkoren i Indiskas leverantörsfabriker, utan att granska Indiskas arbete och strategier för förverkliga innehållet i uppförandekoden Metod Underlaget för denna studie består av återkommande intervjuer med Renée Andersson, ansvarig för Indiskas etik- och miljöarbete. En annan källa är också företagets skriftliga dokumentation av arbetet med etikfrågor, däribland möjligheten att på Indiskas kontor titta på inspektionsprotokoll. Indiska har vidare givit möjlighet till besök vid fyra av företagets huvudleverantörer i Indien. Dessa fabriksbesök, i områdena runt New Delhi och Jaipur i Rajasthan, skedde i början av november Varje fabriksbesök varade i minst tre timmar, där gavs möjlighet att intervjua flera representanter från företagsledningarna (direktörer, personalchefer, produktionsansvariga, etikansvariga etc). Samtliga av dessa var män. Vid de flesta fabriksbesök kunde också de anställda intervjuas. 5 Men eftersom det inte vid någon av fabrikerna existerade några fackföreningar bestod dessa av representanter från de så kallade arbetarkommittéerna (workers committee). Två tredjedelar av de arbetare som intervjuades var män, vilket motsvarar könsuppdelningen på fabrikerna. Vid samtliga leverantörsfabriker gavs också möjlighet att inspektera lokaler, arbetsförhållanden, lönelistor etc. Företrädare för Indiska har kunnat ta del av mina slutsatser och fått möjlighet att lämna synpunkter på slutversionen. Till leverantörsföretagen i Indien har en engelsk sammanfattning av studien skickats som de skriftligen fått kommentera. 6 Under vistelsen i Indien intervjuades även fackliga företrädare, NGO:s och myndighetspersoner. En del av tiden ägnades också åt att samla arbetsmarknadsstatistik. Därutöver genomfördes flera besök vid andra kläd- och textilföretag det vill säga sådana som inte tillverkar för Indiska för att skapa en överblick av villkoren inom branschen. Ett referensmaterial av särskilt stor betydelse för den här studien har varit The ETI code of labour practice: Do workers really benefit (2006). 4 Ett avgörande kriterium för om en strategi är framgångsrik är om den är effektiv, det vill säga leder till resultat. 5 Ett frågeformulär användes, men intervjuerna var halvstrukturerade, det vill säga följdfrågorna varierade beroende på svaren. 6 Två av företagen har kommenterat texten. Sid.

10 ! Källorna har dock ett antal begränsningar. " För det första: Viktiga uppgifter härstammar från företrädare från Indiska och från Indiskas leverantörsfabriker. Dessa uppgifter har dock inte kunnat understödjas av andra oberoende källor 7. När det gäller samtalen med arbetarna skedde det i fabriksmiljö och företagsledningarna visste exakt vilka som intervjuades, vilket kan bidra till att de anställda inte var särskilt villiga att föra fram kritiska synpunkter. " För det andra: De krav som ställdes vid urvalet av de leverantörsfabriker som skulle besökas, var att de skulle vara betydande huvudleverantörer till Indiska och att besöken skulle genomföras utan att någon representant från Indiska deltog. Det var dock Indiska som gjorde urvalet av fabriker. Hade syftet med studien varit att skapa en bild av hur villkoren i allmänhet ser ut på Indiskas leverantörsfabriker hade detta urvalsförfarande varit förödande. Men nu var syftet istället att undersöka hur företagsledningarna vid leverantörsfabrikerna påverkats av Indiskas etiska arbete och på denna punkt är det möjligt att dra vissa preliminära slutsatser utifrån intervjuerna. 8 " För det tredje: En förutsättning för att få göra intervjuer på leverantörsfabrikerna var att namnen på företagen eller företagsledningarna inte offentliggjordes. Det gör det omöjligt för andra att kontrollera uppgifterna. " För det fjärde: Det har inte funnits några fackliga organisationer på leverantörsfabrikerna och det har inte funnits NGO:s med kännedom om de specifika fabrikerna. Oberoende källmaterial om de berörda fabrikerna saknas därför. I studien används för det mesta terminologien huvudleverantörer och underleverantörer. Detta är de beteckningar som ofta används inom Indiska. Ibland har dock uttrycket huvudleverantör ersatts av leverantörsföretag, leverantörsfabrik eller enbart leverantör. 5. Indiens arbetsliv en bakgrund Vid sidan av jordbruket är kläd- och textilproduktion den viktigaste branschen i Indien. Den står för 14 procent av den industriella produktionen, för 16 procent av landets export och fyra procent av landets BNP. Totalt sett sysselsätter kläd- och textilproduktionen 35 miljoner människor, varav en stor andel är mycket fattiga personer (särskilt i underleverantörsleden). Ett karaktäristiskt kännetecken av den Indiska arbetsmarknaden är den enorma variationen när det gäller villkor i arbetslivet. I Indien finns idag många högteknologiska företag och medelklassen är större än det sammanlagda invånarantalet i Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien tillsammans. Samtidigt finns hundratals miljoner indier som lever i misär i slumområden och som för att klara överlevnaden tvingas utföra farliga och extremt lågt betalda arbeten. En stor majoritet av de fattigaste arbetar inom jordbruket och bor på landsbygden. Men också i städerna och inom indu- 7 Dock kan fakta som framkommit vid besöken av leverantörsfabrikerna ge stöd för vissa av dessa uppgifter. 8 Det måste dessutom understrykas att samtliga intervjuer skett i en öppen atmosfär, där det inte funnits några begränsningar när det gäller att ta upp kontroversiella och känsliga frågor. 9 Uppgifterna i detta avsnitt bygger i huvudsak på två källor: Mathew, E.T., Employment and Unemployment in India. Emerging Tendencies during the Post-Reform Period, Sage Publications, 2006 samt Sunderarajan, P., Signs of sunrise, Frontline, nr 8/2006. Sid.

11 strin finns miljontals fattiga som tvingas utföra farliga och dåligt betalda arbeten inom produktionen och stundtals även inom de exportinriktade sektorerna. Även kläd- och textiltillverkningen i Indien kännetecknas av en enorm spännvidd i produktionsvillkor. I Indien finns moderna och välordnade klädfabriker; med en hög standard när det gäller arbetsmiljö, säkerhet och åtminstone löner i enlighet med de statliga minimilönerna. Men i Indien finns också extremt farliga klädfabriker; där arbetare skadas av farliga kemikalier, där skyddsutrustning saknas, där lönen ligger under minimilönen, där arbetsgivare inte betalar försäkringar för de anställda och där fackligt aktiva avskedas. Dessutom kan fabriker hålla hög kvalitet inom ett område, men vara usel inom ett annat. Det är inte ovanligt att fabriker har bra skyddsutrustning, fungerande brandutgångar och en acceptabel hantering av kemikalier men att arbetarna tvingas arbeta orimligt mycket övertid och blir utsatta för kränkande påtryckningar om de vill organisera sig fackligt. Sammanfattningsvis: " Arbetsvillkoren är i genomsnitt bättre inom exportsektorn än inom den sektor som tillverkar för hemmamarknaden. " Arbetsvillkoren är i genomsnitt bättre för dem som har en anställning än för dem som arbetar inom den informella sektorn. " Män tjänar i genomsnitt betydligt mer än kvinnor. " Lönenivån i städer är i genomsnitt högre än på landsbygden. Under början av 1990-talet förändrade den indiska regeringen den ekonomiska politiken och strävade medvetet efter att öka exporten. Vid årsskiftet 2004/2005 försvann Världshandelsorganisationens kvoter för klädtillverkning, något som gynnade den indiska industrin som kunde utnyttja landets storskalfördelar. Dessa förändringar har bidragit till en omstrukturering av den indiska industrin, med kraftigt ökad produktivitet och där inhemsk industri har ersatts av fler arbeten inom exportsektorn. Framväxten av fler exportföretag har skapat många nya industriområden, ofta nära de stora städerna. Miljontals människor har flyttat från landsbygden för att söka jobb i dessa områden. Det är också vanligt med kontraktsanställda som under huvuddelen av året bor i närheten av industriområdena, men som under sommarmånaderna flyttar hem till sina byar. Urbaniseringen har också skapat andra nya arbeten i städerna, branscher som har växt kraftigt är servicenäringar som hotell och restaurang. En majoritet av de anställda på de indiska kläd- och textilföretagen är män. Därigenom skiljer sig Indien från flera andra länder i Asien. Ofta är det männen som först lämnar landsbygden för att söka jobb i städernas industriområden. I södra Indien är det dock vanligare att även kvinnorna tar jobb inom industrin. Den indiska ekonomin och arbetsmarknadens förändring från ett kollektivistiskt system, där staten spelade en stark roll, till dagens mer marknads- och exportinriktade har också förändrat de industriella relationerna. I denna förändring har de fackliga organisationerna haft svårt att klara omställningen och medlemsmässigt har organisationerna försvagats. 10 De fackliga rörelserna i Indien utövar ett visst inflytande. Drygt 10 miljoner av landets arbets- 10 Vidare har hindunationalismens framgångar under början av 1990-talet omstrukturerat den fackliga kartan. Den största fackliga centralorganisationen i Indien är sedan ett decennium tillbaka den hindunationalistiska rörelsen BMS. Sid.

12 ! tagare är fackligt organiserade, det är många människor, men en liten andel av drygt 500 miljoner arbetande människor. Högst är den fackliga anslutningsgraden i delstaten Kerala och bland lärare. Nästan 90 procent av arbetskraften återfinns inom den informella sektorn och där är den fackliga anslutningen svag, med undantag för delstaten Gujarat där den fackliga rörelsen SEWA har haft stora framgångar. En stor svaghet hos den indiska fackföreningsrörelsen är att de stora fackliga centralorganisationerna är mycket nära kopplade till politiska partier. BMS är underordnade det hindunationalistiska partiet BPJ. INTUC är en facklig rörelse bildad av kongresspartiet. CITU är bildat av kommunistpartiet CPI(M) och AITUC är bildat av det mindre kommunistpartiet CPI. 11 En intressant oberoende facklig rörelse, men som ännu är mycket liten är NTUI Indiska en bakgrund 13 Indiska AB är ett familjeföretag grundat Nuvarande VD är Sofie Gunlof, systerdotter till tidigare VD Anders Thambert, som i sin tur är son till VD:n före honom, Åke Thambert. Indiska är inte börsnoterat. Företagets huvudkontor ligger i Värtahamnen i Stockholm. Men Indiska har också flera kontor i Indien; i Mumbai (huvudkontor för Indien), Delhi, Jaipur och Tirupur. 14 I Mumbai har Indiska också ett lager varifrån samordning av transporter sker. Indienkontorens uppgift är framför allt att vara kontakten med huvudkontoret i Stockholm och med huvudleverantörerna. Vidare har kontoret till uppgift att genomföra kvalitetskontroller, kontrollera etiketter och leveranser samt leta nya huvudleverantörer. De flesta av företagets anställda återfinns i företagets butiker i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Indiska har för närvarande 78 butiker, varav 58 i Sverige, tio i Finland, nio i Norge och en i Danmark. Totalt sett har Indiska omkring 700 anställda i Norden och ett 30-tal i Indien. Indiska äger inga fabriker, utan anlitar leverantörer för produktionen av varor. Indiskas årsomsättning var 2005 drygt 800 miljoner kronor, vilket är en ökning med 300 miljoner kronor sedan millennieskiftet. Jämfört med H&M är dock Indiska litet. H&M:s omsättning är nästan 50 gånger större. 15 Om man i begreppet mode räknar in kläder, barnkläder, barnaccessoarer och damaccessoarer (väskor, skor, smycken) så står detta för cirka 48 procent av Indiskas försäljning. Men Indiska saluför betydligt fler varor, däribland möbler, glas, porslin, husgeråd, ljusstakar, korgar, lyktor, mässingsartiklar, persienner, heminredning, barnleksaker, rökelse, ljus, hemtextilier, krämer, schampo etc. En huvuddel av Indiskas huvudleverantörer finns i Indien, det är en del av företagets affärsidé. När det gäller kläder (inklusive en del accessoarer, som kan var av tyg eller läder, men också 11 Se: 12 Se: 13 Uppgifterna i detta avsnitt bygger på uppgifter från Renée Andersson, Indiskas etik och miljöansvariga samt på artikeln Norberg, Rikard, Välkommen till Sofies värld (intervju med Sofie Gunlof), Tidskriften Perfect Match, nr 4/2006. Se även Indiskas hemsida: 14 I Tirupur har Indiska initierat ett projekt för att ta tillvara slaggprodukter i textilindustrin. Projektet har fått stöd av Sida, 15 Se: Sid. 10

13 smycken) kommer 68 procent av varorna från Indien, 11 procent från Kina, 8 procent från Sverige, 7 procent från Hong Kong, 3 procent från Grekland och två procent från Turkiet. 16 Indiska har knappt ett tiotal designers, varav några på deltid och några anlitade som frilansdesigners. All design utförs i Sverige. 7. Fakta om huvudleverantörerna Indiska har knappt ett 60-tal huvudleverantörer i Indien. 17 Flera av dem har man samarbetat mycket länge med, några i år. Utöver huvudleverantörerna finns ytterligare ett antal man beställer ifrån ibland och några som är vilande. Totalt sett står huvudleverantörerna i Indien för 68 procent av leveranserna av kläder (inklusive en del accessoarer). I Indien finns särskilt många leverantörer runt New Delhi och i delstaterna Rajasthan, Maharashtra, Haryana, Uttar Pradesh, Kerala och Tamil Nadu. Kina är det näst största leverantörslandet med ett 30-tal huvudleverantörer. När det gäller kläder dominerar ett antal större huvudleverantörer. När det gäller andra föremål är bilden mer splittrad, den handlar både om ett antal stora och fasta leverantörer, men också om flera mindre. En del av de föremål som Indiska säljer är tillverkade i byar på den indiska landsbygden. Principen är att leverantören gentemot Indiska också har ansvaret för att villkoren hos underleverantörerna är acceptabla. 8. Beskrivning av fyra undersökta leverantörsfabriker Under arbetet med denna studie har fyra av Indiskas leverantörsfabriker besökts; två fabriker i området runt New Delhi och två fabriker utanför Jaipur i Rajasthan. Samtliga drivs av indiska familjeföretag. I fortsättningen kallas fabrikerna New Delhi 1, New Delhi 2, Jaipur 1 och Jaipur 2. Här följer en grundläggande beskrivning av de fyra fabrikerna. Uppgifter om villkoren i fabrikerna återkommer sedan i de kapitel som tar upp specifika frågor. New Delhi 1: Företaget består av en nybyggd fabrik som tillverkar kläder, däribland skjortor, t-shirts och klänningar. Vid fabriken finns omkring 375 anställda, varav ett 60-tal är kvinnor. Drygt 60 procent av arbetskraften har yrkesutbildning, medan 40 procent är okvalificerad arbetskraft. I princip alla kan läsa och skriva (på hindi). Fabriken är belägen i ett industriområde i New Delhis södra utkanter. Där ligger ett stort antal andra klädfabriker. De flesta arbetare bor med sina familjer i närområdet. Många kommer till arbetet på cykel. Lönerna följer de statligt reglerade minimilönerna, vilket betyder att en yrkesutbildad arbetare tjänar kring 650 kronor i månaden och en outbildad ungefär 600 kronor i månaden. Arbetet sker normalt från 9.00 till Vid stora beställningar förekommer övertid, men företaget föredrar att utöka med ett separat kvällsskift. Företagsledningen hävdar att det är svårt att få tag i kvalificerad arbetskraft och att man därför anstränger sig för att behålla den man 16 När det gäller kläder säljer Indiska även vävt, trikå och stickat. En del av de stickade kläderna kommer från Kina, en del trikå från Turkiet och en del vävt från Grekland. I Kina tillverkas även brickor, glas, porslin och möbler. Indiskas leverantörer i Vietnam tillverkar bland annat stolar, korgar och persienner. 17 Sammantaget använder företaget omkring 130 leverantörer i Europa och Asien. Sid. 11

14 ! har. Företaget har arbetat för Indiska i fyra år. Indiskas andel av produktionen i fabriken är omkring 10 procent. Den i särklass största uppdragsgivaren är det brittiska klädföretaget Marks & Spencer. För att klara produktionen använder sig företaget av ett 20-tal återkommande underleverantörer, särskilt viktiga är inköpen av tyg. Samtliga produkter som tillverkas i företaget exporteras till länder utanför Indien. Ingen anställd vid företaget är fackligt ansluten. New Delhi 2: Företaget har nio fabriker i ett stort och i huvudsak nybyggt industriområde söder om New Delhi. Delar av industriområdet sträcker sig in i delstaten Haryana. I en av de nio fabrikerna tillverkas kläder för den svenska marknaden, en stor del är damkläder. Vid fabriken finns omkring 500 anställda, 70 procent är män och 30 procent kvinnor. 80 procent av arbetskraften har yrkesutbildning. Företaget motiverar det med att man är ett modeföretag och behöver väl utbildade personer, som skräddare. Samtliga anställda kan läsa och skriva. Specifikt för fabriken är att 80 procent av arbetskraften är kontraktsarbetare som arbetar 9-10 månader per år och under sommaruppehållet reser tillbaka till sina hembyar i delstaterna Bihar och Uttar Pradesh. När de kommer tillbaka till fabriken efter sommaruppehållet får de ånyo söka arbete som kontraktsanställda. Samtliga kontraktsarbetare är män och i princip är alla yrkesutbildade, de flesta är skräddare. Under arbetssäsongen bor de anställda i logementen i närheten av fabriken. Men det är inte företaget som svarar för boendet. I över 20 år har företaget tillverkat åt Indiska. För närvarande utgör produktionen åt Indiska knappt tre procent av den samlade tillverkningen. Vid den fabrik där tillverkning sker åt Indiska producerar man även för H&M och Lindex. Företaget tillverkar åt ett 25-tal större kunder i Europa och Nordamerika. All tillverkning sker för exportmarknaden. För att klara tillverkningen använder man sig av omkring 150 underleverantörer. Totalt sett inom företaget finns 5000 anställda, den fabrik där tillverkningen för Indiska sker hör följaktligen till de mindre. De anställda får lön enligt gällande regler för statliga minimilöner (se New Delhi 1). Företagsledningen hävdar att man får stora beställningar, men försöker, enligt egen utsago, att kontrollera att det inte blir alltför mycket övertid, men medger att övertiden ibland är omfattande. Man hävdar vidare att det är svårt att hitta tillräckligt med kvalificerad arbetskraft. I industriområdet där företaget är beläget finns över 1000 andra fabriker, många är fabriker, men den vanligaste verksamheten är call centers. Ingen anställd vid företaget är fackligt ansluten. Jaipur 1: Företaget består av tre fabriksbyggnader, varav två ägs av leverantörsföretaget och en hyrs. Vid fabrikerna arbetar drygt 200 anställda, varav 50 kvinnor. Ungefär 120 är yrkesutbildade och 80 okvalificerade. Enligt företagsledningen har företaget behov av fler yrkesutbildade arbetare, men det är inte helt enkelt att hitta arbetskraft. Lönen i Jaipur är cirka 500 kronor i månaden för en utbildad arbetare och något lägre för en okvalificerad, det vill säga i enlighet med den statliga minimilönen. Huvuddelen av arbetskraften bor i närheten av fabriken, men en mindre grupp hämtas varje dag med buss från ett annat bostadsområde. De flesta arbetare bor i Jaipur, men många har nyligen flyttad dit från landsbygden. Omkring 30 procent av de anställda kan inte läsa och skriva. Den gängse arbetstiden är från Under slutet av veckan är det vanligt med övertid för att hinna bli klar med de leveranser som oftast sker på lördagar. Fabriken ligger i ett industriområde norr om delstatshuvudstaden Jaipur, där finns ett 100-tal fabriker, många nybyggda. Vid flera fabriker i området tillverkas kläder och hemtextil, andra industrier finns inom områdena sten, smycken och ädelstenar, livsmedel och IT. Företaget har arbetat åt Indiska sedan Idag utgör produktionen för Indiska sju procent av företagets samlade produktion. Företaget producerar för ett 50-tal utländska beställa- Sid. 12

15 re. Företaget använder ett 25-tal återkommande underleverantörer, bland annat för inköp av tyg och tryckning. Omkring 85 procent av de varor som tillverkas vid företaget går på export, den inhemska försäljningen sker i New Delhi och Mumbai. Ingen anställd vid företaget är fackligt ansluten. Jaipur 2: Företaget består av en fabrik i en stort område för textil- och klädindustri, ungefär en mil norr om Jaipur. Vid företaget tillverkas hemtextil och kläder, särskilt kläder för dam och barn. Det finns 250 anställda arbetare vid fabriken och därutöver en mindre grupp kontraktsanställda. 200 av arbetarna har yrkesutbildning och 50 utför okvalificerade uppgifter. Enligt företagsledningen har företaget en hög kompetensprofil, samtliga anställda kan också läsa och skriva. Av de 250 anställda är 34 kvinnor, övervikten av män är alltså kompakt. Företagsledningen nämner flera gånger att det är en stor brist på kvalificerad arbetskraft och att man därför är mån om att behålla sin personal. Lönenivåerna följer minimilönerna för Rajasthan (se beskrivning av Jaipur 1). Arbetarna bor i huvudsak i områden norr om Jaipur, företaget svarar inte för boendet. Företaget har producerat för Indiska de senaste 10 åren. Produktionen till Indiska utgör ungefär 20 procent av den samlade tillverkningen. All produktion går på export och man har sammantaget ett 20-tal internationella uppköpare i Europa och Nordamerika. Företaget använder sig vidare av ett 20-tal underleverantörer, bland annat för inköp av tyg och tryck. I industriområdet där fabriken är belägen finns ett 1000-tal fabriker. De företag som etablerar sig i området erbjuds subventionerade markräntor. Ingen anställd vid företaget är fackligt ansluten. Kommentar angående leverantörsfabrikerna Några förhållanden vid de undersökta leverantörsfabrikerna är påtagliga: " Samtliga arbetares löner grundar sig på de statliga minimilönerna. En slutsats är att det är svårt för en arbetare att få lön som ligger över minimilönegränsen. " De undersökta leverantörerna är betydelsefulla för Indiska. Men endast en liten del av produktionen i företagen sker åt Indiska (10 procent, 7 procent, 20 procent respektive 3 procent). Indiska är ett relativt litet företag som beställer små serier av varor jämfört med exempelvis de stora klädkedjorna. Trots detta kan Indiska vara en betydelsefull beställare. Det avgörande är inte bara den årliga volymen, utan också om beställningarna är återkommande under flera år. De undersökta leverantörerna hade arbetat åt Indiska i 4, 7, 10 respektive 20 år. " Leverantörsföretagen använder ett stort antal återkommande underleverantörer; 20 stycken, 25 stycken, 20 stycken respektive 150 stycken. Samtliga av dessa underleverantörer har dock inte varit inblandade i produktionen av varor åt Indiska. Företagsledningarna kan dock inte svara på exakt hur många av underleverantörerna som har bidragit med att tillverka åt Indiska, då är man tvungen att gå tillbaka och exempelvis kontrollera varifrån man beställt tyg etc för olika produkter. 18 " Företagsledningar hävdar att det råder brist eller viss brist på utbildad arbetskraft. Därför, påstår man, är man mån om att behålla den utbildade arbetskraften. Detta går dock stick i stäv med att flera företag använder sig av kontraktsarbetare, vid en av fabrikerna är 80 procent av arbetarna kontraktsanställda. " Samtliga fyra leverantörsföretag har omfattande hemsidor. På dessa presenteras företagens produkter, men det finns ingen information om företagens etiska arbete eller om några uppförandekoder. 18 Dessutom är antalet underleverantörer ännu större vid tillverkning av andra varor än kläder och textilier, som exempelvis smycken som Indiska också säljer. Indiska har ett 60-tal leverantörer i Indien, hur många underleverantörer dessa använder sammantaget finns inte ens någon uppskattning av. Sid. 13

16 ! 9. Indiskas uppförandekod (code of conduct) 19 Ett centralt dokument i Indiskas etikarbete är företagets uppförandekod. Den antogs första gången 1998 och har därefter reviderats 2000 och År 2003 anställde Indiska också Renée Andersson, etik- och miljöansvarig. Då började Indiska att utföra systematiska etiska inspektioner av företagets huvudleverantörer med syfte att följa upp uppförandekoden. Samtliga Indiskas leverantörer måste skriva under uppförandekoden och förbinda sig att den ska efterlevas, även hos underleverantörerna. Dokumentet som skrivs under kallas Indiska Magasinet Code of Conduct Compliance Commitment. Uppförandekoden blir därmed inte bara en deklaration från Indiska, utan ett avtal mellan Indiska och leverantörsföretagen. 20 Enligt texten Indiskas arbete med uppförandekoden (publicerad på Indiskas hemsida och utlagd i september 2006) går Indiska också igenom uppförandekoden med leverantörerna. Uppförandekoden innehåller för närvarande tio huvudpunkter: " Förbud mot tvångsarbete. " Föreningsfrihet. " Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. " Efterlevnad av internationella konventioner om barnarbete och minimiålder. " Rätt till den lagstadgade minimilönen. " Arbetstid (får inte överskrida 48 timmar i veckan plus 12 timmar frivillig övertid), " Förbud mot diskriminering, riktiga anställningar, i första hand ska anställningarna vara fasta, " Riktiga anställningar (i första hand ska företaget erbjuda riktiga anställningar med anställningsbevis). " Human behandling " Efterlevnad av nationella lagar I skriften Indiskas handelsfilosofi finns formuleringar som skulle kunna betecknas som företagets officiella etiska grundval. I inledningen till skriften skriver företagets förre VD, Anders Thambert: I familjeföretaget Indiska finns sedan starten en inre kultur utvecklad som rättesnöre för verksamheten. Några av ledorden är humanism och omtanke, närvaro och engagemang, kunskap och långsiktighet handel under ansvar. För Indiska innebär handel under ansvar att kombinera kommersiella mål med att aktivt värna om den omgivning, miljö och de människor som berörs av Indiskas verksamhet. I vår grundsyn ingår att lönsamhetskrav aldrig får motivera medveten exploatering av människor och miljö. Den bilden stämmer överens med den som ges i boken Mitt liv med Indiska (Forum, 1995), skriven av tidigare VD:n Åke Thambert. I boken beskrivs hur familjeföretaget växte fram. Handeln med Indien uppstod mest av en slump, som en följd av ett köp av en orientalisk butik på Regeringsgatan i Stockholm. Av boken framgår att Åke Thampert snabbt fick ett starkt engagemang för Indien och indisk kultur. Men han har också humanitära mål, något han själv kallar kommersiell u-hjälp (sid 44). Det handlar om stödprojekt till skolor. Thampert beskriver barnarbete som en varböld. Enligt Thampert har ledningen för Indiska sedan starten också haft ett starkt intresse för miljöfrågor: I Indien arbetar vi intensivt med att minska besprutningar, avlägsna farliga ämnen i färgproceduren och se till att inga arbetare får skador av själva arbetet. Hur effektivt detta miljöarbete har varit går dock inte att avgöra utifrån den ganska anekdotiska och lättsamma boken. I Åke Thamberts bok finns utan tvekan ett humanitärt engagemang för Indien och för miljöfrågor. Men det går också att konstatera vilka perspektiv som saknas. Ingenstans nämns något om fackliga organisationer. Likaså lyser frågor som minimilöner, rätt till försäkringar och övertidstillägg med sin frånvaro. Indiskas egen historiebeskrivning underbygger tesen att företagets engagemang för arbetarnas rättigheter uppstod ganska sent antog Indiska sin första uppförandekod, då inleddes också det första arbetet för att följa upp koderna tog man ett nytt steg och anställde Renée Andersson för att ha en person på huvudkontoret som enbart kunde ägna sig åt etikarbetet. I själva verket är detta kännetecknande för stora delar av branschen. De kläd- och textilföretag som engagerat sig i arbetarnas villkor och fortfarande finns många företag som saknar engagemang har gjort detta relativt nyligen och först efter påtryckningar från rörelser som Rena Kläder. 20 Detta tillvägagångssätt där leverantören måste skriva under koden är Indiska inte ensam om. Många andra klädföretag med uppförandekod har en likartad konstruktion. 21 Hela uppförandekoden finns med som bilaga i denna rapport. Sid. 14

17 Indiska betonar att även de anställda vid fabrikerna måste få information om uppförandekoden. Man har därför tagit fram en plansch om uppförandekoden som ska sättas upp i fabrikerna. 22 Ytterligare ett centralt dokument är Guide to the ECO GUARANTEE and Buying Terms for chemical content in Textile Products. Dokumentet består helt enkelt av en lista över ett antal kemikalier som Indiska inte accepterar i produktionen och kemikalier som endast tillåts användas i begränsad omfattning. Även denna guide är bindande för Indiskas leverantörer och underleverantörer. Viktiga inslag är bland annat gränsvärdet för nickel vid produktion av smycken och gränsvärdet för krom vid behandling av lädervaror. Stickprov sker kontinuerligt av produktionen. Vid överträdelser ska Indiska avbryta produktionen. Ytterst kan Indiska avbryta kontrakt och avsluta upphandling med leverantörer som bryter mot uppförandekoden eller ECO-garantin. Kommentar angående uppföljning av uppförandekoden: Indiska publicerar inte någon öppen redovisning av de anmärkningar man riktar mot leverantörsföretagen. En sådan redovisning skulle ge en tydligare bild av Indiskas etiska arbete Indiskas information om uppförandekoden Renée Andersson är ansvarig för etik- och miljö vid Indiska. Det är hon som genomför det konkreta etiska arbetet och besöker fabrikerna för att följa upp uppförandekod och miljöfrågor. 24 Att Renée Andersson har ett ansvar för arbetet betyder dock inte, enligt henne, att hon driver det ensam. Samtliga anställda inom Indiska både i Sverige och i Indien är utbildade om uppförandekoden. 25 Vid samtliga undersökta leverantörsfabriker fanns affischer med Indiskas uppförandekod väl synligt för de anställda (med text på hindi). Vid fabriker med flera våningsplan fanns dessutom affischer uppsatta på varje plan. Enligt de anställda som intervjuades bidrog affischerna till att sprida kunskap om uppförandekoderna. De hävdade att de flesta anställda var väl förtrogna med koderna. I två av fabrikerna fanns dessutom ILO-affischer med information om ILO:s kärnkonventioner Så här beskrivs planschen i företagets dokument Indiskas arbete med uppförandekoden: Planschen är framtagen i samarbete med en människorättsorganisation i Indien. Den är skriven på olika indiska språk, som väl täcker de produktionsområden vi handlar i, i Indien. Planschen finns på hindi, tamil och malayalam i kombination med engelska. Planschen är tecknad utifrån alla tio kravpunkterna i vår uppförandekod. Även om den inte till fullo kan förstås med enbart teckningar, väcker den säkert nyfikenhet om budskapet också av dem som inte kan läsa. Ingen anställd kan missa Indiskas plansch om uppförandekoden, då den är 1 x 1,5 meter stor och uppsatt på väl synliga platser i fabrikerna. I stora fabriker är planschen uppsatt på varje våningsplan inne i produktionslokalerna och i små fabriker i entrén, oftast vid stämpelklockan. 23 På Indiskas hemsida finns uppgifter om problemområden i leverantörsfabrikerna. Vad som efterlyses här är mer systematisk information om hur många och vilka anmärkningar som riktas mot leverantörsföretagen. 24 Däremot finns annan personal som är ansvarig för uppföljningen av ECO-garantin. 25 Personalen får också kontinuerlig information om uppförandekoden och företagets etiska arbete genom veckobrev, e- mail och återkommande artiklar i Indiskas personaltidning. All personal som varit anställda i ett halvår inom Indiska får gå en två dagars internutbildning. I den ingår att Renée Andersson talar i en timme företagets etiska arbete. Även under de så kallade aspirantkurserna finns ett motsvarande moment på två timmar. 26 Hiv/aids är ett växande problem, inte minst i Indien. Flera myndigheter och organisationer bedriver ett omfattande arbete för att stävja sjukdomens vidare spridning. Även Indiska har påverkats av detta. Indiska ber sina leverantörer att kontakta landets hälsovårdsmyndigheter eller ILO för att skaffa fram upplysande affischer om hiv/aids. Indiska föreslår leverantörerna att affischerna ska sättas på toaletterna för både män och kvinnor. Vid samtliga leverantörsfabriker som besökts för denna studie fanns affischer som informerade om hiv/aids uppsatta på både dam- och herrtoaletterna. Sid. 15

18 ! 11. Indiskas besök på leverantörsfabrikerna för att följa upp uppförandekoden Sedan Renée Andersson för tre år sedan började arbeta på Indiska har hon gjort omkring 250 fabriksbesök, varav de flesta är återbesök. Hon har besökt samtliga huvudleverantörer i Indien, flera vid återkommande tillfällen. Renée Andersson har också besökt många centrala underleverantörer i Indien samt en del hemarbetare. Men i princip har inspektionsarbetet hittills varit inriktat på huvudleverantörerna. Arbetet med att följa upp villkoren hos underleverantörerna utgör nästa steg i Indiskas strategi. 27 Renée Anderssons uppgift när hon besöker leverantörsföretagen är att stödja och granska leverantörernas etiska arbete. I dokumentet Indiskas arbete med uppförandekoden kallas besöken för inspektioner. 28 Upplägget vid Renée Anderssons besök på leverantörsfabriker är i hög grad styrt av om det handlar om ett inledande besök eller återbesök för att följa upp åtgärder som tidigare har diskuterats. Vid de inledande besöken ägnas mycket tid till samtal om uppförandekoden, att lyssna och förklara vikten av efterlevnad. Då sker också en visuell kontroll av arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Det handlar om konkreta saker som tillgång till toaletter, första hjälpen, bullernivå, brandskydd och att man genomfört brandövningar med personalen etc. Vidare går Indiskas representant igenom lönelistor, lönekvitton, betalning för övertidsarbete, anställningsbevis och kontrollerar att sjukförsäkringar och pensioner är inbetalda. 29 Besök som Renée Andersson gör på leverantörsfabriker är förberedda och anmälda i förväg. Hon menar att oanmälda besök måste höra till undantagen. 30 För att besöken ska bli meningsfulla måste de, enligt henne, vara förberedda och viktiga personer måste finnas på plats. Renée Andersson vill alltid träffa ägaren, ledningen (vilket ofta är samma personer), produktionschefen, code of conductansvarige samt personer som ansvarar för löner och förmåner. Den gängse proceduren är att besöken i Indien görs upp i samarbete med personal på Indiskas kontor i landet. Oftast sker planeringen två veckor i förväg. När det gäller besök på leverantörsfabriker i Kina sker planeringen i samarbete med Indiskas inköpsassistent i Stockholm som i sin tur skriver till leverantören att ett besök planeras Även när det gäller Turkiet har samtliga huvudleverantörer besökts och reviderats. I Kina däremot återstår några huvudleverantörer. 28 Renée Andersson är den enda anställda vid Indiska som arbetar med uppföljning och kontroll av efterlevanden av uppförandekoden. Därutöver har företaget kvalitetskontrollanter som ofta besöker leverantörsföretagen flera gånger i veckan när varor till Indiska ska produceras. Även dessa kontrollanter kan slå larm om brott mot uppförandekoden. Deras uppgift är emellertid en annan att granska att varorna håller tillräcklig kvalitet och att produktionen löper som den ska. Renée Andersson är därför noga med att understryka att det finns en tydlig rågång i arbetsuppgifter. Även om vi har en dialog med varandra så bör rollerna inte blandas samman, menar hon. Samtidigt säger hon att kvalitetskontrollanterna ibland används för att kontrollera efterlevnaden av akuta åtgärder i leverantörsfabrikerna, det vill säga förändringar som måste vidtas omedelbart. Vid dessa fall redovisar kontrollanterna tillbaka till Renée Andersson. 29 Något som Renée Andersson framhåller som viktigt är att hon har med en säkerhetsväska vid besöken, för att kunna demonstrera skyddsutrustning. 30 Ibland händer det att hon tillsammans med leverantörer gör oanmälda besök hos underleverantörer som ligger nära huvudleverantören. 31 Renée Andersson hävdar att hon eftersträvar att besöken ska präglas av en respektfull dialog. Särskilt viktigt är att lyssna på vad leverantörerna själva har att säga. Om inte jag är beredd att lyssna på dem kan jag inte heller räkna med att de vill lyssna på mig, säger Renée Andersson. Hon betonar också att ett ömsesidigt förtroende är en förutsättning för att samarbetet ska fungera. Hon vill inte fungera som en polis som granskar om de uppfyller uppförandekoden, utan som en samtalspartner som man diskuterar Sid. 16

19 Vissa allvarliga brister måste åtgärdas omedelbart, andra kan få ta en månad, ytterligare andra kan åtgärdas inom en period på tre till sex månader. Renée Andersson exemplifierar med ett företag som behövde bygga fler toaletter, där satte man upp målet att det skulle vara åtgärdat just inom en period av tre till sex månader. Alla besök på leverantörsfabriker ska följas upp med återbesök. Även leverantörer som bedöms som goda följs upp, för att undersöka att det inte sker några försämringar. Uppföljningar av fabriker som endast bedöms som acceptabla eller tillfredställande prioriteras. Fabriker som har bedömts som oacceptabla och där beställningar därifrån därför har upphört kan besökas igen om fabriksledningarna hävdar att avsevärda förbättringar har skett. Kommentar angående Indiskas etiska inspektioner: Vid de fyra undersökta leverantörsfabrikerna hade Indiskas inspektör Renée Andersson genomfört inspektioner fyra till fem gånger under den senaste treårsperioden. Företagsledningarnas beskrivning av vad man tillsammans går igenom stämmer väl med den bild som Renée Andersson ger. I huvudsak har Renée Andersson inspekterat Indiskas huvudleverantörer. Enligt hennes egen utsago kommer Indiska nu att intensifiera besöken hos underleverantörerna. Enbart när det gäller underleverantörer inom kläd- och textil i Indien handlar det om många hundra företag. Inräknat underleverantörer inom områden som inredning och smycken blir antalet underleverantörer ännu långt fler. Det är fullständigt omöjligt för Indiska att klara av att inspektera alla dessa företag med en anställd med ansvar för etik och miljö. Ytterligare resurser behövs, men även då skulle det förmodligen bli det svårt att räcka till. För att klara uppföljningen av uppförandekoden krävs nya strategier. En är att i högre grad involvera huvudleverantörerna i kontrollen av underleverantörerna. En annan väg vore att Indiska anslöt sig till någon internationell organisation som utför oberoende etiska inspektioner, som exempelvis Fair Wear Foundation. Inte heller det skulle innebära att det var möjligt att kontrollera alla huvudleverantörer och underleverantörer (och underunderleverantörer), men det skulle bli ytterligare en aktiv aktör. Det Fair Wear Foundation framför allt gör är att verifiera och kontrollera klädföretagens eget arbete, som måste ske efter viss modell. Indiska hävdar inte att man kan garantera att uppförandekoden alltid efterlevs. Att leverantörerna skriver under koden är ingen garanti för att villkoren efterlevs. Ännu större är sannolikheten att det råder missförhållanden hos underleverantörerna. Allt går att kontrollera men det skulle kräva orimliga resurser. I realiteten finns ingen möjlighet att ha full kontroll. En uppenbar risk är dock att många kunder tror att Indiskas uppförandekod alltid efterlevs. På denna punkt borde Indiska vara tydligare. Det enda man kan utlova är att man ställer krav på leverantörerna att efterleva uppförandekoden och att man följer upp detta genom inspektioner. När det gäller inspektioner av huvudleverantörer kontra underleverantörer finns också ett dilemma. Å ena sidan befinner sig huvudleverantörerna högre upp i produktionskedjan, därför är det rimligt att inleda med att inspektera dem. Å andra sidan är arbetsvillkoren i allmänhet sämre ju med om hur man bedriver produktionen på ett sätt som respekterar arbetarnas rättigheter. Så här uttrycks tankegången i Indiskas dokument Indiskas arbete med uppförandekoden : Att föra en respektfull dialog med leverantörer, att informera om våra och våra kunders värderingar, att lyssna, att använda humor och envishet är viktiga beståndsdelar i arbetet, liksom kännedom om produktionslandet. Samtidigt säger Renée Andersson att hon är tydlig med att deklarera vad som måste uppnås. Men det handlar inte om att allt måste göras på en gång. Vår paroll är: step by step of improvement. Sid. 17

20 ! längre ut man kommer i produktionskedjan, även om det ibland kan vara tvärtom. Därför är det särskilt angeläget att förbättra arbetsvillkoren där. Indiskas etiska inspektör Renée Andersson betonar att även andra anställda i företaget är involverade i det etiska arbetet. Men det är trots allt hon som ensam är ansvarig för de etiska inspektionerna. Det är en svaghet i systemet att väldigt mycket av effektiviteten hänger på insatserna hos en enskild person. 12. Frågor som tas upp vid Indiskas etiska inspektioner Enligt Indiska varar de etiska inspektioner i Indien vanligen från 9.00 på morgonen till på eftermiddagen. 32 Med sig vid besöken ska Indiskas inspektör alltid ha med ett internt dokument som kallas Supplier Evaluation Form. Det består av 140 konkreta frågeställningar som man går igenom (antalet anställda, kvinnor/män, antalet fast anställda, hur länge de anställda arbetat på fabriken, följer man minimilönerna?, omfattningen av övertid, betalar man extra för övertid?, har man försäkringar?, etc). Alla områden innehåller en rad specificerade frågor. I avsnittet om hälsa behandlas bland annat ljus, ventilation, brandlarm, första hjälpen-träningar, brandövningar, ventilation, personalutrymmen, nödutgångar, renlighet, dricksvatten, toaletter etc. Till Supplier Evaluation Form finns ett tilläggsdokument som kallas Residential Facilities. I det finns 30 frågor om arbetarnas boende, vilka har relevans när arbetsgivaren ansvarar för boendet i närheten av fabriken. Frågorna handlar bland annat om storleken på sovrummen, hur många som bor i varje rum, antalet sängar per boende, om boendet är uppdelat för kvinnor och män, tillgången till toaletter, tvättmöjligheter etc. 33 Renée Andersson hävdar att hon alltid begär att få titta på dokument som rör löner, ersättningar, försäkringar och pensioner. Av särskild vikt är, enligt henne, lönelistor (för minst ett år bakåt), lönekvitton och anställningsbevis. Hittills har leverantörerna alltid varit beredda att visa henne dessa. Dessa lönenivåer varierar mellan olika delstater och det finns också olika nivåer för kvalificerat och okvalificerat arbete 34. Vidare, framhåller Renée Andersson, granskar hon övertidsersättningarna, omfattningen av övertiden och att de anställda har anställningskontrakt. För att undersöka lönerna, säger Renée Andersson, att hon ofta väljer ut några namn bland de anställda, i olika yrkes- och lönekategorier, som hon sedan följer i lönelistorna, det vill säga ett slags stickprov. 35 En annan fråga, som Renée Andersson hävdar att hon alltid tar upp i samband med besöken hos leverantörerna, är de indiska arbetsgivarnas skyldighet att betala in den så kallad ESI-avgift (Employees State Insurance). 36 Det är en sjukförsäkring som ger rätt till vård vid de offentliga ESI- 32 I Kina, där Indiska inte har samma tradition av att arbeta och där reseavstånden är större, tar besöken i regel en hel dag. 33 Dessa frågor är speciella eftersom de handlar om saker som egentligen inte ingår i Indiskas uppförandekod. 34 Det finns nivåer för mästare, kvalificerade arbetare, okvalificerade arbetare och hjälpare. 35 Enligt Renée Andersson hade i princip inga leverantörer anställningskontrakt för tre år sedan. Idag, hävdar Renée Andersson, har alla huvudleverantörer anställningskontrakt för anställd personal. Renée Andersson hävdar vidare att motsvarande förbättringar skett när det gäller betalning av sjukförsäkringar, pensioner och korrekt övertidsbetalning. 36 Avgiften motsvarar omkring 1,3 procent av lönen. Sid. 18

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

HANDEL SOM HÄVSTÅNG För mänskliga rättigheter och miljö

HANDEL SOM HÄVSTÅNG För mänskliga rättigheter och miljö HANDEL SOM HÄVSTÅNG För mänskliga rättigheter och miljö Hållbart företagande för Indiska När dessa tre moment ingår: - Mänskliga rättigheter - Miljö - Ekonomi INDISKAS ARBETE MED UPPFÖRANDEKOD, MILJÖPOLICY

Läs mer

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Ingen solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Vi reser mer än någonsin Rese- och turismsektorn är en av världens största branscher och står för nio procent av världens BNP.

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 INNEHÅLL 1 Rusta uppförandekod... 3 2 Lagliga krav... 3 3 Affärsetik... 4 4 Barnarbete... 4 5 Säkerhet... 4 6 Arbetarnas rättigheter... 6 7 Arbetsmiljö i fabrikerna...

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

ja till socialt ansvar

ja till socialt ansvar ja till socialt ansvar www.unglobalcompact.org Grunden är FN s globala fördrag vi säger ja till socialt ansvar I en värld där orättvisorna är stora och många textilföretag blundar väljer vi på Segers att

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande

Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Vägledning vid kontraktsvillkor gällande socialt ansvarstagande Detta är en vägledning för entreprenörer som har Trafikkontorets sociala kontraktsvillkor inskrivna i sina avtal. Syftet är att underlätta

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Uppförandekod för leverantörer Hållbar upphandling med gemensam styrka Gemensam uppförandekod för leverantörer Sedan 2006 samarbetar Stockholms läns landsting, Region

Läs mer

Kapitel 13 Rättvis handel

Kapitel 13 Rättvis handel 318 Kapitel 13 Rättvis handel Kapitel 13 Rättvis handel Det finns en rad metoder för att påverka företagen att förbättra villkoren för de anställda i världen, förutom traditionellt fackligt arbete. Ett

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving

Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving Fortsatt tvångsarbete på underleverantör till Fritidsresor och Ving Bakgrund I rapporten Ingen solskenshistoria granskade Fair Trade Center och Schyst resande 2012 arbetsvillkoren på hotell i Thailand

Läs mer

Självutvärdering för leverantörer

Självutvärdering för leverantörer Självutvärdering för leverantörer Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Miljö 3. Affärsetik 4. Arbetsmiljö och sociala villkor 5. Föreningsfrihet 6. Arbetstid 7. Löner 8. Tvångsarbete 9. Barnarbete 10.

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Ethical Trading Initiative (ETI)

Ethical Trading Initiative (ETI) INITIATIV Sammanfattning Fair Wear Foundation (FWF) för textilindustrin med fokus på arbetsvillkor i. Fair Labor Association (FLA) verifieringssystem som arbetar för förbättring av arbetsvillkoren bland

Läs mer

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40

CODE OF CONDUCT. A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 CODE OF CONDUCT A5_Petro_CodeOfConduct_MB1.indd 1 2015-08-21 13:40 INLEDNING Den viktigaste uppgiften för alla anställda i PetroBio är att utveckla och upprätthålla en ekonomiskt sund och framgångsrik

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Inom området hållbarhet har KappAhl under året som gått bland annat...... varit en av initiativtagarna till SWAR, ett svenskt projekt för renare textilproduktion

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Sammanfattning av rapporten Leksakstillverkning i Kina en uppföljning av sociala kriterier för Göteborgs kommun, 2009-12-02

Sammanfattning av rapporten Leksakstillverkning i Kina en uppföljning av sociala kriterier för Göteborgs kommun, 2009-12-02 Sammanfattning av rapporten Leksakstillverkning i Kina en uppföljning av sociala kriterier för Göteborgs kommun, 2009-12-02 Göteborgs Upphandlingsbolag är ett kommunägt företag. Företagets huvuduppgift

Läs mer

MALL FÖR BEDÖMNING AV SVAR FRÅN LEVERANTÖRERNA

MALL FÖR BEDÖMNING AV SVAR FRÅN LEVERANTÖRERNA MALL FÖR BEDÖMNING AV SVAR FRÅN LEVERANTÖRERNA Anvisningar för utvärdering och jämförelse av svaren i det frågeformulär som används för uppföljning av uppförandekod. Centrala utgångspunkter Frågorna gäller

Läs mer

Reglemente för Huddinge kommuns upphandling

Reglemente för Huddinge kommuns upphandling 1 (10) Antaget av kommunfullmäktige 1995-06-12, 91, med ändring i kommunstyrelsen 1996-12-02, 271, i kommunfullmäktige 2001-10-08, 147, 2003-01-20, 5, 2005-10-24, 20, 2008-12-08, 213, 2013-06-11 22, 2014-06-10

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner !! Ekonomiska frizoner är ett hot mot den globala fackföreningsrörelsen. I zonerna finns många miljoner anställda, men nästan ingen tillåts att gå med i facket. Ofta är facklig verksamhet förbjuden i zonerna.

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner ! Tema: Ekonomiska frizoner Bild omslag:: Metallindustriarbetare i Gujarat, Indien.! TEMA är en serie skrifter som ges ut av LO-TCO Biståndsnämnd för att tematiskt belysa och diskutera aktuella frågor

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Uppförandekod INLEDNING

Uppförandekod INLEDNING Uppförandekod INLEDNING Denna uppförandekod omfattar samtliga leverantörer och deras underleverantörer och alla övriga affärspartner till H&M Hennes & Mauritz AB (publ.), ett svenskregistrerat aktiebolag

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar

BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar BLÅBÄRSPLOCKNING I SVERIGE Frågor och Svar Sammanställt av Swedwatch i augusti 2013 Hur är blåbärsplockningen i Sverige organiserad? Den kommersiella bärplockningen är uppdelad på två system. I det ena

Läs mer

Antagande av ny s k uppförandekod i samband med offentliga upphandlingar. Dnr KS 2012-56

Antagande av ny s k uppförandekod i samband med offentliga upphandlingar. Dnr KS 2012-56 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-11-20 FALKENBERG 328 Antagande av ny s k uppförandekod i samband med offentliga upphandlingar. Dnr KS 2012-56

Läs mer

Global Transport and Logistics. Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct

Global Transport and Logistics. Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct Global Transport and Logistics Etiska regler för leverantörer till DSV - Supplier Code of Conduct Innehåll 2 Introduktion av CEO 3 3 Affärsintegritet 4 3.1 Mutor 4 3.2 Underlättande betalningar 4 3.3 Gåvor,

Läs mer

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good.

YES. environment SEGERS. social TO SOCIAL RESPONSIBILITY. rights. religion. strong CSR. skin. color. financial. logistics. good. SEGERS skin good religion corporate sex time color logistics YES TO SOCIAL RESPONSIBILITY worth social workwear environment strong CSR code of conduct supplier rights financial VI SÄGER JA TILL SOCIALT

Läs mer

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör: Jeansens pris Deltagare: 3-15 personer Tid: Ca 20 min Jeansens pris är en övning som vidareutvecklats från inspirationsövningen Jeansen vad är de värda? som finns i Fairtrade Sverige och Rena Kläders bok

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Arbetsvillkor i leverantörsleden i - 10-10 år år efter debattens uppkomst

Arbetsvillkor i leverantörsleden i - 10-10 år år efter debattens uppkomst Arbetsvillkor i leverantörsleden i - 10-10 år år efter debattens uppkomst 1 2 Arbetsvillkor i leverantörsleden - 10 år efter debattens uppkomst 3 Blir det bättre? är en rapport som ges ut av Rena Kläder

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION

DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION DATUM: 17 MARS 2014, VERSION: 2.0 LEVERANTÖRS- DEKLARATION 1 / 4 Bästa leverantör! Sapa är en internationell och diversifierad industrikoncern. Sapas värderingar och principer för hållbar utveckling är

Läs mer

Uppförandekod. CSR Sid 1 (11) Copyright 2009, 2009 by FTA Foreign Trade Association, Brussels The English version is the legally binding one.

Uppförandekod. CSR Sid 1 (11) Copyright 2009, 2009 by FTA Foreign Trade Association, Brussels The English version is the legally binding one. Sid 1 (11) Uppförandekod BSCI 2.3-11/09 Sid 2 (11) Uppförandekod 1 Bakgrund I enlighet med ILO:s konventioner, FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s konventioner om barns rättigheter

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

en strategisk fråga för företagen?

en strategisk fråga för företagen? Vattensmart produktion Vattensmart produktion en strategisk fråga för företagen? Ansvarsfullt och hållbart företagande för Indiska När dessa tre moment ingår: Mänskliga rättigheter Miljö Ekonomi Indiskas

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Din kostnadseffektiva inköpsavdelning. Beijing - Shanghai - Hong Kong - New Delhi - Tallinn - Stockholm - Helsinki

Din kostnadseffektiva inköpsavdelning. Beijing - Shanghai - Hong Kong - New Delhi - Tallinn - Stockholm - Helsinki Din kostnadseffektiva inköpsavdelning Beijing - Shanghai - Hong Kong - New Delhi - Tallinn - Stockholm - Helsinki Nikolai Sourcing Inköps & logistik lösningar och ansvarsfulla inköpstjänster till industrin

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer

UPPFÖRANDEKOD. Midroc Europe 3 2 0 2011-06-01. Dokument nr. Översättning av MSS-100-11000-APO-00102. Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer UPPFÖRANDEKOD Dokument nr Översättning av MSS-100-11000-APO-00102 3 2 1 0 2011-06-01 Allmänna ändringar, nytt dokumentnummer Rev. Datum Beskrivning Handl Granskad Godkänd 2(5) Översättning INNEHÅLL ÖVERSÄTTNING...

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson HUR VI GÖR Som riktlinjer och i vissa stycken krav i vår verksamhet har vi formulerat en samling policys. Som intressent till vårt bolag ser vi gärna att ni bekantar er med vår hållning i dessa frågor.

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

2014-09-23. CSR-Policy. Corporate Social Responsibility. Policy antagen: 2014-09-23 Styrelsen A-lotterierna EF. (Utfärdare: Eric Widegren)

2014-09-23. CSR-Policy. Corporate Social Responsibility. Policy antagen: 2014-09-23 Styrelsen A-lotterierna EF. (Utfärdare: Eric Widegren) 2014-09-23 CSR-Policy Corporate Social Responsibility Policy antagen: 2014-09-23 Styrelsen A-lotterierna EF (Utfärdare: Eric Widegren) Innehåll 1 CSR-Policy... 3 2 A-lotterierna-koncernens CSR-arbete...

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Code of Conduct Wulff Supplies

Code of Conduct Wulff Supplies Code of Conduct Wulff Supplies Dokumentnamn: Code of Conduct Wulff Supplies Ansvarig: Ledningsgruppen Datum: 110321 Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag Innehållsförteckning Wulff Group/Wulff

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

RAPPORT #2 NIO MODEFÖRETAG hur nio svenska modeföretag ser på socialt ansvar i produktionen.

RAPPORT #2 NIO MODEFÖRETAG hur nio svenska modeföretag ser på socialt ansvar i produktionen. RAPPORT #2 NIO MODEFÖRETAG hur nio svenska modeföretag ser på socialt ansvar i produktionen. HANNA JOHANSSON, 2006 ! Research: Ann Hagelstedt, Hanna Johansson, Joel Lindefors Författare: Hanna Johansson

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Eettiset ohjeet. Etisk regelsæt Eettiset ohjeet. Code of Conduct. Eettiset ohjee. Etikos kodeksas. Verhaltenskodex. ode of Conduct.

Eettiset ohjeet. Etisk regelsæt Eettiset ohjeet. Code of Conduct. Eettiset ohjee. Etikos kodeksas. Verhaltenskodex. ode of Conduct. Kódex správania Kódex správania ode of Conduct Eettiset ohjeet Etikos kodeksas Kodeks postępowania Kodeks postępowania Verhaltenskodex iska tisk Verhaltenskodex regelsæt regler Etisk regelsæt Eettiset

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden

Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Enkätfrågor till uppföljning av Uppförandekoden Södertälje kommuns och dess bolags uppförandekod 1 Har ert företag en egen uppförandekod? Om ja, vänligen ladda upp er egen uppförandekod. 2 Har ert företag

Läs mer

Code of Conduct Wulff Supplies Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag

Code of Conduct Wulff Supplies Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag nsvarig för dokumentet: Miljö, kvalité, säkerhet och hälsa En del av vår vardag Wulff Group/ Wulff-Group Plc. (Wulff) är en professionell sälj- och marknadsorganisation av kontorsmaterial. Vår vision är

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

STOPPA BARNARBETE. Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild

STOPPA BARNARBETE. Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild STOPPA BARNARBETE STOPPA BARNARBETE Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild Titta på handen här ovanför. Den tillhör en ung pakistansk mattpojke. Bilden togs i början av det nya millenniet i samband

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Schyssta leksaker på önskelistan

Schyssta leksaker på önskelistan Schyssta leksaker på önskelistan Om leksaksföretagens sociala ansvar Denna skrift är en kortversion av SwedWatchs rapport Reviewing Santa s workshop och Fair Trade Centers En rapport om leksaker svårt

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Marknadskontrollrapport 2012. Ädelmetallarbeten. Kontroll av stämplar och finhalt. %swedoc_nr%%datum%%utgava_nr%

Marknadskontrollrapport 2012. Ädelmetallarbeten. Kontroll av stämplar och finhalt. %swedoc_nr%%datum%%utgava_nr% %swedoc_nr%%datum%%utgava_nr% Marknadskontrollrapport 2012 Ädelmetallarbeten Kontroll av stämplar och finhalt Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Vår uppförandekod gäller all vår verksamhet och vi förutsätter oss att all personal alltid följer dessa riktlinjer.

Vår uppförandekod gäller all vår verksamhet och vi förutsätter oss att all personal alltid följer dessa riktlinjer. Code of Conduct Brev från ledningen Hos oss på Caverion är det viktigt att utveckla företagets långsiktiga verksamhet. Vi strävar inte efter det goda ekonomiska resultatet till varje pris. Vi förstår att

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Svar från H&M den 6 december 2012 på Kalla Faktas kompletterande frågor den 4 dec 2012.

Svar från H&M den 6 december 2012 på Kalla Faktas kompletterande frågor den 4 dec 2012. Svar från H&M den 6 december 2012 på Kalla Faktas kompletterande frågor den 4 dec 2012. Handel 1. Enligt er uppgift har H&M Puls Trading Far East ltd i Hong Kong representationskontor i följande länder

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Finansierat av ett bidrag från EU-kommissionenen generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter Industriella relationer och

Finansierat av ett bidrag från EU-kommissionenen generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter Industriella relationer och SV UNDERSÖKNING OM ARBETSVILLKOREN BLAND PROFESSIONELLA IDROTTSUTÖVARE I EUROPA VS/2011/0178 Finansierat av ett bidrag från EU-kommissionenen generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika

Läs mer