Arbetsmarknadsnyckeln

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsnyckeln"

Transkript

1 Arbetsmarknadsnyckeln Arbetsmarknadsnyckeln

2 Arbetsmarknadsnyckeln Arbetsmarknadsnyckeln ISBN Publicerats med stöd av Arbetarskyddsfonden Layout: Innocorp Oy/Aija Honkanen Tryckt av: Erweko Painotuote Oy Copyright: Leena Seretin

3 Till läsaren Arbetsmarknadsnyckeln, som centralorganisationerna på arbetsmarknaden har gett ut sedan år 1970, har nu skrivits om för elfte gången. I nyckeln beaktas den nya anställningsavtalslagen som trädde i kraft i början av juni Även socialskydds- och övriga förmåner motsvarar situationen sommaren Nyckeln fungerar som guide för dem som går ut på arbetsmarknaden och för dem som redan verkar där. Deltid och visstid har ökat på arbetsmarknaden, men ordinarie anställning, d.v.s. anställning tillsvidare, har hållit positionerna. Ett bestående heltidsarbete är fortfarande eftertraktat på arbetsmarknaden. Det skapar trygghet för löntagaren och kontinuitet för arbetsgivaren, och detta har upplevts som en bra lösning också i riskkänsliga förhållanden. Samtidigt som deltids- och visstidsarbetet har ökat har de arbetssökande uppmuntrats att sysselsätta sig själva - som yrkesutövare, företagare, frilansar och legotillverkare. Gränsen mellan anställning och företagande är ofta vag i det praktiska arbetslivet. Arbets- och sociallagstiftningen och kollektivavtalen har traditionellt byggt på anställningar som är i kraft tillsvidare. Förändringarna i arbetslivet har ökat mängden andra typer av anställning än den ordinarie. Det här har också beaktats i avtalen och lagstiftningen. De arbetsrelaterade förmånerna, rättigheterna och skyldigheterna håller på att bli relativt lika, oberoende av formen för arbetet. Arbetsmarknaden lever i ett ständigt flöde av förändring. Takten i arbetslivet anges av paragrafer och avtal och arbetsmarknadsorganisationerna anpassar sig till ständigt nya förhållanden. Grunden för arbetslivets funktionalitet och arbetsmarknadssystemet är emellertid något som uppnåtts under årtionden. En fungerande arbetsmarknadsoch inkomstpolitik har en central roll för samhällsekonomin och konkurrenskraften och detta har befunnits gälla också i EMU-Finland. Den här guiden belyser huvudpunkterna i arbetsmarknadssystemet och de rättigheter och skyldigheter och det socialskydd som arbetet medför. 3

4 Att ta vara på yrkesskicklighet och arbetsförmåga är nyckelfrågor på arbetsmarknaden under 2000-talets första årtionde, då tillräcklig tillgång till yrkeskunnig arbetskraft är en av hörnstenarna för Finlands konkurrenskraft. Av löntagarna själva förutsätts det att de vinnlägger sig om sin arbetsmarknadsduglighet genom att utbilda sig och måna om att upprätthålla en god arbetsförmåga. Också företagen, som konkurrerar om kompetent personal, får lov att utveckla sin interna utbildning. Arbetsmarknadsorganisationerna och regeringen har tillsammans startat en hel rad projekt och program som stöder en bestående arbetsförmåga, ork i arbetet och garantier för tillgång till kompetent arbetskraft i framtiden. Studietiden och arbetslivet flätas allt intimare samman och utvecklingen av yrkesskickligheten har blivit en process som löper tvärs igenom arbetslivet. Arbetsmarknadsnyckeln publiceras av arbetsmarknadens centralorganisationer med bidrag av Arbetarskyddsfonden. Centralorganisationernas informatörer har varit med om att planera boken. Guiden är skriven av redaktör Leena Seretin. Guiden finns på arbetsmarknadscentralernas och Finlands Ungdomssamarbete Allians webbplats. Helsingfors Centralorganisationerna på arbetsmarknaden Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Tjänstemannacentralorganisationen FTFC AKAVA Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT Servicearbetsgivarna Kommunala arbetsmarknadsverket KA Statens arbetsmarknadsverk SAMV Kyrkans avtalsdelegation KyAD 4

5 Innehåll Till läsaren 3 Innehåll 5 Arbetsmarknadssystemet skapar stabilitet 6 Inkomstuppgörelsen anger takten 7 Avtalen ger ramen 8 Kollektivavtalet är minimum 10 Det lokala avtalandet ökar 11 Förlikningsmannen löser tvister 12 Arbetskonflikt 12 Arbetsdomstolen 13 Välkommen på jobbet 14 Anställningsavtal 14 Anställningsförhållande 15 Offentlig tjänst 16 Uthyrd arbetskraft 16 Självständig företagare 16 Prövotid 17 Minderåriga i arbete 17 Lön för färdighet och ansvar 18 Permittering 19 Anställningen upphör 19 Överlåtelse av en rörelse 21 Hävande av ett anställningsförhållande 21 Arbetsintyg 21 Flexibel arbetstid 22 Arbetstid 22 Övertids- och tilläggsarbete 22 Nattarbete och skiftarbete 23 Deltidsarbete 23 Vilotid 23 Semester 24 Alterneringsledighet 25 Deltidstillägg 25 Studieledigt 25 Familjeledighet 26 Moderskaps-, specialmoderskaps-, faderskaps- och föräldraledigt 26 Vårdledighet 26 Partiell vårdledighet 26 Tillfällig vårdledighet 27 Frånvaro av tvingande familjeskäl 27 Arbete ökar tryggheten 28 Sjukförsäkring 28 Arbetslöshetsskydd 28 Olycksfallsförsäkring 29 Grupplivförsäkring 29 Lönegaranti 29 Vuxenutbildningsstöd 29 Pensionsskydd 30 Samarbete ger resultat 32 Samarbetslagen 32 Personalrepresentation 32 Personalfond 33 Jämställdhet 34 Arbetarskydd 35 Arbetarskyddet på arbetsplatsen 35 Arbetarskyddsmyndigheter 35 Företagshälsovården 35 Arbetskraftsbyrån hjälper 36 Arbete i utlandet 37 Utsänd arbetsgivare 37 Anställningsavtal av internationell karaktär 37 Det finns ett förbund för allt 39 Löntagarcentralorganisationerna 39 Arbetsgivarcentralorganisationerna 43 Ökad internationalism 49 Internationella arbetsorganisationen ILO 49 Den sociala dialogen i EG/EU 50 Samarbetsorganisationer 52 Samarbetsnätet 52 Arbetsmarknadens ABC 52 5

6 Arbetsmarknadssystemet skapar stabilitet Förhandlingsverksamheten på arbetsmarknaden bygger på Internationella Arbetsmarknadsorganisationen ILO:s principer enligt vilka intresseorganisationerna skall kunna bedriva gemensam avtalsverksamhet och intressebevakning också i riktning mot regering och tjänstemannakår, i lagberedningen och i utvecklingen av ekonomi och samhälle. ILO:s huvudprincip i utvecklingen av arbetslivet är trepartssamarbetet, d.v.s. samarbete och förhandlingar mellan arbetsgivarorganisationerna, fackföreningsrörelsen och regeringen. Också Europeiska unionen har erkänt trepartsprincipen vid utvecklingen av arbetsmarknaden. Finland har följt trepartsprincipen i flera årtionden. Det var under krigstiden som Finland gick in för det västerländska fria förhandlings- och avtalssystemet. Som en milstolpe i arbetsmarknadssystemet betraktas det allmänna avtalet av , där arbetsgivarparten erkände fackföreningsrörelsen och parterna erkände en organiserad arbetsmarknadsverksamhet som en del av det demokratiska samhället. Samtidigt deklarerade organisationerna sin beredskap att lösa konflikter i första hand förhandlingsvägen. År 1943 stadgades förhandlingsrätt för statstjänstemän och år 1944 förhandlingsrätt för kommunala tjänsteinnehavare. År 1944 avtalade Finlands Fackförbunds Centralförbund FFC och Arbetsgivarnas i Finland Centralförbund AFC om ett system för förhandling mellan parterna. Hösten 1944 förhandlades det redan om kollektivavtal och minimilöner. År 1945 ingicks de första egentliga kollektivavtalen, även om lokala eller branschvisa avtal, kallade lönetariffer, hade avtalats redan från slutet av 1800-talet. På kollektivavtalen följde en reviderad lag om anställningsavtal, lagen om medling i arbetskonflikter, lagen om arbetsrådet och arbetsdomstolar. Den organiserade arbetsmarknadsverksamheten stärktes av det allmänna avtalet mellan FFC och AFC år 1946, en grundstadga för förhandlingsverksamheten. För de privata servicebranscherna ingicks ett allmänt avtal först år Kollektivavtalslagarna för statliga och kommunala tjänstemän och arbetstagare trädde i kraft år Samtidigt koncentrerades avtalsbefogenheterna i kommunernas och samkommunernas anställningsfrågor hos Kommunala avtalsdelegationen. Avtalsparterna och förhandlingsförfarandet har fastställts i huvudavtalen för staten och kommunerna och kyrkan. En lag om kollektivavtal för tjänstemän och arbetstagare i den evangelisk-lutherska kyrkan trädde i kraft Rötterna till den långvariga inkomstpolitiken ligger i den första inkomstpolitiska totaluppgörelsen av år Uppgörelsen är känd som Liinamaa-avtalet. Den centrala avtalspolitiken har allmänt ansetts fungera bra när det handlar om att styra både arbetsmarknaden och utvecklingen av samhällsekonomin. 6

7 Inkomstuppgörelsen anger takten Arbetsmarknadscentralerna kan sinsemellan ingå centrala uppgörelser, som innehåller ramen för löneförhöjningarnas storlek. I samråd med regeringen kan de ingå inkomstpolitiska totaluppgörelser som jämte löneuppgörelse omfattar överenskommelse om ekonomisk-politiska åtgärder, inkomstfördelningsåtgärder och socialpolitiska åtgärder. En stor del av arbets- och socialförmånerna har avtalats som en del av inkomstpolitiska totaluppgörelser. Dessa tillåter också avtal om nedskärningar och förmåner. Inkomstförhandlingarna börjar när arbetsmarknadens centralorganisationer sammanträder för att förhandla om innehållet i det blivande avtalet. Löntagarnas och arbetsgivarnas intresseorganisationer för fram sina egna mål. Också regeringen kan lägga fram önskemål och ge löften för att en inkomstuppgörelse skall kunna uppnås. De senaste inkomstavtalen har syftat till en viss ökning av köpkraften, till att stimulera sysselsättningen och tygla inflationen. Arbetsmarknadsparterna kan också komma fram till att det inte alls är värt att gå in för ett centralt inkomstavtal, och då inleds förhandlingarna direkt på förbundsnivå. Inkomstförhandlingarna förs i god tid innan kollektivavtalen går ut. Meningen med detta är att bevara arbetsfreden och undvika arbetskonflikter. Om förhandlingarna leder fram till avtal uppkommer en centraluppgörelse. En sådan är bindande för centralorganisationerna på arbetsmarknaden. Härefter inleds förhandlingar mellan kollektivavtalsparterna - fackförbunden och arbetsgivarförbunden - där det centrala avtalet tillämpas på respektive branscher. En central inkomstuppgörelse kan dra strama gränser för storleken och formen av löneförhöjningarna eller ge branschvisa tillämpningar vida ramar, varvid plats också lämnas för avtal på arbetsplatserna. Resultat av inkomstpolitiken medlemsavgiftsuppbörd på lönen (1969) sammanträdesrätt på arbetsplatsen (1970) semesterpremie (1972) förlängd moderskapsledighet (1974) vintersemester (1977) revision av sjukdagpenningen ( ) reform av arbetslöshetsskyddet (1984) arbetstidsförkortning (1985) förtroendemannaavtal (1991) arbetslivsutveckling (1996, 2001) 7

8 Avtalen ger ramen Det finländska arbetsmarknadssystemet bygger alltså på avtalande och jämkning. Avtal har ingåtts dels mellan arbetsmarknadsorganisationerna, dels under deltagande av regeringen. Avtalens betydelse understryks av den höga anslutningsprocenten. De finländska löntagarna och arbetsgivarna är organiserade inom föreningar i sina egna branscher i större utsträckning än i andra EU-länder. Av ca 2,1 miljoner löntagare hör 80 procent till fackförbund. Det finns ungefär 90 fackförbund, fördelade på tre löntagarcentralorganisationer. Största delen av arbetsgivarna hör till arbetsgivarförbunden inom respektive branscher. Det finns tio sådana förbund inom fem centralorganisationer. Arbetsmarknadsavtal ingås på många nivåer. Avtal i EU-omfattning ingås av Europeiska Fackliga Samorganisationen EFS för arbetstagarparten och UNICE och CEET för arbetsgivarparten. Avtal på Europanivå har ingåtts om föräldraledigt, deltidsarbete och visstidsarbete. I Finland ingår löntagarnas och arbetsgivarnas centralorganisationer centrala inkomstavtal och allmänna avtal. Inkomstavtalen på centralorganisationsnivå kallas inkomstpolitiska totaluppgörelser då också regeringen är part i avtalet. Fackförbunden och arbetsgivarförbunden ingår kollektivavtal, d.v.s. avtal som gäller hela grupper av anställda samfällt. I den här boken förtydligas det vid behov på lämpligt sätt om avtalet gäller tjänstemän eller arbetstagare i den offentliga sektorn (finskan har för dessa fall virkaehtosopimus och työehtosopimus, vilket sistnämnda också betyder kollektivavtal i allmänhet). På arbetsplatserna kan arbetstagarrepresentanter och arbetsgivaren ingå lokala avtal. Arbetstagaren och arbetsgivaren ingår anställningsavtal sinsemellan. De olika avtalsnivåerna UNICE/CEEP Avtal på Europanivå EFS Arbetsgivarnas centralorganisationer Centrala avtal Löntagarnas centralorganisationer Arbetsgivarförbundet Kollektivavtal Fackförbundet Arbetsgivaren Lokala avtal Arbetstagarrepresentant/ förtroendeman Arbetsgivaren Arbetsavtal Arbetstagaren 8

9 Förhandlingssystem inom den privata sektorn Arbetsgivarnas centralorganisationer Centrala avtal, allmänna avtal Löntagarcentralorganisationen Arbetsgivarförbundet Företaget Företaget Kollektivavtal Lokalt avtal Arbetsavtal Fackförbundet Förtroendeman/ arbetstagare Arbetstagaren Förhandlingssystemet inom det kommunala De kommunala arbetsgivarna Kommunala arbetsmarknadsverket Kommunala arbetsmarknadsverket Myndigheten i en kommun eller samkommun Centrala avtal Tjänste- och arbetskollektivavtal Lokala avtal Andra centralorganisationer Huvudavtalsorganisationerna: Kommunbranschens Union Tjänstemännens förhandlingsorganisation Förhandlingsorganisationen för teknik och bastjänster AKAVA:s förhandlingsorganisation för den offentliga sektorn AKAVA-OS Huvudavtalsorganisationen eller en ansluten förening Statens tjänste- och arbetskollektivavtalssystem Statliga arbetsgivare Finansministeriet/ statens arbetsmarknadsverk ÄMBETSVERK Centralt tjänstekollektivavtal (ramen, de allmänna frågorna) Regeringen Riksdagens finansutskott Tjänste- eller arbetskollektivsavtal ämbetsverksvis Huvudavtalsorganisationerna AKAVA-OS Pardia VTY Godkänner eller förkastar Stadfäster eller låter bli att stadfästa Fackförbund verksamma inom ämbetsverken 9

10 Kollektivavtalet är minimum När ett arbetsgivarförbund och fackförbund når överenskommelse om anställningvillkoren i branschen uppkommer ett kollektivavtal. Inom den offentliga sektorn - staten och kommunerna - arbetar både tjänstemän och arbetstagare. Vardera gruppen har egna kollektivavtal enligt skilda lagar. Kollektivavtalen kan bygga på en inkomstpolitisk ram som centralorganisationerna har kommit överens om. Avtalen ingås för viss tid, i allmänhet på ett eller två år eller för längre tid. Ett kollektivavtal är bindande för de löntagar- och arbetsgivarförbund som har ingått avtalet samt för medlemmarna i dessa förbund. En sådan bindande kraft kallas allmängiltighet och den bygger på lagen om kollektivavtal. Ett kollektivavtal förpliktar organisationerna att övervaka och arbetsgivarna och arbetstagarna att iaktta det. Löntagarorganisationen förbinder sig på sina och sina medlemmars vägnar att garantera arbetsfred i branschen. Under avtalsperioden får man inte ordna strejker som riktar sig mot avtalet eller delar därav. Arbetsgivarförbundet förbinder sig på sina medlemmars vägnar att övervaka att avtalet iakttas i dess medlemsföretag. Kollektivavtalet Fastställer arbetstagarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter, t.ex. löner, arbetstid, semestrar, arbetsfred, lokalt avtalande Kollektivavtal ingås av fackförbund och arbetsgivarförbund. Ett kollektivavtal gäller i allmänhet en viss bransch, t.ex. livsmedels-, metall-, hotell- och restaurangbranschen, banker. Det finns ca 200 riksomfattande kollektivavtal. Tjänstekollektivavtal Fastställer inom det statliga tjänstemannens och arbetsgivarens, inom det kommunala tjänsteinnehavarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter, t.ex. löner, arbetstid, semestrar, arbetsfred, lokalt avtalande. För staten ingår finansministeriet/statens arbetsmarknadsverk och huvudavtalsorganisationerna ett kombinerat kollektivavtal på central nivå för tjänstemän och arbetstagare. Ämbetsverksvis ingås kollektivavtal av ämbetsverken och fackförbunden. Inom det statliga finns det på ämbetsverksnivå ett hundratal tjänstemannakollektivavtal och ca 70 arbetstagarkollektivavtal. Inom det kommunala ingår Kommunala arbetsmarknadsverket och huvudavtalsorganisationen riksomfattande kollektivavtal för tjänsteinnehavarna. Kommunerna eller samkommunerna och huvudavtalsorganisationernas underföreningar ingår motsvarande lokala tjänstekollektivavtal. I kommunbranschen finns det fem riksomfattande kollektivavtal: det allmänna kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtalet, samt kollektivavtal för undervisningssektorn, läkarna, tekniska sektorn och timavlönade. 10

11 Det lokala avtalandet ökar Kollektivavtalen ger allt större möjligheter till lokala avtal i företagen och i ämbetsverken och institutionerna. Också arbetstidslagen erbjuder omfattande möjligheter för detta. Lönesystemet, klassificeringen av arbetets svårighetsgrad och resultatlön kan delvis avtalas lokalt. Också avtal om löneförhöjningar kan delvis överlåtas åt arbetsplatserna. Enligt en undersökning vid Åbo universitet i slutet av 1990-talet hade vissa frågor avtalats lokalt i en stor del av företagen inom den privata sektorn. Det är allmänt att på arbetsplatserna avtala om arbetstider, lönedelar, personalens ställning och befattningsbeskrivningar och utbildning. Också i den statliga och kommunala sektorn avtalas det lokalt. Typiska frågor är användning av justeringsmån, flexibel arbetstid och utbyte av semesterpenning mot ledigt. I de lokala förhandlingarna är det i allmänhet förtroendemannen, kontaktmannen eller förbindelsemannen som förhandlar med en arbetsgivarrepresentant om förmåner som är öppna och om tillämpning av kollektivavtalet. Kollektivavtalen bestämmer inom vilka gränser lokala avtal kan ingås. I den kommunala branschen ger också huvudavtalet stor möjlighet att avvika från det riksomfattande avtalet genom lokala tjänste- och arbetskollektivavtal. Inom den statliga sektorn ingår samhället ca 170 lokala tjänste- eller arbetskollektivavtal. Lokala avtal kategorivis år 1998 Semesterpenning Bättre löneförmåner* Sämre löneförmåner** Arbetstidsarrangemang Semestrar Befattningsbeskrivningar Permitteringar Samarbetsförfarande Något av de föregående * i jämförelse med branschens kollektivavtal och tidigare praxis ** i jämförelse med tidigare praxis 11

12 Förlikningsmannen löser tvister I Finland verkar en riksförlikningsman som avlönas av staten och sex distriktsförlikningsmän med bisyssla. Riksförlikningsmannen utnämns av republikens president för fyra år i sänder. Förlikningsmannens uppgift är att vid behov hjälpa förhandlingsparterna att ingå kollektivavtal. Om fackförbundet och arbetsgivarförbundet inte når uppgörelse om avtalsvillkoren kan riksförlikningsmannen verka som ordförande vid avtalsförhandlingarna. Arbetsmarknadsorganisationerna kan också anlita riksförlikningsmannen för att nå fram till en central inkomstuppgörelse. Det är riksförlikningsmannens uppgift att förebygga arbetstvister och jämka i sådana. När ett arbets- eller tjänstekollektivavtal utgår och förhandlingarna om ett nytt avtal rinner ut i sanden kan fackförbundet lämna strejkvarsel. Därefter försöker riksförlikningsmannen bygga upp samförstånd mellan fackförbundet och arbetsgivarförbundet så att ett avtal uppkommer och strejk inte utbryter. Om det blir strejk leder förlikningsmannen förhandlingarna om avslutande av strejken. Förlikningsmannen lägger i allmänhet ett eget bud, ett förlikningsförslag, för att få slut på tvisten. Parterna kan antingen godkänna eller förkasta det. Arbetskonflikt En arbetskonflikt om anställningsvillkoren får inledas när ett kollektivavtal inte är i kraft. En skriftlig anmälan om strejk eller lockout skall lämnas till motparten och riksförlikningsmannens byrå senast två veckor innan arbetskonflikten börjar. Orsaken till den förberedda arbetskonflikten, begynnelsetidpunkten och omfattningen bör framgå av anmälan. För andra stridsåtgärder, t.ex. övertidsförbud, finns ingen anmälningsplikt. Riksförlikningsmannen kan föreslå att arbetskonflikten framskjuts med 14 dygn om konflikten är riktad mot vitala samhällsfunktioner och vållar oskäligt förfång. I en tvist om anställningsvillkoren för statstjänstemän kan arbetskonflikten dessutom framskjutas med sju dygn. Beslutet om framskjutning av strejken fattas av arbetsministeriet. I det statliga och kommunala verkar tjänstetvistsnämnder som har i uppgift att på begäran av parterna utreda den skada som de tillämnade arbetskonflikterna vållar samhället. Om ett strejkhot hänskjuts till en tjänstetvistsnämnd flyttas begynnelsetidpunkten för arbetskonflikten två veckor framåt. En stridsåtgärd från arbetsgivarens sida kan i avtalslöst läge vara en lockout som hindrar arbetarna från att arbeta. Lockoutens syfte är att utöva påtryckningar på den andra parten. Löntagarna kan vidta stridsåtgärder också för att utöva påtryckningar på de politiska beslutsfattarna. Demonstrationsstrejker och politiska strejker varar i allmänhet en viss tid. Också de skall enligt rekommendationer mellan centralorganisationerna anmälas på förhand för riksförlikningsmannen och motparten. 12

13 Arbetstagarna kan gå i sympatistrejk. Syftet är att stöda arbetstagarna i en annan bransch som försöker nå fram till ett avtal. Också sympatistrejker skall enligt rekommendationen förhandsanmälas. En arbetsnedläggelse kan uppkomma på en arbetsplats på grund av interna tvister inom företaget. Då lägger arbetarna ner arbetet utan förhandsanmälan från arbetstagarföreningens sida. Politiska strejker och demonstrationsstrejker av statstjänstemän är olagliga. Statstjänstemännens strejkrätt är också i övrigt begränsad enbart till avtalsmässiga frågor. En fackavdelning, en personalförening och ett löntagarförbund samt ett arbetsgivarförbund kan dömas till plikt för olaglig arbetskonflikt och brott mot skyldigheten att övervaka kollektivavtalet. Arbetsdomstol Då ett kollektivavtal har ingåtts är det arbetsgivarförbundets och löntagarförbundets uppgift att övervaka att det iakttas. Medan avtalet är i kraft är arbetsnedläggelser som helt eller delvis riktar sig mot kollektivavtal förbjudna. Om det under avtalets giltighetstid uppkommer en tvist om tolkningen av kollektivavtalet kan tvisten anhängiggöras i arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen löser enbart tvister som gäller kollektivavtal och avger i dessa frågor yttranden till andra domstolar. Den kan också döma en fackavdelning, en personalförening, ett löntagarförbund eller ett arbetsgivarförbund till böter för olaglig strejk eller annat brott mot kollektivavtalet. 13

14 Välkommen på jobbet I den här boken kommer vi att använda ordet anställning i dess vanliga svenska betydelse. På motsvarande sätt talar vi om anställningsavtal (fi. työsopimus, i lagen arbetsavtal) och anställningsförhållande (fi. työsuhde). Anställningsavtal Det grundläggande avtalet i arbetslivet är anställningsavtalet. Anställningsavtalet är fritt formulerat och det uppkommer när arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetet som skall utföras, den lön som skall betalas för det jämte övriga förmåner och villkor. Avtalet kan ingås muntligt, men det är ändamålsenligt att göra det skriftligt. Tvister undviks då arbetstagaren och arbetsgivaren vet vad som har avtalats. Avtalet kan också ingås elektroniskt. Oberoende av anställningsavtalets form är arbetsgivaren skyldig att ge arbetstagaren en skriftlig utredning över villkoren för anställningsförhållandet. Genom anställningsavtalet förbinder sig arbetstagaren att inom de gränser som avtalet definierar för arbetsgivaren utföra arbete som anvisas av denna, under arbetsgivarens ledning och övervakning. Arbetsgivaren kan bestämma arbetets omfattning, art och plats. Arbetsgivaren har också rätt att övervaka att utfärdade bestämmelser iakttas. Arbetsgivarens rätt att bestämma över arbetet och leda det kallas direktionsrätt. När ett anställningsavtal ingås kommer man överens om ersättningen för arbetet: lön och andra förmåner. Dessa skall åtminstone överensstämma med det kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren. Om branschen saknar kollektivavtal fastställs gränserna för anställningvillkoren av arbetslagstiftningen. Anställningsavtalet gäller tillsvidare eller av motiverad orsak på viss tid. En motiverad orsak kan vara t.ex. vikariat, arbetets karaktär eller någon motsvarande anledning. Ett visstidsavtal som har ingåtts på initiativ av arbetsgivaren utan motiverad anledning anses gälla tillsvidare. Detsamma gäller på varandra följande "sammankedjade" visstidsavtal. I ett visstidsavtal inskrivs orsaken till att avtalet har ingåtts på viss tid och det anges när denna tid upphör. Om anställningsavtalet är ett visstidsavtal kan arbetstagaren inte sägas upp förrän den bestämda tiden har upphört. En arbetstagare kan inte säga upp sig förrän visstidsavtalet har gått ut. Om överenskommelse har ingåtts om prövotid kan anställningsavtalet hävas under prövotiden oberoende av den tid för vilken avtalet har ingåtts. Om arbetsgivaren och arbetstagaren har ingått flera på varandra följande visstidsavtal som pågår kontinuerligt eller med bara kortvariga avbrott anses det med tanke på uppkomsten av förmåner ha fortsatt kontinuerligt. 14

15 Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter Rätt: till lön enligt kollektivavtalet till skydd enligt lag och avtal till facklig anslutning till en sund och trygg arbetsmiljö Skyldighet: att utföra arbetet omsorgsfullt att iaktta arbetsledningens direktiv att avhålla sig från verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren att bevara affärs- och yrkeshemligheter att beakta arbetsgivarens fördel Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter Rätt: att anställa att leda arbetet att säga upp och häva anställningsavtal Skyldighet: att iaktta lag och avtal att behandla arbetstagarna opartiskt att svara för säkerheten i arbetet att ge arbetstagaren en skriftlig utredning över de centrala anställningsvillkoren att främja en god arbetsatmosfär att göra det lättare för arbetstagaren att klara av arbetet och stöda hans eller hennes utveckling i yrket Anställningsförhållande Ett anställningsförhållande uppkommer då arbetstagaren förbinder sig att utföra arbete för arbetsgivaren under dennas ledning och övervakning. Ett anställningsförhållande kan uppkomma även om arbetstagaren arbetar t.ex. hemma med egen dator. Huvudkännetecken på anställningsförhållande Arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning mot ersättning under arbetsgivarens ledning och övervakning på basis av ett anställningsavtal. 15

16 Offentlig tjänst I en betydelse av ordet är en tjänsteman en person som i motsats till en arbetstagare sysslar snarare med förvaltningsuppgifter än med produktion. Han eller hon kan vara privatanställd. Ordet används emellertid av gammalt också om sådana anställda i den offentliga sektorn som inte är arbetstagare. I det statliga och i församlingarna är den allmännaste anställningsformen det s.k. tjänsteförhållandet (fi. virkasuhde), som gäller just tjänstemännen; i kommunbranschen står något över hälften av personalen i tjänsteförhållande. Inom den offentliga sektorn anställs också arbetstagare. Skillnaden mellan tjänstemän och arbetstagare och motsvarande anställningsförhålllanden har minskat under de senaste åren. För tjänstemän i det offentliga ingås tjänstekollektivavtal, som emellertid inte tillåter överenskommelse om alla de frågor som avtalas i kollektivavtal för arbetstagare. Behörighetsvillkor för en tjänst eller tjänsteinnehavarens skyldigheter hör till de frågor som inte får avtalas genom kollektivavtal. Om dem finns det särskilda bestämmelser. En tjänsteman och en tjänsteinnehavare är bundna av tjänsteansvar. Den allmänna behörighetsåldern för en tjänst är 18 år. Tjänsterna skall lediganslås, men under vissa förutsättningar kan de besättas också på annat sätt. I motsats till ett anställningsavtal, som är baserat på jämbördigt avtalande, är utnämning till en tjänst en förvaltningsakt, som förutsätter samtycke. En tjänsteman kan under vissa förutsättningar överföras till en annan tjänst eller permitteras. Anställningen kan också avslutas genom uppsägning eller hävning. Orsaken kan vara att verket eller den enskilda enheten har lagts ner eller att uppgifterna har minskat väsentligt på ett bestående sätt. En tjänsteman kan avskedas genast om tjänstemannen grovt bryter mot eller försummar sina tjänsteplikter. Uthyrd arbetskraft Uthyrning av arbetskraft är en verksamhet där en arbetsgivare mot ersättning hyr ut sina arbetstagare till en utomstående, det användande företaget. Den uthyrda arbetstagaren ingår anställningsavtal med det företag som hyr ut arbetskraften och står alltså på detta företags lönelista. Det användande företaget har rätt att leda och övervaka arbetet och skyldighet att iaktta de arbetstider som är fastställda i lag och avtal och att svara för arbetarskyddet. På arbetstagaren tillämpas kollektivavtalet i den bransch där det uthyrande företaget är verksamt eller i avsaknad av ett sådant det kollektivavtal som gäller för det användande företaget. Självständig företagare Vid sidan av anställning står företagande som en annan form av arbete. Den centrala skillnaden gentemot anställning är att företagaren förbinder sig att ta emot arbetet självständigt utan ledning och övervakning från uppdragsgivarens sida. I ett äkta företagande har företagaren också möjlighet att låta andra utföra arbete och att utföra arbete för flera olika kunder. I det praktiska arbetslivet erbjuds arbete ofta på annat sätt än genom anställning varvid det kan vara fråga om företagande. Företagaren kan fungera som näringsidkare, frilans eller via ett bolag. 16

17 Avtalets namn spelar ingen roll när det gäller att bedöma om det handlar om anställning eller företagande. Kännetecken på en företagare den som utför arbetet anskaffar nödiga redskap och det ställe där arbetet görs den som utför arbetet bestämmer arbetstiden den som utför arbetet är inte skyldig att följa uppdragsgivarens direktiv om arbetssättet ersättning för arbetet betalas enligt arbetets resultat eller faktura och kostnader ersätts inte separat i ersättningen ingår inte övertids- eller semesterlön företagare betalar själv sin pension och sitt försäkringsskydd. Prövotid I samband med ett anställningsavtal kan arbetstagaren och arbetsgivaren komma överens om en prövotid då arbetet börjar. Denna är enligt anställningsavtalslagen högst 4 månader. Prövotiden kan vara högst 6 månader om den innefattar en mer än 4 månader lång särskild utbildning som ordnas av arbetsgivaren. I en visstidsanställning som är kortare än 8 månader får prövotiden vara högst hälften av anställningsavtalets varaktighet. Om visstidsanställningen t.ex. pågår 6 månader får prövotiden vara högst 3 månader. Om ett kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren innehåller en bestämmelse om prövotid skall arbetsgivaren meddela arbetstagaren detta då anställningsavtalet ingås. Under prövotiden kan anställningsavtalet ömsesidigt hävas på sakliga grunder. Uppsägningstid iakttas inte. Den som åberopar prövotid skall kunna bevisa att det har avtalats eller meddelats om prövotid. I ett tjänsteförhållande kan högst 6 månaders prövotid fastställas. Minderåriga i arbete En person som har fyllt 15 år och fullföljt sin läroplikt får själv ingå, säga upp och häva sitt anställningsavtal. Vårdnadshavaren kan häva en årings anställningsavtal om detta medför skada för den minderårigas fostran eller utveckling eller för hans eller hennes hälsa. En person som under samma kalenderår fyller eller har fyllt 14 år får utföra lätt arbete som inte skadar hälsan eller stör skolgången. Arbetsgivaren skall på begäran av den unga arbetstagaren eller dennas vårdnadshavare förete en skriftlig utredning över villkoren i anställningsavtalet. Utredningen skall ges innan avtalet ingås om avtalet inte ingås skriftligt eller det är fråga om en dags hushållsarbete i arbetsgivarens hem. Den dagliga arbetstiden för en läropliktig får under skoldagen vara högst 2 timmar, under skollov 7 timmar. Arbetstiden för en 14-åring får under skollov vara högst 7 timmar om dagen och 35 timmar i veckan. Nattarbete är förbjudet för under 15-åriga. Den som har fyllt 15 år får arbeta i tvåskiftsarbete högst till klockan

18 Lön för färdighet och ansvar Lönen är ersättningen för utfört arbete. Ersättningen kan utöver pengar bestå av något annat, kanske bostads- eller bilförmån. Poster baserade på tid, prestation och resultat samt olika tillägg kan vara delar av lönen. Lönen skall betalas den sista dagen i lönebetalningsperioden om något annat inte avtalas. Tidslön betalas i allmänhet en gång i månaden. I prestationslönearbete får lönebetalningsperioden vara högst två veckor lång såvida prestationslön inte betalas i samband med en månadslön. Om en del av lönen fastställs som vinstandel eller provision kan lönebetalningsperioden för denna del vara högst ett år. Grunden för lönen utgörs av kollektivavtalen i vilka minimilönerna för respektive branscher är fastställda. Kollektivavtalsenliga minimilöner får inte underskridas. Däremot får löner som är högre än i löneavtalet betalas. Om något kollektivavtal inte kommer att tillämpas i anställningen och om arbetstagaren och arbetsgivaren inte har kommit överens om ersättning för arbetet skall arbetstagaren få gängse skälig lön. Utöver det som är fastställt i kollektivavtalet kan en del av lönen avtalas gemensamt på arbetsplatsen. Dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens sinsemellan om personliga tillägg som betalas efter färdighet, förmåga och arbetsresultat. I flera branscher har lönestrukturerna reviderats och revideras så att en större del än tidigare bestäms enligt de krav som arbetet förutsätter. Arbetena kan på arbetsplatsen poängsättas efter svårighetsgrad. Lönen består då av en svårighetsdel som framgår av poängtabellen och en del som betalas för personliga egenskaper. Det finns flera lönemodeller som bygger på arbetets svårighetsgrad. Lön betalas också för sjuk- eller annan frånvaro enligt lag eller avtal och för semestertiden. Om arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta har han eller hon rätt till lön för sjuktid. I en anställning som har pågått minst 1 månad är lönen för sjuktid full lön under 9 vardagar, varefter rätten till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar. I anställningar på under 1 månad är lönen för sjuktiden hälften av den normala lönen. Arbetsgivaren får en del av den lön för sjuktid som arbetsgivaren har betalat i form av dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller olycksfallsförsäkringslagen. Genom kollektivavtal avtalas särskilt om lön för sjuktid, semesterlön och ersättningar för moderskapsledigt. Dessutom fastställs ersättningar för övertidsarbete, nattarbete och skiftarbete och andra specialförhållanden i lag och branschvisa kollektivavtal. Lönen kan också sänkas, men inte under miniminivån i kollektivavtalet och inte utan löntagarens personliga samtycke eller laga uppsägningsorsak och -tid. 18

19 Lönen lönen fastställs allmänt enligt kollektivavtal en avtalsenlig lön får inte underskridas lönen skall finnas på arbetstagarens konto på avtalad lönedag lönens storlek och dess fastställelsegrunder skall framgå av löneuträkningen. Permittering Permittering betyder ett temporärt avbrott av arbetet och lönebetalningen medan anställningen i övrigt förblir i kraft. Orsaken till permitteringen är produktionsmässiga och ekonomiska omständigheter samt en tillfällig minskning av arbetet. Om arbetsgivaren har anledning att säga upp ett anställningsavtal på produktionsmässiga eller ekonomiska grunder och vill undvika detta kan arbetsgivaren ha rätt att permittera arbetstagaren. Arbetsgivaren får permittera en visstidsanställd arbetstagare bara om denna arbetar som vikarie för en ordinarie anställd och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren om denna var i tjänst. Om en arbetstagare är permitterad tillsvidare skall arbetsgivaren meddela när arbetet börjar minst 7 dagar tidigare. Under permitteringstiden kan arbetstagaren utföra arbete för en annan arbetsgivare. Arbetstagaren har rätt att med 5 dagars uppsägningstid säga upp det anställningsavtal som han eller hon har ingått med en annan arbetsgivare för permitteringstiden. Arbetstagaren får under permitteringen säga upp sin anställning utan uppsägningstid. När 7 dagar återstår tills permitteringen upphör är uppsägning inte möjlig utan uppsägningstid. Om arbetsgivaren säger upp den permitterade har arbetstagaren rätt till lön för uppsägningstiden. Arbetsgivaren skall på basis av tillgängliga uppgifter ge arbetstagaren en förhandsförklaring över grunderna till permitteringen, permitteringens omfattning, sättet på vilket den genomförs och hur länge den varar. Efter förklaringen skall arbetsgivaren erbjuda arbetstagarna eller en representant för dessa tillfälle att bli hörda, bl.a. om eventuella alternativ. Meddelande om permitteringen skall ges 14 dygn, i kommunbranschen 1 månad, före permitteringen. Meddelandet om permittering ges arbetstagarna personligen. Anställningen upphör Arbetsgivaren kan uppsäga ett anställningsavtal som gäller tillsvidare antingen av orsaker som beror på arbetstagaren eller av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl. Arbetstagaren kan säga upp avtalet utan att uppge orsaker. I anställningsavtalslagen är det fastställt i vilka situationer arbetsgivaren har rätt att säga upp ett anställningsavtal. Orsaken till uppsägning skall alltid vara saklig och vägande. Arbetstagaren skall genom varning ges möjlighet att rätta sitt uppförande 19

20 om arbetsgivaren överväger uppsägning av orsaker som beror på arbetstagaren. I lagen är det noggrant bestämt att orsaken till uppsägning inte får vara t.ex. kön, politisk åsikt, religion eller deltagande i en laglig strejk. I lagen ingår särskilda bestämmelser om uppsägning av gravida kvinnor, om arbetstagare som har tagit ut moderskaps-, faderskaps- och föräldra- eller vårdledigt samt om förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige. Den vanligaste uppsägningsorsaken är att företagets lönsamhet har försvagats eller att produktionen och arbetena har omorganiserats och att arbetsgivaren inte längre har annat arbete att erbjuda och inte heller möjlighet att utbilda personalen för nya uppgifter. Minskningen av arbetet skall vara väsentlig och bestående. Om emellertid arbete står till buds i företaget eller på ett annat företag där arbetsgivaren bestämmer över personalfrågor skall arbete erbjudas de uppsägningshotade. Om arbete som motsvarar arbetstagarens yrkesskicklighet inte står till buds skall arbetsgivaren ordna sådan utbildning som de nya uppgifterna förutsätter och som av bägge parter betraktas som ändamålsenlig och rimlig. Många kollektivavtal har också bestämmelser om uppsägningsordningen. I allmänhet står de arbetstagare som har speciell yrkesskicklighet och har varit längst i tjänst sist i uppsägningsordningen. Arbetsgivaren skall erbjuda en uppsagd arbetstagare arbete i ytterligare 9 månader efter att anställningen har upphört om den uppsagda är arbetssökande arbetstagare på arbetskraftsbyrån och arbetsgivaren behöver arbetstagare för liknande uppgifter som personal har blivit uppsagd från. I oklara fall kan arbetstagaren utreda uppsägningens laglighet med hjälp av förtroendemannen eller fackförbundet och göra saken stridig i domstol. För olaga uppsägning kan arbetsgivaren dömas att betala ersättning till arbetstagaren för förlust av arbetet. Inte heller vid olagliga uppsägningar behöver anställningsavtalet förlängas. Arbetsgivaren skall iaktta följande uppsägningstider (såvida något annat inte har avtalats i kollektivavtal eller anställningsavtal) 14 dagar om anställningen har pågått högst 1 år 1 månad om anställningen har pågått 1-4 år 2 månader om anställningen har pågått 4-8 år 4 månader om anställningen har pågått 8-12 år 6 månader om anställningen har pågått över 12 år Arbetstagaren skall iaktta följande uppsägningstider (såvida något annat inte har avtalats i kollektivavtal eller anställningsavtal) 14 dagar om anställningen har pågått högst 5 år 1 månad om anställningen har pågått över 5 år 20

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING Bilaga 4 Avtal om grunderna för uppsägning och permittering 1/6 AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I SJÖFARTSBRANSCHENS UTRIKESTRAFIK Organisationerna som undertecknat har - med beaktande av å ena sidan

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) 2.12.2008. Anvisningar om arbetstidsbanker. 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) 2.12.2008. Anvisningar om arbetstidsbanker. 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Anvisningar om arbetstidsbanker 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker 2 Vad är en arbetstidsbank? 3 Införande av en arbetstidsbank 4 Lokalt avtal om

Läs mer

Kollektivavtal för förmän inom detaljhandeln

Kollektivavtal för förmän inom detaljhandeln Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Bestämmelserna i AKTA-avtaletför perioden 2005 2007 var inte anpassade till den nya semesterlagen. Nya bestämmelser som är anpassade till semesterlagen har

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationerna

Läs mer

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren LÖNER 37 Lönebetalning mom. 3 Lönebetalning Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren uppgett. Betalningsordern ska sändas i så god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens

Läs mer

Omställningsskydd för arbetssökande och arbetsgivare

Omställningsskydd för arbetssökande och arbetsgivare Omställningsskydd för arbetssökande och arbetsgivare te-tjanster.fi Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd Genom verksamhetsmodellen för sysselsättning och omställningsskydd förbättras

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi Alterneringsledighet te-tjanster.fi Alterneringsledighet för arbetssökande och arbetsgivare Alterneringsledighet är ett arrangemang där arbetstagaren i enlighet med ett alterneringsavtal som ingåtts med

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Innehåll. 1 Lagens tillämpningsområde och tvingande natur... 4

Innehåll. 1 Lagens tillämpningsområde och tvingande natur... 4 Semesterlag Innehåll 1 Lagens tillämpningsområde och tvingande natur... 4 2 Intjäning av semester... 5 Semesterns längd och regler för intjäning av semester... 5 Full kvalifikationsmånad... 6 Ledighet

Läs mer

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7)

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7) KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7) TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE FÖR VISS TID 1 Tjänsteförhållandets längd 1.1 Grunder för tjänsteförhållande för viss tid En tjänsteinnehavare kan

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa 2008

Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Den arbetslösa arbetssökandens rättigheter och skyldigheter Arbetslöshetsförmån betalas för att trygga den arbetslösa arbetssökandens utkomst under den tid då han eller

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN Semesterlagen ändras 1.5.2013. Bakgrunden till detta är EU-domstolens beslut, enligt vilket Finlands lagstiftning måste ändras så att den motsvarar EU-lagstiftningens krav. Lagändringen

Läs mer

Tjänsteförhållandet upphör

Tjänsteförhållandet upphör Ett tjänsteförhållande kan upphöra Utan uppsägning Med uppsägning Uppsägningsgrunder på beror på tjänsteinnehavaren Uppsägning på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker Uppsägningsrätt i

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Anställningar för viss tid. - god praxis för chefer och förtroendemän

Anställningar för viss tid. - god praxis för chefer och förtroendemän Anställningar för viss tid - god praxis för chefer och förtroendemän 1 2 Anställningar för viss tid - god praxis för chefer och förtroendemän I samband med att den nya universitetslagen (558/2009) trädde

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Guide. Guide om hyrt arbete

Guide. Guide om hyrt arbete Guide Guide om hyrt arbete Innehåll 1. Inledning 4 2. Allmänt om hyrt arbete 5 Vad innebär hyrt arbete? 5 Hur avviker hyrt arbete från andra anställningsförhållanden? 5 När kan hyrd arbetskraft anlitas?

Läs mer

De viktigaste. bestämmelserna. i handelns. kollektivavtal 1.4.2012 30.4.2014

De viktigaste. bestämmelserna. i handelns. kollektivavtal 1.4.2012 30.4.2014 De viktigaste bestämmelserna i handelns kollektivavtal 1.4.2012 30.4.2014 Innehåll HANDELSBRANSCHENS ARBETSVILLKOR...3 VAD ÄR PAM...3 MEDLEMSKAP...3 BLI MEDLEM I PAM NÄR ANSTÄLLNINGEN BÖRJAR...4 VAD ÄR

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

Kollektivavtal för lager- och transportförmän

Kollektivavtal för lager- och transportförmän Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Kollektivavtal gällande hyresarbete inom kemiska branschen. Branschförbundet för Servicebranscherna rf TEAM Industribranschernas fackförbund rf

Kollektivavtal gällande hyresarbete inom kemiska branschen. Branschförbundet för Servicebranscherna rf TEAM Industribranschernas fackförbund rf Kollektivavtal gällande hyresarbete inom kemiska branschen Branschförbundet för Servicebranscherna rf TEAM Industribranschernas fackförbund rf Innehållsförteckning 1 Tillämpningsområde 1 2 Tidsbundna anställningsförhållanden

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

GUIDE OM HYRT ARBETE

GUIDE OM HYRT ARBETE GUIDE OM HYRT ARBETE Innehåll Inledning... 3 1. Allmänt om hyrt arbete... 4 Vad innebär hyrt arbete?... 4 Hur avviker hyrt arbete från andra anställningsförhållanden?... 4 Är det tillåtet att ta ut förmedlingsarvode

Läs mer

DE CENTRALA ARBETSMARKNADSORGANISATIONERNAS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDE AV KONKURRENSKRAFTEN OCH SYSSELSÄTTNINGEN I FINLAND

DE CENTRALA ARBETSMARKNADSORGANISATIONERNAS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDE AV KONKURRENSKRAFTEN OCH SYSSELSÄTTNINGEN I FINLAND Förhandlingsresultatet 13.10.2011 kl. 10 1 (11) RAMAVTAL DE CENTRALA ARBETSMARKNADSORGANISATIONERNAS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDE AV KONKURRENSKRAFTEN OCH SYSSELSÄTTNINGEN I FINLAND De centrala arbetsmarknadsorganisationerna,

Läs mer

Arbetslivets spelregler 1

Arbetslivets spelregler 1 Arbetslivets spelregler 1 Medlemskap i facket ger många fördelar:» Lön och andra arbetsvillkor Det är fackförbundet som förhandlar för din del om lön och andra arbetsvillkor. I kollektivavtalet för din

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

De centrala arbetsmarknadsorganisationernas. modell för personal- och utbildningsplan

De centrala arbetsmarknadsorganisationernas. modell för personal- och utbildningsplan Akava Finlands näringsliv Kyrkans arbetsmarknadsverk Kommunala arbetsmarknadsverket Finlands Fackförbunds Centralorganisation Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Statens arbetsmarknadsverk De centrala

Läs mer

Detta avtal gäller inte tjänsteinnehavar-/arbetstagargrupper som får motsvarande förmåner med stöd av lag eller förordning.

Detta avtal gäller inte tjänsteinnehavar-/arbetstagargrupper som får motsvarande förmåner med stöd av lag eller förordning. TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM EKONOMISK FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING OCH SOM SKALL BETALAS DÅ EN TJÄNSTEINNEHAVARE/ARBETSTAGARE SOM VARIT ANSTÄLLD VID EN KOMMUN ELLER SAMKOMMUN AVLIDIT

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Vartiainen-Hynönen 10.6.2001 1 (2)

Vartiainen-Hynönen 10.6.2001 1 (2) MEDLEMSBREV 5/2001 Vartiainen-Hynönen 10.6.2001 1 (2) Till Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf:s medlemsorganisationer ARBETSAVTALSLAGEN Arbetsavtalslag Den nya arbetsavtalslagen träder i kraft

Läs mer

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Vård- och behandlingsverksamhet Övrig omsorgsverksamhet Bemanningsföretagen * Vårdförbundet 1999-07-01 tills vidare Innehållsförteckning Vårdförbundet

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

Arbetslagstiftning och arbetslivsrelationer i Finland

Arbetslagstiftning och arbetslivsrelationer i Finland Arbetslagstiftning och arbetslivsrelationer i Finland Innehåll 1 Inledning... 4 2 Arbetslagstiftningen... 5 Allmänt... 5 Arbetsavtalslag (55/2001)... 6 Lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 1 (10) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum: 7 maj 30 sept 2013 Parter: Närvarande Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet Medarbetareförbundet: Huvudmannaförbundet: Ärende: Helena Yli-Koski Marit Innala Förändringar

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Avtalsextra 14 juni 2013

Avtalsextra 14 juni 2013 Avtalsextra 14 juni 2013 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen träffade den 23 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 31 maj 2016, vilket motsvarar 36 månader. Båda

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS

GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS GAME STORES GROUP SWEDEN AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av GAMEs konkurs Uppdatering 2015-06-25 Enligt uppgift från Länsstyreslen ska lönen ha betalts ut på förfallodagen i dag

Läs mer

Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta

Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning Detta arbetskollektivavtal är ikraft 1.5.2014 28.2.2017. Avtalsperioden

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017.

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. För busspersonal 2015 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid Den ordinarie arbetstiden är 80 timmar under

Läs mer

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Sammanfattning Protokoll Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Förhandling enligt MBL gällande byte av kollektivavtal Förhandlingsdatum mellan 2012

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011 Cirkulär nr Sida 2010 017 1(4) Handläggare Datum Jan-Eric Rönngren 2010-04-27 Sakregisternr Ersätter cirk 4. 2010 012 Till medlemmar som omfattas av KFO-Handels detaljhandelsavtal AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch

FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch föräldraledighet Till en arbetstagare som enligt sjukförsäkringslagen har rätt till moderskapsledighet betalas lön enligt 7 i kapitel

Läs mer

Cirkulär 3/2012 2012-03-13

Cirkulär 3/2012 2012-03-13 Cirkulär 3/2012 2012-03-13 Grönt cirkulär distribueras till arbetsplatserna Avtalsuppgörelse med SEKO 2012 Bilagor Lönetabeller för Väg och Banavtalet. INNEHÅLL 1. Avtalsperiod och ikraftträdande 2. Lön

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Kollektivavtal för finansieringsbranschen 1.11.2011 30.11.2013 FINANSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND RF FACKFÖRBUNDET PRO RF NORDEA UNION FINLAND RF

Kollektivavtal för finansieringsbranschen 1.11.2011 30.11.2013 FINANSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND RF FACKFÖRBUNDET PRO RF NORDEA UNION FINLAND RF FINANSBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND RF FACKFÖRBUNDET PRO RF NORDEA UNION FINLAND RF DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF Kollektivavtal för finansieringsbranschen 1.11.2011 30.11.2013 2 (97) INNEHÅLL 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE...

Läs mer

LOA Lag om offentlig anställning

LOA Lag om offentlig anställning LOA Lag om offentlig anställning I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Lagens tillämpningsområde... 3 Bedömningsgrunder vid anställning... 3

Läs mer

KOMMUNALA ARBETSTAGARE. Anställningshandbok för chefer

KOMMUNALA ARBETSTAGARE. Anställningshandbok för chefer KOMMUNALA ARBETSTAGARE Anställningshandbok för chefer Kommunala arbetstagare Anställningshandbok för chefer Kommunala arbetsmarknadsverket Helsingfors 2008 Kommunala arbetsmarknadsverket Fjärde reviderade

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun Bilaga till förhandlingsprotokoll 2014-10-30. Personalavdelningen Lokalt kollektivavtal om flexibel arbetstid för administrativ personal i Mönsterås kommun ----- 1 1 Allmänt Flexibel arbetstid bygger på

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

ANSTÄLLNINGSAVTAL. mellan [ARBETSGIVAREN] och [NAMN] [DATUM]

ANSTÄLLNINGSAVTAL. mellan [ARBETSGIVAREN] och [NAMN] [DATUM] ANSTÄLLNINGSAVTAL mellan [ARBETSGIVAREN] och [NAMN] [DATUM] Anställningsavtal I (I) INNEHÅLL 1 BEFATTNING... 1 2 ANSTÄLLNINGSFORM OCH TILLTRÄDE... 1 3 BEFATTNINGSBESKRIVNING M.M.... 1 4 ARBETSPLATS...

Läs mer

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos SFS nr: 1994:260 Departement/ myndighet: Finansdepartementet ESA Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning Utfärdad: 1994-04-28 Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:1192 ----------- Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Jobba med oss! Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun Ludvika kommun satsar mycket resurser på utveckling av arbetsmiljö och hälsa,

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR KREDITUPPLYSNINGS- OCH INKASSOBRANSCHEN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR KREDITUPPLYSNINGS- OCH INKASSOBRANSCHEN KOLLEKTIVAVTAL FÖR KREDITUPPLYSNINGS- OCH INKASSOBRANSCHEN 1.3.2010 29.2.2012 INNEHÅLL 1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 1 2 INGÅENDE AV ARBETSAVTAL 1 3

Läs mer

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Handläggningsordning

Läs mer

VECKOVILA 95. Veckovila enligt. 14 Arbetstidslagen i vissa fall. I lydelse fr.o.m. 2012-09-01

VECKOVILA 95. Veckovila enligt. 14 Arbetstidslagen i vissa fall. I lydelse fr.o.m. 2012-09-01 VECKOVILA 95 Veckovila enligt 14 Arbetstidslagen i vissa fall I lydelse fr.o.m. 2012-09-01 Innehåll Förhandlingsprotokoll 1996-06-17, Överenskommelse om Veckovila enligt 14... 3 Arbetstidslagen i vissa

Läs mer

2 Rätt till ekonomisk förmån som motsvarar grupplivförsäkring

2 Rätt till ekonomisk förmån som motsvarar grupplivförsäkring TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM EKONOMISK FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING OCH SOM SKA BETALAS DÅ EN TJÄNSTEINNEHAVARE/ARBETSTAGARE SOM VARIT ANSTÄLLD VID EN KOMMUN ELLER ETT KOMMUNALFÖRBUND

Läs mer

RECRUIT IT RIGHT OCH [FÖRNAMN EFTERNAMN] ANSTÄLLNINGSAVTAL

RECRUIT IT RIGHT OCH [FÖRNAMN EFTERNAMN] ANSTÄLLNINGSAVTAL RECRUIT IT RIGHT OCH [FÖRNAMN EFTERNAMN] ANSTÄLLNINGSAVTAL 747050-v1 Innehållsförteckning 1... Tillträdesdag och anställningsform... 3 2... Befattning... 3 3... Arbetstid, arbetsplats och bisysslor...

Läs mer

Kollektivavtal för arbetstagare i golfbranschen 1.11.2011 30.11.2013

Kollektivavtal för arbetstagare i golfbranschen 1.11.2011 30.11.2013 Kollektivavtal för arbetstagare i golfbranschen 1.11.2011 30.11.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Tillämpningsområde... 2 2 Arbetets ledning, fördelning och organisationsrätt... 2 3 Inledande av ett anställningsförhållande...

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa

Utkomstskydd för arbetslösa - - - Utkomstskydd för arbetslösa te-tjanster.fi Arbetslösa arbetssökandes rättigheter och skyldigheter En arbetslös arbetssökande person som anmält sig har rätt fftill arbets- och näringsbyråns TE-tjänster

Läs mer

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION 1 Sjömännens deltidspension Syftet med deltidspensionen är att ge äldre arbetstagare en möjlighet att minska sin arbetsinsats och gå stegvis i pension. Ett delmål är även att

Läs mer

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen

Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen 1() Lediga arbetsplatser och rekrytering på arbetsställen Frågeformulär år 2014 T1-T14 T2 I undersökningen utreds arbetsställets lediga arbetsplatser, sökning och anställning av personal samt upplevda

Läs mer

Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal

Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal Bilaga 1 Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal För tiden 2010-04-01 2012-04-30 gäller nedanstående minimilöner per månad: a) fyllt 16 år 13.745 14.161 b) fyllt 17 år 14.890 15.306

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen

Att vara anställd i Vi Unga. - en guide till personalen Att vara anställd i Vi Unga - en guide till personalen Fastställd av förbundsstyrelsen den 1 juni 2008 Innehållsförteckning ROLLEN SOM PERSONAL I VI UNGA... 3 ANSTÄLLNINGSAVTAL... 4 LAGAR OCH FÖRSÄKRINGAR...

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

För personer som arbetar i lastbilsbranschen

För personer som arbetar i lastbilsbranschen För personer som arbetar i lastbilsbranschen Förare i inrikestrafik 2015 I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Ordinarie arbetstid

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer