Arbetsmarknadsnyckeln

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsnyckeln"

Transkript

1 Arbetsmarknadsnyckeln Arbetsmarknadsnyckeln

2 Arbetsmarknadsnyckeln Arbetsmarknadsnyckeln ISBN Publicerats med stöd av Arbetarskyddsfonden Layout: Innocorp Oy/Aija Honkanen Tryckt av: Erweko Painotuote Oy Copyright: Leena Seretin

3 Till läsaren Arbetsmarknadsnyckeln, som centralorganisationerna på arbetsmarknaden har gett ut sedan år 1970, har nu skrivits om för elfte gången. I nyckeln beaktas den nya anställningsavtalslagen som trädde i kraft i början av juni Även socialskydds- och övriga förmåner motsvarar situationen sommaren Nyckeln fungerar som guide för dem som går ut på arbetsmarknaden och för dem som redan verkar där. Deltid och visstid har ökat på arbetsmarknaden, men ordinarie anställning, d.v.s. anställning tillsvidare, har hållit positionerna. Ett bestående heltidsarbete är fortfarande eftertraktat på arbetsmarknaden. Det skapar trygghet för löntagaren och kontinuitet för arbetsgivaren, och detta har upplevts som en bra lösning också i riskkänsliga förhållanden. Samtidigt som deltids- och visstidsarbetet har ökat har de arbetssökande uppmuntrats att sysselsätta sig själva - som yrkesutövare, företagare, frilansar och legotillverkare. Gränsen mellan anställning och företagande är ofta vag i det praktiska arbetslivet. Arbets- och sociallagstiftningen och kollektivavtalen har traditionellt byggt på anställningar som är i kraft tillsvidare. Förändringarna i arbetslivet har ökat mängden andra typer av anställning än den ordinarie. Det här har också beaktats i avtalen och lagstiftningen. De arbetsrelaterade förmånerna, rättigheterna och skyldigheterna håller på att bli relativt lika, oberoende av formen för arbetet. Arbetsmarknaden lever i ett ständigt flöde av förändring. Takten i arbetslivet anges av paragrafer och avtal och arbetsmarknadsorganisationerna anpassar sig till ständigt nya förhållanden. Grunden för arbetslivets funktionalitet och arbetsmarknadssystemet är emellertid något som uppnåtts under årtionden. En fungerande arbetsmarknadsoch inkomstpolitik har en central roll för samhällsekonomin och konkurrenskraften och detta har befunnits gälla också i EMU-Finland. Den här guiden belyser huvudpunkterna i arbetsmarknadssystemet och de rättigheter och skyldigheter och det socialskydd som arbetet medför. 3

4 Att ta vara på yrkesskicklighet och arbetsförmåga är nyckelfrågor på arbetsmarknaden under 2000-talets första årtionde, då tillräcklig tillgång till yrkeskunnig arbetskraft är en av hörnstenarna för Finlands konkurrenskraft. Av löntagarna själva förutsätts det att de vinnlägger sig om sin arbetsmarknadsduglighet genom att utbilda sig och måna om att upprätthålla en god arbetsförmåga. Också företagen, som konkurrerar om kompetent personal, får lov att utveckla sin interna utbildning. Arbetsmarknadsorganisationerna och regeringen har tillsammans startat en hel rad projekt och program som stöder en bestående arbetsförmåga, ork i arbetet och garantier för tillgång till kompetent arbetskraft i framtiden. Studietiden och arbetslivet flätas allt intimare samman och utvecklingen av yrkesskickligheten har blivit en process som löper tvärs igenom arbetslivet. Arbetsmarknadsnyckeln publiceras av arbetsmarknadens centralorganisationer med bidrag av Arbetarskyddsfonden. Centralorganisationernas informatörer har varit med om att planera boken. Guiden är skriven av redaktör Leena Seretin. Guiden finns på arbetsmarknadscentralernas och Finlands Ungdomssamarbete Allians webbplats. Helsingfors Centralorganisationerna på arbetsmarknaden Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Tjänstemannacentralorganisationen FTFC AKAVA Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT Servicearbetsgivarna Kommunala arbetsmarknadsverket KA Statens arbetsmarknadsverk SAMV Kyrkans avtalsdelegation KyAD 4

5 Innehåll Till läsaren 3 Innehåll 5 Arbetsmarknadssystemet skapar stabilitet 6 Inkomstuppgörelsen anger takten 7 Avtalen ger ramen 8 Kollektivavtalet är minimum 10 Det lokala avtalandet ökar 11 Förlikningsmannen löser tvister 12 Arbetskonflikt 12 Arbetsdomstolen 13 Välkommen på jobbet 14 Anställningsavtal 14 Anställningsförhållande 15 Offentlig tjänst 16 Uthyrd arbetskraft 16 Självständig företagare 16 Prövotid 17 Minderåriga i arbete 17 Lön för färdighet och ansvar 18 Permittering 19 Anställningen upphör 19 Överlåtelse av en rörelse 21 Hävande av ett anställningsförhållande 21 Arbetsintyg 21 Flexibel arbetstid 22 Arbetstid 22 Övertids- och tilläggsarbete 22 Nattarbete och skiftarbete 23 Deltidsarbete 23 Vilotid 23 Semester 24 Alterneringsledighet 25 Deltidstillägg 25 Studieledigt 25 Familjeledighet 26 Moderskaps-, specialmoderskaps-, faderskaps- och föräldraledigt 26 Vårdledighet 26 Partiell vårdledighet 26 Tillfällig vårdledighet 27 Frånvaro av tvingande familjeskäl 27 Arbete ökar tryggheten 28 Sjukförsäkring 28 Arbetslöshetsskydd 28 Olycksfallsförsäkring 29 Grupplivförsäkring 29 Lönegaranti 29 Vuxenutbildningsstöd 29 Pensionsskydd 30 Samarbete ger resultat 32 Samarbetslagen 32 Personalrepresentation 32 Personalfond 33 Jämställdhet 34 Arbetarskydd 35 Arbetarskyddet på arbetsplatsen 35 Arbetarskyddsmyndigheter 35 Företagshälsovården 35 Arbetskraftsbyrån hjälper 36 Arbete i utlandet 37 Utsänd arbetsgivare 37 Anställningsavtal av internationell karaktär 37 Det finns ett förbund för allt 39 Löntagarcentralorganisationerna 39 Arbetsgivarcentralorganisationerna 43 Ökad internationalism 49 Internationella arbetsorganisationen ILO 49 Den sociala dialogen i EG/EU 50 Samarbetsorganisationer 52 Samarbetsnätet 52 Arbetsmarknadens ABC 52 5

6 Arbetsmarknadssystemet skapar stabilitet Förhandlingsverksamheten på arbetsmarknaden bygger på Internationella Arbetsmarknadsorganisationen ILO:s principer enligt vilka intresseorganisationerna skall kunna bedriva gemensam avtalsverksamhet och intressebevakning också i riktning mot regering och tjänstemannakår, i lagberedningen och i utvecklingen av ekonomi och samhälle. ILO:s huvudprincip i utvecklingen av arbetslivet är trepartssamarbetet, d.v.s. samarbete och förhandlingar mellan arbetsgivarorganisationerna, fackföreningsrörelsen och regeringen. Också Europeiska unionen har erkänt trepartsprincipen vid utvecklingen av arbetsmarknaden. Finland har följt trepartsprincipen i flera årtionden. Det var under krigstiden som Finland gick in för det västerländska fria förhandlings- och avtalssystemet. Som en milstolpe i arbetsmarknadssystemet betraktas det allmänna avtalet av , där arbetsgivarparten erkände fackföreningsrörelsen och parterna erkände en organiserad arbetsmarknadsverksamhet som en del av det demokratiska samhället. Samtidigt deklarerade organisationerna sin beredskap att lösa konflikter i första hand förhandlingsvägen. År 1943 stadgades förhandlingsrätt för statstjänstemän och år 1944 förhandlingsrätt för kommunala tjänsteinnehavare. År 1944 avtalade Finlands Fackförbunds Centralförbund FFC och Arbetsgivarnas i Finland Centralförbund AFC om ett system för förhandling mellan parterna. Hösten 1944 förhandlades det redan om kollektivavtal och minimilöner. År 1945 ingicks de första egentliga kollektivavtalen, även om lokala eller branschvisa avtal, kallade lönetariffer, hade avtalats redan från slutet av 1800-talet. På kollektivavtalen följde en reviderad lag om anställningsavtal, lagen om medling i arbetskonflikter, lagen om arbetsrådet och arbetsdomstolar. Den organiserade arbetsmarknadsverksamheten stärktes av det allmänna avtalet mellan FFC och AFC år 1946, en grundstadga för förhandlingsverksamheten. För de privata servicebranscherna ingicks ett allmänt avtal först år Kollektivavtalslagarna för statliga och kommunala tjänstemän och arbetstagare trädde i kraft år Samtidigt koncentrerades avtalsbefogenheterna i kommunernas och samkommunernas anställningsfrågor hos Kommunala avtalsdelegationen. Avtalsparterna och förhandlingsförfarandet har fastställts i huvudavtalen för staten och kommunerna och kyrkan. En lag om kollektivavtal för tjänstemän och arbetstagare i den evangelisk-lutherska kyrkan trädde i kraft Rötterna till den långvariga inkomstpolitiken ligger i den första inkomstpolitiska totaluppgörelsen av år Uppgörelsen är känd som Liinamaa-avtalet. Den centrala avtalspolitiken har allmänt ansetts fungera bra när det handlar om att styra både arbetsmarknaden och utvecklingen av samhällsekonomin. 6

7 Inkomstuppgörelsen anger takten Arbetsmarknadscentralerna kan sinsemellan ingå centrala uppgörelser, som innehåller ramen för löneförhöjningarnas storlek. I samråd med regeringen kan de ingå inkomstpolitiska totaluppgörelser som jämte löneuppgörelse omfattar överenskommelse om ekonomisk-politiska åtgärder, inkomstfördelningsåtgärder och socialpolitiska åtgärder. En stor del av arbets- och socialförmånerna har avtalats som en del av inkomstpolitiska totaluppgörelser. Dessa tillåter också avtal om nedskärningar och förmåner. Inkomstförhandlingarna börjar när arbetsmarknadens centralorganisationer sammanträder för att förhandla om innehållet i det blivande avtalet. Löntagarnas och arbetsgivarnas intresseorganisationer för fram sina egna mål. Också regeringen kan lägga fram önskemål och ge löften för att en inkomstuppgörelse skall kunna uppnås. De senaste inkomstavtalen har syftat till en viss ökning av köpkraften, till att stimulera sysselsättningen och tygla inflationen. Arbetsmarknadsparterna kan också komma fram till att det inte alls är värt att gå in för ett centralt inkomstavtal, och då inleds förhandlingarna direkt på förbundsnivå. Inkomstförhandlingarna förs i god tid innan kollektivavtalen går ut. Meningen med detta är att bevara arbetsfreden och undvika arbetskonflikter. Om förhandlingarna leder fram till avtal uppkommer en centraluppgörelse. En sådan är bindande för centralorganisationerna på arbetsmarknaden. Härefter inleds förhandlingar mellan kollektivavtalsparterna - fackförbunden och arbetsgivarförbunden - där det centrala avtalet tillämpas på respektive branscher. En central inkomstuppgörelse kan dra strama gränser för storleken och formen av löneförhöjningarna eller ge branschvisa tillämpningar vida ramar, varvid plats också lämnas för avtal på arbetsplatserna. Resultat av inkomstpolitiken medlemsavgiftsuppbörd på lönen (1969) sammanträdesrätt på arbetsplatsen (1970) semesterpremie (1972) förlängd moderskapsledighet (1974) vintersemester (1977) revision av sjukdagpenningen ( ) reform av arbetslöshetsskyddet (1984) arbetstidsförkortning (1985) förtroendemannaavtal (1991) arbetslivsutveckling (1996, 2001) 7

8 Avtalen ger ramen Det finländska arbetsmarknadssystemet bygger alltså på avtalande och jämkning. Avtal har ingåtts dels mellan arbetsmarknadsorganisationerna, dels under deltagande av regeringen. Avtalens betydelse understryks av den höga anslutningsprocenten. De finländska löntagarna och arbetsgivarna är organiserade inom föreningar i sina egna branscher i större utsträckning än i andra EU-länder. Av ca 2,1 miljoner löntagare hör 80 procent till fackförbund. Det finns ungefär 90 fackförbund, fördelade på tre löntagarcentralorganisationer. Största delen av arbetsgivarna hör till arbetsgivarförbunden inom respektive branscher. Det finns tio sådana förbund inom fem centralorganisationer. Arbetsmarknadsavtal ingås på många nivåer. Avtal i EU-omfattning ingås av Europeiska Fackliga Samorganisationen EFS för arbetstagarparten och UNICE och CEET för arbetsgivarparten. Avtal på Europanivå har ingåtts om föräldraledigt, deltidsarbete och visstidsarbete. I Finland ingår löntagarnas och arbetsgivarnas centralorganisationer centrala inkomstavtal och allmänna avtal. Inkomstavtalen på centralorganisationsnivå kallas inkomstpolitiska totaluppgörelser då också regeringen är part i avtalet. Fackförbunden och arbetsgivarförbunden ingår kollektivavtal, d.v.s. avtal som gäller hela grupper av anställda samfällt. I den här boken förtydligas det vid behov på lämpligt sätt om avtalet gäller tjänstemän eller arbetstagare i den offentliga sektorn (finskan har för dessa fall virkaehtosopimus och työehtosopimus, vilket sistnämnda också betyder kollektivavtal i allmänhet). På arbetsplatserna kan arbetstagarrepresentanter och arbetsgivaren ingå lokala avtal. Arbetstagaren och arbetsgivaren ingår anställningsavtal sinsemellan. De olika avtalsnivåerna UNICE/CEEP Avtal på Europanivå EFS Arbetsgivarnas centralorganisationer Centrala avtal Löntagarnas centralorganisationer Arbetsgivarförbundet Kollektivavtal Fackförbundet Arbetsgivaren Lokala avtal Arbetstagarrepresentant/ förtroendeman Arbetsgivaren Arbetsavtal Arbetstagaren 8

9 Förhandlingssystem inom den privata sektorn Arbetsgivarnas centralorganisationer Centrala avtal, allmänna avtal Löntagarcentralorganisationen Arbetsgivarförbundet Företaget Företaget Kollektivavtal Lokalt avtal Arbetsavtal Fackförbundet Förtroendeman/ arbetstagare Arbetstagaren Förhandlingssystemet inom det kommunala De kommunala arbetsgivarna Kommunala arbetsmarknadsverket Kommunala arbetsmarknadsverket Myndigheten i en kommun eller samkommun Centrala avtal Tjänste- och arbetskollektivavtal Lokala avtal Andra centralorganisationer Huvudavtalsorganisationerna: Kommunbranschens Union Tjänstemännens förhandlingsorganisation Förhandlingsorganisationen för teknik och bastjänster AKAVA:s förhandlingsorganisation för den offentliga sektorn AKAVA-OS Huvudavtalsorganisationen eller en ansluten förening Statens tjänste- och arbetskollektivavtalssystem Statliga arbetsgivare Finansministeriet/ statens arbetsmarknadsverk ÄMBETSVERK Centralt tjänstekollektivavtal (ramen, de allmänna frågorna) Regeringen Riksdagens finansutskott Tjänste- eller arbetskollektivsavtal ämbetsverksvis Huvudavtalsorganisationerna AKAVA-OS Pardia VTY Godkänner eller förkastar Stadfäster eller låter bli att stadfästa Fackförbund verksamma inom ämbetsverken 9

10 Kollektivavtalet är minimum När ett arbetsgivarförbund och fackförbund når överenskommelse om anställningvillkoren i branschen uppkommer ett kollektivavtal. Inom den offentliga sektorn - staten och kommunerna - arbetar både tjänstemän och arbetstagare. Vardera gruppen har egna kollektivavtal enligt skilda lagar. Kollektivavtalen kan bygga på en inkomstpolitisk ram som centralorganisationerna har kommit överens om. Avtalen ingås för viss tid, i allmänhet på ett eller två år eller för längre tid. Ett kollektivavtal är bindande för de löntagar- och arbetsgivarförbund som har ingått avtalet samt för medlemmarna i dessa förbund. En sådan bindande kraft kallas allmängiltighet och den bygger på lagen om kollektivavtal. Ett kollektivavtal förpliktar organisationerna att övervaka och arbetsgivarna och arbetstagarna att iaktta det. Löntagarorganisationen förbinder sig på sina och sina medlemmars vägnar att garantera arbetsfred i branschen. Under avtalsperioden får man inte ordna strejker som riktar sig mot avtalet eller delar därav. Arbetsgivarförbundet förbinder sig på sina medlemmars vägnar att övervaka att avtalet iakttas i dess medlemsföretag. Kollektivavtalet Fastställer arbetstagarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter, t.ex. löner, arbetstid, semestrar, arbetsfred, lokalt avtalande Kollektivavtal ingås av fackförbund och arbetsgivarförbund. Ett kollektivavtal gäller i allmänhet en viss bransch, t.ex. livsmedels-, metall-, hotell- och restaurangbranschen, banker. Det finns ca 200 riksomfattande kollektivavtal. Tjänstekollektivavtal Fastställer inom det statliga tjänstemannens och arbetsgivarens, inom det kommunala tjänsteinnehavarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter, t.ex. löner, arbetstid, semestrar, arbetsfred, lokalt avtalande. För staten ingår finansministeriet/statens arbetsmarknadsverk och huvudavtalsorganisationerna ett kombinerat kollektivavtal på central nivå för tjänstemän och arbetstagare. Ämbetsverksvis ingås kollektivavtal av ämbetsverken och fackförbunden. Inom det statliga finns det på ämbetsverksnivå ett hundratal tjänstemannakollektivavtal och ca 70 arbetstagarkollektivavtal. Inom det kommunala ingår Kommunala arbetsmarknadsverket och huvudavtalsorganisationen riksomfattande kollektivavtal för tjänsteinnehavarna. Kommunerna eller samkommunerna och huvudavtalsorganisationernas underföreningar ingår motsvarande lokala tjänstekollektivavtal. I kommunbranschen finns det fem riksomfattande kollektivavtal: det allmänna kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtalet, samt kollektivavtal för undervisningssektorn, läkarna, tekniska sektorn och timavlönade. 10

11 Det lokala avtalandet ökar Kollektivavtalen ger allt större möjligheter till lokala avtal i företagen och i ämbetsverken och institutionerna. Också arbetstidslagen erbjuder omfattande möjligheter för detta. Lönesystemet, klassificeringen av arbetets svårighetsgrad och resultatlön kan delvis avtalas lokalt. Också avtal om löneförhöjningar kan delvis överlåtas åt arbetsplatserna. Enligt en undersökning vid Åbo universitet i slutet av 1990-talet hade vissa frågor avtalats lokalt i en stor del av företagen inom den privata sektorn. Det är allmänt att på arbetsplatserna avtala om arbetstider, lönedelar, personalens ställning och befattningsbeskrivningar och utbildning. Också i den statliga och kommunala sektorn avtalas det lokalt. Typiska frågor är användning av justeringsmån, flexibel arbetstid och utbyte av semesterpenning mot ledigt. I de lokala förhandlingarna är det i allmänhet förtroendemannen, kontaktmannen eller förbindelsemannen som förhandlar med en arbetsgivarrepresentant om förmåner som är öppna och om tillämpning av kollektivavtalet. Kollektivavtalen bestämmer inom vilka gränser lokala avtal kan ingås. I den kommunala branschen ger också huvudavtalet stor möjlighet att avvika från det riksomfattande avtalet genom lokala tjänste- och arbetskollektivavtal. Inom den statliga sektorn ingår samhället ca 170 lokala tjänste- eller arbetskollektivavtal. Lokala avtal kategorivis år 1998 Semesterpenning Bättre löneförmåner* Sämre löneförmåner** Arbetstidsarrangemang Semestrar Befattningsbeskrivningar Permitteringar Samarbetsförfarande Något av de föregående * i jämförelse med branschens kollektivavtal och tidigare praxis ** i jämförelse med tidigare praxis 11

12 Förlikningsmannen löser tvister I Finland verkar en riksförlikningsman som avlönas av staten och sex distriktsförlikningsmän med bisyssla. Riksförlikningsmannen utnämns av republikens president för fyra år i sänder. Förlikningsmannens uppgift är att vid behov hjälpa förhandlingsparterna att ingå kollektivavtal. Om fackförbundet och arbetsgivarförbundet inte når uppgörelse om avtalsvillkoren kan riksförlikningsmannen verka som ordförande vid avtalsförhandlingarna. Arbetsmarknadsorganisationerna kan också anlita riksförlikningsmannen för att nå fram till en central inkomstuppgörelse. Det är riksförlikningsmannens uppgift att förebygga arbetstvister och jämka i sådana. När ett arbets- eller tjänstekollektivavtal utgår och förhandlingarna om ett nytt avtal rinner ut i sanden kan fackförbundet lämna strejkvarsel. Därefter försöker riksförlikningsmannen bygga upp samförstånd mellan fackförbundet och arbetsgivarförbundet så att ett avtal uppkommer och strejk inte utbryter. Om det blir strejk leder förlikningsmannen förhandlingarna om avslutande av strejken. Förlikningsmannen lägger i allmänhet ett eget bud, ett förlikningsförslag, för att få slut på tvisten. Parterna kan antingen godkänna eller förkasta det. Arbetskonflikt En arbetskonflikt om anställningsvillkoren får inledas när ett kollektivavtal inte är i kraft. En skriftlig anmälan om strejk eller lockout skall lämnas till motparten och riksförlikningsmannens byrå senast två veckor innan arbetskonflikten börjar. Orsaken till den förberedda arbetskonflikten, begynnelsetidpunkten och omfattningen bör framgå av anmälan. För andra stridsåtgärder, t.ex. övertidsförbud, finns ingen anmälningsplikt. Riksförlikningsmannen kan föreslå att arbetskonflikten framskjuts med 14 dygn om konflikten är riktad mot vitala samhällsfunktioner och vållar oskäligt förfång. I en tvist om anställningsvillkoren för statstjänstemän kan arbetskonflikten dessutom framskjutas med sju dygn. Beslutet om framskjutning av strejken fattas av arbetsministeriet. I det statliga och kommunala verkar tjänstetvistsnämnder som har i uppgift att på begäran av parterna utreda den skada som de tillämnade arbetskonflikterna vållar samhället. Om ett strejkhot hänskjuts till en tjänstetvistsnämnd flyttas begynnelsetidpunkten för arbetskonflikten två veckor framåt. En stridsåtgärd från arbetsgivarens sida kan i avtalslöst läge vara en lockout som hindrar arbetarna från att arbeta. Lockoutens syfte är att utöva påtryckningar på den andra parten. Löntagarna kan vidta stridsåtgärder också för att utöva påtryckningar på de politiska beslutsfattarna. Demonstrationsstrejker och politiska strejker varar i allmänhet en viss tid. Också de skall enligt rekommendationer mellan centralorganisationerna anmälas på förhand för riksförlikningsmannen och motparten. 12

13 Arbetstagarna kan gå i sympatistrejk. Syftet är att stöda arbetstagarna i en annan bransch som försöker nå fram till ett avtal. Också sympatistrejker skall enligt rekommendationen förhandsanmälas. En arbetsnedläggelse kan uppkomma på en arbetsplats på grund av interna tvister inom företaget. Då lägger arbetarna ner arbetet utan förhandsanmälan från arbetstagarföreningens sida. Politiska strejker och demonstrationsstrejker av statstjänstemän är olagliga. Statstjänstemännens strejkrätt är också i övrigt begränsad enbart till avtalsmässiga frågor. En fackavdelning, en personalförening och ett löntagarförbund samt ett arbetsgivarförbund kan dömas till plikt för olaglig arbetskonflikt och brott mot skyldigheten att övervaka kollektivavtalet. Arbetsdomstol Då ett kollektivavtal har ingåtts är det arbetsgivarförbundets och löntagarförbundets uppgift att övervaka att det iakttas. Medan avtalet är i kraft är arbetsnedläggelser som helt eller delvis riktar sig mot kollektivavtal förbjudna. Om det under avtalets giltighetstid uppkommer en tvist om tolkningen av kollektivavtalet kan tvisten anhängiggöras i arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen löser enbart tvister som gäller kollektivavtal och avger i dessa frågor yttranden till andra domstolar. Den kan också döma en fackavdelning, en personalförening, ett löntagarförbund eller ett arbetsgivarförbund till böter för olaglig strejk eller annat brott mot kollektivavtalet. 13

14 Välkommen på jobbet I den här boken kommer vi att använda ordet anställning i dess vanliga svenska betydelse. På motsvarande sätt talar vi om anställningsavtal (fi. työsopimus, i lagen arbetsavtal) och anställningsförhållande (fi. työsuhde). Anställningsavtal Det grundläggande avtalet i arbetslivet är anställningsavtalet. Anställningsavtalet är fritt formulerat och det uppkommer när arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetet som skall utföras, den lön som skall betalas för det jämte övriga förmåner och villkor. Avtalet kan ingås muntligt, men det är ändamålsenligt att göra det skriftligt. Tvister undviks då arbetstagaren och arbetsgivaren vet vad som har avtalats. Avtalet kan också ingås elektroniskt. Oberoende av anställningsavtalets form är arbetsgivaren skyldig att ge arbetstagaren en skriftlig utredning över villkoren för anställningsförhållandet. Genom anställningsavtalet förbinder sig arbetstagaren att inom de gränser som avtalet definierar för arbetsgivaren utföra arbete som anvisas av denna, under arbetsgivarens ledning och övervakning. Arbetsgivaren kan bestämma arbetets omfattning, art och plats. Arbetsgivaren har också rätt att övervaka att utfärdade bestämmelser iakttas. Arbetsgivarens rätt att bestämma över arbetet och leda det kallas direktionsrätt. När ett anställningsavtal ingås kommer man överens om ersättningen för arbetet: lön och andra förmåner. Dessa skall åtminstone överensstämma med det kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren. Om branschen saknar kollektivavtal fastställs gränserna för anställningvillkoren av arbetslagstiftningen. Anställningsavtalet gäller tillsvidare eller av motiverad orsak på viss tid. En motiverad orsak kan vara t.ex. vikariat, arbetets karaktär eller någon motsvarande anledning. Ett visstidsavtal som har ingåtts på initiativ av arbetsgivaren utan motiverad anledning anses gälla tillsvidare. Detsamma gäller på varandra följande "sammankedjade" visstidsavtal. I ett visstidsavtal inskrivs orsaken till att avtalet har ingåtts på viss tid och det anges när denna tid upphör. Om anställningsavtalet är ett visstidsavtal kan arbetstagaren inte sägas upp förrän den bestämda tiden har upphört. En arbetstagare kan inte säga upp sig förrän visstidsavtalet har gått ut. Om överenskommelse har ingåtts om prövotid kan anställningsavtalet hävas under prövotiden oberoende av den tid för vilken avtalet har ingåtts. Om arbetsgivaren och arbetstagaren har ingått flera på varandra följande visstidsavtal som pågår kontinuerligt eller med bara kortvariga avbrott anses det med tanke på uppkomsten av förmåner ha fortsatt kontinuerligt. 14

15 Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter Rätt: till lön enligt kollektivavtalet till skydd enligt lag och avtal till facklig anslutning till en sund och trygg arbetsmiljö Skyldighet: att utföra arbetet omsorgsfullt att iaktta arbetsledningens direktiv att avhålla sig från verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren att bevara affärs- och yrkeshemligheter att beakta arbetsgivarens fördel Arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter Rätt: att anställa att leda arbetet att säga upp och häva anställningsavtal Skyldighet: att iaktta lag och avtal att behandla arbetstagarna opartiskt att svara för säkerheten i arbetet att ge arbetstagaren en skriftlig utredning över de centrala anställningsvillkoren att främja en god arbetsatmosfär att göra det lättare för arbetstagaren att klara av arbetet och stöda hans eller hennes utveckling i yrket Anställningsförhållande Ett anställningsförhållande uppkommer då arbetstagaren förbinder sig att utföra arbete för arbetsgivaren under dennas ledning och övervakning. Ett anställningsförhållande kan uppkomma även om arbetstagaren arbetar t.ex. hemma med egen dator. Huvudkännetecken på anställningsförhållande Arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning mot ersättning under arbetsgivarens ledning och övervakning på basis av ett anställningsavtal. 15

16 Offentlig tjänst I en betydelse av ordet är en tjänsteman en person som i motsats till en arbetstagare sysslar snarare med förvaltningsuppgifter än med produktion. Han eller hon kan vara privatanställd. Ordet används emellertid av gammalt också om sådana anställda i den offentliga sektorn som inte är arbetstagare. I det statliga och i församlingarna är den allmännaste anställningsformen det s.k. tjänsteförhållandet (fi. virkasuhde), som gäller just tjänstemännen; i kommunbranschen står något över hälften av personalen i tjänsteförhållande. Inom den offentliga sektorn anställs också arbetstagare. Skillnaden mellan tjänstemän och arbetstagare och motsvarande anställningsförhålllanden har minskat under de senaste åren. För tjänstemän i det offentliga ingås tjänstekollektivavtal, som emellertid inte tillåter överenskommelse om alla de frågor som avtalas i kollektivavtal för arbetstagare. Behörighetsvillkor för en tjänst eller tjänsteinnehavarens skyldigheter hör till de frågor som inte får avtalas genom kollektivavtal. Om dem finns det särskilda bestämmelser. En tjänsteman och en tjänsteinnehavare är bundna av tjänsteansvar. Den allmänna behörighetsåldern för en tjänst är 18 år. Tjänsterna skall lediganslås, men under vissa förutsättningar kan de besättas också på annat sätt. I motsats till ett anställningsavtal, som är baserat på jämbördigt avtalande, är utnämning till en tjänst en förvaltningsakt, som förutsätter samtycke. En tjänsteman kan under vissa förutsättningar överföras till en annan tjänst eller permitteras. Anställningen kan också avslutas genom uppsägning eller hävning. Orsaken kan vara att verket eller den enskilda enheten har lagts ner eller att uppgifterna har minskat väsentligt på ett bestående sätt. En tjänsteman kan avskedas genast om tjänstemannen grovt bryter mot eller försummar sina tjänsteplikter. Uthyrd arbetskraft Uthyrning av arbetskraft är en verksamhet där en arbetsgivare mot ersättning hyr ut sina arbetstagare till en utomstående, det användande företaget. Den uthyrda arbetstagaren ingår anställningsavtal med det företag som hyr ut arbetskraften och står alltså på detta företags lönelista. Det användande företaget har rätt att leda och övervaka arbetet och skyldighet att iaktta de arbetstider som är fastställda i lag och avtal och att svara för arbetarskyddet. På arbetstagaren tillämpas kollektivavtalet i den bransch där det uthyrande företaget är verksamt eller i avsaknad av ett sådant det kollektivavtal som gäller för det användande företaget. Självständig företagare Vid sidan av anställning står företagande som en annan form av arbete. Den centrala skillnaden gentemot anställning är att företagaren förbinder sig att ta emot arbetet självständigt utan ledning och övervakning från uppdragsgivarens sida. I ett äkta företagande har företagaren också möjlighet att låta andra utföra arbete och att utföra arbete för flera olika kunder. I det praktiska arbetslivet erbjuds arbete ofta på annat sätt än genom anställning varvid det kan vara fråga om företagande. Företagaren kan fungera som näringsidkare, frilans eller via ett bolag. 16

17 Avtalets namn spelar ingen roll när det gäller att bedöma om det handlar om anställning eller företagande. Kännetecken på en företagare den som utför arbetet anskaffar nödiga redskap och det ställe där arbetet görs den som utför arbetet bestämmer arbetstiden den som utför arbetet är inte skyldig att följa uppdragsgivarens direktiv om arbetssättet ersättning för arbetet betalas enligt arbetets resultat eller faktura och kostnader ersätts inte separat i ersättningen ingår inte övertids- eller semesterlön företagare betalar själv sin pension och sitt försäkringsskydd. Prövotid I samband med ett anställningsavtal kan arbetstagaren och arbetsgivaren komma överens om en prövotid då arbetet börjar. Denna är enligt anställningsavtalslagen högst 4 månader. Prövotiden kan vara högst 6 månader om den innefattar en mer än 4 månader lång särskild utbildning som ordnas av arbetsgivaren. I en visstidsanställning som är kortare än 8 månader får prövotiden vara högst hälften av anställningsavtalets varaktighet. Om visstidsanställningen t.ex. pågår 6 månader får prövotiden vara högst 3 månader. Om ett kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren innehåller en bestämmelse om prövotid skall arbetsgivaren meddela arbetstagaren detta då anställningsavtalet ingås. Under prövotiden kan anställningsavtalet ömsesidigt hävas på sakliga grunder. Uppsägningstid iakttas inte. Den som åberopar prövotid skall kunna bevisa att det har avtalats eller meddelats om prövotid. I ett tjänsteförhållande kan högst 6 månaders prövotid fastställas. Minderåriga i arbete En person som har fyllt 15 år och fullföljt sin läroplikt får själv ingå, säga upp och häva sitt anställningsavtal. Vårdnadshavaren kan häva en årings anställningsavtal om detta medför skada för den minderårigas fostran eller utveckling eller för hans eller hennes hälsa. En person som under samma kalenderår fyller eller har fyllt 14 år får utföra lätt arbete som inte skadar hälsan eller stör skolgången. Arbetsgivaren skall på begäran av den unga arbetstagaren eller dennas vårdnadshavare förete en skriftlig utredning över villkoren i anställningsavtalet. Utredningen skall ges innan avtalet ingås om avtalet inte ingås skriftligt eller det är fråga om en dags hushållsarbete i arbetsgivarens hem. Den dagliga arbetstiden för en läropliktig får under skoldagen vara högst 2 timmar, under skollov 7 timmar. Arbetstiden för en 14-åring får under skollov vara högst 7 timmar om dagen och 35 timmar i veckan. Nattarbete är förbjudet för under 15-åriga. Den som har fyllt 15 år får arbeta i tvåskiftsarbete högst till klockan

18 Lön för färdighet och ansvar Lönen är ersättningen för utfört arbete. Ersättningen kan utöver pengar bestå av något annat, kanske bostads- eller bilförmån. Poster baserade på tid, prestation och resultat samt olika tillägg kan vara delar av lönen. Lönen skall betalas den sista dagen i lönebetalningsperioden om något annat inte avtalas. Tidslön betalas i allmänhet en gång i månaden. I prestationslönearbete får lönebetalningsperioden vara högst två veckor lång såvida prestationslön inte betalas i samband med en månadslön. Om en del av lönen fastställs som vinstandel eller provision kan lönebetalningsperioden för denna del vara högst ett år. Grunden för lönen utgörs av kollektivavtalen i vilka minimilönerna för respektive branscher är fastställda. Kollektivavtalsenliga minimilöner får inte underskridas. Däremot får löner som är högre än i löneavtalet betalas. Om något kollektivavtal inte kommer att tillämpas i anställningen och om arbetstagaren och arbetsgivaren inte har kommit överens om ersättning för arbetet skall arbetstagaren få gängse skälig lön. Utöver det som är fastställt i kollektivavtalet kan en del av lönen avtalas gemensamt på arbetsplatsen. Dessutom kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens sinsemellan om personliga tillägg som betalas efter färdighet, förmåga och arbetsresultat. I flera branscher har lönestrukturerna reviderats och revideras så att en större del än tidigare bestäms enligt de krav som arbetet förutsätter. Arbetena kan på arbetsplatsen poängsättas efter svårighetsgrad. Lönen består då av en svårighetsdel som framgår av poängtabellen och en del som betalas för personliga egenskaper. Det finns flera lönemodeller som bygger på arbetets svårighetsgrad. Lön betalas också för sjuk- eller annan frånvaro enligt lag eller avtal och för semestertiden. Om arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta har han eller hon rätt till lön för sjuktid. I en anställning som har pågått minst 1 månad är lönen för sjuktid full lön under 9 vardagar, varefter rätten till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar. I anställningar på under 1 månad är lönen för sjuktiden hälften av den normala lönen. Arbetsgivaren får en del av den lön för sjuktid som arbetsgivaren har betalat i form av dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller olycksfallsförsäkringslagen. Genom kollektivavtal avtalas särskilt om lön för sjuktid, semesterlön och ersättningar för moderskapsledigt. Dessutom fastställs ersättningar för övertidsarbete, nattarbete och skiftarbete och andra specialförhållanden i lag och branschvisa kollektivavtal. Lönen kan också sänkas, men inte under miniminivån i kollektivavtalet och inte utan löntagarens personliga samtycke eller laga uppsägningsorsak och -tid. 18

19 Lönen lönen fastställs allmänt enligt kollektivavtal en avtalsenlig lön får inte underskridas lönen skall finnas på arbetstagarens konto på avtalad lönedag lönens storlek och dess fastställelsegrunder skall framgå av löneuträkningen. Permittering Permittering betyder ett temporärt avbrott av arbetet och lönebetalningen medan anställningen i övrigt förblir i kraft. Orsaken till permitteringen är produktionsmässiga och ekonomiska omständigheter samt en tillfällig minskning av arbetet. Om arbetsgivaren har anledning att säga upp ett anställningsavtal på produktionsmässiga eller ekonomiska grunder och vill undvika detta kan arbetsgivaren ha rätt att permittera arbetstagaren. Arbetsgivaren får permittera en visstidsanställd arbetstagare bara om denna arbetar som vikarie för en ordinarie anställd och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren om denna var i tjänst. Om en arbetstagare är permitterad tillsvidare skall arbetsgivaren meddela när arbetet börjar minst 7 dagar tidigare. Under permitteringstiden kan arbetstagaren utföra arbete för en annan arbetsgivare. Arbetstagaren har rätt att med 5 dagars uppsägningstid säga upp det anställningsavtal som han eller hon har ingått med en annan arbetsgivare för permitteringstiden. Arbetstagaren får under permitteringen säga upp sin anställning utan uppsägningstid. När 7 dagar återstår tills permitteringen upphör är uppsägning inte möjlig utan uppsägningstid. Om arbetsgivaren säger upp den permitterade har arbetstagaren rätt till lön för uppsägningstiden. Arbetsgivaren skall på basis av tillgängliga uppgifter ge arbetstagaren en förhandsförklaring över grunderna till permitteringen, permitteringens omfattning, sättet på vilket den genomförs och hur länge den varar. Efter förklaringen skall arbetsgivaren erbjuda arbetstagarna eller en representant för dessa tillfälle att bli hörda, bl.a. om eventuella alternativ. Meddelande om permitteringen skall ges 14 dygn, i kommunbranschen 1 månad, före permitteringen. Meddelandet om permittering ges arbetstagarna personligen. Anställningen upphör Arbetsgivaren kan uppsäga ett anställningsavtal som gäller tillsvidare antingen av orsaker som beror på arbetstagaren eller av produktionsmässiga eller ekonomiska skäl. Arbetstagaren kan säga upp avtalet utan att uppge orsaker. I anställningsavtalslagen är det fastställt i vilka situationer arbetsgivaren har rätt att säga upp ett anställningsavtal. Orsaken till uppsägning skall alltid vara saklig och vägande. Arbetstagaren skall genom varning ges möjlighet att rätta sitt uppförande 19

20 om arbetsgivaren överväger uppsägning av orsaker som beror på arbetstagaren. I lagen är det noggrant bestämt att orsaken till uppsägning inte får vara t.ex. kön, politisk åsikt, religion eller deltagande i en laglig strejk. I lagen ingår särskilda bestämmelser om uppsägning av gravida kvinnor, om arbetstagare som har tagit ut moderskaps-, faderskaps- och föräldra- eller vårdledigt samt om förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige. Den vanligaste uppsägningsorsaken är att företagets lönsamhet har försvagats eller att produktionen och arbetena har omorganiserats och att arbetsgivaren inte längre har annat arbete att erbjuda och inte heller möjlighet att utbilda personalen för nya uppgifter. Minskningen av arbetet skall vara väsentlig och bestående. Om emellertid arbete står till buds i företaget eller på ett annat företag där arbetsgivaren bestämmer över personalfrågor skall arbete erbjudas de uppsägningshotade. Om arbete som motsvarar arbetstagarens yrkesskicklighet inte står till buds skall arbetsgivaren ordna sådan utbildning som de nya uppgifterna förutsätter och som av bägge parter betraktas som ändamålsenlig och rimlig. Många kollektivavtal har också bestämmelser om uppsägningsordningen. I allmänhet står de arbetstagare som har speciell yrkesskicklighet och har varit längst i tjänst sist i uppsägningsordningen. Arbetsgivaren skall erbjuda en uppsagd arbetstagare arbete i ytterligare 9 månader efter att anställningen har upphört om den uppsagda är arbetssökande arbetstagare på arbetskraftsbyrån och arbetsgivaren behöver arbetstagare för liknande uppgifter som personal har blivit uppsagd från. I oklara fall kan arbetstagaren utreda uppsägningens laglighet med hjälp av förtroendemannen eller fackförbundet och göra saken stridig i domstol. För olaga uppsägning kan arbetsgivaren dömas att betala ersättning till arbetstagaren för förlust av arbetet. Inte heller vid olagliga uppsägningar behöver anställningsavtalet förlängas. Arbetsgivaren skall iaktta följande uppsägningstider (såvida något annat inte har avtalats i kollektivavtal eller anställningsavtal) 14 dagar om anställningen har pågått högst 1 år 1 månad om anställningen har pågått 1-4 år 2 månader om anställningen har pågått 4-8 år 4 månader om anställningen har pågått 8-12 år 6 månader om anställningen har pågått över 12 år Arbetstagaren skall iaktta följande uppsägningstider (såvida något annat inte har avtalats i kollektivavtal eller anställningsavtal) 14 dagar om anställningen har pågått högst 5 år 1 månad om anställningen har pågått över 5 år 20

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE Beräkningsregler för semesterlön Valet av beräkningsregel för semesterlön beror på vilket avlöningssätt och vilken intjäningsregel som har tillämpats

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) 2.12.2008. Anvisningar om arbetstidsbanker. 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) 2.12.2008. Anvisningar om arbetstidsbanker. 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Anvisningar om arbetstidsbanker 1 Målen för systemet med arbetstidsbanker 2 Vad är en arbetstidsbank? 3 Införande av en arbetstidsbank 4 Lokalt avtal om

Läs mer

Om inte annat överenskommits, skall lönen betalas ut på den sista dagen i lönebetalningsmånaden. Lönebetalningsperioden då anställningen upphör

Om inte annat överenskommits, skall lönen betalas ut på den sista dagen i lönebetalningsmånaden. Lönebetalningsperioden då anställningen upphör A. LÖNEUTBETALNING A1 TIDPUNKTER FÖR LÖNEUTBETALNING Löneutbetalningstid Med lönebetalningsperiod avses den tid för vilken lön betalas. Lönebetalningsperioden får i regel vara högst en månad lång. Om arbetstagarens

Läs mer

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING

AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING Bilaga 4 Avtal om grunderna för uppsägning och permittering 1/6 AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I SJÖFARTSBRANSCHENS UTRIKESTRAFIK Organisationerna som undertecknat har - med beaktande av å ena sidan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 2 februari 2001 Nr 55 87 INNEHÅLL Nr Sidan 55 Arbetsavtalslag... 142 56 Lag om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan... 164

Läs mer

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR, 7.11.2013, uppdaterade 31.3.2015 (ny 20 mom.4)

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR, 7.11.2013, uppdaterade 31.3.2015 (ny 20 mom.4) 1(11) STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR, 7.11.2013, uppdaterade 31.3.2015 (ny 20 mom.4) 1 Tillämpningsområde Dessa bestämmelser tillämpas vid statens ämbetsverk på såväl heltids- som

Läs mer

HYMYILE LEVEÄMMIN PALVELUAMMATISSA.

HYMYILE LEVEÄMMIN PALVELUAMMATISSA. HYMYILE LEVEÄMMIN PALVELUAMMATISSA. Servicefacket PAM är ditt fackförbund Om du arbetar eller studerar inom en privat servicebransch Handel, hotell- och restaurang, städ- och fastighetsservice, säkerhet,

Läs mer

Kollektivavtal för förmän inom detaljhandeln

Kollektivavtal för förmän inom detaljhandeln Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005

SEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Bestämmelserna i AKTA-avtaletför perioden 2005 2007 var inte anpassade till den nya semesterlagen. Nya bestämmelser som är anpassade till semesterlagen har

Läs mer

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 27.4.2015 ANVISNING

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 27.4.2015 ANVISNING FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 27.4.2015 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk FM/848/00.00.00/2015 Innehåll Anställningsfrågor som gäller tjänstemän och arbetstagare

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen 1. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 2 kap. 11 och temporärt 13 kap. 7 samt fogas till 7 kap. en ny 13 som följer: 2 kap Arbetsgivarens skyldigheter

Läs mer

Arbetstagaren intjänar ledighet för varje 220 utförda arbetstimmar enligt tabellen nedan:

Arbetstagaren intjänar ledighet för varje 220 utförda arbetstimmar enligt tabellen nedan: 1 Systemet för årsledighet inom handeln 1 Intjäning av ledighet Arbetstagaren intjänar ledighet per kalenderår på basis av faktiskt utförda arbetstimmar. I antalet utförda arbetstimmar inräknas också annan

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av semesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det ändringar i semesterlagen. Reglerna för beräkning

Läs mer

l. Nuläge RP 203/1995 rd

l. Nuläge RP 203/1995 rd RP 203/1995 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 38 och 42 lagen om arbetsavtal samt 41 och 45 sjömanslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft 1.6.2015 Innehåll 1. Ordinarie arbetstid ( 9 mom. 1) 1.1 Anställning som inte fortgår

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE KA 1 Cirkulär 15/2007 bilaga 1 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2007 2009 1 Avtalets giltighetstid 2 Lönejusteringar Det nya kommunala arbetskollektivavtalet

Läs mer

Utländsk arbetstagare i Finland

Utländsk arbetstagare i Finland Utländsk arbetstagare i Finland Innehåll } Utländsk arbetstagares rätt att arbeta och lagring av uppgifter } Redogörelse för de centrala villkoren i arbetet } Arbetstid och arbetstidsbokföring } Vilotider

Läs mer

ALLMÄN DEL. När man avtalar om att minska lönekostnaderna skall minskningen i första hand inriktas på andra lönefaktorer än grundtimlönerna.

ALLMÄN DEL. När man avtalar om att minska lönekostnaderna skall minskningen i första hand inriktas på andra lönefaktorer än grundtimlönerna. ALLMÄN DEL AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2 Lokala avtal Tillämpningsdirektiv Detta avtal tillämpas inte till den del man lokalt kommit överens om att avvika från bestämmelserna i detta avtal. Genom lokala

Läs mer

UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL. Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning

UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL. Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning 1 (6) UTBILDNING UTBILDNINGSAVTAL Rekommendationsavtal om kommunal personalutbildning samt tjänste- och arbetskollektivavtal om facklig utbildning 1 Avtalets syfte Det kommunala arbetslivet genomgår ständiga

Läs mer

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF MALL FÖR ARBETSAVTAL DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF Nedan nämnda arbetsgivare och övre tjänsteman (nedan tjänsteman) har avtalat om följande anställningsvillkor. Därtill ska bestämmelserna i ett eventuellt

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren LÖNER 37 Lönebetalning mom. 3 Lönebetalning Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren uppgett. Betalningsordern ska sändas i så god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationerna

Läs mer

Löneadministration för nybörjare.

Löneadministration för nybörjare. Löneadministration för nybörjare. BEHÖVER DU ANSTÄLLA? DÅ KAN DET VARA BRA ATT KÄNNA TILL VILKA LAGAR SOM GÄLLER. HÄR ÄR GUIDEN FÖR DIG! Vi tar ditt företagande personligt Regelverket för löneadministratören

Läs mer

Kollektivavtal för arbetstagare på apotek

Kollektivavtal för arbetstagare på apotek Kollektivavtal för arbetstagare på apotek 1.5.2011 30.4.2013 PB 340 (Södra kajen 10), 00131 Helsingfors Telefon (09) 172 853, Fax (09) 664 616 fornamn.efternamn@apta.fi www.apta.fi Verkställande direktör

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen. RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

Finsk Handel FH rf och Servicefacket PAM rf:s gemensamma anvisningar för tillämpning av systemet för årsledighet

Finsk Handel FH rf och Servicefacket PAM rf:s gemensamma anvisningar för tillämpning av systemet för årsledighet Finsk Handel FH rf och Servicefacket PAM rf:s gemensamma anvisningar för tillämpning av systemet för årsledighet 21/10 2016 II Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... II BAKGRUNDEN ÄR KONKURRENSKRAFTSAVTALET

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Med influensapandemin avses i denna anvisning en epidemi förorsakad av

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL. för arbetstagare på 1.6.2014 31.1.2017. Servicefacket PAM www.pam.fi

KOLLEKTIVAVTAL. för arbetstagare på 1.6.2014 31.1.2017. Servicefacket PAM www.pam.fi 1.6.2014 31.1.2017 KOLLEKTIVAVTAL för arbetstagare på apotek 1.6.2014 31.1.2017 Servicefacket PAM www.pam.fi INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. AVTALETS OMFATTNING... 13 1 Tillämpningsområde... 13 2. ARBETSFÖRHÅLLANDE...

Läs mer

SIAFKA. Kollektivavtal för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening

SIAFKA. Kollektivavtal för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening SIAFKA Kollektivavtal för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening 2012 2013 SIAFKA Underteckningsprotokoll KAPITEL 1 Allmän del KAPITEL 2 Avlöning KAPITEL 3 Arbetstid KAPITEL 4 Semester KAPITEL 5 Arbetsledighet

Läs mer

Kollektivavtal för farmaceutisk personal

Kollektivavtal för farmaceutisk personal f Kollektivavtal för farmaceutisk personal 1.12.2013 31.10.2016 Kollektivavtal för farmaceutisk personal 1.12.2013 31.10.2016 Kollektivavtal för farmaceutisk personal 1.12.2013 31.10.2016 1 Saarinen Design

Läs mer

Alterneringsledighet. www.mol.fi. Alterneringsledighet

Alterneringsledighet. www.mol.fi. Alterneringsledighet Alterneringsledighet www.mol.fi Alterneringsledighet Alterneringsledighet är ett arrangemang där arbetstagaren i enlighet med det alterneringsavtal som han ingått med sin arbetsgivare för en viss tid befrias

Läs mer

KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL Den årliga arbetstiden bestäms enligt semesterns längd enligt följande:

KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL Den årliga arbetstiden bestäms enligt semesterns längd enligt följande: BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 26/2003 1 (5) KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR TEKNISK PERSONAL 2003 2004 BILAGA 5 KONTINUERLIGT TRESKIFTSARBETE 1 Tillämpningsområde och ordinarie arbetstid 2 Årsarbetstid

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln Bilaga 6 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2012 2013 1 Avtalets giltighetstid och eventuell uppsägning Detta kollektivavtal gäller 1.1.2012 30.4.2014. Efter 30.4.2014

Läs mer

Anställningar för viss tid. - god praxis för chefer och förtroendemän

Anställningar för viss tid. - god praxis för chefer och förtroendemän Anställningar för viss tid - god praxis för chefer och förtroendemän 1 2 Anställningar för viss tid - god praxis för chefer och förtroendemän I samband med att den nya universitetslagen (558/2009) trädde

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011)

Använd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011) Använd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011) Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på

Läs mer

För förtroendemannen, eller om förtroendeman inte finns, för personalen klarläggs pottens fastställningsgrunder och storlek.

För förtroendemannen, eller om förtroendeman inte finns, för personalen klarläggs pottens fastställningsgrunder och storlek. MEDIERNAS CENTRALFÖRBUND TEAM INDUSTRIBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND KOLLEKTIVAVTALSPROTOKOLL FÖRHANDLINGAR ANGÅENDE BOKARBETARNAS KOLLEKTIVAVTAL Tid 4.6.2010 Plats Mediernas Centralförbunds konferenslokaler,

Läs mer

BILAGA 13 LANTBRUKSAVBYTARE Arbetstid. Bilaga 16 Ersättning för resekostnader, i tillämpliga delar

BILAGA 13 LANTBRUKSAVBYTARE Arbetstid. Bilaga 16 Ersättning för resekostnader, i tillämpliga delar BILAGA 13 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR LANTBRUKSAVBYTARE 1 Tillämpningsområde och tillämpliga bestämmelser 2 Ordinarie arbetstid Med avbytare avses också avbytare enligt lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Omställningsskydd för arbetssökande och arbetsgivare

Omställningsskydd för arbetssökande och arbetsgivare Omställningsskydd för arbetssökande och arbetsgivare te-tjanster.fi Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd Genom verksamhetsmodellen för sysselsättning och omställningsskydd förbättras

Läs mer

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen.

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen. Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet träffade den 23 april 2012 överenskommelse om nytt kollektivavtal gällande personliga assistenter. Förhandlingarna har bedrivits under det att Svenska

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA. Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga

Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA. Flyttning av semester och sparad ledighet på grund av arbetsoförmåga Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i AKTA Cirkulär 12-2014 Bilaga 5 1 (9) Vissa bestämmelser i semesterkapitlet i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA)

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

2015 En sammanfattning av löne- och de andra avtalsvillkoren finns i denna broschyr. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017.

2015 En sammanfattning av löne- och de andra avtalsvillkoren finns i denna broschyr. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. För personer som arbetar i lastbilsbranschen Förare i utlandstrafik 2015 En sammanfattning av löne- och de andra avtalsvillkoren finns i denna broschyr. Kollektivavtalet gäller 1.2.2014 31.1.2017. Regelbunden

Läs mer

Protokollsanteckning. Tillämpningsanvisning. Tillämpningsanvisning

Protokollsanteckning. Tillämpningsanvisning. Tillämpningsanvisning 1 (8) Ändringar i semesterbestämmelserna i AKTA KAPITEL IV SEMESTER 11 Flyttning av semester Arbetsoförmåga mom. 1 Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten

Läs mer

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN

ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN ÄNDRINGAR AV SEMESTERLAGEN Semesterlagen ändras 1.5.2013. Bakgrunden till detta är EU-domstolens beslut, enligt vilket Finlands lagstiftning måste ändras så att den motsvarar EU-lagstiftningens krav. Lagändringen

Läs mer

1 Syftet med detta avtal är att förbättra de kommunala arbetsplatsernas konkurrenskraft och tillgången till kompetent personal under de kommande

1 Syftet med detta avtal är att förbättra de kommunala arbetsplatsernas konkurrenskraft och tillgången till kompetent personal under de kommande KA BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 1/2003 1 (5) TILLÄMPNINGSDIREKTIV FÖR AVTALET OM UTVECKLING AV DET KOMMUNALA LÖNESYSTEMET 2003 2007 1 Utgångspunkter Syftet med detta avtal är att förbättra de kommunala arbetsplatsernas

Läs mer

Kollektivavtal för lager- och transportförmän

Kollektivavtal för lager- och transportförmän Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 1 kap. 9 och 2 a kap. 6 a, sådana de lyder, 1 kap. 9 i

Läs mer

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 1 1 (9) KAPITEL III ARBETSTID Ordinarie arbetstider Periodarbetstid

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 1 1 (9) KAPITEL III ARBETSTID Ordinarie arbetstider Periodarbetstid KT Cirkulär 10/2014 bilaga 1 1 (9) KAPITEL III ARBETSTID Ordinarie arbetstider Periodarbetstid KAPITEL III ARBETSTID 9 Periodarbetstid Ordinarie arbetstid I sådant arbete enligt 7 i arbetstidslagen där

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 185/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Arbetspensionslagstiftningen revideras vid ingången

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

Anpassnings- och sparåtgärder. Kommunmarknaden 10.9.2014 Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas

Anpassnings- och sparåtgärder. Kommunmarknaden 10.9.2014 Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas Anpassnings- och sparåtgärder Kommunmarknaden 10.9.2014 Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas Insbesparingar i personalkostnader, kommunsektorn åren 2013 och 2014 Situationsanalys december 2013baserad

Läs mer

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattats av den förmån som avses i detta avtal omfattas inte längre av förmånen när

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattats av den förmån som avses i detta avtal omfattas inte längre av förmånen när 1 TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM EKONOMISK FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING OCH SOM SKA BETALAS DÅ EN TJÄNSTEINNEHAVARE/ARBETSTAGARE SOM VARIT ANSTÄLLD VID EN KOMMUN ELLER SAMKOMMUN AVLIDIT

Läs mer

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Ändringar i avtalet om allmänna villkor Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Semesterlag. RIKSDAGENS SVAR 17/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till semesterlag och vissa lagar som har samband med den.

Semesterlag. RIKSDAGENS SVAR 17/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till semesterlag och vissa lagar som har samband med den. RIKSDAGENS SVAR 17/2005 rd Regeringens proposition med förslag till semesterlag och vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till 2004 års riksmöte överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

RP 263/2010 rd. Om alterneringsledighet föreskrivs i lagen om alterneringsledighet (1305/2002). Alterneringsledighet

RP 263/2010 rd. Om alterneringsledighet föreskrivs i lagen om alterneringsledighet (1305/2002). Alterneringsledighet RP 263/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att arbetstagarnas möjligheter

Läs mer

Avtalskurs avtal för tjänstemän HT Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Avtalskurs avtal för tjänstemän HT Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Avtalskurs avtal för tjänstemän HT 2016 På agendan Genomgång av avtalets centrala delar Praktisk tillämpning och avtalstolkning Våra rekommendationer Almegakontor Stockholm Kontaktpersoner Hanna Byström

Läs mer

FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch

FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch FAMILJELEDIGHETER 15 Lön för moderskaps-, faderskaps-, adoptionsoch föräldraledighet Till en arbetstagare som enligt sjukförsäkringslagen har rätt till moderskapsledighet betalas lön enligt 7 i kapitel

Läs mer

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7)

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7) KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 19/2003 1 (7) TJÄNSTEFÖRHÅLLANDE FÖR VISS TID 1 Tjänsteförhållandets längd 1.1 Grunder för tjänsteförhållande för viss tid En tjänsteinnehavare kan

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 01-04-03 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen avser

Läs mer

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi

Alterneringsledighet. te-tjanster.fi Alterneringsledighet te-tjanster.fi Alterneringsledighet för arbetssökande och arbetsgivare Alterneringsledighet är ett arrangemang där arbetstagaren i enlighet med ett alterneringsavtal som ingåtts med

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

U 37/2014 rd. Arbetsminister Lauri Ihalainen

U 37/2014 rd. Arbetsminister Lauri Ihalainen U 37/2014 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till rådets direktiv (arbetstidsdirektivet för inlandssjöfarten) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd

Läs mer

Konst- och kulturbranschen

Konst- och kulturbranschen Konst- och kulturbranschen Arbetsförhållandets villkor 1.4.2016 31.3.2017 Akavas Specialorganisationer rf och Fackorganisationen för konst- och kultursektorn TAKU rf har uppgjort denna rekommendation om

Läs mer

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om kommunala tjänsteinnehavare, upphävande av 26 i lagen om kommunala tjänstekollektivavtal samt ändring av 35 i statstjänstemannalagen

Läs mer

Kollektivavtal för optiker 1.12.2013-31.1.2017

Kollektivavtal för optiker 1.12.2013-31.1.2017 Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 1 (10) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum: 7 maj 30 sept 2013 Parter: Närvarande Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet Medarbetareförbundet: Huvudmannaförbundet: Ärende: Helena Yli-Koski Marit Innala Förändringar

Läs mer

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag

Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Villkor för vissa anställda vid bemanningsföretag Vård- och behandlingsverksamhet Övrig omsorgsverksamhet Bemanningsföretagen * Vårdförbundet 1999-07-01 tills vidare Innehållsförteckning Vårdförbundet

Läs mer

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2004:1swe

Använd din pappaledighet! Broschyrer 2004:1swe Använd din pappaledighet! Broschyrer 2004:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett

Läs mer

JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL för tiden 1.3.2016 28.2.2017

JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL för tiden 1.3.2016 28.2.2017 JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL för tiden 1.3.2016 28.2.2017 LÖN Grundtimlön Grundtimlöner 1.3.2016 eller från början av den närmast därpå följande löneperioden Lönegrupp Grundtimlön

Läs mer

Detta avtal gäller inte tjänsteinnehavar-/arbetstagargrupper som får motsvarande förmåner med stöd av lag eller förordning.

Detta avtal gäller inte tjänsteinnehavar-/arbetstagargrupper som får motsvarande förmåner med stöd av lag eller förordning. TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM EKONOMISK FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING OCH SOM SKALL BETALAS DÅ EN TJÄNSTEINNEHAVARE/ARBETSTAGARE SOM VARIT ANSTÄLLD VID EN KOMMUN ELLER SAMKOMMUN AVLIDIT

Läs mer

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattats av den förmån som detta avtal gäller omfattas inte längre av förmånen när

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattats av den förmån som detta avtal gäller omfattas inte längre av förmånen när 1 TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM EKONOMISK FÖRMÅN SOM MOTSVARAR GRUPPLIVFÖRSÄKRING OCH SOM SKA BETALAS DÅ EN TJÄNSTEINNEHAVARE/ARBETSTAGARE SOM VARIT ANSTÄLLD VID EN KOMMUN ELLER SAMKOMMUN AVLIDIT

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19 1() FÖRÄLDRALEDIGHET Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande

Läs mer

5.9.2011 ARBETSSTRIDSANVISNINGAR TILL BANKERNA OCH FÖRSÄKRINGSBOLAGEN 2011

5.9.2011 ARBETSSTRIDSANVISNINGAR TILL BANKERNA OCH FÖRSÄKRINGSBOLAGEN 2011 1 (8) ARBETSSTRIDSANVISNINGAR TILL BANKERNA OCH FÖRSÄKRINGSBOLAGEN 2011 1 Begreppet arbetsstrid och dess former Arbetsstrid är masspåtryckning i syfte att påverka motparten vid kollektivavtalsförhandlingar.

Läs mer

JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012

JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012 JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE 23.5.2012 INLEDNING Hyrt arbete är en ny arbetsform som ser ut att breda ut sig på arbetsmarknaden, även inom det journalistiska arbetet. Särskilt i Sverige

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 203-05-0 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01 201-05-01 1(7) SEMESTERLEDIGHET Semesterlagen gäller för alla arbetstagare. Genom lagen garanteras arbetstagaren semesterförmåner i sin anställning. De flesta bestämmelserna är tvingande till arbetstagarnas

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring av 28 och 47 j lagen om arbetsavtal, 16 semesterlagen

Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring av 28 och 47 j lagen om arbetsavtal, 16 semesterlagen RP 253/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring av 28 och 47 j lagen om arbetsavtal, 16 semesterlagen och 13 lagen om studieledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer