DYNAMO. Beskrivningar av de 18 utvecklings- & forskningsprojekt som ingår i programmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DYNAMO. Beskrivningar av de 18 utvecklings- & forskningsprojekt som ingår i programmet"

Transkript

1 V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I : 0 4 DYNAMO Beskrivningar av de 18 utvecklings- & forskningsprojekt som ingår i programmet D Y N A M O - S E M I N A R I E T I S I G T U N A 3 1 J A N U A R I - 1 F E B R U A R I

2 Titel / Title: DYNAMO - Beskrivningar av de 18 utvecklings- & forskningsprojekt som ingår i programmet. DYNAMO-seminariet i Sigtuna 31 januari - 1 februari 2005 Serie / Series: VINNOVA Information VI 2005:04 ISSN: Utgiven/ Published: Juli/July 2005 Utgivare / Publisher: VINNOVA Verket för Innovationssystem / Swedish Agency for Innovation Systems Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Information publiceras informations- och presentationsmaterial som beskriver VINNOVAs verksamhet samt programbeskrivningar, projektkataloger, verksamhetsberättelser etc. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. VINNOVA s mission is to promote sustainable growth by developing effective innovation systems and funding problem-oriented research. I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller VINNOVA s Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at

3 DYNAMO Beskrivningar av de 18 utvecklings- & forskningsprojekt som ingår i programmet DYNAMO-seminariet i Sigtuna den 31 januari 1 februari 2005

4

5 Förord DYNAMO är ett program som startades av VINNOVA den 1 juli Programmet innefattar ett regeringsuppdrag och har som långsiktigt mål att bidra till ökad kunskap om faktorer som påverkar lokal rörlighet och minskad ohälsa. Rörligheten i Sverige är lägre än i många andra jämförbara länder. Programmet bygger på en uppfattning, som stöds av aktuell forskning, att väl fungerande arbetsmarknadsprocesser är viktiga inte bara för ökad tillväxt, sysselsättning och för kompetensförsörjning, utan även för en god arbetsmiljö, lägre sjuktal och minskad utslagning. Med ökad frivillig rörlighet minskar risken att människor fastnar på fel arbetsplats eller i fel jobb. DYNAMO finansierar ett brett spektrum av forsknings- och utvecklingsprojekt med olika infallsvinklar på rörlighet. Bland de 18 projekten återfinns flera som är inriktade på arbetsgivarsamverkan och arbetsgivarringar med huvudfokus på att få sjukskrivna åter i arbete. Bland projekten ingår också studier av matchning och kompetensförsörjning för ökad tillväxt samt projekt som fokuserar på regionförstoring och pendling. Ett av projekten analyserar arbetsrättsliga och avtalsmässiga aspekter på hinder och möjligheter att få till stånd ökad rörlighet. Vi hoppas denna breda och spännande flora av projekt tillsammans skall generera nya tankar och framgångsvägar för en angelägen ökad rörlighet i landet. I denna skrift har sammanställts redigerade projektbeskrivningar som presenterades vid en konferens på Sigtunastiftelsen i januari Casten von Otter Ordf i bedömargruppen för DYNAMO Erling Ribbing Programledare VINNOVA

6

7 Innehåll Inledning Projekt för rörlighet och ökad hälsa genom aktiv samverkan Ökad rörlighet för ett livslångt och hälsofrämjande arbetsliv Vägar tillbaka - en studie av arbetsbyte för hälsa, utveckling och rehabilitering Livsmodellen Arbetsgivarringar som strategi för rörlighet och hälsa i arbetslivet Dynamo-projektet i Sörmland ABL - en långsiktigt hållbar modell Rörlighet för ökad hälsa Drivkrafter för ökad rörlighet Arbetsgivarsamverkan för minskad ohälsa Projekt för rörlighet, kompetensförsörjning, tillväxt och sysselsättning Win Win Skaraborg, Arbetsgivarringen Gemensam arbetsmarknad som strategi och mål för omvårdnadspersonal Samarbete för ökad rörlighet, minskad ohälsa och ett hållbart arbetsliv Dynamiska regioner och innovativ kollektivtrafik DINKOLL Rörlighet och näringslivsdynamik Regionförstoring ur ett genusperspektiv Kollektivtrafik värd priset Rörlighet på en lokal och regional arbetsmarknad Transportsystem, rörlighet och sjukskrivningar... 29

8

9 Inledning Den 31 januari till 1 februari, 2005 hölls ett seminarium i Sigtuna där företrädare för de projekt som ingår i DYNAMO-programmet var inbjudna. Projektledningarna medverkade genom att för varandra och för programmets bedömargrupp beskriva projekten och informera om vad man vill uppnå med projektet och hur långt man kommit i arbetet. En stor del av seminariet ägnades åt erfarenhetsutbyte och diskussioner. I denna skrift har en sammanställning gjorts över de olika DYNAMO-projekten. Tanken är att sprida information om det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom DYNAMO-programmet. 7

10 8

11 1 Projekt för rörlighet och ökad hälsa genom aktiv samverkan 1.1 Ökad rörlighet för ett livslångt och hälsofrämjande arbetsliv Projektledare: Ulla Larsson, Kalmar arbetsgivarring Kort bakgrund Ringen i Kalmar omfattar idag 48 företag. Det geografiska område i vilket dessa återfinns sträcker sig mellan Emmaboda, Torsås, Öland och Västerås. Sammantaget omfattas ca anställda i medlemsföretagen. En förstudie är genomförd i form av en lägesbeskrivning. Hundra intervjuer är genomförda varav hälften med arbetsgivarrepresentanter och den resterande halvan med fackliga representanter. På tre företag har även första linjens chefer intervjuats om sin syn på rörlighet. Planerade åtgärder för att förbättra rörligheten Inom projektet kommer följande aktiviteter att genomföras: Förankringsarbete på arbetsplatser genom samtal med ledningsgrupper, fack och anställda Fördjupningsarbete med arbetsplatser som är särskilt positiva till att satsa på rörlighet Utveckla praktiska modeller för intern och extern rörlighet rörlighetstrappa Inspirationsdag kring arbetsglädje och rörlighet Rörlighetsinspiratörsutbildning Utbildning Friska arbetsplatser där rörlighet ingår Ekonomisk analys Kartläggning och uppföljning Handbok i rörlighet 9

12 Förväntade resultat Det projektet avser att uppnå är att: Utveckla strategier för olika typer av rörlighet Skapa praktiska modeller för rörlighet. Arbetsgrupp tillsatt med nio arbetsgivare och åtta fackliga representanter Medverka för att rörlighet blir ett bestående inslag i arbetsplatsers verksamhet Hitta möjliga lösningar på olika problem och hinder som kan finnas i samband med rörlighet. 1.2 Vägar tillbaka - en studie av arbetsbyte för hälsa, utveckling och rehabilitering Projektledare: Gunnar Aronsson, Arbetslivsinstitutet Kort bakgrund Projektet syftar till att öka kunskaperna om betingelserna för rörlighet och enskildas överväganden och strategier för byte av arbetsgivare och/eller yrke. Projektet hänger nära samman med Starck & Partners (S & P) projekt Arbetsgivarringar som strategi för rörlighet och hälsa i arbetslivet som presenteras längre fram i denna skrift. Vilket samhällsproblem är projektet fokuserat på? Projektet fokuserar på ohälsa och sjukskrivningar med åtföljande samhällskostnader. Det finns idag många människor som inte befinner sig på för dem rätt arbetsplats och/eller i rätt yrke. Cirka 20 % av dem med fast anställning är sk dubbelinlåsta dvs varken i sitt önskade yrke eller på sin önskade arbetsplats. Denna grupp har större ohälsa än samtliga övriga grupper. Orsaksbeskrivningen är multidimensionell. En del av problemets lösning finns i individuell mobilitet och arbetsgivarsamverkan. Aktörssamverkan och planerade åtgärder En mycket bred bas för aktörssamverkan är skapad. Denna innefattar företrädare för: Svenskt Näringsliv, LO, TCO, AFA, VINNOVA, Arbetsmarknadsverket, Näringsdepartementet, Försäkringskassan, Folktandvården, Järfälla kommun, Arla Foods samt forskare vid Arbetslivsinstitutet. Projektet är ett åtgärdsinriktat FoU-projekt, vilket syftar till att öka kunskapsnivån om individuella, sociala, och organisatoriska mekanismer och förhållanden, som bidrar till att anställda blir kvar i för dem skadliga arbetsmiljöer. Projektet syftar också till att öka kunskapen om vad som kan bidra till bra rörlighet. Här studeras särskilt, vad man kommit att kalla, psykologiska vändpunkter. För att försöka fånga den individuella processen genomförs intervjuer med personer som befinner sig mittemellan, dvs i en övergångsperiod. Uppföljning kommer att ske efter 12 månader. En fråga som ställs är 10

13 varför en individ kommit till S & P. Här studeras särskilt om klienten blickar framåt eller bakåt. Är klienten där för att ta sig vidare, framåtblickande eller är han där för att han varit sjuk och blivit sjukskriven, tillbakablickande. Viktigt är även att försöka fånga omgivande processer som medverkat till psykologiska vändpunkter. De personer som ingår i studien har i genomsnitt varit sjukskrivna i 18 månader. Förväntade resultat Projektet syftar till att utveckla en organisationsmodell som motverkar inlåsning. Uppföljningar kommer att göras på individuell nivå. Att det ska ha löst sig för individerna på ett eller annat sätt blir då ett sätt att mäta resultaten. När det gäller vad som ses som en bra lösning, är det alltför snävt att enbart arbeta utifrån kriteriet att alla ska vara tillbaka i arbete. Ibland kan sjukpension vara den bästa lösningen. Viktigt att ha med sig i arbetet är att detta är långsamma processer där människor fattar viktiga beslut. Området är relativt outforskat. 1.3 Livsmodellen Projektledare: Magnus Andersson, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet Avd 5 Malmö Kort bakgrund Livsmodellen är en samarbetsmodell inom livsmedelskedjan som bygger på tvärfacklig samverkan över företagsgränser för förebyggande och rehabiliterande arbete. Samhällsproblem och orsaker Många människor behöver byta arbete för att över huvud taget kunna fortsätta att arbeta efter en sjukdom. För en sådan person med låg utbildningsnivå kan det vara extra svårt att komma vidare. Har han/hon t ex arbetat i ett bageri och fått mjölallergi kan vederbörande inte gå tillbaka till sin gamla arbetsplats. Finns det däremot ett branschvist samarbete för att underlätta återgång i arbete kan personen ha nytta av de branschspecifika kunskaperna han/hon besitter t ex hygienkunskap och livsmedelshanteringskunskap. Planerade åtgärder och samverkan Tanken är att skapa nya former för rehabilitering och förebyggande arbete. Vidare vill man i projektet skapa fackligt engagemang och drivkraft i rehabiliteringsarbetet råda bot på facklig passivitet. Om de fackliga företrädarna får bättre kunskap, har de också bättre förutsättningar att vara drivande när det gäller att skapa nytt arbete för de medlemmar, som löper risk att bli långtidssjuka. Projektet arbetar för att öka rörligheten i kedjan Jord till bord. Med uttrycket Jord till bord menas det faktum att det finns många tänkbara arbetsplatser inom livsmedelskedjan för en person som kan branschen, 11

14 exempelvis hotell, restaurang, skolkök, livsmedelsaffär. Arbetssättet i projektet är parvis samverkan. En facklig företrädare och en arbetsgivarrepresentant arbetar tillsammans inom och mellan företag för att skapa möjligheter för anställda att pröva nya jobb. Vidare handlar det om att utbilda fackliga förtroendemän i sk coaching, för att dessa ska kunna ge sina medlemmar vägledning och stöd. Man vill också uppnå att projektet får kopplingar till andra stora program t ex VINN VÄXT samt att modellen sprids i landet, bl a genom LO. Förväntade resultat Maj 2005: En Livsring 8 medlemmar i nytt arbete utprovning av modellen samt redskap Dec 2005: Livsringar i Malmöregionen Dec 2006: Livsringar i Skåne 1.4 Arbetsgivarringar som strategi för rörlighet och hälsa i arbetslivet Projektledare: Lennart Svensson, Starck & Partner AB Kort bakgrund Starck & Partner har funnits sedan år Ringen omfattar 44 företag och organisationer i en geografisk räckvidd som omfattar Strängnäs, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Ramavtal är upprättade med samtliga företag. Den genomsnittliga sjukskrivningslängden för personer som ringen arbetar med var tidigare ca 18 månader men en ökning har nu skett till ca månader. Samhällsproblem och orsaker Efter ett antal år på ett och samma arbete brukar prestationen och motivationen börja dala för många människor. Det kan finnas många olika orsaker till detta, både interna i arbetet och externa dvs utanför arbetet. I denna fas är det många som självmant söker sig till ett nytt jobb, internt eller externt. Ringen vänder sig till personer som inte tar sig vidare utan fortsätter att röra sig nedåt i prestationskurvan. Många som kommer till Starck & Partner beskriver det som att få sätta sig i väntrummet, dvs de väntar på att något ska hända. Åtgärder och förväntade resultat Aktuella exempel på företag, där ringen har lyckats uppnå sin målsättning att komma in tidigt, är Roslagståg och Nynäshamns kommun. På Roslagståg, som har många högutbildade invandrare anställda som konduktörer, får hela personalen tillgång till karriärplanering. Denna insats vänder sig alltså inte till sjukskrivna utan till friska och det är givetvis frivilligt att delta. Arbetsgivarsidan resonerar som så, att om de anställda inte 12

15 är motiverade att stanna kvar i företaget så är det bäst för alla parter att de söker sig vidare. Varför ska vi ha människor anställda som är färdiga med oss? Dessa individer kommer även att erbjudas stöd när det gäller att söka nytt jobb, ca 30h/individ. I Nynäshamns kommun har man istället satsat på att ge korttidssjukskrivna möjlighet att komma helt anonymt och frivilligt till ringen. De har även möjlighet att komma på kvällstid. Det svåra i sammanhanget är attityderna till rörlighet. Den anställde kan ha svårt att uttrycka sin önskan om att gå vidare om han inte vet att han faktiskt kan göra det. Arbetsgivaren å andra sidan kan ha svårt att säga till en anställd att det nog är dags för honom/henne att gå vidare. Det är dessa personer som är trötta på sitt arbete och vill gå vidare som man hoppas ska komma till ringen. Ännu är det dock för tidigt att säga om man kommer att nå denna grupp eller om det är andra personer som kommer att använda sig av möjligheten. 1.5 Dynamo-projektet i Sörmland Projektledare: Lars Spjut, Landstinget Sörmland Kort bakgrund Regionala Arbetsmiljö & Rehabiliteringsgruppen, RAR, i Sörmland bedriver sedan 2002 ett arbetsmiljö- och rehabiliteringsprojekt med medverkan av länets kommuner, Försäkringskassan i länet samt Arbetsmiljöinspektionen i Linköping/Eskilstuna. Under arbetets gång upptäckte man, att arbetet med rehabilitering av långtidssjukskrivna mer eller mindre havererat. För att kunna utöka arbetsinsatserna vad gäller rehabiliteringen sökte och erhöll man bidrag från VINNOVA. Planerade åtgärder och aktörssamverkan Målet med detta tilläggsprojekt är att identifiera och om möjligt lösa de systemfel som försvårar arbetet med att avsluta långa sjukfall på ett bra sätt. Detta arbete bedrivs i tre steg: 1. Kategorisering av samtliga långtidssjukskrivningsärenden, > 6 mån i en av länets kommuner. Detta arbete genomförs av rehabsamordnare i samråd med Tor Larsson och Peter Westerholm, ALI. Tor Larsson leder forskningsdelarna av projekten. 2. Analys av ärendegången, identifiering av de naturliga eller bästa möjliga lösningarna/avsluten samt identifiering av existerandehandläggningsproblem eller hinder. Denna analys utförs av en arbetsgruppbestående av erfarna personalhandläggare från tre av de medverkande kommunerna, Försäkringskassans verksamhetsutvecklare samt en utredare från Länsarbetsnämndens kansli i samråd med Tor Larsson och Peter Westerholm. I detta skede befinner sig projektet våren

16 3. Samråd mellan berörda myndighetschefer mot bakgrund av det underlag som den myndighetsgemensamma arbetsgruppen tagit fram Detta beräknas ske hösten Förväntade resultat Målet är att analysera och åtgärda idag existerande systemfel samt att, om så krävs, mobilisera det stöd från nationell nivå, som erfordras för att åstadkomma effektivare arbetslivsinriktat rehabiliteringsarbete i Sörmland. Förhoppning är givetvis, att om projektet finner framkomliga vägar för att effektivisera detta arbete, resultaten kan spridas till resten av landet. 1.6 ABL - en långsiktigt hållbar modell Projektledare: Krister Rosendahl, Arbetsgivarringen Boden Luleå Kort bakgrund ABL står för Arbetsgivarringen Boden Luleå. Utgångspunkt för projektet är att på sikt göra samverkan som process mera självgående genom att utveckla en modell som understöder medlemsorganisationernas interna förankring av ringverksamheten, interorganisatoriskt utbyte samt kunskapsspridning. Nuvarande samhällsproblem Två huvudproblem presenterades under seminariet: 1. Problematisk framtida arbetskraftsförsörjning - Allt fler lämnar arbetslivet med ålderspension. Samtidigt står en stor del av arbetskraften utanför arbetsmarknaden, t ex genom förtidspension och arbetslöshet. 2. Den ökade sjukfrånvaron - Medför en ökad samhällskostnad, kostnad för företagen samt skapar en ond spiral på arbetsplatser genom ökad arbetsbelastning och stress. Problemets orsaker Ett antal faktorer har identifierats av projektet: Otydliga arbetsorganisationer, oklar arbets-och ansvarsfördelning Uppskruvat tempo, flexibilitet och omställningar Temporära lösningar, ej långsiktiga strategier Litet utbyte och rörlighet av kompetens Osäkerhet i kontakt med rehabiliteringsaktörer om regeltolkning 14

17 Planerad aktörssamverkan Projektet går ut på att skapa förutsättningar för livskraftig, långsiktigt hållbar samverkan genom att: Mötesplatser skapas Behov lyfts, möts och samordnas Plattform för utbyte över bransch- och sektorsgränser skapas, balanserade av likheter/olikheter Helikopterperspektiv anammas Kanaler för återföring skapas, kontaktpersonernas ökade kunskaper/erfarenheter förs vidare och nyttjas inom moderorganisationerna Samverkan planeras med Gällivareprojektet genom att erfarenhetsutbyte/träffar kommer ordnas. Förväntade resultat Ett ökat utbyte mellan arbetsgivare skapar: Lärande genom erfarenhetsutbyte samt synergieffekter Metod- och kompetensutveckling, långsiktiga strategier - ej tillfälliga lösningar Optimalt utnyttjande av befintliga resurser. I förlängningen ser man även som ett önskvärt resultat att nätverket blir mer självgående och inte så personbundet samt att de informella kontakterna ökar. Uppföljning Ständig, processuell uppföljning kommer att ske. Följeforskningen omfattar två delar: 1. Horisontell studie: Förståelse, öppenhet och ömsesidighet i utbytet mellan ringanslutna arbetsgivare. Studien genomförs med hjälp av inventering, social nätverksanalys samt deltagande observationer. 2. Vertikal studie: Intern medvetenhet om nätverkets roll. Kunskapsspridning och kommunikation kring kunskaper/erfarenheter hos ringmedlemmarna. Studien genomförs vid ett strategiskt urval av 4-6 arbetsgivare med fortlöpande djupintervjuer samt deltagande observationer. 1.7 Rörlighet för ökad hälsa Projektledare: Kathrin Abrahamsen, Ludvika kommun Kort bakgrund Föreliggande projekt är ett samarbetsprojekt mellan offentlig sektor och det privata näringslivet i Västerbergslagen. I projektet samverkar medlemsföretagen kring arbets- 15

18 livsinriktad rehabilitering och förebyggande arbete. För närvarande är Samhall, ABB, Ludvika kommun, Smedjebackens kommun, Ruukki och Landstinget anslutna till nätverket i samarbete med bl a Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Högskolan i Dalarna. De tre perspektiv man utgår ifrån är främjande, förebyggande och rehabiliterande. Samhällsproblem i fokus Ohälsan i Ludvika och Smedjebacken är mycket hög vilket framgår av Försäkringskassans statistik för Dalarna. Vidare finns problem med inlåsning och låg rörlighet. Vissa får t o m dubbel guldklocka. Ytterligare ett problem som särskilt lyfts fram är det faktum att kvinnor är sjukskrivna längre tid och i större utsträckning än män. Samtidigt får kvinnorna generellt sett sämre rehabilitering än män, enligt forskning på området. För att underlätta för kvinnor att återgå i arbete ger ringen sk hemresurs. Denna tjänst som tillhandahålls av Samhall kan givetvis även ges till män. Forskarstöd och utvärdering Högskolan Dalarnas bidrag till projektet är forskarstöd och utvärdering utifrån ett interaktivt förhållningssätt med nyttan i fokus. Forskarna finns med i projektet och tillför tvärvetenskapliga kompetenser. Syftet är att de ska fånga upp det som projektet, ringen, uppfattar t ex när det gäller skillnader mellan män och kvinnor. Projektets mål De mål man satt upp i projektet är att: Minst 100 individer har deltagit i projektet Deltagarna upplever att de funnit en lösning, fått en personlig utveckling, hälsan och arbetsförmågan är förbättrad. 80 % av deltagarna är i arbete eller studerar 1/3 av deltagarna är med i förebyggande syfte Arbetsgivarringen är en permanent ekonomisk förening som är självbärande Minst 10 nya arbetsgivare har anslutit sig till ringen under 2005 och minst fem nya under 2006 En metod för att fånga upp tidiga signaler på ohälsa hos individer är utvecklad och implementerad hos arbetsgivarna. 16

19 1.8 Drivkrafter för ökad rörlighet Projektledare: Kerstin Ekberg, LIU, Linköpings universitet Kort bakgrund Forskargruppen samverkar med tre ringar; företagsringen i Boxholm, företagsringen i Norrköping samt Handelskompetens i Östergötland. Två av dessa, Boxholm och Handels är partssammansatta varför de inte kallas arbetsgivarringar utan företagsringar. En översikt över ringarna, deras intressenter och inriktning, vilken bransch/sektor de riktar sig mot, hur de har organiserat sin verksamhet, hur länge de varit verksamma samt vilken integration de har med samhällsaktörer, redovisades under seminariet. Syfte Projektets övergripande syfte är att stödja en ökad rörlighet, hälsa och kompetensförsörjning inom och mellan organisationer. Inom organisationen avser kompetensutvecklingsåtgärder, alternativa karriärvägar, systematisk arbetsrotation etc. Mellan organisationer syftar på byte av arbetsgivare och handlar om att komma åt inlåsningsproblematiken. Åtgärder och aktörssamverkan Hittills har projektet arbetat med planering och förankring. Under våren genomförs ett kartläggningsarbete. Intervjuer kommer även att genomföras med relevanta aktörer. Vidare kommer ett seminarium att genomföras för att identifiera de utvecklingsbehov som finns i ringarna. Projektet har fyra huvudfokus: Utveckling och prövning av metoder för rehabilitering tillbaka till arbete Prevention av ohälsa Kompetensutveckling av anställda och ledare i medlemsföretagen Utveckling av företagsringar vad gäller deras inriktning och arbetsformer/metoder Den första punkten omfattar inte enbart enskilda individer utan även arbete med företagen. Den tredje punkten handlar om att skapa en beredskap att hantera rörlighetsfrågor. Den sista punkten handlar om hur arbetsgivarringen kan utvecklas för att bli ett nav, en intermediär, för att jobba med rörlighet. Förankring Projektet har arbetat mycket med förankring. Detta har tagit sig uttryck i att en styrgrupp tillsats bestående av de tre ringrepresentanterna, en företagsrepresentant, en person från Försäkringskassan, en person från Arbetsförmedlingen, de två forskarna samt en processtödjare. Vidare har en referensgrupp tillsatts bestående av en utökad 17

20 grupp: representanter från ringarna medlemsföretagen, Försäkringskassan, Arbetsmarknadsverket/Arbetsförmedlingen, Företagshälsovården, fackliga organisationer samt forskare. Förväntat resultat Forskningen bedrivs i en cirkulär process. Arbetsprocessen startar i ringarna där deras utvecklingsbehov och olika idéer kommer fram. Nästa steg i processen består av forskning och analys. Detta steg återkopplas sedan till ringarna. Man jobbar alltså genom ringarna för att skapa förutsättningar för rörlighet. Tanken är att resultaten ska få spridning genom de centrala aktörer som sitter med i referensgruppen. 1.9 Arbetsgivarsamverkan för minskad ohälsa Projektledare: Kjell Degerman, Gällivare RehabTjänster Kort bakgrund Samarbetet mellan arbetsgivarna i Gällivare, såväl offentliga som privata har döpts till Initiativet. Kjell Degerman är koordinator medan Lena Rantakyrös roll är att följa upp, utvärdera samt vara bollplank till projektledaren. En stor fördel anser man det vara att arbetsgivarna är drivande i ringen. På så vis har man tilltro till ringens överlevnad då den sk eldsjälsproblematiken inte blir aktuell. Planerade aktiviteter och aktörssamverkan I starten har man planerat för följande aktiviteter: En konferens om arbetsgivarsamverkan för att öka kunskaperna om fördelarna med ett arbetsgivarsamarbete samt för att fånga upp idéer, problem och önskemål om kommande aktiviteter. Kartlägga nuläget hos företag och organisationer i relation till målsättning Kartlägga den förväntade nyttan av samverkan hos organisationerna i nätverket Utse resurspersoner som kan kommunicera inom olika områden i nätverket Upprätta en webbplattform för att medlemsföretagen och övriga intressenter i samhället ska kunna följa och ta del av arbetet. Detta är ett aktionsforskningsprojekt och alla aktiviteter följs upp kontinuerligt. Ett samarbete finns även med Arbetsgivarringen Boden Luleå när det gäller t ex utbildning och konferenser. 18

21 Förväntade resultat Fyra utmaningar som projektet lyfter fram är: Kompetensförsörjningen i framtiden Att öka arbetskraftens rörlighet genom arbetsprövning eller praktik Att minska sjukfrånvaron och effektivisera rehabiliteringen Att utveckla en hållbar modell för arbetsgivarsamverkan. 19

22 2 Projekt för rörlighet, kompetensförsörjning, tillväxt och sysselsättning 2.1 Win Win Skaraborg, Arbetsgivarringen Projektledare: Ulf Andersson, Pomona Balance Aktiebolag Kort bakgrund Syftet med projektet är att bilda en arbetsgivarring i Skaraborg av organisationerna Industrikompetens i Skaraborg och Medflyttarakademin i Skaraborg. Projektet utgår således från två befintliga projekt. Medflyttarakademin svarar mot problemet att rekrytera utbildad personal till Skaraborg och syftar till att underlätta för människor att ta kvalificerade anställningar genom att hjälpa deras medflyttande att också få anställning. Medlemmarna är i huvudsak offentliga förvaltningar, Skövde kommun, Vara kommun, Skara kommun och Primärvården. Industrikompetens är skapat för att de ingående företagen ska kunna byta personal inbördes. Medlemmarna är tillverkande företag i Skaraborg och organisationen har idag 24 medlemmar, Volvo Personvagnar, Electrolux, Arla Foods, Euromation, Grönlunds Plåt, Mago, Autokaross i Floby. Syfte Projektet svarar mot behov att: stimulera tillväxt öka rörligheten i arbetslivet stödja människors karriärutveckling stödja och motivera människor i sjukskrivning och arbetslöshet minska sjukskrivningar motverka utslagning stödja förbättring av arbetsplatser 20

23 Orsaker till problemet Orsaken till problemet beskrivs som fyrdelat i projektet. Dels handlar det om splittrat ansvar mellan de olika aktörerna, dels medför regelverk att det är svårt att starta åtgärder i ett tidigt skede. Projektledaren menar vidare att attitydförändringar behövs kring rörlighet och identifikation med yrket. Slutligen belyser man problematiken kring slimmade företag och förvaltningar vilket medför att omplaceringsmöjligheter många gånger saknas inom organisationen. Planerade åtgärder och aktörssamverkan Viktigt är att sätta individen i fokus, det handlar om medvetna val från individens sida. Här kommer man att arbeta med sk coaching. Attitydförändringar är en annan viktig del att arbeta med. Vidare är det viktigt att skapa fasta kontakter mellan intressenter såsom arbetsgivare, fack, samhällets institutioner och individerna själva. Förväntade resultat De uppsatta projektmålen omfattar 250 individuella insatser årligen, vilket med 50 % framgång leder till en halvering av de långa sjukskrivningarna. När det gäller effektmål har man satt upp halverad sjukskrivning, minskad tillströmning och fokus på friskhet, samt effektivare kompetensförsörjning. En doktorand kommer att följa upp arbetet och titta på eventuella attitydförändringar. Vad är gjort? Projektorganisationen är etablerad Förstudie är genomförd Beslut om en förening är taget Metodiken är anpassad - kommer från annan verksamhet Ledarutveckling genomförd för två grupper Deltagarutveckling genomförd för två grupper En speciell underprojektgrupp för tidiga insatser är i arbete Ansökan om kompetensanalys är inskickad. 2.2 Gemensam arbetsmarknad som strategi och mål för omvårdnadspersonal Projektledare: Ann-Sofie Svensson, Landstinget Kronoberg Kort bakgrund Målet med projektet är att skapa möjlighet för en gemensam och rörlig arbetsmarknad mellan kommun och landsting för vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Dessa 21

24 kategorier omvårdnadspersonal har kortast utbildning, låg status och är kvinnodominerade. De kommuner som inkluderas i projektet vid sidan av Landstinget Kronoberg är Växjö och Ljungby. Samhällsproblem Två huvudproblem identifieras av projektet. Det första är att inlåsning på arbetsmarknaden och i yrket kan leda till hög sjukfrånvaro. Det andra är att den låga statusen på vårdyrket kan resultera i bristande tillgång på arbetskraft. Planerade åtgärder och aktörssmverkan Tre olika åtgärdsmöjligheter redovisas. Den första är att skapa adekvata utvecklingsmöjligheter, den andra är att genomföra kompetensutveckling på olika nivåer och inom olika ämnesområden. Slutligen anges som möjlig åtgärd att göra en översyn av arbetsrättsliga lagar och avtal samt personalpolitiska regler. När det gäller aktörssamverkan hänvisas till det gemensamma ägaransvaret mellan kommun och landsting, partsammansatt arbete, de nio arbetsplatser som ingår samt det faktum att Sveriges Kommunalarbetareförbund och Sveriges kommuner och landsting, fd Kommun och landstingsförbundet, är engagerade. Förväntade resultat Förväntade utfall av projektet är ökad kompetens, ökad personalrörlighet, höjd status i yrket samt ökad mångfald och slutligen bibehållen/förbättrad hälsa. De specifika krav som ställs på anställda i vårdyrken kan verka som en försvårande faktor när det gäller arbetsgivarringstanken. Höjd kompetens leder till minskade inlåsningseffekter dvs ökad rörlighet som leder till ökad status vilket även leder till att mångfald uppnås vilket i sin tur innebär förbättrad hälsa och minskade sjukskrivningar. Det är denna kedja projektet vill se i sitt arbete. En modell för den gemensamma arbetsmarknaden presenterades under seminariet. I mitten befinner sig medarbetaren samt patienten/omsorgstagaren. Utanför denna cirkel har vi klimat, kultur, organisation, ledarskap och förhållningssätt. Allra längst ut i cirkelmodellen befinner sig samhället med kommun och landsting i fokus. Mellan dessa yttre cirklar har vi kompetensutveckling, gemensam fortbildning och erfarenhetsutbyte som en del. Vägledningscentrum, validering av den tysta kunskapen för att skapa rörlighet, lärcentrum och utbildningar på nätet, flexibelt lärande som en annan del. Gemensamt resursutbyte i Ljungby som ytterligare en del samt slutligen arbetsrättsliga lagar och avtal samt personalpolitik. Sveriges kommuner och landsting är engagerat på riksnivå i detta projekt. Projektet syftar till att skapa en gemensam arbetsmarknad och lämna sk revirtänkande, vilket gör att detta kan ses som ett normprojekt. Personalförsörjningen kommer att bli problema- 22

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

DYNAMO nytt. Vad har hänt sedan sist? ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN. November 2005

DYNAMO nytt. Vad har hänt sedan sist? ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN. November 2005 DYNAMO nytt ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN November 2005 Vad har hänt sedan sist? Lärdomar från andra länder om rörlighet och arbetsgivarsamverkan. Den 3 november hölls

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Mål Skapa en fungerande kedja för Samverkan mellan livsmedelskedjans aktörer Rörlighet på arbetsmarknaden Möjligheter till livslång utveckling och karriär Jämställdhet

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet?

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? NFT 4/2006 Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? av Gunnel Blomberg Svenska Försäkringsföreningen anordnade den den 5 december 2006 ett heldagsseminarium över ämnet Rehabilitering och

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet genom att ge stöd till omställning och kompetensutveckling, både till

Läs mer

Allt att vinna med Nyckelringen i Sörmland

Allt att vinna med Nyckelringen i Sörmland Page 1 of 7 Kunskapsbank Behålla Rehabilitering Allt att vinna med Nyckelringen i Sörmland Nyckelringen i Sörmland är en arbetsgivarring, ett nätverk av företag som samarbetar kring personalfrågor. Med

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer