Måltidsrast eller måltidsuppehåll på restaurang

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Måltidsrast eller måltidsuppehåll på restaurang"

Transkript

1 Institutionen för mat, hälsa och miljö Måltidsrast eller måltidsuppehåll på restaurang Niji Fujiwara Kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Restaurangmanagerprogrammet, 180 högskolepoäng Handledare: Barbara Rosengren Examinator: Kerstin Bergström Datum: Juni, 2010

2 Institutionen för mat, hälsa och miljö MHM Box 320, SE Göteborg Titel: Måltidsrast eller måltidsuppehåll på restaurang Författare: Niji Fujiwara Typ av arbete: Kandidatuppsats, 15 hp Handledare: Barbara Rosengren Examinator: Kerstin Bergström Program: Restaurangmanagerprogrammet, 180 hp Antal sidor: 38 Datum: Juni, 2010 Sammanfattning Måltider på arbetsplatsen är en viktig aspekt för arbetares arbetsmiljö och trivsel på arbetsplatsen. Inom restaurangbranschen tillämpas två olika typer av måltidspaus i form av måltidsrast och måltidsuppehåll, som i sin tur har olika för- och nackdelar. Måltidsrast är en schemalagd, obetald måltidspaus medan måltidsuppehåll är en betald måltidspaus, då arbetstagare måste vara ständigt tillgängliga under hela matpausen. Måltidspaus under arbetsdagen har stor betydelse och en ostörd, ordentlig måltidspaus av tillräcklig längd leder till bättre hälsa och arbetstrivsel för medarbetare. Därför fokuserade denna studie på restauranganställdas måltidspausformer med syftet att ta reda på deras åsikter och upplevelser kring måltidsrast och måltidsuppehåll. I studien undersöktes det dessutom bland medarbetare inom restaurangbranschen vilken av måltidspausformerna som föredras mest och varför. I samband med studien lyftes det även fram vad restaurangmedarbetare ansåg som för- samt nackdelar med respektive måltidspausform. Enkätmetoden användes som undersökningsmetod och 100 stycken bekvämlighetsmässigt valda restauranganställda inom den privata sektorn i centrala Göteborg undersöktes. Undersökningsresultatet visade bland annat att måltidsuppehåll var den måltidspausformen som föredrogs av flest medarbetare inom restaurangbranschen. Det var dock en stor andel som föredrog måltidsrast också. Den stora anledningen till varför måltidsrast föredrogs bland restauranganställda visade sig vara att den anses ge personer tid till att äta i lugn och ro och många personer påpekade att måltidsuppehåll ibland kan göra att de måste avbryta måltiden och arbeta. Å andra sidan var den stora anledningen till varför måltidsuppehåll föredrogs att restauranganställda får eget ansvar att sprida ut raster över arbetspasset, samt att de får betalt under matpausen. Personerna som inte föredrog måltidsrast ansåg bland annat att det är en av måltidsrastens nackdelar att man alltid har bestämda tider för rast. Nyckelord: måltidspaus, restauranganställda, måltidsrast, måltidsuppehåll, arbetsmiljö

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Restauranganställdas måltidsavbrott i arbetet Arbetstidslagen Organisationsteorier samt humanresurser Maslows behovshierarki Arbetsmiljö Dygnsrytm Måltider och tider Arbetares måltider och hälsa Stress i arbetslivet Bra mat på jobbet Forskning om skiftarbete och hälsa Måltiden på arbetsplatsen som forskningsarena Problematisering Syfte Frågeställningar Avgränsningar Metod Metodval - enkät Urval av undersökningsmålgrupp Etiska principer Tillvägagångssätt Utformning av enkäten Pilotstudie Föreberedelser Genomförandet Svarsbearbetning och dataanalys Bortfall Studiens validitet och reliabilitet Resultat Könsfördelning av undersökningsdeltagare Fördelning av undersökningsdeltagarnas anställningsform Undersökningsdeltagares måltidspausform på nuvarande arbetsplats Undersökningsdeltagares preferens av måltidspausform Anledningar till varför måltidsrast föredras Anledningar till varför måltidsuppehåll inte föredras Anledningar till varför måltidsuppehåll föredras Anledningar till varför måltidsrast inte föredras Korrelation mellan kön och preferens av måltidspausform Korrelation mellan nuvarande anställningsform och preferens av måltidspausform Korrelation mellan nuvarande måltidspausform och preferens av måltidspausform Diskussion Metoddiskussion Metodval Urval av undersökningsgruppen Utformning av enkäten Undersökningens genomförande Resultatdiskussion Restauranganställdas preferens av måltidspausform Anledningar till varför måltidsuppehåll föredras Anledningar till varför måltidsrast inte föredras Anledningar till varför måltidsrast föredras Anledningar till varför måltidsuppehåll inte föredras Förslag till fortsatta studier Referenser Bilaga 1 Enkät till medarbetare angående måltidspauser i restaurangbranschen... 36

4 1 Inledning Måltiden på arbetsplatsen är ett forskningsområde som inte har fått mycket uppmärksamhet, varken inom Sverige eller i övriga världen (Livsmedelsverket, 2007). Den forskning som har gjorts hittills om måltiden på arbetsplatsen fokuserar på skiftarbetare som framför allt arbetar inom vården, buss- och taxiförare, samt industriarbetare. Forskningen belyser ofta skiftarbetares stress och den negativa hälsopåverkan som är relaterad till deras obekväma arbetstider, samt måltider. Framförallt en enkätundersökning om arbetsmiljön i vården tydde på att många av de anställda ansåg att kunna äta i lugn och ro var något som var viktigt för måltiden på arbetsplatsen (Nyberg, 2009). Enligt Lennernäs och Wiberg (2006) räknas restaurangpersonal som en grupp arbetstagare som arbetar udda arbetstider. Medarbetare inom restaurangbranschen har även ofta ständigt pågående, stressiga arbetsförhållanden och därför är det viktigt att maten äts ordentligt. Dock har inte någon forskning om restaurangpersonalens måltider på arbetsplatsen gjorts i Sverige. Dessutom har författaren själv arbetserfarenhet inom restaurangbranschen och anser att restauranganställdas måltidsförhållande på arbetsplatsen är ett viktigt område som måste uppmärksammas för en förbättrad arbetsmiljö i branschen och arbetstrivsel för de anställda. Denna studie fokuserar på restauranganställdas måltidspausformer, nämligen måltidsrast och måltidsuppehåll, som en viktig arbetsmiljöfråga. Måltidsuppehåll är en vanligt förekommande måltidspausform inom restaurangbranschen, som enligt hotell- och restaurangfackets kollektivavtal definieras som en betald måltidspaus (HRF, 2010). Måltidsuppehåll innebär samtidigt att personalen måste vara närvarande på arbetsplatsen och vara tillgänglig under hela arbetsdagen. Måltidsrast däremot är en obetald måltidspaus där personalen har möjligheten att lämna arbetsplatsen vid behov. 2 Bakgrund I det här avsnittet presenteras sammanfattningen av kunskaper för att belysa uppsatsens problemområde. Först definieras begreppen måltidsrast och måltidsuppehåll för att tydliggöra innebörden av dessa. Sedan introduceras gällande arbetstidslag till ämnesområdet. Därefter beskrivs organisationsteorier. Synen på humana resurser beskrivs för att ge en inblick i det Human Resource-perspektiv (HR-perspektiv) som ligger till grund för dagens organisationsstudier. Beskrivning av Maslows behovshierarki som betonar människors olika behov utgör en modell för problematisering. Dessutom presenteras utmärkande drag för en tillfredsställande arbetsmiljö i termer av statliga organisationers ideal, samt bestämmelser och även vetenskapliga teorier. Dygnsrytm, måltider och tider, arbetares måltider och hälsa, samt stress i arbetslivet beskrivs. Även beskrivning av bra mat på jobbet, livsmedelsverkets rådgivningsrapport om måltider på arbetsplatsen, anges. Slutligen presenteras forskning kring personalens måltider på arbetsplatsen. Eftersom det inte verkar finnas någon tidigare forskning om just restauranganställdas måltider introduceras forskning om allmänna anställdas samt några andra yrkesgruppers måltider för att komma närmare på problemområdet. 2.1 Restauranganställdas måltidsavbrott i arbetet Enligt Hotell och Restaurang Fackets (HRF) kollektivavtal kan företaget tillämpa måltidsraster eller måltidsuppehåll som anställdas måltidspaus (HRF, 2007). Måltidsrast är ett schemalagt arbetsavbrott för en måltid som inte räknas som arbetstid. Måltidsrasterna skall vara högst 60 minuter sammanlagt i genomsnitt per dag. Om bruttoarbetstiden uppgår till max 4,5 4

5 timmar är en 30 minuters måltidsrast det mesta som får tas ut. Måltidsuppehåll kan tillämpas istället för måltidsrast beroende på arbetsförhållandena. Måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden. Arbetstagaren måste befinna sig på arbetsplatsen och vara beredd att rycka in och arbeta. Nattarbetare som arbetar mellan klockan 12 på natten och 7 på morgonen har alltid måltidsuppehåll. 2.2 Arbetstidslagen Arbetstidslagen reglerar hur mycket en arbetstagare får arbeta per dygn, per vecka och per år. Lagen behandlar även raster och pauser (Arbetsmiljöverket, 2010). Arbetstidslagen tillämpas på de flesta arbetstagare som arbetar för arbetsgivare förutom ett fåtal yrkesgrupper som till exempel husligt anställda, exempelvis hembiträden (Bylund & Viklund, 2010). Reglerna i arbetstidslagen (1982:673) kan ersättas med kollektivavtal. Arbetstidslagen säger att arbetsgivare har rätt till att byta ut raster mot måltidsuppehåll beroende på arbetsförhållande. Enligt arbetstidslagen (1982:673) skall arbetstagaren ha en rast på minst 30 minuter efter 5 timmars arbete i följd då denne arbetar mellan sex och nio timmar. 2.3 Organisationsteorier samt humanresurser Idag tillbringar många människor sina liv i organisationer där de gemensamt utför aktiviteter som styrs av någon form av ledarskap i syftet att uppnå uppsatta mål (Eriksson-Zetterqvist, Kalling, & Styhre, 2006). I takt med att företag och organisationer blev allt större under industrialismen utifrån ett historiskt perspektiv uppkom många organisationsteorier för att beskriva samt öka förståelsen för hur organisationer fungerar. Fram tills 1930-talet betraktades organisationen som ett mekaniskt system där varje arbetare sågs som en kugge i maskineriet. Eriksson-Zetterqvist m.fl. (2006) beskriver att Fredrick Taylor var en entreprenör som är känd för the principles of scientific management, vilket betyder att alla arbetsuppgifter skall studeras vetenskapligt av experter eller arbetsledning och sedan bestämmer de och lär medarbetarna hur de ska utföra optimalt arbete. Taylors teori som präglas av rationellt tänkande, där individuella arbetsmetoder ignoreras inför industrins effektivitet, kan anses som starten av organisationsteorisutveckling. Därefter utvecklades en byråkrati som ytterligare karaktäriserades av organisationsledningskontroll och makt i form av standardiserade arbetsmetoder och arbetsrutiner som arbetarna var tvungna att följa. Elton Mayo, som enligt Eriksson- Zetterqvist m.fl. (2006) beskrivs som den främsta forskaren i Hawthornstudierna, deltog i utvecklingen av Human Relations, vilket ligger till grund för efterföljande studier inom organisation. I Organisation och organisering skriver Eriksson-Zetterqvist m.fl. (2006) att i Hawthornstudierna experimenterades det med hur olika arbetsförhållanden påverkade människor och deras produktion. Bland annat studerades hur ändrad belysningsstyrka, rasternas längd och antal, samt hur de sociala kontakterna påverkade arbetare i tillverkningsindustri. Resultatet av studien blev att när människor behandlas som att de är unika ökar produktiviteten och människors sociala tillhörighet belystes genom att människor sågs som sociala varelser. En av human relationsskolans upptäckter är att förbättrad arbetsmiljö ger högre produktivitet (Wolvén, 2000). Som ett exempel visade det sig att anpassning av pauser gav högre produktivitet. HR-perspektivet (som står för Human Resource-perspektivet) har sina rötter i Human Relationsskolan där det fokuserades på integration mellan människor och organisationer. Där anses att organisationsmedlemmar och deras motivation som drivkraft utgöra organisationens viktigaste resurs (Bolman & Deal, 2005). 5

6 Genom att ledning eller ledare visar uppskattning för medarbetarna ökar deras självkänsla och detta knyts till högre produktivitet (Wolvén, 2000). Det visades även att delaktighet i arbetet i form av upplevt inflytande också ger högre produktivitet eftersom det leder till ökad trivsel. Enligt Wolvén (2000) kan organisationer utveckla sin organisering, organisationskultur samt ledare för att ta tillvara på mänskliga resurser. Jacobsen & Thorsvik (2008) påpekar att det är viktigt för dagens organisationer att sträva efter att motivera personal till ökad prestation och positivt socialt beteende för att de skall kunna lösa arbetsuppgifter självständigt och ha god samarbetsförmåga med arbetskollegor. Dessutom hävdar Jacobsen & Thorsvik (2008) att det är också dagens organisationers utmaning att behålla värdefulla humankapital i organisationen med syftet att minska höga personalkostnader vid rekrytering och upplärning av nyanställda. Detta därför att omsättningen på arbetsmarknaden är hög i dagens samhälle. Trivsel på arbetsplatsen är en nyckelfaktor för att få medarbetare att stanna kvar i organisationen. 2.4 Maslows behovshierarki Maslows behovshierarki beskriver människans behov med hjälp av en utformad hierarki där fem stora behov rangordnas; fysiologiska behov, trygghetsbehov, sociala behov, behov av uppskattning samt behov av självförverkligande (Wolvén, 2000). Fysiologiska behov utgör den mest grundläggande nivån i Maslows behovshierarki och innebär behov av hunger, törst, sömn, värme och sex som måste tillfredsställas först och främst. Därefter följer emotionella, sociala samt självförverkligande behov. Med trygghetsbehov menas det bland annat behov av säkerhet och stabilitet (som skulle kunna syfta till arbetsvillkor på arbetsplatser). Sociala behov är behov av nära relationer med andra människor som kärlek och vänskap. Behov av självförverkligande utgör den högsta nivån i Maslows behovshierarki och innebär behov av ständig självutveckling. Om behov på mer grundläggande nivå tillgodoses dyker det upp nya behov som tillhör högre nivå (Rubenowits, 2004). De tillfredsställda behoven på de lägre nivåerna försvinner inte och de olika behoven i hierarkin gäller inte stegvis utan gradvis. Maslows behovsteori är väldigt omfattande, dock beskriver den människors behov på ett enkelt och översiktligt sätt. 2.5 Arbetsmiljö Arbetsmiljön skall vara utformad så att den förebygger skador (Rosborg & Östergren, 2009). Arbetsgivare ansvarar för att planera, leda samt kontrollera arbetsmiljöarbetet och vid behov åtgärda för att skapa en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket är den statliga tillsynsorganisation som har kontroll över arbetsgivarens arbetsmiljöarbete som regleras av lagstiftningarna. Arbetsmiljölagen (AML) är en grundlag för arbetsmiljön som upplyser bland annat att både arbetsgivare och arbetstagare är skyldiga att medverka till en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att kraven i arbetsmiljölagens tredje kapitel, som handlar om allmänna skyldigheter tillgodoses (Arbetsmiljöverket, 2010). Dessutom ansvarar arbetsgivare för en handlingsplikt att vidta alla möjliga åtgärder för att förebygga arbetstagarens olycksfall och hälsa (Rosborg & Östergren, 2009). Arbetsmiljön är en faktor som avgör hur arbetet känns för och upplevs av personalen (Rosborg & Östergren, 2009). Därför bidrar en god arbetsmiljö till mindre sjukfrånvaro, lägre personalomsättning och högre effektivitet. Många anställda har, trots olikheter mellan individer, krav och förväntningar på arbetsgivare och vill att arbetsplatsen ska vara en tillfredsställande plats (Jocobsen & Thorsvik, 2008). 6

7 Arbetstidernas effekter som pauser och raster, hur och vad personalen (särskilt skiftarbetare) äter, har påverkan på deras hälsa (Rosborg & Östergren, 2009). Påfrestningar på arbetsplatsen, som obekväma arbetstider och stress, kan minskas genom att de anställda äter rätt mat på lämpliga tidpunkter. Lennernäs & Wiberg (2006) påpekar att matpauser under arbetet underlättar för personalen och höjer arbetsprestation. Måltider hjälper individer att återhämta sig och avstressar dem, vilket leder till att öka arbetstrivseln. Därför är det viktigt för arbetsgivaren att se till att anställda har matro genom att de har möjlighet till att äta ostörda. Detta kan även bidra till lägre sjukfrånvaro som i sin tur minskar personalkostnader i företaget. Lämplig mat och matpauser under arbetstid har således stor betydelse för arbetsmiljöfrågan, vilket kan åtgärdas av arbetsgivare (Rosborg & Östergren, 2009). Det finns även andra utmärkande faktorer för en bra arbetsmiljö och bland dessa nämner Rubenowitz (2004) god social miljö, arbetsupplägg och arbetsinflytande. 2.6 Dygnsrytm Kroppens dygnsrytm innebär den biologiska klocka som är inbyggd i kroppen som styr ämnesomsättning och aktiviteter (Lennernäs & Wiberg, 2006). Alla människor föds med en naturlig instinkt att vara aktiva under dagtid och störningar i dygnsrytmen kan medföra kraftlöshet och nedstämdhet och negativ påverkan på kroppens funktioner. Under sen eftermiddag och kväll blir de flesta människor i behov av mat eftersom kroppen förbereder sig inför sömn och fasta med hjälp av hormoner. På natten minskar ämnesomsättningen i kroppen samt förmågan att ta upp blodsocker från blodbanan till kroppens vävnader och detta medför så kallad insulinresistens. Begreppet innebär att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin som stimulerar upptaget av blodsocker. Tillväxthormon (GH) som stimulerar tillverkning av blodsocker insöndras efter cirka 45 minuter efter insomnandet och nytt blodsocker bildas. Dock insöndras tillväxthormon enbart under sömn. Vid tiden uppnår dygnsrytmen sin lägsta nivå, vilket innebär att människor är mest känsliga att arbeta under den tiden och samtliga risker för olyckor ökar. Samtidigt ökar halterna av hormonet kortisol som stimulerar tillverkning av blodsocker. Fettsyror används främst som energikälla i kroppen istället för kolhydrater under natten. Matsmältningen, näringsupptaget och ämnesomsättningen sker långsammare under natten eftersom blodflödet genom bland annat tarmar, lever och njurar minskar. På grund av sänkt ämnesomsättningsförmåga på natten belastas kroppen mer då kroppens vävnader har svårare att ta upp blodsocker, vilket kan leda till olika hälsoproblem i lång sikt. Därför är det fördelaktigt för arbetare som arbetar nattskift mellan 22:00 och 06:00 att äta före eller i början av skiftet. Störd dygnsrytm är en orsak till depression som leder till hälsorisker i samband med kronisk stress (Lennernäs & Wiberg, 2006). Rätt tidpunkt för matintag har stor betydelse i ämnesomsättningen och koncentrationsförmågan, vilket bidrar till att minska olyckrisken. Måltiderna hjälper till att fastställa hållpunkter i dygnsrytmen och stimulerar kroppen för att hålla den stabil. Om maten äts vid ungefär samma tidpunkt varje dygn, ställer kroppen in sig på att ta emot maten på den tiden i förväg, vilket bidrar till att underlätta för kroppen att bearbeta maten. Arbetsgivaren kan hjälpa personalen att stärka dygnsrytmen genom att erbjuda matraster/matpauser eller måltidsuppehåll av tillräcklig längd med hänsyn till optimala tidpunkter för matintag. 7

8 2.7 Måltider och tider Frukost och mellanmål kan bestå av en kombination av några livsmedel i mindre mängd som smörgås, gröt och yoghurt (Rosborg & Östergren, 2009). Begreppet huvudmål används för att beskriva de mättande måltiderna under dygnet (Lennernäs & Wiberg, 2006). Huvudmål bör kombineras med flera livsmedel (Rosborg & Östergren, 2009). Ett minimål kan bestå av ett enstaka livsmedel som till exempel frukt, fil och drycker. En idealisk fördelning av dygnets mat består av tre huvudmål; frukost, lunch samt middag och ett par minimål. Följande är sammanställning av lämpliga tider på matintag under dagen; Kl Minimål kan intas vid tidigt morgonpass Kl Frukost eller minimål intas beroende på om man tidigare har tagit minimål Kl Lunch Kl 15-tiden Minimål eller en smörgås om man tog tidig lunch eller äter middag sent Kl Måltid efter arbetspass eller under kvällspasset Kl Minimål före sömn eller måltid för nattarbetare Kl Helst inget intag av mat eller ett minimål under nattpasset (Rosborg & Östergren, 2009) 2.8 Arbetares måltider och hälsa Kosten, kroppen och klockan är en sammanställning av dagens befintliga kunskaper om obekväma arbetstiders negativa påverkan på kroppen avseende ämnesomsättning och hälsa (Lennernäs & Wiberg, 2006). I boken definieras de som arbetar udda tider som skiftarbetare. Idag arbetar allt fler personer skift och det skulle lättare kunna leda till olika hälsorisker än dagsarbete. Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning har obekväma arbetstider, det vill säga icke dagsarbete. Restaurangpersonal räknas som en grupp som arbetar udda arbetstider som ofta har hög fysisk ansträngning och mental anspänning. Dessutom har även taxiförare, personal inom vården, tidningsutdelare samt industriarbetare likadant arbetsförhållande i termer av fysisk ansträngning. Arbete på udda tider orsakar ofta oregelbundna måltider, måltider i fel fas av dygnsrytmen samt biologisk stress som leder till störningar i ämnesomsättningen. Det är viktigt att personer som har fysiskt ansträngande arbete uppfyller näringsbehov genom matintag, särskilt de som arbetar natt, eftersom kroppens förmåga att hantera blodsocker blir sämre under natten. Trots detta kan arbetsgivare, tillsammans med arbetstagare vidta några åtgärder för att motverka sådana risker. Mat som är rik på mineraler och vitaminer till nattmåltid är idealisk och rent fett samt socker bör undvikas (Rosborg & Östergren, 2009). Nattmåltid skall utgöra cirka en tredjedel av en dagsportion. Arbetstidsupplägget har stor påverkan på arbetstagarens totala livssituation och utgör därför en viktig arbetsmiljöfråga (Rosborg & Östergren, 2009). Forskning om natt- och skiftarbete visar att utformningen av arbetstider har tydlig påverkan på arbetstagarens hälsa. Dessa forskningar visar även att för personal som har ett sådant arbetstidsförhållande ökar dramatiskt risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar samt mag- och tarmsjukdomar. Enligt Lennernäs & Wiberg (2006) måste skiftarbetare äta vid rätt tidpunkt. När det gäller störningar i ämnesomsättningen är skiftarbetare en typisk riskgrupp hälsomässigt. Skiftarbetare drabbas i större omfattning av fetma i förhållande till icke skiftarbetare, vilket kan bero på att morgon samt nattskift förkortar sömnen per dygn och därmed äter de mer än det egentliga energibehovet. 8

9 2.9 Stress i arbetslivet Cirka 60 procent av respondenter i olika undersökningar brukar erkänna att de i någon utsträckning upplever stress i sitt arbete (Rubenowitz, 2004). Stress uppstår när människor blir utsatta för utmaningar eller krav som har någon stark anknytning till dem själva och då testas deras problemlösningsförmåga. Människokroppen påverkas av stress. Stress orsakar kemiska processer i kroppen och om man utsätts för mer stress än vad man är kapabel att hantera, kan detta leda till sjukdomar som bland annat mag- och tarmbesvär, sömnsvårigheter, muskelvärk, hjärt- och kärlsjukdomar och migrän. Stresstålighet är däremot någonting som varierar mellan olika individer. Begreppet arbetsrelaterad överansträngning innebär påfrestande långvarig stress och överkrav i arbetet, vilket ursprungligen har använts för anställda inom vården som utbrändhet (Rubenowitz, 2004). Forskning om personal inom vården visade att stressen i arbetet ofta leder till depression och handlingsförlamning. Utbrända personer i det här sammanhanget kan i de allra flesta fall återhämta sig genom lämpliga åtgärder som till exempel förbättring av arbetsmiljön. Stress kan även skapa sociala reaktioner som försämrad bedömningsförmåga samt svårigheter vid beslutfattande (Rosborg & Östergren, 2009). Långvarig stress leder till irritation, glömska och extrem trötthet. Motion, god sömn och pauser hjälper arbetstagare att återhämta sig och därmed minskar påfrestningarna på arbetsplatsen. Metoder som kan användas för att förebygga stress är exempelvis enkäter eller intervjuer med personal, personalmöte och medarbetarsamtal för att kontrollera arbetares stressnivå samt arbetstrivsel på arbetsplatsen. Arbete på obekväma tider medför ofta olika sorters stress som integreras med varandra (Lennernäs & Wiberg, 2006). De typiska stressvarianterna kan vara biologisk stress som orsakas av störd dygnsrytm, social stress för att hinna med social gemenskap, tidsstress för att anpassa livsstil efter skiftutformning och mental stress för att klara av svåra situationer i arbetet. Ofta återkommande akut stress som man inte hunnit återhämta sig från kan leda till långvarig, kronisk stress. Stress kan ha påverkan på måltider i många avseenden (Lennernäs & Wiberg, 2006). Stressiga situationer gör till exempel att människor får svårt att tugga och svälja. Akut stress minskar salivproduktion och därmed kan maten upplevas smaklös eller smakar mindre. Förkortade matpauser tillåter inte arbetare att tillräckligt återhämta sig under arbetspassen och därmed kan det leda till minskad ork och försämrad hälsa i ett längre perspektiv. Därför behöver personal som har stressiga arbetsdagar matraster och pauser. Oxytocin, ett hormon gör att människor känner välbehag vid måltider och bidrar med en lugn och ro-reaktion i kroppen. Oxytocin har många goda effekter på människor som till exempel att den sänker puls och blodtryck, förbättrar näringsupptaget från tarmen, stimulerar läkning av kroppen och minskar orokänslor Bra mat på jobbet I Sverige har några organisationer arbetat för raster och måltidens betydelse på arbetsplatserna. Lunchfrämjandet har till exempel gjort undersökningar kring måltider på arbetsplatser med utgångspunkt i avkoppling, näringsintag och gemenskap sedan 1990 (Nyberg m.fl., 2008). Sveriges regering gav i uppdrag till livsmedelsverket och folkhälsoinstitutet att bereda goda underlag för goda matvanor samt ökad fysisk aktivitet, och utgåvan av handlingsplanen kom år Livsmedelsverket fick därefter ytterligare ett uppdrag att utarbeta råd och rekommendationer för maten på arbetsplatsen som slutligen resulterade i rapporten Bra mat på jobbet. Råd, möjligheter, förutsättningar och utmaningar (Livsmedelverket, 2007). Rappor- 9

10 ten ger praktiska råd för arbetsmarknadens olika aktörer som arbetsgivare, arbetstagare, fackliga organisationer, myndigheter och livsmedelsbranschen hur de kan förbättra arbetsmiljöfrågor kring måltider på arbetsplatsen. I rapporten anses måltider under arbetstid som en viktig arbetsmiljöfråga och denna upplyser bland annat att personalen bör ha minst 45 minuters måltidsavbrott från arbete för att äta huvudmål under arbetstid. Bra mat på jobbet inkluderar även information om kostråd för hälsosamt ätande och företagshälso- samt friskvård. Dessutom finns det i rapporten rådgivning om måltidsplanering för skiftarbetare i form av en måltidsordningstabell med måltider och tider. Rapporten, Bra mat på jobbet säger att anställda/personalen har tendens att förkorta sina raster eller pauser på grund av tidsbrist (arbetsförhållande), vilket kan höja deras stressnivå (Livsmedelsverket, 2007). Problem med måltidsuppehåll ifrågasätts genom att det kan finnas nackdelar med att arbetstagare måste skynda sig under sitt måltidsavbrott. Om anställda äter maten snabbt kan måltiden upplevas som ett stressigt moment. Däremot diskuterar rapporten även måltidsuppehålls fördelar i samband med måltidsuppehålls problematik. För arbetstagaren är det en fördel med måltidsuppehåll eftersom arbetsdagen förkortas. För arbetsgivaren kan det också vara fördel därför att det beroende på arbetssituationen i vissa fall kan vara bättre att tillämpa måltidsuppehåll än måltidsrast Forskning om skiftarbete och hälsa Forskning om skiftarbetares hälsorelaterade problem har varit ett intressant område att forska på inom vetenskapsvärlden. Undersökningspopulationen till sådan forskning har då till exempel varit sjuksköterskor och industriarbetare som är typiska skiftarbetare i vanliga fall. Niedhammar, Lert & Marne (1996) följde 469 sjuksköterskor i 5 år och undersökte deras viktökning. Resultatet av undersökningen visade att viktökning bland sjuksköterskor som arbetade nattskift var mer vanligt förkommande än de som arbetade dagskift. 300 arbetare på ett Österrikiskt oljeraffinaderi undersöktes av Koller, Kundi & Cervinka (1978) med syftet att undersöka relationen mellan skiftarbete och metaboliska sjukdomar. Resultatet av forskningen tydde på att uppkomsten av metaboliska sjukdomar var 3,5 % bland skiftarbetare och 1,5 % bland dagarbetare, vilket innebär att metaboliska sjukdomar är vanligare bland skiftarbetare än de som arbetar dagpass. Bøggild & Knutsson (1999) publicerade en vetenskaplig artikel där det visar sammanfattningar av 17 forskningsrapporter om hjärt- och kärlsjukdomar relaterad till skiftarbete. Resultatet av dessa forskningar visade att skiftarbetare utsatts för 40 % högre risk för uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar än de som arbetar ordinarie dagpass. En undersökning genomförd av Institut för Psykosocial Medicin (1998) om skiftarbetare visade att arbetarna drabbades mer av olika sömnstörningar och trötthet i förhållande till dagsarbetare. Dessutom visade det sig att kvinnor var mer känsliga för att få sämre hälsa via arbetsmiljön vid skiftarbete än män (Kecklund, 1998) Måltiden på arbetsplatsen som forskningsarena Måltiden på arbetsplatsen har varit ett vetenskapligt outforskat område där intresse saknades både i landet och i övriga världen trots att arbetsmiljöarbete har funnits länge i Sverige (Livsmedelsverket, 2007). Nyberg, Lindén & Lagnevik (2008) diskuterar att vid planering av raster för måltider under oregelbunden arbetstid prioriteras ofta arbetsprocessen mer än egentligt behov av mat och återhämtning av kroppen. Fröberg och Åkerstedt (1980) genomförde en undersökning av lokförares arbetsmiljö och resultatet tydde på att måltidsförhållandena upplevdes bland de tio största problemen under arbetstid. En av tio respondenter i un- 10

11 dersökningen angav att deras måltidsförhållande var ett mycket stort problem trots att undersökningen inte hade någon specifik fokus på måltidsförhållande. I en pilotundersökning som Lindén, Lagnevik, Sjöberg, Svederberg, Jönsson & Nyberg (2005) genomförde studerades arbetstidens betydelse för vårdpersonalens samt busschaufförers matvanor. I studien belystes anställdas upplevelser och attityder till måltiden på arbetsplatsen, som skiljde sig från annan tidigare forskning. Resultatet visade att oregelbundna arbetstider och oförutsägbara rasttider ledde till att personalens intresse och engagemang för sitt ätande minskade på arbetsplatsen. Busschaufförers rastlängd och rasttiden varierade beroende på schemaupplägget och trafikförseningar. Således visade det sig i undersökningen att arbetstiden bestämmer personalens måltidsmönster på arbetsplatsen. Maria Nyberg (2009) gjorde en studie kring måltider på arbetsplatsen med syftet att öka förståelsen för måltidens villkor på några arbetsplatser som i någon utsträckning representerar dagens arbetsliv. De arbetsplatser som ingick i undersökningen var en privat industri samt en offentlig, sjukvårdsinrättning (lasarett), där många anställda har obekväma arbetstidsförhållanden och betraktas som en relativ stor riskgrupp för hälsorelaterade problem, vilket visades i tidigare forskning, bland annat forskning som sammanställdes av Bøggild & Knutsson (1999) i en vetenskaplig artikel. Tider på arbetsplatser regleras av verksamhetens organisering, och måltider är inte ett undantag. En intervjuad person i industrin beskrev att alla medarbetarna har stressiga måltidsraster på grund av maskinernas kontinuerliga arbete som ställer krav på oavbrutet arbete. Människor har dock inte sådana egenskaper som maskinerier att gå i oförändrad takt, vilket Fredrick Taylor ansåg som en av industriella utvecklingens stora brister (Nyberg, 2009). En enkätundersökning om måltidsmiljön som genomfördes på lasarettet tydde på att cirka procent av personalen uppfattade att kunna äta i lugn och ro utan att bli störda är mycket viktigt eller i hög grad avgörande för måltiden på arbetsplatsen (Nyberg, 2009). Stressigt arbete ställer krav på lugna rasttider och avbrott i denna ansågs vara ett hot mot måltiden för personalen. Måltider på arbetsplatser visades vara lätt störda av stressig arbetsmiljö. Raster kan på vissa arbetsplatser regleras av informella bestämmelser i form av personalens överrenskommelse om bland annat rastlängd och turordning. Några läkare som intervjuades på lasarettet beskriver att de ofta behövde vara tidsflexibla angående tidpunkt och längden på raster på grund av tidsbrist på arbetet. Detta kan innebära att de har gott om tid för ätande den ena dagen och ingen måltidsrast en annan dag. Intervjuer av industriarbetare i studien visade att det fanns skilda uppfattningar om optimala längden för måltidsrast mellan företagsledningen och de anställda där arbetarna egentligen skulle vilja ha längre måltidsrast för ökad arbetstillfredsställelse. Således kan måltider på arbetsplatsen, från en synvinkel anses som en mötesplats för olika aktörers värderingar och prioriteringar, och här kan det finnas utrymme för problematik såsom det framträdde i studien att arbetsledning och arbetare har olika uppfattningar och önskemål på måltidsrasts längd. Nyberg m.fl. (2008) diskuterar att det finns några styrmedel för att medverka till goda måltidsvanor genom att motivera människor att förändra beteende. Bland dessa är administrativa styrmedel som regleras av lagar, normer och regler ett starkt instrument som tvingar alla inblandade. Administrativa styrmedel inkluderar såväl arbetstidslagen och politiska styrmedel som någon enskilt företags specifika avtal. Lagar om arbetstider varierar mellan olika branscher och detta ger olika förutsättningar till arbetstagares måltider i olika branscher. 11

12 Det har blivit alltmer vanligt idag att personalen inom servicebranschen arbetar skift i strävan att uppnå ständig tillänglighet för kunder (Nyberg, 2009). Tiden rationaliseras efter omvärlden samt verksamhetens ekonomi och tidsflexibla måltidslösningar som måltidsuppehåll tilllämpas även om tiden för måltider ibland blir förskjuten beroende på arbetssituationen. Dagens arbetsliv präglas av preciserad tidsfördelning som inte lämnar utrymme för tidsslöseri och därmed anpassas även måltidens villkor på arbetsplatsen. Nyberg säger att tid för när och under vilka sammanhang som viss mat ska eller bör intas tas ofta för givna och ifrågasätts sällan (Nyberg, 2009, s165). Detta kan innebära att måltider på arbetsplatser riskerar ibland att utebli eller förstörs under tidspress. Nyberg (2009) diskuterar i sin avhandling att de personer som leder och organiserar arbetet har ett stort ansvar för att handskas med personalens måltidsförhållande Problematisering Måltiden på arbetsplatsen är en viktig aspekt som påverkar arbetares hälsa och arbetstrivsel. Medarbetare inom restaurangbranschen är en arbetsgrupp som har fysiskt ansträngande samt stressigt arbetsförhållande, vilket gör att ordentligt intag av mat är särskilt väsentligt för dem. Måltidsuppehåll är en vanligt förekommande måltidspausform tillsammans med måltidsrast inom restaurangbranschen. Måltidsuppehåll kan ibland medföra att arbetares måltid avbryts eller blir förskjuten, vilket bland annat kan leda till stress och störd dygnsrytm. Därför är restauranganställdas måltidspausformer intressant som arbetsmiljöfråga, hur måltidsrast och måltidsuppehåll upplevs av arbetarna och vad de har för åsikter och erfarenheter kring respektive måltidspausform. 12

13 3 Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på restauranganställdas åsikter och upplevelser kring måltidsrast och måltidsuppehåll. 3.1 Frågeställningar Vilken av de måltidspausformer, måltidsrast och måltidsuppehåll föredras mest av restauranganställda? Föredras den ena måltidspausformen framför den andra och i så fall varför? Vad anser restauranganställda som för- samt nackdelar med måltidsrast och måltidsuppehåll? 3.2 Avgränsningar För att göra undersökning i studien praktisk genomförbar gjordes avgränsningar. Målgruppen i undersökningen omfattar enbart restauranganställda inom den privata sektorn och de behandlas som en homogen grupp i denna studie. 13

14 4 Metod Under det här avsnittet beskrivs metodval, urval av undersökningsmålgrupp samt etiska principer med utgångspunkt i Enkäten i praktiken (Ejlertsson, 2005). Sedan följer beskrivning av empiriska undersökningens tillvägagångssätt, alltifrån utformning av enkäten, dess pilotstudie, förberedelser inför undersökningsgenomförandet, genomförande, svarsbearbetning, samt dataanalys till bortfall. Till sist diskuteras undersökningens validitet och reliabilitet. 4.1 Metodval - enkät I den här studien valdes enkät som undersökningsmetod för att besvara syftet. Enkätens främsta fördelar är bland annat att metoden kräver ett litet arbete för materialbearbetning och att respondenten får möjlighet att ta sig tid till att fundera, samt utforma svar på frågorna (Ejlertsson, 2005). Det största bidraget från enkätmetoden i denna studie kan dock vara att man erhåller många respondenter genom förenklad materialbearbetning i jämförelser med andra empiriska metoder som intervju, vilken också mäter människors attityder och åsikter. Ett stort antal undersökningsdeltagare kan innebära att undersökningen får större möjligheter att kunna generalisera resultatet, till viss mån. Med färre undersökningsdeltagare i exempelvis intervjumetoden tenderar undersökningen att bli som en fallstudie till karaktären. Enligt Ejlertsson (2005) är enkätmetodens nackdelar bland annat att det kan finnas risker med icke välgenomtänkta frågor, samt att enkätformulärets utformning kan ge ökat antal bortfall genom att frågor och svarsalternativ missuppfattas av vissa respondenter. Den empiriska undersökningen i den här studien är avsedd att ta fram statistisk data genom fasta frågor, men även undersökningsdeltagarnas egna åsikter och motivering med hjälp av öppna svarsalternativ i enkätformuläret. Detta innebär att undersökningen har både kvantitativ och kvalitativ karaktär. 4.2 Urval av undersökningsmålgrupp Urvalet i denna studie fokuserar på bekvämlighetsmässigt valda personer som är avsedda att representera den totala populationen, det vill säga anställda inom privata restaurangverksamheter, som inkluderar såväl kvälls- och lunchrestaurang, bar, café som hotellmatsal. Undersökningsdeltagare valdes enbart från restaurangverksamheter i centrala Göteborg på grund av begränsade tid och ekonomiska möjligheter för att skriva uppsatsen. Undersökningsmålgruppen behandlas som den homogena gruppen restauranganställda i denna studie eftersom att det är svårt att kategorisera restaurangtyper på grund av att det är många restauranger som har kombinerade avdelningar av till exempel bar, café och kvälls- samt lunchrestaurang. Dessutom valdes inte undersökningsmålgruppen utifrån en jämn fördelning av vissa variabler som ålder, kön och yrkesbefattning som kock och serveringspersonal, utan det bestämdes av slumpen. Försökspersonerna i studien valdes utifrån författarens personliga kännedom av restauranger och tillgänglighet till undersökningsdeltagande. Totalt sju stycken personalansvariga chefer på olika restaurangverksamheter i centrala Göteborg kontaktades via telefon och de fick förfrågan om att delta i enkätundersökning. De restaurangverksamheterna som kontaktades via telefon varierades i verksamhetstyper såsom hotellmatsal, lunch och/eller kvällsrestaurang. Resterande respondenter till enkäten kontaktades via platsbesök i centrala Göteborg och personerna som kunde ställa upp för att fylla i enkäten blev undersökningens försökspersoner. Antal arbetsplatser som deltog i undersökningen var totalt 27 där antal respondenter varierade på respektive arbetsplats beroende på deras tillgänglighet och vilja. Undersökningsmålgruppen omfattade totalt 100 personer såsom det planerades från början med avsikten att kunna visa en stor undersökningsgrupp för att öka trovärdigheten i undersökningen. Detta innebär att enkätutdelning och insamling fortsattes tills 100 stycken ifyllda enkätformulär erhållits. 14

15 4.3 Etiska principer Vid forskning av människor och samhället som studieobjekt bör etiska frågor tas speciellt mycket i hänsyn. Enligt Ejlertsson (2005) skall man vid planering av enkätundersökningar följa vetenskapsrådets forskningsetiska principer som innefattar följande fyra punkter; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att undersökningsdeltagare skall informeras om enkätundersökningens syfte och frivillighet av deltagande på ett tydligt sätt. Samtyckeskravet betyder att undersökningsdeltagare skall kunna bestämma graden av medverkandenivå själva. Konfidentialitetskravet syftar till att alla individers information som hämtas ifrån undersökningen inte skall utelämnas till någon utomstående och dessutom skall den inte förvaras så att enskilda personer kan identifieras. Nyttjandekravet innebär att alla insamlade personliga uppgifter skall enbart användas för det ändamål som var tänkt från början. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer kommer att tillämpas i undersökningen och detta kommer att beskrivas i avsnitten under tillvägagångssätt. 4.4 Tillvägagångssätt Utformning av enkäten Enkätformuläret utformades så enkelt som möjligt i termer av språkbruk, frågors entydighet och layout för att underlätta samt motivera respondenten (se Bilaga 1). Enligt Patel & Davidson (2003) bör man vid utformning av enkätfrågor undvika att ställa långa samt ledande frågor och även detta togs hänsyn vid utformningen av enkätfrågor. Enkätformuläret inleddes med studiens syfte för att ge respondenterna förståelse för enkätens ändamål samt för att motivera dessa personer. Enligt Patel och Davidson (2003) bör man vid utformning av enkät undvika fackuttryck och därför angavs definitioner av måltidsrast och måltidsuppehåll, vilket är vanligt förkommande fackuttryck inom hotell och restaurangbranschen, för att klargöra innebörden av dessa för respondenterna. Undersökningsdeltagares frivillighet och anonymitet nämndes även i enkätformuläret, vilket innebär att informationskravet samt samtyckeskravet enligt Ejlertsson (2005) uppfylldes. Enkäten omfattade totalt nio frågor varav frågorna 1, 3, 4 och 5 var fasta frågor med givna svarsalternativ (se Bilaga 1). Fråga 2 var en åldersfråga utan alternativ. De resterande fyra frågorna var fortsättningsfrågor på fråga 5 vilka besvarades beroende på om måltidsrast eller måltidsuppehåll valdes. Om respondenten valde svarsalternativ måltidsrast svarade den på fråga 6 och 7 och de som valde måltidsuppehåll fick svara på fråga 8 och 9. De sista fyra frågorna bestod också av fasta frågor med givna svarsalternativ, men så att respondenterna inte skulle fastna vid enbart givna svarsalternativ gavs det utrymme för eget svarsalternativ Pilotstudie En enkel provundersökning testades inför det egentliga genomförandet av undersökningen med syftet att kontrollera hur undersökningsdeltagarna tolkade och uppfattade frågorna i enkäten. Ejlertsson (2005) hävdar att en pilotundersökning även hjälper till att hitta vad som saknas i enkäten, som till exempel något svarsalternativ i någon fråga. Pilotstudier kan således bidra till att skapa optimala enkätformulär genom att ge en inblick i hur enkätens utformning kan förbättras, vilket leder till att öka undersökningsreliabiliteten till en viss nivå. 15

16 Ejlertsson (2005) anser att personer deltagande i pilotstudier skall tillhöra en gemensam eller liknande kategori av den avsedda undersökningspopulationen. Därför valdes fem personer som arbetar inom restaurangverksamheter som pilotundersökningsdeltagare. Först kontaktades tre av dessa personer via e-post där enkäten bifogades och de ifyllda formulären med svar samt några personliga förslag för enkätutformningsförbättringar med kommentarer skickades tillbaka till e-posten. Sedan ställdes en följdfråga till dessa tre personer individuellt via e-post som handlar om ifall två öppna frågor i det preliminära enkätformuläret kunde ha haft några svarsalternativ för att underlätta för respondenterna. Resterande två personer kontaktades genom platsbesök på en restaurang och svar skrevs på enkätformulären. Även här ställdes samma följfråga som besvarades direkt på plats. Utifrån alla svar och kommentarer från pilotstudien utformades det slutliga enkätformuläret och de öppna frågorna i det preliminära enkätformuläret ersattes med frågor med givna svarsalternativ kombinerat med egna svarsalternativ där respondenter själv kan motivera svaren. Pilotundersökningen bidrog således till att utforma en bra enkät som är lätt för respondenter att fylla i och förstå Föreberedelser Förberedelser inför enkätundersökningens genomförande började med att bekvämlighetsmässigt utvalda restaurangers personalansvariga chefer/personer kontaktades via telefon eller platsbesök. Telefonnummer till respektive restaurangverksamhet hämtades från respektive restaurangs hemsida. Dessa personer som kontaktades via telefon blev först informerade om författarens sysselsättning; att hon är en student som läser Restaurangmanagerprogrammet vid Göteborgs Universitet och skriver ett examensarbete. Sedan fick de förfrågan att delta i en enkätundersökning i samband med ett examensarbete. Detta gjordes för att kontrollera möjligheten till undersökningsdeltagande samt att informera om undersökningen i förväg Genomförandet Varje utvald restaurang som kontaktades via telefon i studien besöktes och enkäten lämnades in. Dessa restauranger fick två dagar på sig att fylla i enkäten och totalt 40 ifyllda enkätformulären hämtades på restaurangerna. I samband med enkätutdelning och avhämtning besöktes även andra restaurangverksamheter belägna i centrala Göteborg med syftet att uppnå totalt 100 undersökningsdeltagare. Varje person som ombads att delta i enkätundersökningen via platsbesök informerades att författaren är en student på Göteborgs Universitet som läser sista terminen av Restaurangmanagerprogrammet och skriver ett examensarbete och i samband med detta gör en enkätundersökning. Dessutom upplystes dessa personer om enkätens anonymitet och frivillighet. Några personer tackade nej till att fylla i enkäten medan totalt 60 personer som kontaktades via platsbesök ställde upp för att delta i enkätundersökningen efter många timmars ansträngning under en veckas tid. Eftersom det var oerhört svårt att hitta så många respondenter som 100 personer på egen hand fick författaren nytta utav sin väns kontakter på några restauranger. Tiderna då många restauranganställda är upptagna, som till exempel under lunchtid, undveks vid besök av arbetsplatserna. Därmed besöktes restaurangerna då författaren bedömde att medarbetare i dessa restauranger hade mindre att göra utifrån egen branscherfarenhet Svarsbearbetning och dataanalys Insamlat material från enkätundersökningen bearbetades med hjälp av det statistiska analysprogrammet, SPSS för att förenkla svarsbearbetningsprocessen utifrån tidsaspekten. SPSS är ett världskänt statistikprogram som används dominerande vid framför allt forskning vid uni- 16

17 versitet samt högskolor i Sverige (Wahlgren, 2008). Olika variablerna i enkäten kodades först i SPSS för att sedan mata in enkätsvaren i programmet. Varje enkätformulär tilldelades ett identifieringsnummer från 1 till 100 för att sedan kunna spåras om det behövdes. Några svarsalternativ i fråga 6, 7, 8 och 9 i enkäten (se Bilaga 1) där respondenter förväntades att skriva egen kommentar sammanställdes manuellt utan att de olika svaren matades in i SPSS. Dessa egna kommentarer skrevs ner i ett Word-dokument, sorterades efter enkätens identifieringsnummer och därefter kategoriserades de. Även några bortfall där svaren inte var fullständiga antecknades i samma Word-dokument. All insamlad information till undersökningen förvarades så att den inte skulle utlämnas till någon annan än författare och alla personliga uppgifter användes enbart för undersökningens ändamål. Därmed uppfylldes konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet enligt Ejlertsson (2005) Bortfall Bortfall i undersökningen omfattade enbart interna bortfall, vilket enligt Ejlertsson (2005) beskrivs som saknade svar i enstaka frågor i enkäten. Det var en enkät i undersökningen där åldern inte var ifylld och detta räknades som bortfall på den enskilda frågan och därmed exkluderades den från figur 2 som visar åldersfördelning i resultatet. 14 stycken personer fyllde i icke nödvändiga frågor i fråga 6,7, 8 och 9 (se Bilaga 1) som är en fortsättningsfråga på fråga 5 där de hänvisades till att fylla i antigen fråga 6 och 7 eller fråga 8 och 9 beroende på svaren i fråga 5. Trots detta räknades inte dessa enkäter med icke nödvändiga svar som bortfall eftersom dessa personer uppfyllde krav på att svara på alla nödvändiga frågor, däremot räknades de felaktigt ifyllda svaren bort. Däremot saknade en enkät svaren på fråga 8 och 9, trots att den personen skulle fortsätta att svara på fortsättningsfrågorna på fråga 5 på baksidan av enkätformuläret. De icke nödvändiga svaren räknades inte och de saknade svaren ansågs som bortfall och matades inte in i SPSS. 4.5 Studiens validitet och reliabilitet Enligt Patel & Davidson (2003) bör en undersökning ha god validitet, vilket betyder att undersökningen mäter det den avser att mäta. Detta innebär att syftet i studien och dess frågeställningar skall besvaras korrekt i resultatet. För att möjliggöra det skall frågorna i enkäten formuleras på ett lämpligt sätt som leder till att besvara syfte och frågeställningar. I denna studie gjordes en pilotundersökning före enkätundersökningsgenomförandet och därmed kontrollerades frågornas kvalitet som ansågs vara tillräckligt bra för att belysa undersökningens kärnfrågor. Även en god reliabilitet, det vill säga tillförlitlighet, är en viktig faktor som måste tas i hänsyn till en undersökning (Patel & Davidson, 2003). Enkätundersökning är en metod som har begränsade möjligheter att kontrollera tillförlitligheten före ett empiriskt undersökningsgenomförande. För att kontrollera om frågorna i enkäten uppfattades korrekt av individerna, samt för att göra enkätfrågorna så lätta som möjligt för respondenterna, gjordes i denna studie en pilotundersökning. Slutlig utformning av enkätundersökningen i denna studie ansågs således reliabel till högsta möjliga nivå, trots att Patel & Davidson (2003) hävdar att man inte vet om en enkät kan betraktas som tillförlitlig eller inte förrän man ser undersökningsresultatet i form av ifyllda enkätformulär. 17

18 5 Resultat Under resultatavsnittet redovisas studiens resultat av enkätundersökningen efter kategoriserade rubriker. Först presenteras könsfördelning samt åldersfördelning av undersökningsdeltagare. Sedan redovisas fördelning av undersökningsdeltagarnas anställningsform och deras nuvarande måltidspausform på arbetsplats. Därefter belyses undersökningens kärnfrågor i form av ett stapeldiagram som visar undersökningsdeltagares preferens på måltidspausformerna, det vill säga måltidsrast och måltidsuppehåll. Personer som svarade att de föredrar måltidsrast framför måltidsuppehåll i enkätundersökningen nämnde några anledningar till varför de föredrar måltidsrast och inte föredrar den andra, och detta visas i form av tabeller. Detsamma gäller de som föredrog måltidsuppehåll och deras anledningar till varför de föredrar måltidsuppehåll och inte måltidsrast presenteras i tabeller. Sedan presenteras även korrelationen mellan två variabler; kön och preferens av måltidspausformer, korrelation mellan nuvarande anställningsform och preferens av måltidspausformer samt korrelation mellan nuvarande måltidspausformer och preferens av måltidspausformer för resultatets djupare analys av undersökningsresultatet. 5.1 Könsfördelning av undersökningsdeltagare Figur 1: Könsfördelning av undersökningsdeltagare n=100 Könsfördelningen av undersökningsdeltagare blev nästan jämnfördelad med 49 % kvinnor och 51 % män trots att det inte fanns någon avsikt att fördela undersökningsmålgruppens kön lika. Se figur 1. 18

19 5.2 Åldersfördelning av undersökningsdeltagare Åldersfördelningen av undersökningsdeltagare är uppdelat på 10-årsintervall, se figur 2. Den yngsta personen som deltog i undersökningen var 16 år och den äldsta var 65 år. En av hundra undersökningsdeltagare fyllde inte i sin ålder i enkätformuläret och därmed räknades den personen som bortfall och inkluderades inte i figur 2. Personerna som var mellan 20 och 30 år var 49 stycken vilket innebär att cirka hälften av personerna i undersökningsgruppen var relativt unga och var mellan 20 och 30 år. Figur 2: Åldersfördelning av undersökningsdeltagare n= Fördelning av undersökningsdeltagarnas anställningsform Figur 3: Fördelning av undersökningsdeltagares anställningsform n=100 19

20 Figur 3 visar att 62 % var heltidsarbetande, 16 % var deltidsarbetande och 22 % var extraarbetande av hela undersökningspopulationen. Mer än hälften av hela undersökningsgruppen består därmed av heltidsarbetande personer. 5.4 Undersökningsdeltagares måltidspausform på nuvarande arbetsplats Figur 4: Undersökningsdeltagares måltidspausform på aktuell arbetsplats n=100 Figur 4 visar att 54 % av undersökningsdeltagarna hade måltidsuppehåll och 44 % måltidsrast. Resterande 2 % är bortfall där inget av svarsalternativen kryssades för men de skrev till ett nytt svarsalternativ i enkätformuläret som de kallade äter efter jobbet och kryssade i den självskapade rutan. Måltidsuppehåll var den måltidspausformen som flesta hade i undersökningsgruppen med 54 % och en mindre andel, 44 % hade måltidsrast. 5.5 Undersökningsdeltagares preferens av måltidspausform Figur 5: Undersökningsdeltagares preferens av måltidspausform n=100 20

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Rast och ro Om stress och återhämtning

Rast och ro Om stress och återhämtning Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN Bilaga 4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(1) KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN De personer som denna modul åsyftar att titta på är i första hand de som är anställda. Och

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 2 Inledning Hotell- och restaurangfacket ställde frågor till flera hundra anställda inom hotellstäd om

Läs mer

Sven Lindblom 1

Sven Lindblom 1 2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3 Sid av 8 Orsakerna till förändringar i verksamheten kan vara många. Oftast är det en strävan till högre effektivitet som för privata företag ska resultera i bättre lönsamhet. Lönsamhet är för alla företag

Läs mer

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN. i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

POLICY OCH HANDLINGSPLAN. i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING POLICY OCH HANDLINGSPLAN i TORSBY KOMMUN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Policy i Torsby kommun mot kränkande särbehandling Att få känna arbetsglädje och arbetsgemenskap är en rättighet för alla anställda,

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne Beslutad av styrelsen -09-11 Beslutad: -09-11 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Övergripande mål 3 1.1 Definition av begrepp 3 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Motivation i restaurangbranschen

Motivation i restaurangbranschen Institutionen för mat, hälsa och miljö Motivation i restaurangbranschen En studie utifrån Herzbergs Tvåfaktorteori samt Adairs Åttastegsmodell Jenny Hallgren Maria Hjort Kandidatuppsats 15hp Restaurangmanagerprogrammet,

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten Januari 2016 Jour och beredskap försämrar livskvaliteten Dags att modernisera kollektivavtalen Jour och beredskap försämrar livskvaliteten -Dags att modernisera kollektivavtalen Flera av Visions medlemmar

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Rökfri arbetstid Antagen av kommunfullmäktige 2010-03-18 Policy om rökfri arbetstid Riksdagen har antagit fyra etappmål för den nationella folkhälsopolitiken som innefattar: en tobaksfri livsstart från

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 5 6 a 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN

MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE MEDICINSK KONTROLLAV NATTARBETANDE Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om medicinsk kontroll av nattarbetande

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1 Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets broschyrer Forskningsaktuellt sammanfattar de senaste

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

Medarbetarenkät 2010

Medarbetarenkät 2010 Medarbetarenkät 2010 Kön Kön 1.Man 11(8%) 2.Kvinna 133(92%) Enhet 1.Vård och Omsorg 144(100%) Enhet Vård och Omsorg 1.Nybog/brandkårsg 5(3%) 2.Pers. assistans 13(9%) 3.Skogsdungen/Solglänta Daglig verk.

Läs mer

Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?

Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Stressforskningsinstitutet 1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? En sammanfattning av rapporten Vad kännetecknar bra och dåliga

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer