Toppen på en isbergssallad En rapport om kollektivavtalskonflikten i Göteborg april 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Toppen på en isbergssallad En rapport om kollektivavtalskonflikten i Göteborg april 2007"

Transkript

1 Toppen på en isbergssallad En rapport om kollektivavtalskonflikten i Göteborg april

2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 LÖNER OCH VILLKOR FÖR DE FATTIGA RIDDARNA I RESTAURANGBRANSCHEN... 4 DEN SVENSKA MODELLEN... 4 KOLLEKTIVAVTALSKONFLIKTEN VID SALLADSBAREN I GÖTEBORG: MYTER OCH FAKTA... 6 ARBETET FÖR KOLLEKTIVAVTAL I GÖTEBORG... 6 PROCESSEN FRAM TILL KONFLIKTEN... 6 LÖNER OCH VILLKOR PÅ SALLADSBAREN I GÖTEBORG... 9 VARFÖR AGERAR FACKET I DETTA FALL?...13 HRF AGERAR: METODER OCH ATTITYDER...14 DEN POLITISKA INBLANDNINGEN...16 AKTÖRERNA...18 MEDIERAPPORTERINGEN...18 OPINIONEN...22 SÅ TYCKTE ALLMÄNHETEN...22 TEMO-UNDERSÖKNINGEN MARS SÅ TYCKTE DE ANSTÄLLDA INOM KROGBRANSCHEN...24 LÄRDOMAR, PRINCIPER OCH KONSEKVENSER...27 VEM ÄR EGENTLIGEN DAVID OCH VEM ÄR GOLIAT?...27 INSKRÄNKT KONFLIKTRÄTT: HUR GARANTERAS LÖNER OCH VILLKOR OM FACKET INTE FÅR AGERA?..27 DEN POLITISKA INBLANDNINGEN...28 VARFÖR KOLLEKTIVAVTAL - ÄR ALTERNATIVEN BÄTTRE?...29 KONFLIKTRÄTTEN: MAFFIAMETODER ELLER SISTA UTVÄG FÖR SCHYSTA VILLKOR?...30 BLOCKADEN: FREDLIGT FLYGBLADSUTDELANDE ELLER AGGRESSIVT SABOTAGE?...30 MÅSTE ALLA HA KOLLEKTIVAVTAL?...31 ÖVERUTNYTTJAS KONFLIKTRÄTTEN ELLER AGERAR FACKFÖRENINGARNA FÖR SÄLLAN?...31 HUR LÄNGE SKA MAN SAMTALA INNAN KONFLIKT BRYTER UT?...32 LÅGLÖNEKONKURRENS ELLER MED LIKA VILLKOR?...32 VAR OCH NÄR BÖR FACKET FÅ AGERA?...32 KAN MAN HA BÄTTRE VILLKOR ÄN ENLIGT KOLLEKTIVAVTALET?...34 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ÄR FACKFÖRENINGARNAS AGERANDE ETT HOT MOT ELLER EN DEL AV DEM?...34 FRÅGOR OCH SVAR...36 VÄGEN FRAMÅT SLUTSATSER FÖR DET FRAMTIDA KOLLEKTIVAVTALSARBETET...41 SLUTORD

3 Inledning Under 2005 och 2006 genomförde Hotell- och restaurangfacket två undersökningar bland anställda inom branschen, som bekräftade det vi redan kände när vi var ute på arbetsplatser runt om i landet. Det finns en mycket stor frustration bland de som arbetar på hotell och restauranger över de låga löner, dåliga arbetsförhållanden, och otrygga anställningsvillkor som gäller i branschen. Många ville att vi som fackförening skulle bli synligare och arbeta än mer aktivt med att höja deras löner och skapa schystare villkor på jobbet också inom den växande besöksnäringen. Det här är vad de anställda tyckte. Det är ju inte alltid att det stämmer med mer objektiva fakta. Men nu visar också oberoende undersökningar att anställda inom hotell- och restaurangbranschen har lägst löner och otryggast anställningsvillkor på hela den svenska arbetsmarknaden. Det finns tre viktiga skäl till att det ser ut så här: 1. Status. En undersökning från Göteborgs Universitet visade i somras att yrken inom hotelloch restaurangbranschen har lägst status av 100 undersökta. Detta har dels historiska förklaringar, men beror dels också på att det i första hand är ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund som arbetar inom branschen. Tillsammans med allt för dåliga utbildnings- och forskningssatsningar på branschens yrken, bidrar denna låga status till låg lön och dåliga villkor. 2. Få har kollektivavtal. Så många som var tredje restaurangägare saknar kollektivavtal om schysta löner och villkor för de anställda. På dessa ställen får personalen i princip alltid lägre lön och sämre villkor, och saknar dessutom alla garantier för såväl lön som anställningsvillkor och försäkringsskydd. 3. För låga löner i avtalet. Det kollektivavtal, som tecknades 2004, innebar visserligen höjda lägstalöner och en hel del andra förbättringar i förhållande till tidigare. Men sedan dess har klyftan till övriga branscher ökat kraftigt. Idag är såväl löner som andra ersättningar och anställningsvillkor i kollektivavtalet mellan SHR och HRF alldeles för dåliga ja, faktiskt sämst på svensk arbetsmarknad. De här villkoren är bakgrunden till att Hotell- och restaurangfacket i Göteborg under hela 2006 har arbetat aktivt med att få fler restauranger att teckna kollektivavtal. Avdelningen bestämde sig för att lämna det mer ad hoc-artade arbetssätt som man tidigare hade haft, och gick nu över till att mer systematiskt säkerställa att samtliga restauranger på populära restaurangstråk, som Linnégatan, garanterade sina anställda schysta löner och villkor genom kollektivavtal. Det var gick bra. Hela 49 restauranger tecknade kollektivavtal med oss under 2006 bara i Göteborg. Men vid ett tillfälle i december vägrade en restaurangägare efter månader av samtal att teckna kollektivavtal. Ägarna till salladsbaren Wild n Fresh sa under hösten vid upprepade tillfällen till våra förhandlare att de betalade lägre lön och erbjöd sämre villkor än enligt kollektivavtalet, och att de inte ville teckna kollektivavtal för att det skulle bli för dyrt. Det var upprinnelsen till den blockad som kom att få stor uppmärksamhet över hela landet, och leda till en hård politisk strid på regeringsnivå. Uppmärksamheten har lett till många frågor, missuppfattningar, myter och anklagelser. Vi försöker här att reda ut de viktigaste sakfrågorna och principiella aspekterna. Men framför allt drar vi här våra slutsatser för framtiden av konflikten. Ella Niia förbundsordförande Hotell- och restaurangfacket 3

4 Bakgrund Löner och villkor för de fattiga riddarna i restaurangbranschen Anställda inom hotell- och restaurangbranschen har lägst löner och otryggast anställningsvillkor på svensk arbetsmarknad. Ingångslönen för en städare eller ett restaurangbiträde är endast kr/månaden för de som arbetar på ställen med kollektivavtal. För många andra ligger den betydligt lägre. Den genomsnittliga inkomsten i branschen efter sex års arbetslivserfarenhet ligger inte på mer än kr. Det gäller såväl kockar som receptionister och servitriser. Dessa löner gäller för det relativa fåtal som har fasta heltidsjobb. Tre av tio lokalt, t ex i Malmö, så många som sju av tio får bara tillfälliga anställningar. Det är mer än dubbelt så många som inom de flesta andra branscher. Och den genomsnittliga arbetstiden för kockar, servitriser, receptionister, städare, m fl är endast drygt 50% - alltså en halvtid. Grundprincipen på svensk arbetsmarknad att man ska få fast anställning (tillsvidareanställning) och heltid, har i hotell- och restaurangbranschen snarare blivit undantag. Detta får givetvis också stora konsekvenser för hur mycket de anställda i branschen får ut varje månad. Efter skatt får många inte ut mer än kanske kronor i månaden i lön. För några som en gång i tiden har haft en heltid går det att komplettera upp med a-kassa. Detta att arbetsgivarna tvingar anställda att leva i symbios med a-kassan har hela tiden varit oacceptabelt. Men nu, med den kraftigt försämrade a-kassan, blir situationen ohållbar för många. Andra tvingas som i USA ta tre-fyra olika jobb för att få pengarna att räcka till hyra och räkningar varje månad. Är det en sådan arbetsmarknad vi vill ha? Den svenska modellen Den svenska modellen för arbetsmarknaden bygger på att de anställdas löner och villkor på jobbet säkerställs genom kollektivavtal, som sluts mellan arbetsgivare eller deras organisationer och fackföreningar. Villkoren i de olika avtalen är anpassade efter respektive bransch, och är summan av vad de två motsatta intressena från arbetstagare och arbetsgivare har ansett vara rimligt i en förhandling. Modellen bygger på och hämtar sin legitimitet i att arbetsmarknadens parter har en stark ställning, med många medlemmar, och att de tar det fulla ansvaret för att så många som möjligt omfattas av de regler som styr löner och villkor. I det svenska samhället har ju stat, kommun och landsting ansvar för många viktiga områden: sjukvård, skola, kommunikationer, m m men inte för löner och villkor på arbetsplatserna (förutom för de egna anställda). Där har man istället kommit överens om att det är fackföreningen och arbetsgivarorganisationen som ska ansvara för regler och tillsyn. Det finns ingen särskild myndighet som direkt och löpande generellt går in och kräver högre löner för anställda, driver att en arbetsgivare ska ha ett visst försäkringsskydd för sin personal, eller hävdar att en anställd ska ha tryggare anställningsform. I dessa för många viktiga frågor är det istället fackföreningarna som har och ska ta det främsta ansvaret. Gör inte fackföreningarna det, väntar sannolikt lagstiftning istället. Inget modernt samhälle lämnar sina löntagare helt utan skydd och stöd i frågor som rör löner, anställningar, arbetstider, m m. 4

5 De allra flesta arbetsgivare följer idag det system av spelregler som byggts upp. Man betalar arbetsgivaravgifter, pensionsavsättningar, följer löneavtalen och så vidare. Men problem kan uppstå om man inte är med i en arbetsgivarorganisation eller har tecknat ett så kallat hängavtal, och inte känner till spelreglerna. Då riskerar många anställda att hamna i ett underläge och i en än starkare beroendeställning till sin arbetsgivare. Det är då det är bra med en avtalad ordning för vad som ska gälla för den enskilde individen. De flesta företagare vill att de anställda ska ha schysta villkor och följa avtalen. Varför ska de seriösa drabbas av det relativa fåtal företag som sänker sina kostnader genom att betala mindre än avtalen? Vi kan aldrig acceptera en osund konkurrens som drabbar de seriösa företagen och våra medlemmar. Det finns ett starkt stöd hos den svenska befolkningen för den svenska modellen med överenskommelser mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer istället för att politikerna ska detaljreglera löner, arbetstider, anställningsformer och annat. Det är en ordning som faktiskt har fungerat väl både för anställda och företag. Sverige är ett under av lugn och reda på arbetsmarknaden, med endast en bråkdel av de strejkdagar per år som många andra jämförbara länder har. 5

6 Kollektivavtalskonflikten vid salladsbaren i Göteborg: myter och fakta Arbetet för kollektivavtal i Göteborg Hotell- och restaurangfackets satsning i Göteborg för att höja lönerna och förbättra villkoren för diskare, restaurangbiträden, servitriser, städare, kockar m fl, började med att medlemmar hörde av sig och undrade varför vissa restauranger inte hade kollektivavtal med garanti för de anställdas löner, medan andra hade det. Efter en diskussion i avdelningen beslöt man sig för att under 2006 arbeta mer systematiskt med att få fler att teckna kollektivavtal. Istället för att få fler att teckna avtal om och när man mer eller mindre råkade stöta på en arbetsgivare som inte hade kollektivavtal, fokuserade man på ett område Linnégatan med omnejd som är ett välkänt restaurangstråk, men där många saknade avtal om schysta löner och villkor för personalen. Poängen var dels att få ringar på vattnet genom att välkända restauranger tecknade, dels att få en rättvisare konkurrenssituation mellan krogar som ligger direkt bredvid varandra. På så vis skulle ingen i det området direkt kunna använda sig av lägre löner och sämre villkor för att kunna erbjuda lägre matpriser. Under våren och hösten 2006 tecknade 49 restauranger bara i Linnéstaden kollektivavtal. I hela Göteborg tecknade hela 158 ställen avtal. Och i saluhallen Briggen, där den välkända salladsbaren ligger, tecknade alla restauranger utom en. Vid ett fåtal tillfällen gick det så långt att förbundet tvingades varsla om konflikt. Men fram till den 5 december lyckades man framför allt genom dialog och samtal få samtliga att garantera sina anställda bättre lön och arbetsvillkor genom kollektivavtal, utan att vid ett enda tillfälle faktiskt behöva gå ut i konflikt. Processen fram till konflikten Under arbetet med att få fler restauranger att teckna kollektivavtal, kontaktades tidigt också salladsbaren Wild n Fresh i saluhallen Briggen. Under flera månader pågick en dialog och förhandlingar mellan Hotell- och restaurangfacket och ägarna till salladsbaren, Sofia Appelgren och Serdar Erkan. Det stod efter en tid klart att arbetsgivarna inte ville teckna för att de ansåg att det skulle bli för dyrt att börja betala alla de försäkringar, löner och andra ersättningar som man ska enligt kollektivavtalet. De ansåg sig framför allt inte ha råd med sjuk- och olycksfallsförsäkringen (AFA). Inte någon gång under höstens förhandlingar sa arbetsgivarna att det var på grund av fackföreningens agerande som man sa nej. Samtalen och förhandlingarna skedde i en lugn och saklig atmosfär. Följande dagboksanteckningar gjordes av förhandlarna, Maria Norrbin Karlsson och Per-Anders Pettersson: 23/8 Översänt ett kollektivavtalsförslag med hemställan om att teckna detsamma. 6

7 6/9 Skickat förhandlingsframställan. 9/10 Förhandling genomförs: För företaget: Sofia Appelgren och Serdar Erkan. För HRF: Maria Norrbin Karlsson och Per-Anders Pettersson. Gick igenom kollektivavtalet och försäkringsskyddet. Uppgifter från Sofia: Hon jobbar själv i verksamheten. 1 anställd som jobbar 3 timmar per dag, men bara extra vid behov under lunchen, och ibland ytterligare 1 st. som jobbar vid behov. Man hade inga försäkringar för de anställda och inte heller för sig själv. Extra vid behov: Vi klargjorde att anställningsformen extra vid behov endast får användas om man har kollektivavtal. I annat fall är det en anställningsform som strider mot LAS. Sjuklön: Betalade inte arbetsgivaren eftersom den anställda bara var timanställd och då får man bara betalt när man är på jobbet. Försäkringar: Den stora stöttestenen var kostnaden för sjuk- och olycksfallsförsäkringen. Vi gjorde med de uppgifter (lönekostnader vid förhandlingstillfället) som företaget gett oss en uträkning av 3600 kr/år efter avdrag, d v s 300 kr/månaden. Sofia ansåg sig inte ha råd med 6% till FORA för försäkringen. Vi förklarade vad som kan komma att hända om man vägrar teckna avtal. Serdar Erkan meddelar att han känner till detta med avtal, har erfarenhet från Metall och var väl den av dem som var mest beredd att teckna avtal. Men Sofia höll emot (en känsla vi hade vid förhandlingen). kostnaderna. Förhandlingen ajournerades då arbetsgivaren ville räkna ytterligare på 23/10 Återupptagen förhandling: För företaget: Sofia Appelgren och Serdar Erkan För HRF: Per-Anders Pettersson Arbetsgivaren kom till förhandling och meddelade att man inte var villig att teckna avtal med oss. De tycker att det är för dyrt, och sade att vi är medvetna om att HRF då kan tvingas varsla om blockad, och vad det innebär. 22/11 Förbundet varslar om konflikt på företaget. 7

8 Skickar brev till både arbetsplatsen samt till företaget. 24/11 Sofia Appelgren ringer ombudsman Christer Eriksson och var upprörd över blockadvarslet som skickats till dom. Hon berättar att hon varit hos polisen och gjort en anmälan mot oss då hon anser att hon fått ett hotbrev. Appelgren sa också att vi inte fick lov att stå inne i Briggen på de gemensamma utrymmena (man har bord och stolar utställda för alla ställen i Briggen 6st.). Hon grät också och sa att hon inte hade råd, utan kanske måste gå i konkurs om hon måste betala sjuk- och olycksfallsförsäkringen. 4/12 Maria Norrbin Karlsson och Per-Anders Pettersson har varit på arbetsplatsen (ca kl.14.00) för att informera om morgondagens blockad. Sofia Appelgren och 2 anställda var där, ingen öppning om att teckna avtal. Ville veta vad vi skulle göra imorgon. Maria Norrbin Karlsson mailar (kl 14.25) till Karl Glimnell som är medlare för att meddela att vi inte lyckats få till avtal. Karl Glimnell ringer tillbaka (kl 16.00) till Dan Fransson och meddelar att han har pratat med Appelgren men inte lyckats få henne att förstå. Ber oss gå dit igen och försöka prata med Sofia. Dan Fransson och Maria Johansson går (kl 16.15) till arbetsplatsen och försöker återigen att prata med Sofia, men hon förstår fortfarande inte, och vill inte teckna något avtal. Den anställda säger att hon har 90:-/ tim och att arbetsgivaren sagt att hon, om hon skriver avtal, ska sänka hennes lön, eftersom hon har inte råd att betala det som krävs enligt avtalet. (Uppgiften om lön har ju sedan uppgetts vara 95:-/tim). Meddelar (kl 17.00) medlaren Karl Glimnell att vi inte lyckats denna gång heller. 5/12 Konflikten bryter ut. Appelgren kommer ut till blockadvakterna Per-Anders Pettersson och Christine Karlsson och förklarar varför hon inte vill teckna avtal. - Ingen anställd jobbar helger, bara öppet lördag och då jobbar hon själv, om hon inte har ont i ryggen, för då ringer hon in en tjej. Därför gäller inte OB tillägg eller helglön på hennes arbetsplats. Vill inte lyssna på det faktum att man enligt avtalet ska betala helglön på helgdagar som inträffar mellan måndag och fredag (jul, nyår, påsk, midsommar o s v), även om det är stängt då. - Dom som jobbar där, jobbar aldrig länge, bara några månader sen slutar dom. Vill inte lyssna på att detta ändå innebär att hon kan konkurrera med lägre löne- och personalkostnader på ett oschyst sätt, som drabbar alla de som arbetar under längre perioder av sina liv i branschen. 8

9 - Hon uppgav att hon inte behövde betala semester eftersom dom var deltidsanställda. När vi klargjorde att man måste betala semesterersättning enligt semesterlagen, svarade Sofia: Jasså! - Hävdade att hon nu hade en slags försäkring genom SEB. Inte heller här tog hon till sig av våra argument att de försäkringar som kommer via kollektivavtalet ändå är bättre, med bl a en omställningsförsäkring och en garanti för att skyddet verkligen gäller. Övrigt Anställda har jobbat mer än tre timmar under lunchen, måndagen innan konflikten var i alla fall två anställda där i stort sett hela dagen. Under konflikten har en anställd varit där från Sofia har gått vid för att sedan återkomma, räkna och ta med sig kassan, och lämna igen vid Den anställda har stängt. Konflikten dag för dag 5 december Varsel om blockad verkställs 6 december Centerpartister och MUFare kallar flybladsutdelningen för maffiametoder HRF räknar ut att anställda förlorar tiotusentals kronor per år på att inte ha avtal 7 december Ella Niia kräver ursäkt av (m) och (c) för påhoppen Hätsk stämning från borgerliga ungdomspolitiker som kommer till saluhallen för att störa HRFs arbete 8 december Littorin säger att politiker inte ska lägga sig i en pågående konflikt Politiska stormen fortsätter, frågor om anställdas villkor behandlas. Borgerliga ungdomspolitiker stödäter på restaurangen. Krav på inskränkt rätt för fackföreningar att kräva kollektivavtal reses. 9 december Arbetsgivaren avböjer politisk inblandning Arbetsgivarorganisationen SHR försöker att värva salladsbaren som medlem, vilket skulle lösa konflikten Kritik mot HRFs agerande i flera borgerliga tidningar. Stöd i GP, GT, Aftonbladet m fl. 10 december Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström kritiserar facket och Littorin. 11 december Ella Niia: om konflikträtten hotad kan det påverka avtalsrörelsen 12 december Salladsbaren saknar enligt kommunen tillstånd för att bedriva verksamhet, och kan tvingas stänga. 13 december Kommunen ändrar sig salladsbaren har tillfälligt tillstånd, och hotas inte av stängning. 14 december Transport varslar om sympatiåtgärder 15 december Arbetsgivaren erkänner att hon inte har betalat semesterlön m m som man ska. Littorin bekräftar stödet för den svenska modellen 16 december Företagarna kräver inskränkt konflikträtt. 17 december DNs förre chefredaktör Svante Nycander stöder fackföreningens rätt att agera för avtal. 18 december SSU ger röda rosor till Littorin. 19 december Jan-Peter Duker, Svenskt Näringsliv, hävdar att de nu får stärkt stöd i sina krav på inskränkt konflkträtt 9

10 HRF tilldelar Fredrick Federley (c) priset månadens patronlobbyist Borgerliga ungdomsförbunden hävdar att regeringen kryper för fackföreningarna. 20 December Konflikten trappas upp: arbetsgivaren går inte med i SHR eller tecknar hängavtal. Transport inleder sympatiåtgärder Maud Olofsson ber inte facket om ursäkt. 21 december Stöd och kritik på ledarsidorna. 22 december HRF gör reklam för restauranger med kollektivavtal 23 december Statsministern stöder i Ekots lördagsintervju i princip den svenska modellen med fackföreningarnas rätt att agera, men talar samtidigt om enskilda exempel på fackligt övermakt, och om arbetsgivare som inte sköter sig. 29 december Undersökning bland restauranganställda visar på starkt stöd för fackföreningen. 2 januari Sopberget växer miljöförvaltningen inspekterar 4 januari Kommunen beslutar om tvångstömning 5 januari Granskning av arbetsrättsjuristen Toivo Öhman visar att anställda på salladsbaren hade sämre löner och villkor än kollektivavtalet på samtliga punkter. 6 januari Arbetsmarknadsministern säger i Ekots lördagsintervju att HRFs agerande är legitimt. 7 januari Arbetsgivaren flaggar för egen utredning, och erkänner att hon tar emot hjälp utifrån, från Centrum för Rättvisa 9 januari Undersökning bland restauranganställda visar att många inte själva vågar kräva avtal. Timbro och Captus kritiserar att fackföreningar får kräva avtal 10 januari Arbetsgivaren meddelar att hon nog ska sälja 11 januari HRF bekräftar att man under året har tecknat avtal med cirka 50 andra restauranger i området. 12 januari Splittrad regering, HRF säger att kollektivavtal motverkar maffiametoder. 16 januari HRF påtalar att arbetsgivaren talar osanning när hon säger att hon har betalat semesterersättning hela tiden. 17 januari Centrum för rättvisa presenterar ett papper med uppgifter om att salladsbaren skulle betala lika bra löner och villkor som enligt kollektivavtalet, förutom när det gäller försäkringen. HRF påpekar dock att man har utgått från fel anställningsform, extraanställning, som inte är tillåten, och som gör att man landar fel i en del av slutsatserna. HRF säger också att om villkoren har förbättrats sedan konflikten startade, så är det bra, men bevisar bara att facket har haft rätt. Blockaden fortsätter dock, eftersom det fortfarande är sämre på flera punkter, och de anställda saknar garantier för löner och försäkrinsskydd. 22 januari HRF etablerar nolltolerans mot arbetsgivare som dumpar löner och arbetsvillkor genom att vägra teckna avtal Arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö skriver på G-P debatt att kollektivavtalen alltid ger bättre skydd för löner och villkor. 27 januari Två motdemonstranter skriker okvädningsord utanför saluhallen. 29 januari HRF går vidare och kräver avtal av tio nya restauranger. 6 februari Arbetsgivaren meddelar att hon definitivt ska sälja. HRF inte förvånade det har hon sagt sedan långt innan konflikten bröt ut. Göran Hägglund och Maud Olofsson kritiserar facket. Wanja Lundby-Wedin kritiserar ministrarna påhopp. Kd-politiker vill inskränka konflikträtten. 10

11 Carl B Hamilton, Eva Flyborg m fl vill inskränka konflikträtten. Jan-Peter Duker fortsätter kritiken. Borgerliga ledare skriver bl a De gav sig på en kvinna och hennes familj och Facket knäcker tjejer 8 februari Ella Niia, Erland Oloausson och Kjell Dahlström skriver i SvD att kollektivavtalsmodellen är till för att skydda löntagarnas löner och villkor 13 februari Debatt mellan Göran Hägglund (kd) och Sven-Erik Österberg (s) om fackföreningarnas rätt att agera. 14 februari Fredrick Federley (c) vill köpa salladsbaren. 15 februari men ägarna vill inte sälja till någon som bara gör det för att få uppmärksamhet. 16 februari HRF går ut och kräver bättre villkor för småföretagare, utan att de ska behöva sänka löner och villkor 27 mars Salladsbaren är såld. HRF meddelar att blockaden avbryts vid ägarbytet. 2 april Blockaden avslutad. Löner och villkor på salladsbaren i Göteborg De anställda på salladsbaren Wild n Fresh hade, under förhandlingarna och när konflikten bröt ut, sämre villkor än det som kollektivavtalet stipulerar på i princip samtliga punkter: Timlön: Den anställda uppgav att hon fick 90 kr i timmen. Arbetsgivaren har senare angett att det var 95 kr i timmen, men att hon skulle sänka till under 90 kr i timmen om hon skulle teckna avtal. Detta är dock förbjudet enligt avtalet. Om man har en högre timlön än avtalets miniminivåer, får de inte sänkas om och när man tecknar kollektivavtal. Arbetsgivaren har alltså felaktigt hotat de anställda med lägre timlön, och sedan hänvisat till att de anställda inte vill ha kollektivavtal. De anställda hade heller ingen garanti för höjd lön, vare sig efter en viss tid i branschen, eller genom de förbättringar och löneförhöjningar som Hotell- och restaurangfacket nu förhandlar om i avtalsrörelsen. När nivåer och villkor i avtalet förbättras, är det enbart de som arbetar på arbetsplatser som har tecknat kollektivavtal som får del av höjningarna. Andra t ex de på salladsbaren skulle inte få någon garanterad höjning. Sjuklön: Den anställda har själv offentligt (GT 9/12) sagt att hon inte får sjuklön. Men hon har sagt att det inte gör något eftersom hon bor hemma och eftersom hon visste att hon inte skulle få sjuklön när hon tog anställningen. Arbetsgivaren har efter våra påpekanden här erkänt att hon inte har betalat detta, men att hon ska börja göra det, och att detta är en skola där hon lär sig hela tiden. Helglön: Arbetsgivaren säger fortfarande att de anställda aldrig får helglön, dels för att de anställda framför allt arbetar vardagar, dels för att restaurangen är stängd på nationella helgdagar. 11

12 De anställda får bara betalt om och när de är på jobbet. Dessutom ska helglön betalas till anställda för nyår, jul, påsk, midsommar, allhelgona, m m oavsett om arbetsplatsen är öppen eller ej. Skälet till det är att en enskild anställd inte ska drabbas ekonomiskt av att en nationell helgdag råkar infalla mellan måndag och fredag. Semesterersättning: Arbetsgivaren angav tidigt att de anställda inte fick semesterlön. Hon visade också tydligt att hon inte kände till att man enligt lag måste betala det. Sjuk- och olycksfallsförsäkring (AFA): Arbetsgivaren har själv till och med i den egna partiska granskningen av Centrum för Rättvisa erkänt att hon så sent som en månad in i konflikten inte erbjöd sina anställda det försäkringsskydd vid sjukdom och olycksfall som man ska ha enligt avtalet. Först hade de ingen försäkring alls. Sedan skaffade de enligt egen uppgift en, som dock var betydligt sämre än den som kommer genom kollektivavtalet. Också den tredje, som arbetsgivaren skaffade efter kritiken från den egna undersökningen, är dock sämre än den som kommer genom kollektivavtalet, eftersom skyddet inte följer med den anställde om och när denne byter arbete vilket kollektivavtalets omställningsförsäkring gör. Avsättningar till avtalspension: Arbetsgivaren har sagt att hon inte anser sig ha råd att betala avsättningar till avtalspension för sina anställda. Anställningsform: Arbetsgivaren uppger under hösten att hon enbart har anställda extra vid behov. Detta bekräftas också i Centrum för Rättvisas rapport. Detta är en ökänd otrygg anställningsform i restaurangbranschen, som enbart ska få användas för att täcka en tillfällig arbetsanhopning. Nobelmiddagen och festvåningsverksamhet brukar tas som typexempel på sådana verksamheter då extra vid behov kan användas. Vid löpande verksamhet, som vare sig är tillfällig eller oförutsedd, ska fast anställning (tillsvidareanställning) tillämpas. Det gäller även vid en salladsbar, som varje dag, framför allt vid lunch, har ungefär samma behov av arbetskraft. På vissa av dessa punkter har arbetsgivaren hävdat att hon nu har bättre nivåer och villkor. Om det stämmer så är det i så fall bra, och något vi välkomnar. Men arbetsgivarna hade givetvis aldrig höjt om vi inte hade agerat. Och om så är fallet, bevisar det bara att vi hade rätt hela tiden: de anställda hade sämre löner och villkor, och vårt agerande har i så fall haft konkret effekt också för de anställda på Wild n Fresh. Detta gäller dock inte alla punkter, t ex betalar arbetsgivarna fortfarande inte helglön, och har fortfarande en sämre omställningsförsäkring. Och det finns dessutom fortfarande flera skäl att ändå kräva att arbetsgivarna på salladsbaren tecknar kollektivavtal: 1. Kollektivavtalet är en garanti för att lönen inte plötsligt sänks. Utan avtal kan de anställda plötsligt få kraftiga lönesänkningar bara för att det gått lite sämre eller att ägarna vill ta ut högre vinst. Kollektivavtalet innebär dessutom en garanti för att de anställdas villkor inte försämras vid ev ägarbyten. 2. Kollektivavtalet är en garanti för att lönen höjs, och att arbetsvillkoren förbättras. När vi i vår förhandlar upp lönerna och stärker anställningstryggheten för de som arbetar inom branschen, kommer det endast de till del, som har kollektivavtal. Dessutom finns det inskrivet i själva avtalet, att lönerna ska höjas efter en viss tids arbetslivserfarenhet. Utan avtal finns ingen garanti alls för höjda löner. 12

13 3. Kollektivavtalet är en garanti för att man faktiskt får ut något från försäkringen vid en olycka eller sjukdom. Om arbetsgivaren har en privat försäkring, men glömmer eller struntar i att betala in premierna, står den anställde utan försäkringsskydd. Om man har kollektivavtal, finns det en garanti för att den anställde aldrig behöver stå utan försäkringsskydd oavsett om arbetsgivaren betalar premien eller ej. Dessutom har den enskilde arbetstagaren en tyngre bevisbörda om man har en privat försäkring. 4. Med kollektivavtal finns tydligare regler för hur man löser tvister när man inte är överens om t ex löner, arbetstider, anställningsförhållanden, o s v. Utan avtal blir det oftare enbart arbetsgivarens ord som får gälla. Kollektivavtalet är ett minimilöneavtal. Det skyddar nämligen även högre nivåer än de lägsta som finns angivna. Det betyder att om de anställda på salladsbaren skulle ha högre tim- eller månadslön än de lägsta tillåtna enligt kollektivavtalet, så får arbetsgivaren inte sänka dem ens till lägstanivån om de tecknar kollektivavtal. Däremot måste arbetsgivarna i så fall också börja betala alla andra ersättningar och försäkringar som man ska ha enligt avtalet. Så för den anställde innebär det alltid en förbättring att ha kollektivavtal. Uttalanden från borgerliga toppolitiker att anställda borde slippa det där jävla (sic!) kollektivavtalet, säger därför mer om deras kunskap om vad kollektivavtalet innebär för de anställda, än om avtalet som sådant. Varför agerar facket i detta fall? Hotell- och restaurangfacket bestämde sig för att inte acceptera arbetsgivarens argument för att inte teckna kollektivavtal av flera skäl: 1. De anställda på salladsbaren hade på flera punkter sämre löner och villkor än enligt det hittillsvarande kollektivavtalets redan oacceptabelt låga nivåer. 2. Vi kan aldrig acceptera att arbetsgivare inte vill teckna kollektivavtal för att de anser att det vore för dyrt att betala ens de knappt acceptabelt låga löner och otrygga anställningsvillkor som finns i avtalet. 3. Anställda bland annat många av våra medlemmar på andra ställen runt omkring drabbas (genom lägre löner och risk att bli av med jobbet) om vissa ställen får konkurrera med lägre priser genom att kunna kapa sina löne- och personalkostnader. 4. Avtalet ger en garanti för såväl löner som anställningsvillkor, arbetstider, pensionsavsättningar och försäkringsskydd som de anställda på t ex salladsbaren inte får även om arbetsgivaren hävdar att man just nu har lika schysta villkor som avtalet. Eftersom vi har fri lönesättning i Sverige, och eftersom det inte finns någon statlig lönepolitik, kan arbetsgivare ensidigt helt plötsligt bara sänka en lön, eller strunta i att betala om det inte finns kollektivavtal. Det finns oändligt många exempel på anställda i hotelloch restaurangbranschen som har blivit blåsta på lönen av oseriösa arbetsgivare som inte har haft avtal. 5. Om arbetsgivaren på ett ställe med avtal inte lever upp till förpliktelserna vad gäller löner och annat enligt kollektivavtalet, kan fackföreningen driva detta rättsligt. Utan avtal, kan fackföreningen inte göra lika mycket för de anställda. Avtalet anger hur man ska agera om och när man blir oense om villkor och löner. 6. Rättviseprincipen kräver att alla arbetsgivare behandlas lika. Och har alla andra i området runt omkring tecknat kollektivavtal, vore det högst orättvist att låta en arbetsgivare fortsätta med osund konkurrens. 13

14 7. Ska vi någonsin kunna höja lönerna och förbättra villkoren för de anställda i branschen, så måste fler teckna kollektivavtal istället för att ligga under de redan oacceptabelt låga nivåer som det hittillsvarande avtalet anger. Sedan måste vi höja nivåer och förbättra villkor i själva avtalet vilket förbundet gör genom avtalsrörelsen. HRF agerar: metoder och attityder När arbetsgivaren efter månader av dialog och förhandlingar fortsätter att vägra att garantera sina anställda lika schysta löner och villkor som andra runt omkring, har fackföreningen två val: 1. acceptera att en arbetsgivare får fortsätta att dumpa löner och villkor, vilket riskerar att drabba de egna medlemmarna och andra som arbetar på ställen med avtal som kan slås ut; eller 2. agera för att sätta tryck bakom kraven på avtalets garantier för löner, villkor och annat. Hotell- och restaurangfacket bestämde sig för att det inte var rimligt att låta en arbetsgivare få konkurrera med lägre löner och sämre villkor än de andra. Därför verkställdes den 5 december 2006 varslet om konflikt genom att blockad utlystes. Det innebar i första skedet att vi framför allt delade ut flygblad och informerade om varför det är viktigt med kollektivavtal, och uppmanade folk att istället välja ett ställe där de anställda har schysta löner och tryggare anställningsvillkor. Därefter har det varit upp till varje besökare att göra ett informerat val. Många valde andra ställen. Andra valde ändå att gå på salladsbaren, trots att de dumpade löner och villkor. Men vi har aldrig hindrat någon från att göra ett informerat val eller att komma in på salladsbaren. Det var efter denna flygbladsutdelning som centerpartiet och moderata ungdomsförbundet kallade fackföreningens agerande för maffiametoder. Detta var något som vi reagerade kraftigt på. Det är osmakligt att göra sådana jämförelser i en bransch som är så hårt drabbad av oseriösa arbetsgivare och faktisk organiserad brottslighet. Men det är framför allt löjeväckande att kalla flygbladsutdelning och informationsarbete för maffiametoder. Det har varit mellan två och sex blockadvakter åt gången beroende dels på att Briggen har flera ingångar, dels på att behovet av information var större i början än mot slutet. Påståenden om ett tjugotal eller fler blockadvakter är fullständigt felaktigt. Däremot har vi haft som princip att ingen ska behöva stå själv. Blockadvakterna har genomgående haft en lugn, öppen, saklig och vänlig attityd till såväl besökare som arbetsgivaren. De har enbart ägnat sig åt att dela ut flygblad till och svara på frågor från de som har varit intresserade. Svenska Dagbladets ledarsida och någon annan tidning har felaktigt hävdat att salladsbarens ägare har fått utstå okvädningsord. Det är helt fel. Okvädningsord eller otrevligt agerande har inte förekommit från Hotell- och restaurangfacket. Däremot har våra blockadvakter fått utstå hot och otrevliga kommentarer från ett antal borgerliga ungdomspolitiker och motdemonstranter som inte kunde hålla sig till en saklig diskussion, och som har skanderat just okvädningsord. Detta har till och med arbetsgivaren på salladsbaren tagit avstånd ifrån. Samtidigt har arbetsgivaren själv bidragit till denna bild genom att felaktigt hävda att de har blivit otrevligt och hotfullt bemött. Vi kan givetvis inte säga hur 14

15 arbetsgivaren har känt, men vi har varit noga med att uppträda lika korrekt och vänligt som i alla andra fall, och skulle aldrig uttala hot eller liknande. Däremot har arbetsgivaren sagt att hon har tagit illa vid sig av delar av den debatt som har pågått via massmedia. Vi förstår om en enskild arbetsgivare, som inte är van att delta i en offentlig debatt, kan tycka att det är tufft att bli emotsagd offentligt. Vi har hållit en rak och tydlig, men aldrig osaklig eller kränkande, linje när vi har deltagit i det offentliga samtalet. Men vi har inget emot att tillsammans med motpart och eller andra titta på de uttalanden som har gjorts, för att se om något har varit fel eller oschyst. Samtidigt måste vi kunna rikta kritik mot andra aktörer och bemöta osanna påståenden, som har exploaterats av mycket vana offentliga debattörer på den andra planhalvan. Efter närmare en månad i konflikt, då arbetsgivaren hade gått från viss öppenhet för att teckna avtal till att säga stenhårt nej, och efter bekräftad information om att arbetsgivaren fick stöd från andra aktörer inom näringslivet för att stå emot blockaden, begärde Hotell- och restaurangfacket sympatiåtgärder från andra fackförbund. Det vore orimligt att mer eller mindre dolt stöd till arbetsgivaren skulle hålla liv i konflikten längre än nödvändigt. I slutet på december avbröts därför sophämtningen av Transport. Efter några dagar agerade dock kommunen, och genomförde en tvångstömning. Såväl Transport som Hotell- och restaurangfacket meddelade att man respekterade kommunens beslut. Andra möjliga sympatiåtgärder, såsom att stoppa leveranser eller att stoppa service kopplad till fastigheten, elförsörjning e dyl, har aldrig aktualiserats. Vid ett tillfälle den 3 februari mobiliserade flera fackförbund ett tjugotal fackligt aktiva till en manifestation för kollektivavtal. Anledningen till detta var att en annan manifestation mot fackföreningarnas rätt att agera och en presskonferens hade utlysts av en musikgrupp vid namn Neurobash (som bl a hävdar att man är i krig med Sverige ), och tidningar hade hört av sig till oss om detta. Det var alltså inte som arbetsgivaren i efterhand ville ge sken av en enkel privat födelsedagsträff med ett fåtal nära vänner, utan ett offentligt arrangemang med ett aggressivt antifackligt budskap. Samtliga fackliga företrädare uppträdde lugnt och sakligt, och delade - på gatan utanför saluhallen - ut flygblad om varför det är viktigt med kollektivavtal. Förutom den konkreta blockaden, har Hotell- och restaurangfacket nu bl a i Göteborg påbörjat arbetet med att lyfta de arbetsgivare som faktiskt sköter sig och garanterar sina anställda schysta löner och villkor genom avtal. Det har vi bl a gjort genom annonser i dagspress, flygblad och listor på hemsidan. Detta är ett arbetssätt som vi tidigare har prövat bl a i Västerås och Visby, med mycket gott resultat. Hotell- och restaurangfacket har därför för avsikt att intensifiera detta arbete också i övriga delar av landet. Visionen på sikt är att få en märkning på alla restauranger som har kollektivavtal, så att besökare som vill använda sin konsumentmakt och gynna ställen där personalen har åtminstone hyfsat betalt och acceptabla arbetsvillkor, lättare kan göra ett informerat val. 15

16 Den politiska inblandningen Redan de första dagarna av konflikten gick centerpartistiske riksdagsledamoten Fredrick Federley ut och med högt tonläge kritiserade Hotell- och restaurangfackets agerande för högre löner och bättre villkor för de anställda. I anslutning till detta kom MUF i Göteborg till saluhallen för att på ett, som vi upplevde det, hotfullt sätt störa vår lagliga, lugna, legitima och fredliga flygbladsutdelning. Inte någon gång talade ungmoderaterna eller centerpartisterna om de urusla villkoren för de anställda inom restaurangbranschen. Inte någon gång talade de om hur de istället vill att löner och villkor i arbetslivet ska regleras. Inte någon gång visade de på en förståelse för varför det är viktigt med kollektivavtal. Federley gick nog längst, när han talade om att anställda skulle slippa det där jävla kollektivavtalet. Vad han därmed säger, är att anställda ska slippa få en garanti för högre lön och tryggare anställningsvillkor, försäkringsskydd, pension, m m. Genomgående i denna delen av kritiken har varit en stor okunskap om vad ett kollektivavtal innebär. Det har t ex varit vanligt förekommande att man har hävdat att kraven på kollektivavtal skulle hota den negativa föreningsfriheten, genom att den som tvingas skriva på avtal också skulle tvingas vara med i facket (!) eller i en arbetsgivarorganisation. Inget kunde vara mer felaktigt. Det finns alla möjligheter i världen att teckna avtal utan att vara med i en arbetsgivarorganisation. Då tecknar man istället ett s k hängavtal till det ordinarie kollektivavtalet, direkt med fackföreningen. Frågan lyftes på högsta politiska nivå när HRF krävde en ursäkt från de partier som hade uttalat sig kränkande om ett både lagligt och legitimt arbete för höjda löner i en klassisk kvinnodominerad låglönebransch. Någon ursäkt kom inte. Från centerpartiets Maud Olofsson kom istället det något förvånande beskedet att orden är deras (Federley m fl), men åsikten är partiets om begreppet maffiametoder. Centerpartiet har genomgående hört till de som har haft mest aggressivt tonläge i debatten. Moderaternas partiordförande, statsminister Fredrik Reinfeldt, höll en lägre profil, och ansträngde sig för att hålla fast vid att den svenska modellen var bra. Han talade dock indirekt om HRFs agerande som ett exempel på fackligt övervåld. Det dröjde innan Sven-Otto Littorin, ansvarig minister, kommenterade. Men han tog då tydligare avstånd från MUFs och Maud Olofssons uttalanden, och tydliggjorde att HRFs agerande inte bara var legalt, utan även legitimt. Detta väckte i sin tur kritik från Svenskt Näringsliv och ett antal borgerliga debattörer. Littorin argumenterade också relativt väl för varför fackföreningar måste få agera för att få fler att teckna kollektivavtal. Det hängde visserligen delvis ihop med det budskap moderaterna hade gått till val på: att inte försämra arbetsrätten nämnvärt. Men Littorin använde också det gamla liberala argumentet att det är bra om politikerna håller sig borta från sådant som andra t ex arbetsmarknadens parter kan sköta bättre. Men Littorin fick utstå hård kritik från inte bara Svenskt Näringsliv, Företagarna, Timbro och vissa borgerliga ledarskribenter, utan även från inifrån sitt eget parti. Cecilia Magnusson, riksdagsledamot, kritiserade i slutet av konflikten Littorin för att ha varit för mjuk mot fackföreningen. Och SVT Rapport visade en SIFO-undersökning som visade att en 16

17 majoritet av de borgerliga väljarna tyckte att Littorin hade gjort fel när han ställde upp bakom fackets agerande. Den 9 mars skriver han därför i Göteborgs-Posten att den svenska modellen ska försvaras, och att fackets blockad av salladsbaren var legitim men att HRF var konfliktglatt och hade tagit i för hårt. Vi har efter detta begärt att få träffa ministern, för att höra varför han ändrade sig och bröt traditionen att som politiker och ansvarig minister inte kasta sig i en pågående konflikt. Kd:s partiledare Göran Hägglund kritiserar HRF för att ha tagit i med storsläggan för att komma åt smånubb, och säger att konfliktåtgärder måste vara mer proportionerliga. Andra ledande kristdemokrater t ex Lennart Sacrédeus i tidningen Kristdemokraten 2 februari 2007 har dock försvarat den svenska modellen, inklusive fackföreningens rätt att agera i fallet med salladsbaren. Från Folkpartiet har å ena sidan kommit skarp kritik från bl a Carl B Hamilton, som starkt har argumenterat för att de fria fackföreningarnas rätt att agera för kollektivavtal ska inskränkas. Och ungdomsförbundet LUF har iscensatt en jippoartad blockad av HRFs kontor i Göteborg. Detta tog dock partisekreterare Erik Ullenhag avstånd ifrån. Han har låtit förstå att frågan ska diskuteras på partiets landsmöte. Partiledare Lars Leijonborg gav det mindre tydliga beskedet att partiet å ena sidan har fattat beslut om att föreslå inskränkningar komplement, som han benämnde det, till den svenska modellen av fackföreningarnas rätt att agera för kollektivavtal. Å andra sidan tyckte han personligen att Littorin hade en poäng när han frågade sig vem som i så fall ska bedöma vad som är rimligt. Socialdemokraterna syntes inte mycket av under de första månaderna av konflikten. Riksdagsledamoten Carina Hägg hörde till undantagen, med en debattartikel till stöd för HRF. I februari och mars deltog dock partiets arbetsmarknadspolitiske talesman, Sven-Erik Österberg, i ett antal tv-debatter och skrev såväl pressmeddelanden som debattartiklar till starkt stöd för fackföreningens agerande. Mona Sahlin var redan innan hon blev vald till partiordförande tydlig i stödet för fackföreningen, och i att salladsbaren bör teckna kollektivavtal, när hon svarade på en fråga i Ekots lördagsintervju i februari. Inte heller vänsterpartiet eller miljöpartiet har synts lika mycket som de borgerliga i debatten. Ali Esbati (v) debatterade dock engagerat för fackföreningens rätt att agera i en radiodebatt i SR Studio Ett mot Fredrick Federley, och Lars Ohly skrev i sitt nyhetsbrev den 14 februari om konflikten till stöd för fackföreningens rätt att agera. Även vissa andra vänsterpartister har deltagit i debatten på fackföreningens sida. HRF skrev redan i december till partiledarna för riksdagspartierna för att få reda på hur de såg på kollektivavtalsmodellen och konflikträtten. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet angav alla att man fullt ut stödde fackföreningens rätt att agera. De borgerliga partierna valde att inte ens svara. Istället fick vi ta del av deras syn på frågan via massmedia och genom direktkontakt med partiföreträdare. Svenskt Näringsliv har i en skrivelse till regeringen krävt att fackföreningarnas rätt att agera för att få fler att teckna kollektivavtal ska inskränkas på fler punkter. Det gäller bl a att företag med 17

18 färre än tio anställda, företag som inte har anställt någon som är med i facket och företag där inte den enskilde anställde uttryckligen själv säger att man vill ha avtal med garanti för löner och villkor ska undantas från kravet på kollektivavtal. Företagarna, Timbro, centern samt delar av moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna ställer sig också bakom dessa krav. Aktörerna Det är påtagligt att de aktörer, som har stött arbetsgivarsidan i denna konflikt har varit både aktivare och synligare i den offentliga debatten, än de som har stött fackföreningen. På funnits. Dessutom har Akademikerförbundet SSRs samhällspolitiske chef Ursula Berge (DI 2/3) angripit Hotell- och restaurangfacket med samma budskap som Svenskt Näringsliv: fackföreningar bör inte agera för att förbättra löner och villkor för anställda på små arbetsplatser och på arbetsplatser där arbetsgivaren inte anställer den som är med i facket. Hon ansåg felaktigt att ingen hade förstått eller stöder vårt agerande, och att vi enbart borde få agera mot multinationella företag, som Handels mot Toys Rus. Problemet med det resonemanget är bara att åtta av tio företag i vår bransch ser ut ungefär som salladsbaren, och att vi redan på och 90-talen såg till att multinationella företag som McDonald s tecknade kollektivavtal. Det är högst anmärkningsvärt och besvärande mest för SSR att en hög facklig företrädare för ett akademikerförbund går ut och i massmedia angriper ett annat fackförbund för att man arbetar för att höja lönerna för de som tjänar minst på svensk arbetsmarknad. De som har stött fackföreningens rätt att agera har varit bl a LO, socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet, regeringen (officiellt) genom framför allt arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin, flera TCO-förbund, folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag, arbetsrättsjurister såsom Kurt Junesjö och Birgitta Nyström, DNs förre chefredaktör Svante Nycander tillsammans med ledarskribenter från Göteborgs-Posten, GT, Aftonbladet och ett antal socialdemokratiska lokaltidningar. Dessutom har bl a arbetsgivarorganisationen SHRs Vd Mats Hulth sagt att han inte har något att invända mot HRFs agerande, och att SHRs medlemmar tycker att det är viktigt att i princip alla restauranger betalar kollektivavtalsenliga löner eftersom de gör det. TCO centralt, SACO och SACO-förbunden har, trots att de är fackförbund som normalt ställer upp på rätten att kräva kollektivavtal, inte agerat alls i denna fråga, sånär som ett svar på en fråga i Dagens Nyheter i sent skede av konflikten, då såväl Sture Nordh som Anna Ekström visade försiktig förståelse för vårt agerande. Som synes är det många aktörer också på fackföreningens sida i denna konflikt. Men kritikerna har varit betydligt mer aktiva i debatten. Medierapporteringen Uppmärksamheten kring kollektivavtalskonflikten vid salladsbaren var mycket stor, och genomslaget i massmedia var massivt. 18

19 Medierapporteringen har i vissa fall spelat på en grovt förenklad David-mot-Goliat -bild, utan att närmare reflektera över vem som egentligen, på små arbetsplatser med många lågavlönade ungdomar, utlandsfödda och lågutbildade med otrygga anställningar, är David och vem som är Goliat. Det ytliga fick ibland ta överhand över det intellektuella. Här har vi dock själva en stor del av ansvaret. Vi har i fackföreningsrörelsen under en längre tid inte tillräckligt tydligt förklarat, folkbildat och opinionsbildat om varför det är så viktigt med kollektivavtal för vanliga anställdas löner och villkor på jobbet. Saknas det en god förförståelse för varför kollektivavtalen är så viktiga för vanliga anställdas löner och villkor, så är risken stor för viss tveksamhet vid konkreta kollektivavtalskonflikter. Många medier har också, medvetet eller ej, exploaterat felaktiga påståenden t ex att de anställda på salladsbaren hela tiden hade lika bra eller bättre villkor än enligt avtalet, utan att med ett kritiskt granskande öga följa upp hur det egentligen förhöll sig. Arbetsgivaren själv har varit duktig på att kommunicera sitt budskap, men har långt ifrån alltid hållit sig till sanningen. Förutom den centrala frågan om de anställdas villkor, har hon felaktigt påstått att vi har varit hotfulla eller otrevliga i kontakterna med henne, och att det skulle vara en kränkning av hennes mänskliga rättigheter (sic!) att vi agerade för kollektivavtal. Vissa redaktioner har också betonat att arbetsgivaren hävdat att de anställda inte vill ha avtal, att det inte finns några fackliga medlemmar på arbetsplatsen och att det är en liten arbetsplats med en ung, kvinnlig arbetsgivare allt utan att fråga sig om detta faktiskt är giltiga skäl för att inte kräva avtal också där för att undvika låglönekonkurrens. Detta har bidragit till att borgerliga ledarskribenter, partiledare, ministrar och lobbyorganisationer har applåderat kampanjen för att inskränka fackföreningarnas rätt att agera för kollektivavtal. Stora delar av medierapporteringen har spelat på en ytlig och grovt förenklad bild av ett stort fackförbund som på ett oproportionerligt sätt har agerat mot en småföretagare som säger sig ändå ha schysta villkor för de anställda. Få har ställt riktigt kritiska frågor till arbetsgivaren, som istället har fått fara med osanning om villkoren för de anställda och fackliga företrädares agerande. Få har speglat de mycket låga löner och otrygga anställningsvillkor som tiotusentals unga, kvinnor och utlandsfödda i krogbranschen får leva med varje dag. Få har återgivit att villkoren på salladsbaren faktiskt var sämre än enligt kollektivavtalet även om det finns med i en del rapportering. Få har talat om att de flesta arbetsplatser i branschen faktiskt ser ut som salladsbaren med endast ett fåtal anställda. Och få har pekat på vad alternativen till den svenska modellen inklusive fackföreningarnas rätt att agera för kollektivavtal skulle innebära. Den svenska modellen, kollektivavtalens betydelse för människors löner och villkor på jobbet, och fackföreningarnas rätt och ansvar att agera för dessa har nästan enbart ordentligt förklarats på vissa ledarsidor Aftonbladet, G-P och GT samt på debattplats (HRF, Svante Nycander, Kurt Junesjö, Erland Olausson, m fl). På nyhetsplats har detta knappt alls förklarats trots att detta har stått i centrum för hela konflikten. Självklart har det funnits många neutrala och objektiva exempel på rapporteringar om konflikten och vad som ligger bakom den. Men bristen på kunskap om kollektivavtalsmodellens betydelse har varit utbredd. Och kunskapen om varför fackföreningar måste kunna kräva kollektivavtal också på små arbetsplatser, på företag som inte anställer den som är med i facket, och även på ställen där anställda själva inte kan, vill eller vågar kräva avtal med garantier för lön och villkor har varit närmast obefintlig. 19

20 HRF har däremot fått ett hyfsat bra genomslag på de aktiviteter man själv har gått ut med, t ex: - Beräkningen av att den enskilde anställde skulle förlora tiotusentals kronor på att arbetsgivaren vägrar att teckna kollektivavtal. - Undersökningen som bl a visar att många anställda i branschen känner stor oro om man själv skulle behöva kräva avtal med garanti för högre lön och bättre villkor. - Schysta listan på alla restauranger i Linnéstaden som har kollektivavtal. - Undersökningen som visar att många anser att facket bör agera på fler ställen även på andra orter än i Göteborg. - Rapporten av arbetsrättsjuristen Toivo Öhman om att de anställdas löner på samtliga punkter var sämre på salladsbaren än i kollektivavtalet. - Ifrågasättandet av Centrum för rättvisas rapport. - Kritiken mot Fredrick Federleys lobbyarbete. - Bemötandet av Svenskt Näringslivs krav på inskränkt rätt för fackföreningarna att agera. - Kraven på bättre villkor för småföretagare utan att de ska behöva konkurrera med låga löner och otrygga villkor. - Etablerandet av en nolltolerans mot arbetsgivare som vägrar att garantera sina anställda schysta löner och villkor på jobbet. - Debattartiklar (SvD, G-P, GT, Sydsvenskan, Aftonbladet, Corren, m fl) om alltifrån den provokativa frågan Vad är alternativen till den svenska modellen? till hur situationen ser ut i restaurangbranschen och varför det är så viktigt att fackföreningarna kan agera för kollektivavtal också på t ex små arbetsplatser. - Konkurrensneutraliteten. Hotell- och restaurangfacket har under konflikten mycket aktivt deltagit i den offentliga debatten, eftersom detta har varit en fråga av principiell betydelse som inte enbart berör vår bransch. Sammanfattning mediebilden: - Mycket stort genomslag. - Övergripande grovt förenklad David mot Goliat -bild som inte varit gynnsam för förbundet. Har framför allt byggt på bilden av en ung, kvinnlig företagare som blivit hårt bemött av ett stort starkt fackförbund. Har spelat på att vi har krävt avtal på arbetsplats med endast ett fåtal anställda, att ingen anställd är med i facket, och att de anställda har sagt sig inte vilja ha kollektivavtal. - I flera medier har man inte haft kunskap om eller inte bemödat sig med att gå igenom eller förklara varför vi måste kunna kräva också på sådana arbetsplatser. - Samtidigt har vi fått komma till tals i i princip alla artiklar och inslag. Dock har våra förklaringar för varför vi har agerat i detta fallet långt ifrån alltid fått komma fram lika väl som arbetsgivarens budskap. - Kollektivavtalsfrågan har lyfts på den massmediala och politiska dagordningen på ett sätt som långt ifrån enbart har varit negativt. Det har funnits flera närmast folkbildande inslag. - Våra inspel och budskap har kommit ut, ofta med en positiv vinkling. 20

Toppen på en isbergssallad

Toppen på en isbergssallad Toppen på en isbergssallad En rapport om kollektivavtalskonflikten i Göteborg april 2007 1 INNEHÅLL INLEDNING...3 BAKGRUND...4 LÖNER OCH VILLKOR FÖR DE FATTIGA RIDDARNA I RESTAURANGBRANSCHEN...4 DEN SVENSKA

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

Näringsministern och förhållandet till facket

Näringsministern och förhållandet till facket Näringsministern och förhållandet till facket Sammanställning gjord av Sverker Lindström, 2012-03-27 1 Annie Lööf, tidigare Annie Johansson, 28, utsågs till näringsminister i regeringen Reinfeldt den 29

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa

Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa Den svenska byggindustrin är något att vara stolt över. Kvalitén är hög, byggarna kompetenta och trivseln på topp. Men svartarbete och oseriösa aktörer solkar ner vårt rykte och förstör för de hederliga

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare

Material som gruppen har tillgång till: - Avdelningens lokaler - Datorer - Kopiator - Fax - Skrivare Migrationsprojektet Jeanette Gustavsson, Rose-Marie Myhr, Daniel Jernström, Katja Ojanne, Amanda Naesman, Emil Bäckström, Nafie Hamde, Svetlana Avramovic & Theo Verheggen Syfte Under 3 månader kommer Hotell

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL

RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL RÄTTS- HJÄLP FÖRHANDLINGSHJÄLP FACKLIG INFORMATION PÅ BETALD ARBETSTID RÄTT ATT KRÄVA KOLLEKTIVAVTAL AVTALSBEVAKNING KONFLIKTERSÄTTNING VID STREJK RÅDGIVNING UTBILDNING GEMENSAM STYRKA Ditt skydd på arbetsmarknaden

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Stå inte ensam. Bli medlem nu!

Stå inte ensam. Bli medlem nu! Stå inte ensam. Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Vill du tjäna mer och samtidigt vara trygg? Vi löneförhandlar åt dig och ser till att du får jobba i en bra arbetsmiljö och vi står alltid vid din sida

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31

Datum Vår referens Dokumentnr. 2009-05-07 Avtalsenheten 09.05. Gallringstid 2014-12-31 CIRKULÄR Till Regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud inom Teknikarbetsgivarnas, Industri- och Kemigruppens samt Stål och Metallarbetsgivarförbundets områden. Unionen Direkt Avtalsenheten Datum Vår

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR

ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR ALLT DU BEHÖVER VETA OM ETT MEDLEMSKAP I SHR VÄLKOMNA TILL DET ROLIGASTE VI VET! Vi jobbar i en fantastiskt rolig och spännande bransch och vi kan varje år räkna in många nya medlemmar. Restauranger och

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

Om arbetslivet. Lgr 11

Om arbetslivet. Lgr 11 Om arbetslivet Centralt innehåll i samhällskunskap: Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, t ex arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Anställning med lönebidrag

Anställning med lönebidrag Lättläst svenska Anställning med lönebidrag Du som är arbetsgivare kan få lönebidrag om du anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa dig om

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Statistik Rapport. 9 av 10 PR-byråer saknar kollektivavtal. 1. Vana X. Fördomar 2. Oförstånd. Varför saknar PR-branschen kollektivavtal?

Statistik Rapport. 9 av 10 PR-byråer saknar kollektivavtal. 1. Vana X. Fördomar 2. Oförstånd. Varför saknar PR-branschen kollektivavtal? Statistik Rapport 1. Vana X. Fördomar 2. Oförstånd Varför saknar PR-branschen kollektivavtal? 9 av 10 PR-byråer saknar kollektivavtal Vana, fördomar eller oförstånd? varför saknar PR-branschen kollektivavtal?

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 30 juni 2014 - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 30 juni 2014 - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker Rapport från SKOP om, 30 i - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker - Återhämtning för regeringens förtroendebalans - Men förtroendet kvar på låg nivå 46 procent anser att regeringen gör ett bra jobb -

Läs mer

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen!

Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Gör rätt med de nya reglerna i arbetslöshetsförsäkringen! Från den 1 september 2013 gäller nya regler som påverkar dig som är arbetssökande och

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer