Kompetensutvecklingsplan Naturbruksförvaltningen Västra Götalandsregionen

Transkript

1 1 Kompetensutvecklingsplan Naturbruksförvaltningen Västra Götalandsregionen

2 2 Naturbrukskansliet, Skövde 2013 Medarbetarnas kompetens och utveckling är en av de viktigaste hörnstenarna i verksamheten. Kompetens är förmågan att hantera en situation, att handla, att reflektera och att se framåt. Formell kompetens får du genom utbildning med betyg, legitimation, intyg, diplom eller motsvarande. Reell - eller faktisk-kompetens är det som gör att du kan lösa en uppgift eller utföra ett arbete. Med kompetensutveckling menar vi att växa i yrkesrollen som individ, som grupp och som organisation. Kompetensutveckling kan ske genom olika utmaningar inom uppdrag och projekt, teamarbete, utbildning och kurser, nätverk, yrkeshandledning och forsknings- och utvecklingsarbete. Det svenska skolväsendet kräver medarbetare med god kompetens och förmåga att ställa om när behoven förändras. För att möta detta behöver våra medarbetare olika former av utbildning där det både finns möjlighet att utbildas internt inom förvaltningen, i regi av Västra Götalandsregionen samt externa utbildningar där universitet och högskolor kan vara en av flera tänkbara utbildningsanordnare. För individen är det viktigt att det då är enkelt att utbilda sig och att utbildning och kompetensutveckling lönar sig. För arbetsgivaren är det viktigt att den nyfunna kompetensen tas tillvara och används efter bästa förmåga samt att arbetsgivaren får så hög kvalitet som möjligt utifrån de resurser som läggs ned. Med detta som bas ska Naturbruksförvaltningen erbjuda medarbetarna utbildningsmöjligheter där direkta behov snabbt kan åtgärdas med kvalitetssäkrade och resurseffektiva utbildningar samt utbildningar av hög kvalitet för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen. Forskning och utveckling erbjuder ny kunskap i stora mängder i ett alltmer ökande tempo. FoU handlar om att finna och tillämpa ny kunskap. Det handlar om aktiv konsumtion, produktion av ny kunskap samt att upprätta strukturer för att tillgodose verksamheternas krav på implementering av nya forskningsrön. Vill du vara med och utveckla kompetens i världsklass för en hållbar framtid & det goda livet? Naturbruksförvaltningens plan för kompetensutvecklingsinsatser finns på efterföljande sidor. Insatserna är framtagna efter inventering och kartläggning av kompetensutvecklingsbehovet inom förvaltningen. Insatserna kommer inte i någon prioriterad ordning utan målsättningen är att vi ska möta upp verksamheterna med så många alternativ som möjligt utan att det får för stor inverkan på den dagliga verksamheten. Rektorslyftet Fokus: Förvaltningen målsättning är att öka rektorns delaktighet i det dagliga arbetet, tydlighet i det pedagogiska ledarskapet och förmåga att kommunicera och förankra skolans mål. Detta är enligt samstämmig forskning grunden i en väl fungerande skola.

3 3 Syfte: Att bidra till att samtliga rektorer får kunskaper och kompetens som ökar förutsättningarna att utöva ett pedagogiskt ledarskap i relation till lärares undervisning och elevernas möjligheter att nå de nationella målen. Studier visar att rektorer i ökad grad behöver synliggöra och driva de pedagogiska frågorna och intensifiera sin dialog med lärarna, om undervisningen och elevernas lärande. Målsättningen är att samtliga förvaltningens rektorer med rektorsuppdrag som har gått den statliga befattningsutbildningen, en äldre statlig rektorsutbildning eller har fått skriftlig redovisning som visar att han eller hon genom utbildning eller yrkeserfarenhet har fått kunskaper som jämställts med befattningsutbildningen ska genomgå utbildningen. Fokus på rektorlyftet inriktas mot styrnings- och ledningsfrågor så att rektorerna ges förutsättningar att utveckla sitt pedagogiska ledarskap. Teoretiska kunskaper ska knyta an till rektorernas ledarroll i praktiken och bygga vidare på relevanta delar av befattningsutbildningen. Rektorslyftet motsvarar 7,5 högskolepoäng på avancerad nivå och genomförs under max 2 terminer. När i tid varje rektor ska genomföra utbildningen får planeras vid respektives utvecklingssamtal då man planerar den individuella kompetensutvecklingsplanen. Förvaltningschefen: Kontinuerligt uppmuntra rektor till att kompetensutveckla sig samt ansvarar för att i tid planera in varje rektors deltagande i rektorslyftet. Samtliga rektorer ska ha genomgått rektorslyftet Behörigheter och legitimation för lärare Fokus: Säkerställa att vi uppnår förvaltningens mål med att alla lärare ska uppnå behörighet och på sikt också legitimation för de ämnen som de undervisar i senast 2015 och framåt. Syfte: Lärare ska vara behöriga för att få fastanställas inom den offentliga skolan enligt skollagen. Den ändring man gjorde i skollagen (2010:800) och lagen (2010:801) om införande av skollagen som trädde i kraft 1 augusti 2010 handlar om konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare. Lagarna tillämpas på utbildning från och med den 1 juli De skärpta behörighetsreglerna införs i tre steg och är en stor utmaning för förvaltningen. Det första steget infördes från och med den 1 juli 2011, då infördes behörighetskrav för att anställas tillsvidare som lärare inom skolväsendet (undantag yrkeslärare). Steg två börjar gälla den 1 december 2013, då införs legitimationskrav för att anställas tillsvidare som lärare i skolväsendet (undantag yrkeslärare), behörighetskravet ersätts då med legitimationskrav. Det tredje steget i behörighetsreglerna gäller lärare som anställts före den 1 juli 2011 och som innebär att från och med 1 juli 2015 upphör rätten för lärarna som inte har legitimation att

4 4 självständigt besluta om betyg. Dessa lärare kan heller inte ha det yttersta ansvaret för den undervisning han eller hon bedriver efter den 1 juli Yrkeslärare i gymnasieskolan är undantagna. Krav på lärarlegitimation har i efterhand senarelagts till den 1 december 2013, även här är yrkeslärare inom gymnasieskolan undantagna från kravet på legitimation. Skärpta krav på behörigheter gällande lärare i särskolan kommer antagligen att gälla först från Nuläge: Inom Naturbruksförvaltningen ligger behörighetsnivån på ca 57% för lärarpersonal och betydligt lägre för instruktörer. Detta är en stor utmaning för förvaltningen då skollagen ställer krav på behörighet för att få fastanställa lärare. Från 1 juli 2015 ska lärare dessutom ha en lärarlegitimation för att få sätta betyg. Förvaltningen har därför ett stort utvecklingsarbete framför sig för att säkerställa 100% behörighet för berörda lärare och att säkerställa att vi ha legitimerade lärare som har rätt att sätta betyg. Det är skolverket som avgör om en lärare har rätt att bli legitimerad. Vi är medvetna om att vissa lärare idag har svårt att få besked från skolverket om de kommer att få en legitimation och vad som krävs för att få legitimation i ett visst ämne. Kravet för legitimation gäller initialt inte yrkeslärarna men förvaltningens mål är att alla lärare ska uppnå behörighet för de ämnen som de undervisar i. På sikt avser förvaltningen att arbeta för att alla lärare uppnår legitimation inom de ämnen de undervisar i. Förvaltningen måste också utreda vad följdverkningarna blir av ökade behörighetskrav för lärare som redan genomgått längre SLU-utbildningar (t ex hortonom, jägmästare, agronom) och som undervisar i naturvetenskapliga ämnen utan att ha full lärarbehörighet. Vid framtida rekrytering av lärare till särskolan kommer vi försöka rekrytera lärare med rätt behörighet, företrädesvis lärare i allmänna ämnen med specialinriktning mot utvecklingsstörning eller 6-9 lärare med speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning. Totalt sett står förvaltningen inför stora behov av att förändra kompetensstrukturen på medarbetarna. Kompetensutveckling: Förvaltningen planerar kompetensutvecklingsinsatser i form av dels yrkeskunskaper och dels pedagogik/didaktik för att befintliga lärare ska vara anställningsbara inom förvaltningen. Det kommer bl. a innebära utbildning motsvarande det allmänna utbildningsområdet (AUO) för all obehörig personal. AUO kan handla om hp och saknas formella ämneskunskaper krävs ytterligare utbildning upp till 240 hp.

5 5 VAL: För att säkerställa kvalitén i undervisningen och för att ge lärare som saknar lärarexamen möjlighet att komplettera sin utbildning har förvaltningen planerat att köpa in en uppdragsutbildning från något av de lärosäten som fått i uppdrag att anordna särskild vidareutbildning till lärarexamen, VAL Målsättningen är att men ska kombinera studier på deltid och arbete på deltid. Det finns också möjlighet att tillgodoräkna lärarerfarenhet mot studier inom AUO. I normalfallet innebär det att medarbetaren ska ha varit verksam som lärare på minst halvtid i minst två år. Sådan tillgodoräkning görs efter prövning av reell kompetens inom AUO. Förvaltningen uppskattar att antalet lärare som är i behov av denna kompetensutveckling insatsen är ca medarbetare. Ytterligare ett 20-tal medarbetare restar med hp för att vara behöriga som gymnasielärare och behöver komplettera sin högstadiebehörighet med ytterligare kurser. Då även kompletterande ämnesstudier är aktuell för vissa medarbetare och eftersom behovet på individnivå varierar kan det för ett mindre antal innebära studier på heltid eller campusförlagd utbildning, beroende på vilket kursutbud lärosätet kan erbjuda. De skärpta krav på kompetens omfattar även de lärare som arbetar inom särskolan. De kommer att beröras av utbildningen för att få speciallärarbehörighet. Uppskattningsvis berörs 6-12 medarbetare fördelade på våra tre särskolor. Utbildningen kommer att omfatta ca 90 hp för dessa medarbetare. Lärarlyftet II: Även Lärarlyftet II är ett alternativ till fortbildning och som riktar sig till anställda lärare med lärarexamen som undervisar i ämnen de saknar behörighet för. Lärarlyftet II erbjuder dock endast av Skolverket speciellt utvalda kurser. Det går alltså inte längre att läsa kurser inom universitetens ordinarie kursutbud inom det nya Lärarlyftet II. Inför varje ny termin upphandlar skolverket kurser och därför varierar utbudet från termin till termin. Som beslutsfattande myndighet i legitimationsärenden kan skolverket garantera att kursutbudet motsvarar kraven i behörighetsförordningen. De kurser som våra lärare har möjlighet att läsa inom Lärarlyftet II ska leda till behörighet i något ämne som de undervisar i. Utbildningen ska ge en utökad ämnesbehörighet. Dock krävs vissa förkunskaper, innan man söker till en kurs i Lärarlyftet II måste medarbetaren ha alla de högskolepoäng i ämnet som krävs för att läsa dem. Exempelvis 30 hp i ämnet om kursen är på hp. Förvaltningen uppmanar kontinuerligt obehöriga lärare att komplettera sin behörighet via Lärarlyftet II så snart som möjligt. Dessutom finns ordinarie utbildningar på högskolor som erbjuder lärarutbildning.

6 6 Naturbruksförvaltningens och medarbetares förutsättningar och möjligheter under övergångstiden fram till 30 juni 2015 Berörd lärares handlingsalternativ A. Läraren har möjlighet att under övergångstiden fram till den 30 juni 2015 komplettera sin utbildning till examen och/eller rätt behörighet. a. Det är lärarens eget ansvar att komplettera sin utbildning till examen och/eller breddad behörighet. b. Det är lärarens eget ansvar att finansiera sin kompletterande utbildning c. Förvaltningen kan bidra till eller uppmuntra läraren att vidareutbilda sig till examen eller breddad behörighet men har ingen skyldighet till detta. B. Läraren fortsätter att undervisa utan att komplettera sin utbildning. Arbetsgivarens handlingsalternativ då läraren inte har kompletterat sin utbildning: A. Läraren kan användas för undervisning a. Men får inte självständigt ansvara för undervisningen eller besluta om betyg b. Legitimerad lärare och/eller rektor beslutar om betyg. Förvaltningen (huvudmannen) kan fatta beslut om undantag för att kunna använda lärare som saknar behörighet för den aktuella undervisningen. Beslutet får avse högst 1 år. B. Annan lärare med rätt behörighet finns att tillgå. Sådana lärare rekryteras och används för undervisningen. a. Lärare som saknar rätt behörighet kan bli övertalig. b. Förändring i organisation kan resultera i uppsägning på grund av arbetsbrist. Handlingsplan: Förvaltningen kartlägger antalet obehöriga lärare som kommer att bli berörda av skärpta behörighetskrav dvs. lärare i allmänna ämnen (gymnasiegemensamma ämnen). En av förvaltningen redan genomförda kompetenskartläggning inom läraryrket kan delvis ligga till grund för detta. Kartläggningen behöver dock färdigställas och kvalitetssäkras. Kartläggningen måste också innefatta en inventering av lärare med behörighet år 6-9 inom ämnena matte, svenska och engelska som har behörighet att sätta betyg inom PRIV och yrkesintroduktion från juli Om vi saknar medarbetare med denna behörighet får vi undersöka möjligheten till samverkan med kommunerna för att ha tillgång till rätt kompetens tills vi själva klarar detta. Förvaltningen bedömer att det kommer att finnas fyra olika varianter av behörigheter i allmänna ämnen. 1. Behörig i rätt ämne. 2. Behörig lärare men i fel/inte alla ämnen (kompetensutveckling för dessa motsvarar Lärarlyftet II halvfart under 1 år för ett ämne) 3. Ämneskompetens men inte lärarexamen (kompetensutveckling för dessa motsvarar VAL max 4 terminer) 4. Inte behörig alls.

7 7 För grupp 2-3 ska det tas fram en individuell handlingsplan i syfte att medarbetaren ska läsa in rätt behörighet senast 1 juli Handlingsplanen tas fram i dialog mellan chef och berörd medarbetare. Tillsvidareanställda obehöriga lärare kommer att sägas upp pga. arbetsbrist om inte omplaceringsmöjligheter finns efter 1 juli From 1 juli 2015 sägs lärare med partiell behörighet upp i den omfattning som den är obehörig. Visstidsanställning kan erbjudas berörda om vi inte lyckas få behöriga sökande till våra tjänster. Om det uppkommer behov av särskilda bedömningar/undantag från detta beslut fattas dessa av förvaltningschef på förfrågan från rektor. I en ev. arbetsbristsituation tidigare än 1 juli 2015 kommer följande prioriteringsordning att föreslås när det gäller turordning. Utgångspunkten är att behöriga lärare behåller sin anställning i första hand. 1. Helt behörig i efterfrågade ämnen 2. Delvis behörig hel/partiell uppsägning efter dialog med berörd medarbetare. 3. Obehöriga Rektor Alla lärare skall vara behöriga till 1 juli Behörighetsgivande utbildning av yrkeslärare: Fokus: Kvalificerade yrkeslärare är en förutsättning för en yrkesutbildning av hög kvalitet. Därför vill Naturbruksförvaltningen att fler lärare i yrkesämnena ska ha en yrkeslärarexamen. Syfte: Säkerställa förvaltningens mål med att alla lärare ska uppnå behörighet för de ämnen som de undervisar i. Yrkeslärarutbildningen är på 90hp och pågår 1,5år. Utbildningen ska vara så flexibel i tid och rum som möjligt för att öka möjligheterna att kunna nå examen. För antagning krävs grundläggande behörighet till högskolestudier samt kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper förvärvade genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning, eller genom en kombination av dessa. Fram till 2016 pågår en satsning som syftar till at ge yrkeslärare en möjlighet att kombinera studier och arbete och därmed få en yrkeslärarexamen. För dessa lärare ska det tas fram en individuell handlingsplan i syfte att medarbetaren ska läsa in rätt behörighet senast Handlingsplanen tas fram i dialog mellan chef och berörd medarbetare. Rektor

8 8 Alla yrkeslärare skall vara behöriga Övriga alternativ för förvaltningen att undersöka för ev. genomförande: Möjlighet till att anställa förvaltningsresurs för kortare kurser inom allmänna ämnen (t ex religion och historia) som alla skolor kan utnyttja. Möjlighet till att anordna distanskurser via webbkamera. Förvaltningsledningens ansvar: Säkerställa att vi genom kompetensinsatser når målsättningen med behöriga lärare fram till 1 juli Genomföra en kompetensinventering där vi fastställer antalet obehöriga lärare och yrkeslärare, vart vi har en bristsituation nu och i framtiden. Se över pensionsavgångar för lärare för att kunna göra en bedömning av framtida rekryteringsbehov. Verkställa uppdragsutbildning från något universitets som har VALutbildning. Söka stadsbidrag för den medarbetare som väljer att genomföra Lärarlyftet II, rektorlyftet och för kompetensutveckling för lärare i yrkesämnen. Se över om arbetsgivaren kan bidra till att göra det attraktivt för medarbetarna att komplettera sin utbildning. Se efter flera alternativ för att kunna möjliggöra kompletterande behörigheter/examen för så många som möjligt inom förvaltningen. Chefsutbildningar Fokus: Chefer inom Naturbruksförvaltningen förväntas vara duktiga inte bara på sin verksamhetsinriktning utan också på chefskapet i sig, vilket förutsätter kontinuerlig kompetensutveckling, goda ledaregenskaper och tillräckliga förutsättningar för att utveckla ett gott chefs- och ledarskap. Kompetensutveckling för chefer sker både internt inom Naturbruksförvaltningen men också inom VGR. Intern kompetensutveckling Syfte: Att skapa en mötesplats, gemenskap och gemensam kompetensutveckling för förvaltningens chefer. För chefer inom naturbruksförvaltningen anordnas årligen minst två chefsdagar. Dessa dagar arrangeras av kansliet. Dagarna planeras årligen och är återkommande regelbundet över tid. Dagarna är obligatoriska för förvaltningens chefer. Förvaltningsledningen ansvarar för att dessa dagar blir genomförda. Förvaltningsledning Start hösten Genomförs två gånger per år.

9 9 Naturbruksförvaltningens chefsutvecklingsprogram Syfte: Att ge chefer inom Naturbruksförvaltningen tillräckliga förutsättningar för att utöva ett kvalitativt och gott chefs- och ledarskap. Innehåller grundläggande kurser som återkommer cykliskt inom områden som: kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, förbättringskunskap, ekonomi, arbetsrätt, arbetsmiljö, rehabilitering, löneprocess, facklig förtroendemannalag etc. Programmet är obligatoriskt för förvaltningens chefer. Detta kompletteras med kurser som erbjuds för samtliga chefer inom VGR. Förvaltningsledningen ansvarar för att planering och genomförande av programmet samt att varje chef ges möjlighet till att delta. Förvaltningschef Start hösten Genomförs minst en gång per år. Regiongemensamt utvecklingsprogram för chefer som leder chefer Syfte: Programmet ska öka kunskapen om uppdraget som chef och att öka helhetssynen och förståelsen för verksamheten och ledarskapet i offentlig förvaltning. Att förtydliga och förmedla en koncernsyn på ett antal styr- och ledningsfrågor som chefer har att förhålla sig till i regionen samt att utveckla det personliga ledarskapet genom förbättrad kunskap om grupprocesser, kommunikation och förändringsledarskap. Ansvariga här är Västra Götalandsregionen, HR-strategiska och planerad start av nästa omgång är under våren HR-strategiska avdelningen i Västra Götalandsregionen Start våren 2014 Chefsprogram för första linjens chefer Programmet riktar sig till chefer inom Naturbruksförvaltningen med flera års chefserfarenhet. Syfte: Att höja medvetenheten om sig själv som chef och öka sin egen självkännedom. Programmet bygger på systemteori och är baserat på den konkreta verklighet deltagarna befinner sig i. Formen är processinriktad och bygger på det som sker i gruppen. Teori, övningar och reflektioner varvas med egna erfarenheter. Deltagarna kommer från olika förvaltningar i VGR. Ansvariga här är Västra Götalandsregionen, HR-strategiska och genomförs kontinuerligt när man är tillräckligt antal deltagare.

10 10 HR-strategiska avdelningen i Västra Götalandsregionen. Start våren Övriga kompetensutvecklingsinsatser som finns att tillgå för chefer inom Naturbruksförvaltningen. Handledning för chefer Handledning, enskilt eller i grupp, är en stödform som kan ges erfarna chefer. Handledning som metod bygger på reflektion av upplevda arbetsrelaterade situationer. Syftet är att chefen ska stärkas i sin chefsroll samt att få en större handlingsberedskap för det man möter i sitt ledarskap. Start under Mentorprogram Nya chefer kan få stöd i rollen som chef av till exempel en mentor. Mentorn är en erfaren chef som verkar som bollplank och vägvisare. En mentor kan hjälpa till att sortera i de uppgifter som ligger i chefskapet och kan bana väg för viktiga kontakter. Regiongemensamma mentorprogram organiseras periodvis för chefer på olika organisatoriska nivåer. I samverkan med ett antal offentliga organisationer i Västra Götaland genomför vi årligen ett mentorprogram. Start under Genomförs årligen. Chefsdag Årligen inbjuder regiondirektören regionens cirka 1900 chefer till en gemensam chefsdag kring olika teman och viktiga aktuella frågor regionen står inför. Regiondirektören. Obligatorisk start för naturbruksförvaltningens chefer Genomförs årligen.

11 11 IKT Information och kommunikationsteknik Fokus: Naturbruksförvaltningen vill stimulera lärare och elever att använda IKT och nätbaserade kurser som ett stöd i undervisningen. Nyckelord för Naturbruksförvaltningens satsning på IKT är kompetens och inspiration, men också digital infrastruktur och system. Syfte: Att ge alla vid Naturbruksförvaltningen tillgång till och kunskaper kring, IKT så undervisningen och lärandet blir än mer inspirerande, lustfyllt och effektiv allt i syfte att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att nå goda resultat. Man talar om större verktygslåda, skapande lärmaterial och gemensamma plattformar. Tanken är ju att alltid sätta lärandet i centrum, men samtidigt dra nytta av de nya och intressanta möjligheterna Internet och nya kommunikationsmönster medger. För att möjliggöra detta krävs grundläggande IKT- färdigheter, det vill säga användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att delta i samarbetsnätverk via Internet. Start Modern pedagogik och digital kompetens Fler elever behöver nya, mer flexibla sätt att studera och lära. För att möta nya behov och för att tillgängliggöra utbildningar för fler är ett sätt att skapa nätbaserade utbildningar. Ett annat mer djupgående sätt att se på saken är att tala om en flexibel utbildning. Där krävs i högre utsträckning en förändring av utbildningar, både i vårt sätt att se på lärande för att tillgodo se individers och organisationers sätt att lära och i hur vi använder tekniken på ett meningsfullt sätt. Det viktigaste är att vi ska utgå från den studerandes perspektiv. Satsningen ska inte bara underlätta lärandet, de ska också förbättra kommunikationen mellan lärare-elev, elev-elev och hem-skola, samt också mellan lärare och andra lärare. IKT-satsningen består av följande kompetensutvecklingsinsatser och stimulansåtgärder. Kompetensutveckling för lärare, Pedagogik med inriktning mot IKT och lärande Alla pedagoger ska få möjlighet att genomföra motsvarande utbildning till Skolverkets utbildningsprogram, Praktisk IT och mediekompetens, PIM. Tyvärr beslutade Skolverket att stänga ner utbildningsmöjligheten i PIM på grund av för liten efterfrågan i juni Naturbruksförvaltningen genomför en kartläggning på liknande alternativ som ska leda till IKT anpassade möjligheter. Fler universitet har kursutbud med inriktning mot IKT och lärande.

12 12 Kompetensutvecklingen ska ge alla pedagoger en grundkunskap och den trygghet som behövs för att arbeta vidare med IKT. Handlingsplan: Förvaltningen kartlägger alternativa utbildningsmöjligheter i ämnet. Det handlar dels om hur elevernas förutsättningar bör vara men även om vikten av att ledning och lärare ska ha rätt kompetens inom området. Alla pedagoger ska behärska IKT som ett stöd i den egna undervisningen och vara öppen för nya, kreativa tillämpningar i syfte att underlätta för eleverna i deras kunskapande Parallellt med/efter att man utbildat alla pedagoger bör man efter intresse även utbilda ett antal IKT inspiratör vars uppdrag blir att ha fördjupad kompetens i ämnet samt att stötta kollegor och driva den lokala IKT utvecklingen på skolan. Mer konkret innebär det att inspiratören agerar ambassadör för IKT som ett verktyg i den dagliga undervisningen och för elevers kunskap, samt vägleda så väl lärare som elev inom digital kompetens Start under Lärstilsmetoden alla kan lära sig på sitt sätt, utvecklas Naturbruksförvaltningens målsättning är att våra lärare och övrig personal skall ge varje elev möjlighet till ett lärande efter sina egna förutsättningar. De ska ge eleverna förutsättningar till kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. All verksamhet i skolan ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Flexibelt lärande är ett begrepp inom pedagogiken som innebär att undervisningen tar hänsyn utifrån den individuelle elevens förutsättningar. Vad som gör utbildningen flexibel i praktiken kan variera något. Det handlar om att prova inlärning med de olika sinnena och sedan finna matchande metoder som kan användas vid kunskapsinlärning. De fyra sinnen är visuella, auditiva, taktila och kinestetiska. Handlingsplan: Förvaltningen kartlägger möjlighet till att kunna erbjuda kursen som en uppdragsutbildning. Fler universitet ger kurser i Pedagogik GR (A), Lärstilsmetodik, 7,5 hp. Start under 2014.

13 13 Arbetslagsledar/arbetslagsutbildning Fokus: Inom Naturbruksförvaltningen finns flera arbetslag med uppdrag att utveckla och stödja de olika processerna som finns vid skolan och som berör laget. För att laget ska få rätt förutsättningar och förståelse för sitt uppdrag har förvaltningen beslutat att genomföra en arbetslagsutbildning. Utbildningen är obligatorisk för berörda medarbetare. Syftet: Att göra arbetslaget till en slagkraftig grupp som kan utveckla skolans och inre och yttre arbete. Handlingsplan: Upplägget av utbildningen kommer att ske i samverkan med utföraren, inledande dialog har startat. Förvaltningens strävan är att utbildningen skall spegla skolans situation och behov. Även omfattningen av utbildningen kan komma att variera utifrån varje skolas förutsättningar. Kompetensutvecklingen kommer genomföras så snart upplägget av utbildningen tillsammans med uppdragsgivaren är färdig och kommer att pågå över tid. Start under Mentorskapsutbildning Mentorskap i gymnasieskolan med examensmål i fokus Det finns elever som lämnar våra gymnasieskolor utan examen. Forskning visar att mentorskap är en framgångsfaktor för elevers studieprestation. Detta har prövats vid en av våra skolor med framgång och förvaltningens målsättning är att vi ska kunna använda denna metod vid samtliga skolor. Fokus: Säkerställa att samtliga elever lämnar Naturbruksgymnasierna VGR med examen. Syfte: Att ge kunskaper om förhållningssätt och metoder för att fördjupa elevers lärande och stärka deras tilltro till sin egen förmåga. Utbildningen bygger på teoretisk genomgång, dialog och reflektion samt konkreta verktyg som kan tillämpas i vardagen. Handlingsplan: Upplägget av utbildningen kommer att ske i samverkan med utföraren i form av uppdragsutbildning. Förvaltningens strävan är att utbildningen skall spegla skolans situation och behov. Även omfattningen av utbildningen kan komma att variera utifrån varje skolas förutsättningar.

14 14 Kompetensutvecklingen kommer genomföras så snart upplägget av utbildningen tillsammans med uppdragsgivaren är färdig och kommer att pågå över tid. Start under Utbildning i ämnesintegration Kreativ programutbildning vägen mot examen Vi behöver utveckla vårt sätt att se och tänka kring de övergripande lärprocesserna på våra gymnasieprogram. Vi måste identifiera de övergripande programkompetenserna, undersöka hur förmågorna utvecklas och hur vi ska arbeta med detta i undervisningen. Fokus: Vi måste lära oss vara öppna för kreativa lösningar som handlar om att bedöma vår situation, våra elever och förutsättningar på våra program. Genom att vi identifierar vårt arbetssätt skapar vi också skolutveckling. Syfte: Genom att möjliggöra ett framgångsrikt tematiskt arbete som gör att eleverna upplever att deras utbildning bildar en helhet. Utbildningen bygger på teoretisk genomgång, dialog och reflektion samt konkreta verktyg som kan tillämpas i vardagen. Upplägget av utbildningen kommer att ske i samverkan med utföraren i form av uppdragsutbildning. Förvaltningens strävan är att utbildningen skall spegla skolans situation och behov. Även omfattningen av utbildningen kan komma att variera utifrån varje skolas förutsättningar. Kompetensutvecklingen kommer genomföras så snart upplägget av utbildningen tillsammans med uppdragsgivaren är färdig och kommer att pågå över tid. Start under 2014.

15 15