Adekvat utbildning? Enhetschefer uppfattning om deras yrkesroll och utbildning. Yordanos Gebremariam & Matilda Waltin. Rapport 2013ht00763

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Adekvat utbildning? Enhetschefer uppfattning om deras yrkesroll och utbildning. Yordanos Gebremariam & Matilda Waltin. Rapport 2013ht00763"

Transkript

1 Rapport 2013ht00763 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i Pedagogik C, 15 hp Adekvat utbildning? Enhetschefer uppfattning om deras yrkesroll och utbildning Yordanos Gebremariam & Matilda Waltin Handledare: Anna Lundin Nørholm Examinator: Gunilla Roos 1

2 Abstract The professionals of the welfare system are important members when reforms and political decisions are to be implemented (Lindqvist, 2012, s140). To meet the requirements and expectations from numerous directions, among those are authorities and those individuals with multifaceted problematic are making ever-tougher demands on the employer s competency (Johansson, 2007, s13). This puts existing and future employee qualifications in question. Eight qualitative interviews with middle managers in a municipal agency were held at their workplace. They had the same areas of responsibility towards agency, personal and budget. The purpose of this study was to get a greater knowledge and understanding for how middle manager in a municipal (communal) agency experiences the requirements for a formal education. Results show that there are several qualifications and a question of adequate education for this semiprofessional group. The employee value prior learning and formal education as key elements. Furthermore important is, an open work environment that allows opportunities to sheer and exchange knowledge. To demand education is to strengthen the profession. However it all depends on the definition of work assignments and need of clarity with an understanding for its real contents. Also, this will allow us to examine employer s level of competency more accurate. The future principles of those who are middle managers is yet to be decided, they believe the course is taking an administrative path and our conclusion is therefore that options of educational system and/or competence development need to follow the direction the profession entails, this in regard aimed at today s unclear constitution. Keywords: enhetschef, kompetens, profession och utbildning. 2

3 Innehållsförteckning FÖRORD INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNING DEFINITIONER AV BEGREPP BAKGRUND KOMPETENS INOM SOCIALT ARBETE FRÅN HANDIKAPPOMSORG TILL OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE OCH INDIVIDER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING KOMPETENSUTVECKLINGEN OCH DESS EFFEKTER TIDIGARE FORSKNING KOMPETENS I SOCIALA PROFESSIONER CHEFER OCH DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR YRKESROLLEN I OMVANDLING PROFESSIONEN TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER MAKTEN ENLIGT FOUCAULT MAKT OCH KUNSKAP DISKURSER ENLIGT FOUCAULT FOUCAULT OCH STYRNINGSRATIONALITET METOD EN KVALITATIV STUDIE URVAL OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ETIK VALIDITET RELIABILITET RESULTAT OCH ANALYS PRESENTATION AV RESPONDENTER KOMPETENSEN FÖR ENHETSCHEFER DISKURSEN PROFESSION CHEFER OCH UTBILDNING ATT VARA CHEF I FRAMTIDEN FÖR KOMMUNEN SAMMANFATTNING AV RESULTAT DISKUSSION KOMPETENS DISKURS PROFESSION ENHETSCHEFER OCH UTBILDNING

4 9 METODDISKUSSION KONKLUSION FORTSATT FORSKNING OCH AVSLUTANDE ORD FORTSATT FORSKNING AVSLUTANDE ORD REFERENSLISTA TRYCKTA KÄLLOR INTERNETKÄLLOR BILAGOR FÖLJEBREV INTERVJUGUIDE INTERVJUGUIDE REVIDERAD UPPLAGA:

5 Förord De som gjorde denna uppsats möjlig är våra respondenter och till dem vill vi framföra ett stort tack! Ni har visat intresse och engagemang i våra samtal, mött oss med vänlighet och uppmuntrande ord. Vi har stor respekt för er yrkesroll och det gedigna arbetet ni gör. Tack för er tid! Tack till vår handledare, Anna Lundin Norman som säkerligen arbetat med vår uppsats mer än fordrat. Trots våra svackor har orden alltid varit stärkande och handledning har inneburit tillfällen för att vidareutveckla idéer. Det har alltid funnits tillgänglig för stöd och feedback, tack! Tack till er som läst och bidragit med hjälpande ord och allra främst med ert tålamod! Uppsala, december 2013 Yordanos Gebremariam och Matilda Waltin 3

6 1 Inledning Välfärdsstatens professionella såsom de som arbetar inom socialtjänsten 1 har blivit och kommer att vara viktiga aktörer menar Lindqvist (2012) när reformer och politiska beslut ska kunna genomföras (Lindqvist, 2012, 140). Att möta behov och förväntningar från flera samhällsgrupper, myndigheter, medarbetare och individ med mångfacetterad problematik framför krav på arbetstagarens kompetens (Johansson, 2007, s13). I ett samhälle vars demografiska struktur förändras kommer också kraven på samhällsplanering och samhällsservice att ändras (Johansson, 2007, s13) Wolmesjö (2005) menar att när man efterfrågar vissa kompetenser så blir det även en gränsdragning för hur man vill styra verksamheten, orsaken till att kompetenskraven är otydliga kan ha sin förklaring genom att det diskuteras på en politisk nivå. Som alternativ kan diskursen 2 ske med utgångspunkt för de enhetschefer som är de yrkesprofessionella utövarna, för att få en annan bild av kompetenskraven som speglar ett empiriskt perspektiv (Wolmesjö, 2005, s 244). Enhetschefer 3 står som subjekt för denna studie, de rör sig i en människobehandlande organisation som ger stöd och service åt en hjälpsökande individ (Lindqvist, 2012, ). Förändringstakten i arbetet har slagit fortare än statens emellanåt handlingslösa och innehållsfattiga lagrum har gjort. Vi befinner oss i ett avsnitt där den offentliga verksamheten vill kvalitetssäkra personal. Det kan innebära att vissa nyckelpersoner hamnar i kläm när arbetsgivaren kan reglera kompetenser för en yrkesgrupp. Enhetschefer ställs inför utbildningskrav som under en längre tid varit öppna för tolkning och det gäller än idag. Trots att försöken att närma oss organisationer utanför områden med högre grad av kännedom så hamnade vi trots detta och med glädje i den offentliga sektorn. Sammanfattningsvis har vi personligen arbetat flera år under kommunens paraply och har erfarenheten av egna enhetschefer med varierande utbildningskapital. Det finns en närstående som har stöd och service enligt lag från sin kommun, det är därför viktigt att samtliga berörda har arbetstagare med kompetens av betydelse för att utföra uppdrag enligt beslut från myndigheter. Strålkastarna har längre varit frånvarande för denna yrkesgrupp och det är angeläget att belysa deras position och funktion i samhället. Därför intresserar vi oss för denna grupp, hur de känner och vad tycker de, om vilka kompetenser som arbetet kräver och vad som sker när utbildning utropas som lösningen (Wolmesjö, 2005, s 250). Eftersom det finns enhetschefer med olika utbildningsbakgrunder i kommuner (Wolmesjö, 2005, s 43). Att ställa frågor till dem som berörs av SOFS författningssamling 2002:9, känns i högsta grad aktuell och behövlig då det idag är De är arbetande enhetschefer och deras samlade erfarenheter och kompetenser är essentiella för att förstå yrkesgruppen som profession. Som studenter på universitetet har vi fattat beslut med hänsyn till betydelsen för en längre formell utbildning i dagens samhälle. Det handlar sällan om endast individens vilja, utan efterfrågan av utbildning på arbetsmarknaden. Under vår utbildning har man fått lära sig att 1 Socialtjänst betecknar bland annat, de individer som arbetar inom funktionshinder, funktionsnedsättning och äldreomsorgen. 2 Diskurs betyder här samtal (Nationalencyklopedin). 3 Enhetschef avser dem med verksamhet-, personal-, budgetansvar för olika biståndsinsatser. 1

7 Historien har betydelse i beaktande för hur samhället ser ut idag, Davis Crabtree skriver i sin artikel, The importens of history, (1993) som stämmer överens och bekräftar denna lärdom. Författaren menar även att det är ett sätt att förstå hur problem kommer till att formas och i historien finner man ledtrådarna. History is important because it helps us to understand the present (David Crabtree, 1993). Bakgrunden i denna uppsats ska bidra med förståelse till hur det kom att se ut idag för enhetschefer. Vill förstå yrkesgruppens profession och kompetens, för att undersöka de utbildningskrav som finns enligt enhetschefer själva och deras historia. Diskursen om utbildning har för oss tagit många riktningar och flera turer men ställs alltid inför och återkommer till ett vägskäl, det handlar om värdet av viss kompetens. Vi har båda arbetslivserfarenhet, som sträcker sig över ett årtionde i flera olika branscher och, det i kombination med en utbildning skapar ett värde av den egna sammanslagna meritförteckningen. Dock endast i relationen till någon annan och enligt någon annan. 2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka enhetschefernas upplevelser av kraven på kompetensutveckling i deras yrkesroll. Hur fungerar det när den relevanta utbildningen är otydlig? Därav blir målet att även undersöka vikten av rätt kompetens för yrkesgruppen enhetschefer. 2.1 Frågeställningar Vilken kompetens anser enhetscheferna är den rätta för sin yrkesroll? Hur upplever enhetschefer att deras arbetssituation påverkas när deras arbetsgivare kräver att de har en längre formell utbildning? Vad är relevant utbildning bland enhetscheferna? 2.2 Avgränsning Med detta avsnitt väljer vi att avgränsa vår studie till vad den ska handla om och vad vi således utesluter. Vi avgränsar vår studie till att handla om enhetschefer som arbetar med funktionshinder och funktionsnedsättning inom den kommunala sektorn, då de inte behöver söka tillstånd för att bedriva verksamheter som är obligatoriskt för privata aktörer. Däremot har kommunen en anmälningsskyldighet gentemot IVO 4 (IVO/tillstånd och register.se). Vi avgränsar oss även för att ta med brukare och annan personal, samt andra myndigheter såsom Socialstyrelsen och IVO för att utbildningskravet i detta sammanhang gäller enhetscheferna. Även enhetschefernas arbetsgivare är inte medtagna på grund av arbetets storlek. Då vi är ute efter enhetschefernas egen upplevelse av det fenomen vi undersöker ligger fokus enbart på enhetschefer och på de verksamheter de befinner sig i. 4 IVO Inspektion av vård och omsorg 2

8 2.3 Definitioner av begrepp Dessa definitioner finns för att underlätta för läsaren att hålla isär de begrepp som kommer att nämnas under uppsatsens gång. Profession är yrken som baserar sin verksamhet på vetenskaplig forskning (Brante, 2009, s15). I denna uppsats används den även som synonym till yrkesrollen som enhetscheferna har. Kompetens avses här vara en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext. Förmågan att framgångsrikt (enligt egna eller andras kriterier) utföra ett arbete, inklusive förmågan att identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder (Ellström, 1992, s21). Diskurs är ett regelsystem som legitimerar vissa kunskaper men inte andra och som pekar ut vilka som har rätt att uttala sig med auktoritet (Bergström och Boréus, 2005, s309). Det är de samtal och diskussioner som pågår mellan enhetscheferna. 3

9 3 Bakgrund 3.1 Kompetens inom socialt arbete Vid 1900-talets mitt bestod det sociala arbetet av husmödrar som rekryterades som hemsamariter. Arbetet var frivilliga och goda gärningar för samhället och organiserades av Röda korset. Under talen skedde en utveckling av det sociala arbetet. Tidigare hade hemsamariterna inte haft någon utbildning men nu organiserades en fyra veckors utbildning. Utbildningen kom så småningom att omfatta tre år och innehöll bland annat ekonomi, anställning av hygien och personal. Undervisningen kom i samband med den nya socialtjänstlagen och utbildningen kom att bli mer pedagogisk och med inslag av rehabilitering. Från början gjorde man ingen skillnad mellan äldre- och handikappomsorgen, utan de fungerade tillsammans som en kollektiv grupp, trots de olika behoven hos respektive grupp. Idag kategoriseras personer med funktionshinder och funktionsnedsättning som två olika områden (Socialstyrelsens termbank). Det ställdes inga längre formella utbildningskrav på den som hade ledningsansvar inom den kommunala äldre och handikappomsorgen (Wolmesjö, 2005, s44). Det sociala arbetet utvecklades allt mer och under 1980-talet reformerades socialtjänsten till en mer flexibel organisation i syfte att ge brukare 5 ökad valfrihet och större möjlighet att bestämma själva. Under 1990-talet kom nya reformer som innebar att nya målgrupper såsom funktionshindrade och psykiskt sjuka hamnade inom den kommunala verksamheten och därmed vidgades kommunens ansvar. Reformen syftade till att oavsett vem som var ansvarig eller utförare för att tillgodose brukarnas behov, så var rätten till vård och omsorg den högsta prioriteringen. Kompetens och utbildning för socialarbetarna tycks komma i andra hand. Genom dessa reformer har det skapats högre krav och därmed har det förändrat förutsättningarna för den som bedriver verksamheten samt för den som utför arbetet. Under denna period blev det också ett ökat krav på evidensbaserad praktik (SOU, 2010:65, s475). 3.2 Från handikappomsorg till omsorg om funktionshindrade och individer med funktionsnedsättning. År 1994 kom handikappreformen med syfte att stärka de med funktionshinder. Ett av motiven till att LSS 6 trädde i kraft var att skapa lika levnadsvillkor för alla med funktionshinder, samt att individer skulle ha möjligheten att överklaga kommunens beslut om stödinsatser. En huvuduppgift var att kartlägga och analysera de insatser som gjordes för människor med funktionshinder inom socialtjänsten (Bergstrand, 2013, s7). Under slutet av 90-talet kom social och omsorg som en yrkesexamen att förläggas till universitet och högskola därmed blev det en del av den statliga högskoleutbildningen. I och med detta ägde en professionalisering av yrkesrollen rum (Wolmesjö, 2005, s44). Utbildningen hade inga specificerade huvudämnen man prövade istället ämnesdjupet och ämnesbredden för utbildningen, för att stärka kvalitén. Det generella med utbildningen var det sociala arbetet som hade stort fokus (Wolmesjö, 2005, s44). Ämnet har fördjupats på flera håll inom den sociala omsorgsutbildningen. 7 Man kan nu 5 Brukare är de som får insatser av Socialtjänsten. 6 LSS lagen om särskilt stöd och service. Verksamhetsmål och allmänna riktningar, Dagens två yrkesexamina social omsorg och socionom sammanförs till en. Den nya yrkesexamen får beteckningen socionom, VHS

10 ta en kandidatexamen och avancera vidare på magister eller mastersnivå, trots att ämnet inte har en lång historia är det ändock väletablerat (Wolmesjö, 2005, s44-45). 3.3 Kompetensutvecklingen och dess effekter Året 1994 kom som nämnts ovan LSS för att höja och stärka kvalitén för individer med funktionshinder och funktionsnedsättning. Lagen reglerar kompetens hos befintlig personal samt att deras metoder nu bör vara evidensbaserade. Detta för att skapa ett mer teoretiskt underlag och tydligare riktlinjer i arbetet inom omsorgen. Man har för avsikt att ge professionen en tydligare roll i samhället. Förordning (1993:1090), personal och kontaktpersoner. 3 För daglig verksamhet, korttidshem samt gruppbostäder och, när det gäller barn och ungdomar, annat boende enligt 9 första stycket 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade skall det finnas en person med lämplig utbildning som förestår verksamheten samt den personal som i övrigt behövs för en ändamålsenlig verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling (SOFS 2002:9), gruppbostäder. 8 5 Med lämplig utbildning enligt 3 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade avses en högskoleutbildning som är relevant för att en person skall kunna förestå verksamheten i en gruppbostad. Den person som av huvudmannen är utsedd att ha denna ledarskapsfunktion skall ha tillräcklig kunskap och kompetens för att bl.a. kunna ansvara för att.. 9 Då lagen började reglera för huruvida den som förestår verksamheten ska inneha en lämplig utbildning, skapades också diskurser/samtal om lämplig utbildning. Vilken är den riktiga utbildningen? Kraven kommer nu uppifrån och det är arbetsgivarens ansvar att se till att lagen följs. Lagarna är inte alltid givna och kristallklara, arbetsgivaren kan lämnas att göra egna bedömningar av rätt utbildning för yrkesrollen. Kompetensen ska bottna i vetenskap för att höja statusen kring yrket (Hammare, 2004, s13). Och för att göra professionen tydlig med vad som efterfrågas av yrkesrollens arbetsuppgifter för enhetschefen. Det är denna överrensstämmelse som avgör professionens befogenheter. År 2002 kommer ytterligare än föreskrift som även den reglerar utbildningen hos de som förestår verksamheten (SOFS 2002:9). I och med kompetensutvecklingen för de som arbetar inom området funktionshinder och funktionsnedsättning skapades också en yrkesroll som idag är mer professionaliserad, kan detta betyda att det finns en förvirring kring den adekvata utbildningen? Den offentliga sektorns organisations omvandling resulterar även i flera nya arbetsuppgifter. Sysslor som tidigare var vård och omsorg handlar numera om verksamhet, budget och personalansvar (Wolmesjö, 2005, s34). Sammanfattningsvis kan man se att bilden av chefer anses vara diffus och komplex, då det finns flera delar av chefskapet som kräver att man måste ha kompetensutveckling i åtanke samtidigt som effektiviteten och kommunikationen är två viktiga måsten (Wolmesjö, 2005, s46). 8 Svensk författningssamling 1993:1090, förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade 3. 9 Förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 3. 5

11 Positionen för chefer inom social omsorg har varit i en klämd sits då kraven kommer från olika håll. Samtidigt är den betydelsefull för samspelet mellan individer och grupper. Viktigt att fråga här är om chefer bör ha reell och längre formell kompetens eller räcker det med den reella kompetensen för att få vara chef (Wolmesjö, 2005, s46)? Yrkesrollen som enhetschef i socialt arbete har genom tiderna inte haft lika stora krav på sig, då det från början ansågs vara en god gärning till att idag krävas utbildning, för att få arbeta inom funktionshinderområdet. Detta skapar två problem, dels att få in den adekvata utbildningen vid nyrekrytering. Vilken utbildning är den rätta, då professionen är otydlig och diffus. Vad händer med redan befintlig personal utan längre formell utbildning men som innehar en gedigen erfarenhet? Det finns befintliga chefer inom funktionshinder och funktionsnedsättningsområdet som besitter lång erfarenhet men inte har något utbildning och detta skapar problem då lagen ställer krav på högskoleutbildning. 6

12 4 Tidigare forskning Trots sökning på mängder olika nyckelord som socialt arbete, chef, enhetschef för kommun, funktionshinder, utbildning för enhetschefer samt profession är forskning om enhetschefer inom funktionshinder och funktionsnedsättning väldigt begränsad. Det som vetenskapliga studier tar upp är forskning om funktionsnedsättning, funktionshinder och äldreomsorg för baspersonal i verksamheter. Det finns även begränsat utbud i forskningen vad gäller rätt kompetens i förhållande till professionen, trots att detta varit något som pågått sedan 1994 och i förnyelsen av föreskrifterna 2002 som nämnts ovan i bakgrunden. Med tidigare forskning vill vi visa hur forskningen har sett ut kring området tidigare. 4.1 Kompetens i sociala professioner Precis som många andra länder har Sverige ökat kraven på kompetens bland arbetsgivarna och personalen inom sociala professioner menar Hammare (2009). Rapporter om yrkeserfarenhet och kompetens är minst sagt bristfällig inom den kommunala sektorn. Kompetens inom den sociala omsorgen innefattar två olika kunskapsläger, den ena sidan förespråkar den vetenskapligt förankrade och evidensbaserade kunskapen. Där finns en ökning av professionell kompetens som kommer genom högskolestudier och forskning. Å andra sidan finns det även en tyst kunskap som infinner sig med tiden man arbetar en så kallad erfarenhetsbaserad kompetens (Hammare, 2004, s22). Hammare (2004) uttrycker i sin rapport kompetens i de sociala professionerna att Socialstyrelsen haft vaga och diffusa krav på längre formell utbildning för de som är verksamma inom den sociala professionen. Detta kan också generera i en oklar och spridd kompetensutveckling för de anställda menar Hammare (2004). Hur kompetensen ser ut bland de anställda varierar, men många av personalen inom den kommunala sektorn innehar antingen en socionomexamen eller social och omsorgsexamen detta är ett gott tecken på att man i dagens läge har fler utbildade inom den sociala omsorgen (Hammare, 2004, s66). Enhetschefernas olika teoretiska kunskapsbakgrund och yrkesbakgrund minskar möjligheten till utvecklande av gemensamma värderingar och normer. Enligt Modig och & Lundqvist (2007) kan det skapa oreda för dem som arbetar med och för enhetscheferna. Enhetscheferna utgör inom sin verksamhet en mellanliggande länk, den mellan politiker och vårdtagare som nämnts tidigare (Modig & Lundqvist, 2007, s9). Det försvårar för enhetscheferna eftersom de hamnar i kläm med vad de anställda vill att de ska utföra och vad arbetsgivaren vill. Yrkesgruppen, enhetschefer blir otydlig och oprofessionell, då de har varierande arbetsuppgifter som rör organisationen. Vilket i sin tur leder till problem för att definiera de professionella kriterierna, då en profession kräver specifika arbetsuppgifter (Modig & Lundqvist, 2007, s9). 7

13 4.2 Chefer och deras förutsättningar Omorganiseringar som skett under de senaste tio åren vittnar om kompetensförlust bland enhetscheferna och att samarbeten inom enheterna försvinner. Chefer får allt som oftast bygga upp sina verksamheter på nytt och ensamma (Hjalmarsson, Norman & Trydegård, 2004, s1). Det finns förutsättningar för enhetschefernas arbete, dessa är bland annat spelregler som avses vara styrdokument. Dessa har chefer till sitt förfogande för att utföra sina arbetsuppgifter. Verksamheternas olika storlek innebär att de i sin tur har olika innehåll. Ekonomin sätter stora spår i arbetet, vilket resulterar i en liten budget som lämnar litet utrymme för kompetensutveckling (Hjalmarsson, Norman & Trydegård, 2004, s2). 4.3 Yrkesrollen i omvandling Chefernas yrkesroll är i ständig omvandling genom organisationsförändringar. Kraven och arbetet har under tiden omformulerats genom olika organisationsformer. Detta leder till att de organisationsförändringar som skett utgör premisser för hur chefer uppfattar sin profession (Wolmesjö, 2005, s13). Kompetenskraven utvecklas för enhetscheferna från ett vanligt omsorgsperspektiv till att gälla faktorer som ekonomi, personalansvar och kvalitét (Wolmesjö, 2005, s35). Det krävs mer än bara längre formell kompetens för att enhetschefer ska utföra arbetet. Ledarskap och chefskap tränger sig på varandra, då personalen på verksamheten förväntar sig en ledare och ledarskap och kommunen eftersträvar ett chefskap. Frågan är vilka kompetenser ska dagen och morgondagens chefer inneha och utbildas i (Wolmesjö, 2005, s250)? Kompetenskrav som ställs på enhetscheferna kommer från två olika riktningar, både uppifrån och inifrån av politiker och nedifrån och utifrån av brukaren, dess anhöriga och personalen. Detta innebär både interna och externa mål för organisationen att lösa (Wolmesjö, 2005, s35). 4.4 Professionen På samma vis som yrkesrollen för enhetscheferna varit under omvandling är således professionen som yrke under omvandling. Yrket i socialt arbete har tidigare setts som en hjälpande hand, till idag vara ett evidensbaserat och självständigt yrke. Professionen ska inte betraktas som något som är oföränderligt för det speciella och mångskiftande egenskaper som beskriver professionens karaktär (Brante, 2009, s16). Problemen är de tidigare försöken att tilldela en profession för mycket innehåll utan att ta hänsyn till den förändring som sker i tid och sammanhang (Brante, 2009, s24). Det är svårt att finna professionernas differenta specifika, deras internt gemensamma och externt särskiljande egenskaper (Brante, 2009, s16). Allmänhetens syn ändras med tiden och för utveckling av en profession är det bland annat en fråga om var den agerar, och om möjligheter till etablering och organisering finns. Kompetensen ska säkerhetsställas genom att anslutas till institutioner som högskolor och universitet genom den längre formella kunskapen legitimerar man professionen (Brante, 2009, s32). Professioner är yrken som baserar sin kunskap på vetenskap och på inkomst, vilken också legitimerar vissa yrken mer och ger dessa en högre status. Enhetscheferna som yrkesgrupp tillhör en så kallad semiprofession, med det menar man att de har vissa delar som den klassiska professionen (läkare, ingenjör, arkitekt osv.) men inte i lika hög utsträckning (Brante, 2009, s16). 8

14 Enhetscheferna som är med i denna studie har länge stått utan en klar profession. Enhetschefer har inte liknade bakgrunder i fråga om utbildning av den orsaken besitter de skillnader när det kommer till bland annat teoretisk kunskapsbas som kommer med längre formella utbildningsstudier. Wolmesjö (2005) förklarar det med att en yrkesroll avser dem som gemensamt utnyttjar lednings normer, etiska koder och även här inkluderas språkets terminologi i anslutning till den gemensamma utbildningen. Motivet blir då att det är mer angeläget att se enhetschefer som en semiprofessionell yrkesgrupp som nämnts ovan, på grund av bristen på gemensamma faktorer. Professionens position och ställning ur ett samhällsperspektiv blir då också en fråga om auktoritet (Wolmesjö, 2005, s43). Auktoritet handlar om graden av integration av vetenskaplig kunskap i gruppens profession. Man går ett steg längre och förklarar det med att efterfrågan på professioners expertis och deras mandat över marknaden, även handlar om att de anger villkoren för samhällsutvecklingen. Allra viktigaste är kunskapens betydelse som professionen förfogar över och belöningar som handlar om status och prestige kommer i enlighet med detta (Brante, 2009, s16). 5 Teoretiska utgångspunkter För att vidare undersöka frågeställningarna och söka svar, valdes den franske filosofen Michel Foucaults teori om diskurser (Nilsson, 2008, s9). Diskurser ska inte uppfattas som alla de saker som man säger och inte heller som sättet att säga dem (Götselius & Olsson, 2008, s181). Diskurser ska uppfattas som pågående samtal eller diskussioner som våra enhetschefer förhåller sig till. Samtal finns överallt, lika mycket i det man säger, som det man inte säger, även i det som uppfattas som attityder, sätt att vara och beteendemönster. För maktförhållanden är diskursen inte bara en yta att fästa tecken på, den är en operator (Götselius & Olsson, 2008, s182). 5.1 Makten enligt Foucault Enligt Foucault ska inte makt betraktas som lag eller förbud, utan det finns fler makter i form av dominans och underordning som fungerar överallt. För att analysera kring makt måste man se till de olika maktaspekterna och se till deras specifika och historiska plats. I vårt samhälle är inte makten enformig, utan makten ordnas in i flera kategorier som påverkar oss på alla möjliga olika vis. Enligt Götselius & Olssons (2008) tolkning av Foucault menar de att Foucault pratar om disciplinering som maktfunktion, som fungerar som en övervakare, kontrollant och olika sätt att inordna individer på (Götselius & Olsson, 2008, s209). Även på arbetsplatsen verkar makt inneboende hos människor, genom att det finns tider man måste passa, arbetsgivare bestämmer vad du ska göra och när du ska göra något som chef. Exempelvis kravet för kompetensutveckling för de utan längre formell utbildning. Det är viktigt att nämna att makten även kan fungera som en motprocess, att bygga en form av mur skapar också chansen till att montera ned den (Bergström & Boréus, 2005, s312). I vårt studiesammanhang förstår vi det som att de maktsituationer som enhetscheferna kan befinna sig i tar sig i uttryck när de måste kompetensutveckla sig för att få behålla sitt arbete. Det som menas är att makten fungerar på två olika håll, antingen som en mur som monteras ned eller en mur som består menar Bergström & Boréus, (2005). 9

15 5.2 Makt och kunskap Makt och kunskap är enligt Foucault nära begränsade och går in i varandra. Man kan inte utöva makt utan kunskap (Nilsson, 2008, s84). Kunskap och makt är beroende av varandra på så sätt att den ena inte utesluter den andra. Har chefer olika kunskaper besitter de även en makt att kunna utöva de lärdomarna över andra. Relationen mellan makt och kunskap står i centrum genom att det förs med av sociala effekter. En diskurs befinner sig aldrig utanför makten och kan därav inte studeras utan att man tar makten i beaktning (Nilsson, 2008, s85). Makt är i ständig förändring, vilket innebär att förhållandet emellan makt och kunskap alltid kan förändras. Chefer utan akademisk utbildning kan genom utbildning ändra sin position och på så vis ge sig själva mer makt genom kompetensutveckling. Nilsson (2008) talar om att makten besitter en välplanerad position, det är därför viktigt att betona att det är själva positionen som studeras och analyseras inte subjektet som har positionen (Nilsson, 2008, s87). För att förtydliga detta, när någon utövar makt så vet den oftast vad den vill och anledningen till det. Med det menas när chefer utan längre formell utbildning måste kompetensutvecklas så är det för att det finns ett krav att exempelvis följa Socialstyrelsens föreskrifter om utbildning (SOFS 2002:9), där kraven kommer en styrande myndighet. 5.3 Diskurser enligt Foucault Diskurser skapar chansen att se hur språket formar och organiserar verkligheten. Med språk återger man inte verkligheten utan den formas (Bergström & Boréus, 2005,s305). Enligt Bergström & Boréus (2005) tolkning av Foucault så är samtal också inkörsporten för hur en individ ska bete sig och framför allt hur en individ inte ska bete sig. Diskurser är flytande och ändras var man än kommer, därav måste man upprätthålla en fasad och inte avvika från den. En diskurs kan förklaras på följande vis; Ett regelsystem som legitimerar vissa kunskaper men inte andra och som pekar ut vilka som har rätt att uttala sig med auktoritet (Bergström & Boréus, 2005, s309). När en diskurs skapas leder det till att se hur människor kontrolleras och detta sker genom urval av utestängningsmekanismer. Med utestängningsmekanismer menar Foucault att det är allt det som betraktas som är en tradition eller inte, det som ses rätt eller fel. (Bergström & Boréus, 2005, s309). Makten är inget som utövas av ett subjekt eller mot ett subjekt, utan det utvecklas i relation mellan människor. Detta innebär att vissa kan dra fördel av makten och andra inte (Bergström & Boréus, 2005, s311). Kunskap formar också en maktaspekt där vetskapen är etablerad och även ett drivmedel i utestängningsmekanismen. De kunskaper chefer har reglerar vad de får göra och vad de säger. Följaktligen kan man säga att diskurser avgör vad som kan sägas vem som får säga något och från vilka positioner de sägs (Bergström & Boréus, 2005, s312). 5.4 Foucault och styrningsrationalitet Även styrningsrationalitet är en form av makt, rent generellt menar Nilsson (2008) att Foucault menar att styrning är ett samlingsnamn på de tekniker och procedurer som styr och reglerar människors beteenden. Författarna menar att genom styrning påverkas individers handlingssätt, att människor beter sig och agerar på ett specifikt vis. Exempelvis kan staten, kommuner, företag och organisationer utövar styrning för att ändra eller påverka hur saker och ting fungerar (Nilsson, 2008, s128). 10

16 Det kan handlar om att utplåna vissa problem som inte är accepterade. Eller att kompetensutveckling idag är så pass viktig för att människor måste vara mer produktiva och flexibla då dagens kunskapssamhälle är i ständig förändring. Genom att kontrollera och styra samhället så tvingas också individerna därinom att förändras för att motsvara de förväntningar som finns (Nilsson, 2008, s131). 6 Metod I metoden tar vi upp insamlandet av empiri, vad som varit bra och dåligt. Hur vi ställer oss till validiteten och reliabiliteten. Vårt urval kommer att presenteras, samt hur vi har arbetat kring de etiska riktlinjer som man bör ha i åtanke när man forskar. 6.1 En kvalitativ studie Valet av metod landade på kvalitativa intervjustudier för att fånga upp respondenternas känslor och tycke kring vårt fenomen, Kvale och Brinkmann (2009) menar att intervjustudier är lämpligt för detta. Det är chefernas upplevelse av kompetenskraven som är intressant att undersöka, hur de påverkas samt hur det yttrar sig. Med intervjustudien vill vi komma åt aktörernas känslor, dilemman som de ställs inför hur det berör dem på individnivå men även på yrkesnivå. Varför andra metoder såsom observationer och fältstudier inte blev relevanta var den tidspress som fanns. Samt med observationer fångar man upp fler kulturella beteenden vilket vi inte är ute efter (Kvale & Brinkmann, 2009, s132). Om syftet med studien var att erhålla en ännu djupare kunskap om en person vore en nondirektiv eller psykoanalytisk intervju lämplig, men detta förutsätter också ett intimt samspel mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad, vilket inte var något som vi ansåg vara lämpligt heller då dessa metoder också förespråkar en mer terapiprocess och detta har vi inte kunskaper om (Kvale & Brinkmann, 2008, s132). Bristerna med intervjuerna är att vi som intervjuar kanske inte fångar upp det respondenterna vill förklara för oss samt att vi kan tolka vad de säger på ett annorlunda sätt än vad tanken från respondenterna var. En intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i syfte att tolka de beskrivna fenomenens mening (Kvale, 2009, s19). Det finns även andra uppenbara brister med intervjuer som intervjueffekter. Ett exempel är själva samspelet mellan den som intervjuar och intervjuobjektet, att man medvetet kan påverka intervjun, eller att intervjuaren omedvetet påverkar intervjun. Respondenten kan även anpassa sig till intervjuaren (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2008, s265). Det är därav av stor vikt att vi är ärliga mot oss själva och respondenterna från början för att undvika påverkan. En positiv faktor med intervjuer är att vi fångar upp respondenterna och låter dem komma till tals med sina egna ord och upplevelser. Finns det något som respondenterna inte förstår, har vi också chansen att vidareutveckla detta så att de får chansen att svara såsom de vill. Konsten att ställa följdfrågor förutsätter aktivt lyssnande menar Kvale & Brinkmann (2009). Under samtalen med samtliga respondenter har vi också blivit bättre på att finslipa färdigheten att reflektera över det som sägs under intervjuerna, för att sedan kunna ställa uppföljningsfrågor. Det var också ett sätt att upptäcka om de redan hade besvarat en del av 11

17 våra intervjufrågor vilket ledde till att vi kunde sålla bort överflödiga frågor. Att vara två intervjupersoner under sex av åtta intervjuer gav oss möjligheten att låta en av oss anteckna och den andra kunde koncentrera sig på frågorna. Intervjuerna spelades in med två olika telefoner, vilket gav större möjlighet för oss att vara aktiva i samtalet med respondenterna. Samt för att säkerhetsställa eventuella tekniska besvär som kan uppstå. 6.2 Urval och tillvägagångssätt I ett tidigt stadie i uppsatsprocessen gjordes det generella sökningar på kompetensutveckling för att hitta deltagare som kunde tänkas vara med i vår studie. Valet hamnade på den kommunala verksamheten då vi fann ett projekt som tillhandahöll utbildning för chefer utan högskolekompetens. Där såg vi möjligheter att hitta deltagare från projektet och valde att kontakta den ansvarige för information. Under ett möte gavs det möjlighet att ventilera tankar och ställa frågor. Vår kontaktperson bidrog med svar och feedback. Frågeställningarna gav tre områden och exklusivt bestämde vi oss för ett område som intresserade oss mest. Vår kontaktperson vidarebefordrade följebrevet till de utvecklingsansvariga för olika kommuner, som följaktligen skickade det vidare till enhetscheferna med samma befattning och ansvarsområden. Beslutet att göra på detta vis togs av kontaktpersonen, då hen inte ville att vi ska ha fri tillgång till enhetschefernas kontaktuppgifter och för att på så vis värna om integriteten och forskningsetiken för studien och deltagarna Godtagandet av mellanhänder kan förklaras med anledningen att processen skulle försvåras utan hjälp, samt att det är tidskrävande att hitta deltagare med skilda utbildningsbakgrunder på egen förfrågan. Vi betonade vikten av inflytande på eventuella deltagare skulle utebli från mail för konfidentialitet och validiteten. Vårt önskemål var att de villiga deltagarna tog första kontakt med oss uppsatsskrivare om hur konfidentialitetskraven för studien skulle uppfyllas och erhållas. Istället för att enhetscheferna tog första kontakt med oss som enligt följebrev så gjorde utvecklingsansvarige detta i ett mail med villiga deltagare. Mailadresser och telefonnummer var då tillgängliga för oss att ta kontakt med respondenter, dock har vi inte tillgång att redogöra varför det blev så. Det fanns inget urval att göra i detta stadie då antalet respondenter hamnade under minimum av åtta personer. De urvalskriterier vi valde för våra respondenter var med utgångspunkten att de skulle ha likheter i sin befattning, att de var chefer på samma nivå i organisationen. De skillnader vi var ute efter var utbildningsbakgrunden som kunde ge oss olikheter i samtal om utbildning av chefer med formell eller längre formell examen. Vi valde åtta respondenter fem med akademisk utbildning och tre personer utan akademisk utbildning. Vi är medvetna om att det kan bli vinklat då de inte är lika i antalet utan längre formell utbildning. Men vi upptäckte att dessa var betydligt färre i antal när vi gjorde sökandet av respondenter på egen hand, utan hjälp från vår kontaktperson. För att ta reda på vad det var våra respondenter upplevde när diskursen 10 om längre formell och formell utbildning kom på tal, skapades en semistrukturerad intervju. Den innebär från början en del öppna frågor för att sedan gå mer ingående på våra respondenters upplevelse av samtalen. Intervjuerna skedde på våra respondenters arbetsplats i ett avskilt rum, för att 10 Samtal/diskussion 12

18 samtliga skulle känna sig trygga och befinna sig i sin yrkesroll. Varje intervju började med en kort genomgång om vilka vi var, samt syftet med studien detta för att skapa trygghet för våra respondenter. Intervjuerna varade mellan minuter beroende på hur mycket respondenterna hade att säga. Sex av åtta intervjuer har vi genomfört tillsammans, vid en av intervjuerna var tiden knapp och det blev följaktligen bara en av oss som kunde genomföra denna. Till följd av sjukdom från en av respondenterna genomfördes också en intervju via telefon. Allt eftersom intervjuerna ägt rum och spelats in skrevs dessa ut. Med vår intervjuguide bör vi alltid ha i åtanke att man ska tänka på det innehåll som finns och att vi på ett korrekt sätt knyter an det till vår frågeställning (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2008, s298). Frågorna är konstruerade utefter våra forskningsfrågor och vad vi anser tillhör vår studie. Då en av grundreglerna i en intervjuguide är att frågorna ska vara enkla att förstå för respondenterna har vi fått formulera om vissa av frågorna då en av respondenterna uttryckte förvirring över våra frågor. På så vis har vi kunnat uppdatera våra frågor och gjort dem mer användarvänliga för de andra respondenterna. Den första respondenten blev indirekt vår testperson men har även fått vara med i studien då hen svarat på frågorna som innan var komplexa, men som sedan omformulerades till mer lättbegripliga. Vi är medvetna om att detta kan påverka studien negativt, då alla respondenter inte fått samma frågor, men frågorna har gjorts så snarlika att vi fortfarande menade samma sak fast med andra ord. Vissa delar av intervjuerna har också tagits bort då de inte är relevanta och medför inget till studien. Vi har följaktligen valt att begränsa våra utskrifter till vissa delar av intervjuerna (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2008, s302). Vi valde däremot att noggrant lyssna igenom och fokusera på de svar vi fick som vi ansåg var relevanta. Att skriva ut en intervju tar lång tid och är en mödosam process som kräver stor uppmärksamhet. Vi la ned stor energi på att ordagrant skriva ned exakt det respondenterna sa, men uteslöt hummanden och dubbla talspråk som bara gjorde intervjun överflödig att skriva ut. Dessa utfyllnadsord tjänar inget syfte och är vanligt förekommande i dagliga samtal, därav påverkas inte resultaten. Intervjuerna skapade en stor insikt hos oss för hur diskursen verkar för samtliga chefer. Detta har också påverkat oss inför andra intervjuer och vår förförståelse har ökat mer än tidigare kring området. Givetvis har det också lett till att vi längre fram under processens gång kunnat snappa upp hur samtalen går hos samtliga respondenter, på så vis har vi i ett tidigt stadie kunnat följa upp de svar vi fått och kunnat ställa följdfrågor till våra respondenter. 6.3 Etik Kvale och Brinkmann (2009) använder sig av fyra riktlinjer vad gäller etiken. Detta är samtycke, konfindentialitet, forskarens roll och eventuella konsekvenser. Dessa berör samtliga som är involverade i uppsatsen och omgivningen de rör sig i. Konfidentialitet innebär att det som framkommer under intervjun behandlas och slutligen redogörs utan att innehåll ska kunna härledas tillbaka till varje enskild respondent (Brinkmann & Kvale, 2009, s88). Enligt författarna är det angeläget vad gäller respondenternas integritet och tillit för studien då fenomenet vi undersöker kan vara av känslig karaktär. Vi vill förklara att på grund av respondenternas arbetssituation, ifrågasätts respondenternas kompetens i samtalen om de nya kraven för deras befintliga yrkesroll. Samtliga namn och ålder på våra respondenter är helt borttaget för att inte avslöja deras identitet, vi har istället valt att ange ett spann mellan vissa åldrar. Likväl gäller detta för respondenter som möter kraven om längre formell utbildning. Kan de påverka diskursen då frågor som ställs kan beröra kollegor och arbetsplatsen. Detta är något vi ständigt förhöll oss till under uppsatsprocessen. I samband 13

19 med följebrevet och de etiska riktlinjerna från vetenskapsrådet son finns (se bilaga 14.1), informerades respondenten om uppsatsens övergripande syfte, det redigerades i samråd med kontaktperson för att å ena sidan skapa ett intresse och andra sidan inte avskräcka deltagandet. Samtycket för deltagande och inspelning av intervju, hur materialet kommer behandlas och av vilka gavs vid två tillfällen, i följebrevet och vid varje intervjutillfälle. Detta för att försäkra oss om premisserna för deltagandet och vikten av dess innebörd (Kvale och Brinkmann, 2009, s87). Kritik och eventuella konsekvenser kan ges i den mån att vi inte tydliggjort i vårt följebrev att denna uppsats kommer att vara tillgänglig för allmänheten vilket är viktigt för deltagarnas egen vilja och förståelse för deras delaktighet menar Kvale och Brinkmann (2009). Därav har vi i efterhand innan processen var avslutad gjort valet att maila samtliga denna information. Ytterligare som påtalades av författarna och det vi fick uppleva själva var att efter information gavs om ovanstående etiska riktlinjer var att samtliga respondenter uttrycker säkerhet kring deras utsagor att det som sägs är något de står för (Kvale & Brinkmann, 2009, s87). Som ett komplement till Kvale och Brinkmann (2009) fyra etiska riktlinjer tillämpar vi även vetenskapsrådets etiska riktlinjer, krav på samtycke, informationskrav, konfidentialitet samt nyttjandekrav, att studien enbart är till för att bidra med vidare forskning (vetenskapsrådet, 1999). 6.4 Validitet Att validera är att kontrollera att man mäter det man avser att mäta, som forskare måste man anlägga sitt material med kritiska ögon, samt presentera sitt perspektiv på det undersökta ämnet och kontrollera att det inte finns någon snedvriden tolkning (Kvale & Brinkmann, 2009, s268). Genom att vi tillsammans gått igenom det empiriska materialet, begränsades våra egna subjektiva tolkningar av våra respondenters svar. Därtill har vi försökt eftersträva validiteten med frågor för att minska tolkningsmöjligheter och för att mäta det vi avser att mäta. Vi ville begränsa frågornas karaktär så att de inte var ledande utan respondenterna har fått svara utefter bästa förmåga. Dock uppmanandes respondenter att be oss förtydliga- och eller om missförstånd uppstod klargöra för våra intervjufrågor. Svaren kan också bli olika beroende på vem som ställer frågorna, kanske att någon med auktoritet får annorlunda svar än vi som studenter menar Kvale och Brinkmann (2009). Men här har vi också valt att rannsaka oss själva och reflekterat kring situationen för att se om vi kan ha påverkat resultaten. För att även öka validiteten och göra den mer trovärdig har vi även utgått ifrån Brinkmann och Kvale (2009) vissa av de sju stadier i en intervjuundersökning. Dessa är tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, verifiering och rapportering. Vi var noggranna att från början formulera syftet med undersökningen innan intervjuerna började som en tematisering kräver. Upplägget av undersökningen planerades även med hänsyn till de sju stadier författarna nämner. Området som krävde planering och att man läste in sig ordentligt på området för att öka kunskapen samt för att kunna iaktta eventuella moraliska konsekvenser såsom konfidentialitet. Intervjuerna genomfördes utefter vår intervjuguide och reflekterade hela tiden till den kunskapen som vi erhöll som Kvale och Brinkmann (2009) anser vara lämpligt. Alla intervjuer skrevs ut från talspråk till skriftspråk, men vissa ord uteslöts som nämnts tidigare i uppsatsen. Under tidens gång har det alltid funnits en strävan att göra uppsatsen läsbar för flera än oss själva och även för dem utan kännedom om ämnet. 14

20 6.5 Reliabilitet Då vi söker efter förståelse om ett fenomen, är det svårt att veta om studien är upprepbar på andra organisationer och företag. Människors tankar och funderingar kan skilja sig beroende på var i livet man befinner sig och deras förförståelse varierar också. Andra intervjuare skulle om möjligt även komma fram till andra slutsatser än vi. Intervjupersonerna kan framställas på olika sätt för andra intervjuare, samt att de även kan ändra uppfattning under intervjun vilket i sig skapar en mindre objektiv kunskap (Kvale & Brinkmann, 2012, s246). Syftet med studien är inte att upprepa den på andra organisationer, utan syftet var att söka förståelse för enhetschefernas upplevelse kring ett fenomen. Vissa av frågorna blev omformulerade i intervjuguiden då vissa begrepp skapade en del frågetecken hos respondenterna. Det kan givetvis påverka reliabiliteten då alla respondenter inte fått exakt likadana frågor. Däremot reviderades frågorna så att de skulle vara så pass snarlika som de tidigare, för att på så vis förenkla för respondenterna. 15

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete.

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete. Maria Bennich universitetslektor i socialt arbete maria.bennich@hj.se En central forskningsfråga: omsorgspersonalens (och ledningens) syn på kompetens och om denna är relaterad till arbetsmiljön..och.

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor Generella utgångspunkter Lönebildningen och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Umeå universitet Arkitekthögskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Filosofie magisterexamen med huvudområdet socialt arbete Degree of Master of Science (60 credits) with a major in Social Work 1. Fastställande

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen

Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Värdegrund och lokala värdighetsgarantier i den svenska äldreomsorgen Katarina Andersson, FD, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Konferens: skal vi have en värdighetsgaranti? Köpenhamn,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN. Vo Vård och Omsorg Gunilla Larsen Tel: Vård- och omsorgsnämnden

ESLÖVS KOMMUN. Vo Vård och Omsorg Gunilla Larsen Tel: Vård- och omsorgsnämnden ESLÖVS KOMMUN Vård och Omsorg Gunilla Larsen Tel: 0413-622 61 Vo0.2012.0135 2012-04-10 Vård- och omsorgsnämnden Ändrade utbildningskrav inom LSS-verksamhet Ärendebeskrivning Förändrade behov hos brukarna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade

UTBILDNINGSPLAN. Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade UTBILDNINGSPLAN Social omsorgsexamen, 140 poäng, inriktning äldre och handikappade (University Diploma in Social Care Focusing Elderly and Handicapped) Filosofie kandidatexamen i socialt arbete (Bachelor

Läs mer

Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng

Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Beteendevetenskapliga programmet, 180-210 högskolepoäng Behavioral and Social Sciences, 180-210 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1 CHEF OCH LEDARSKAP Sida 1 GISLAVEDS KOMMUNS LEDNINGSVISION Som chef i Gislaveds kommun står du för skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en mycket bra verksamhet. I ditt ledarskap är du modig

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120hp

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120hp 1 (5) Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120hp Master Programme in Social Work Research and Development in Civil Society, 120 Credits 1.

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet

2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer