Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning. för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning. för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-företag"

Transkript

1 Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-företag

2 Vad är FAS 05? FAS 05 är ett kollektivavtal som slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting och de centrala fackliga organisationerna inom den kommunala sektorn. FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. FAS 05 är en uppdatering och modernisering av de tidigare avtalen Utveckling -92 och Kompetens -93. Syftet med FAS 05 är att genom samverkan utveckla verksamheten och skapa god hälsa och bra arbetsmiljö. Mångfald och jämställdhet ska ha sin givna plats i verksamhetens vardag i kommuner, landsting och regioner. Centrala parter ser det som angeläget att lokala parter, utifrån verksamhetsperspektiv, bedriver partsgemensamt arbete i syfte att träffa lokala avtal och sprida kunskap inom samverkan, hälsa och arbetsmiljö, där FAS 05 utgör en grund.

3 Förord Arbetsmiljöarbete är ett strategiskt och långsiktigt arbete som ställer krav på kompetens hos bland annat nyckelpersonerna chefer och skyddsombud. Arbetsgivaren ansvarar för och beslutar om att arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud kommer till stånd. Utbildningen kan upphandlas eller anordnas i egen regi. Idag varierar innehåll, omfattning, kontinuitet och kvalitet på de arbetsmiljöutbildningar som erbjuds i kommuner, landsting och regioner. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning är ett resultat av ett av de centrala parternas åtaganden enligt FAS 05. I detta material vill vi som centrala parter tydliggöra vad vi ser som viktig kompetens för chefer och skyddsombud inom arbetsmiljöområdet. Avsikten är att det ska kunna fungera som vägledning för arbetsgivaren och samverkansgruppen, när man med stöd av 6 kap 9 i Arbetsmiljölagen planerar arbetsmiljöutbildning. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning sätter fokus på: Vad en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud ska innehålla för att motsvara kraven i lagstiftning och FAS 05. Att arbetsmiljöutbildning också ska ge metodkunskaper hur går man från ord till handling. Att arbetsmiljöutbildning sker utifrån varje arbetsplats behov. Att planera och genomföra arbetsmiljöutbildning är resurskrävande. Vår förhoppning är att detta material ska bidra till lättare planeringsprocesser och till hög kvalitet i arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud. Det är dock upp till varje kommun, landsting och region att själva utforma utbildningen utifrån sina respektive verksamheter, förekommande riktlinjer och policies samt befintliga arbetsmiljökunskaper hos chefer och skyddsombud. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning är ett av tre verktyg som parterna tagit fram. FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg för arbetsplatsträffar. Syftet är att inspirera till dialog och skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. FAS Företagshälsovård är en webbaserad vägledning för upphandling av företagshälsovård. För mer information, välkommen att besöka Stockholm, augusti 2007 Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 3

4 Innehåll Arbetsmiljöutbildning enligt FAS 5 Utbildningsmoment enligt FAS 8 1. Ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet 8 2. Formella regler på arbetsmiljöområdet Samverkan Jämställdhet och mångfald Arbetsmiljö med hälsan i fokus Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Psykosocial och fysisk arbetsmiljö Arbetsskador och tillbud Riskbruk och beroenden Att arbeta systematiskt 21 4 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

5 Arbetsmiljöutbildning enligt FAS Målet för hälso- och arbetsmiljöarbete är att förena ett långsiktigt hållbart arbetsliv med en väl fungerande verksamhet. Insatserna för arbetsmiljön ska utgöra en integrerad del i verksamhetens vardag och utveckling och främja trivsel samtidigt som medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet ökar. Därmed kan medarbetarnas hälsa stärkas och skador och sjukdom till följd av arbete förhindras. I en bra arbetsmiljö, som bygger på delaktighet och arbetsglädje, är det möjligt att ta till vara medarbetarnas fulla kapacitet. Metoden att samverka är enligt oss den bästa grunden för att skapa goda arbetsmiljöförhållanden. Att förbättra och utveckla verksamheten och samtidigt integrera hälso- och arbetsmiljöarbetet kräver en bred kompetens hos chefer, skyddsombud och medarbetare. Verksamhetens art påverkar förhållandena på en arbetsplats. Utbildningen och dess olika moment måste därför anpassas till verksamhetens eller arbetsplatsens specifika förutsättningar. Chefer och skyddsombud har olika roller och ansvar i arbetsmiljöarbetet, vilket innebär att kravet på fördjupade kunskaper kan vara olika. Det är dock viktigt att de båda nyckelgrupperna har samma bild av vilka kunskapsområden som är viktiga, också för att tydliggöra på vilket sätt ansvaret i arbetsmiljöarbetet skiljer sig åt. Utbildningen måste också anpassas efter den kompetens och kunskap som chefer och skyddsombud tidigare har förvärvat. I samverkansgrupperna görs en behovsanalys, dvs. en utvärdering av hur förutsättningarna ser ut och vilka behov som finns inom arbetsmiljöområdet, innan utformning av innehåll, omfattning och kontinuitet i utbildningen fastställs. Det är i detta sammanhang viktigt att också föra dialog om nyttan med arbetsmiljöutbildningen, dvs. vad den ska leda till. Detta i syfte att sedan kunna utvärdera utbildningsinsatsen. Sex utbildningsmoment En arbetsmiljöutbildning består av flera olika utbildningsmoment. Vissa delar är grundläggande för alla i arbetsmiljöarbetet, medan andra kan betraktas som fördjupande perspektiv. Avsikten med detta material är att det ska fungera som ett stöd vid planering av både grund- och fördjupningsutbildning. Sex utbildningsmoment finns definierade. I texten under varje utbildningsmoment motiveras varför området är viktigt att belysa i en arbetsmiljöutbildning. Olika kunskapsmål, som vi som centrala parter ser som viktiga att man funderar över och tar ställning till vid planeringen av en arbetsmiljöutbildning, lyfts också fram. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 5

6 1. Ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet 2. Formella regler på arbetsmiljöområdet 3. Samverkan 4. Jämställdhet och mångfald 5. Arbetsmiljö med hälsan i fokus 5.1 Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete 5.2 Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering 5.3 Psykosocial och fysisk arbetsmiljö 5.4 Arbetsskador och tillbud 5.5 Riskbruk och beroenden 6. Att arbeta systematiskt Utbildningsmoment 1 och 2 ska ge en kunskapsgrund om ansvar och roller samt de övergripande formella och rättsliga förutsättningarna i arbetsmiljöarbetet. Moment 3 belyser samverkan och samverkansmetoden, dvs. arbetssättet för att kunna planera och bedriva arbetsmiljöarbete på ett framgångsrikt sätt. Nästa utbildningsmoment sätter fokus på ett arbetsliv som är attraktivt och tillgängligt för alla utifrån ett jämställdhets- och ett mångfaldsperspektiv. Moment 5 handlar om ett arbete med hälsan i fokus. Här belyses olika perspektiv inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet. Utbildningsmoment 6 handlar om basen och metoden för det löpande arbetet, dvs. systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Perspektiv på utbildningen Teoretiska kunskaper leder inte av sig självt till förbättringar på arbetsplatsen. Det krävs också kunskap och insikter i hur man går från ord till handling och hur man uppnår utveckling. Därför är såväl kunskap om pedagogiska verktyg för mötesteknik som kunskaper om budgetprocess, analys och om hur förbättringar uppnås centrala delar i en utbildning. Viktigt att poängtera är också att utbildningen ska vara uppdaterad efter aktuella lagar, förordningar och avtal (på nationell och EU nivå) samt efter de senaste rönen inom arbetsmiljöområdet. Pedagogiken i utbildningen ska också stödja möjligheten till ett fortsatt sökande av kunskap i vardagen för att man som chef eller skyddsombud ska kunna bibehålla och utveckla sin kompetens. 6 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

7 Den lärande organisationen har en bärande idé om integration mellan arbete och lärande. Därför är det viktigt att metodiken i utbildningen följer den arbetspedagogiska traditionen som betonar handlande, interaktion och sammanhang där kunskap konstrueras. Det är också viktigt att utbildningens metodik kan överföras till arbetsplatsen och skapa möjligheter till samverkan och delaktighet men också berika chefer och skyddsombud i deras roller. Utbildningen ska ge möjlighet till reflektion samt möjlighet att experimentera och träna handlande. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 7

8 Utbildningsmoment enligt FAS 1. Ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet Förutsättningen för att arbetsmiljöarbetet ska fungera på en arbetsplats är att alla förstår sin roll och är aktiva i arbetet. För att öka medvetenheten hos alla medarbetare, och samtidigt i FAS anda fördjupa medvetenheten hos chefer och skyddsombud, krävs både kunskap och en tydlig organisation. Ansvarsfördelning För att arbetsmiljöfrågorna ska kunna skötas effektivt måste fördelningen av uppdrag och arbetsmiljöuppgifter på arbetsplatsen vara klar och tydlig i alla led. Det är viktigt med en tydlig uppdragsdialog (delegation) i hela organisationen för uppdrag/uppgifter, befogenheter, resurser och kompetens. På alla nivåer inom organisationen behövs även rutiner för avstämning och returnering av uppdrag. Skyddskommitténs roll är att partsgemensamt föra dialog om frågorna. Arbetsgivaren I kommuner, landsting och regioner är förtroendevalda politiker arbetsgivare och i och med det huvudansvariga för en god arbetsmiljö. Därför behöver förtroendevalda politiker övergripande kunskap om vad som gäller både enligt Kommunallagen och Arbetsmiljölagen. Chefer och arbetsledare är arbetsgivarens representanter och har arbetsgivarens uppdrag att leda hela eller delar av verksamheten så att lagar och föreskrifter följs samt att organisationens mål uppnås. I utbildningen är det angeläget att uppmärksamma att arbetsmiljöansvar och arbetsmiljöuppgift inte är samma sak. Den ska också belysa att en chef/ledare måste ha kunskap om vilka förutsättningar som krävs för utvecklande, trygga och säkra arbetsförhållanden. Frågor som behöver belysas är Arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för den specifika bransch och den verksamhet som man har ansvar för, hur ansvaret bör fördelas vid entreprenadverksamhet eller liknande samt arbetsgivarrollen och hur arbetsmiljökunskaperna kan omsättas i handling. Skyddsombudet Skyddsombudets uppdrag är bl.a. att stödja medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och att verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombuden och deras kompetens är en resurs i verksamhets- och arbetsmiljöarbetet. Utbildningen ska klargöra deras roll enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen, men även betona sambandet mellan verksamhet, arbetsmiljö och arbetsliv. 8 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

9 Medarbetarna En av de bärande idéerna i FAS är att medarbetarnas engagemang är avgörande för att utveckla en effektiv verksamhet. Det innebär att alla medarbetare oavsett anställningsform kan bidra till sin egen, verksamhetens och arbetsmiljöns utveckling. De kan, t.ex. via arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal, påverka och ge uttryck för sina idéer och aktivt ta initiativ till lösningar. FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg som kan användas vid arbetsplatsträffar och syftar till att skapa delaktighet och medinflytande för medarbetare. Verktyget som utarbetats i nära samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och medarbetare ute på arbetsplatserna består av sex delverktyg som fokuserar på: Samtalet Samverkan då, nu och sen då? Uppdraget Inspirerande exempel Ett långsiktigt hållbart arbetsliv Mötet i fokus Eleverna Enligt en särskild reglering i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen likställs elever med arbetstagare. Från skolår 7 och uppåt ska elever dessutom, enligt Skolverkets särskilda föreskrift, delta i det systematiska och förebyggande arbetet och i skyddskommitté samt utse elevskyddsombud. Utbildningen ska därför leda till att skolledare och anställda inom skolan säkerställer att eleverna är delaktiga i skolans arbetsmiljöarbete. Kunskap behövs också om samordningsansvaret för elever inom PRAO och praktik i annan verksamhet samt när studenter gör praktik inom kommunal verksamhet. Utbildningsmomentet Ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet ska leda till kunskap om uppgifter, ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen även innefattande returnering av arbetsmiljöuppgifter kunskap om förtroendevalda politikers respektive chefers roller, ansvar och uppgifter i arbetsmiljöarbetet kunskap om skyddskommitténs och skyddsombudets roll och uppgifter kunskap om elevernas uppgift och roll i arbetsmiljöarbetet och regelsystemet kring detta inom skol- och utbildningsverksamhet kunskap om vikten av att alla på arbetsplatsen får arbetsmiljökompetens för att kunna vara aktiva i arbetsmiljöarbetet FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 9

10 2. Formella regler på arbetsmiljöområdet Kommunernas och landstingens verksamheter spänner över många skilda områden med olika förutsättningar bl.a. arbete i enskildas hem, hälso- och sjukvårdsarbete på mindre vårdcentral eller stort sjukhus, räddningstjänstarbete, undervisningsverksamhet i skolor och administrativt arbete på förvaltningar. Det är därför viktigt att chefer och skyddsombud, utöver de grundläggande bestämmelserna på arbetsmiljöområdet, också känner till vad som reglerar arbetsförhållandena i den egna specifika verksamheten och vad som händer om reglerna inte följs. Som arbetsgivare är man dessutom skyldig att se till att lagar, förordningar och de föreskrifter som gäller för verksamheten tillämpas och finns tillgängliga på arbetsplatsen. Det är också viktigt att känna till hur Arbetsmiljöverket utövar sin tillsyn, t.ex. vad inspektionsmeddelanden, förelägganden eller förbud innebär. Verksamheter som bedrivs inom framförallt kommuner och landsting är ofta föremål för rättighetslagstiftning, t.ex. hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skollagen och socialtjänstlagen. Ibland krockar dessa lagar med arbetsmiljölagstiftningen. De kan också komma i konflikt med professioners skyldighet (legitimationskrav) i förhållande till patienten. Det är viktigt att känna till hur sådana situationer hanteras. De grundläggande bestämmelserna på arbetsmiljöområdet finns i Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS) samt i de lokala kollektivavtal som kan finnas mellan enskilda kommuner/landsting och lokala fackliga organisationer. Det finns även andra lagar och förordningar som påverkar arbetsplatsförhållandena, t.ex. arbetstidslagstiftningen, miljöbalken och diskrimineringslagstiftningen. Internationella föreskrifter som påverkar förhållanden på arbetsplatsen är EU:s ramavtal, ramprogram och direktiv, t.ex. Stress at Work och Ramprogram för jämställdhet. Utbildningsmomentet Formella regler på arbetsmiljöområdet ska leda till kunskap om hur arbetsmiljöområdet regleras i lagar, förordningar och avtal samt vad effekterna av denna reglering blir för den egna verksamheten kunskap om Arbetsmiljöverkets roll att övervaka att lagar och föreskrifter följs samt hur tillsynsuppdraget gentemot arbetsgivaren genomförs kunskap om ett arbetsmiljöärendes gång utkrävande av ansvar och konsekvenser kunskap om problematiken när rättighets- och arbetsmiljölagstiftning krockar samt hur handlingsberedskap för att lösa detta kan se ut 10 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

11 3. Samverkan Det finns många faktorer som avgör villkoren för offentlig förvaltning. Genom politiska beslut och skeenden i samhället samt genom den allmänna samhällsdebatten förändras medborgarnas förväntningar. Utveckling och forskning skapar nya möjligheter. Den framtida utmaningen är att möta allt fler nya behov samtidigt som de redan kända finns kvar. Glappet mellan vad som önskas genomföras och vad som faktiskt är möjligt ökar, och samtidigt ställer medborgarna större krav på kunskap, delaktighet, transparens och tillgänglighet. Beslut som tas på såväl europanivå som nationell nivå påverkar arbetsplatserna på olika sätt. Omvärlden påverkar och formar vardagsarbetet. Det som sker på ens arbetsplats, mellan olika yrkesutövare påverkar andra. Därför behövs samarbete över verksamhetsgränser och arbetsplatser samt mellan olika yrkesgrupper. Att samverka ger goda förutsättningar att utveckla både verksamheten och arbetsmiljön. Det är viktigt att chefer och skyddsombud har kunskap om metoden att samverka som arbetsform och hur förutsättningarna bör se ut för att en god samverkan ska kunna äga rum. Samverkanssystemet enligt FAS De centrala parternas mål är att ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat samt en god hälsa och arbetsmiljö som är en rättighet för alla medarbetare. Medarbetarens inflytande och delaktighet är basen för samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmaste arbetsledningen. Arbetsplatsträffen blir därför ett forum av avgörande betydelse inom systemet. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivarföreträdare och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper som också kan utgöra skyddskommittéer. Medarbetare, arbetsplatsen och organisationen är beroende av varandra. Kommunikationen mellan de olika nivåerna i samverkanssystemet har därför avgörande betydelse. Bygger på dialog När metoden att samverka enligt intentionerna i FAS används på en arbetsplats tas medarbetarnas samlade kunskap, förmåga och olika perspektiv tillvara. Förutsättningen är en god dialog som bygger på respekt och viljan att lyssna på olika perspektiv en vilja att försöka förstå hur andra tänker. En god samverkan Dialog kommer från grekiskan och betyder genom ord. Dialogen är den bästa formen för att påverka och handlar om fördjupning och ömsesidighet. Dialogen öppnar möjligheter till nya och innovativa lösningar och bör inte handla om vad som är rätt och fel. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 11

12 kännetecknas av att alla strävar mot samma mål, ser sin roll i helheten och kan växla mellan helhets- och detaljperspektiv. Strategiska frågor kan uppmärksammas på ett tidigt stadium. Formerna och strukturen för att samverka, dvs. samverkanssystemet enligt FAS, ska möjliggöra delaktighet och engagemang på arbetsplatsen mellan medarbetare, skyddsombud, chefer och förtroendevalda politiker i egenskap av arbetsgivare. Ingen ska ställas utanför eller ha svårt att delta till följd av t.ex. nattarbete, deltidstjänst eller arbete på flera olika arbetsplatser. Förenar MBL och AML Samverkan är en arbetsmetod som gör det möjligt för parterna att ta till vara sina rättigheter och uppfylla sina skyldigheter enligt medbestämmande- och arbetsmiljölagen. Samverkan är ett sätt att förena och utveckla MBL:s regler om information och förhandling med AML:s bestämmelser om behandling av frågor i skyddskommitté. Att samverka är att göra arbetsklimatet mindre formellt och mer demokratiskt. Utifrån kunskap om vad som gäller i lagar och regler kan man genom samverkan hantera vardagen på ett enklare sätt. Att samverka innebär att man skapar förutsättningar för allas delaktighet och allas möjlighet att påverka. Utbildningsmomentet Samverkan ska leda till kunskap om samverkan som metod för att utveckla verksamhet och arbetsmiljö kunskap om förutsättningarna för en väl fungerande samverkan bl.a. kommunikationens, ledarskapets, dialogens och mötesteknikens betydelse samt även genus- och maktperspektiv kunskap för att omsätta teoretiska kunskaper om samverkan till praktisk handling kunskap om samverkanssystemet kunskap om likheter och olikheter i samverkansavtal respektive förhandling enligt MBL-lagstiftningen 12 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

13 4. Jämställdhet och Mångfald Jämställdhet och mångfald är perspektiv som alltid ska finnas med i det löpande verksamhets- och arbetsmiljöarbetet. De ska därmed vara återkommande i en arbetsmiljöutbildnings olika delmoment. Men det finns anledning att belysa jämställdhet och mångfald som separata moment. Utbildningsmoment om jämställdhet och mångfald bör inte enbart ge faktakunskaper. Möjlighet till reflektion om hur våra värderingar och attityder samt hur vårt förhållningssätt till andra människor kan påverka jämställdhets- och mångfaldsarbetet är också viktigt att ge utrymme för i en utbildning. Det är även viktigt att beröra områdena utifrån ett hälsoperspektiv dvs. alla människors rätt till en god hälsa på lika villkor. Jämställdhet Jämställdhet innebär framför allt att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna livsvillkor. Så är det inte idag. Vi vet att kvinnor och män inte har samma möjligheter till makt, delaktighet och inflytande och inte heller samma villkor i arbetslivet eller i privatlivet. Man kan också tala om jämställdhet inom en kvinno- eller mansgrupp, t.ex. hur värderingar och attityder på arbetsplatser med stark kvinno- eller mansdominans kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna förändra och skapa mer jämställda villkor på arbetsplatsen måste man ha kunskap om hur ojämställdhet ser ut. Det är också viktigt att förstå värderingarnas betydelse i sammanhanget och hur man kan arbeta med attitydförändringar för att skapa jämställda villkor. Att alltid se verksamhets- och arbetsmiljöutvecklingsarbetet utifrån ett genusperspektiv är också centralt. Utbildningsmomentet Jämställdhet ska leda till kunskap om vad ojämställdhet innebär och hur den gestaltar och yttrar sig kunskap om begreppen jämställdhet och jämlikhet, likabehandling, de nationella målen för jämställdhetspolitiken, genussystemet, kvinnors och mäns lika rättigheter kunskap om lagstiftningen och arbetsgivarens skyldigheter på jämställdhetsområdet kunskap för att på sin arbetsplats kunna ta initiativ till förändringar för lika villkor för kvinnor och män FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 13

14 Mångfald Mångfald i arbetslivet är att betrakta medarbetares olikheter som tillgångar i verksamheten och att se och respektera individen. Alla är unika och har egna kulturella värderingar, förutsättningar och erfarenheter. Genom att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med olika synsätt och också ålder skapas en mångfald bland medarbetarna. Mångfald är därför centralt i en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Mångfalden ger impulser till nya tankar, idéer och perspektiv. En personalgrupp som speglar samhället har den omvärldskunskap som behövs för att kunna utveckla verksamheten och göra den mer effektiv. För att kommuner och landsting ska kunna tillgodose alla medborgarnas skilda behov, krävs att man har förmåga att möta och förstå människors olika behov och förutsättningar. Det är ju inte möjligt att känna till alla människors olikheter. Därför är det centrala att kunna möta individen där denne befinner sig, att kunna hantera olikheter och se dessa som en tillgång. Man måste våga väcka, möta och utmana medarbetarnas egna erfarenheter och attityder på arbetsplatsen. Chefer och skyddsombud behöver även kunskap om vad som händer när mångfald och tolerans mot olikheter saknas. Utbildningsmomentet Mångfald ska leda till kunskap om innebörden i diskrimineringslagstiftningen kunskap om betydelsen av begreppet mångfald kunskap om bemötande av människor utifrån ett likabehandlingsperspektiv kunskap att se samband mellan diskriminering, bristande kvalitet och effektivitet ur ett verksamhets- och arbetsmiljöperspektiv 14 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

15 5. Arbetsmiljö med hälsan i fokus En arbetsplats som har hälsan i fokus leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Det är en angelägenhet för såväl arbetsgivare som anställda. Det ökar också arbetsplatsens attraktivitet. För att skapa goda arbetsförhållanden och minska riskerna för ohälsa och olycksfall måste alla medverka. Samverkansmetoden är en grund för allas delaktighet. I detta utbildningsmoment för chefer och skyddsombud är det hälsofrämjande och förebyggande arbetet centralt. I det löpande arbetsmiljöarbetet finns också andra viktiga delperspektiv som är av stor betydelse att ha kunskap om. Det handlar om arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, psykosocial och fysisk arbetsmiljö, arbetsskador och tillbud samt riskbruk och beroenden. 5.1 Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete Utgångspunkten i arbetsmiljöarbetet måste vara en helhetssyn på hälsobegreppet. Ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt på arbetsplatsen och i organisationen, är viktigt för att uppnå en bra arbetsmiljö samt för att undvika hälsoproblem och skador som en följd av arbetet. En av lagstiftarens grundtankar är att arbetsmiljöarbetet ska vara en del av vardagsarbetet. Ett förebyggande synsätt handlar om att identifiera och undanröja faktorer som ger ohälsa och skador. Ett hälsofrämjande synsätt tar ännu ett steg. Det innebär att på olika sätt både organisatoriskt och individuellt identifiera hälsa och hälsofaktorer och förstärka dessa. I FAS poängteras vikten av att hälso- och arbetsmiljöarbetet integreras i verksamhetens vardag och utveckling. Arbetslivet ska vara attraktivt och tillgängligt för medarbetare i livets alla faser. Därför behövs kunskap om vad som främjar hälsa och förebygger ohälsa samt kunskap om friskfaktorer i arbetslivet. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 15

16 Utbildningsmomentet Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete ska leda till kunskap om friskfaktorer i arbetslivet, bl.a. arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse kunskap om makt, genus och relationers betydelse för upplevelse av hälsa kunskap om hur riskbedömning kan gå till vid t.ex. omorganisationer eller förändringar kunskap om hur man definierar och strategiskt följer upp de kriterier som anses viktiga i hälsoarbetet på en arbetsplats kunskap om hur man kan följa upp och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete 5.2 Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsanpassning innebär att förhållandena på arbetsplatsen anpassas till arbetstagarnas olika förutsättningar för arbete. Det kan röra sig om individuella anpassningar för enskilda men också om generella anpassningar för alla anställda. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om åtgärder på och i nära anslutning till arbetsplatsen som syftar till att den som är drabbad av sjukdom eller skada ska kunna återgå till arbetet. Arbetsgivaren har ett lagstiftat ansvar för att medarbetare får del av de arbetslivsinriktade rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs. För att kunna svara upp mot detta ansvar är det viktigt att arbetsgivaren har de nödvändiga kunskaperna och rutinerna. Det ska t.ex. finnas en fastlagd rehabiliteringsprocess med tydlig struktur som alla berörda parter i processen är väl förtrogna med. Framgångsrik rehabilitering bygger många gånger på tidiga insatser och på ett synsätt som innebär att man fokuserar på arbetsförmågan utifrån det friska trots sjukdom. Vid långvarig sjukdom är det viktigt med ett stödjande och strukturerat arbete där regelbundna kontakter med den sjukskrivne, aktivitet och uppföljning syftar till återgång i arbete. Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering bör betraktas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. 16 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

17 Utbildningsmomentet Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering ska leda till kunskap om lagstiftning och relevanta avtal som reglerar arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering samt kunskap om de olika aktörernas roller och ansvar kunskap om vilka försäkringsskydd som finns för de anställda på arbetsplatsen kunskap (övergripande) om de arbetsrättsliga förutsättningarna för berörda medarbetare kunskap om hur policys, handlingsplaner samt rutiner för arbetet med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering kan se ut. Vikten av tidigt agerande, samverkan mellan de olika aktörerna samt uppföljning och dokumentation kunskap om goda exempel på väl fungerande strukturer för arbetslivsinriktad rehabilitering vid långtidssjukskrivning 5.3 Psykosocial och fysisk arbetsmiljö Psykosociala och fysiska arbetsmiljöfaktorer samspelar ofta. T.ex. kan ljud- eller ljusförhållanden påverka den psykosociala hälsan. Ett annat exempel är hur arbetsplatsens utformning kan fungera förebyggande i en hot- och våldssituation. Kunskap om den fysiska arbetsmiljöns betydelse för att motverka psykosociala arbetsmiljörisker är viktig. Mot bakgrund av detta har vi valt att beröra dessa två arbetsmiljöperspektiv inom samma avsnitt. Psykosocial arbetsmiljö Det goda arbetet innebär att det finns en balans mellan arbetets krav och individens resurser. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om möjligheter till ett stimulerande arbete, psykisk hälsa och personlig utveckling. Chefer och skyddsombud behöver veta vilka faktorer som påverkar psykosocial hälsa och de risker som en dålig psykosocial arbetsmiljö medför. Vidare bör de kunna identifiera tidiga signaler på ohälsa och hur man kan agera förebyggande i sådana situationer. En bra grund för det psykosociala arbetsmiljöarbetet är en medvetenhet om hur man som människa uppträder mot andra och vad som kännetecknar ett empatiskt förhållningssätt. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 17

18 I många yrken inom kommuner och landsting t.ex. inom vård och omsorg, socialtjänst samt skola är kontakter med brukare och elever samt deras närstående en del av den psykosociala arbetsmiljön. Den mellanmänskliga kontakten i dessa yrken både ger och tar kraft. I de fall där hot, våld, mobbning samt trakasserier förekommer måste de särskilt uppmärksammas och åtgärdas. Arbetsmarknadsparterna på den europeiska nivån har tecknat ett ramavtal om arbetsrelaterad stress. Det tar bl.a. upp arbetsgivares och arbetstagares ansvar för att förebygga, eliminera eller minska problem med arbetsrelaterad stress. I ett förebyggande syfte lyfter man särskilt fram utbildningsinsatser på arbetsplatserna som viktiga för att öka medvetenheten om och förståelsen för stress, dess orsaker och hur den kan hanteras. Utbildningsmomentet Psykosocial arbetsmiljö ska leda till kunskap om innehållet i olika lagar, föreskrifter och avtal som berör den psykosociala arbetsmiljön samt arbetsgivarens ansvar inom detta område kunskap och förståelse för stress, dess möjliga orsaker och hur den kan hanteras och/eller anpassning till förändring. Kunskap om hur en stresspolicy tas fram och kan se ut kunskap om hur riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön görs och hur psykosociala arbetsmiljöronder organiseras och genomförs kunskap om hur man motverkar och löser konflikter samt motverkar kränkande särbehandling, trakasserier samt hot och våld Fysisk arbetsmiljö Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren förebygga ohälsa och olycksfall samt skapa en god arbetsmiljö. Målet är att alla ska kunna jobba ett helt arbetsliv med bibehållen arbetshälsa. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar, inte tvärtom. Den fysiska arbetsmiljön kan handla om lyft, obekväma eller statiska arbetsställningar samt ensidigt upprepat arbete. Det kan också röra sig om faktorer som skrivbord och stolar, värme, utrymme, ljusförhållanden, buller, kontakt med kemikalier samt biologiska hälsorisker. Många aspekter av den fysiska arbetsmiljön kan mätas. Det finns inom flera områden gränsvärden för skadlig påverkan i arbetsmiljön och riktlinjer för utformningen av en god fysisk arbetsmiljö. 18 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning. för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-bolag

Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning. för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-bolag Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-bolag Förord Arbetsmiljöarbete är ett strategiskt och långsiktigt arbete som ställer

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

KS 2008/10 Hidnr

KS 2008/10 Hidnr KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Verksamhet och arbetsliv i utveckling Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Februari 2009 Förnyelse, arbetsmiljö

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande

Läs mer

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart [Dubbelklicka här för att infoga en bild] Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen Status: Antaget 2016-06-14 239 Giltighetstid: Tills vidare Linköpings

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Piteå kommuns Personalpolitiska riktlinjer för arbetsmiljö och samverkansavtal är vägledande i arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljörutinerna

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet den 21 september 2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Riskbedömning av arbetsmiljön... 4 Åtgärdande av risker... 5 Rapportering och

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Det här är FAS www.ifas.se FAS VERKTYG Dialogverktyg för delaktighet på arbetsplatsen FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg med pedagogiska

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret

Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret Dnr Sida 1 (6) 2015-03-23 Handläggare Ann-Charlotte Bergqvist 08-508 271 25 Till Exploateringsnämnden 2015-04-13 Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal 3 Innan ni börjar Har tidigare samverkan utvärderats så att erfarenheter kan tas tillvara? Vad vill ni uppnå med ert FAS-avtal? Hur kan ni skapa

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07 ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och

Läs mer

Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan

Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan 2016-2018 Barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde Dokumentnamn Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan för barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Stabschef,

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun 1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 008-10-10 vsnitt 1(5) Lagar och förordningar rbetsmiljöarbetet styrs av bland annat lagar och förordningar. Grunden för allt arbetsmiljöarbete finns i rbetsmiljölagen (ML).

Läs mer

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens

Läs mer

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan. Bättre arbetsmiljö Föreläsningsbilder Art nr: 885 Senast uppdaterat: februari 2015. Fallen till deltagare och handledare finns på www.prevent.se/fallbanken. För att läsa materialen behöver du ha programmet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete. 1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Samverkansavtal Uppsala Kommun Samverkansavtal Uppsala Kommun SYFTE/GRUND o Medbestämmandelagen (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för Tegspedagogernas Ekonomisk förening. Målsättningen med Tegspedagogernas arbetsmiljöarbete

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Den goda arbetsplatsen. Program

Den goda arbetsplatsen. Program Personalpolitiskt program FÖR sandvikens kommun OCH DESS BOLAG Program Personalpolitiskt program är ett övergripande politiskt måldokument. I programmet framgår vad kommunen och dess bolag vill åstadkomma

Läs mer