Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning. för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-företag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning. för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-företag"

Transkript

1 Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud i kommuner, landsting och regioner samt Pacta-företag

2 Vad är FAS 05? FAS 05 är ett kollektivavtal som slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting och de centrala fackliga organisationerna inom den kommunala sektorn. FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. FAS 05 är en uppdatering och modernisering av de tidigare avtalen Utveckling -92 och Kompetens -93. Syftet med FAS 05 är att genom samverkan utveckla verksamheten och skapa god hälsa och bra arbetsmiljö. Mångfald och jämställdhet ska ha sin givna plats i verksamhetens vardag i kommuner, landsting och regioner. Centrala parter ser det som angeläget att lokala parter, utifrån verksamhetsperspektiv, bedriver partsgemensamt arbete i syfte att träffa lokala avtal och sprida kunskap inom samverkan, hälsa och arbetsmiljö, där FAS 05 utgör en grund.

3 Förord Arbetsmiljöarbete är ett strategiskt och långsiktigt arbete som ställer krav på kompetens hos bland annat nyckelpersonerna chefer och skyddsombud. Arbetsgivaren ansvarar för och beslutar om att arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud kommer till stånd. Utbildningen kan upphandlas eller anordnas i egen regi. Idag varierar innehåll, omfattning, kontinuitet och kvalitet på de arbetsmiljöutbildningar som erbjuds i kommuner, landsting och regioner. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning är ett resultat av ett av de centrala parternas åtaganden enligt FAS 05. I detta material vill vi som centrala parter tydliggöra vad vi ser som viktig kompetens för chefer och skyddsombud inom arbetsmiljöområdet. Avsikten är att det ska kunna fungera som vägledning för arbetsgivaren och samverkansgruppen, när man med stöd av 6 kap 9 i Arbetsmiljölagen planerar arbetsmiljöutbildning. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning sätter fokus på: Vad en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud ska innehålla för att motsvara kraven i lagstiftning och FAS 05. Att arbetsmiljöutbildning också ska ge metodkunskaper hur går man från ord till handling. Att arbetsmiljöutbildning sker utifrån varje arbetsplats behov. Att planera och genomföra arbetsmiljöutbildning är resurskrävande. Vår förhoppning är att detta material ska bidra till lättare planeringsprocesser och till hög kvalitet i arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud. Det är dock upp till varje kommun, landsting och region att själva utforma utbildningen utifrån sina respektive verksamheter, förekommande riktlinjer och policies samt befintliga arbetsmiljökunskaper hos chefer och skyddsombud. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning är ett av tre verktyg som parterna tagit fram. FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg för arbetsplatsträffar. Syftet är att inspirera till dialog och skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. FAS Företagshälsovård är en webbaserad vägledning för upphandling av företagshälsovård. För mer information, välkommen att besöka Stockholm, augusti 2007 Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 3

4 Innehåll Arbetsmiljöutbildning enligt FAS 5 Utbildningsmoment enligt FAS 8 1. Ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet 8 2. Formella regler på arbetsmiljöområdet Samverkan Jämställdhet och mångfald Arbetsmiljö med hälsan i fokus Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Psykosocial och fysisk arbetsmiljö Arbetsskador och tillbud Riskbruk och beroenden Att arbeta systematiskt 21 4 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

5 Arbetsmiljöutbildning enligt FAS Målet för hälso- och arbetsmiljöarbete är att förena ett långsiktigt hållbart arbetsliv med en väl fungerande verksamhet. Insatserna för arbetsmiljön ska utgöra en integrerad del i verksamhetens vardag och utveckling och främja trivsel samtidigt som medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet ökar. Därmed kan medarbetarnas hälsa stärkas och skador och sjukdom till följd av arbete förhindras. I en bra arbetsmiljö, som bygger på delaktighet och arbetsglädje, är det möjligt att ta till vara medarbetarnas fulla kapacitet. Metoden att samverka är enligt oss den bästa grunden för att skapa goda arbetsmiljöförhållanden. Att förbättra och utveckla verksamheten och samtidigt integrera hälso- och arbetsmiljöarbetet kräver en bred kompetens hos chefer, skyddsombud och medarbetare. Verksamhetens art påverkar förhållandena på en arbetsplats. Utbildningen och dess olika moment måste därför anpassas till verksamhetens eller arbetsplatsens specifika förutsättningar. Chefer och skyddsombud har olika roller och ansvar i arbetsmiljöarbetet, vilket innebär att kravet på fördjupade kunskaper kan vara olika. Det är dock viktigt att de båda nyckelgrupperna har samma bild av vilka kunskapsområden som är viktiga, också för att tydliggöra på vilket sätt ansvaret i arbetsmiljöarbetet skiljer sig åt. Utbildningen måste också anpassas efter den kompetens och kunskap som chefer och skyddsombud tidigare har förvärvat. I samverkansgrupperna görs en behovsanalys, dvs. en utvärdering av hur förutsättningarna ser ut och vilka behov som finns inom arbetsmiljöområdet, innan utformning av innehåll, omfattning och kontinuitet i utbildningen fastställs. Det är i detta sammanhang viktigt att också föra dialog om nyttan med arbetsmiljöutbildningen, dvs. vad den ska leda till. Detta i syfte att sedan kunna utvärdera utbildningsinsatsen. Sex utbildningsmoment En arbetsmiljöutbildning består av flera olika utbildningsmoment. Vissa delar är grundläggande för alla i arbetsmiljöarbetet, medan andra kan betraktas som fördjupande perspektiv. Avsikten med detta material är att det ska fungera som ett stöd vid planering av både grund- och fördjupningsutbildning. Sex utbildningsmoment finns definierade. I texten under varje utbildningsmoment motiveras varför området är viktigt att belysa i en arbetsmiljöutbildning. Olika kunskapsmål, som vi som centrala parter ser som viktiga att man funderar över och tar ställning till vid planeringen av en arbetsmiljöutbildning, lyfts också fram. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 5

6 1. Ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet 2. Formella regler på arbetsmiljöområdet 3. Samverkan 4. Jämställdhet och mångfald 5. Arbetsmiljö med hälsan i fokus 5.1 Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete 5.2 Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering 5.3 Psykosocial och fysisk arbetsmiljö 5.4 Arbetsskador och tillbud 5.5 Riskbruk och beroenden 6. Att arbeta systematiskt Utbildningsmoment 1 och 2 ska ge en kunskapsgrund om ansvar och roller samt de övergripande formella och rättsliga förutsättningarna i arbetsmiljöarbetet. Moment 3 belyser samverkan och samverkansmetoden, dvs. arbetssättet för att kunna planera och bedriva arbetsmiljöarbete på ett framgångsrikt sätt. Nästa utbildningsmoment sätter fokus på ett arbetsliv som är attraktivt och tillgängligt för alla utifrån ett jämställdhets- och ett mångfaldsperspektiv. Moment 5 handlar om ett arbete med hälsan i fokus. Här belyses olika perspektiv inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet. Utbildningsmoment 6 handlar om basen och metoden för det löpande arbetet, dvs. systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Perspektiv på utbildningen Teoretiska kunskaper leder inte av sig självt till förbättringar på arbetsplatsen. Det krävs också kunskap och insikter i hur man går från ord till handling och hur man uppnår utveckling. Därför är såväl kunskap om pedagogiska verktyg för mötesteknik som kunskaper om budgetprocess, analys och om hur förbättringar uppnås centrala delar i en utbildning. Viktigt att poängtera är också att utbildningen ska vara uppdaterad efter aktuella lagar, förordningar och avtal (på nationell och EU nivå) samt efter de senaste rönen inom arbetsmiljöområdet. Pedagogiken i utbildningen ska också stödja möjligheten till ett fortsatt sökande av kunskap i vardagen för att man som chef eller skyddsombud ska kunna bibehålla och utveckla sin kompetens. 6 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

7 Den lärande organisationen har en bärande idé om integration mellan arbete och lärande. Därför är det viktigt att metodiken i utbildningen följer den arbetspedagogiska traditionen som betonar handlande, interaktion och sammanhang där kunskap konstrueras. Det är också viktigt att utbildningens metodik kan överföras till arbetsplatsen och skapa möjligheter till samverkan och delaktighet men också berika chefer och skyddsombud i deras roller. Utbildningen ska ge möjlighet till reflektion samt möjlighet att experimentera och träna handlande. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 7

8 Utbildningsmoment enligt FAS 1. Ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet Förutsättningen för att arbetsmiljöarbetet ska fungera på en arbetsplats är att alla förstår sin roll och är aktiva i arbetet. För att öka medvetenheten hos alla medarbetare, och samtidigt i FAS anda fördjupa medvetenheten hos chefer och skyddsombud, krävs både kunskap och en tydlig organisation. Ansvarsfördelning För att arbetsmiljöfrågorna ska kunna skötas effektivt måste fördelningen av uppdrag och arbetsmiljöuppgifter på arbetsplatsen vara klar och tydlig i alla led. Det är viktigt med en tydlig uppdragsdialog (delegation) i hela organisationen för uppdrag/uppgifter, befogenheter, resurser och kompetens. På alla nivåer inom organisationen behövs även rutiner för avstämning och returnering av uppdrag. Skyddskommitténs roll är att partsgemensamt föra dialog om frågorna. Arbetsgivaren I kommuner, landsting och regioner är förtroendevalda politiker arbetsgivare och i och med det huvudansvariga för en god arbetsmiljö. Därför behöver förtroendevalda politiker övergripande kunskap om vad som gäller både enligt Kommunallagen och Arbetsmiljölagen. Chefer och arbetsledare är arbetsgivarens representanter och har arbetsgivarens uppdrag att leda hela eller delar av verksamheten så att lagar och föreskrifter följs samt att organisationens mål uppnås. I utbildningen är det angeläget att uppmärksamma att arbetsmiljöansvar och arbetsmiljöuppgift inte är samma sak. Den ska också belysa att en chef/ledare måste ha kunskap om vilka förutsättningar som krävs för utvecklande, trygga och säkra arbetsförhållanden. Frågor som behöver belysas är Arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för den specifika bransch och den verksamhet som man har ansvar för, hur ansvaret bör fördelas vid entreprenadverksamhet eller liknande samt arbetsgivarrollen och hur arbetsmiljökunskaperna kan omsättas i handling. Skyddsombudet Skyddsombudets uppdrag är bl.a. att stödja medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och att verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombuden och deras kompetens är en resurs i verksamhets- och arbetsmiljöarbetet. Utbildningen ska klargöra deras roll enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen, men även betona sambandet mellan verksamhet, arbetsmiljö och arbetsliv. 8 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

9 Medarbetarna En av de bärande idéerna i FAS är att medarbetarnas engagemang är avgörande för att utveckla en effektiv verksamhet. Det innebär att alla medarbetare oavsett anställningsform kan bidra till sin egen, verksamhetens och arbetsmiljöns utveckling. De kan, t.ex. via arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal, påverka och ge uttryck för sina idéer och aktivt ta initiativ till lösningar. FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg som kan användas vid arbetsplatsträffar och syftar till att skapa delaktighet och medinflytande för medarbetare. Verktyget som utarbetats i nära samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och medarbetare ute på arbetsplatserna består av sex delverktyg som fokuserar på: Samtalet Samverkan då, nu och sen då? Uppdraget Inspirerande exempel Ett långsiktigt hållbart arbetsliv Mötet i fokus Eleverna Enligt en särskild reglering i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen likställs elever med arbetstagare. Från skolår 7 och uppåt ska elever dessutom, enligt Skolverkets särskilda föreskrift, delta i det systematiska och förebyggande arbetet och i skyddskommitté samt utse elevskyddsombud. Utbildningen ska därför leda till att skolledare och anställda inom skolan säkerställer att eleverna är delaktiga i skolans arbetsmiljöarbete. Kunskap behövs också om samordningsansvaret för elever inom PRAO och praktik i annan verksamhet samt när studenter gör praktik inom kommunal verksamhet. Utbildningsmomentet Ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet ska leda till kunskap om uppgifter, ansvar och roller i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen även innefattande returnering av arbetsmiljöuppgifter kunskap om förtroendevalda politikers respektive chefers roller, ansvar och uppgifter i arbetsmiljöarbetet kunskap om skyddskommitténs och skyddsombudets roll och uppgifter kunskap om elevernas uppgift och roll i arbetsmiljöarbetet och regelsystemet kring detta inom skol- och utbildningsverksamhet kunskap om vikten av att alla på arbetsplatsen får arbetsmiljökompetens för att kunna vara aktiva i arbetsmiljöarbetet FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 9

10 2. Formella regler på arbetsmiljöområdet Kommunernas och landstingens verksamheter spänner över många skilda områden med olika förutsättningar bl.a. arbete i enskildas hem, hälso- och sjukvårdsarbete på mindre vårdcentral eller stort sjukhus, räddningstjänstarbete, undervisningsverksamhet i skolor och administrativt arbete på förvaltningar. Det är därför viktigt att chefer och skyddsombud, utöver de grundläggande bestämmelserna på arbetsmiljöområdet, också känner till vad som reglerar arbetsförhållandena i den egna specifika verksamheten och vad som händer om reglerna inte följs. Som arbetsgivare är man dessutom skyldig att se till att lagar, förordningar och de föreskrifter som gäller för verksamheten tillämpas och finns tillgängliga på arbetsplatsen. Det är också viktigt att känna till hur Arbetsmiljöverket utövar sin tillsyn, t.ex. vad inspektionsmeddelanden, förelägganden eller förbud innebär. Verksamheter som bedrivs inom framförallt kommuner och landsting är ofta föremål för rättighetslagstiftning, t.ex. hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, skollagen och socialtjänstlagen. Ibland krockar dessa lagar med arbetsmiljölagstiftningen. De kan också komma i konflikt med professioners skyldighet (legitimationskrav) i förhållande till patienten. Det är viktigt att känna till hur sådana situationer hanteras. De grundläggande bestämmelserna på arbetsmiljöområdet finns i Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS) samt i de lokala kollektivavtal som kan finnas mellan enskilda kommuner/landsting och lokala fackliga organisationer. Det finns även andra lagar och förordningar som påverkar arbetsplatsförhållandena, t.ex. arbetstidslagstiftningen, miljöbalken och diskrimineringslagstiftningen. Internationella föreskrifter som påverkar förhållanden på arbetsplatsen är EU:s ramavtal, ramprogram och direktiv, t.ex. Stress at Work och Ramprogram för jämställdhet. Utbildningsmomentet Formella regler på arbetsmiljöområdet ska leda till kunskap om hur arbetsmiljöområdet regleras i lagar, förordningar och avtal samt vad effekterna av denna reglering blir för den egna verksamheten kunskap om Arbetsmiljöverkets roll att övervaka att lagar och föreskrifter följs samt hur tillsynsuppdraget gentemot arbetsgivaren genomförs kunskap om ett arbetsmiljöärendes gång utkrävande av ansvar och konsekvenser kunskap om problematiken när rättighets- och arbetsmiljölagstiftning krockar samt hur handlingsberedskap för att lösa detta kan se ut 10 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

11 3. Samverkan Det finns många faktorer som avgör villkoren för offentlig förvaltning. Genom politiska beslut och skeenden i samhället samt genom den allmänna samhällsdebatten förändras medborgarnas förväntningar. Utveckling och forskning skapar nya möjligheter. Den framtida utmaningen är att möta allt fler nya behov samtidigt som de redan kända finns kvar. Glappet mellan vad som önskas genomföras och vad som faktiskt är möjligt ökar, och samtidigt ställer medborgarna större krav på kunskap, delaktighet, transparens och tillgänglighet. Beslut som tas på såväl europanivå som nationell nivå påverkar arbetsplatserna på olika sätt. Omvärlden påverkar och formar vardagsarbetet. Det som sker på ens arbetsplats, mellan olika yrkesutövare påverkar andra. Därför behövs samarbete över verksamhetsgränser och arbetsplatser samt mellan olika yrkesgrupper. Att samverka ger goda förutsättningar att utveckla både verksamheten och arbetsmiljön. Det är viktigt att chefer och skyddsombud har kunskap om metoden att samverka som arbetsform och hur förutsättningarna bör se ut för att en god samverkan ska kunna äga rum. Samverkanssystemet enligt FAS De centrala parternas mål är att ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat samt en god hälsa och arbetsmiljö som är en rättighet för alla medarbetare. Medarbetarens inflytande och delaktighet är basen för samverkanssystemet. Den enskildes arbete påverkar och påverkas av arbetsgruppen och den närmaste arbetsledningen. Arbetsplatsträffen blir därför ett forum av avgörande betydelse inom systemet. På övriga nivåer i organisationen sker samverkan mellan arbetsgivarföreträdare och de anställdas fackliga organisationer i samverkansgrupper som också kan utgöra skyddskommittéer. Medarbetare, arbetsplatsen och organisationen är beroende av varandra. Kommunikationen mellan de olika nivåerna i samverkanssystemet har därför avgörande betydelse. Bygger på dialog När metoden att samverka enligt intentionerna i FAS används på en arbetsplats tas medarbetarnas samlade kunskap, förmåga och olika perspektiv tillvara. Förutsättningen är en god dialog som bygger på respekt och viljan att lyssna på olika perspektiv en vilja att försöka förstå hur andra tänker. En god samverkan Dialog kommer från grekiskan och betyder genom ord. Dialogen är den bästa formen för att påverka och handlar om fördjupning och ömsesidighet. Dialogen öppnar möjligheter till nya och innovativa lösningar och bör inte handla om vad som är rätt och fel. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 11

12 kännetecknas av att alla strävar mot samma mål, ser sin roll i helheten och kan växla mellan helhets- och detaljperspektiv. Strategiska frågor kan uppmärksammas på ett tidigt stadium. Formerna och strukturen för att samverka, dvs. samverkanssystemet enligt FAS, ska möjliggöra delaktighet och engagemang på arbetsplatsen mellan medarbetare, skyddsombud, chefer och förtroendevalda politiker i egenskap av arbetsgivare. Ingen ska ställas utanför eller ha svårt att delta till följd av t.ex. nattarbete, deltidstjänst eller arbete på flera olika arbetsplatser. Förenar MBL och AML Samverkan är en arbetsmetod som gör det möjligt för parterna att ta till vara sina rättigheter och uppfylla sina skyldigheter enligt medbestämmande- och arbetsmiljölagen. Samverkan är ett sätt att förena och utveckla MBL:s regler om information och förhandling med AML:s bestämmelser om behandling av frågor i skyddskommitté. Att samverka är att göra arbetsklimatet mindre formellt och mer demokratiskt. Utifrån kunskap om vad som gäller i lagar och regler kan man genom samverkan hantera vardagen på ett enklare sätt. Att samverka innebär att man skapar förutsättningar för allas delaktighet och allas möjlighet att påverka. Utbildningsmomentet Samverkan ska leda till kunskap om samverkan som metod för att utveckla verksamhet och arbetsmiljö kunskap om förutsättningarna för en väl fungerande samverkan bl.a. kommunikationens, ledarskapets, dialogens och mötesteknikens betydelse samt även genus- och maktperspektiv kunskap för att omsätta teoretiska kunskaper om samverkan till praktisk handling kunskap om samverkanssystemet kunskap om likheter och olikheter i samverkansavtal respektive förhandling enligt MBL-lagstiftningen 12 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

13 4. Jämställdhet och Mångfald Jämställdhet och mångfald är perspektiv som alltid ska finnas med i det löpande verksamhets- och arbetsmiljöarbetet. De ska därmed vara återkommande i en arbetsmiljöutbildnings olika delmoment. Men det finns anledning att belysa jämställdhet och mångfald som separata moment. Utbildningsmoment om jämställdhet och mångfald bör inte enbart ge faktakunskaper. Möjlighet till reflektion om hur våra värderingar och attityder samt hur vårt förhållningssätt till andra människor kan påverka jämställdhets- och mångfaldsarbetet är också viktigt att ge utrymme för i en utbildning. Det är även viktigt att beröra områdena utifrån ett hälsoperspektiv dvs. alla människors rätt till en god hälsa på lika villkor. Jämställdhet Jämställdhet innebär framför allt att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna livsvillkor. Så är det inte idag. Vi vet att kvinnor och män inte har samma möjligheter till makt, delaktighet och inflytande och inte heller samma villkor i arbetslivet eller i privatlivet. Man kan också tala om jämställdhet inom en kvinno- eller mansgrupp, t.ex. hur värderingar och attityder på arbetsplatser med stark kvinno- eller mansdominans kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna förändra och skapa mer jämställda villkor på arbetsplatsen måste man ha kunskap om hur ojämställdhet ser ut. Det är också viktigt att förstå värderingarnas betydelse i sammanhanget och hur man kan arbeta med attitydförändringar för att skapa jämställda villkor. Att alltid se verksamhets- och arbetsmiljöutvecklingsarbetet utifrån ett genusperspektiv är också centralt. Utbildningsmomentet Jämställdhet ska leda till kunskap om vad ojämställdhet innebär och hur den gestaltar och yttrar sig kunskap om begreppen jämställdhet och jämlikhet, likabehandling, de nationella målen för jämställdhetspolitiken, genussystemet, kvinnors och mäns lika rättigheter kunskap om lagstiftningen och arbetsgivarens skyldigheter på jämställdhetsområdet kunskap för att på sin arbetsplats kunna ta initiativ till förändringar för lika villkor för kvinnor och män FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 13

14 Mångfald Mångfald i arbetslivet är att betrakta medarbetares olikheter som tillgångar i verksamheten och att se och respektera individen. Alla är unika och har egna kulturella värderingar, förutsättningar och erfarenheter. Genom att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare med olika synsätt och också ålder skapas en mångfald bland medarbetarna. Mångfald är därför centralt i en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Mångfalden ger impulser till nya tankar, idéer och perspektiv. En personalgrupp som speglar samhället har den omvärldskunskap som behövs för att kunna utveckla verksamheten och göra den mer effektiv. För att kommuner och landsting ska kunna tillgodose alla medborgarnas skilda behov, krävs att man har förmåga att möta och förstå människors olika behov och förutsättningar. Det är ju inte möjligt att känna till alla människors olikheter. Därför är det centrala att kunna möta individen där denne befinner sig, att kunna hantera olikheter och se dessa som en tillgång. Man måste våga väcka, möta och utmana medarbetarnas egna erfarenheter och attityder på arbetsplatsen. Chefer och skyddsombud behöver även kunskap om vad som händer när mångfald och tolerans mot olikheter saknas. Utbildningsmomentet Mångfald ska leda till kunskap om innebörden i diskrimineringslagstiftningen kunskap om betydelsen av begreppet mångfald kunskap om bemötande av människor utifrån ett likabehandlingsperspektiv kunskap att se samband mellan diskriminering, bristande kvalitet och effektivitet ur ett verksamhets- och arbetsmiljöperspektiv 14 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

15 5. Arbetsmiljö med hälsan i fokus En arbetsplats som har hälsan i fokus leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Det är en angelägenhet för såväl arbetsgivare som anställda. Det ökar också arbetsplatsens attraktivitet. För att skapa goda arbetsförhållanden och minska riskerna för ohälsa och olycksfall måste alla medverka. Samverkansmetoden är en grund för allas delaktighet. I detta utbildningsmoment för chefer och skyddsombud är det hälsofrämjande och förebyggande arbetet centralt. I det löpande arbetsmiljöarbetet finns också andra viktiga delperspektiv som är av stor betydelse att ha kunskap om. Det handlar om arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, psykosocial och fysisk arbetsmiljö, arbetsskador och tillbud samt riskbruk och beroenden. 5.1 Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete Utgångspunkten i arbetsmiljöarbetet måste vara en helhetssyn på hälsobegreppet. Ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt på arbetsplatsen och i organisationen, är viktigt för att uppnå en bra arbetsmiljö samt för att undvika hälsoproblem och skador som en följd av arbetet. En av lagstiftarens grundtankar är att arbetsmiljöarbetet ska vara en del av vardagsarbetet. Ett förebyggande synsätt handlar om att identifiera och undanröja faktorer som ger ohälsa och skador. Ett hälsofrämjande synsätt tar ännu ett steg. Det innebär att på olika sätt både organisatoriskt och individuellt identifiera hälsa och hälsofaktorer och förstärka dessa. I FAS poängteras vikten av att hälso- och arbetsmiljöarbetet integreras i verksamhetens vardag och utveckling. Arbetslivet ska vara attraktivt och tillgängligt för medarbetare i livets alla faser. Därför behövs kunskap om vad som främjar hälsa och förebygger ohälsa samt kunskap om friskfaktorer i arbetslivet. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 15

16 Utbildningsmomentet Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete ska leda till kunskap om friskfaktorer i arbetslivet, bl.a. arbetsorganisationens och ledarskapets betydelse kunskap om makt, genus och relationers betydelse för upplevelse av hälsa kunskap om hur riskbedömning kan gå till vid t.ex. omorganisationer eller förändringar kunskap om hur man definierar och strategiskt följer upp de kriterier som anses viktiga i hälsoarbetet på en arbetsplats kunskap om hur man kan följa upp och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete 5.2 Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetsanpassning innebär att förhållandena på arbetsplatsen anpassas till arbetstagarnas olika förutsättningar för arbete. Det kan röra sig om individuella anpassningar för enskilda men också om generella anpassningar för alla anställda. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om åtgärder på och i nära anslutning till arbetsplatsen som syftar till att den som är drabbad av sjukdom eller skada ska kunna återgå till arbetet. Arbetsgivaren har ett lagstiftat ansvar för att medarbetare får del av de arbetslivsinriktade rehabiliterings- och anpassningsåtgärder som behövs. För att kunna svara upp mot detta ansvar är det viktigt att arbetsgivaren har de nödvändiga kunskaperna och rutinerna. Det ska t.ex. finnas en fastlagd rehabiliteringsprocess med tydlig struktur som alla berörda parter i processen är väl förtrogna med. Framgångsrik rehabilitering bygger många gånger på tidiga insatser och på ett synsätt som innebär att man fokuserar på arbetsförmågan utifrån det friska trots sjukdom. Vid långvarig sjukdom är det viktigt med ett stödjande och strukturerat arbete där regelbundna kontakter med den sjukskrivne, aktivitet och uppföljning syftar till återgång i arbete. Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering bör betraktas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. 16 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

17 Utbildningsmomentet Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering ska leda till kunskap om lagstiftning och relevanta avtal som reglerar arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering samt kunskap om de olika aktörernas roller och ansvar kunskap om vilka försäkringsskydd som finns för de anställda på arbetsplatsen kunskap (övergripande) om de arbetsrättsliga förutsättningarna för berörda medarbetare kunskap om hur policys, handlingsplaner samt rutiner för arbetet med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering kan se ut. Vikten av tidigt agerande, samverkan mellan de olika aktörerna samt uppföljning och dokumentation kunskap om goda exempel på väl fungerande strukturer för arbetslivsinriktad rehabilitering vid långtidssjukskrivning 5.3 Psykosocial och fysisk arbetsmiljö Psykosociala och fysiska arbetsmiljöfaktorer samspelar ofta. T.ex. kan ljud- eller ljusförhållanden påverka den psykosociala hälsan. Ett annat exempel är hur arbetsplatsens utformning kan fungera förebyggande i en hot- och våldssituation. Kunskap om den fysiska arbetsmiljöns betydelse för att motverka psykosociala arbetsmiljörisker är viktig. Mot bakgrund av detta har vi valt att beröra dessa två arbetsmiljöperspektiv inom samma avsnitt. Psykosocial arbetsmiljö Det goda arbetet innebär att det finns en balans mellan arbetets krav och individens resurser. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om möjligheter till ett stimulerande arbete, psykisk hälsa och personlig utveckling. Chefer och skyddsombud behöver veta vilka faktorer som påverkar psykosocial hälsa och de risker som en dålig psykosocial arbetsmiljö medför. Vidare bör de kunna identifiera tidiga signaler på ohälsa och hur man kan agera förebyggande i sådana situationer. En bra grund för det psykosociala arbetsmiljöarbetet är en medvetenhet om hur man som människa uppträder mot andra och vad som kännetecknar ett empatiskt förhållningssätt. FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning 17

18 I många yrken inom kommuner och landsting t.ex. inom vård och omsorg, socialtjänst samt skola är kontakter med brukare och elever samt deras närstående en del av den psykosociala arbetsmiljön. Den mellanmänskliga kontakten i dessa yrken både ger och tar kraft. I de fall där hot, våld, mobbning samt trakasserier förekommer måste de särskilt uppmärksammas och åtgärdas. Arbetsmarknadsparterna på den europeiska nivån har tecknat ett ramavtal om arbetsrelaterad stress. Det tar bl.a. upp arbetsgivares och arbetstagares ansvar för att förebygga, eliminera eller minska problem med arbetsrelaterad stress. I ett förebyggande syfte lyfter man särskilt fram utbildningsinsatser på arbetsplatserna som viktiga för att öka medvetenheten om och förståelsen för stress, dess orsaker och hur den kan hanteras. Utbildningsmomentet Psykosocial arbetsmiljö ska leda till kunskap om innehållet i olika lagar, föreskrifter och avtal som berör den psykosociala arbetsmiljön samt arbetsgivarens ansvar inom detta område kunskap och förståelse för stress, dess möjliga orsaker och hur den kan hanteras och/eller anpassning till förändring. Kunskap om hur en stresspolicy tas fram och kan se ut kunskap om hur riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön görs och hur psykosociala arbetsmiljöronder organiseras och genomförs kunskap om hur man motverkar och löser konflikter samt motverkar kränkande särbehandling, trakasserier samt hot och våld Fysisk arbetsmiljö Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren förebygga ohälsa och olycksfall samt skapa en god arbetsmiljö. Målet är att alla ska kunna jobba ett helt arbetsliv med bibehållen arbetshälsa. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar, inte tvärtom. Den fysiska arbetsmiljön kan handla om lyft, obekväma eller statiska arbetsställningar samt ensidigt upprepat arbete. Det kan också röra sig om faktorer som skrivbord och stolar, värme, utrymme, ljusförhållanden, buller, kontakt med kemikalier samt biologiska hälsorisker. Många aspekter av den fysiska arbetsmiljön kan mätas. Det finns inom flera områden gränsvärden för skadlig påverkan i arbetsmiljön och riktlinjer för utformningen av en god fysisk arbetsmiljö. 18 FAS Stöd för planering av arbetsmiljöutbildning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Verksamhet och arbetsliv i utveckling Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Februari 2009 Förnyelse, arbetsmiljö

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se

Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan. Det här är FAS. www.ifas.se Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Det här är FAS www.ifas.se FAS VERKTYG Dialogverktyg för delaktighet på arbetsplatsen FAS Arbetsliv är ett dialogverktyg med pedagogiska

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens

Läs mer

Samverkansavtal 2005-05-09

Samverkansavtal 2005-05-09 2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun Information Samverkan, hälsa och arbetsmiljö Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Förutsättningar för samverkan 6 Utvecklingssamtalet individen i samverkan 9 Arbetsplatsträffen grunden för samverkan

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD ARBETSMILJÖPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD VISION I arbetsmiljön ingår allt som påverkar oss i vårt arbete, fysiskt, psykiskt och socialt. Arbetsmiljön i Mölndals stad skall av förtroendevalda, ledare och anställda

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

I lagens anda. Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren. Prevent

I lagens anda. Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren. Prevent I lagens anda Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren Prevent Förord Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning 2015-03-30

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning 2015-03-30 1 Uppdraget som arbetsgivarföreträdare Politikerutbildning 2015-03-30 2 Kommunallagen Fullmäktige ansvarar för att nämnderna får resurser och ett tydligt uppdrag för att kunna bedriva verksamheterna enligt

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen BILAGA Medarbetarpolicy för Medarbetarpolicyn har tagits fram i samarbete mellan institutets samtliga avdelningar. Policyn gäller i första hand i två år, och ska sedan utvärderas och revideras. Fastställd

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår

Läs mer

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn

Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket. till arbetsgivare inom välfärdssektorn till arbetsgivare inom välfärdssektorn Råd vid kontakter med Arbetsmiljöverket Sveriges Kommuner och Landsting har sammanställt följande råd vid kontakt med Arbetsmiljöverket. Råden är till för dig som

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. en vägledning

Systematiskt arbetsmiljöarbete. en vägledning Systematiskt arbetsmiljöarbete en vägledning Förord Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Det är en angelägenhet både för arbetsgivare och anställda,

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar STRÖMSTADS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2012-02-16 Kf Ks 23 Au 45 KS/2011-0298 Policy för hälsa och arbetsmiljö i Strömstads kommun Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen

Läs mer