PROJEKTDIREKTIV. Student Capture. Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad

Transkript

1 PROJEKTDIREKTIV Student Capture Dokumenthistorik version datum utförda förändringar utförda av granskad Första publicerade version jp jp Beställare Satish Patel, IKT Coach, HUMLab, Humanistisk fakultet Länk för online-möten: (fungerar bara med Chrome och Firefox). Bakgrund At most universities around the world, the standard lecture-based course with a memory test exam at the end is the default norm. It is a norm which has been in place for several decades, especially for foundation level undergraduate courses. In many of our courses, here at Umeå University, students are often assigned readings from a textbook prior to class. During class, they are lectured on the material in the book, or surrounding the book. Most courses are examined after a specific time period, using memory-based exams where students are sat in isolation ready to regurgitate memorized information using a pencil or a ball-point pen. Unlike many countries in the world, Sweden uses a slightly more humane approach, allowing students to consume snacks and drinks which they may have taken from home and for toilet breaks too (this is just me being sarcastic btw). Regardless of the nature of the course being studied, content examinations are almost exclusively of a single modality; that is, the written form. In my previous experience, students who pass are oftentimes reasonably satisfied with course structure which result in positive student evaluations and comments that they have enjoyed the course far more than they had expected. Regardless of students being satisfied or not, there are problems with regard to nature of teaching, learning and examination. With regard to teaching and learning, some students rarely read the book either prior to or after class. Despite trying multiple incentive systems, students resist reading the book prior to class, commenting that it was too difficult. Because of this, we lectured on the content they were supposed to read. Given this structure, it is not surprising that students rarely read the book after class, either. In fact, on end of course evaluations students frequently commented that the textbook was unnecessary. Consequently, we were inadvertently teaching students that they do not need to read. Another problem is that students have poor long term retention of the material being lectured and examined. In fact lecturers of subsequent courses in our curriculum indicate that students forgot a lot from their foundation course, Consequently, they sometimes need to re-teach basic concepts. Direktiv Sid 1 (9)

2 In recent years, some lecturers have adopted a flipped classroom environment a method I have used since The flipped classroom, in case you are not familiar with the term, is a teaching method in which students study a topic at home by watching a video prepared or set by their tutor in advance of their regular lesson. The classroom lesson which follows then provides the opportunity for students to ask questions and to perform practical activities under their teacher s guidance; in other words, initial lessons become homework, while the traditional homework element of applying the learning through exercises and other activities moves into the classroom. Flipped learning allows for a much more interactive classroom lesson, with the teacher helping students when they are stuck as opposed to the traditional setup of students passively listening to lectures and taking their assignments home afterwards. It s sometimes also called the backwards or inverted classroom, or reverse teaching. Flipped learning is a relatively new concept which gained traction in the latter part of the last decade thanks to increased access to the internet and the wider availability of online course management tools, such as Cambro and Moodle. It has the benefit of allowing students to work through subject matter at their own paceso that theoretically they can come to the classroom with the same level of knowledge as their peers. Classroom time is thus freed up for students to collaborate and to help each other through hands-on lesson activities, while the role of the teacher changes from sage on the stage to guide on the side. The teacher can take more time to explain difficult concepts, and students who might struggle and fail to complete tasks set as homework can be coached and get the immediate classroom support they need. This means that they get less frustrated and therefore less likely to drop out of their studies. The infrastructure and the technology needed to present lectures in a flipped classroom format are readily available and in use at Umeå University even though only a small percentage of faculty (dvs lärare) actually use this method. However, this should improve as of April 2016 when Umeå University incorporates Kaltura (UmU Play) as a method for lecture-capture. Teachers will no longer need to download licensed software, and they will no longer have to upload their videos in public domains such as YouTube and Vimeo. With UmU Play, teachers are able to upload their screen recorded videos onto a university owned domain, and to then link or embed within their LMS (learning management system). Although many universities are flipping their learning environments, what is happening with examination methods? Unfortunately, not too much EXCEPT for several ongoing projects about digital assessment. Sadly, the sole focus of these digital assessment models are on the written form. Teachers are once again assured that the person writing the exam has been verified as the student (via student identification) and that the exam has been monitored (hence no cheating has taken place). Digital assessment as used here is not an allencapsulating term for assessment. What it is in reality is a plug-in downloaded onto a student s laptops which temporarily locks the laptops at a given time, limiting students to only be able to use the word processor. That way, student exams become legible for examiners. Eureka! The promised land is here! The classic memory based salstenta has received a digital lifeline so that now students can write their exams with their laptops instead of with a pencil. In other words, same shit, different way (instead of day) Is this really pedagogical development? So the classic examination form is maintained, and lecturers can then feel satisfied that they are using digital tools, and students have thus entered into the realms of modern technology. Sad times, me thinks! If we want to raise a generation of students who can think critically and do more than repeat facts, we need to drastically change our entire exam and assessment system. Universities are meant to produce well-rounded and intelligent individuals who can work productively and contribute to society. Yet in actual fact, students Direktiv Sid 2 (9)

3 are lavished with the best grades based on how well they can memorise huge numbers of facts and arguments. So long as they can regurgitate them sufficiently well in a five-hour period, it matters not at all to our system whether they're retained for even a day afterwards. At Umeå University, there are some lecturers who have incorporated continuous assessment into the course structure, including online equizzes during the course as well as other forms of formative and summative assessment. That said, most forms of assessment are still only using a single form of modality: the written form. At HUMfak, several teachers are currently using audio/video tools for formative and summative assessment. These tools include: VoiceThread PresentMe These tools are a form of student capture allowing students to record themselves using audio, video or both. With Voicethread, students can make comments about a text, image or video whilst with PresentMe, students can upload powerpoints and then add audio and video of themselves giving the presentation. What is missing for a lot of staff is the aspect of monitoring students. In order words, the desire to record audio and video but in an exam environment. Syfte och mål Projektets syfte är dels att utveckla ett pedagogiskt verktyg för digital examination, och dels att låta projektdeltagarna träna på och lära sig mer om projektarbete. Idag innebär digital examination oftast att endast pennan har bytts ut mot ett tangentbord. Målet är att, i ett lärande och framgångsrikt projektarbete, lärare ska kunna examinera studenter digitalt med ett system som tillåter användandet av fler redovisningssätt än det skrivna ordet. Tjänsten ska fungera för webb, ios och Android. Beskrivning av projektet The development of a software application that can be plugged into Cambro or Moodle which are both open source learning management systems (LMS). The software enables for student capture using video & audio. Students are put on the spot ready to respond to a lecturer s question which they have heard only a few seconds before. The video capture should be of max 15 minutes length, and minimum 30 seconds, but in most cases, the recordings will probably be not more than 5 minutes. Föreslaget arbetsflöde Prior to assessment Students are informed that they will me making an audio/video recording of max 5 mins, min 2 mins on a specified time and day Students are informed of how they can best prepare for the task. Read x number of chapters, articles and view these videos, etc Students do not know exactly what question is going to be asked. They know that ONLY when it is related to the reading/articles, etc Direktiv Sid 3 (9)

4 On Assessment day within the time window (eg between ) Students navigate to a specific tab on their LMS On pressing start, students cannot stop, pause, rewind or delay what is to happen In the User interface, within a frame the course tutor (in video format) poses a question to the student. For example, a police cadet views a demonstration which becomes hostile and loud and it is about to become violent. Based on their safety regulations, the police cadet has to make a quick decision which could in real-life have severe consequences. The lecturer poses the question/situation. When the video of the lecturer comes to an end, a small red recording lamp is activated and a 10 second countdown is initiated. Now 10 seconds later the student webcam is activated and the student is being recorded. There is no time for the student to read anything or consult with anybody. After the student is captured The course tutor navigates to the same tab There are for example 30 thumbnails. Each thumbnail represents a video recording of a student. The tutor clicks on a thumbnail and views the video recording. The recording can be viewed multiple times. The tutor then clicks on a red button next to the name of a particular student and makes a video response for the student, and selects a grade for this task. Later, students navigate to the same tab. Here, they can view four frames. (1) The initial video with the task, (2) their own recording, (3) the tutor s video response, (4) a text with grade info and maybe with other written feedback and info. Direktiv Sid 4 (9)

5 Organisation Kontaktpersoner Jonny Pettersson rum C442 på plan 4 i MIT-huset. Anders Broberg (bopspe@cs.umu.se), rum B419 på plan 4 i MIT-huset. Projektutvecklingsmodell Under projektet ska gruppen använda sig av Scrum som projektutvecklingsmodell. Projekt kommer att genomföras i två huvuddelar. Den första huvuddelen av projektet ska ses som ett gemensamt förarbete innan de första implementationerna kan ske. I denna del ska faserna conceive och design genomföras. Under conceive-fasen ska grupperna sätta sig in domänområdet och under designfasen ta fram en första design av systemet. Här kommer samtliga grupper ha samma uppgift. I andra huvuddelen av projektet ska den framtagna designen implementeras. Här kommer grupper (nya grupper) ha olika deluppgifter som tillsammans ska utgöra en helhet för beställaren. Under denna del ska en produkt back log upprätthållas. Respektive grupp ska jobba i sprintar med tillhörande sprint back log, som tas fram i samband med ett för varje sprint inledande planeringsmöte (sprint planing). Planeringsmötet genomförs i två delar, först en del för hela projektet och därefter en del i respektive grupp. Projektet ska jobba med dagliga scrum-möten (daily scrum). Varje sprint ska avslutas med dels ett för hela projektet gemensamt leveransmöte (sprint review) och dels en reflektion kring hela projektets och varje enskild grupps arbete under fasen (sprint retrospective). Projektledning Under projekts andra huvuddel ska en scrum master finnas. Respektive grupps scrum master har gemensamt dagliga scrum av scrum möten, samt är respektive grupps representant på möten med beställaren och dess organisation. Ekonomi Det finns inga ekonomiska resurser avsatta för projektet. Under projektets gång är målet att respektive deltagare förbrukar 40 timmar per vecka inklusive tid för föreläsningar, egen inläsning och deltentor. Direktiv Sid 5 (9)

6 Leveranser I tabell 1, se nedan, framgår vilka leveranser som ska göras och när. En del datum saknar exakta klockslag, dessa meddelas senare via projektets hemsida. Leverans Senast Distribution Seminarieredovisning - Conceive 1/4 Muntligt Tidsrapport /4, Jonny via mail Eventuell poster för utskrift (pdf-format) 8/4, Jonny via mail Posterredovisning 11/4, Muntligt Tidrapport /4, Jonny via mail Reflektionsrapport - Grupp 11/4, Jonny via mail Reflektionsrapport - Enskild 11/4, Jonny via mail Teknisk dokumentation 18/4, Beställare och Anders via mail Retrospective - Grupp 20/4 Muntligt Review och planning 20/4, Tidrapport /4, Jonny via mail Teknisk dokumentation 4/5, Beställare och Anders via mail Retrospective - Grupp 9/5 Muntligt Review och planning 9/5, Tidrapport /5, Jonny via mail Teknisk dokumentation 19/5, Beställare och Anders via mail Retrospective- Grupp 23/5 Muntligt Review och planning 23/5, Tidrapport /5, Jonny via mail Teknisk dokumentation 1/6, Beställare och Anders via mail Slutpresentation för beställare 3/6, Muntligt Retrospective 3/6, Muntligt Reflektionsrapport - Grupp 3/6, Jonny via mail Reflektionsrapport - Enskild 3/6, Jonny via mail Tidrapport /6, Jonny via mail Tabell 1: En sammanställning av leveranser med tillhörande datum. Direktiv Sid 6 (9)

7 Önskemål/krav på projektets sluttidpunkt Projektet ska avslutas den 3/6. Önskemål/krav på projektets prioritering Då en viktig del av detta projekt är att träna projektdeltagarna i arbetsformen är prioriteringen som nedan. Prioritering: 3 Resultat 1 Leveranstid 2 Kostnad Detta kan tolkas som att det är mycket viktigare att hålla leveranstiderna än att man kommer fram till tillfredställande resultat. Dock kan det hända att man kan få komplettera leveranser om inte beställaren eller kontaktpersonerna anser att leveranserna är av tillräckligt god kvalitet. Krav på leverabler Här nedan redogörs för kraven på de olika leverablerna. I de olika skriftliga rapporterna ska samtliga för aktuell rapport nedanstående delar ingå, till er hjälp finns det ett antal mallar (se projektets hemsida). Teknisk dokumentation I slutet av varje sprint i andra huvuddelen ska en teknisk dokumentation (ska vara på engelska) levereras innehållande: Beskrivning av målgruppen och behoven Beskrivning av er lösning (ej tekniskt perspektiv) Interaktionsdesign inklusive grafisk design Arkitekturdesign av systemet Lämpligt detaljerad design av delarna i systemet o UML eller liknande ska användas Beskrivning av er implementation Användarhandledning både med avseende på hur systemet driftsätts samt hur det används En referens till var all kod kan hittas (dvs sökvägen) Som bilaga o Prioriterade user stories som specificerar önskade egenskaper/funktionalitet i systemet o Prioriterade icke-funktionella krav o Eventuella krav för att uppfylla affärsregler o Det ska framgå om en user story eller ett krav är implementerat samt om det är utförligt testat Direktiv Sid 7 (9)

8 Sprint review I slutet av varje sprint ska produkten levereras till beställaren. Information hur denna leverans ska gå till ska överenskommas med beställaren. Vidare ska det ske en sprint review där beställaren delger sina kommentarer till det som levererats och där det även finns möjlighet till presentation och demonstration av det som uppnåtts under aktuell sprint. Till en presentation kan beställaren ta med sig andra personer. Tidrapport I slutet av varje delmoment av projektet ska en tidrapport (ska vara på svenska) levereras. Rapporten ska innehålla: Kortfattad beskrivning av vad som gjorts Arbetsfördelning Tidsåtgång o Tidsåtgång jämfört med planerad tid o Redovisning av tid enligt det som visades vid start av projektet Som bilaga: Tidsredovisning, uppdelad på aktiviteter, för respektive medlem i gruppen, samt en summering för hela gruppen Reflektionsrapport I slutet av varje huvuddel av projektet ska en reflektionsrapport (ska vara på svenska) levereras. Som ett led i att ta fram innehållet till rapporten ska varje sprint avslutas med ett sprint retrospective-möte. Rapporten ska innehålla: En beskrivning och reflektion av hur ni löst uppgiften under denna huvuddel o Vad hände? o Hur fungerade samarbetet? o Organisation av arbetet? Kort beskrivning av och reflektion om metoder/processer/verktyg som använts o I de olika delarna (conceive, design, sprint 1-4) o För projekthantering Tidsåtgång o Reflektion om hur arbete fördelats och hur tiden använts Sammanfattning o De viktigaste erfarenheterna o Vad tar vi med oss till nästa delprojekt/projekt Reflektionsrapporten för den andra delen ska kompletteras med följande: En reflektion om hur arbetet i gruppen fungerat jämfört med arbetet i den första delen (conceive och design) av projektet. Direktiv Sid 8 (9)

9 Personlig reflektionsrapport I slutet av respektive huvuddel av projektet ska en personlig reflektionsrapport (ska vara på svenska) levereras innehållande: Sammanfattande personlig reflektion om hur projektarbetet gått innehållande o Hur du personligen bidragit till resultatet o Reflektion om hur gruppen utvecklats under projektets gång o De tre viktigaste erfarenheterna du tar med dig, inklusive motivering o Omfattning 2 sidor Endast efter den första huvuddelen av projektet o En personlig veckovis projektdagbok förd över den sista fasen (design) innehållande Vad du gjort under veckan Vilka erfarenheter du fått under veckan, både positiva och negativa Reflektion om hur du använt din tid Vilka du har pratat/kommunicerat med under veckan. Inkluderande formella och informella möten Artiklar och andra dokument som du eventuellt läst. Var du funnit dem samt kort kommentar om innehåll och relevans för arbetet. Endast efter den andra huvuddelen av projektet o Reflektion om skillnader/likheter mellan de två huvuddelarna i projektet, samt hur du själv utvecklats genom hela projektet o Omfattning 1 sida Direktiv Sid 9 (9)