Cecilia Edström Sjukgymnast/Hälsoutvecklare Västerbottens läns landsting

Transkript

1 FaR vid hjärtsvikterfarenheter från Hjärtcentrum, Umeå Cecilia Edström Sjukgymnast/Hälsoutvecklare Västerbottens läns landsting

2 Historik Under mitten av 1990-talet började det komma studier som visade att perifer träning för hjärtsviktpatienter gav positiva resultat. På Hjärtcentrum startade hjärtsviktsgrupp med perifer träning år 2000 i projektform. Denna träning har sedan dess funnits i Hjärtcentrums regi. Sedan 2008 kallas alla nya sviktpatienter på mottagningen till individuellt besök hos sjukgymnast. Antalet besök i sviktgrupp 2003 var 143 st mot 376 st år Totalt antal FaR till patienter på Hjärtcentrum: 2009: 245 st 2010: 217 st

3 Vilken träningsform ska man välja vid hjärtsvikt? Perifer muskelträning är att föredra för NYHA III b Styrketräning i form av statisk träning har visats sig ej vara farlig trots ökat afterload Konditionsträning Kombinerad kondition/muskelträning (gympa) Andningsträning Bassängträning Träningsformen är av mindre betydelse utan det viktiga är att man tränar. Långtidseffekten av träning liknar effekten hos friska eller kranskärlssjuka utan hjärtsvikt som tränar.

4 Träningsupplägg Hjärtsviktare behöver längre träningsperiod än övriga hjärtsjuka, minst 6 mån Patienter med svårare hjärtsvikt (III b) bör träna med perifer träning innan övergång till mer centralcirkulatorisk träning Träningen bör ske 2-3 ggr/v på sjukhus eller oftare hemma Ansträngningsgraden bör ligga på enligt Borgs RPE eller % av VO 2 max Studie gjord i Trondheim 2007 visar att sviktpatienter i NYHA II och III a får bäst effekt vid hård konditionsträning (upp till 95 % av VO 2 max)

5 Effekter av konditions- och muskelträning Arbetsförmåga och uthållighet ökar Hjärtfrekvens i vila minskar medan slagvolymen både i vila och arbete ökar Kapillariseringen ökar Muskulär styrka och uthållighet ökar Dyspne och trötthet minskar Förbättrad NYHA-klass Livskvalitet ökar Mortalitet minskar

6 Träningsgrupper på Hjärtcentrum Hjärtsviktsgrupp perifer träning med Theraband i samarbete med lungkliniken Bassänggrupp lätt/medel Golvgymnastik lätt/medel Styrketräning

7 Sammanställning av sviktpatienter som genomfört återtest efter 6 mån träning jan 2009-juni 2010 Totalt 32 patienter, varav 23 män och 9 kvinnor. Medelålder 65 år (44 89 år), Träningsform: 9 st har tränat i Hjärtcentrums grupper ( svikt-, bassäng-, styrkeeller landgrupp) Av de som tränat på egen hand har Av de som tränat på egen hand har 11 st enbart promenerat 4 st promenerat + styrketräning med theraband eller vikter 1 st promenerat + golf 1 jogging 5 st har tränat styrke-, bassäng-, landgrupp eller qigong. 1 ej vågat träna pga rädsla för angina

8 Sammanställning av sviktpatienter som genomfört återtest efter 6 mån träning jan 2009 juni min gångtest : 39 m förbättrad gångsträcka ( -27 m till +140 m) Statisk armflexion vid 90 grader med 1 kg vikter: 19 sek förbättring ( -27 sek till + 63 sek) Där finns dock en maxgräns på 2 min varför endel personer fått 0 i förbättring eftersom de hållit maxtid redan vid första testet. Dynamisk armmuskeltest med 2 alt 3 kg vikt, antal axelflex till 90 grader: 5 st förbättring (-25 st till +26 st) Skattning av totalt välbefinnande skala 0-10: 1,4 i förbättring (- 2 till + 7)

9 Följsamhet av FaR Jan 2009 t o m juni 2010 Totalt 49 hjärtsviktspatienter fått FaR varav 15 kvinnor. Medelålder: 72 år. 32 st följt receptet dvs 65 % vilket överrensstämmer med många studier. FaR-aktivitet Fullföljt FaR per aktivitet antal antal promenad promenad + theraband rehabgympa bassängträning Sviktgrupp Therabandsträning cykling promenad promenad + theraband rehabgympa bassängträning Sviktgrupp Therabandsträning cykling

10 Orsak till ej följt FaR 7 st sjukdom/försämring av svikt 2 st rädsla 1 st kyla och halka 1 st RA-skov 1 st hälproblem 1 st Jobbat på gården Aktiv men i annan aktivitet: Boule, cykling, prom Slutsats: Egenträning med theraband kräver tätare uppföljning samt åter- eller hembesök.

11 Palliativ vård och träning Eftersom denna patientgrupp kan ha sin palliativa vård under 10 års är det viktigt att bibehålla mesta möjliga funktion för att hålla patienten så självständig som möjligt. Träning ger välbefinnande och minskad depression samt smärtlindring vilket mycket av behandlingen i detta skede handlar om Inga negativa biverkningar

12 HOPP-projektet Hjärtsvikt Och Palliativa Programmet Skellefteå

13 HOPP- projektet Nationellt uppdrag - efter anslag från SKL Försöksverksamhet under 3 år Samarbete med AHS-Viool, Medicin Geriatrisk klinik, Skellefteå kommun, primärvård och Umeå universitet Integrerad vård Inriktning mot hemsjukvård

14 Hemtjänst vid behov DSK vid behov AHS-Viool på jourtid Forskningsd el Forskare (50 %) + Professor (10 %) Kardiolog eller internist (20 %) Patient och närstående Sjukgymna st (25 %) FaR Palliativ läkare (40 %) Sjukskötersk or med kardiologisk a/ palliativa kunskaper (ca 2.75 tjänst) Arbetsterap eut (25 %)

15 HOPP - Utvärdering Utvärderas via en randominiserad kontrollerad studie patienter (HOPP och vanliga vården) Efter 6 månader i HOPP-modellen, överförs patienten till vanliga vården (om inte döende), efter upprättad individuell vårdplan SKL kommer också att utvärdera projektet

16 Tack för mig! Cecilia Edström tel HOPP-projektet tel