Förord. Tullinge i juni Eva Nyberg Forskningsledare FoU-Södertörn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. Tullinge i juni 2005. Eva Nyberg Forskningsledare FoU-Södertörn"

Transkript

1 1

2 Förord En egen bostad, är det en grundläggande rättighet för en individ i det svenska samhället? På senare år har bostadsföretagens och fastighetsägarnas krav på bostadssökande hårdnat. Den grupp individer och familjer som inte uppfyller kraven ökar. Målgruppen för socialtjänstens insatser utgör förstås en del av denna grupp, liksom nyanlända flyktingar som ännu inte hunnit bli självförsörjande. Ökade svårigheter att bli godkänd som hyresgäst medför att bostadsfrågan ständigt aktualiseras i kontakten med socialtjänsten. En del kommuner har valt att förlägga bostadsfrågan till en speciell enhet inom socialtjänsten. I denna rapport beskrivs en sådan enhet med socialarbetare som inriktar sitt arbete enbart mot klienters bostadssituation. Enheten benämns Boenheten och finns i en förortskommun till Stockholm som har en etniskt mycket blandad befolkning. En av Boenhetens aktiviteter kallas Öppet bosökeri, och har som syfte att stärka klienters förmåga att hitta en bostad. Rapporten redovisar en utvärdering av Öppet bosökeri, genomförd med en kontrastering av personalens mål med verksamheten och klienternas uppfattning om den nytta de hade av detta stöd. Ett antal klienter med mycket olika bakgrund intervjuades om sina erfarenheter av ett bosökeri som har formen av en öppen gruppverksamhet. En del klienter kom upprepade gånger medan andra deltog sporadiskt. Klienterna uttryckte uppskattning om den hjälp de fick från personalen. Men än mer intressant var att de betonade gemenskapen med andra i samma situation som ett särskilt betydelsefullt stöd. Det intressanta är att de rapporterade erfarenheterna motsvarar erfarenheter av andra gruppaktiviteter inom socialtjänsten. Trots detta domineras det sociala arbetet ständigt av det individuella mötet med klienten. Förhoppningsvis kan rapporten bidra till diskussionen om utvecklingen av arbetsformerna inom olika sociala problemområden. Rapporten utgör också författarens C-uppsats vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Det betyder att undersökningen ges en teoretisk tolkningsram. Aktiviteten Öppet bosökeri diskuteras som ett konkret exempel på en empowermentprocess. Karin Melin är själv verksam inom Boenheten och lämnade sina arbetsuppgifter under en period för att genomföra undersökningen. Tullinge i juni 2005 Eva Nyberg Forskningsledare FoU-Södertörn 2

3 Författarens förord Att under en tid vara tjänstledig och få möjlighet att välja ut en av mina ordinarie arbetsuppgifter att titta närmare på har varit mycket givande och roligt. Att få tid att forska, titta närmare på, vända och vrida på mitt dagliga arbete, att få utrymme till reflektion och bollplank utifrån är en stor förmån. Jag vill framföra ett stort tack till de personer som ställde upp på intervjuer och bjöd på sig själva och sina erfarenheter. Tack till Carin Svensson, socialsekreterare på Boenheten som fungerat som ett utmärkt bollplank och som alltid hade tid för diskussion. Likaså tack till övriga i personalgruppen på Boenheten som varit positivt inställda och ställt upp i gruppintervju. 3

4 Abstrakt Denna studie handlar om en aktivitet för bostadssökande klienter i en kommun i Stockholmsregionen. Aktiviteten Öppet bosökeri bedrivs av Boenheten. För att ge aktiviteten Öppet bosökeri ett sammanhang presenterades socialtjänstens och Boenhetens organisation. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad Boenhetens Öppet bosökeri bidrar med i klienters bosökarprocess. För att undersöka och söka besvara syftet har fyra kvalitativa intervjuer genomförts varav en gruppintervju med personalen och tre enskilda intervjuer med klienter som deltagit i Öppet bosökeri. Resultatet analyserades utifrån ett empowerment-perspektiv. Det framkom under intervjuerna att socialt stöd, uppmuntran, pedagogisk undervisning och praktisk hjälp var det som personalen ville och ansåg sig ge till klienterna. Personalen ville aktivera klienterna i deras bostadssökande och uppmärksamma dem på vad de redan kunde. I resultatet framgår att det som klienterna upplevde att de fick ut av Öppet bosökeri var stöd, uppmuntran, hopp, praktisk hjälp och tillgång till datorer, telefon och kunnig personal. Det gjorde att de kan söka bostad mer effektivt. Mycket av det som kom fram ur intervjuerna var lika mellan personalgruppen och de enskilda klienterna. En skillnad var dock att klienterna tyckte att gemenskapen med de andra deltagarna var viktig, något som inte kom fram under personalintervjun. Sökord: Boenhet, Bostadssökande, Bostadslös, Socialt stöd, Empowerment 4

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning. 5 Inledning. 6 Förförståelse 8 Syfte och frågeställningar... 9 Uppsatsens upplägg 9 Socialförvaltningen, Boenheten och Öppet bosökeri..10 Socialförvaltningen..10 Boenheten.10 Utveckling av Öppet bosökeri 15 Definition av hemlöshet och bostadslöshet..17 Definitioner av andra begrepp Metod. 20 Perspektiv empowerment 25 Begreppet empowerment: bakgrund.25 Vad är empowerment? En anti-förtryckande praxis 27 Sammanfattning. 28 Resultat.. 30 Gruppintervju med personalen.. 30 Intervjuer med klienter Analys 37 Sammanfattning. 39 Diskussion. 40 Referenser. 42 Bilaga 1: Informationsguide Bilaga 2: Frågeguide personal Boenheten Bilaga 3: Frågeguide klienter 5

6 INLEDNING Klockan är ett och utanför lokalen står Hassan och väntar på personalen från Boenheten. Hassan är 43 år gammal och utbildad tandläkare i Eritrea. Hassan kom till Sverige 1997 tillsammans med sin fru och två barn. Idag består familjen av ytterligare ett barn och i sommar kommer nya bebisen. Hassans fru är föräldraledig och Hassan är arbetssökande. För tillfället bor familjen i en andrahandslägenhet på två rum och kök i en förort till Stockholm. Där har de bott i tre månader, men de bor osäkert på ett svart kontrakt och vet att de när som helst kan stå helt utan bostad. Tidigare har familjen bott inneboende hos släktingar men det har lett till problem och stora påfrestningar på vänskapen. Hassans familj får kompletterande försörjningsstöd från socialtjänsten och deras socialsekreterare har anmält Hassan till Boenhetens aktivitet Öppet bosökeri. Socialsekreteraren tror att Hassan behöver stöd och uppmuntran, samt tips om nya sökvägar för att hitta ett varaktigt boende för sig och sin familj. Hassan är trött på att flytta runt, han är orolig över hur det påverkar barnen att hela tiden smyga med att de bor i lägenheten och hur hans fru som är gravid och ska föda inom ett par månader ska orka. Hassan har försökt att få bostad genom socialtjänsten, men har fått avslag på socialt kontrakt 1. Idag kom Hassan till Öppet bosökeri för att få hjälp att undersöka sina möjligheter till ett förstahandskontrakt på annan ort. Hassans situation är inte ovanlig i denna kranskommun till Stockholm. Bostadsbristen i storstadsregionerna är stor och ökar fortfarande. Bristen på bostäder sprider sig i landet. Boverket rapporterar (pressmeddelande ) att det nu för första gången sedan 1991 är fler kommuner som har brist (107) än som har överskott (98) på bostäder. I början av varje år sammanställer Boverket en enkät som belyser läget på den lokala bostadsmarknaden. I denna kommun uppges det råda bostadsbrist och under förväntad utveckling kan man läsa att ingen förändring är att vänta (Bostadsmarknadsrapport 2004). Inom socialtjänsten möter socialsekreterare dagligen klienter med en instabil boendesituation. Bostadsföretagens krav på hyresgästerna ökar och fler och fler personer, både enskilda och barnfamiljer, står utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Andrahandsbostadsmarknaden är stor och konkurrensen mellan hyresgästerna i storstadsregionen ofta hård. Det räcker med att läsa Gula Tidningen 2 för att få en bild av det hårda bostadsklimatet; budgivning, hittelöner, svarta kontrakt, dyra inneboenden och höga depositioner visar att marknaden är uthyrarnas, inte hyresgästernas. Förklaringar till bostadslösheten söks på både samhälls- och individnivå. Under det senaste decenniet har det skett en gradvis avveckling av bostadspolitiken som lett till omförhandling av ansvar, kontakter och kriterier vid fördelning av bostäder. Ingrid Sahlin (2002) påpekar att sedan nästan alla kommuner lagt ned sina bostadsförmedlingar, så är den enda samhällsinstans idag som de bostadslösa kan vända sig till de sociala myndigheternas individ- och 1 Socialt kontrakt är en boendeform där socialtjänsten skriver kontrakt med bostadsbolaget och sedan ett andrahandskontrakt med klienten. 2 Annonstidning som utkommer två gånger i veckan. Innehåller flera rubriker för annonsering om uthyrning och hyra av bostad. 6

7 familjeomsorgsavdelningar. Och det är många som kan avvisas med hyresvärdarnas hårdare policy: Mellan en halv och en miljon vuxna människor är idag chanslösa på bostadsmarknaden enbart med hänvisning till någon registrerad betalningsanmärkning, och hundratusentals kan avvisas för att de inte har fast arbete eller i alla fall inte tillräckligt hög inkomst för att bedömas ha förmåga att betala hyran till de bostäder som är lediga. (Sahlin, 2002 s.189) Rätten till bostad benämns i Regeringsformen 1 kap 2 2 stycket (grundlag; SFS 1974:152) Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet. Denna grundlagsbestämmelse, om den enskildes välfärd och de sociala rättigheterna tillkom vid 1976 års författningsrevision. Det är fråga om ett program- och målsättningsstadgande. Stadgandet har inte karaktär av en rättsligt bindande föreskrift. I socialtjänstlagen 4 kap 1 Rätten till bistånd, står skrivet Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. I denna kommun i Stockholmsregionen där min undersökning tar plats, har socialtjänsten valt att lägga sociala boendefrågor på en enskild enhet, Boenheten. Där arbetar socialsekreterare dels med bostadslösa klienter som är aktuella inom socialtjänsten, dels med sociala kontrakt, träningslägenheter och jourlägenheter. En del av det arbete som bedrivs på enheten är aktiviteten Öppet bosökeri. Där kan bostadssökande klienter få hjälp och stöd i sitt sökande efter bostad. 7

8 Förförståelse Nu vill jag undersöka hur klienter uppfattar denna verksamhet. Vad bidrar Öppet bosökeri med i klienters bosökarprocess och vilket hjälpbehov anser klienter att de har? Jag vill helst samla så mycket information, så att arbetet kan vidareutvecklas. Jag vill också få ett samlat grepp om hur personalen arbetar, vad de tror på och vad de önskar ge klienter som deltar i aktiviteten. En forskare bör vara medveten om sin egen förförståelse under forskningsprocessen och vikten av att redovisa den för läsaren (Malterud, 1998). Jag har valt att berätta om min utgångspunkt och mina tankar om Öppet bosökeri innan jag börjar med undersökningen. Malterud (1998) menar att förförståelsen är det bagage vi bär med oss in i forskningsprojektet innan det startar. Innehållet i detta bagage påverkar under hela forskningsprocessen hur vi samlar in och läser våra data (ibid. s.45). Jag är utbildad socialpedagog och har arbetat inom socialtjänsten sedan På Boenheten har jag arbetat sedan 1999, men är för tillfället tjänstledig för studier. Som anställd på Boenheten har jag arbetat med Bosökerikurs, enskilt stöd i att söka boende och på Öppet bosökeri. Att ge socialt stöd till bostadssökande klienter är en viktig arbetsuppgift, samtidigt som det inte finns mycket dokumenterat om hur man på bästa sätt bedriver detta arbete. Min erfarenhet är att Boenheten är ensam om att bedriva en aktivitet som Öppet bosökeri, och en utvärdering av aktiviteten är önskvärd. 8

9 Syfte och frågeställningar Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad Boenhetens Öppet bosökeri bidrar med i klienters bosökarprocess. För att finna svar på det har jag använt mig av följande frågeställningar: Vad vill personalen ge till de bostadssökande klienterna? Hur anser personalen att de bidrar i klienternas bosökarprocess? Hur beskriver klienter sin erfarenhet av Öppet bosökeri i förhållande till sitt hjälpbehov i bosökarprocessen? Uppsatsens upplägg I det inledande kapitlet har jag börjat med att förklara kopplingen till socialt arbete och varför ämnet intresserar mig. Därefter har jag presenterat min förförståelse, mitt syfte och mina frågeställningar. För att läsaren ska förstå vad som utvärderas i uppsatsen beskriver jag hur socialförvaltningen i kommunen är organiserad och ger en fylligare beskrivning av Boenheten i sig. Under kapitlet Boenheten/Öppet Bosökeri förklarar jag ingående hur Öppet bosökeri uppstått, vad det är och hur man arbetar där. Därefter har jag givit exempel på hur hemlös/bostadslös definieras i svensk forskning samt förklarat några andra begrepp som jag använder i denna uppsats. Mina teoretiska glasögon under denna studie är empowerment som ett sätt att arbeta med mobilisering och stärkande av bostadslösas reella möjligheter och handlingsutrymme. Resultatet redovisas efter kapitlet om perspektiv, därpå följer analysen. Studien avslutas med en diskussion. 9

10 Socialförvaltningen, Boenheten och Öppet bosökeri Boenheten är den enhet inom socialförvaltningen som arbetar specifikt med boende. Nedan följer en beskrivning av hur socialförvaltningen är organiserad, hur Boenheten kom till och hur arbetet med bostadslösa inom enheten bedrivs idag. Därpå följer en beskrivning av aktiviteten Öppet bosökeri. Kapitlen ska ge en förklaring vad Boenheten är och exempel på hur man arbetar där för att ge en grundförståelse till denna uppsats. Öppet bosökeri förklaras utifrån min egen erfarenhet såsom anställd på Boenheten och därmed också verksam i aktiviteten. Socialförvaltningen Kommunens socialförvaltning har en funktionsindelad organisation. Några av enheterna har en inbördes uppdelning efter upptagningsområde (norra respektive södra). Nedan följer en kort beskrivning av de olika enheterna inom socialförvaltningen. Förvaltningens Vuxenenhet utreder och beslutar om insatser för missbrukare och för vuxna med psykosociala problem enligt SoL och LVM. Unga missbrukare och missbrukare med hemmavarande barn under 18 år är prioriterade målgrupper. Socialpsykiatriska enheten utreder och beslutar om insatser för psykiskt funktionshindrade som är 21 år och äldre samt verkställer insatser enligt SoL och LSS. Utredningsenheten för barn och unga 0-20 år utreder och beslutar om insatser för barn 0-20 år och deras föräldrar enligt SoL och LVU. Resursenheten för samma åldersgrupp verkställer utredningsenheternas beslutade insatser samt ansvarar för de öppna förskolorna. Inom denna enhet finns också en stor del av förvaltningens förebyggande resurser för barn och deras föräldrar. Boenheten (utförligare beskrivning ges i följande kapitel) verkställer sociala boendeinsatser för unga och vuxna. Socialbidragsenheten utreder och verkställer beslut om försörjningsstöd och annat ekonomiskt bistånd enligt SoL. Utöver detta har socialförvaltningen en central administration som ger stöd till enheterna i ekonomiska, personal-, IT- och utvecklingsfrågor. Här handläggs också tillståndsfrågor; alkohol, spel och lotterier. I samverkan med två grannkommuner bedriver förvaltningen forskning och utveckling i en FoU-enhet. Socialförvaltningen står som huvudman för denna verksamhet. Boenheten Nedan följer en beskrivning om bakgrunden till att man i denna kommuns socialförvaltning valde att göra en separat enhet som skulle handha boendefrågorna inom socialtjänsten. Därefter följer en beskrivning över hur Boenheten är organiserad och hur arbetet bedrivs. Slutligen redovisas hur aktiviteten Öppet Bosökeri kom till och vad den är. Bakgrund Innan Boenheten startade 1999, låg boendefrågorna inom Social-förvaltningen som ett gemensamt ansvar för de enheter som kom i kontakt med personer som hade problem i boendet. Sociala kontrakt beslutades av cheferna vid socialbidragsenheterna och efter att kontraktet tecknats var ansvaret och arbetsuppgifterna delat på olika funktioner och enheter. Hyresgästerna ansågs vara en grupp som generellt sett hade så stora problem med att klara av eget boende att 10

11 det inte var möjligt för dem att få ett förstahandskontrakt. Problem som oförmåga att sköta hyresinbetalningar, ordningsproblem (störningar) eller bådadera var karaktäristiska och samtliga hyresgäster hade ett eller flera misslyckanden bakom sig. I Tjänsteskrivelse: Förslag till ny organisation för sociala boendefrågor (1999) ställd till socialnämnden skriver socialchefen och controllern att trots ambitionen med goda rutiner, fungerande boendestöd och goda kontakter mellan samtliga inblandade så har nuvarande organisation inte förutsättningar för detta. (s.1) Man pekar på kostnader för uteblivna hyror och reparationer som det inte fanns utrymme för i tidigare lagd budget. En oro för ökad bostadslöshet i allmänhet, med en förlängning till fler utsatta socialbidragstagare och därmed ökat tryck efter sociala kontrakt beskrevs. Förslaget till en ny organisation där ansvaret för bostadsfrågorna skulle samlas på en enhet presenterades som en möjlighet till ett mer effektivt sätt att kunna hantera områden som: roller och förhållningssätt till den hjälpsökande, boendestöd, administrativa rutiner, boendekedja och relationer till bostadsbolagen. Genom att skapa en organisation med specialkompetens för boendefrågor ville man öka möjligheten att inta ett förhållningssätt till den boende som sannolikt skulle ge bättre förutsättningar för att den boende blev korrekt och entydigt behandlad. Förvaltningen skulle liksom andra värdar vara rationell och effektiv men kraven på kostnadseffektivitet skulle vara lägre och det ansågs viktigt att avsätta medel för uteblivna hyror, reparationer och underhåll. En deltidsanställd verksamhetschef, en samordnare, en gruppledare, en assistent och tre boendestödjare skulle anställas till enheten. Boendestödjarna skulle ha socialpedagogisk kompetens och deras arbetsuppgifter skulle vara att utöva tillsyn av lägenheterna och bidra med ADL-träning, viss social träning och hushållsekonomisk träning. Boendestödjarna skulle följa en uppgjord boplan 3 där nivån och omfattningen på boendestödet var bestämt i samråd med den boende. Bostödjarna skulle inte ge mer stöd än vad den enskilde begärde, alternativt vad handläggarna bedömde vara ett minimum för att den boende skulle klara av boendet. Vid oenighet om boendestödets omfattning skulle Boenheten ha tolkningsföreträde. Det ålåg Boenheten att utveckla de administrativa rutinerna och att rapportera till övriga berörda enheter om andrahandshyresgästen inte betalade hyran eller på annat sätt inte följde avtalet. En viktig del av Boenhetens arbete skulle vara att ska skapa ett sammanhang mellan de olika befintliga boendealternativen och tillskapa ytterligare alternativ där det saknades. Förvaltningen ville ha en boendekedja där de olika boendetyperna hade en tydlig koppling till varandra och där det fanns en hög rörlighet. Syftet var att den boende skulle få en större kvalitet i boendet och att de skulle få ett eget kontrakt. Det hade varit stora påfrestningar mellan socialförvaltningen och bostadsbolagen i kommunen och genom att förändra organisationen så skulle det bli lättare för 3 En boplan är en handlingsplan där placerande socialsekreterare, klient och ansvarig socialsekreterare från Boenheten gör upp mål och beskriver uppdrag och ansvarsområden sinsemellan. 11

12 bostadsbolagen att få insyn och inflytande (genom att få möjlighet att medverka i en referensgrupp). På så sätt hoppades man att relationerna skulle förbättras. Boenheten skulle styras av ett boråd som skulle bestå av enhetschefer från övriga enheter inom socialförvaltningen. Dessa skulle fatta beslut om övergripande frågor, inriktning och policy samt lämna förslag och besluta om budgetramar. Till borådet skulle representant/er för de största bostadsbolagen knytas. Behovet av socialt boende skulle kunna väckas av samtliga enheter inom socialförvaltningen och utredning skulle öppnas där behovet först aktualiserats. Utredningens handläggare skulle fatta beslut om insats skulle beviljas eller inte i enlighet med de uppsatta kriterierna på remisskonferens där representanter från samtliga enheter skulle delta. Om ansökan skulle avslås måste alla representanter vara eniga. Sammanfattning Önskan med den föreslagna boorganisationen var att den skulle: - bedriva verksamhet som underlättar för boende att erhålla kontrakt - öka rörligheten i socialförvaltningens bostadsbestånd jämfört med dåvarande läge - ha ansvar för att skapa en boendekedja med ett fungerande lågtröskelboende - ha ansvar för förvaltningens samarbete med bostadsbolag - vara samverkanspart gentemot övriga förvaltningar avseende bofrågor - ha utvecklingsansvar avseende bofrågor - ansvara för redovisning och uppföljning av socialt boende Beslut enligt tjänsteskrivelsen fattades och Boenheten startade 1 september, Nuläge Boenhetens verksamhet styrs av socialtjänstlagen, hyreslagen samt kommunens uppställda mål och riktlinjer. Boenheten arbetar på uppdrag av övriga enheter inom socialförvaltningen och verkställer sociala boendeinsatser. Boenheten har i uppdrag att bygga upp en boendekedja för personer som av olika anledningar inte har möjlighet att få egna kontrakt eller har svårt att klara eget boende utan stöd. Boendekedjan ska vara så utformad att det finns möjlighet att erbjuda personer socialt boende på olika nivåer med varierad grad av tillsyn och boendestöd. Boenhetens personal är tillgänglig alla vardagar under kontorstid. Förutom att verkställa andra enheters boendebeslut så är ett av Boenhetens uppdrag är att ge klienter stöd i att söka annat boende. Det görs dels enskilt men också i grupp (se kapitel nedan om Öppet bosökeri). Vid en omorganisation vintern 2002/2003 gjordes förändringar i arbetsfördelning och tjänster. Personalmässigt har Boenheten numera en verksamhetschef, sex socialsekreterare, en assistent och en vaktmästare. Tre socialsekreterare arbetar med jour- och träningslägenheter där de bedriver tillsyn och stöd i boendet efter uppgjorda boplaner. Det vanligaste uppdraget är att "ge stöd i att söka annat boende". Tre socialsekreterare arbetar med sociala kontrakt och övergripande boendefrågor. Personal ska kunna vara andra enheter behjälpliga när det gäller frågor om boende, t.ex. vad som gäller vid uppsägningar, avhysningar, 12

13 vilka krav som bostadsbolagens har med mera. För juridisk expertis hänvisas dock till kommunjuristerna. Socialsekreterarna har jour varje dag och gör bokningar av vandrarhems, hotell- och härbärgesplatser på uppdrag av övriga enheters socialsekreterare. Boenheten sammankallar till remisskonferens minst en gång i månaden. Där bedömer enheternas representanter inkomna utredningar och ansökningar om socialt boende och rekommenderar beslut. Boenheten är sammankallande till kommunens konsultationsgrupp. På konsultationsgruppens möten kan allmännyttans bostadsbolag få råd i vilken hjälp kommunen kan erbjuda deras hyresgäster om hyresvärden känner oro för någon person. I konsultationsgruppen finns representanter från allmännyttans bostadsbolag, Socialförvaltningens olika enheter och från Vård- och Omsorgsförvaltningen. Vaktmästaren gör bl.a. reparationer och inköp till jour- och träningslägenheterna. Boassistenten arbetar med fakturor, administrativa uppgifter och är verksamhetschefen behjälplig med bl.a. budget. Verksamhetschefen är anställd till 20 % och har det övergripande ansvaret över verksamheten. Till Boenheten är sedan oktober 2003 en projektledare och en projektsocialsekreterare knutna via projektet Motverka hemlöshet. Projektet drivs med pengar från Socialstyrelsen. Man arbetar med samverkan för att motverka hemlöshet och man kommer att arbeta fram förslag om lågtröskel/motivationsboende för missbrukare. Boenheten har ca 135 stycken lägenheter tills sitt förfogande och huvuddelen av lägenheterna tillhandahålls av det kommunala bostadsbolaget. Boenheten har olika boendeformer så som jourlägenheter, träningslägenheter och sociala kontrakt. De har alla olika kontraktsformer och skiftar mycket sinsemellan. Betalningen för boendet står klienten för själv eller socialbidragsenheten, beroende på klientens ekonomiska situation. De olika boendeformerna förändras över tiden efter de behov som finns för tillfället bland de bostadslösa i kommunen. Här nedan följer en kort beskrivning av de olika boendeformerna som finns idag. I jourlägenheterna placeras personer och familjer som är i akut behov av boende. I jourlägenheterna kan personer bo en kort tid, målet är max 6 veckor, i väntan på andra lösningar. De boende har ett eget sovrum och delar kök, vardagsrum och badrum med andra boende. Alla rum är möblerade och det finns telefon i lägenheterna. Det finns jourlägenheter som är riktande till målgruppen misshandlade kvinnor. Här är boendet inte tidsbegränsat utan kvinnorna får bo så länge de behöver. Om de har barn med sig till jourlägenheten betalar utredningsenheten boendet de 14 första dagarna. Detta beslut är taget med tanke på barnperspektivet och meningen är att inga barn ska behöva stanna kvar i ett våldsamt hem på grund av ekonomiska begränsningar. Även här har de boende ett eget sovrum och delar gemensamhetsutrymmen. Rummen är möblerade och det finns telefon att tillgå. Boenheten har en jourlägenhet med två platser som är till för de män som misshandlat sina fruar/sambor. Tanken är att mannen ska flytta istället för kvinnan 13

14 och barnen, i de fall där den misshandlande mannen är motiverad. Placeringen styrs av barnperspektivet och är därför endast till för män som har barn i sitt ordinarie boende. Boendetiden är inte begränsad och även här betalar utredningsenheten boendet de 14 första dagarna. Rummen är möblerade och det finns telefon i lägenheten. I alla jourrum kan socialjouren göra placeringar under kvällstid och helger. För ungdomar och vuxna missbrukare under eller efter behandling, finns det träningslägenheter om ett eller två rum och kök. Lägenheterna disponeras av en person eller ett par och är möblerade och har telefon. Utredningsenheten respektive vuxenenheten beslutar i samråd med Boenheten om vem som ska bo här. Det finns dessutom två gruppboende med flera rum som är anpassade för träningsboende för vuxna missbrukare. Här har man var sitt sovrum och delar gemensamhetsutrymmena såsom kök, vardagsrum och badrum. En del klienter flyttar efter träningslägenhet vidare till sociala kontrakt medan andra får eget kontrakt eller flyttar vidare till andrahandsboende. Ungdomar verkar att ha lättare än vuxna att komma vidare inom den angivna tidsbegränsningen för boendet på ett år. Socialt kontrakt är sista ledet i boendekedjan innan eget kontrakt och ska i praktiken fungera som ett vanligt boende. Skillnaden är att klienten är andrahandshyresgäst med socialförvaltningen som hyresvärd. Klienterna har ett av hyresnämnden godkänt andrahandskontrakt. De sociala kontrakten konverteras till förstahandskontrakt under förutsättning att personen fungerar bra i boendet och har en regelbunden inkomst som motsvarar bostadsbolagets normala krav. Sammanfattning Boenheten har ingen myndighetsutövning utan verkställer andra enheters boendebeslut och har en rådgivande och utvecklande funktion vad gäller boende och bostads- och hemlöshet. Enheten är ung och arbetet utvecklas fortgående. Boenhetens mål är bland annat att bli något av expert på bostadsfrågor och utveckla en hållbar boendekedja. Boenhetens målsättning är att bidra till att skapa förutsättningar för att kommuninvånarna har en acceptabel boendesituation. Boenheten är en unik enhet så till vida att den enbart arbetar med boendefrågor. En rundringning till socialförvaltningarna i kranskommunerna visar att ingen av dessa har någon verksamhet som liknar Öppet bosökeri. En av kommunerna har precis startat upp en Boenhet. 14

15 Utveckling av Öppet bosökeri Nedan följer en beskrivning av vad bosökeri är, varför det tillkommit och hur personalen arbetar. Bosökerikurs Öppet bosökeri startade med att en av förvaltningens socialbidragsenheter efterfrågade hjälp till bostadslösa klienter, framförallt hjälp med att söka bostad i andra hand. Från start bedrev Boenheten tillsammans med ADOK 4 en Bosökerikurs under fyra veckor. Kursen hölls av två personal, en från vardera verksamhet. Kursen planerades för tre gånger under hösten 2002, och till kurserna bjöds det in klienter. Urvalet grundade sig på anmälningar från socialbidragsenheterna i förvaltningen. Kriterierna var att klienten var utan tolkbehov, kunde gå dagtid, hade ordnad barnomsorg och inte var i aktivt missbruk eller för psykiskt skör för att kunna tillgodogöra sig gruppaktiviteter. Det hölls två kurser under hösten 2002, den sista kursen ställdes in då det inte kom in tillräckligt med anmälningar. Enligt beslut grundat på personalbrist och krävande tidsåtgång, fortsatte inte kurserna under våren utan istället startades Öppet bosökeri i Boenhetens regi våren Öppet bosökeri Öppet bosökeri är en aktivitet som bedrivs av personalen på Boenheten. Öppet bosökeri hålls en gång i veckan och vid varje tillfälle medverkar minst två socialsekreterare. Syftet med Öppet bosökeri är att hjälpa klienter som är aktuella inom socialtjänsten att själva söka och hitta boende, antingen i första eller i andra hand. De klienter som kommer till Öppet bosökeri har alla en instabil boendesituation. Några har bott inneboende hos släktingar och vänner och många vittnar om utslitna nätverk. De menar att de förlorat bekantskaper genom att ha nyttjat erbjudanden om inneboenden och att det är omöjligt att under längre tid husera i någons vardagsrum och samtidigt hålla vänskapen levande. Andra bor på hotell eller vandrarhem eller i Boenhetens jourlägenheter. Det finns också flera som har olika sorters andrahandskontrakt eller är inneboende hos tidigare okända personer. Många klienter som kommer till Öppet bosökeri har aldrig eller nästan aldrig använt datorer eller Internet. De får här baskunskaper som till exempel i hur man loggar in på olika webbsidor där man kan annonsera och läsa andras bostadsannonser. Verksamheten är till för klienter utan tolkbehov, som kan komma dagtid, har ordnad barnomsorg och som inte är påverkade av alkohol och/eller narkotika. Klienterna remitteras till Öppet bosökeri av socialsekreterare på övriga enheter i förvaltningen. Målet är att ingen på grund av bristande kunskap och/eller bristande tillgång på tekniska hjälpmedel (i detta fall dator) skall hindras att söka och hitta bostad. Deltagarantalet har varierat. Som mest besökte fyra klienter samtidigt Öppet bosökeri under ett tillfälle (hösttermin 2003), och det fanns tillfällen då ingen klient dök upp. En 4 ADOK (arbete, dialog och kompetens) är en verksamhet inom socialförvaltningen med övergripande syfte att bidra till ett minskat socialbidragsberoende och att stärka den enskildes möjligheter till egen försörjning. 15

16 del klienter kom en gång, andra deltog vid flera tillfällen. Det var minst två klienter anmälda per tillfälle. Meningen med Öppet bosökeri är att stärka deltagarnas förmåga att hitta bostad. Personalens uppgift är att ge information om hur bostads-marknaden ser ut och fungerar i stort, information om olika typer av kontrakt, lagliga och olagliga (svarta) kontrakt och konsekvenser härav, besittningsskydd i olika kontraktsformer och vilka rättigheter respektive skyldigheter som man har som boende i flerfamiljshus. Vid önskemål ges även information om eventuella boendemöjligheter i övriga kommuner i landet. Vid klientens första besök på Öppet bosökeri, gör personalen en inventering: Vem är klienten, vad har han/hon för behov, vad har han/hon försökt med tidigare, vilka sökvägar och sätt behärskar han/hon? Därefter försöker personalen kartlägga tidigare boendehistoria och socialt nätverk för att på så sätt få en bild av hur man ska kunna hjälpa till i bostadssökandet. Vilken hjälp klienterna efterfrågar och vilken hjälp personalen ger är avhängigt på vad som kommit fram vid första samtalet. Variationerna är många, en del klienter som kommer till Öppet bosökeri behöver en grundkurs i hur man använder en dator, andra behöver hjälp med ett presentationsmaterial eller med att skriva en annons, ytterligare andra känner sig osäkra när de ska ringa på annonser och vill ha tips om vad som kan tänkas vara positivt att framföra i kontakten med en presumtiv hyresvärd. Genom att diskutera och påverka klienterna till att byta ut orealistiska mål mot genomförbara, önskar personalen öka klientens reella handlingsutrymme och möjligheter till att finna ett boende. Sammanfattning De klienter som är aktuella inom socialtjänsten kan få hjälp och stöd i att söka boende genom Öppet bosökeri. Arbetssättet går ut på att inventera klienters kunskap och erfarenhet av bostadsmarknaden och förhoppningsvis kunna bidra till ökade sökområden och ökat självförtroende i samtal med hyresvärdar. Mycket av sökandet sker på andrahandsmarknaden även om personalen alltid föreslår inskrivningar i tillgängliga bostadsköer. En del av det outtalade arbetet på Öppet bosökeri är att ge klienter realistiska mål och på så sätt bidra till ökade möjligheter att hitta ett boende och stärka individen. 16

17 Definition av hemlöshet och bostadslöshet Eftersom hemlöshet definieras med bostadssituationen som utgångspunkt, utgörs de hemlösa av extremt ekonomiskt svaga grupper som har särskilt svårt att erhålla förankring på bostadsmarknaden. Hemlöshet är dock ingen fast egenskap utan i likhet med den ekonomiska situationen kan förankringen på bostadsmarknaden variera. Det finns därför ingen allmängiltig definition av hemlöshet. (Ågren, Beijer & Finne, 2000 s.210) Olika definitioner av hemlösa och bostadslösa har formulerats. De har följts av olika kartläggningar och undersökningar av detta komplexa problem. Problemet kan inte analyseras utgående från en enda förklaringsmodell utan kan sannolikt bäst förstås utifrån flera olika perspektiv och kombinationer av förklaringsmodeller på både samhälls- och individnivå (se t.ex. Sahlin, 1992, Swärd, 1998 och Gullberg & Börjesson, 2000). År 1993 arbetade Socialstyrelsen fram en definition av hemlöshet. Detta gjordes i samband med en riksomfattande kartläggning av antalet hemlösa i Sverige där man räknade antalet hemlösa under en specifik vecka. Definitionen man då valde var relativ vid. År 1999 gjordes en ny kartläggning och man ändrade då definitionen till att inte gälla vissa kategorier som räknats in vid kartläggningen sex år innan (Borgny & Qvarlander, 2000). Definitionen från 1999 är den definition som den aktuella kommunen i detta arbete använder sig av och den lyder: Som hemlös räknas i denna undersökning person som saknar egen eller förhyd bostad och som inte bor i något stadigvarande inne-boendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Person som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller sjukvård räknas om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätveckan men ännu inte har någon bostad ordnad. Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos bekanta, om han/hon p.g.a. bostadslöshet varit i kontakt med den uppgifts-lämnande myndigheten/organisationen under mätveckan. (Borgny & Qvarlander, 2000 s.191) Gullberg och Börjeson (2000) för ett resonemang om svag respektive stark position på bostadsmarknaden. Gullberg och Börjeson resonerar om skillnader mellan begreppen bostadslös och hemlös. Att använda bostadslös och hemlös som synonymer är inte ovanligt men ovan nämnda författare förespråkar en rågång mellan de två begreppen. Bostadslös indikerar att man är utan något fysiskt ett konkret element, en bostad, som disponeras på en mer eller mindre definierad rättighetsgrund. Hemlös har däremot psykologiska och existentiella dimensioner och innebär att sakna ett eget ställe för sig själv (och den eventuella familjen) som man förmår utforma och ta i besittning så att en hemkänsla uppstår ett revir, en egen plats i världen. (ibid. s.293) Nedan beskrivna tabell och figur är tagna från Gullberg och Börjesson rapport Att undersöka grupper i svaga positioner på bostadsmarknaden (ibid. s.294). De understryker dock att de inte gör anspråk på att 17

18 de i tabellen strikt rangordnat de olika positionerna på bostadsmarknaden men menar att A är att betrakta som svagare än B-K som i sin tur är svagare än L och M. Tabell 1: Positioner inom respektive utanför den reguljära bostads-marknaden Aa. Saknar, accepteras ej vid/accepterar ej till buds stående ordnade övernattningsmöjligheter för kommande natt. Ab. Bor på härbärgen eller andra särskilda arrangemang för bostadslösa, från dag till dag. Ac. Bor på härbärgen eller andra särskilda arrangemang för bostadslösa, på något längre sikt. B. Bor tillfälligt på institution, utan att disponera bostad enligt J-M. (Exempelvis på fängelser, i flyktingförläggningar, inom missbrukarvården, somatiska och mentala långsjukvården samt häkten med nära förestående utskrivning eller frigivning.) C. Bor tillfälligt hos egna barn, f.d. sambo, andra anhöriga eller bekanta, lånar tillfälligt lägenhet. (T.ex. ungdomar på väg mot eget boende, makar vid separation, personer på väg mot ett stadigare boende i samband med flyttning mellan orter, flyktingar som avvikit från förläggningar, personer som avvikit från kriminalvårdsanstalter, personer som av andra skäl saknar egna bostäder eller platser vid institutioner.) D. Bor på särskilt kontrakt - försökslägenhet, utslussningslägenhet etc. (T.ex. socialtjänstens försökslägenheter.) E. Bor inneboende eller i andra hand utan kontrakt. F. Bor stadigvarande hos barn, f.d. partner eller bekanta utan kontrakt. G. Bor stadigvarande eller för lång tid på institution med inskränkt förfoganderätt (t.ex. ålderdomshem, långtidssjukvård, psykiatriska kliniker, omsorgsverksamhet, gruppboende, etc.) H. Bor som vuxen i föräldrarnas bostad. I. Bor inneboende med kontrakt. J. Bor i tjänste- eller kategoribostad med restriktioner i förfogande-rätten. K. Bor i andra hand med kontrakt. L. Bor med hyresrätt. M. Bor med ägande- eller bostadsrätt. Dessa positioner skulle kunna placeras på en skala som beskriver svaghet/styrka på bostadsmarknaden, på det sätt som gjorts i figur 1 (nedan). Svag ställning på Stark ställning på bostadsmarknaden bostadsmarknaden AaAbAc B C D E F G H I J K L M Figur 1: Skala som anger styrka/svaghet på bostadsmarknaden De klienter som deltar i Öppet bosökeri tillhör vanligtvis grupp B, C, D, E, F, H och I. 18

19 Definitioner av andra begrepp Bosökarprocess Trots klumpigt begrepp har jag valt att använda mig av detta. Bostads-sökning kan vara både en handling och en process. Process betyder förlopp och utvecklingsgång (Svenska akademins ordlista, 1998) och för deltagarna i Öppet bosökeri uppfattar jag att bostadsökandet är mer än ett faktiskt tillstånd, då det påverkar individens uppfattning av sig själv och samhället. Bosökarprocessen består av flera faser: Kunskap om bostadsmarknaden, insikt om ansvar och skuld, tilltro till sin egen förmåga och medvetenhet om sitt eget värde. Socialt arbete Jag har utgått från International Federation of Social Workers definition av socialt arbete: The social work profession promotes social change, problem solving in human relationships and the empowerment and liberation of people to enhance wellbeing. Utilising theories of human behaviour and social systems, social work intervenes at the points where people interact with their environments. Principles of human rights and social justice are fundamental to social work. (Adopted by the IFSW General Meeting in Montréal, Canada, July 2000) Socialt stöd Det finns enligt Stål (1997) en föreställning om att socialt stöd gör gott. Socialt stöd handlar om människors kontakter och umgänge, deras integrering i ett vardagsliv och närhet till andra samt denna samhörighets värde för människors välbefinnande (s.71). Vidare skriver Stål (1997) De som ger socialt stöd sägs vara signifikanta andra som a) hjälper människor att mobilisera deras psykiska resurser så att de kan ta itu med (hantera) emotionella problem, b) tar del i människornas uppgifter och c) förser individerna med pengar, material, verktyg, kunskap, information och råd för att kunna hantera olika vardagssituationer (s.72). Det sociala stödet kan vara av två slag. Det kan ges av anhöriga och nära vänner de som redan tidigare utgjort ett socialt stöd. Det kan också ses som en intervention som är arrangerad av sociala myndigheter och organisationer. Båda sätten är en konstruktion med syfte att vara till hjälp efter en dramatisk händelse och de ska ge god effekt och vara bra för självförtroendet. Stål skriver att det finns en enighet om att socialt stöd ökar välbefinnandet och frånvaro av socialt stöd minskar välbefinnandet. De invändningar som finns berör metod och resultat, det vill säga vad det är, vad det inte är, hur det fungerar och vad den verkliga effekten är på lång och kort sikt. 19

20 Metod I detta kapitel kommer jag att skriva om mitt metodval, om dess för och nackdelar, om urval och om etiska aspekter. Jag kommer också att beskriva hur intervjuerna gått till och hur jag genomfört analysen av det insamlade materialet. Litteraturstudier För att skaffa mig en bredare teoretisk grund har jag gjort litteraturstudier av olika attityder, synsätt och definitioner av hemlöshet/bostadslöshet. Jag har sökt litteratur via Stockholms universitets och Länsbibliotekens databaser. Jag har sökt litteratur och forskning inom bostads- respektive hemlöshet, samt bostadspolitik och på empowerment för att få kunskap om hur det perspektivet använts inom det sociala arbetet. Jag har läst en del internationell litteratur från USA och Storbritannien, men fokuserat på svensk litteratur och forskning då bostadspolitiken och socialpolitiken skiljer sig markant åt mellan länderna. På regeringskansliets och Boverkets webbsidor har jag tagit del av dagens bostadspolitik och läget på bostadsmarknaden. Jag har inte hittat något publicerat material på aktiviteter liknande Öppet bosökeri. Jag har ringt runt till socialförvaltningarna i kranskommunerna för att ta reda på om de har någon verksamhet som liknar Boenheten eller aktiviteten Öppet bosökeri. Kvalitativa intervjuer Utifrån studiens syfte och frågeställningar har jag valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå personers upplevelser utifrån individens egna ord och beskrivningar. Det är intervjupersonernas beskrivningar av sin livsvärld och deras relation till denna som är satt i fokus (Kvale 1997). Jag har i denna studie gjort en gruppintervju av personalen som arbetar på Öppet bosökeri och tre enskilda intervjuer med klienter som deltagit i Öppet bosökeri. Min studie handlar om att undersöka vad Boenhetens Öppet bosökeri bidrar med i klienters bosökarprocess. Jag har gjort en gruppintervju med personalen som arbetar på Öppet bosökeri för att få svar på mina frågeställningar om vad personalen vill ge till de bostadslösa klienterna och hur personalen anser att de bidrar i klienternas bosökarprocess. Inför gruppintervjun gjorde jag en frågeguide utifrån mina två första frågeställningar som rör personalen. Till frågeställningarna hade jag en respektive två frågeområden som sen ytterligare gav upphov till konkreta frågor. Efter att ha presenterat mitt syfte med undersökningen startade jag intervjun med att be personalen beskriva en arbetsdag på Öppet bosökeri. Min roll under gruppintervjun var att föra in diskussionen på hur personalen arbetar på Öppet bosökeri och vad de vill ge klienterna och att försöka få fram alla deltagares åsikter. Jag själv deltog inte i diskussionen för att undvika att bli för styrande till de ämnen som jag personligen tycker är viktiga. Utifrån gruppintervjun har jag sammanställt en frågeguide med min tredje frågeställning och tre frågeområden, för de tre enskilda intervjuerna med klienter som deltagit i Öppet bosökeri. Två frågeområden kom ur resultatet från gruppintervjun: 20

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD

VÄGEN TILL EGEN BOSTAD VÄGEN TILL EGEN BOSTAD Information om socialtjänstens arbete med bostadsfrågor Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Vem kan ha rätt till bostad via socialtjänsten? I Socialtjänstlagen

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Riktlinjer för försöksboende

Riktlinjer för försöksboende Styrdokument, riktlinjer Väsby Välfärd, individ-och familjeomsorgen 2014-01-28 Kvalitets-och utvecklingsledare Carin Erlandh Engman 08-590 975 10 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2014:30 carin.erlandengman@upplandsvasby.se

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

RAPPORT 2: FÖRDJUPNING Stockholms län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn

RAPPORT 2: FÖRDJUPNING Stockholms län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn RAPPORT 2: FÖRDJUPNING Stockholms län Bostadsbristens konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn Innehåll - Övergripande om fullbeläggning på kvinnojourernas skyddade boenden - Exempel: Sollentuna

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-08-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 4-8- SN 4/4 48-45885 Socialnämnden Hemlöshet 4 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund

Läs mer

Rutiner vid kommunal hyresgaranti

Rutiner vid kommunal hyresgaranti 1 (4) Vår handläggare Jenny Bolander Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Rutiner vid kommunal hyresgaranti Bakgrund Inom ramen för socialtjänstlagen ansvarar socialnämnden i s kommun för att hantera

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län REKOMMENDATION 2013-10-10 Dnr KSL/12/0170 För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Äldrenämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten

Läs mer

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 1 (4) PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från 1 mars 2007 Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän förskola SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR HÄRRYDA KOMMUN 2 (4) Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Allmän

Läs mer

Bostad först - modell för boendestöd

Bostad först - modell för boendestöd TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-26 Dnr: 2014/806-IFN-715 Patrik Kalander - aj069 E-post: patrik.kalander@vasteras.se Kopia till Britta Wallin, Socialkontor Vuxen Per Nägele,

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden

Kartläggning av det långsiktiga behovet av olika typer av boenden Dnr ASN-2013-349 Dpl 63 sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Förvaltningsstaben Tjänsteyttrande 2014-01-29 Mats Fackel, 054-5405238 mats.fackel@karlstad.se Kartläggning av det långsiktiga

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Den sekundära bostadsmarknaden

Den sekundära bostadsmarknaden Den sekundära bostadsmarknaden Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

PM: Politik för att minska hemlösheten

PM: Politik för att minska hemlösheten PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012

Rätten för äldre att få bo tillsammans nya bestämmelser den 1 november 2012 Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer samt biståndshandläggare

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Bostad först i Upplands Väsby-utformning och plan för införande

Bostad först i Upplands Väsby-utformning och plan för införande Väsby välfärd, individ-och familjeomsorgen Carin Erlandh Engman Kvalitets-och utvecklingsledare 08-590 975 10 Fax 08-590 733 41 carin.erlandengman@upplandsvasby.se 2015-04-30 Dnr SÄN/2014:349 Social-och

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019

Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 stockholm.se Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Dnr: 3.2-619/2013 Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 4 (31) Förord Stockholm

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 24 (38) 53 MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 Socialnämnden

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg

Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg Uthyrningspolicy Hur får man möjlighet att hyra en lägenhet hos Atrium Ljungberg? I första hand förmedlas våra bostäder genom Bostadsförmedlingen. Atrium

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-14 SN-2013/4196.103 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Knutmejer 08-535 377 11 Berit.Knutmejer@huddinge.se Socialnämnden Reviderad

Läs mer

Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019

Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 Bilaga 1. Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 stockholm.se Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 Dnr: 3.2-619/2013 Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 4 (31) Förord

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd

Läs mer

Riktlinje för SoL Vuxna

Riktlinje för SoL Vuxna nternati Riktlinje för SoL Vuxna Beslutad av Individ- och familjenämnden 29 mars 2012 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinje för SoL Vuxen program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m)

Ge ungdomar möjlighet till egen lägenhet i (S)tockhol(m) inte bo hos kompisar och hos mina syskon under hela mitt liv, det har jag ju gjort sedan januari 2005 och det gör ja ande. För att jag inte vet hur länge jag får bo kvar, och var jag ska bo sen. Jag ser

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. 1. Uthyrning av hel bostad Hyresavtal Hyresrätter, bostadsrätter och villor kan hyras ut i

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg

Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg Uthyrning och boendepolicy för Atrium Ljungberg Uthyrningspolicy Hur får man möjlighet att hyra en lägenhet hos Atrium Ljungberg? Bostadsförmedlingen/Atrium Ljungbergs egen intressebank Interna sökande

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta

Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2013-10-22 198 Motion för yttrande - Förtur för våldsutsatta Dnr SN 2013/0459 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad 2013-10-14 Yttrande ska enligt 5 kap. 11 andra stycket socialtjänstlagen

Läs mer

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn.

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. 1 BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. Bakgrund Barnperspektivet och socialtjänstlagen Två av barnkonventionens huvudprinciper,

Läs mer

Ansökan om andrahandsuthyrning

Ansökan om andrahandsuthyrning Ansökan om andrahandsuthyrning Denna blankett skrivs ut och postas till Akelius Servicecenter för handläggning. Handläggningstid 1-3 månader. Ofullständig ansökan returneras. Kontraktets lägenhetsnummer

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Att vara hyresgäst. vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst. vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst vad du får och inte får göra 1 Att vara medlem i Hyresgästföreningen har sina fördelar. n Vi kan berätta vilka rättigheter du har som hyresgäst. Vi vet vad du har rätt att själv göra

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena.

Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom SHIS administrativa stab, i samarbete med de fem driftområdena. Utsänt ärende nr 23/2014 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-18 Till Styrelsen för SHIS Förändring av ersättningsnivåer inom SHIS stödboende för vuxna Förslag till beslut Styrelsen godkänner kontorets förslag till

Läs mer