Bra dricksvatten från Munkedals grundvattentäkter

Transkript

1 Bra dricksvatten från Munkedals grundvattentäkter viktigt för invånarna i Munkedals kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett rent och hälsosamt dricksvatten. Det vatten som ska bli dricksvatten måste hållas rent. Det är allas ansvar. Munkedals kommun är ansvariga för att leverera ett hälsosamt dricksvatten i tillräcklig mängd till alla i kommunen som är anslutna till den allmänna dricksvattenförsörjningen. Munkedals kommun är huvudman för grundvattentäkterna i Munkedal. Drift och underhåll sköts av bolaget Västvatten som ägs gemensamt av Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommun. Varifrån kommer Ditt dricksvatten? Om Du har är ansluten till den allmänna dricksvattenförsörjningen och bor i Munkedals kommun kommer ditt dricksvatten från någon av de sju grundvattentäkter som finns i kommunen. Det mesta vattnet kommer från Kärnsjön grundvattentäkt. De andra sex vattentäkter finns i Hedekas, Fisketorp, Dingle, Håby, Hällevadsholm och Öbbön. Vad behövs för att skydda grundvattentäkterna? För att skydda grundvattentäkterna skapas sju vattenskyddsområden. Inom varje vattenskyddsområde kommer det finnas regler som talar om vad som inte är tillåtet att göra. Dessa regler kallas vattenskyddsföreskrifter. Alla som bor eller verkar inom ett vattenskyddsområde behöver ha kunskap om vad vattenskyddsföreskrifterna innebär för just dem. Att inte följa vattenskyddsföreskrifterna är ett lagbrott. Vad betyder det för mig att det blir ett vattenskyddsområde? För de allra flesta kommer ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter inte att innebära någon stor förändring. Varje fastighet med sin verksamhet är dock unik. Hur påverkar vattenskyddsområdet mig som Vad innebär vattenskyddsområdet för mig som bara bor i området? är lantbrukare? Vissa av de verksamheter som ofta bedrivs Relativt lite. Få av de föreslagna föreskrifterna inom skogs eller jordbruksverksamhete omfattar sådant man gör när man bara bor. regleras i föreskrifterna, t.ex. hantering av Trots det är det viktigt att Du som bara bor växtnäringsämnen och bekämpningsmedel. inom vattenskyddsområdet är medveten om att För att fortsätta med en del av det som det finns en vattentäkt i närheten och om att det regleras i föreskrifterna behövs tillstånd. Vissa Du gör på Din tomt kan förorena vattnet. delar av verksamheten blir förbjuden. Kan jag få ersättning för det som skyddsföreskrifterna orsakar mig? Ja, under förutsättning att vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna orsakar avsevärt försvårande av pågående markanvändning. Vad detta faktiskt innebär prövas av Mark- och miljödomstolen efter det att vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna trätt i kraft och Du som verksamhetsutövare eller markägare har fått beslut i ditt ärende om tillstånd eller dispens från förbud.

2 Bra dricksvatten från Munkedals grundvattentäkter viktigt för invånarna i Munkedals kommun Därför ser vattenskyddsområdet ut som det gör Storleken och utformningen av vattenskyddsområden beror på hur marken ser ut och åt vilket håll och hur snabbt vattnet flödar i marken. Havs och vattenmyndigheten ger anvisningar för hur vattenskyddsområden ska utformas. För att skapa ett effektivt skydd för vattnet delas vattenskyddsområdet normalt in i fyra olika skyddszoner. : Syftar till att skydda området närmast brunnen mot obehöriga och att minimera annan typ av verksamhet närmast brunnen. : Syftar till att skydda områden där grundvattnet bildas och skapa rådrum för att hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka. Utgörs av områden där grundvatten når brunnen på kortare tid än 100 dygn. : Syftar till att skydda mot sådan markanvändning och verksamheter som på lite längre sikt kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Utgörs av områden där grundvatten når brunnen på kortare tid än 1 år. Tertiär skyddszon: Syftar till att tydliggöra betydelsen av det område där det grundvatten skapas, som når brunnen på lång sikt. Det möjliggör större hänsyn till vattenskyddsbehovet när man i samhällsplanering, miljöprövningar etc beaktar de föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten. Utgångsläget är att den tertiära skyddszonen ska utgöras av de delar av tillrinningsområdet (det område där det grundvatten bildas som förr eller senare når brunnen) som inte utgörs av någon annan skyddszon, Var kommer föreskrifterna ifrån? Föreskrifterna har tagits fram för att skydda grundvattnet mot sådant som kan förorena det. Föreskrifterna grundas på nationella lagar och riktlinjer men anpassas efter vad som kan förorena vattentäkterna idag eller i framtiden. Kan jag påverka förslaget? Ja. Innan kommunfullmäktige i Munkedals kommun fattar beslut kan Du som fastighetsägare eller verksamhetsutövare ta del av förslaget och lämna Dina synpunkter. Behovet av att skydda vattentäkten väger tungt och är i slutändan avgörande för hur vattenskyddsområdet utformas och vilka skyddsföreskrifter Vad händer sen? som fastställs. Inkomna synpunkter beaktas innan vattenskyddsområdet fastställs av kommunfullmäktige i Munkedals kommun. Beslutet kommer därefter att kungöras samt skickas ut till alla dem som är fastighetsägare inom vattenskyddsområdet. När vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna träder ikraft behöver alla som bor och verkar inom vattenskyddsområdet följa det som står i skyddsföreskrifterna. Anmälningsplikt används då kommunen, genom tillsynsmyndigheten, vill ha kännedom om en verksamhet eller en åtgärd inom ett vattenskyddsområde. Vid en anmälan kan kommunen begära att verksamhetsutövaren vidtar vissa försiktighetsmått för att verksamheten ska få bedrivas. Tillståndsplikt används då kommunen, genom tillsynsmyndigheten, vill kontrollera förutsättningarna för hur en verksamhet eller åtgärd bedrivs inom ett vattenskyddsområde. Kommunen kan ge villkor som måste följas för att ett tillstånd som ges till en verksamhetsutövare ska gälla. Förbud är en strängare reglering än ett tillståndskrav och bör användas om huvudregeln är att verksamheten eller åtgärden inte skall bedrivas. Det går att ansöka om dispens från förbud. En eventuell dispens ges ofta med villkor som måste följas för att dispensens ska gälla. Hur lämnar jag mina synpunkter? Synpunkter på förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter ska lämnas skriftligt till Västvatten senast den 6 maj Postadressen är: Västvatten AB, Tony Grantz, Kanslibacken 9, Uddevalla E-post skickas till: tony.grantz@vastvatten.se Märk gärna kuvertet eller mailet med Munkedal vattenskyddsområden.

3 Vattenskyddsområde för Öbbön grundvattentäkt en utgörs av fastigheten där brunnen är placerad. P1: för Öbbön grundvattentäkt avgränsas längs det berg som går i dagen nordost om vattentäkten. I gränsen mellan berg och finkornigt material bedöms nybildning av grundvatten ske. Härifrån når grundvattnet vattentäkten på kortare tid än 100 dygn. Den primära skyddszonens västra gräns dras ca 20 meter från den karterade gränsen för berg i dagen i syfte att omfatta det nybildningsområde som finns längs bergets fot. Den östliga gränsen följer bergets ytvattendelare. Ytavrinningen på berget förväntas vara snabb, vilket medför omedelbar transport till nybildningsområdet invid bergets fot. P2: Den primära skyddszonens avgränsning norrut motsvarar det teoretiskt beräknade avståndet 340 meter. P3: Den primära skyddszonen omfattar bergssluttningen rakt öster om vattentäktszonen då ytavrinningen på berget förväntas vara snabb, vilket medför omedelbar transport till nybildningsområdet invid bergets fot. Härifrån når grundvattnet vattentäkten på kortare tid än 100 dygn. P4: Nedströms vattentäkten inkluderas området ner till bäcken som utgör gränsen för den södra gränsen av vattenskyddsområdet. Under bäcken finns en del berg i dagen vilket innebär att inströmning av grundvatten i magasinet vid vattentäkten även skulle kunna infiltreras i randzonen mellan täta material och berg. De områden där det grundvatten som når vattentäkten skapas, och som når brunnen på kortare tid än 1 år, har olika geologiska förutsättningar. Detta får betydelse för vilka typer av risker det är motiverat att reglera i vattenskyddsföreskrifterna. Därför föreslås att två olika sekundära skyddszoner införs i Öbböns vattenskyddsområde. A SA1: Det område som ligger norr om vattentäkten och utgörs av isälvssediment utgör huvudsakligt nybildningsområde för det vatten som når Öbböns vattentäkt. Här skyddas inte grundvattenmagasinet av finmaterial varför all påverkan på markytan bedöms utgöra en beaktansvärd risk för att vattentäkten på sikt ska påverkas. SA2: I söder avgränsas sekundär skyddszon A efter den gräns för isälvsmaterialet som karterats av SGU under 2014/2015. SA3: I öster och väster avgränsas sekundär skyddszon A i huvudsak utifrån bedömd gräns för tillrinningsområdet, med antagande att ytvattendelaren avgränsar vattentäktens tillrinningsområde. Viss anpassning har gjorts till fastighetsgränser och vägar i syfte att tydliggöra gränsens läge. Vägen i norr ingår inom vattenskyddsområdet. B SB1: Mellan sekundär skyddszon A och primär skyddszon överlagras grundvattenmagasinet av skyddande lerlager som medför att den hydrauliska kontakten mellan markytan och grundvattenmagasinet är låg. Området ligger mellan sekundär skyddszon A och primär skyddszon samt vattentäktszonen. I det fall det skyddande lerlagret perforeras ökar kontakten och det undre grundvattenmagasinet, beläget i grövre material, blir mer såbart. Så länge skiktet av finmaterial inom den föreslagna sekundär skyddszon B är intakt utgör det ett gott skydd mot förorening av grundvattnet i det underliggande grundvattenmagasinet. Hänsyn behöver tas till denna aspekt varför det är viktigt att området inkluderas i vattenskyddsområdet. Det finns också en risk att perforering av det tätande lerskiktet medför att de artesiska förhållandena påverkas vilket i sin tur kan påverka skyddet av vattentäkten negativt. Då detta område ligger inom ett avstånd från vattentäkten där den horisontella transporten av grundvatten, i det undre magasinet, sker på kortare tid än 1 år fram till vattentäkten inkluderas området i sekundär skyddszon B. SB2: I väster avgränsas sekundär skyddszon B i utifrån bedömt tillrinningsområde. Vid Myren finns ett utströmningsområde för grundvatten. Och en del av magasinets grundvatten rinner ut här och når aldrig vattentäkten. Hur stor andel som rinner ut och hur stor del som rinner vidare mot vattentäkten är okänt. Av denna anledning inkluderas utströmningsområdet inom vattenskyddsområdet och utgör den västra gränsen för sekundär skyddszon B. SB3: I öster avgränsas sekundär skyddszon B i huvudsak utifrån bedömd gräns för tillrinningsområdet, med antagande att ytvattendelaren avgränsar vattentäktens tillrinningsområde.

4 Vattenskyddsområde för Dingle grundvattentäkt en utgörs av fastigheten där brunnarna är placerade. Någon primär skyddszon har inte avgränsats för Dingle grundvattentäkt. I vattentäktens närområde överlagras grundvattenmagasinet av skyddande jordlager i form av silt och lera. Grundvattenförhållandena är artesiska, vilket innebär att grundvattentrycket är riktat uppåt. Risken för att en akut föroreningssituation ska uppstå i anslutning till vattentäkten är därmed liten. De områden där det grundvatten som når vattentäkten skapas, och som når brunnen på kortare tid än 1 år, har olika geologiska förutsättningar. Detta får betydelse för vilka typer av risker det är motiverat att reglera i vattenskyddsföreskrifterna. Av denna anledning föreslås att två olika sekundära skyddszoner införs i Dingle vattenskyddsområde. A SA1: A omfattar bergssluttningen väster om Dingle samhälle då ytavrinningen på berget förväntas vara snabb, vilket medför omedelbar transport till nybildningsområdet invid bergets fot. Därifrån infiltrerar vattnet sannolikt och bildar grundvatten till det undre magasin där vattentäkten är belägen. Den horisontella transporten sker på kortare tid än 1 år. SA2: Norra delen av sekundär skyddszon A omfattar delar av Dingle där det finns detaljplan för framtida utbyggnad. Från norr sker den huvudsakliga tillförseln av grundvatten till vattentäkten via den regionala grundvattenströmningen. En förorening som når grundvattenmagasinet i denna del, antingen om grundvattenmagasinet saknar skyddande tätskikt eller om förekommande tätskikt perforeras, transporteras vidare till vattentäkten på drygt ett år. Vid en avvägning mellan risk för vattentäkten och påverkan för dem som berörs av vattenskyddsområdet bedöms det vara motiverat att dra gränsen för sekundär skyddszon en bit norr om planerat detaljplaneområde trots att det tar lite drygt ett år för grundvattnet att nå vattentäkten SA3: I öster omfattas bergssluttningen väster om Dingle samhälle då ytavrinningen på berget förväntas vara snabb, vilket medför omedelbar transport till nybildningsområdet invid bergets fot. Därifrån infiltrerar vattnet och bildar grundvatten i det undre magasin där vattentäkten är belägen, Den horisontella transporten sker på kortare tid än 1 år. SA4: Kring punkten SA4 finns sannolikt ett område där grövre material i ytan har hydraulisk kontakt med det grundvattenmagasin där vattentäkten är belägen. Här är grundvattenmagasinet sårbart och grundvatten som bildas här når vattentäkten på kortare tid än 1 år. Den södra gränsen för sekundär skyddszon A sammanfaller med länsväg 174 (vägen och vägområdet ingår i sekundär skyddszon B). B SB1: I området närmast vattentäkten, överlagras grundvattenmagasinet av mäktiga skyddande lerlager som medför att den hydrauliska kontakten mellan markytan och grundvattenmagasinet är låg. I det fall det skyddande lerlagret perforeras ökar kontakten och det undre grundvattenmagasinet, beläget i grövre material, blir mer såbart. Så länge skiktet av finmaterial inom den föreslagna sekundär skyddszon B är intakt utgör det ett gott skydd mot förorening av grundvattnet i det underliggande grundvatten-magasinet. Hänsyn behöver tas till denna aspekt varför det är viktigt att området inkluderas i vattenskyddsområdet. Det finns också en risk att perforering av det tätande lerskiktet medför att de artesiska förhållandena påverkas vilket i sin tur påverkar skyddet av vattentäkten negativt. Då detta område ligger inom ett avstånd från vattentäkten där den horisontella transporten av grundvatten, i det undre magasinet, sker på kortare tid än 1 år fram till vattentäkten inkluderas området i sekundär skyddszon B. SB2: B avgränsas i väster längs det vattendrag som längre söderut passerar vattentäkten. Vattendraget utgör en tydlig gräns för vattenskyddsområdet och vid en avvägning mellan nyttan för vattentäkten och påverkan för dem som berörs av vattenskyddsområdet bedöms det vara motiverat att avgränsa den sekundära skyddszonen längs med bäcken. Då grundvattenströmningen från området sydväst om denna gräns sannolikt inte når vattentäkten bedöms en påverkan på det tätande lerskiktet vara mindre betydelsefullt här än inom den sekundära skyddszonen. Dock bör hänsyn till vattentäkten tas även i detta område om åtgärder ska utföras som medför perforering av det tätande lerskiktet som överlagrar det grundvattenmagasin där uttagsbrunnen sitter. SB3: Området öster om vägen har även det mäktiga lerlager som överlagrar grundvattenmagasinet där vattentäkten är belägen. Markanvändningen utgörs här huvudsakligen av villabebyggelse. Då grundvattenströmningen från området sannolikt påverkar de artesiska förhållandena i vattentäkten bedöms en påverkan på det tätande lerskiktet inom området vara betydelsefull. Vid en avvägning mellan den nytta det innebär för vattentäkten mot den påverkan det har för dem som berörs bedöms det vara motiverat att inkludera området i sekundär skyddszon B. I norr avgränsas sekundär skyddszon B vid Järnvägsgatan (vägen och vägområdet ingår i sekundär skyddszon B). I öster avgränsas sekundär skyddszon B längs höjden. SB4: Söder om vattentäkten finns även här mäktiga lerlager som skyddar grundvattenmagasinet. Området är liksom övriga delar av sekundär skyddszon B känsligt för perforering. Området söder om vattentäkten består av ett industriområde och markanvändningen utgör därmed en risk om perforering av det tätande lerskiktet sker. Den södra gränsen dras längs vägen som förbinder Åkarevägen och Uddevallavägen söder om industriområdet. Norr om industriområdet dras gränsen längs vägen och sedan rakt söderut mot Åkarevägen, för att inkludera reningsverket och de byggnader som ligger norr om vattendraget.

5 Vattenskyddsområde för Håby grundvattentäkt en utgörs av de kommunala fastigheterna på vilka brunnarna är belägna. Någon primär skyddszon har inte avgränsats för Håby grundvattentäkt. I vattentäktens närområde överlagras grundvattenmagasinet av skyddande jordlager i form av silt och lera. Grundvattenförhållandena är artesiska, vilket innebär att grundvattentrycket är riktat uppåt. Risken för att en akut föroreningssituation ska uppstå i anslutning till vattentäkten är därmed liten. De områden där det grundvatten som når vattentäkten skapas, och som når brunnen på kortare tid än 1 år, har olika geologiska förutsättningar. Detta får betydelse för vilka typer av risker det är motiverat att reglera i vattenskyddsföreskrifterna. Av denna anledning föreslås att två olika sekundära skyddszoner införs i Håby vattenskyddsområde. Sekundära skyddszon A SA1: Områden närmast bergsområden bedöms utgöra nybildningsområde för grundvattentäkten. Ytavrinningen förväntas vara snabb från bergsområdena, vilket medför snabba transporttider till nybildningsområdena. De bergsområden i norr som bedöms avrinna mot vattentäkten omfattas av sekundär skyddszon A. SA2: Mot öster avgränsas sekundära skyddszon A utmed ytvattendelaren. De bergsområden i öster som bedöms avrinna mot vattentäkten omfattas av sekundär skyddszon A. Sekundära skyddszon B SB1: I söder avgränsas sekundär skyddszon B så att Håbyvägen omfattas av skyddszonen. Vägen ligger på en svag höjdrygg som utgör en ytvattendelare. I väster finns berg i dagen. I övrigt täcks grundvattenmagasinet inom detta område av finsediment. Så länge skiktet av finmaterial är intakt utgör det ett skydd mot förorening av grundvattnet. SB2: Gränsen mellan sekundär skyddszon A och sekundär skyddszon B dras längs med vägen och vidare längs med sluttningen.

6 Vattenskyddsområde för Kärnsjön grundvattentäkt en utgörs av det som idag är inhägnat brunnsområde. P1: Den isälvsavlagring som omger vattentäkten utgör nybildningsområde för det grundvatten som på kortare tid än 1 år når vattentäkten, varför hela området med isälvsmaterial inkluderas i primär skyddszon. P2: I norr avgränsas den primära skyddszonen vid en av SGU bedömd grundvattendelare. Sannolikt finns hydraulisk kontakt mellan Kärnsjön och grundvattenmagasinet även norr om denna gräns. Topografin i området orsakar ett naturligt flöde av grundvatten mot Kärnsjön och inte mot vattentäkten i söder. Vid uttag i vattentäkten kan den naturliga grundvattendelaren påverkas och förskjutas norrut. Det kan inte uteslutas att området med sand, beläget norrut mot Övre Sankullen, vid ett uttag i vattentäkten, bidrar till grundvattenströmning mot vattentäkten i söder. Utifrån det osäkra underlaget samt det faktum att området ingår i ytvattentäkten Kärnsjöns vattenskyddsområde bedöms det inte vara motiverat att inkludera områden norr om föreslagen gräns i den primära skyddszonen. P3: I öster avgränsas den primära skyddszonen vid den lokala ytvattendelare som går i nordsydlig riktning längs berget. Även öster om denna gräns kan sluttningen bidra med grundvatten till vattentäkten, vilket sker genom infiltration av avrinnande vatten från berget i de grövre material som finns mellan berget och sjön. Se ytterligare resonemang i punkt P2. P4: I söder avgränsas den primära skyddszonen längs den bäck som passerar över isälvsavlagringen. Bäcken utgör en tydlig gräns i naturen vilken underlättar kännedom om gränsdragningen mellan primär och sekundär skyddszon. S1: Den sekundära skyddszonen omfattar den del av isälvsavlagringen som ligger söder om bäcken samt området en bit upp längs bergssluttningen varifrån snabb ytvattenavrinning bidrar till nybildning av grundvatten vid övergången till det grövre isälvsmaterialet. Utifrån riskbedömning inkluderas den väg som leder till vattentäkten i sekundär skyddszon då den också ligger inom det område varifrån snabb ytvavrinning sker. Gränsen dras öster om vägen. S2: I söder avgränsas den sekundära skyddszonen längs lokala höjdpunkter, längs Mörteberget och upp mot Ekenäs gamla tomt. Sannolikt finns en hydraulisk kontakt mellan Kärnsjön och grundvattenmagasinet även söder om denna gräns. Topografin i området orsakar ett naturligt flöde av grundvatten mot Kärnsjön och inte mot vattentäkten i norr. Vid uttag i vattentäkten kan den naturliga grundvattendelaren påverkas och förskjutas söderut. Det kan inte uteslutas att området med isälvsmaterial, beläget söderut förbi Mörteberget, vid ett uttag i vattentäkten, bidrar till grundvattenströmning mot vattentäkten i norr. Utifrån det osäkra underlaget samt det faktum att området ingår i ytvattentäkten Kärnsjöns vattenskyddsområde bedöms det inte vara motiverat att inkludera områden söder om föreslagen gräns i den sekundära skyddszonen.

7 Vattenskyddsområde för Hedekas grundvattentäkt en utgörs av fastigheten där brunnen är placerad. P1: I Hedekas vattenskyddsområde sker grundvattentransport till vattentäkten på kortare tid än 100 dygn från alla delar av det bedömda tillrinningsområdet. Gränsen för primär skyddszon sammanfaller med gränsen för ytvattendelaren och omfattar därför hela tillrinningsområdet (exklusive vattentäktszonen). P2: I sydväst sammanfaller gränsen för primär skyddszon med den väg som leder till vattentäkten. Vägen inkluderas i primär skyddszon. Eftersom grundvattnet når vattentäkten på kortare tid än 100 dygn inom hela tillrinningsområdet, och därmed utgörs av primär skyddszon, föreslås ingen sekundär skyddszon i Hedekas vattenskyddsområde.

8 Vattenskyddsområde för Fisketorp grundvattentäkt en utgörs av ett område som är meter kring uttagsbrunnen. Någon primär skyddszon har inte avgränsats för Fisketorp grundvattentäkt. I vattentäktens närområde överlagras grundvattenmagasinet av skyddande jordlager i form av silt och lera. Grundvattenförhållandena är artesiska, vilket innebär att grundvattentrycket är riktat uppåt. Risken för att en akut föroreningssituation ska uppstå i anslutning till vattentäkten är därmed liten. S1: Inom sekundär skyddszon överlagras grundvattenmagasinet av skyddande lerlager som medför att den hydrauliska kontakten mellan markytan och grundvattenmagasinet är låg. I det fall det skyddande lerlagret perforeras ökar kontakten och det undre grundvattenmagasinet, beläget i grövre material, blir mer såbart. Så länge skiktet av finmaterial inom den föreslagna sekundär skyddszon är intakt utgör det ett gott skydd mot förorening av grundvattnet i det underliggande grundvattenmagasinet. Hänsyn behöver tas till denna aspekt varför det är viktigt att området inkluderas i vattenskyddsområdet. Det finns också en risk att perforering av det tätande lerskiktet medför att de artesiska förhållandena påverkas vilket i sin tur kan påverka skyddet av vattentäkten negativt. Då detta område ligger inom ett avstånd från vattentäkten där den horisontella transporten av grundvatten, i det undre magasinet, sker på kortare tid än 1 år fram till vattentäkten inkluderas området i sekundär skyddszon. S2: Den sekundära skyddszonen avgränsas längs länsväg 928. Hela vägområdet är inkluderat i den sekundära skyddszonen. S3: Den sekundära skyddszonens södra gräns dras ca 350 meter från uttagsbrunnen. Syftet är att skydda området närmast vattentäkten så att tillräcklig hänsyn tas till de artesiska förhållandena som råder. Att inkludera ett större område söderut i vattenskyddsområdet bedöms inte vara rimligt eftersom huvuddelen av det vatten som når täkten tillförs via den regionala grundvattenströmningen. S4: Avståndet till den bergssluttning väster om vattentäkten som bedöms utgöra del av nybildningsområdet för det grundvatten som når brunnen ligger ca meter från brunnen. Gränsen för den sekundära skyddszonen inom detta område följer längst i söder till stor del ytvattendelaren för att sedan snedda uppåt den norra gränsen. S5: Den sekundära skyddszonens norra gräns dras ca 50 meter norr om uttagsbrunnen i en relativt rak linje mot öster och väster. Syftet är att skydda området närmast vattentäkten så att tillräcklig hänsyn tas till de artesiska förhållandena som råder. Att inkludera ett större område norrrut i vattenskyddsområdet bedöms inte vara rimligt eftersom huvuddelen av det vatten som når täkten tillförs söderifrån via den regionala grundvattenströmningen.

9 Vattenskyddsområde för Hällevadsholm grundvattentäkt en utgörs av fastigheten där brunnen är placerad. P1: Det område med isälvsmaterial med nord-sydlig sträckning som är beläget öster om brunnen bedöms utgöra ett viktigt nybildningsområde för grundvattentäkten. Hela detta område omfattas av den primära skyddszonen då grundvattnet når brunnen på kortare tid än 100 dygn. P2: I väster avgränsas den primära skyddsonen längs Rambergsån då denna bedöms utgöra en hydraulisk gräns till grundvattenmagasinet. Mellan Rambergsån och isälvsavlagringen där vattentäkten är belägen finns ett stråk med finmaterial i ytan som sannolikt överlagrar det grövre material där brunnen är belägen. Detta skapar ett visst skydd från transport av föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet. Skulle det skiktet med finmaterial perforeras skapas en väg för snabb transport av såväl avrinnande ytvatten som föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet. Den horisontella grundvattentransporten till vattentäkten sker på kortare tid än 100 dygn inom hela det område med finmaterial (sträcker sig söderut mot punkt P5). Marken väster om ån bedöms endast i ringa omfattning, via den regionala grundvattenströmningen, bidra med grundvatten till täkten. Det bedöms, utifrån en rimlighetsavvägning, inte vara motiverat att inkludera mark väster om Rambergsån i vattenskyddsområdet. P3: I norr avgränsas den primära skyddszonen vid den norra gränsen för den isälvsavlagring som utgör vattentäktens närmsta nybildningsområde. Infiltration till grundvattenmagasinet sker även vid foten av den berghäll som går i dagen i denna del av vattenskyddsområdet, då ytavrinnande vatten når isälvsmaterialet. P4: Gränsen för isälvsavlagringen bedöms gå rakt över den fastighet som ligger vid punkten P4. Avrinning från den del av fastigheten som utgörs av finmaterial sker sannolikt till isälvsmaterialet och bidrar där till grundvattenbildningen. Den berghäll som ligger rakt norr om fastigheten bedöms, tillsammans med den häll som ligger vid punkten P3 avgränsa grundvattenmagasinets tillrinning från öster. Gränsen för primär skyddszon förläggs därmed till fastighetens östra gräns. Även om det inte kan uteslutas att isälvsavlagringen öster om denna fastighet bidrar till grundvattenflödet till vattentäkten bedöms det inte vara motiverat att inkludera avlagringen i vattenskyddsområdet. Sannolikt sker utflöde av grundvatten från denna avlagring mot sjön Aspen i söder. P5: I söder avgränsas den primära skyddszonen vid de berghällar som bedöms skapa en lokal grundvattendelare med en transport av vatten mot vattentäkten norr om gränsen för primär skyddszon. Den fastighet som ligger mellan berghällarna inkluderas i den primära skyddszonen, Se även resonemang kring vikten av det skyddande skiktet med finmaterial under punkt P2. S1: De isälvsavlagringar som är belägna norr och väster om Ramnefjäll bedöms utgöra en del av tillrinningsområdet till grundvattentäkten, via bidrag till den regionala grundvattenströmning som sker från söder mot norr, delvis under de skikt med finmaterial som delvis överlagrar isälvsmaterialet mellan detta område och vattentäkten. Avståndet till vattentäkten uppgår som mest till ca 600 meter vilket understiger det för sekundär skyddszon dimensionerande avståndet 1400 meter. I söder avgränsas den sekundära skyddszonen längs sjön Aspens norra strand. S2: Den berghäll som avgränsar den sekundära skyddszonen i norr bidrar till grundvattenbildning genom infiltration av grundvatten vid gränsen mellan berg i dagen och isälvsmaterialet. Gränsen i väster dras läng Rambergsån. S3: I sydväst inkluderas det område med isälvsmaterial som finns längs Aspens nordvästra strand vid Oset. Området bedöms ha en hydraulisk kontakt mot grundvattenmagasinet norr om berghällen, i vilken vattentäkten är belägen. S4: Det område med finmaterial i ytan överlagrar sannolikt det grövre material som påträffas både mot söder och väster. Finmaterialet skapar ett visst skydd från transport av föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet. Skulle det skiktet med finmaterial perforeras skapas en väg för snabb transport av såväl avrinnande ytvatten som föroreningar från markytan till grundvattenmagasinet. Den horisontella grundvattentransporten till vattentäkten sker då på kortare tid än 1 år. Ytavrinning från området med finmaterial bidrar till grundvattenflödet mot brunnen genom infiltration av grundvatten vid gränsen mellan finmaterialet och isälvsmaterial i syd och sydväst.