Verksamhetsplan Trelleborgs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan 2010-12. Trelleborgs kommun"

Transkript

1 Verksamhetsplan Trelleborgs kommun

2 Innehållsförteckning Läsanvisningar 2 Resultatplan 3 Kommunstyrelsen 4 Revision 16 Överförmyndarnämnden 19 Valnämnden 23 Fritidsnämnden 25 Kulturnämnden 34 Miljönämnden 49 Räddningsnämnden 57 Byggnadsnämnden 63 Fastighetsnämnden 68 Tekniska nämnden 75 Skolnämnden 93 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 108 Vård- och omsorgsnämnden 126 Individ- och familjeomsorgsnämnden 140 1

3 Läsanvisningar Kommunfullmäktige beslöt att införa ny resursfördelningsmodell med nya styrprinciper att gälla från och med budget Beslutet grundar sig på ett utvecklingsarbete som kommunledningen bedrivit sedan våren 2007 kring mål- och resultatstyrning. Ett arbete som utgår ifrån begreppet god ekonomisk hushållning. Som ett första steg i detta arbete faställde kommunfullmäktige i november 2007 ett antal finansiella mål. Vidare faställdes i samband med budget 2009 en verksamhetsidé och vision för kommunen. Ett andra steg i processen är den framtagna nya modellen för resursfördelning vilken ersätter tidigare års rambudgetmodell. Kopplat till den nya resursfördelningsmodellen har också beslutats om en ny budgetprocess vilket bla innebär att tyngdpunkten i budgetarbetet förläggs till våren innan det aktuella budgetåret då kommunfullmäktige faställer budget med flerårsplan i juni månad istället för såsom tidigare år i november månad. Budgetbeslutet i juni innehåller då också ett faställande av skattesats för det kommande verksamhetsåret. Det allra viktigaste syftet med den nya modellen är att integrera ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed ge kommunen ett verktyg för arbetet med vision och mål. Rent praktiskt innebär detta att fokus flyttas från övergripande ekonomiska ramar för nämnderna med dålig eller otydlig koppling till uppdraget, till det motsatta dvs faställda mål för verksamheten som i sin tur anger hur mycket ekonomiska resurser som nämnderna skall disponera. Detta syfte har i den nya resursfördelningsmodellen uppnåtts för merparten av verksamheten då skola, vård och omsorg kommer att styras via fördelningsnyckeltal. För resterande delar av verksamheten (ca 16 procent av verksamheternas nettokostnader i budget 2010) har det ekonomiska utrymmet att såsom tidigare fördelats genom anslag utifrån särskilda prioriteringar och beslut. Detta för att lämpliga fördelningsnyckeltal för dessa verksamheter ännu ej har kunnat presenteras. Dessutom sker temporärt i avvaktan på att en särskild fastighetsutredning skall slutföras, en fördelning av de ekonomiska resurserna för fastighetskostnaderna enligt anslag och detta gäller samtliga verksamheter. I den nya processen skall vårens budgetarbete fokusera på mål- och inriktningsarbete med koppling till de ekonomiska fördelningsnyckeltal/ekonomiska ramar som kommunfullmäktige presenterar i mars månad (tekniska ramar). Arbetet blir därigenom mer verksamhetsorienterat, bygger på en dialog med kommunstyrelsen och nämnderna skall inte presentera några ekonomiska detaljbudgetar. Dialogen med kommunstyrelsen sker på särskilda möten under april månad och nämnderna skall då lämna in konsekvensbeskrivningar på hur man bedömer att den under mars månad presenterade ekonomiska ramen stämmer överens med uppdraget (effektmålen). Viktigt är då också att nämnderna presenterar sina effektmål och tydliggör kopplingen till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Samtidigt skall nämnderna då också presentera en fullständig investeringsplan för hela perioden. Nämnderna kan i vissa fall träffa kommunstyrelsen ytterligare en gång under vårens budgetarbete. Detta sker då under budgetberedningen i maj månad. När kommunfullmäktige sedan faställer budgeten i juni månad är såväl nämndernas effektmål som yttre ekonomiska handlingsutrymme (ramarna) faställt för kommande budgetår, och det sker inget ytterligare budgetarbete på central nivå. Höstens budgetarbete för nämnderna har därefter fokus på att omsätta de ekonomiska ramarna i verksamhetsplaner. Kopplat till dessa verksamhetsplaner tas också fram en detaljerad nämndsbudget och en personalbudget. När dessa verksamhetsplaner är klara så presenteras de för kommunstyrelsen och slutligen för kommunfullmäktige i november, men detta innebär ingen ny budgetberedning utan verksamhetsplanerna utgör istället en redovisning och avrapportering kring hur nämnden avser att uppfylla de faställda effektmålen samt hur de ekonomiska resurserna har fördelats. Det är dessa verksamhetsplaner som nu föreligger och presenteras i detta dokument. 2

4 Resultatplan Reviderad inkl beslut KF tom och KS Löpande priser (tkr) Budget Avtal 2009 Justeringar Verksamhetsplan Spec 2010 helårs effekt Kommunledning Revision Överförmyndarnämnd Valnämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd Miljönämnd Räddningsnämnd Byggnadsnämnd Fastighets nämnd Teknisk nämnd Nät VA Renhålln Skolnämnd Gymnasie o vuxenutb.nämnd Vård- o omsorgsnämnd Individ- o fam.oms.nämnd Finansiering VERKSH NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER SKATTE- INTÄKTER O FINANSNETTO Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader FÖRÄNDRING EGET KAPITAL

5 Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter varav statsbidrag taxor och avgifter övrigt Verksamhetens kostnader varav personal lokaler (ej städ o fast skötsel) kapitalkostnad övrigt Summa nettokostnader Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall denna täckas inom ovanstående ram. Ovanstående innebär bla att Ungdomsenheten som enligt beslut förts över till Skolnämnd respektive Fritidsnämnd from halvåret 2009 finns kvar i beloppen för 2008 respektive 2009 och därmed påverkar kostnadsnivån med tkr för 2008 samt tkr för Vidare påverkas en jämförelse mellan åren av att kommunen hade kostnader för bredbandsutbyggnad under 2008 som täcktes via statsbidrag med tkr. Jämförelsen mellan åren 2009 och 2010 påverkas av att kommunen from hösten 2009 bedriver ett EU finansierat projekt Likabehandling som är budgeterat till en kostnad respektive intäkt med tkr år Slutligen har introduktionsverksamheten för nyanlända flyktingar enligt ett kommunfullmäktigebeslut förts över från Individ- och familjeomsorgsnämnden from januari Detta påverkar de redovisade statsbidragen år 2010 med tkr men totalt innebär denna överföring en nettokostnadsökning med endast 331 tkr. Den redovisade avgiftsökningen 2010 beror bla på att ekonomikontoret from detta år tar över ekonomifunktioner ifrån bolagsverksamheten och dessa tjänster täcks via avgifter från bolagsverksamheten samt inkassoersättningar. 4

6 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader 100 Nämnds- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Medlemsavgifter Fysisk och teknisk planering Näringslivsfrämjande åtgärder Samhällsutveckling Parkverksamhet (bidrag) Miljö- och hälsoskydd Agenda Total försvar o samhällsservice Fritidsverksamhet (bidrag) Stöd till studieorganisationer Offentlig utsmyckning Stöd till kulturverksamhet Fritidsverksh (ungdomsenheten) Råd och stödverksh Förebyggande verksamh (bidrag) Flyktingmottagande Folkhälsoverksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Buss-, bil o spårbunden trafik Gemensam adm o service Konjunkturbuffert Summa nettokostnader Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall denna täckas inom ovanstående ram. 5

7 Omvärldsfaktorer För Trelleborgs kommuns ekonomi liksom för Sveriges så kommer slutet av år 2009 och inledningen på 2010 att få avgörande betydelse. Konjunktursvackan är fortfarande stark, där särskilt den stigande arbetslösheten inger oro. Dock finns samtidigt ett antal signaler som kan tyda på att nedgången i den internationella ekonomin håller på att bromsas upp och så småningom kommer att vändas till tillväxt. Tendensen den närmaste tiden är viktig att följa. I viss mån har en stark utveckling i Öresundsområdet motverkat den allmänna nedgången. Befolkningen i Trelleborg har tom oktober månad 2009 ökat med 259 personer och därmed något överträffat gällande befolkningsprognos. Ökningen består till huvuddelen av ett inrikesflyttningsnetto, där kommunens nya småhusområden spelat en central roll i utvecklingen. Inflyttningen i de nya områdena spänner sig nästan över en treårsperiod, varför den inflyttning som sker just nu till kommunen stor del bygger på en planering och ett igångsättande från tidigare år. På samma sätt kommer den svacka, som just nu råder inom byggindustrin, att visa sig fullt ut först under 2010 och kanske senare om tillväxten inte kommer igång. För att motverka denna effekt är det viktigt att kommunen inför perioden ser till att ha en fullgod planberedskap och framförhållning. Sannolikheten för att befolkningsökningen under 2010 avtar något är dock stor. I kommunstyrelsens regi pågår övergripande ett intensivt arbete med att färdigställa en ny översiktsplan för Trelleborgs kommun, med målsättningen att denna skall fastställas av kommunfullmäktige före sommaren Ett samrådsförslag har presenterats och i detta spelar infrastrukturfrågorna en central roll. Kommunstyrelsen har under inledningen av 2009 bland annat tagit ställning till en övergripande väg- och bebyggelsestruktur för Trelleborg som skall ingå i översiktsplanen. Särskilt viktigt för Trelleborgs kommuns framtid och utveckling under 2010 kommer att bli de ställningstaganden som regeringen skall göra i de nya nationella planerna för infrastrukturens utbyggnad. Frågorna om utbyggnaden av en ny ringväg med anknytning till Trelleborgs hamn och pågatåg mellan Trelleborg och Malmö, förlagda i trafikverkens planering inom perioden , är av avgörande betydelse för Trelleborgs kommuns framtid. Dessa frågor måste därför ägnas avsevärd tid under det kommande året. Med koppling till översiktsplanen pågår ett arbete med en av kommunstyrelsen beställd hamnutredning, vars uppdrag är att redovisa och genomlysa hamnens betydelse för den övriga kommunen. I uppdragets förlängning ligger att ge ett bra underlag för beslutet kring hamnens fortsatta utbyggnad med förväntad miljöprövning under innevarande år. Kommunens ställningstagande avseende hamnens fortsatta utveckling är den viktigaste planeringsfrågan under perioden för verksamhetsplanen. Tyvärr har nedgången på arbetsmarknaden fortsatt och speciellt ungdomsarbetslösheten är för Trelleborgs kommun oroande. För närvarande (oktober) är den öppna arbetslösheten i Trelleborg 4,5 procent att jämföras med 2,6 procent samma månad föregående år. Trelleborg har tidigare legat något lägre än snittet för riket, men denna trend är nu bruten där nivån i riket ligger på 4,2 procent. Arbetslöshetens uppgång är stor i samtliga åldersgrupper, men har ökat klart mest i åldersgrupperna 18 till 24 år. Av denna anledning genomförs i kommunstyrelsens regi en rad olika åtgärder och projekt under 2010 med syfte att begränsa ungdomsarbetslösheten. 6

8 Verksamhetsfaktorer Utöver den viktiga utredningen kring hamnens framtid så pågår inom kommunen ett antal övergripande utredningar och utvecklingsprojekt som syftar till att öka effektiviteten och höja kvaliteten. Kostverksamheten inom kommunen kommer att samlas i en sammanhållen organisation och mät- och kartavdelningen kommer att sammanföras med stadsbyggnadskontoret. I samband med diskussionerna kring hur det nya utvidgade stadsbyggnadskontoret skall organiseras i framtiden så har kommunstyrelsen beslutat att från och med den 1 januari 2010 inrätta en ny tjänst som samhällsbyggnadschef inom förvaltningen. Beslutet avser endast år 2010 och frågan om en fortsättning av tjänsten prövas i samband med Budget Den nya tjänsten som är direkt underställd kommundirektören skall arbeta med övergripande och strategiska frågor såsom översiktsplanen, infrastrukturen, utreda och bevaka frågor om hamnens utveckling mm. Förslag finns också om att bilda ett nytt helägt kommunalt bolag med marknadsförings- och samordningsansvar för Smygehuk och arbetet med att finna externa parter för samarbetet kring Trelleborgen pågår. Utredningar pågår också vid kommunledningskontoret avseende kommunens samlade ekonomi- och personalresurser samt om att bilda en ny sammanhållen organisation för försörjningsstödet, integrationsfrågorna och arbetsmarknadsåtgärder med arbetsnamnet Välfärd och Utveckling. Verksamhetens effektmål Kommunstyrelsen skall samordna och övervaka de mål och delmål, som varje nämnd enligt kommunfullmäktiges reglementen eller de kommunala bolagen enligt sina ägardirektiv skall redovisa och utvärdera. Kommunfullmäktige har fördelat ansvaret för kommunens uppgifter mellan nämnder och kommunala bolag. Utifrån de av kommunfullmäktige fastställda strategiska inriktningsområdena så har kommunstyrelsen följande målsättningar. För fokusområdet livskvalitet med hälsa, trygghet och boende som delkomponenter: Att genom den översiktliga planeringen för mark och vatten eller på annat sätt främja ett allsidigt bostadsbyggande inom kommunen. Att aktivt och förebyggande i samarbete med andra myndigheter arbeta för att Trelleborg skall vara en kommun där invånarna kan känna sig säkra och trygga Att öka det medborgerliga inflytandet och främja ett demokratiskt samhälle. Stimulans av nya former för att öka demokratin utgör ett komplement till den representativa demokratin, där syftet är att mellan de allmänna valen öka det medborgerliga deltagandet i den politiska processen och samhällslivet i stort. För fokusområdet arbete med näringsliv, utbildning, och självförsörjning som delkomponenter: Att aktivt arbeta för att erforderliga statliga eller regionala infrastruktursatsningar kommer Trelleborg till del. Att stimulera det befintliga näringslivet, arbeta för nya företagsetableringar samt på sikt öka differentieringen inom kommunens näringsliv. Trelleborg skall på ett effektivt, rationellt och miljöanpassat sätt ta emot och förmedla transporter på väg, järnväg och till sjöss. Att främja tillskapandet av nya jobb och vidta aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att minska arbetslösheten och därmed öka välfärden. 7

9 För fokusområdet långsiktig hållbar tillväxt med miljö, ekonomi och infrastruktur som delkomponenter: Att ge trelleborgarna god service, trygghet och omvårdnad i livets alla skeenden är det övergripande målet för den totala kommunala verksamheten. För att kunna utföra den uppgiften långsiktigt och på bästa sätt krävs en god ekonomisk hushållning Att arbeta för en långsiktig hållbar utveckling av miljön i Trelleborg samt för en ökad miljömedvetenhet hos kommunens verksamheter. Nuvarande och tillkommande generationer i Trelleborg skall tillförsäkras en god miljö Att med beaktande av över tiden tillgängliga resurser för den kommunala servicen främja en positiv befolkningstillväxt i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsmål. Trelleborg skall vara en kommun som folk vill söka till för att bosätta sig där. För fokusområdet upplevelser med besöksmål, kultur och fritidsaktiviter som delkomponenter: Att marknadsföra och sprida kunskap om Trelleborg i regionalt och nationellt perspektiv Verksamheten 2010 Allmänt sett kan konstateras att kommunstyrelsens budget för 2010 har en klar inriktning mot att vara konjunkturstödjande och bla förbättra arbetsmarknadsläget i kommunen. I denna satsning ingår bla att den arbetsmarknadssekreterare som projektanställdes under 2009 fortsätter sitt arbete under Detta för att skapa och samordna kommunala platser inom FAS 3 och aktivitetsinsatser Lyft. Satsningen på Ung Framtid Alternativet skall genomföras oberoende av om medel kommer via EFS-rådet eller ej, vilket gör att särskilda medel avsätts för detta i budgeten. Vidare sker en satsning på särskilda kompetenshöjande insatser för personer med långvarigt bidragsberoende. I stödåtgärderna under 2010 ingår också en särskild konjunkturbuffert på tkr. Av verksamhetsplanen framgår också att den uteblivna kompensationen för avtalsrörelsen år 2010 föres vidare inom kommunstyrelsens förvaltning på så sätt att de olika avdelningarna i sin tur får svara för detta sparbeting i förhållande till föregående år. Fysioteket kommer sedan regionen ändrat sin organisation för dessa frågor att läggas ner inom kommunen. Resursen för samhällsutveckling under kommundirektörens ansvar minskar avsevärt, liksom att ett antal investeringar på Hemsidan och Slättnet får anstå något år. Navigatorcentrum kommer under året att behöva ha tillgång till större lokaler. I övrigt kommer verksamheten vid kommunstyrelsens förvaltning liksom vid hela kommunen att vara mycket beroende av den allmänna utvecklingen inom ekonomin. Verksamheten 2011 och framåt Med de förstärkningar som skett under sommaren och hösten 2009 avseende kommunens ökade skatteintäkter och ökade statsbidrag i budgetpropositionen ges förutsättningar att klara den totala verksamheten under 2010 utan alltför drastiska förändringar eller neddragningar. Av budgetpropositionen framgår samtidigt att de ökade statsbidragen utgör en engångssatsning för 2010 och med denna utgångspunkt kan 2011 och åren framåt bli besvärliga. Någon reserv för om engångssatsningen inte kommer att fortsätta har det inte funnits utrymme för i föreliggande budgetförslag, med följd att den allmänna tillväxten i samhället och utvecklingen av landets ekonomi kommer att spela en helt avgörande roll för kommunens verksamhet 8

10 Personalekonomi Antal tillsvidareanställda minskar med netto 7 personer under 2010 i jämförelse med budget Förändringen beror i huvudsak på att Ungdomsenheten fördes över till Fritidsnämnden respektive Skolnämnden den 1 juli 2009, en minskning med 15 personer. Samtidigt sker det en resursförstärkning inom Arbets- och försörjningsenheten vilket också inkluderar en överföring av ansvaret för introduktionsverksamheten för nyanlända flyktingar mm ifrån Individ- och familjeomsorgsnämnden. Detta tillskott innebär en ökning med 4 personer. Vidare inrättas under 2010 en ny tjänst som samhällsbyggnadschef och en resurs som kostchef/upphandlare överföres ifrån Skolnämnden till Kommunstyrelsen. I övrigt sker det personalförändringar inom bla IT-enheten (IT- tekniker skolan) och ekonomikontoret. Under kommande år 2011 och 2012 bedöms antalet tillsvidareanställda ligga på en konstant nivå. Antalet årsarbetare beräknas inte alls sjunka lika mycket vilket beror på en ökning av projektanställningar som till stora delar är externt finansierade. Sjukfrånvaron är låg nivå på Kommunstyrelsen och målsättningen är att bibehålla denna låga nivå. Utbildningskostnader per anställd inkluderar kursavgift, arbetstid, resor, kost och logi. Utbildningskostnaderna beräknas ligga kvar på samma nivå som 2008, cirka kronor per anställd. Kompetensutveckling är viktigt för kommunstyrelsens arbete för att kunna tillhandahålla kunskaper som övriga förvaltningar efterfrågar. Personalomsättningskostnaderna beräknas fortsätta ligga på drygt en halv miljon kronor per år för att kunna rekrytera kvalificerad personal till Kommunstyrelsen. Spec Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare 99,3 87,4 84,4 Sjukfrånvaro i % 2,1 3,0 2,0 Utbildningskostnader /anställd tkr Personalomsättningskostnader tkr Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall denna täckas inom ovanstående ram. 9

11 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnads utvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Angående verksamhetsförändringar/överföringar som påverkat jämförelsen se första sidan. Vidare skall beaktas att i personalkostnaden för 2010 ingår en budgetreserv för eventuella vikariekostnader inom EU projektet Likabehandling på 2 milj kr och under övriga kostnader en Konjunkturbuffert på 6,2 milj kr. Verksamhetens finansiering tkr Kommentarer: Kostnadsökningen mellan 2006 och 2007 beror främst på firandet av Jubileumsåret och den genomförda Leva och Bo mässan. I övrigt är verksamhetsförändringar/överföringar kommenterade på första sidan. Utvecklingen mellan 2009 och 2010 påverkas dessutom av två budgetreserver på 2 respektive 6,2 milj kr. Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Observera att jämförelsen redovisar den beslutade driftramen och ej de redovisade nettokostnaderna. Driftramen är i detta sammanhang att betrakta som ett kommunbidrag, dvs andelen tillskjutna skattemedel. Jämförelsen påverkas bla av de verksamhetsöverföringar som framgår av första sidan. Dessutom under 2007 av Jubileumsfirandet och Leva och Bo mässan. Kommentarer: Minskningen i budget 2009 jmfrt med budget 2008 omfattade sex årsarbetare. I dessa ingick 1,5 årsarbetare inom Överförmyndarnämnden, då denna redovisas separat från 2009, och pensionsavgångar som inte återbesattes. I budget 2010 är nettominskningen 3 årsarbeten. Förändringen kommenteras under avsnittet Personalekonomi. Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall denna täckas inom ovanstående ram. 10

12 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmål inom livskvalitet Demokratin Antal inkomna medborgarförslag utfall tom sept 09 Antal avgjorda medborgarförslag Utfall tom sept Trygghet o boende* Andelen % med känsla av osäkerhet i det egna bostadsområdet - kommunen 7,4 - Skåne 12 Andelen % som blivit utsatta för hot om våld - kommunen 6,8 - Skåne 6 Andelen % som blivit utsatta för fysiskt våld - kommunen 3,3 - Skåne 3,3 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall denna täckas inom ovanstående ram. *Källa Region Skåne Folkhälsorapport

13 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmål inom arbete Öppen arbetslöshet Öppet arbetslösa i % av befolkningen år enligt AF oktober månad resp år - kommunen 2,5 4,5 - Skåne 2,7 4,3 - riket 2,6 4,2 Öppet arbetslösa i % av befolkningen år enligt AF oktober månad resp år - kommunen 4,6 7,7 - Skåne 4,0 5,5 - riket 4,4 6,2 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall denna täckas inom ovanstående ram. 12

14 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmål långsiktligt hållbar tillväxt God ekonomisk hushållning* Driftresultatets minsta andel % av skatter o statsbidrag 2,1 (2) Nettoinvesteringarnas maximala andel % av skatter o statsbidrag 10,6 (10) Avskrivningarna och driftresultatets minsta andel % av 69,8 (68) netto-investeringarna Bibehålla soliditeten vid lägst % 59,1(58) Primär kommunal skattesats - kommunen 20,36 20,36 20,36 - Skåne 20,29 20,29 - riket 21,71 20,72 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall denna täckas inom ovanstående ram. *År 2008 utfall med budget inom parantes 13

15 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmål långsiktligt hållbar tillväxt Befolkningstillväxt Antal invånare 31/12 - befolkningsprogn utfall (okt 2009) Procentuell förändring prognos - kommunen 1,3 0,5 0,7 1,1 1,3 - riket * 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 Antal invånare 31/12 befolkningsprognos år år Antal invånare 31/12 befolkningsprogn procentuell förändr år 5,3 2,9 3,2 1,9 1, år 1,1 0,1 0,3 0,9 0,9 Andel utrikes födda % - kommunen 14 - riket 14 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall denna täckas inom ovanstående ram. *Åren enligt SCBs befolkningsframskrivning 2009:1 14

16 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Övriga nyckeltal: Information Vårt Trelleborg Antal nummer Upplagestorlek Trelleborgs Hemsida* Antal besökare Antal besök Medborgarkontoret* Antal besök och telefonsamtal - Biblioteket Sockenvägen Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall denna täckas inom ovanstående ram. *År 2009 tom september månad. 15

17 Verksamhetsplan Revision Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter varav Statsbidrag taxor och avgifter övrigt Verksamhetens kostnader % varav personal % lokaler (ej städ o fast skötsel) % kapitalkostnad % övrigt % Summa nettokostnader % Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2009 men exkl övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 16

18 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader % Summa nettokostnader Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2009 men exkl övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 17

19 Omvärldsfaktorer I revisorernas planering av granskningsinsatser ingår årliga risk- och väsentlighetsanalyser som underlag. Det analysunderlaget påverkas till stor del av omvärldsfaktorer som finanskris, befarat minskat skatteunderlag, ökad arbetslöshet och ökade kostnader för socialtjänst etc. Verksamhetsfaktorer De revisionsplaner som fastställs i början inför varje nytt verksamhetsår revideras löpande under året beroende på hänsyn till olika omvärldsfaktorer som påverkar revisionens fokus. Regeringen har lagt ett förslag att fullmäktigeledamöter inte kan väljas till revisorer i samma kommun eller landsting de är verksamma i. SKL har i remissrundan ställt sig positiva till förslaget och menar att det stärker revisionens oberoende och förtroende. Under 2010 kommer de förtroendevalda revisorerna i Trelleborg att bevaka hur en eventuell ny lagstiftning påverkar revisionen lokalt. Verksamhetens effektmål Revisionens uppgift och mål är att följa den lagstiftning och de rekommendationer som gäller för bedrivande av en effektiv revision. I detta ingår att delta i förändrings- och utvecklingsarbetet för att medverka till att skapa en effektiv kommunal verksamhet och en tillräcklig intern kontroll. Konkret innebär detta bland annat att revisionen inom tilldelade medel genomför de granskningsprojekt som beslutats i revisionsplanen och att träffar med kommunens styrelse och nämnder avlöper enligt plan. Verksamheten 2010 Revisionen skall i enlighet med kommunallagen och fastställt reglemente granska all verksamhet som bedrivs inom styrelsens, nämndernas och bolagens verksamhetsområden i den omfattning som följer av god revisionssed. För att uppnå revisionsmålet upprättar revisorerna, utifrån av kommunfullmäktige tilldelade resurser, årligen en revisionsplan över de granskningsområden som under året kommer att granskas. I planen för 2009 ingår att bevaka hur styrelsen och nämnderna hanterar den ekonomiska krisen med avseende på minskade intäkter och eventuella förändringar av mål och prioriteringar. Om de allmänna prognoserna håller är detta ett område som revisionen under verksamhetsår 2010 kommer att fortsätta granska. Verksamheten 2011 och framåt Årliga risk- och väsentlighetsanalyser baserat på omvärldsanalyser avgör i första hand inriktningen på revisionens granskningsinsatser för 2011 och framåt. Personalekonomi Ej tillämpligt för revisionen då den inte har någon anställd. 18

20 Verksamhetsplan Överförmyndarnämnd Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter varav statsbidrag taxor och avgifter övrigt Verksamhetens kostnader ,37% varav personal ,92% lokaler (ej städ o fast skötsel) ,94% kapitalkostnad övrigt ,17% Summa nettokostnader ,37% Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2009 men exkl övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 19

21 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader ,37% Summa nettokostnader ,37% Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2009 men exkl övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 20

22 Omvärldsfaktorer Utvecklingen av överförmyndarverksamhetens målgrupp (de som är i behov av god man/förvaltare) påverkas inte i första hand av befolkningsförändringar i olika åldersgrupper utan snarare av utbredningen av människors psykiska ohälsa. Samhällets tekniska utveckling har gjort det enkelt för människor att ta lån, göra snabba inköp via Internet samt spela bort stora summor. Detta kan leda till ekonomiska problem och även bidra till psykisk ohälsa vilket kan leda till behov av hjälp av en ställföreträdare (god man/förvaltare). Målgruppens utveckling är också beroende av övriga stödinsatser från samhället såsom utbyggnad av skyddat boende, utveckling av behandlingsinsatser för personer med psykisk ohälsa m.m. Utvecklingen av antalet ärenden är svår att förutsäga då orsaken till att någon behöver stöd av en ställföreträdare påverkas av många olika faktorer. Komplexiteten i ärendena kommer troligtvis att medföra ett ökat behov av förvaltarskap där det tidigare varit tillräckligt med god man. Riksrevisionen har i rapport RiR 2006:5 granskat länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare. Sammantaget visar Riksrevisionens granskning och JO:s tillsyn på en anmärkningsvärd omfattning av allvarliga brister i överförmyndarnas verksamhet. Dessa leder i slutänden till rättsförluster för de huvudmän som samhället har åtagit sig att skydda. Massmedia har i ett antal fall också uppmärksammat brister i överförmyndarnas verksamheter. Det måste påstås att verksamheten är påpassad och kommer att fortsätta vara det. I snitt har ungefär 1 % av befolkningen god man eller förvaltare. Den kritik som redovisas ovan anvisar en generell brist. I rapporten anges kompetensfrågor som ytterst viktiga. Verksamhetsfaktorer I Överförmyndarnämndens verksamhet ingår att utöva tillsyn över hur olika ställföreträdare (förmyndare, gode män och förvaltare) sköter andra personers ekonomi och bevakar deras rättigheter/skyldigheter. I verksamheten ingår myndighetsutövning som är helt lagreglerad och styrs främst av bestämmelser i föräldrabalken. Överförmyndarnämndens verksamhet har påverkats av förändringar i lagstiftningen (propositionen 2007/08:150 om Förmyndarskapsrättsliga frågor ) som trädde i kraft från och med om överförmyndarnämndens skyldigheter beträffande skyddet av barns ekonomiska förhållanden. En lagrådsremiss baserad på förslag som framkommit i Ärendeutredningen (SOU 2007:65) förväntas. Där finns förslag som påverkar överförmyndarverksamheten. Om- när, förslagen i utredningen kommer att genomföras innebär det att uppgifter som idag handläggs av tingsrätten kommer att handläggas av överförmyndarnämnden. Det innebär bl.a. att överförmyndarnämnden själv ska fatta beslut om att anordna godmanskap enligt 11 kap. 4 FB om den enskilde själv ansöker eller samtycker och ärendet inte är tvistigt. Sådana beslut fattas idag av tingsrätten. En förutsättning för ett genomförande är att det vidtas kompetenshöjande åtgärder för överförmyndarnämndens tjänstemän. 21

23 Verksamhetens effektmål och verksamheten 2010 Det är viktigt att ha en professionell tillsynsverksamhet för att garantera rättssäkerheten för de huvudmän som är beroende av stödinsatser. Använda de ekonomiska resurserna på ett klokt och avvägt sätt. För att behålla uppdragstagarna är det angeläget att arvodena och ersättningarna till dem kan hållas på den nivå de gör i nu läget. Alla årsräkningar som inkommit i rätt tid och är kompletta ska vara granskade och arvodet utbetalas senast den 30 juni samma år. Målet följs upp i augusti. Förbättra servicen till ställföreträdare genom att erbjuda målgruppsanpassad utbildning och utveckla och effektivisera verksamheten på överförmyndarnämndens kansli. Utöka samarbetet mellan tingsrätten och socialtjänsten. På sikt bör det medföra kortare handläggningstider och i flera ärenden även mindre ingripande åtgärder än anordnande av ställföreträdarskap. Resultat och effekter Om målen uppnås leder det till mer nöjda medborgare vilket i sin tur minskar antalet klagomål på överförmyndarnämnden. Verksamheten 2011 och framåt År 2008 fanns 371 aktiva ärenden hos överförmyndarnämnden. År 2009 hade antalet ärenden stigit till 413 st. Den stora volymökningen förväntas fortgå. Utvecklingen av antalet ärenden är svår att förutsäga då orsaken till att någon behöver stöd av en ställföreträdare påverkas av många olika faktorer. Komplexiteten i ärendena kommer troligtvis att medföra ett ökat behov av förvaltarskap där det tidigare varit tillräckligt med god man. I övrigt se under Omvärdsfaktorer. Personalekonomi (Kommentarer kring utvecklingen av nedanstående) Spec Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % Utbildningskostnader /anställd tkr Personalomsättningskostnader tkr Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2009 men exkl övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 22

24 Verksamhetsplan Valnämnden Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter varav statsbidrag taxor och avgifter övrigt Verksamhetens kostnader varav personal lokaler (ej städ o fast skötsel) kapitalkostnad övrigt Summa nettokostnader Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall denna täckas inom ovanstående ram. 23

25 Verksamheten 2010 Valnämnden i varje kommun är lokal valmyndighet. Valnämnden svarar för att planera och samordna genomförandet av valet och folkomröstningar. Valnämnden i Trelleborg består av 8 ledamöter och 6 ersättare. Trelleborgs kommun är indelad i två valkretsar med 14 respektive 13 valdistrikt i vardera valkretsen. Valnämnden utser röstmottagare, ser till att det finns vallokaler och röstningslokaler i kommunen och har också ansvaret för förtidsröstningen. Valnämnden svarar också för den preliminära räkningen av rösterna dels på valkvällen och dels på onsdagen i veckan efter valdagen. I samband med valet är cirka 220 röstmottagare engagerade. Söndagen den 19 september 2010 är det val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Antalet röstberättigade i Trelleborg uppgår till i riksdagsvalet och till , varav är utländska medborgare, i kommunfullmäktigevalet. Valdeltagandet i kommunfullmäktigevalet 2006 i Trelleborg uppgick till 78,87 %. En nyhet i samband med Europaparlamentsvalet 2009 var att förtidsröstningen genomfördes på köpcentren Maxi, Willys och Citygross. Denna form av förtidsröstning föll väl ut och kommer förmodligen även att genomföras under valet

26 Verksamhetsplan Fritidsnämnden Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter ,0 varav Statsbidrag taxor och avgifter övrigt , ,8 Verksamhetens kostnader ,2 varav personal fastighetskostnader kapitalkostnad övrigt , , , ,1 Summa nettokostnader ,8 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och OBS I budget 2009 ingår ej tilläggsbudgeten med 530 tkr, vilka utgör 465 tkr (lokalhyra Badhuset) och 65 tkr (kapitalkostnader tennisanläggning Albäck). Även de 4010 tkr som fritidsnämnden erhöll vid övertagandet av ungdomsenheten vid halvårsskiftet 2009 ingår ej. 25

27 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader 100 Nämnds- och styrelseverksamhet Fritidsverksamhet ,0 340 Idrotts- och fritidsverksamhet ,7 350 Fritidsanläggningar Flyktingmottagning Hamnverksamhet Kommersiell verksamhet Övrig gemensam verksamhet - fördelade Summa nettokostnader ,9 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

28 Omvärldsfaktorer Allmänt Den ekonomiska nedgången som påverkar kommunernas verksamhet är en stor fara som drabbar både personal och invånare på ett negativt sätt. Finanskrisen, varsel och uppsägningar gör att människor idag har mindre pengar att spendera bland annat på sin fritidsverksamhet. Vår målsättning är att bibehålla låga priser med fortsatt hög kvalitet. Låg inflationstakt och lågt ränteläge för tillfället gör att våra kostnader hålls nere. Inflyttningen är stor både inom Öresundsregionen och till Trelleborg. De senaste åren har befolkningen i Trelleborg ökar konstant. I maj 2006 passerades gränsen för invånare och nu är kommunen med rask takt på väg mot Trelleborg är den sjätte största kommunen i Skåne efter Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad och Hässleholm. Ett större antal kommuninvånare innebär att antalet ungdomar ökar. Då blir vikten av att ha bra mötesplatser allt större. När vi får ett växande antal aktiva i föreningslivet och ungdomsverksamheten behöver fritidsnämnden mer pengar för att klara av den ökade efterfrågan. Att ge ungdomarna bra förutsättningar att utvecklas till goda, självständiga medborgare är en viktig uppgift för samhället. Föreningslivet är en trygg och bra mötesplats för alla. Idrotts- och fritidsanläggningar Med anledning av den stora befolkningsökningen i Trelleborgs kommun samt av att vi lever i ett mångkulturellt samhälle kan efterfrågan på andra idrotter och fritidsaktiviteter komma ifråga. Behov av nya fritids- och idrottsanläggningar kan uppstå. Badhuset Den finansiella krisen som råder i hela världen drabbar även Badhuset. Det märks bland annat på färre antal besökare, vilket leder till minskade intäkter. Flera badanläggningar drivs idag av privata företag. Detta är en trend som ökar i snabb takt. Ungdomsgårdar En trend i Skåne framför allt men även i övriga Sverige har varit att lägga ner fritidsgårdar. Malmö är ett gigantiskt exempel på felsatsning och resultatet blir Rosengårdsproblemet, där man nu snabbt framför allt saknar fritidsgårdar. De senaste två åren har en del kommuner i Skåne begått samma misstag. De försöker nu hitta lämpliga lokaler och utbildad personal för att återställa ordningen och åter hitta ungdomarna för att ge dem en bra sysselsättning igen. Det var ett dyrt felsteg som drabbar framför allt de svagaste och det tar tid att reparera. I Trelleborg finns inte detta problem eftersom kommunen satsar på ungdomsverksamhet och försöker utveckla den ytterligare. Ett lagförslag för fritidsgårdar i alla kommuner diskuteras och intresset för förslaget ökar i takt med den stigande kriminaliteten. Verksamhetsfaktorer Idrotts- och fritidsanläggningar Bristen på inom- och utomhusanläggningar är stor, bland annat till handboll, innebandy och gymnastik. Behovet av konstgräsplaner är stort. En ny arena i norra delarna av Trelleborg är en förutsättning för att fotbollen skall kunna utvecklas. 27

29 Badhuset Badhusets café och kök har stängts under hösten 2009 och en omorganisation har genomförts. Detta har inneburit att vi har sagt upp 2,75% tjänster och alla som är anställda på Badhuset framöver är badvärdar som kan utföra alla sysslor. I februari 2010 avslutas en 0,75% tjänst och i augusti 2010 avslutas två heltidstjänster. Badhuschefen har slutat och kommer att erhålla nio månadslöner samt konsulthjälp att söka ny tjänst. Tillförordnad badhuschef är tillsatt. Massagen på Badhuset kommer att läggas ner under vårterminen på grund av bristande lönsamhet och till följd av detta är massören på Badhuset uppsagd på grund av arbetsbrist. Fritidsnämnden beslöt den 17 november att ge förvaltningschef och kommunjurist i uppdrag att arbeta fram ett förslag till utarrendering av driften på Badhuset, som sedan ska presenteras för fritidsnämnden så snart det är möjligt. Badhuset har sedan maj 2007 genomgått omfattande renoveringar. Den gamla delen av badhuset är nu färdigrenoverat med nytt tätskikt (duk) och all kakel och klinkers är utbytt. Duken är även lagd ner i bassängen så att den syns på botten och på sidorna på den djupa delen. 5-meters trampolinen är ny och gjord av lärkträd som ska hålla i många år framöver. Innertaket är nytt med nya lampor i taket och på pelarna uppe vid fönsterna. De gamla stora runda lamporna från 1939 hänger kvar som en ren dekoration. Denna renovering är nu klar och bassängen är öppen för både allmänhet och simklubbar. Under de första veckorna som bassängen var öppen drabbades bassängen av att det var bakterier i vattnet. Detta gjorde att bassängen hölls stängd ytterligare cirka två veckor. I augusti 2009 upptäcktes en läcka från golvet i äventyrsbadet ner i varmvattenbassängen som finns på första våningen, varpå den delen av Badhuset stängdes. Detta drabbade även bubbelpoolen, ångbastun och solariet som finns i äventyrsbadet av stängning. På golvet kommer ett nytt tätskikt (samma som i gamla bassängen) och ny klinkers att läggas. Glaspartiet mellan äventyrsbadet och nya 25:an rivs och ersätts med en 70 centimeter hög uppmurad vägg. Ovanpå den uppmurade väggen kommer ett nytt glasparti att byggas med träram. Dörrpartiet mellan äventyrsbadet och gamla bassängen kommer också att bytas ut till ett glasparti med träram. Renoveringen har nu startat och beräknas vara färdigt till årsskiftet 2009/2010. Alla dessa renoveringar har inneburit och kommer att innebära att Badhuset tappar väldigt mycket intäkter. Badhuset har haft ändrade öppettider och ibland stängt helt eller delvis på grund av alla renoveringar; ibland på grund av säkerheten för badgästerna eller på grund av att vattnet i huset har varit avstängt. Fritidsförvaltningen hoppas att badgästerna som har sökt sig till andra badhus under tiden kommer att hitta tillbaka till ett nytt, fräscht och inbjudande Badhus i Trelleborg. Ungdomsgårdarna Äventyrspedagogiken är viktig och bra pedagogik där man arbetar bland annat med samarbetsövningar. Äventyrspedagogiken innebär ett sätt att se på undervisning och lärande ur ett helhetsperspektiv där hela människan har betydelse och där kunskap och hälsa sätts i centrum. Syftet är att utveckla ungdomars fysiska, psykiska och sociala hälsa. I enheten har vi en äventyrsgrupp som tillsammans med kuratorerna planerar ett program med 28

30 ungdomar från hela kommunen. Detta är en form av integration som kommer att gagna alla inom kommunen; en satsning på ett mångkulturellt Trelleborg. USSP är ett samarbetsprojekt med ungdomsenheten, skola, socialförvaltningen och polis. Avtalet blev skrivet i juni Ledningsgruppen består av Trygghetsrådet, enhetschefer/rektorer samt polischef. Arbetsgruppen består av fyra fritidsledare, fyra socialarbetare, fyra från skolan samt två poliser. De områden som prioriteras inledningsvis är Anderslöv samt Liljeborgsskolan. Kampen mot missbruk har högsta prioritet. Verksamhetens effektmål Allmänt Följande verksamhetsmål är fritidsnämndens verksamhetsmål åren Arbetet med effektmålen pågår under hösten. Skapa förutsättningar för föreningar, barn och ungdomar genom tillgänglighet till lokaler, planer, arenor med mera för aktiviteter och arrangemang Genom att tillse att träning och matcher kan utföras hela året Verka för ett allsidigt utövande av idrott, allt från motion till elitsatsning Bevaka nya detaljplaner så att grönområden, hallar, planer reserveras Fortsätta att arrangera Kul i 5 aktiviteter under sportlovsveckan Skapa förutsättningar för ökad simkunnighet bland barn genom sommarsimskola Fortlöpande utbildning av personalen Utveckla samarbetet med övriga förvaltningar Löpande förbättringar på Dalabadets friluftsområde Strandrensning utförs så att invånarna tillgodoses med fina och rena badstränder Ungdomsenheten Verksamhetsmålen för ungdomsenheten är nya och enligt följande: Ge barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull och stimulerande fritid Ge barn och ungdomar träning i demokrati Få barn och ungdomar att fokusera på och arbeta för sina intressen och livsmål Detta gör vi genom att: Använda ett situationsanpassat arbetssätt som innebär att driva verksamheten och aktiviteterna efter de ungdomar som besöker gårdarna Få med ungdomarna i vårt planeringsarbete och dessutom i det praktiska arbetet Skapa en helhetssyn på ungdomsfrågorna i kommunen 29

31 Skapa ett kreativt arbetssätt som innebär att hjälpa ungdomarna att odla sina intressen och dessutom hjälp med att slussas ut i föreningslivet och livet Nyckelord: Rätt placerade fritidsgårdar Öppethållande på kvällar och helger Utbildad personal Verksamheten 2010 Allmänt Samhällsbilden idag med finanskrisen gör att personaluppsägningar, sammanslagningar, uthyrning av verksamheter och förändringar av förvaltningstillhörighet påverkar vår verksamhet. Bland annat tillhör Ungdomsenheten nu Fritidsnämnden från och med 1 juli års lönerevision ska även rymmas inom nämndens tekniska ram. Badhuset Badhuset kommer att återuppta de populära spa- och glöggkvällarna som har funnits innan renoveringarna. I äventyrsbadet kommer allmänheten att kunna boka barnkalas för de barn och ungdomar som vill ha ett mer äventyrligt poolparty än det som kan erbjudas i varmvattenbassängen idag. Uthyrningen av turk & relaxavdelningen för till exempel möhippor, svensexor med mera kommer att fortsätta. Badhusets polpulära "Mitt-i-poolen-arrangemang" är under planering för underhållning av olika slag. Badhuset värnar för en fortsatt öppenhet och tillgänglighet för simklubbarna så de kan utvecklas och fortsätta att satsa på sin verksamhet och på sina elitidrottare. På grund av fastighetsförvaltningens investering på 10,9 Mkr ökade vår lokalhyra med 900 tkr. Badhuset har endast fått 450 tkr i kompensation för detta vilket avsåg andra halvåret 2008, de andra 450 tkr som Badhuset skulle fått för våren 2009 har uteblivit. Ungdomsenhet Konsekvensbeskrivning En tendens är att de respektive gårdarnas verksamhetspengar (medel som går direkt till arbetet med ungdomar) blir allt mindre eftersom de fasta kostnaderna tar mer och mer av den totala budgeten. Detta är inte bra eftersom det drabbar ungdomarna direkt som dessutom redan är en utsatt grupp. Eventuella besparingar på en viktig verksamhet får negativa konsekvenser av olika slag som i sin tur kostar samhället mångdubbelt mer. Fastighetsförvaltningen har budgeterat med en hyreshöjning på Gasverket med 658 tkr/år för en nyligen avslutad renovering som hamnat på cirka 2,5 Mkr. 30

32 Behov: Renovering/ombyggnad av skateboardanläggningen på Gasverket 2010 Ny lokal till fritidsgården i Smygehamn 2010 Utbytesverksamhet i Europa 2010 Verksamheten 2011 och framåt Idrotts- och fritidsanläggningar Om Söderslättshallen i framtiden byggs om till en kombinerad idrotts- / arrangemangshall, så behövs det inte byggas en ny arrangemangshall i Trelleborgs kommun. A- och B-hall kan användas som konserthall om flyttbar scen installeras som lätt kan tas bort inför idrottens behov. Bra akustik behövs, eventuella tillbyggnader av loger till artister, till- och påfart för att lasta av och på till hallarna samt fler parkeringsplatser. Badhus När Badhuset är färdigrenoverat och har fått en rejäl ansiktslyftning räknar fritidsnämnden med att det kommer många besökare. En fortsatt ökad inflyttning till Trelleborgs kommun ger ett ökat antal besökare. Fritidsnämnden fortsätter att utveckla sina verksamheter och komma med nya och inspirerande aktiviteter för badgästerna. Badhuset fortsätter samarbeta med och för simklubbarna och deras verksamhet. Personalen forsätter att utvecklas och inspireras av utbildningar, föreläsningar och kickoffer inom våra verksamheter, vilket även badgästerna kommer att ha nytta av. Ungdomsgårdar En framtida satsning på en fritidsgård på väster gör att kommunen är rustad för att möta alla ungdomar. Nya och mer ändamålsenliga lokaler för fritidsgården i Smygehamn är framöver viktigt för att kunna bedriva en för ungdomarna attraktiv fritidsverksamhet. En klättervägg i kommunen ger ytterligare ungdomar en meningsfull fritidsaktivitet. Personalekonomi Förändringar mellan budget 2009 och budget 2010 beror på att Ungdomsenhetens personal ingår 2010 Spec Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare 39,4 40,0 57,8 Sjukfrånvaro i % 4,1 3,5 4,0 Utbildningskostnader /anställd 5,4 4 4,0 tkr Personalomsättningskostnader tkr

33 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnads utvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Kommentarer: 2009 togs à-pris-rutinen bort ingår ungdomsenheten. Verksamhetens finansiering tkr Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Kommentarer: 2010 ingår ungdomsenheten. Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

34 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmålen: Söderslättshallen Antal besök Nettokostnad kr / besök 37,38 38,79 43,43 43,64 44,23 Badhuset Antal besök Nettokostnad kr / besök 72,46 64,22 59,26 59,89 57,48 Anläggningar: Antal fotbollsplaner Antal tennisbanor Antal badplatser Antal campingplatser Antal fotbollspl. grus Antal konstgräsplan Söderslättshallen Maglarsp Skyttecentr Vångavallen Badhus Tennishall Albäck Motionsslinga Albäck Fritidsgårdar Fritidskostnad per invånare (kr) 1317, , , , ,73 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

35 Verksamhetsplan Kulturnämnden Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter x) ,9 varav Statsbidrag ,7 taxor och avgifter ,2 övrigt x) ,6 Verksamhetens kostnader ,0 varav personal ,0 fastigheter ,1 kapitalkostnad ,6 övrigt ,1 Summa nettokostnader ,2 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och x) här ingår AMS-bidrag med tkr som ej är budgeterade. Samma belopp är ej budgeterat i personalkostnader samtliga år! 34

36 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader 100 Nämnds- och styrelseverksamhet ,8 312 Allmän kulturverksamhet ,3 315 Allmän kulturverksamhet, övrigt ,3 316 Museiverksamhet ,7 317 Stöd till kulturverksamhet ,4 320 Bibliotek ,3 330 Kulturskola ,8 335 Kulturverksamhet ,0 810 Kommersiell verksamhet Summa nettokostnader ,2 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

37 Tänkvärt! Trelleborgs kommun ligger i ett extremt expansivt område i Öresundsregionen, vilket är både positivt och negativt. Utbudet är enormt runt omkring, vilket gör att Trelleborgs kommun måste bestämma sig för var i regionens utbudsflora kommunen ska lägga sig när det handlar om evenemang, arrangemang och kulturutbud. Det är dags att ta dessa frågor på allvar om Trelleborgs kommun vill vara med i den allt snabbare samhällsutvecklingstakt som råder. En kommuns attraktion bygger till största delen på vad just kultur- och fritidssektorerna kan erbjuda. I detta innefattas även besöksnäringen med hotell, vandrarhem, handel, restauranger, caféer mm. Ingen turist besöker en kommun för att den har bra förskoleverksamhet, inte heller är det enbart skolor och vård som ensamt utgör en kommuns attraktion för nyinflyttning. För att en kommun ska lyckas med såväl inflyttning som turism krävs det ett samspel mellan alla verksamheter där de mjuka verksamheterna utgör en extremt viktig del. Ovanstående är väl känt i framgångskommunerna runt om i regionen t.ex. Helsingborg, Malmö, Lund och Ystad där man aktivt gjort stora satsningar på framförallt kultur, men även på turistnäringen samt idrotts- och fritidsektorn 36

38 Omvärldsfaktorer Allmänt: I ett läge där samhället befinner sig i en ekonomisk kris ställs allt högre krav på just kultursektorn. När människor mår dåligt och kanske har ont om pengar blir kulturens värde ännu större och viktigare. Tyvärr avspeglar sällan detta faktum sig när det gäller fördelning av ekonomiska resurser till kultursektorn utan oftast tvärt om. För att citera en av historiens mest kända och skickliga ledare Winston Churchill; En hög brittisk general ställde frågan till Churchill hur han tänkte när han satsade en massa pengar på kultur i stället för på bomber, granater och rikets försvar varpå Churchill svarade att om vi inte har någon kultur så har vi heller inget att försvara. Biblioteken: Undersökningar har fastställt att barn och ungdomars läsvanor påverkar deras möjligheter att tillgodogöra sig kunskap och information i högre utbildning, men också i yrkeslivet. De framtida möjligheterna för Trelleborg att utvecklas som kommun i den riktning som kommunledningen pekat ut hänger nära samman med vilka förutsättningar invånarna ges för att under livet ställa om, utveckla och underhålla sin kompetens. I en sådan utveckling är en av byggstenarna ett fungerade folkbibliotek. Bibliotek har genom sin verksamhet tillgång till informations- och kunskapsresurser, möjligheter att stödja såväl formell som informell utbildning och vara ett stöd för alla medborgares löpande kompetensutveckling och informationsinhämtning. Folkbiblioteken tillhandahåller också kulturella värden och upplevelser som ökar i betydelse i svåra tider. De besparingar som drabbat biblioteken inom grund- (och gymnasieskolorna) i Trelleborg kan medverka till att behovet av biblioteksservice hos de skolelever som mist tillgången till bibliotekariekompetens kan medföra ett ökat tryck på folkbiblioteken i Trelleborg. Med ytterligare neddragning av de medel som ställs till biblioteksverksamhetens förfogande riskerar den ekonomiska krisen att försämra biblioteksservicen till Trelleborgs kommuninvånare. Detta kan förmodas drabba barn och ungdomar särskilt hårt och därför drabbas Trelleborgs kommun inte enbart kortsiktigt. Kulturskolan: Om det ses till hur intresset för de traditionella ämnena inom musik ur ett nationellt perspektiv så är det bara att konstatera att det är ett vikande intresse i allmänhet och i synnerhet för blåsämnena. Detta i sin tur påverkar orkesterverksamheten som är en viktig del i skolans utåtriktade verksamhet. Det råder dock ingen passivitet för att råda bot på rekryteringsproblematiken utan det arbetas med både interna och externa projekt i olika former av samarbete med andra instanser och aktörer men dessa ger inte alltid tillräckligt stor effekt. En viktig del och en möjlig väg ut för att kunna lyckas med det uppdraget att värna om de traditionella ämnena skulle vara att få möjlighet att komma in med undervisning i grundskolan på skoltid. De kommuner som har arbetat efter denna modell kan visa på ett gott underlag av elever. Knäckfrågan är att kulturskolans undervisning är avgiftsbelagd och detta gör det är svårt att få gehör hos grundskolan eftersom avgifter inte är tillåtna i denna verksamhet. Skillnaden är dock att det inte är grundskolan som skulle ta ut en avgift utan det är Kulturskolans verksamhet som skulle göra det. Det Kulturskolan således behöver grundskolans hjälp med är att få tillåtelse till att eleverna skulle behöva få gå ifrån ordinarie undervisning för sin instrumentalundervisning och då utan att vare sig 37

39 undervisningsresultat eller måluppfyllelse av läroplan blir lidande. De ständigt påvisade positiva resultat som görs mellan kopplingen av att utöva musik och förbättrade resultat i övrigt skolarbete gör att detta borde ligga i ett kommunövergripande intresse att hitta en lösning till vilket skulle möjliggöra att Kulturskolans verksamhet kan lyckas med sitt uppdrag även i ett längre framtidsperspektiv. Museet, Axel Ebbes Konsthall och Trelleborgen: Trelleborg befinner sig i ett expansivt skede. Trelleborg är en av Sveriges allra äldsta städer och har en spännande historia. Museerna står för minnet och för vården och spridandet av kunskapen om historik, människor, föremål, byggnader etc. Museerna riktar också in sig på såväl nutid som framtid, deltar i samhällsdebatten och låter inte minst de sköna konsterna väcka lust och kreativitet för en meningsfylld fritid. Särskilt viktig är den museiledda skolpedagogiken, ett lustfyllt hands-on-lärande som tagits emot mycket positivt av såväl lärare som elever och som också attraherar annars läströtta barn. En stor del av museernas besökare är människor som kommer från andra kommuner, eller länder, och som kommer hit speciellt för att titta på utställningarna. Resandeströmmen har, delvis tack vare valutaeffkterna, ändrats och många svenskar turistar här hemma. Även danskarna kommer i strid ström över Sundet. Detta bör museerna kunna utnyttja. Trelleborgen har redan märkt av en ökning av antalet danskar och med museets nya centrala placering bör antalet turistande besökare öka märkbart. Om det är det ekonomiska läget eller förändrade vanor av annan anledning så har å andra sidan antalet korta dagsturer med turistbussar minskat. Denna typ av gruppbesök, ofta pensionärsorganisationer, kyrkliga samfund mm har nästan helt försvunnit. Parken: Fortsätter den finansiella krisen kommer det på sikt att innebära att allt fler externa aktörer inte kommer att ha råd att förlägga konferenser till Parken. Detta gör att lokalerna inte kommer att kunna hyras ut. Se vidare i swotanalysen under 2010 och framåt. Verksamhetsfaktorer Allmänkulturen Den faktor som den närmaste tiden kommer få störst effekt är troligen den inflyttning i kommunen som sker. Nya människor med annan bakgrund och med andra värderingar kommer också ställa andra krav på det allmänna kulturutbudet. Samhällets allt snabbare förändring ställer också krav på förändringar och förbättringar för kulturlivet. Biblioteken Offentlig nationell statistik visar att Trelleborgs bibliotek trots låg driftbudget, liten personalstyrka, litet antal medier har relativt generösa öppettider och relativt gott utnyttjande. Biblioteket som har fler än besökare per år fyller en viktig funktion för att ge tillgång till upplevelser och information samt främja läsförståelse, en förutsättning för kunskap. Bibliotekets funktion blir ännu viktigare i tider av stigande arbetslöshet och ökande tillströmning till utbildningar. Kulturskolan 38

40 Att Kulturskolans lokaler i Kockska Huset är maximalt utnyttjade är sedan tidigare känt. Det har även varit diskussioner om utbyggnad, vilket skulle göra möjligt för bland annat dansen att expandera som ämne då den enda stora lokalen i huset är hårt belastad med begränsad tillgång. Det skulle även skapa en bättre arbetsmiljö för lärarpersonal om en tillbyggnad gjordes för den del av verksamheten som är ljudstark såsom slagverk, pop och rock etc. Detta är en investering i byggnation som skulle komma att gynna Kulturskolans verksamhet under lång tid framöver. Museet och Axel Ebbes Konsthall Museets nya centrala läge, fräscha lokaler och nya utställningar bör attrahera och dra många nya besökare. Lokalerna kommer att invigas allt eftersom de olika utställningarna blir färdiga och genererar därmed återkommande besök. Att museum och Konsthall nu kommer att ligga så nära varandra, bör betyda att besöken ökar på båda ställena. Parken Parkens verksamhet kan framöver i alla fall delvis komma att förändras med tanke på den skärpta lagen om osund konkurrens. Om Parken inte skulle kunna driva sin konferensverksamhet så kommer det att få synnerligen allvarliga ekonomiska konsekvenser. Trelleborgen Trelleborgens budget är mycket stram och såväl verksamhet som yttre miljö kommer att bli lidande av detta. Vidare är det svårt för kulturnämnden att hantera Trelleborgen beroende på att ingen arbetsro ges eftersom det ständigt pågår debatt och utredningar kring Trelleborgens huvudmannaskap. 39

41 Verksamhetens effektmål baserade på budget 2010 smakriktningar. Arbetet skall fortsätta med vården, underhållet och synliggörande av vårt kulturarv. Föreningarna, studieförbunden och andra aktörer ska stödjas i sin verksamhet såväl ekonomiskt som via arrangemangsstöd. Evenemang, utställningar etc. med professionella utövare för alla åldrar och smakritningar ska årligen genomföras. forskningsmöjligheter för alla kommuninvånare. Barn- och ungdomsverksamheten ska prioriteras med läsfrämjande åtgärder. Biblioteket ska via modern teknik vara ett bibliotek i framkant. Trelleborgs Kulturskola ska anses vara en av Sveriges ledande kulturskolor. permanenta utställningar samtidigt som tillfälliga utställningar ska locka många besökare. Museet ska också ha stor betydelse för det kulturarvsfrämjande arbetet med sina samlingar av bl.a. textilier, foton, verktyg mm. Modern teknik ska genomsyra utställningarna så att även yngre människor lockas. På både museet och Axel Ebbes Konsthall ska god och spännande konst kontinuerligt ställas ut. -, kultur- och föreningshus. sommarhalvåret med schemalagda evenemang och därmed bli en naturlig samlingspunkt för trelleborgare och turister. i centrum. Området ska vara ett välbesökt turistmål där kulturarvet ska ha en stor roll. 40

42 Verksamheten 2010 Allmän kulturverksamhet Denna del av verksamheten är under ständig fortsatt utveckling. Ett av målen är att stödja föreningarna med verksamhetsbidrag och projektbidrag. Viktigt är också att engagera professionella kulturutövare och få dessa till Trelleborg. Den ljud- och ljustekniska avdelningen är en resurs som på ett tydligt sätt höjer standarden. Konsekvenser: De minskade resurserna till den allmänkulturella delen kommer att slå hårt mot alla fria kulturutövare och föreningar. Bidragen och det scentekniska stödet är oerhört värdefullt och kvalitetshöjande för kommunens arrangemang. Budgetminskningen kommer att medföra färre arrangemang, försämrad scenteknik, minskade bidragsmöjligheter till externa aktörer, minskade satsningar på speciella målgrupper såsom barn och unga samt äldre. Skördefest, Kulturnatt, Valborg m.fl är arrangemang som troligen inte kommer att kunna genomföras i samma omfattning. Barn och ungdomskultur Samarbetet med skolförvaltningen ang skolteater fortsätter, elever ser teater eller konserter årligen. Även uppsökande teater för förskolorna på landsbygden sker. UKM-festivalen har blivit en alltmer viktig verksamhet. Många andra barn- och ungdomsprojekt bedrivs inte minst ute på de olika institutionerna. Konsekvenser: Minskade resurser till den allmänkulturella delen som är avsatta för barn- och ungdomskultur kommer att innebära att t.ex. UKM är i fara. Biblioteken De satsningar som Trelleborgs bibliotek inlett för bättre utnyttjande av resurser och kompetenser för att främja läsandet och öka tillgängligheten till såväl information, kunskap och upplevelser har fått positiv respons. Den läsecirkel som redan lanserats är fulltecknad och en väntelista har upprättats. Individer och grupper kontaktar biblioteket för fördjupad information om bibliotekets resurser och för informationssökning. Samarbete med skolor och för att motverka brist på skolbibliotek på alla skolor och för att stärka barns läsning och lärande har inletts, liksom insatser för att förmedla kunskaper om biblioteket och dess resurser anpassade till olika grupper av funktionshindrade. Konsekvenser: Minskade resurser kommer att negativt påverka bibliotekets möjligheter att förvärva och erbjuda Trelleborgs invånare tillgång till såväl böcker som tidningar och tidskrifter och andra medier. Detta kommer att få konsekvenser även på lång sikt exempelvis i form av luckor i bibliotekets mediebestånd. Vidare kan huvudbibliotekets öppettider komma att inskränkas och stängningar ske på grund av sjukdom och på grund av brist på medel för vikarier. 41

43 Kulturskolan Kulturskolan har fortsatt att bredda utbudet och förutom musik, dans, film och teater har sedan läsårsstarten 2009 även bild & form lagts till utbudet. Inom de senare ämnena har det innan inte funnits någon verksamhet som riktats till barn och ungdomar i Trelleborg, vilket gör att måluppfyllelsen att Kulturskolan ska ha ett utbud som tilltalar så många som möjligt nu känns ytterligare ett steg närmre. Konsekvenser : Den budget som kulturskolan har inför 2010 innebär givetvis en kvalitetssänkning av skolans verksamhet så tillvida att materiellt ges i princip inga möjligheter till inköp av pedagogiskt material till undervisningen. Det mest märkbara kommer dock att vara att möjligheten att ta in vikarie då ordinarie personal är frånvarande pga. sjukdom el. annat inte finns. Det får den effekten att kontinuiteten blir lidande och med risk för ett svalnande intresse från elevernas sida samt att det inte går att uppfylla den lektionsgaranti som utlovats. Museet och Axel Ebbes Konsthall 2010 blir ett hektiskt år för Trelleborgs museum som redan i januari öppnar i sina nya lokaler. Till att börja med kommer olika tillfälliga utställningar, pedagogrum, biograf samt butik med reception och café, att vara tillgängliga för besökare. Under sommaren öppnar även en stadshistorisk avdelning. Över året var det tänkt att flera olika tillfälliga utställningar skulle visas, alla i egen produktion. Det ekonomiska läget gör dock att det blir ett färre antal utställningar. Utöver detta ska museets tusen och åter tusen föremål packas upp och få sina nya platser i museets nya och rymliga magasin. Här kommer också att visas mindre permanenta utställningar. Magasinet kommer dock knappast att stå färdigt att ta emot besökare förrän under Det ekonomiska läget för Konsthallen innebär att hallen stängs utom under sommaren. De handikappssatsningar som gäller för offentliga byggnader skall vara gjorda före utgången av Dock har inget sagts om vad som kommer att gälla för Konsthallen. Tillgängligheten är idag mycket dålig. Med en bättre ekonomi hade museet kunnat möta kraven offensivt. Det är nu, med en ny och centralt placerad utställningshall som museet har alla möjligheter att bredda sin publik och därmed få väsentligt ökade intäkter via entréer och visningar samt butiks- och caféförsäljning. Den budget som museet fått kommer att drabba hela museiverksamheten hårt. Det är också tråkigt att inte kunna använda lokalerna så som det var tänkt och dessutom riskerar den godwill som ligger i alla förväntningar och i de nya, fräscha lokalerna att vändas till badwill. Konsekvenser: Långa utställningsperioder, enklare utställningar. Axel Ebbes Konsthall stängs utom under sommaren. Minimal marknadsföring. Öppethållandet på det nya museet kan inte utökas som det egentligen var tänkt. All pedagogisk verksamhet avgiftsbeläggs. Den fria museiundervisningen för alla trelleborgsskolor försvinner. Hattmuseet måste själva stå för alla de kostnader museet genererar. 42

44 Parken 2010 kommer uthyrningen av lokaler till kommunala arrangemang, föreningar, företag och privata kunder att fortsätta. Arbetet med att utveckla barn- och ungdomskulturen i Trelleborgs kommun fortsätter. Redan nu förläggs en stor del av skolteaterföreställningar och musikarrangemang i Parken. Förvaltningen har undersökt olika alternativ för annan drift i samarbete med krögaren men inget nytt avtal har kunnat träffas och inget alternativ som är bättre än dagens lösning tycks finnas. Parken kan som redan nämnts komma i fråga för den nya lagen om osund konkurrens. Konsekvenser: Med nuvarande budget finns inga resurser för marknadsföring, vilket leder till minskade möjligheter att hitta nya kunder. Vidare finns inga medel för att uppdatera lokaler, teknik mm, vilket leder till försämrade möjligheter för kunden. Trelleborgen Trelleborgen är resurs- och personalkrävande. Den innehåller dels ett omfattande parkområde med ständigt vårdbehov, dels museum och vikingagård som, om de ska hållas levande kräver en driftig och varierad verksamhet. Budgeten är mycket stram och det finns inte som under tidigare år några extra medel, varken till säsongspersonal eller till arrangemang, varför hela verksamheten riskerar att gå i stå. Sparkraven slår här mycket hårt och det finns knappast annat att göra än att minska personalen. Konsekvenser : Konsekvensen av sparkravet blir att den organisation som kulturnämnden beslutade om i september 2008 nu blir verklighet. Således kommer Trelleborgen framöver drivas utan fast anställd personal. Investeringar Förutom den sedvanliga investeringen inom ram på så planeras i nuläget inga andra investeringar. Flytten av museet och framställandet av den stadshistoriska utställningen pågår även under

45 Verksamheten 2011 och framåt Inom planperioden är den för Kulturnämnden allra viktigaste frågan att utveckla kulturen i Trelleborg. En förutsättning för att kunna bibehålla samma verksamhet som 2009 och för att kunna utveckla den ytterligare är att kulturnämndens ram förstärks. Under 2010 saknas ca 1,8 miljoner kronor i förhållande till Med normal uppräkning och med tankar om en utveckling framåt krävs en ramförstärkning med ca 2,5 miljoner kronor Utan en ramförstärkning och ersättning för lönerevision kommer arbetsbrist bli ett faktum. I övrigt har nämnden gjort följande analys. Nuläge Styrkor: Väl fungerande verksamheter. Uppskattningen från kommuninvånarna. Brett utbud. Många samarbetspartners, inte minst föreningslivet. Hög profession Framtid Möjligheter: Att vidareutveckla befintliga verksamheter samt att skapa nya. Ett nytt konserthus. Att öka de stora evenemangen Att utveckla en kulturportal och övriga digitala tjänster. Att vidareutveckla museet. Att ytterligare utveckla Kulturskolan med fler kulturämnen. Svagheter: Sårbara personellt. Otillräckliga ekonomiska resurser. Ovissheten för Parkens framtid Ovissheten om Trelleborgens framtid Hot: Att inte lyckas serva alla kommuninvånare och att inte lyckas uppfylla deras krav. Minskade resurser personellt och ekonomiskt. Risk att förväntade biljett- och entréintäkter inte uppnås. 44

46 Allmänkulturen: Det finns massor av utvecklingsmöjligheter och det finns också en stor mängd idéer från både den politiska sidan och på tjänstemannasidan. Om man helt bortser från ekonomiska kriser och i stället försöker se positivt så skulle det vara utmärkt att kunna förstärka bidragen till föreningarna. Vidare skulle ett nytt frisörmuseum vara en intressant förnyelse. Att ytterligare kunna berika kulturlivet med fler gästspel av olika professionella aktörer är mycket väsentligt för kommunens bredd och utveckling. Att Trelleborg fortfarande år 2010 saknar ett riktigt konserthus, där teater, dans, konserter, konferenser, kongresser, galor mm skulle kunna samsas om lokalen, är synnerligen allvarligt. De redan befintliga arrangemangen som genomförs av kulturförvaltningen skulle också med rätt ekonomi kunna utvecklas i det oändliga. Biblioteken Framtiden kommer att erbjuda många olika sätt att utveckla tillgängligheten till biblioteken, såväl det fysiska biblioteket som till biblioteket på webben och olika typer av informations-, kunskaps- eller upplevelsemedier. Utvecklingen går snabbt. För att biblioteket ska kunna tillgängliggöra för sina användare sådant som modern teknik möjliggör krävs en ökning av såväl personalresurser som medel för att anskaffning, förmedla och driva verksamhet kring. De nya digitala möjligheterna till såväl lagring som förmedling av innehållet i till exempel en bok skulle kunna öka intresset för läsning hos fler kommuninvånare. En budget som ger utrymme till inköp av god fack- och skönlitteratur och till personal som kan arbeta aktivt för att främja intresse för såväl läsning, som för informationssökning hos alla kommuninvånare. Trelleborgs bibliotek har länge satsat på läsfrämjande åtgärder riktade till barn. I framtiden skulle det vara önskvärt att utöka satsningen upp i ungdomsåren, vilket emellertid skulle kräva en ökning av resurserna. Framtiden kommer att erbjuda många olika sätt att utveckla tillgängligheten till biblioteken, såväl det fysiska biblioteket som till biblioteket på webben och olika typer av informations-, kunskaps- eller upplevelsemedier. Utvecklingen går snabbt. För att biblioteket ska kunna tillgängliggöra för sina användare sådant som modern teknik möjliggör krävs en ökning av såväl personalresurser som medel för att anskaffning, förmedla och driva verksamhet kring. De nya teknologiska möjligheterna till såväl lagring som förmedling av innehållet i till exempel en bok skulle kunna öka intresset för läsning hos fler kommuninvånare. En budget som ger utrymme till inköp av god fack- och skönlitteratur och till personal som kan arbeta aktivt för att främja intresse för såväl läsning, som för informationssökning hos alla kommuninvånare. Trelleborgs bibliotek har länge satsat på läsfrämjande åtgärder riktade till barn. I framtiden skulle det vara önskvärt att utöka satsningen upp i ungdomsåren, vilket emellertid skulle kräva en ökning av resurserna. Kulturskolan: Med förhoppning om en ljusare ekonomisk situation så kommer Kulturskolan att fortsätta sitt arbete med att erbjuda barn och ungdomar ett brett attraktivt kulturutbud så att verksamheten kan nå fler och växa ytterligare. Ett ämne som dans har goda utvecklingsmöjligheter med utökade dansstilar men kräver samtidigt att verksamheten får in rätt spetskompetens som motsvarar de behov som finns. En förhoppning är att hitta en lösning som gör att Kulturskolan kan utforma en tjänst som kan bli attraktiv, vilket innebär att det måste finnas medel att tillgå till detta. 45

47 Museerna och Trelleborgen: Museet står nu helt färdigbyggt och personalen kan i lite högre grad än under 2010 lägga ansträngningar på kringarrangemang. Magasinet kommer att vara färdigt och kan börja välkomna grupper på besök. För Trelleborgens del står mycket skrivet i stjärnorna då kulturnämnden ännu inte vet hur det blir med huvudmannaskapet. Parken: För Parkens del kommer den nya lagen om osund konkurrens eventuellt få stora konsekvenser. Om Parken inte berörs så kommer verksamheten att drivas på enligt tidigare mönster. Investeringar: Förutom den sedvanliga investeringen inom ram på så planeras i nuläget inga andra investeringar. Personalekonomi Med tanke på den ekonomi som råder så gäller anställningsstopp inom kulturnämndens verksamheter tillsvidare. Därför beräknas inte personalen att stiga. Snarare tvärtom. Förvaltningens sjukfrånvaro minskar stadigt vilket är glädjande. Utbildningskostnader och rekryteringskostnader kommer också att hållas på så låg nivå som möjligt. Spec Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare 52, Sjukfrånvaro i % 4,7 5 3,5 Utbildningskostnader /anställd 6, tkr Personalomsättningskostnader tkr Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

48 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnads utvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Kulturverksamhet bygger till största delen på att det finns kompetent personal. Därför den höga personalkostnaden. Trots det så är förvaltningen underbemannad på de flesta poster. Verksamhetens finansiering tkr Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2006, index. Bruttokostnads utvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index. Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

49 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmålen: Allmänkulturen Utdelade bidrag till föreningarna Biblioteket Antal lån Antal besök (Inkl 200 tkr extramedel) Kulturskolan Antal elever Museet Antal besök Antal guidade elevbesök AEK Antal besök Antal guidade elevbesök Parken Antal besök Trelleborgen Antal besök Betalande Stadsparken Antal arrangemang Övriga: Kulturens kostnad per invånare, kr/inv Allmän kulturverksamhet, övrigt, nettokostnad/inv Bibliotek, nettokostnad/inv Musik- och kulturskola, nettokostnad/inv Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

50 Verksamhetsplan Miljönämnden Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter varav Statsbidrag taxor och avgifter övrigt Verksamhetens kostnader varav personal lokaler (ej städ o fast skötsel) kapitalkostnad övrigt Summa nettokostnader I Budget 2010 är avtalsrörelsen 2009 med. Ram 2010 är 6 568tkr plus 164 tkr avtalsrörelsen 2009 blir totalt 6 732tkr budget När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 49

51 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader 100 Miljönämnden 260 Miljö och Hälsoskydd 261 Gem. Administration, Laboratorium, Livsmedelskontroll Summa nettokostnader I Budget 2010 är avtalsrörelsen 2009 med. Ram 2010 är 6 568tkr plus 164 tkr avtalsrörelsen 2009 blir totalt 6 732tkr budget När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 50

52 Omvärldsfaktorer Lagstiftning i Sverige och EU påverkar miljönämndens arbetsinriktning, men även aktiviteter och händelser på lokal, nationell och internationell nivå kan medföra förändringar i nämndens verksamhet och prioriteringar. Kommunens vision om Trelleborgs kommun som - en framgångskommun med hög livskvalitet och långsiktigt hållbar tillväxt - ställer bland annat krav på frisk luft, mindre trafikbuller, rent hav, rena stränder, närhet till grönområden och natur samt en omställning till förnyelsebar lokalt producerad energi i Trelleborg. Viktiga faktorer för att uppnå dessa mål En övergång bör ske från dagens dieseldrivna färjor till Gröna färjor drivna med biogas. En förbättrad infrastruktur runt centralorten och hamnen behövs för att minska miljöbelastningen. Övergödningen av Östersjön medför effekter i form av tång och algblomning som vållar problem längs kusten och är ett hot mot den biologiska mångfalden. Samtidigt orsakar algsamlingarna olägenheter i form av lukt och utgör hinder för att använda stranden för bad och rekreation. Utbyggnad av våtmarker, odling av fånggrödor och meandring av åar samt uppsamling av algmassor längs stränderna är viktiga åtgärder. För att möta problemet med den globala uppvärmningen gäller det att vidta åtgärder både mot effekterna av den oundvikliga klimatförändringen och för att bromsa utsläppen av växthusgaser. För uppvärmning, produktion och transporter måste en övergång ske till användning av biogas, vindkraft, vågkraft och solenergi. I klimat - och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2007:60) nämns olika åtgärder vid planering av kustnära bebyggelse mm som förslag till anpassningar till det framtida klimatet. Exempel på utökade arbetsuppgifter med anledning av ändrad lagstiftning Den 1 augusti 2009 trädde nya regler i kraft om strandskyddet bland annat i miljöbalken och PBL, vilket innebär att kommunerna svarar för prövning av dispens från strandskyddsreglerna och för tillsynen över att reglerna om strandskydd efterlevs. Genomförandet av vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål och kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram kommer att bli juridiskt bindande och det kommer att bli en uppgift för kommunerna att tillse att åtgärderna genomförs. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år Verksamhetsfaktorer Miljönämnden ska svara för tillsynen och kontrollen enligt främst miljöbalken och livsmedelslagen och följa utvecklingen inom kommunen i miljö - och hälsoskyddshänseende samt utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade eller ankommer på kommunen. Miljönämnden ska även medverka i planeringen där miljö - och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens verksamhet berörs. Miljönämnden handhar även naturvårdsfrågorna i kommunen och ska se till att naturvårdsintressena beaktas vid bland annat bebyggelseplanering och övrig planering. 51

53 Kommunen har beslutat att miljömål ska utarbetas för Trelleborgs kommun med de sexton nationella miljömålen som utgångspunkt. Kommunen medverkar genom miljönämnden i det så kallade Kretsloppsprojektet, en helhetslösning där alger och ilandfluten tång på stränderna uppsamlas och används som energikälla och våtmarker etableras längs vattendrag och vid sankmarker i kommunen. Detta ger en minskning av närsaltutsläpp i Östersjön och en utvinning av energi och naturlig gödsel från den skördade växtligheten i våtmarkerna. På sikt kommer åarna och stränderna att bli renare samtidigt som förnyelsebar energi erhålls i form av biogas. I 7 tillsynsförordningen till miljöbalken föreskrivs att en myndighet som har tilldelats operativa tillsynsuppgifter, för tillsynsarbetet skall avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. Motsvarande krav på resurser finns för tillsynen enligt livsmedelslagstiftningen. De faktorer som framförallt påverkar flödet av arbetsuppgifter enligt ovan nämnda lagar är bland annat: Trelleborgs kommun har en av Sveriges största internationella hamnar. (luft, buller, trafik, avlopp mm) Det finns mycket industrier och andra verksamheter i kommunen. (luft, mark, vatten, avlopp, kemikalier, hygien, livsmedelshygien mm) Kommunen har Sveriges bästa jordar och många jordbruk. (näringstillförsel, gödselvård, kemikaliehantering mm) Det finns ett drygt 40-tal byar och en levande landsbygd. (vatten, avlopp, omgivningshygien mm) Tre småbåtshamnar med olika aktiviteter samt tre mil stränder. (vatten, avlopp, kemikaliehantering mm ) Sju åar och dagvatten avleds till Östersjön. (närsalttillförsel, översvämningsproblematik, strandskydd, havsmiljö, strandskötsel, mm) Miljönämnden är även naturvårdsnämnd. Den allemansrättsliga marken uppgår till två procent av kommunens yta och det finns behov av att utveckla och bevara naturmiljön för att uppnå målen med en god livskvalitet, den biologiska mångfalden och för rekreation. Verksamhetens effektmål samt verksamheten 2010 Utifrån de av kommunfullmäktige fastställda strategiska inriktningsområden har miljönämnden följande målområden: Effektmål hälsa PCB i byggnader, konroll avseende sanering Egenkontroll avseende buller i förskolor, skolor Egenkontroll för fastighetsägare (miljösamverkan Skåne och Socialstyrelsen)-nytt Tillsyn hygienlokaler Hygien i förskolor Folkhälsoprojekt Säsongsarbetares bostäder (miljösamverkan Skåne) 52

54 Policy för bekämpningsmedelsanvändning Kontroll av livsmedelslagstiftningens bestämmelser Livsmedelskontroll såsom länsprojekt, riksprojekt, kontroll av verksamheter Beredskapsplaner Effektmål god bebyggd miljö Grönplan (förvaltningsövergripande) Trafikbuller (miljösamverkan Skåne) Vedeldningspolicy Klimatanpassning Policy för dagvattenhantering (förvaltningsövergripande) Översvämningsproblematiken Samverkan med stadsbyggnads- kontoret och tekniska förvaltningen i planfrågor VA-plan/enskilda avlopp i samverkan med tekniska förvaltningen Förorenad mark Handlägga klagomålsärenden såsom: o Vedeldning o Nedskräpning o Fukt/mögel o Dåligt underhåll o Buller Effektmål utbildning/näringsliv/självförsörjning Bra hemsida med information och anvisningar inom natur, miljö och hälsoskyddsområden riktad till näringsliv, skola och ungdomar. Framtida vattenuttag (förvaltningsövergripande) Effektmål upplevelser Uppföljning av skötselplaner avseende: o Fårabackarna o Maglarps grusgrop o Beddinge ängar o Fågelviksängar o Smyge Kärr Våtmarksrådgivning Uppdatering av naturvårdsplanens faktablad Utveckling av tätortsnära natur Effektmål Ekonomi Adekvata prioriteringar Effektiv organisation Bra arbetsmiljö Effektmål Miljö/infrastruktur Kontroll och analys av luftkvalitén i förhållande till miljökvalitetsnormerna Hamnens påverkan på miljön i Trelleborg Miljöanpassad upphandling Landsbygdens miljö, såsom t ex: o Gödselvård o Bekämpningsmedel 53

55 o Avlopp o Cisterner o Skyddsområden för vattentäkt Radon/Solarier Köldmedier Tillsyn av miljöfarliga verksamheter Våtmarker småvatten Avlopp inom verksamhetsområden Miljöövervakning åar Sydkustens Vattenvårdsförbund Segeåns Vattendragsförbund Skånes Luftvårdsförbund Grundvatten Vattendirektivet/normer/åtgärdsprogram Energifrågor Interregionalt Projekt för ett renare Östersjö Kommunens roll är projektkoordinering av en helhetslösning i samverkan med berörda fastighetsägare och andra aktörer. Projektet: Anläggande av våtmarker Restaurering av åar Odling av biomassor i våtmarker Upptag av överskottsalger från hav, stränder och biomassor från våtmarker Biomassor och alger tillförs biogasanläggningen. Biogas distribueras till lantbrukssektorn och samhället i övrigt. Restprodukter från rötningsprocessen renas från tungmetaller m m och används som gödsel. Nya lösningar krävs för Gasproduktion av alger Rening av tungmetaller m m från rötresterna Uppsamlingsmaskiner för våtmarkerna, stränder och hav Försöksodling för effektiva grödor med hög biogaspotential Medel för de olika delprojekten har sökts från EU, Naturvårdsverket och SIDA-Östersjöenheten. Medel har för 2009 hittills erhållits från Naturvårdsverket à kr. SIDA á kr. Miljömålsarbete för en långsiktigt hållbar kommun Miljömål för Trelleborgs kommun utarbetas i en förvaltnings- och nämndsövergripande process. Verktyg för uppföljning av miljömålen utarbetas. Samtidigt med denna process ska arbete ske på bred front för implementering av miljöåtgärder i kommunens olika versamheter. Verksamheten 2011 och framåt Miljönämndens verksamhet utgår från ovannämnda effektmål. Verksamhetsinriktningen påverkas av de omvärlds - och verksamhetsfaktorer som nämnts ovan och en årlig justering och uppdatering av verksamhetsplanen görs utifrån dessa. 54

56 Personalekonomi (Kommentarer kring utvecklingen av nedanstående) Spec Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare 14,4 13,7 14,7 Sjukfrånvaro i % 1,4 0,6 1 Utbildningskostnader 25, /anställd tkr Personalomsättningskostnader tkr Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. 55

57 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnads utvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Normala kostnadsökningar. Kommentarer: Bruttokostnaden kan variera från år till år beroende på bland annat projekt som till 100 % täcks av externa medel. Verksamhetens finansiering tkr Kommentarer: Driftramen för 2010 minskar, samtidigt som miljönämndens arbetsuppgifter ökar. (se rubrik omvärldsbevakning) I Budget 2010 är avtalsrörelsen 2009 med. Ram 2010 är 6 568tkr plus 164 tkr avtalsrörelsen 2009 blir totalt 6 732tkr budget När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 56

58 Verksamhetsplan Räddningsnämnden Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter varav Statsbidrag taxor och avgifter övrigt Verksamhetens kostnader varav personal fastighetskostnader kapitalkostnad övrigt Summa nettokostnader Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

59 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader 1006 Räddningsnämnd Gemensam adm räddningstjänst Räddningstjänst Summa nettokostnader Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

60 Omvärldsfaktorer Region Skåne har via anbud gjort upphandling på akutambulanser i Skåne och Sirius Humanum AB har fått anbudet i Trelleborg. Räddningstjänsten påverkas genom att vi hyr ut lokaler till akutambulanserna i Trelleborg. Något nytt avtal finns ännu inte tecknat för 2010 men förhoppningen är att detta kommer till stånd och därför finns det upptagit i budget. Trelleborg Industri har sagt upp avtalet avseende kontrollverksamhet av brandskyddet på Trelleborg Industri vilket ligger helt i fas med den nya konkurens lagstiftnigen. Ny lagstiftning inom området brandfarligvara har varit på gång under en längre tid och kan komma att påverka verksamheten Den stora trenden i Sverige är att räddningstjänsterna satsar mycket resurser på information till allmänheten. England har gjort det i problemområde under en längre tid med god verkan. Räddningstjänsten i Trelleborg är något dyrare än Skånesnittet men om man istället jämför liknande stora kommuner så ligger vi klart under alla både större och mindre i kostnad per invånare. Då E6 mellan Trelleborg och Vellinge ska byggas om kan det innebära att olyckorna kommer att öka under åren fram till färdig väg är klar. Verksamhetsfaktorer En ny brandstation har diskuterats under en tid och det påverkar vår verksamhet fram till ett beslut fattas. Räddningstjänsten har inte någon budget för personalhälsovårds kostnader inlagda. För att korta insatstider har vi under året gjort försök med FIP ( första insats person ) för att komma fram till drabbade snabbare i Smygehamns området och försöket har hittills varit positivt. Utvärdering kommer att ske och faller denna väl ut så kan detta bli på försök på fler område. Verksamhetens effektmål Räddningstjänsten skall: Förebyggande arbete Sträva efter att alla kommuninnevånare ska ha brandvarnare och en i övrigt säker boendemiljö, Fortsatt riktad tillsyn mot fastighetsägare samt hyresgäst- och bostadsrättsföreningar, Utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor, samt lagen om brandfarliga och explosiva varor, samt utveckla tillsynsarbetet enligt tillsynsplan, Bedriva systematiskt riskarbete inom farliga verksamheter (Lagen om skydd mot olyckor, 2:4), Stödja polisen och de kommunala förvaltningarna genom att svara på remisser i tillståndsärenden, Öka riskhänsynen i plan- och byggprocessen, för att på så vis minska medborgarnas riskexponering, Genom rådgivning och information underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor. Operativt arbete I samband med trafikolyckor arbeta för att uppfylla den gyllene timmen, Påbörja räddningsinsatser genom att första styrkan är på plats inom tio minuter i kommunens tätort (nivå 1 händelse) samt påbörja rökdykning inom femton minuter och påbörja räddningsinsats i hela kommunen inom tjugo minuter (nivå 1- och 2-händelse). Fortsätta internutbildning av alla brandmän för att möta framtidens krav som den nya SMO-utbildningen skapar. 59

61 Verksamhetsstödjande arbete Upprätthålla en effektiv ekonomi- och personalstödjande verksamhet, Förvalta verksamhetens fastighet, fordon och teknisk utrustning, Erbjuda utbildning i brandkunskap och första hjälpen till alla barn i skolans årskurser 2, 5 och 8, samt till alla kommunalt anställda. Erbjuda brandskyddsutbildning till privatpersoner och företag. Verksamheten 2010 Räddningstjänstens utåtriktade verksamhet kommer att minska och den tekniska utvecklingen kommer att minimeras under Den operativa verksamheten kommer att fortsätta i samma omfattning som tidigare men med mindre teknisk utveckling. Översyn av den operativa verksamhet kommer att finnas klar under året. Vi kommer under året ha en ny maskin stege/hävare. Rakel ( blåljusmyndigheters ny radiosystem )kommer att vara i full drift på räddningstjänsten. Verksamheten 2011 och framåt Med nuvarande operativa styrkor kommer vi inte att kunna hålla denna ram under någon längre tid utan antingen behövs resurstillskott eller beslut om ändrade operativa styrkor. Personalekonomi Antal budgeterade befattningar är två mindre än Målet är att antal årsarbetare och antal heltidsanställda blir lika. Under 2010 beräknar förvaltningen ha en låg personalomsättning. Detta medför även låga utbildningskostnader. Ett annat mål är att fortsätta hålla det låga sjukfrånvarotal vi kunnat senaste åren, 2%. Det är viktigt att jobba med ett långsiktigt hälsoperspektiv för att slippa långtidssjukskrivningar. Aven förvaltningens positiva resultatet på medarbetarundersökningen är viktig för oss att upprätthålla. Vi kommer även fortsättningsvis att jobba aktivt med dessa frågor som bl a rör trivsel med arbetet och arbetskollegor. Spec Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare 41, ,5 Sjukfrånvaro i % 1,3 2 2 Utbildningskostnader /anställd tkr Personalomsättningskostnader tkr Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

62 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnads utvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Ingen större förändring när det gäller fastighet- och övriga kostnader Personalkostnaderna ingen förändring speglar att vi inte återbesatt 2 tjänst. Kommentarer: Driftkostnader har från 2008 minskat med 8 %. Verksamhetens finansiering tkr Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2006, index. Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

63 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmålen: Antal insatser Antal genomförda utbildningar Antal tillsyner Övriga: Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

64 Verksamhetsplan Byggnadsnämnden Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter ,3 varav Statsbidrag taxor och avgifter ,3 övrigt 18 Verksamhetens kostnader ,5 varav personal ,2 fastigheter ,3 kapitalkostnad övrigt ,2 Summa nettokostnader ,8 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

65 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader 100 Nämnds- och styrelseverksamhet ,7 200 Fysisk och teknisk planering ,8 Summa nettokostnader ,8 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

66 Omvärldsfaktorer Skeenden i omvärlden som kan komma att påverka byggnadsnämndens verksamhet är investeringsviljan utifrån hushållen och företagens finansiella förutsättningar. Plan- och bygglagen är under förändring och en ny lagstiftning är planerad träda i kraft 1 januari Denna kommer att medföra förändringar i förvaltningens arbetssätt med för dagen svår överblickbara konsekvenser. Verksamhetsfaktorer En överföring av tekniska nämndens kart-, mät- och GIS-avdelning kommer att påverka verksamhetens organisation och arbetssätt. Större infrastrukturprojekt vad gäller vägar och regionaltåg är initierade. Mot denna bakgrund bör byggnadsnämndens verksamhet inordnas i resursfördelningmodellen för att ges erforderlig kraft för att hantera dessa. Verksamhetens effektmål Byggärenden är och kommer fortsättningsvis att prioriteras vad gäller bygglov, bygganmälningar och andra myndighetstillstånd. En vikande konjunktur inom dessa ärendetyper kan ge möjlighet till vissa omprioriteringar i ärendegruppen. Största delen av byggnadsnämndens intäkter härrör från intäkter av bygglov och bygganmälningar. Följande ärendetyper har högsta prioritet under givna förutsättningar: - Myndighetstillstånd - Planuppdrag externa beställare - Infrastruktursprojekt Verksamheten 2010 Verksamheten 2010 kommer att förutom löpande uppgifter enligt ovan att innefatta ett viktigt arbete kring organisation och personal i samband med överflyttningen av kart-, mät- och GIS-avdelningen till byggnadsnämnden. Därutöver kommer arbetet med kommunens översiktsplan att föras till antagande. Anpassning till kommande ny lagstiftning avseende plan- och bygglagen kommer att medföra förändringar i arbetssätt på en rad punkter. Verksamheten 2011 och framåt Förutom de löpande uppgifterna förutses omfattande arbeten med infrastrukturprojekt, utbildningsinsatser m h t nya politiker och ny lagstiftning. Personalekonomi Byggnadsnämndens personalresurser motsvarar ungefär hälften av motsvarande jämförbar kommun. Spec Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % 7,8 2 2 Utbildningskostnader /anställd tkr Personalomsättningskostnader tkr Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

67 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnads utvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Kommentarer: Verksamhetens finansiering tkr Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Kommentarer: Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

68 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Driftskostnader Kostnader Intäkter Nettokostnader Nettokostnaderna Förändring i % +1,8 +0,8 0 0 Nettokostnad Kr/invånare Effektmålen Antal slutförda detaljplaner Antal bygglov i byggnadsnämnden Antal bygglov på delegation Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

69 Verksamhetsplan Fastighetsnämnden Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter ,3 varav statsbidrag taxor och avgifter övrigt ,3 Verksamhetens kostnader ,1 varav personal ,4 fastigheter ,7 kapitalkostnad ,3 övrigt ,0 Summa nettokostnader ,3 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

70 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader 100 Nämnds- och Styrelseverksamhet Fysisk och Teknisk Planering Mark ,2 210 Gemensam Administration ,9 800 Arbetsområden och Lokaler Bostadsverksamhet ,3 902 Övr Gemen Verksamh Fördelning Centralt, Fastighetsförv ,9 914 Fritidsanläggningar Extern Förvaltning Summa nettokostnader ,3 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

71 Omvärldsfaktorer Det samhällsekonomiska läget i allmänhet har under senaste året förändrats snabbt, med vikande tillväxt och sysselsättning. Kommunernas ekonomi bedöms i inte obetydlig grad bli påverkade med en försämring från en bra eller acceptabel resultatnivå. Detta beror på mindre intäkter genom dels en nedgång i skatteunderlagstillväxten dels att statsbidragen förutsättes vara oförändrade. Även om kostnaderna inte kommer att öka i samma takt som under den senaste tioårsperioden så måste ändå givetvis åtgärder vidtas för att möta de försämrade ekonomiska förutsättningarna, vilket ställer krav på prioriteringar och verksamhetsanpassningar i samtliga förvaltningar. Faktorer som förändrade prislägen inom främst byggbranschen påverkar verksamhetens förutsättningar för att genomföra åtgärder i form underhåll, ny- eller ombyggnationer. Brist eller övertalighet av lokaler både inom den offentliga och privata marknaden kan påverka förvaltningens möjligheter att möta verksamheternas förändrade behov av lokaler. Verksamhetsfaktorer Ett omfattande utvecklingsarbete inom fastighetsförvaltningen har pågått och är på väg att slutföras. Utvecklingsarbetet syftar bland annat till att säkerställa fastighetsbeståndet ur förvaltarperspektivet, vilket sker genom att hela fastighetsbeståndet har inventerats och systematiserats ur ett antal olika perspektiv. Arbetet med att inventera och eventuellt omförhandla hyreskontrakt med externa hyresvärdar, framför allt TrelleborgsHem har inletts. Detta är ett av flera led i en effektiv förvaltning av fastigheter till kunderna och syftar bland annat till att få till stånd ett förtydligande i sättet att arbeta tillsammans inom Trelleborgs kommun och mellan förvaltningarna och med samsyn på och samarbete i planeringsprocesserna. Fastighetsförvaltningen har uttryckt som ledord att man skall gentemot sina hyresgäster, de kommuninterna förvaltningarna, vara den part som Företräder, Stödjer och Samordnar, vilket skall ske genom Tydlighet, Delaktighet och Förankring. Styrprinciper gällande ny resursfördelningsmodell i Trelleborgs kommun har efter genomfört visionsarbete under 2007 tagits fram och omfattar initialt skolnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden. Övriga facknämnders resurser (inkl. Fastighetsnämnden) fördelas via anslagsberäkning. Kostnader för politiska organ och lokalkostnader skall inte initialt ingå i beräkningen av fördelningsnyckeltalen. På sikt skall dock även dessa kostnader inarbetas i den nya resursfördelningsmodellen, vilket är en inte oväsentlig uppgift för fastighetsförvaltningen att delta i och skapa förutsättningar för. Modellen bör bl a innehålla definition av lokalkostnader, avtalsregleringar mellan fastighetsförvaltningen och hyresgäst, fördelningsprinciper samt principer avseende avlämnade och outhyrda lokaler. 70

72 Förvaltningens förutsättningar för att genomföra åtgärder i fastighetsbeståndet påverkas av tillgängliga resurser i form av ekonomiska medel och bemanning. Den tekniska utvecklingen inom området kan medföra vinster både ur ekonomi- och miljöperspektivet. Lagar och förordningar som reglerar verksamhetsområdet kan påverka arbetssätt och möjligheter till förändring. Verksamhetens effektmål Fastighetsnämndens uttalade Vision eller Verksamhetsinriktning anges som Välförvaltade fastigheter på ett energi och miljövänligt sätt. Till detta finns en övergripande målsättning, nämligen Kontinuerligt löpande arbete enligt upprättade långsiktiga underhållsplaner och Samråd med brukarna för att eftersträva utbud av tilltalande, kvalitativa och ändamålsenliga lokaler Detta är Fastighetsnämndens effektmål, som skulle kunna kvantifieras i praktiska och ekonomiska termer i samråd med övriga förvaltningar och i en samsyn med dessa verksamheters effekt- /produktionsmål. En sådan samordning och gemensam process måste ske och rimligen som en del i arbetet med att infoga även lokalkostnaderna i resursfördelningsmodellen (se ovan), vilket också skulle kunna tydliggöra rollfördelningen inom kommunen och mellan de olika förvaltningarna. Vad skall göras och vem gör vad? På detta sätt skulle man kunna nå målsättningen att gemensamt kunna vara så konkreta och förankrade i kommunens totala verksamhet och med tydlighet återspegla god ekonomisk hushållning. Verksamheten 2010 Utgångspunkten för verksamheten 2010 är att i första hand anpassa våra förvaltningskostnader och hitta styrmedel för att genom en effektiv förvaltning kunna erbjuda våra hyresgäster eller brukare en över tid jämn och konkurrenskraftig hyreskostnad. Under rubriceringen Fastigheter summeras kostnader för fastighetsskötsel, lokalhyror till externa hyresvärdar, sophämtning, fönsterputsning, övrig fastighetsservice, el, olja, gas, fjärrvärme och vatten och avlopp. Alla övriga kostnader avseende fasighetsförvaltning inryms under rubriken Övriga kostnader, inklusive planerat, akut och löpande underhåll. Under 2010 inleder vi arbetet med att följa upprättade förvaltningsplaner med avseende på planerat underhåll för att därigenom på sikt undvika akuta och oplanerade åtgärder, vilka alltid innebär alltför höga kostnader och till förfång för den löpande driften. Drifts- och underhållsavdelningen söker löpande vidta åtgärder inom ramen för tillgängliga ekonomiska ramar i syfte att minska energiåtgång samtidigt som det innebär miljöförbättringar. Det är också Fastighetsförvaltningens avsikt att under 2010 påbörja och renodla fastighetsinnehavet och upprätta och genomföra avvecklingsplaner avseende fastigheter som ej används i kärnverksamheterna och inte behövs som reserv av diverse opreciserade skäl. 71

73 Som ett led i implementeringen av en resursfördelningsmodell avseende lokalkostnader måste samtliga hyresförhållanden regleras i ett hyresavtal. Lokalförsörjningsplaner ska upprättas i samarbete med förvaltningarna och dessa ska utgöra basen för verksamheternas lokalbehov framöver både i långa och korta tidsperspektiv. En fortsatt översyn av hyreskontrakt med externa fastighetsägare är aktuell. Verksamheten 2011 och framåt Efter det att resursfördelningsmodellen har etablerats och även inbegriper fastighets- och lokalkostnader, skall fastighetsförvaltningen utvecklas vidare och vara den kommuninterna aktör, som på ett professionellt och fastighetsekonomiskt motiverat sätt skall vara den part som förvaltningarna efterfrågar. Personalekonomi Förändringen av antalet tillsvidareanställda inom förvaltningen är ett led i att anpassa verksamheten till hyresgästernas behov och till tillgängliga ekonomiska resurser. Trenden när det gäller sjukfrånvaron inom förvaltningen verkar glädjande hålla i sig och bedöms minska ytterligare. Utbildningskostnaden per anställd som budgeteras är avsedd att såväl bibehålla som utöka kompetensen inom förvaltningen. Personalomsättningskostnaderna inom förvaltningen bedöms för 2010 att ligga på en förhållandevis lägre nivå än under 2008 då mer omfattande rekryteringar gjordes. Spec Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare 99,6 87,66 87,66 Sjukfrånvaro i % 5,4 5 4,9 Utbildningskostnader 7,4 7,6 7,6 /anställd tkr Personalomsättningskostnader tkr Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

74 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnads utvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Kommentarer: Verksamhetens finansiering tkr Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Kommentarer: Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

75 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmålen: Upprätta långsiktiga underhållsplaner årligen Genomföra enkäten nöjd kundindex årligen Övriga: Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. I Budget 2010 ingår löneavtal 2009 och

76 Verksamhetsplan Tekniska nämnden Verksamhetsplan tekniska nämnden Budget 2010 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter ,5 Varav Statsbidrag Taxor och avgifter ,8 Övrigt ,7 Verksamhetens kostnader ,0 Varav Personal ,0 Fastigheter ,8 Kapitalkostnad ,2 Övrigt ,5 Summa nettokostnader ,1 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. lönerevision I budget 2010 ingår slopat sparbeting motsvarande 604 tkr samt medel, tkr, för lönerevision När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom 2010-års budget ram. Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader 500 Gemensam administration ,0 501 Serviceavdelning Gatuavdelning ,6 502 Hamnverksamheten, verks ,8 503 Projekteringsavdelning ,0 504 Parkavdelningen ,7 508 Mät- och kartavdelningen Energiavdelningen övrigt Summa nettokostnader ,4 Omvärldsfaktorer 75

77 Trelleborgs kommun är sedan mitten av 1980-talet inne i en tillväxtperiod. Särskilt stor har inflyttningen varit under de senaste tio åren. Efter årets sju första månader har befolkningsprognosen överträffats, med nu över boende i kommunen. Förvaltningens arbete har under de senaste åren därför präglats av nyanläggning samt drift och underhåll av och omkring de nya utbyggnadsområdena Stavstensudde, Västervång, Västra Tommarp, Skegrie och Serresjö. De nya utbyggnadsområdena kommer successivt att överföras till förvaltningens underhåll. Den vikande konjunkturen har dock dämpat utbyggnadstakten i kommunen och en fortsatt svag konjunktur påverkar förvaltningens verksamhet. Omfattningen av nyanläggning är för närvarande låg, vilket innebär en omställningsprocess för förvaltningen då verksamheten till stor del utgörs av nyanläggningar samt drift och underhåll. Utbyggnaden har stannat upp, men kommer troligtvis att fortsätta på Västervång och i Maglarp. Den kommande utbyggnaden av vägnätet mellan Vellinge och Trelleborg påverkar kommunen positivt i allmänhet och tekniska förvaltningen i synnerhet. Denna kommer att medföra arbete för förvaltningen som helhet. Dock skulle exempelvis Pågatågstrafik till Trelleborg, med en då ytterligare förbättrad infrastruktur, öka kommunens utvecklingsmöjligheter ännu mer. Regeringens nu beslutade satsning på kommuner och landsting, 31 miljoner kronor för Trelleborgs del, kommer i främsta hand verksamheterna skola, vård och omsorg tillgodo, inte tekniska nämnden. Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet. Konkurrenslagen förstärks med regler som vid vite får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva sådan verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Förvaltningen har identifierat verksamheter inom nämndens ansvar som skulle kunna drabbas av ett förbud. Återställningsarbete ledningsschakt Drift och underhåll grönytor åt kommunalt bolag Grusförsäljning till allmänheten och företag Konsekvensanalys och handlingsplan ska upprättas innan eventuella åtgärder. Verksamhetsfaktorer Ett arbete med att tydliggöra förvaltningens mål för har påbörjats inom ledningsgruppen. Arbetet skall slutföras och förmedlas till alla medarbetare. Samarbetet mellan avdelningarna och mellan förvaltningarna skall uppmuntras och förstärkas. Förvaltningens ansvarsområde minskar under 2010, då en överföring av ansvaret för skötsel för skolornas grönytor till fastighetsnämnden ska ske. Det motsvarar en reduktion av nämndens budget med 1 miljon kronor. 76

78 Ett flertal utredningar pågår och/eller behandlas politiskt som påverkar förvaltningens ansvarsområden, t ex mät- och kartavdelningens tillhörighet samt småbåtshamnarnas verksamhet och tillhörighet. Småbåtshamnarnas underskott under de senaste åren har skett på bekostnad av övrig verksamhet inom gatuavdelningen. En utredning pågår för närvarande om en eventuell centralisering av ekonomi-, personal- och ITfunktionerna. Syftet är att utveckla ett effektivare arbetssätt, eventuellt kan utgången påverka förvaltningens framtida arbetssätt. Samverkansavtal håller på att upprättas inom Trelleborgs kommun. Förvaltningens arbete inom skyddskommitté och MBL-grupp kommer att integreras och effektiviseras. Arbetet kommer att påverka förvaltningens arbetsmiljöcertifiering. Förvaltningens verksamhetssystem är under revidering för att förenklas och anpassas efter dagens krav. Arbetet beräknas pågå även Det myckna regnandet under 2006 och 2007 har föranlett Trelleborgs kommun att, genom tekniska nämnden och miljönämnden, ta initiativ till ett förvaltningsövergripande projekt med målsättning att belysa dagvattenhanteringen i kommunen och vid behov föreslå förändringar samt utarbeta en dagvattenpolicy för kommunen. Tekniska förvaltningen har utsetts att sammankalla berörda förvaltningar och har utarbetat en projektorganisation. Dagvattenhanteringen berör flera förvaltningar i kommunen. Förvaltningarna har olika funktioner såsom planering, projektering, övervakning samt genomförande och drift. En förutsättning för god dagvattenhantering är att alla parter har god kunskap och förståelse för problematiken. De förvaltningar som främst berörs av dagvattenhanteringen är tekniska förvaltningen, stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen, kommunstyrelsen samt fastighetsförvaltningen. Projektets mål är att utarbeta en dagvattenpolicy för kommunen, inventera problemområden och föreslå delprojekt som kan förbättra dagvattenhanteringen i kommunen. Mycket av det utredningsarbete som behöver göras faller delvis inom respektive förvaltnings ordinarie uppgifter och bör därför bekostas av dess nämnd. Totalt bedöms ca 1,5 miljon kronor erfordras i projektbudget för bekostnad av ovanstående arbeten. Kommunfullmäktige har beslutat om kronor för Tekniska nämnden kommer innan årsskiftet ta beslut om begäran av resterande medel. Projektet beräknas pågå under nästan två år och bör kunna slutredovisas under hösten Verksamhetens effektmål Förvaltningens strategiska inriktningar är satta: Livskvalitet trygghet och boende - tillfredställande trafiksäkerhet Upplevelser besöksmål - en levande och trevlig utemiljö 77

79 Förvaltningens strategiska inriktningar för 2010 är satta med hänsyn till rådande konjunktur. Det primära är att verksamheten fungerar, men utrymmet för utveckling och nyskapande är begränsat. Med utgångspunkt från strategiska inriktningarna är effektmål och nyckeltal satta: tillfredställande trafiksäkerhet/minska antalet skadade oskyddade trafikanter i olyckor, där motorfordon är inblandade samt en levande och trevlig utemiljö/renovera tre lekplatser samt lägga ner en. Verksamheten 2010 Utgångspunkten för tekniska nämndens budget 2010 år baseras på dels beslutade direktiv i kommunstyrelsen och dels en uppföljning av kommunfullmäktiges beslutade budget för Inriktning inför verksamhetsåret 2010 allmänt Tekniska nämndens ordförande har upprättat Utgångspunkt för budget 2010, tekniska nämnden. Inriktning inför verksamhetsåret 2010 avdelningsvis Administrativa avdelningen/teknisk chef Tekniska förvaltningens administrativa avdelning fungerar som stöd åt samtliga avdelningar och åt den tekniske chefen. Avdelningen arbetar med nämndsadministration för tekniska nämnden i form av sekreterarskap, kallelser, protokoll samt ärende- och dokumenthantering. Ansvaret för huvudreception och kundtjänst i Rådhuset ligger under avdelningen. Avdelningen bistår med ekonomisk planering, budgetering, uppföljning och analys av förvaltningens olika verksamheter. Fokus för avdelningens arbete under 2010 kommer att vara att effektivisera ekonomiska rutiner, förbättra budgetuppföljning och ekonomistyrning i samarbete med övriga avdelningar samt att vidareutveckla rutiner för det administrativa stödet. Projekteringsavdelningen Projekteringsavdelningen utgör förvaltningens gemensamma resurs för utredning, projektering och genomförande av nya exploateringsområden. Avdelningen ska i miljö- och översiktligt planeringsarbete medverka i förvaltningens kontakter med allmänheten, andra förvaltningar och myndigheter. Då arbetssättet inom tekniska förvaltningen ofta drivs i projektform har avdelningen en central roll i samordnings- och projektledningsfrågor. Under 2010 kommer minskad exploatering och nybyggnation påverka projekteringsavdelningens verksamhet. Mät- och kartavdelningen Enligt beslut i KF ska ansvaret för mät- kart- och GIS-verksamheten överföras från teknisk nämnd till byggnadsnämnd från och med den 1 januari Överföringen är, enligt anvisningar, inte justerad i detta dokument. Serviceavdelningen Serviceavdelningen drivs som en resultatenhet med uppgift att tillhandahålla varor och tjänster, i första hand till den egna förvaltningen, men även åt andra kommunala verksamheter. De huvudverksamheter som ryms inom avdelningens ansvarsområde är förråd, transport- och maskinledning, en teknisk funktion bestående av verkstäder, kommunikationsradiosystem och fastigheter samt en administrativ enhet. 78

80 Gatuavdelningen Avdelningens verksamhetsområde består av barmarksunderhåll, vinterväghållning, parkeringsövervakning, skötsel av gatubelysning samt ansvar för kommunens småbåtshamnar. En trafiksäkerhetsrevision och en inventering av trafiken runt skolorna har utförts under året. Utifrån dessa resultat kommer trafiksäkerhetsåtgärder att vara prioriterade under Hamnverksamhet/småbåtshamnar Avdelningen står för drift och underhåll av kommunens småbåtshamnar; Smyge, Gislöv, Skåre och Västra småbåtshamnen. Under de senaste åren har kostnaderna ökat beroende på olika faktorer såsom muddring och drift. Under 2009 genererade verksamheten ett underskott. Under 2010 kommer arbete med avveckling av Västra småbåtshamnen och bildande av en egen avdelning för hamnverksamheten att fortgå. Hamnverksamheten har under en längre tid överskridit sin budget, vilket har bekostats av gatuverksamheten. Vid en delning måste hamnverksamheten få en förstärkning av budgeten. Parkavdelningen Avdelningens huvudverksamhet består av drift och underhåll av parker och rekreationsområden, förskönande av gator och torg med blomsterutsmyckningar, daglig skötsel och tillsyn av gräsytor, skräp, hundlatriner, lekplatser, beskärning av buskar och träd samt ogräsbekämpning. Avdelningen planerar, projekterar och anlägger gröna miljöer i syfte att skapa mötesplatser och trivselytor åt kommuninvånarna. Under 2010 sker en överföring av ansvaret för skötsel för skolornas grönytor till fastighetsnämnden, vilket motsvarar en reduktion av nämndens budget med 1 miljon kronor. Parkavdelningen kommer under 2010 att fortsätta renovera lekplatser inom kommunen. Energiavdelningen övrigt I avdelningens ansvarsområde ingår optofibernät, skötsel gatubelysning och att tillhanda elektriker till VA-avdelningen. Trelleborgs kommun har ett långsiktigt program för utbyggnad av optofibernät i kommunen. ITinfrastrukturplanen antogs av kommunstyrelsen i november 2002 och fastställdes av kommunfullmäktige i december samma år. Tekniska nämnden och förvaltningen arbetar nu vidare utifrån dessa riktlinjer och intentioner. Förvaltningen har upprättat en projektbeskrivning över utbyggnad av det befintliga optofibernätet i Trelleborgs kommun. Den nu föreslagna utbyggnaden av ett optofibernät avser ett öppet stadsnät. Nätet, som ska ge olika kommunikationsoperatörer möjlighet att ansluta sig, förväntas bygga på kommersiella grunder. Utbyggnaden av ett optofibernät bör, enligt tekniska nämnden, vara ett lika självklart inslag i infrastrukturen som anslutning el, vatten, avlopp och telefoni. Med nuvarande utbyggnadstakt kommer kapitaltjänstkostnaderna 2010 att öka med ca kronor, för vilket det inte finns täckning i nuvarande budget. Tekniska nämnden beslutade i mars 2009 att godkänna projektbeskrivningen, att föreslå kommunfullmäktige att anslå 3 miljoner kronor för investering i nätet samt att föreslå kommunstyrelsen att ta initiativ till bildande av bolag för bredbandsverksamhet. Större investeringsprojekt Kommande investeringsprojekt 2010 och framåt är byggandet av rondellen i korsningen Hedvägen och väg 108 samt gång- och cykelväg till Skegrie. Förnyelse av lekplatser samt trafiksäkerhetsåtgärder kommer att fortgå. 79

81 Verksamheten 2011 och framåt Konjunkturen vänder uppåt och nya exploateringsområden kommer att öppnas upp, vilket påverkar tekniska förvaltningens verksamhet positivt. En generationsväxling kommer att ske inom förvaltningens ledningsgrupp inom de närmaste åren. Fyra avdelningschefer är födda år 1949 eller tidigare. Arbetet med föryngring ska starta i tid, så att kunskapsöverföring kan ske utan avbrott för förvaltningen. Tekniska förvaltningens arbete skall präglas av att antagna ramar hålls. Fokus för förvaltningens arbete kommer att vara att effektivisera ekonomiska rutiner samt att förbättra budgetuppföljning och ekonomistyrning. Verksamhetssystem skall utvecklas vidare för att kunna vara ett stöd för verksamheten. Kvalitet, miljö och arbetsmiljö står högt på dagordningen. Utvecklingen är att förvaltningen framöver kommer att köpa fler tjänster samtidigt som arbetsstyrkan kommer att minskas med naturlig avgång. Större investeringsprojekt Kommande investeringsprojekt 2011 och framåt är arbetet med Västra Ringvägen och Hedvägens förlängning. Förnyelse av lekplatser samt trafiksäkerhetsåtgärder kommer att fortgå. Personalekonomi Spec Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % 4,20 4,00 4,00 Utbildningskostnader/anställd, tkr Personalomsättningskostnader, tkr Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2008 men exkl. övriga tilläggsanslag. Antalet årsarbetare har stadigt minskat sedan Förvaltningen har 47 färre medarbetare år 2010 jämfört med år Framförallt är det tillfälligt anställda som minskat. Säsongsarbetare inom parkavdelningen anställs sparsamt. En överflyttning av personal, antal 28, skedde vid årsskiftet 2008/2009 från energi övrigt till energi elnät, från skatte- till taxefinansierad verksamhet. 80

82 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnadsutvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index Kommentarer: Personalkostnaderna har successivt minskat sedan Mellan 2008 och 2009 har kostnaden minskat med motsvarande 33 anställda. Lokal- och kapitalkostnader har ökat och övriga kostnader minskat p.g.a. sparbeting och allmän återhållsamhet. Kommentarer: Bruttokostnadsutvecklingen har varit negativ sedan 2007, vilket innebär att kostnaderna stadigt har minskat under de senaste åren. Budget 2010 uppvisar lägre bruttokostnader med nästan 21 % jämfört med basåret Personal har överflyttats från skatte- till taxefinansierad verksamhet Verksamhetens finansiering tkr Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Den vikande konjunkturen avspeglar sig i förvaltningens intäkter. Andel kommunbidrag har minskat, vilket ger inskränkningar i verksamheten. Kommentarer: Antalet årsarbetare har stadigt minskat sedan Förvaltningen har 47 färre medarbetare år 2010 jämfört med år Framförallt är det tillfälligt anställda som minskat. En överflyttning av personal, antal 28, skedde vid årsskiftet 2008/2009 från energi övrigt till energi elnät, från skatte- till taxefinansierad verksamhet. Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan

83 Effektmål Tillfredsställande trafiksäkerhet (antalet skadade oskyddade trafikanter i olyckor, där motorfordon är inblandade, mäts med olycksstatistik Strada) En levande och trevlig utemiljö (renovering av lekplatser) En levande och trevlig utemiljö (nedläggning av farliga lekplatser)

84 TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter ,4 varav Statsbidrag Taxor och avgifter ,4 Övrigt ,2 Verksamhetens kostnader ,6 varav Personal ,2 Fastighetskostnader Kapitalkostnad ,0 Övrigt ,5 Summa nettokostnader Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader VA-avdelningen ,0 Renhållningsavdelningen ,0 Energiavdelningen elnät ,0 Summa nettokostnader Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl. avtal 2009 men exkl. övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. Omvärldsfaktorer Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet. Konkurrenslagen förstärks med regler som vid vite får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva sådan verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. 83

85 Förvaltningen har identifierat verksamheter inom nämndens ansvar som skulle kunna drabbas av ett förbud. Nyanläggning av el-anläggning åt kommunalt bolag Hämtning av grovsopor Konsekvensanalys och handlingsplan ska upprättas innan eventuella åtgärder. Se även under respektive verksamhet. Verksamhetsfaktorer Avseende den taxefinansierade verksamheten tillskjuts inga skattemedel. Verksamheten skall bedrivas med konsumtionsavgifter från brukarna. I bokslut 2008 blev resultatet totalt ett underskott motsvarande -0,5 miljoner kronor. I helårsprognosen för 2009 uppvisas för närvarande ett underskott motsvarande -5,0 miljoner kronor. Under sommaren 2009 togs beslut om taxehöjning av konsumtionsavgifter för elnät energi som genererar en intäktsökning på motsvarande 10 miljoner kronor/år. Under 2010 erfordras att även VA-taxan höjs för att möta ökade driftkostnader och ökade kapitaltjänstkostnader till följd av ökade investeringar. Även nuvarande taxekonstruktion inom VA kommer att ses över. Se även under respektive verksamhet. Verksamhetens effektmål Förvaltningens strategiska inriktningar är satta: Långsiktig hållbar tillväxt miljö - effektiv drift, underhåll och förnyelse av kommunens vatten- och avloppsanläggningar Långsiktigt hållbar tillväxt infrastruktur - fungerande eldistribution Långsiktigt hållbar tillväxt miljö - fungerande avfallshantering Förvaltningens strategiska inriktningar för 2010 är satta med hänsyn till rådande konjunktur. Det primära är att verksamheten fungerar, men utrymmet för utveckling och nyskapande är begränsat. Med utgångspunkt från de strategiska inriktningarna är effektmål och nyckeltal satta: effektiv drift, underhåll och förnyelse av kommunens vatten- och avloppsanläggningar/minska svinnet av dricksvatten i ledningsnätet med 5 %, fungerande eldistribution/byte/ombyggnad av nätstation för ökad driftsäkerhet och fungerande avfallshantering/minska mängden hushållsavfall genom källsortering. Vatten och avlopp: Omvärldsfaktorer När kommunen växer, så medför utbyggnad av infrastrukturen ökade kapitalkostnader. Intäkten av försåld kbm vatten har inte ökat nämnvärt. På femton års tid så har vattenförbrukningen inte ökat och det är positivt, för då kan vi tolka det som en medvetenhet att spara vatten och samtidigt kan mycket tunga investeringar i nya vattenverk/reningsverk skjutas fram i tiden. När vädrets makter gång på gång frestar oss med skyfall med efterföljande problem och ersättningskrav, driver det upp kostnadsläget för alla berörda. Försäkringsbolagen, mäklarorganisationer samt besiktningsmän bör i större utsträckning få fastighetsägaren mera kunnig om sina VA-ledningar. 84

86 Vattentjänstlagen påverkar oss genom att det blir tydligt hur dagvattentaxa ska tas ut, brandposter ingår inte i taxekollektivets åtagande. Brukningstaxa är under medianen och strax över medel i Sverige. Anläggningstaxa är i medel för kommuner med invånarantal För VA-branschen kommer Ramdirektivet för Vatten att innebära: Strängare utsläppsvillkor för enskilda avlopp, spillvatten, bräddvatten och dagvatten och utökade verksamhetsområden för kommunalt VA. Svenskt Vatten kan se faran av att tekniskt omöjliga eller ekonomiskt orimliga krav på t.ex. kväverening börjas ställas. Ökat behov av uppströmsarbete Ökade kostnader för investeringar och drift Ökat behov av forskning och teknikutveckling och ökat behov av hög kompetens Ökat behov av regionalt samarbete Taxan i Trelleborg följer i stort snittet i landet. Vid jämförelse med kommuner av samma storlek ( personer), så är medianpriset för kbm vatten och avlopp 17,81, medan vår taxa är på 21,01. När vi jämför årskostnaden för en villa, så ligger medianen på kronor medan trelleborgaren betalar kronor. Verksamhetsfaktorer VA-verksamheten påverkas av hur resurserna styrs inom förvaltningen. Projektering och utredning behöver tas i anspråk upp till budgeterad nivå för att saneringsprogram samt reinvesteringar i ledningsnätet ska kunna komma till stånd. När kommunens exploateringsverksamhet minskar kommer vi att förmodligen kunna få mer resurser för förvaltning av VA-systemen. Dagvattenprojekt bedrivs tillsammans med andra berörda förvaltningar. Kunskapen om dagvatten och hur det påverkar våra system, både kvalitetsmässigt och med tanke på miljön, kommer att utvecklas positivt. Verksamheten 2010 VA-avdelningen ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten samt avledning och rening av avloppsvatten inom de av kommunfullmäktige fastställda verksamhetsområdena. Vidare har VA-avdelningen ansvaret inom de överenskomna avtalsområdena. Avdelningen ansvarar även för att vattenmätning sker hos abonnenter. Övergripande målsättning är gott vatten och renat avlopp: Målsättningen för verksamheten är att konsumenterna ska få ett gott dricksvatten av god kvalitet samt att uppnå den nivå för rening av avloppsvatten som bestämts av tillsynsmyndighet. Detta åstadkoms bl.a. genom att: Utvärdering sker av genomförda åtgärder Planerat underhållsarbete i VA-verk och på ledningsnät Vattenmätarna ska bytas enligt revisionsplan Svinnet på vattendistribution bör understiga 12 % 85

87 Trelleborgs avloppsreningsverk kommer att vara utbyggt för att ha reningskapacitet för pe. Till Alstads vattenverk ska en ny reservoar anläggas under vintern 2009/2010 för att klara av den ökade utbyggnaden av landsbygden (Sjörup-Haglösa). Direkta ökade driftkostnader tillkommer med anledning av avloppsreningsverkets utbyggnad samt ökat underhåll på ledningsnätet. Fastighetsunderhållet samt utbyte av utrustning kommer att ske i större utsträckning än tidigare år. Undersökning av ledningsnätet kommer också att medföra kostnader inte bara för VAhuvudmannen utan också för de fastighetsägare som har brister i sina VA-installationer. Målet för personalarbetet under år 2010 är att drift- och underhållspersonal ska utbildas för att så självständigt som möjligt kunna utföra uppgifter som ligger inom det egna kompetensområdet. Detta är grunden till en bra planerad drift- och underhållsverksamhet. Ledningsnätet måste förnyas i den takt som saneringsplanen/reinvesteringsplanen anger. Det innebär att 3-4 miljoner kronor behövs till detta varje år framöver. Reinvesteringen idag är 0 %. I VA-avdelningens investeringsram ligger dessa 3-4 miljoner kronor. Verksamheten 2011 och framåt Nästa utbyggnad av avloppsreningsverket kan komma ca 2020 och då är det en stor investering som behöver planeras ca fem år innan. Trelleborgs vattenverk kommer att nå sina produktionsgränser om ca 10 år. Det innebär att ställning måste tas om vi ska gå in i Sydvatten eller bygga nytt vattenverk senast För östra kommundelen, som får sin vattenförsörjning från Östra Klagstorps vattenverk, behövs en förstärkning av produktionen senast 2011, då vattenförbrukningen sommartid (max-dygn) är i det närmaste dubblerad mot normalförbrukning. Verksamhetens effektmål Riksdagen har fastställt ett nationellt miljömål gällande återföring av växtnäring, som innebär att minst 30 procent av fosforföreningarna i avlopp bör återföras till åkermark senast år För att kunna nå miljömålet är det nödvändigt med en fortlöpande förbättring av kvaliteten på det inkommande avloppsvattnet till reningsverken och därmed på växtnäringen från slammet. RE- VAQs främsta syfte är att år från år kontinuerligt förbättra slamkvaliteten. Det konkreta arbetet som utförs inom REVAQ innebär att hushållens och företagens tillförsel av oönskade ämnen kommer att minska och därmed också tydligt minska miljöbelastningen. Svenskt Vatten har därför uppmanat alla reningsverk som levererar avloppsslam till jordbruket att certifiera sin slamhantering enligt REVAQ-systemet. Att endast certifierat slam sprids på svensk åkermark är avgörande för det förtroendefulla samarbete som nu finns mellan VAbranschen, jordbruket, livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln. Arbetet måste vara klart senast till hösten Ersättning av oljeeldning i Smygehamns avloppsreningsverk med miljövänlig energi kommer att slutföras under året. 86

88 Renhållning: Omvärldsfaktorer För producentansvaret på hushållens förpackningsmaterial och tidningar ansvarar Ftiab (Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB) och för producentansvaret på elektronik ansvarar Elkretsen i Sverige AB för tillverkarnas och importörernas el och elektronikavfall. Information till skolbarn och hushåll om ovanstående ingår i verksamhetens ansvarsområde. Miljöbalken är styrinstrument. Denna tillsammans med kretsloppsproposition från i maj 2003 och nya direktiv, leder till bl.a. ökad resurshantering, ökad insamling av farligt avfall, ökat samarbete mellan kommuner och Förpackning och tidningsinsamlingen AB samt miljöanpassad avfallshantering. Regionalt och kommunalt styrs avfallshanteringen med hjälp av kretslopps- och avfallsplaner, tillsammans med den lokala renhållningsordningen. Deponeringsförbud av utsorterat brännbart, organiskt och biologiskt avfall har införts, vilket innebär att deponiskatten på sikt blir försumbar, men ersattes fr.o.m. juli 2006 med en betydligt högre förbränningsskatt. Sedan lågkonjunkturen 1992 har avfallsstatistiken visat en stabil ökning inom alla fraktioner fram till sommaren 2008, då trenden bröts i i samband med nuvarande lågkonjunktur. Konjunktur, producenter och konsumtion är faktorer som i högsta grad påverkar avfallsmängderna. Dessa i sin tur framtvingar en konstant utveckling av behandlingsformer inom avfallsområdet. Den övergripande målsättningen fastställs av bl.a. riksdag och regering. Den är att restavfallet inom alla fraktioner ska minska och källsorteringen ska öka genom att t.ex. införa separat insamling av matavfall. Efter 2010 ska 35 % av matavfallet från restaurang, storkök, skolor och hushåll ha samlats in och behandlats genom bioteknik. Kommunerna har i uppdrag att bygga upp ett ändamålsenligt insamlingssystem och Sysav, med det nybildade dotterbolaget Sysav Bioteck, ska därefter utvinna materialet till biobränsle. Verksamhetsfaktorer Renhållningsavdelningen har ansvar för insamling av allt hushållsavfall, grovavfall, trädgårdsavfall och slam/fett i Trelleborgs kommun samt att det transporteras bort för slutligt omhändertagande. Förutom insamling så ingår drift av återvinningscentraler, tillsyn av återvinningsstationer och miljöstationer samt separat hantering av batterier och av stickande/skärande föremål, som utförs i samarbete med Sysav och Apoteket. Delar av kundtjänst och fakturering sker i förvaltningsövergripande regi. Avdelningens ambition är att tömma rätt kärl på rätt dag på ett miljövänligt sätt. Vårt mål är att avfallsmängden ska minska, genom att återvinningen ska öka på ett för kunden stimulerande och kostnadspåverkbart sätt. Att medverka i kretsloppsåtervinningen är en skyldighet för alla medborgare och för att insamlingen av återvinningsmaterial ska fungera, så har tillgång och status på återvinningsstationer, återvinningscentraler och miljöstationer en stor betydelse. Verksamheten

89 Hushållsavfall Förbränningsskatten infördes för fyra år sedan med motivet att minska mängden brännbart avfall. Skatten medförde ett taxehöjningsbeslut, där kända kostnadsökningar fram t.o.m skulle inkluderas. Avfallsminskningen uteblev under högkonjunkturen och förbränningsskatten avskaffas fr.o.m. oktober. Sysav behåller dock sin beslutade behandlingsavgift hela året ut. Invånareantalet och antalet abonnenter har stagnerat och avfallsmängderna minskar sedan sommaren Trenden håller i sig! Trädgårdsavfall Trädgårdsavfallsabonnenter ökar fortfarande med ca 300 kunder om året. Förutom en mycket uppskattad service åt invånarna ges även miljö- och transportkostnadsvinster. Ungefär fastighetsägare har tecknat detta frivilliga abonnemang. Entreprenaden med Ragnsells upphör Matavfall Separat utsortering och insamling av matavfall är i startskedet och ska vara igång före utgången av Skolor och storkök ligger i första etappen, därefter restauranger, flerfamiljsfastigheter och slutligen villor. Insamlingsmålet för 2010 är 35 % och motsvarar ca 700 ton matavfall. Troligtvis utökas verksamheten inför 2011, så att alla ska ges möjlighet att sortera ut matavfall. Slam Hämtning av slam från trekammarbrunnar och septitankar utförs av Puls AB. Avtalstiden är förlängd till Övrigt slam och fett hämtas genom serviceavdelningen. Deponiförbud gäller och behandling av slammet/fettet föranleder en behandlingskostnad som inte fullt ut täcks av taxan. Lakvatten Lakvattenhantering blir en ny fraktion för renhållningsavdelningen fr.o.m Ungefär kbm ska omhändertas från den gamla Albäckstippen via avloppsreningsverket. Kostnaden uppskattas bli kronor exkl. drift och underhåll av pumpstationer m.m. Latrin Ett fullmäktigebeslut har fattats om att latrinhämtning upphör De ca 20 kvarvarande kunderna har informerats om beslutet med motiveringen om att verksamheten är otidsenlig och inte uppfyller vår arbetsmiljöpolicy angående en bra arbetsmiljö. Återvinningscentraler Smygehamns och Anderslövs återvinningscentraler håller numera samma status som Sysavs återvinningscentraler. Ökningen av antal besökare och kostnader har varit konstant fram till lågkonjunkturens inträde Denna har lett till minskad konsumtion som tydligt avspeglar sig i avfallssammanhang. Återvinningen bär den största delen i renhållningstaxan och förslag finns på särredovisning. Arbetet har startat med att planlägga en återvinningscentral i de östra delarna av Trelleborg. Återvinningsstationer I Trelleborg pågår en systematisk försköning av några stationer om året. Under 2009 fick Anderslöv en helt ny station vid Rosenhagens Folkets Park. 88

90 Grovavfallshämtning/service Enligt en taxa utförs grovavfallshämtning i samband med andra serviceuppdrag som kärlutkörning, extrahämtning, lokala aktiviteter m.m. För att fylla upp beläggningen på servicebilen erbjuds andra avdelningar, förvaltningar, kommunala bolag och företag möjligheten till grovavfallshämtningstjänsten, då det är svårt att själv transportera t.ex. farligt avfall. Frågan om osund konkurrens har väckts och tjänstens framtid är oviss. Verksamheten 2011 och framåt Administrationen inom avdelningen är rejält eftersatt och måste kompletteras med ytterligare en person. Nya direktiv eller nya ansvarsområden leder till nya metoder och andra arbetssätt, där dessa arbetsuppgifter inte går att belasta befintlig personal. En omskrivning av Renhållningsordning & Avfallsplan pågår. I samband med överlämnandet av den slutliga utgåvan till kommunfullmäktige, bör renhållningsavdelningens prioriterade arbete och mål vara tydliggjorda. Personal och personalutveckling Personal Antal tjänster 12,5 13,0 Energi elnät: Omvärldsfaktorer Den vikande konjunkturen har dämpat utbyggnadstakten i kommunen och en fortsatt svag konjunktur påverkar förvaltningens verksamhet. Omfattningen av nyanläggning är för närvarande låg, vilket innebär en omställningsprocess för förvaltningen, då verksamheten till del utgörs av nyanläggningar samt drift och underhåll. Verksamhetsfaktorer Verksamheten innefattar kundtjänst, som erhåller tjänster åt renhållningsavdelning, VAavdelning, Trelleborgs Energiförsörjnings AB och Trelleborgs Fjärrvärme AB. Diskussioner pågår avseende ersättningsnivåer, faktureringsintervall, betalningstider samt användande av samma debiteringssystem. Verksamheten 2010 Energiavdelningen svarar för de nät som erfordras för distribution av el inom koncessionsområdet. Förutom dessa driver och underhåller energiavdelningen nät för fiberkommunikation samt underhåll av gatubelysningen i Trelleborgs kommun på uppdrag från gatuavdelningen och Vägverket. Elkoncessionsområdet innefattas av centralorten, Skegrie, Maglarp, V Tommarp, Hammarlöv, V Vemmerlöv, Haglösa, Gylle, Fjärdingslöv och Gislöv. Målet för verksamheten är att abonnenterna ska få elkraft och kommunikationstjänster till lägsta möjliga kostnad med acceptabel miljöpåverkan. Förutsättningarna för att uppnå det övergripande målet är att avdelningen har långsiktiga mål. Avdelningens långsiktiga mål är förbättrad säkerhet för personal samt hög driftsäkerhet för elnätet. Detta kommer att leda till förbättrad kvalitet på utfört arbete och bättre tillgänglighet. Mätarenheten har införlivats i drift- och underhållsenheten och en administrativ enhet har bildats. Fjärravläsningsprojektet har nu övergått till operativ drift abonnenter 89

91 kan nu fjärravläsas och faktureras i efterhand utifrån verklig förbrukning. Elnätstarifferna har höjts under det gångna året, effektkunder från och med och övriga från , för att täcka de ökade kostnaderna framförallt för elkraft och kapitaltjänstkostnader. Utredningen som föregick höjningen visade att kommuninvånarna i Trelleborg (som bor inom vårt koncessionsområde) har en av Skånes lägsta elnätstariffer även efter genomförd höjning. Avseende 50 och 10 kv-nätet skall en risk- och sårbarhetsanalys genomföras och identifierade svagheter skall registreras. En handlingsplan skall därefter presenteras för Energimarknadsinspektionen, EI. Kostnaden för detta kommer att belasta verksamheten framöver. Förhandling pågår med Logica avseende förlängning av huvudavtal för Lettera som löper ut Lettera är kommunens debiteringssystem för elnät, VA, renhållning, elkraft och fjärrvärme. Personal och personalutveckling Verksamheten kommer att under de närmaste åren vara i behov av rekrytering av nya medarbetare p.g.a. pensionering och andra avgångar. Antalet anställda är 32 på energiavdelningen. Bemanningen av vår beredskapsstyrka är en dimensionerande parameter. Det är viktigt att nyrekrytering sker av personal med rätt kompetens. Av dessa 32 st arbetar 3 för andra avdelningar inom tekniska förvaltningen (2 för VAavdelningen och 1 arbetar med gatubelysning åt, i huvudsak, gatuavdelningen). Optofiberverksamheten innefattar en 75 % tjänst inom energi övrigt. Verksamheten 2011 och framåt För att elnätsverksamheten fortsättningsvis skall vara en tillgång med hög tillgänglighet och god standard, kommer det krävas nya investeringar och förebyggande underhåll av elnätet. Elnätet måste förstärkas i den västra delen av vårt koncessionsområde. Detta som följd av de stora utbyggnader som har genomförts. Ingen mer bebyggelse kan genomföras innan elnätet har förstärkts. Om Maglarps strand kommer att bli verklighet, så krävs det en ny fördelningsstation och detta i kombination med nya högspänningsförband. Mark bör bokas (ca m 2 ) för fördelningsstation och mark för ledningsrätter tas ut vid fortsatta exploateringar av västra industriområdet, Maglarps strand och vidare till Skegrie. Regeringen beslutade i mars 2006 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över frågor som rör reglering av elnätstariffer. Resultatet kommer att rendera i att det är Energimarknadsinspektionen som skall godkänna en justering av elnätstariffen från och med Personalekonomi Se skattefinansierad verksamhet. 90

92 Verksamhetens kostnader, tkr Bruttokostnadsutvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index Kommentarer: En överföring av personal gjordes vid årsskiftet 2008/2009 från energi övrigt. Kapitalkostnader ökar i takt med ökade investeringar som t.ex. utbyggnad av Trelleborgs reningsverk. Ökade driftkostnader följer av ökade investeringar. Kommentarer: Ökade kostnader till följd av framförallt elkraft och kapitaltjänstkostnader. Verksamhetens finansiering, tkr Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2006, index Kommentarer: Taxefinansiering. Elnätstarifferna har höjts under det gångna året, effektkunder från och med och övriga från , för att täcka de ökade kostnaderna framförallt för elkraft och kapitaltjänstkostnader. Kommentarer: Se skattefinansierad verksamhet. Nyckeltal i löpande priser 91

93 Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmålen: Minska svinnet av dricksvatten i ledningsnätet med 5 % svinn m 3 /år Byte/ombyggnad av nätstation för ökad driftsäkerhet nätstation/år Minska mängden hushållsavfall med 4 %/år genom källsortering totalt kg hushållsavfall/år

94 Verksamhetsplan Skolnämnden Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter % varav Statsbidrag % taxor och avgifter % övrigt % Verksamhetens kostnader % varav personal % fastigheter % kapitalkostnad % övrigt * * % Summa nettokostnader % Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. Budget 2010 innefattar lönerörelsen 2009 (20,2 mkr) och avtalsrörelsen 2010 skall täckas inom befintlig ram. * Lokalkostnader i interkommunala avgifter uppgår till kkr 93

95 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader 101 Skolnämnd % 400 Öppen förskola % 407 Förskola % 410 Förskola Öppen förskola Dagbarnvårdare % 416 Dagbarnvårdare Fritidshem Särskola Fritidshem % 435 Förskoleklass % 440 Grundskola % 442 Förskoleklass Grundsärskola % 444 Träningsskola Administration % 491 Skolmåltider % 492 Skolskjuts % 493 AV-central % 902 Övr. gem. verks AV-central 36 0 Summa nettokostnader % Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. Budget 2010 innefattar lönerörelsen 2009 (20,2 mkr) och avtalsrörelsen 2010 skall täckas inom befintlig ram. 1 / 2008 avsåg denna verksamhet administration. 2/ En justering av budget mellan verksamheten Fritidshem och verksamheten Skolmåltider är gjord med 4,1 mkr beroende på att Skolmåltider producerar måltider åt Fritidshemsverksamheten. Övriga stora skillnader är det ökade barnantalet samt ökade lokalkostnader i verksamheten Fritidshem. Enligt instruktion från budgetchefen så ska tjänsten som kostchef att förflyttas till KS per , innebärande 593 tkr. 3/ Kostnader för skolskjuts minskar i budget 2010 då bättre avtal (särskoletransporter samt skolskjutsar) gett eller förväntas ge lägre kostnader i verksamheten. 94

96 Omvärldsfaktorer Vi lever i en föränderlig värld. En av de viktigaste verksamhetsförutsättningarna som finns är att i möjligaste mån bedöma en framtida utveckling inom den egna verksamheten beroende på vad som kan tänkas inträffa på såväl kort som lång sikt. För utbildningssektorn är detta kanske den viktigaste frågan. Samtidigt som vi behöver följa med i den tekniska utvecklingen och i övriga omvärldsfrågor måste vi noga överväga och balansera utbildningsfrågor som rör teknikens framfart och hur vi ska förhålla oss till detta. Förslaget om en ny skollag är ute på remiss. Planerna är att beslut skall tas sommaren Förslaget innebär flera olika saker som direkt eller indirekt påverkar verksamheten. Generellt kan sägas att ett grundläggande fundament i förslaget är att rättssäkerheten skall skärpas bland annat genom att möjligheterna att överklaga olika beslut skall öka. Det i sin tur innebär en mycket hårdare administrativ belastning på såväl den direkta verksamheten som övrig administration. En omvärldsfaktor som är svår att beräkna vidden av är nyetablering av fristående grundskolor. Kunskapsskolans etablering 2007 fick omfattande konsekvenser, såväl ekonomiska som personalmässiga och lokalmässiga. Först efter några år kan en sådan förändring summeras fullt ut men att det påverkade vår ekonomi, vår personalplanering och vår lokalplanering i hög grad står klart. Skolförvaltningen har idag en personaltäthet inom förskolan som är i paritet med såväl snittet för riket och skåne. Vår personaltäthet inom skolbarnsomsorgen och inom grundskolan är dock betydligt lägre än såväl rikets snitt som Skånesnittet. Det är vår absoluta ambition att förbättra personaltätheten inom dessa verksamhetsområden. Verksamhetsfaktorer Den 1 juli 2009 infördes allmän förskola från tre år och barnomsorgspeng. Den allmänna förskolan för treåringar innebär en ännu högre nyttjandegrad av förskolan. Vilka konsekvenser barnomsorgspengen får är för tidigt att säga. Ett intensivt arbete med den analysen försiggår bland annat inom Sveriges kommuner och landsting. Skolförvaltningens utvecklingssamordnare finns med i SKL:s arbetsgrupp vilket borgar för god insyn och uppdatering. Sedan 2005 har vi, som ett uppföljningssystem, individuella utvecklingsplaner för alla elever och barn i skolan/förskolan. Som tidigare nämnts ökar kraven på dokumentation samtidigt som vår egen ambition att förbättra servicen är uttalad. Vi genomför därför ett utvecklingsprojekt som innebär att digitalisera våra individuella utvecklingsplaner (IUP). En deltidstjänst driver projektet och mjukvarukostnader samt utbildningskostnader är en realitet även under Östra skolan och modersmålsenheten har, med hjälp av statliga medel, nyligen påbörjat ett projekt i matematikutveckling där syftet är att förbättra elevernas resultat och kunskapsutveckling i detta ämne. 95

97 Verksamhetens effektmål Livskvalitet Hälsa Elevhälsan och elevvårdande åtgärder skall ha en framskjuten plats. Trygghet Alla skolor skall ha uppdaterade handlingsplaner som främjar trivsel och trygghet. Alla våra skolor skall arbeta med trygghet inom verksamheten och skolplanen skall tydligt precisera detaljerade mål för detta arbete. Boende Skolnämnden skall ha en aktiv roll i planering av nya bostadsområden, med betoning på behov av förskolor och skolor, utemiljö och trafiksäkerhet. Arbete Näringsliv Skolnämnden skall verka för att våra elever och barn skall ha en god kontakt som ökar i takt med ålder och mognad med näringslivet/offentlig verksamhet. Utbildning och självförsörjning Vi skall ha en tydlig skolplan där mål för behörighet och meritvärde är klart preciserade. Vår huvudsakliga verksamhet inriktar sig på att barn och elever skall ha så hög måluppfyllelse som möjligt. Detta innebär att eleverna härigenom kan fritt göra egna framtida studie- och yrkesval. Skolan skall väcka nyfikenhet och bibehålla lust att lära, samt ge social kompetens och personlig utveckling. Långsiktigt hållbar tillväxt Miljö Miljöfrågor, i såväl ett lokalt som globalt perspektiv, skall vara en tydlig och naturlig del i vardagen och i undervisningen. Ekonomi Skolnämnden skall verka för en långsiktigt ekonomisk stabilitet avseende utbildningsverksamheten. Resursfördelningen skall vara jämn över tid. Infrastruktur Skolnämnden skall ha en aktiv roll i planering av nya bostadsområden, med betoning på behov av förskolor och skolor, utemiljö och trafiksäkerhet. 96

98 Upplevelser Besöksmål Alla barn och elever i verksamheten skall ha kunskap om den egna kommunens besöksmål. Kultur För att främja kulturarbetet ska skolnämnden ha ett kulturpolitiskt program. Fritidsaktiviteter Skolnämnden skall ha ett nära samarbete med föreningslivet. Våra lokaler skall kunna användas av föreningslivet. Nyproduktion av lokaler skall planeras så att delar av dessa kan användas till uthyrning för att främja fritidsaktiviteter. Verksamheten 2010 Skolnämndens verksamhetsidé för 2010 är följande; Att ge alla barn/elever utifrån sina behov och förutsättningar bästa möjliga inlärningssituation och förmåga att lyckas. De åtgärder som föreslås på sammanlagt 10,3 mkr innebär omfattande verksamhetsförändringar. Utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna är även detta år att göra neddragningar av frivillig och centralt övergripande verksamhet i den mån det är möjligt. Ambitionen är att på detta sätt lindra effekterna i den direkta verksamheten bland barn och elever. Omfattningen av besparingskravet innebär dock att detta inte kan undvikas. Föreslagna besparingsåtgärder för år 2010 Besparingar 2010 (mkr) 1. Central övergripande verksamhet Familjecenter 1,0 3. Förskola 3,5 4. Modersmål 0,5 5. Grundskola 0,0 6. Särskola/träningsskola 1,0 Summa 10,3 Kommentarer: 1. Central övergripande verksamhet Förändringar föreslås på den centralt övergripande verksamheten i form av neddragning av assistenttjänst, personalresurs motsvarande 1,5 tjänst specialpedagog, ledningstjänst, administrativ tjänst, kurator, psykolog, studie- och yrkesvägledare samt minskade kostnader till fristående skolor/ enskild verksamhet i förskolan och minskade kostnader för särskoletransporter. Detta innebär minskat administrativt stöd till verksamheten. Specialpedagogresurser flyttas ut i verksamheten och ersätter andra resurser. Neddragning av kurator, psykolog och studie- och yrkesvägledare innebär att barn och elever får minskat stöd. Neddragningen är även en anpassning 97

99 till Kunskapsskolans etablering och Köpingeskolans avveckling. En minskad ledningsresurs genomförs i samband med pensionsavgång vilket leder till att förskolechefer och rektorer, som redan i dagsläget har många medarbetare, får ytterligare fler. Kostnader för central och lokal kompetensutveckling måste minimeras och vidare utvärdering, analys och ställningstagande beträffande ytterligare minskade lokalkostnader ska prioriteras. Ovanstående innebär besparingar på 5,5 mkr. En utökad satsning görs på barn i behov av särskilt stöd med 0,6 mkr och skolhälsovård med 0,6 mkr vilket totalt innebär en besparing på 4,3 mkr. 2. Familjecenter Familjecenter behålls, dock med en personalminskning på 1,0 mkr. 3. Förskola Besparingar i förskolan för år 2010 på 2,9 mkr leder till att personaltätheten i förskolan minskar med 0,14 barn/årsarbetare på helårsgenomsnitt. Besparingen leder till större barngrupper, att det blir svårare att genomföra mentorssamtal samt minskad planeringstid för personal. Det enskilda barnets behov kan inte uppmärksammas och tillgodoses på samma sätt som tidigare. Ytterligare en besparing är gjord på blöjor i förskolan enligt tidigare beslut i skolnämnden, besparingen är på 0,6 mkr. Totalt 3,5 mkr. 4. Modersmål Besparingen inom modersmålsverksamheten sker både genom en effektivisering av modersmålsstödet i förskolan såväl som för modersmålsundervisningen på gymnasiet. 5. Grundskola Någon besparing planeras inte på grundskolan. Däremot har vi en låg personalbemanning (i förhållande till rikets och Skånes snitt) och vår ambition att öka denna kan inte verkställas. Med tanke på ökad administrativ belastning ökar också personalens arbetsbelastning. Konsekvensen blir också otillräckliga förutsättningar för eleverna att klara nationella och kommunala mål. 6. Särskola/träningsskola En besparing sker på verksamheten med 1,0 mkr, kopplat till ett minskat elevantal. Summering Totalt sett innebär förslagen en minskning med cirka 20 tjänster. De föreslagna åtgärderna får långtgående konsekvenser av flera skäl. Dels är utgångsläget för grundskolan och fritidshemsverksamheten inte gynnsam, dels är sparkraven ekonomiskt omfattande. Kvalitén försämras genom försämrad personaltäthet vilket i sin tur leder till större barngrupper i förskolan oförändrat låg personaltäthet i skolan. Målen i skolplanen som exempelvis meritvärden och behörighet till gymnasieskolan blir svåra att uppnå. Skolplanens innehåll i form av mål och inriktning bör därför ses över. När arbetsbelastningen för personal i verksamheten ökar så ökar också risken för högre sjuktal. Särskilt drabbad blir gruppen barn och elever som är i behov av särskilt stöd. När basverksamheten, exempelvis en lärare per undervisningstillfälle och grupp, måste prioriteras minskar möjligheterna till individuella pedagogiska insatser och till insatser vid problem av psyko-social karaktär. Det kan 98

100 dessutom konstateras att behov av stödinsatser ytterligare har ökat under innevarande läsår sedan ett flertal elever (ca 30 st) återkommit till de kommunala grundskolorna från Kunskapsskolan. Flertalet av dessa elever är i behov av särskilt stöd. När personaltätheten är låg är också risken att inte kunna tillgodose de duktigaste elevernas/barnens behov av stimulans och utmaning. Beslutade investeringar Ny 6- avd förskola i Skegrie har tidigare beräknats stå klar sommaren 2010, enligt reviderad tidplan så är den färdig att tas i bruk först till årsskiftet 2010/2011. Skolförvaltningen förutsätter att det ytterligare dröjsmål som aviserats för färdigställandet av 6-avdelingsförskolan i Skegrie, inte belastar förvaltningens budget ytterligare (paviljonger måste sättas på skolgården motsvarande två klassrum). Antalet barn har ökat kraftigt de senaste åren på grund av utbyggnad av nya bostäder. Flera nödlösningar har gjorts för att klara antalet platser vilket innebär onödigt höga driftkostnader för både verksamhet och lokaler. Ny förskola innebär att efterfrågan på platser kan tillgodoses för tillfället. Dock bedöms ett fortsatt behov av paviljonger för att klara efterfrågan på platser, och om byggnationerna fortsätter bedöms det finnas ett långsiktligt behov av ytterligare en förskola i området år Uddens förskola kompletteras med ytterligare två avdelningar som beräknas stå klara i april Det stora behovet av förskoleplatser i detta område kan därmed, åtminstone i dagsläget, tillgodoses. Planerade investeringar Nedanstående investeringar fanns upptagna inför budget Även om dessa inte kan realiseras under 2010 finns behoven kvar inför 2011 och framåt. Ny 6- avd förskola i Anderslöv. Enligt befolkningsprognosen sker ingen större befolkningsökning i Anderslöv, kopplat till sparsam nybyggnation. Dock sker en generationsväxling i befintliga hus i Anderslöv. Detta har inneburit ett ökat barnantal i Anderslöv, vilket genererat ett antal kortsiktiga kostnadsdrivande akutlösningar i form av paviljonger och mindre enheter. Ny förskola innebär att ett antal dyra paviljonger och andra mindre enheter kan avvecklas vilket sänker kostnaderna för både lokaler och verksamhet. Kompletteringar och justeringar i befintliga förskolelokaler i kommunen. Efter avstämning mot befolkningsprognosen bedöms att vi genom att se över hur vi disponerar befintliga lokaler och hur verksamheten bedrivs kan hitta olika lösningar innebärande att platsbehovet kan klaras under de närmsta åren och nyinvesteringar i övrigt kan avvaktas. Dock kan anslag behövas för att bygga om förskolelokaler främst längs kusträckan ner mot Smygehamn och inne i centrala Trelleborg. Pilevallskolan (byggnad C och D). Framtida byggnation i Mellanköpinge och i Dalköpinge motiverar en långsiktig satsning på Pilevallskolan. När denna bostadsbebyggelse är färdig blir belastningen på grundskola i de östra delarna av kommunen högre och därför är det nödvändigt att planera för utveckling av 99

101 skollokaler i samtakt med utbyggnationer. Detta innebär också att Liljeborgskolan kan avlastas. Lokalerna i byggnad C och D behöver verksamhetsanpassas för att uppnå flexibilitet att kunna användas bredare, dessutom är underhållet kraftigt eftersatt. Väståkraskolan (basutrymmen). Ombyggnation i Väståkraskolans huvudbyggnad för att tillskapa grupprum. Detta saknas idag vilket innebär att undervisning i små grupper, individuella samtal, mentorssamtal och föräldrasamtal idag är svåra att genomföra på ett tillfredsställande sätt. Skolmåltider investeringar. Kök och tillhörande lokaler och inventarier på både förskolor och grundskolor är kraftigt eftersatta i underhåll. Dessutom har regelverket skärpts vad gäller livsmedelshantering vilket innebär att flertalet av köken inte uppfyller kraven för detta. Verksamheten 2011 och framåt Från ett utbildningsperspektiv är Trelleborg en spännande arbetsplats och kommun att bo i. Regionen har en enorm utvecklingspotential och Trelleborg kan bli en av vinnarna den närmaste 10- årsperioden sett från skolhorisont. Fortfarande är boendepriser rimliga, det är en kustkommun som ligger fyra mil från storstäder i två olika länder där utbildning är högpritoriterat med högskolor, universitet och yrkesutbildningar. Att ha en välfungerande förskole- och skolverksamhet är bland de viktigaste incitamenten för att göra kommunen attraktiv. Skolorna i Trelleborg skall ha rykte om sig att ha god måluppfyllelse beträffande kunskaper, att elever/barn trivs och känner trygghet, att ha nöjda föräldrar och att vi är en bra arbetsgivare. Vi har mycket arbete kvar för att nå dit men vi kan också säga att flera undersökningar pekar på att vi är på rätt väg. För att uppnå ovanstående krävs rimlig personaltäthet, rätt förhållningssätt och hårt arbete. Nya lokaler är inte lösningen men det är likväl viktigt att de är ändamålsenliga och moderna. Det är också viktigt att de är flexibla för att möta nya behov i en föränderlig värld Framtida investeringar Ny 3-avd förskola i Klagstorp skola. Avveckling kommer att ske av 1-avdelningsförskolorna S. Åby och Panget. Att driva vidare de två befintliga 1-avdelningsförskolorna innebär årligen ca kr i högre driftkostnader för verksamheten jämfört mot att bedriva förskoleverksamheten samlokaliserad på Klagstorp skola. I huvudsak handlar denna investering om en rationalisering då två dyra enheter läggs ner vilket innebär en besparing av onödigt höga driftkostnader för verksamheten. Båda de befintliga förskolorna kräver relativt omfattande renoveringar för att klara kraven på kök och arbetsmiljö. Ny förskola i centrala delarna. Enligt förskoleutredningen 2008 kommer en ny förskola att behövas i centrala Trelleborg. Denna bör vara färdig att ta i bruk fr o m år Pilevallskolan (byggnad A och B). 100

102 Framtida byggnation i Mellanköpinge och i Dalköpinge motiverar en långsiktig satsning på Pilevallskolan. När denna bostadsbebyggelse är färdig blir belastningen på grundskola i de östra delarna av kommunen högre och därför är det nödvändigt att planera för utveckling av skollokaler i samtakt med utbyggnationer. Lokalerna i byggnad A och B behöver anpassas till 7-9 skola. Detta innebär också att Liljeborgskolan kan avlastas. Ny skola i västra delarna. Enligt skolutredningen uppstår behov av en ny F-6 skola på väster för ca 350 elever från höstterminen år Denna skulle börja projekteras år 2011 för att hålla befintlig tidsplan. I investeringsförslaget föreslås efter avstämning mot ny befolkningsprognos att denna flyttas ett år framåt i tiden så att projekteringen påbörjas år Skolmåltider investeringar. Kök och tillhörande lokaler och inventarier på både förskolor och grundskolor är kraftigt eftersatta i underhåll. Dessutom har regelverket skärpts vad gäller livsmedelshantering vilket innebär att flertalet av köken inte uppfyller kraven för detta. Kräver investeringar åren 2011 och Investering i skolbussar. Två av kommunens nio bussar är gamla och nedslitna. De är för närvarande 17 respektive 19 år och har körts ca mil. År 2011 bör dessa bytas ut. Ytterligare flexibla verksamhetslokaler måste tillskapas i Skegrie för att växla över såväl förskolepaviljonger som skolpaviljonger (motsvarande 6 förskoleavdelningar och tre-fyra basrum för skolverksamhet. Personalekonomi (Kommentarer kring utvecklingen av nedanstående) Specifikation Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare 1 106, Sjukfrånvaro i % 7,0 7,0 5,0 Utbildningskostnader 10,0 10,0 /anställd tkr Personalomsättningskostnader tkr Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl. övriga tilläggsanslag. 101

103 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnads utvecklingen, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: År 2009 och 2010 är budget ej utfall som år Löneutfallet 2009 ingår i budget Kommentarer: År 2009 och 2010 är budget - ej utfall som åren Verksamhetens finansiering tkr Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: År 2009 och 2010 är budget - ej utfall som åren I budget 2009 ingår ramökning p g a löneutfallet Kommentarer: År 2009 och 2010 är budget - ej utfall som åren Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. Budget 2010 innefattar lönerörelsen 2009 (20,2 mkr) och avtalsrörelsen 2010 skall täckas inom befintlig ram. 102

104 Nyckeltal i löpande priser Specifikation Bokslut Budget Budget Plan Plan Effektmålen: Förskoleverksamheten Antal inskrivna barn/årsarbetare, genomsnitt Grundskoleverksamheten Antal lärare / 100 elever Fritidshemsverksamheten Antal inskrivna barn/årsarbetare, genomsnitt 5,9 5,6 5,8 5,8 5,8 8,2 8,1 8,1 8,1 8,1 22,3 20,7 20,7 20,7 20,7 Övriga: Förskoleverksamheten Andel av folkmängd 1-5 år %, Trelleborg* Andel av folkmängd 1-5 år %, i riket* Antal inskrivna barn i enskild förskola, genomsnitt Antal inskrivna barn med placering i annan kommun, genomsnitt Antal inskrivna barn i kommunal förskola, genomsnitt Antal inskrivna barn 1-5 år i familjedaghem, genomsnitt 6,0 6,0 6,0 6,1 5,8 5,7 5,8 5,

105 Totalt antal inskrivna förskolebarn, genomsnitt Antal barn 1-5 år i Trelleborg enligt befolkningsprognos Andel inskrivna barn i förskoleverksamhet totalt av 1-5 år % Förskolan nettokostnad (kr) /inskrivet barn ** * Åren enligt SCBs befolkningsframskrivning från **Nettokostnad exkl. lokalkostnad, inkl års lönerevision. Gemensamma kostnader har fördelats ut till huvudverksamheterna enligt nya principer för år 2009, därför avviker siffrorna mot tidigare redovisat material. Budget 2009 enl. KF beslut i nov

106 Fritidshemsverksamheten Andel av folkmängd 6-12 år %, Trelleborg* Andel av folkmängd 6-12 år %, riket* Antal inskrivna barn i enskilt fritidshem, genomsnitt Antal inskrivna barn i annan kommun, genomsnitt Antal inskrivna barn i kommunalt fritidshem, genomsnitt 7,4 7,3 7,5 7,8 8,0 7,3 7,4 7, Totalt antal inskrivna fritidshemsbarn, genomsnitt Andel inskrivna fritidshemsbarn i totalt av 6-12 år % Antal barn 6-12 år i Trelleborg enligt befolkningsprognos Fritidshem nettokostnad (kr) /inskrivet barn ** ,0 41,5 41,5 41,5 41, * Åren enligt SCBs befolkningsframskrivning från **Nettokostnad exkl. lokalkostnad, inkl års lönerevision. Gemensamma kostnader har fördelats ut till huvudverksamheterna enligt nya principer för år 2009, därför avviker siffrorna mot tidigare redovisat material. Budget 2009 enl. KF beslut i nov

107 Förskoleklass och grundskoleverksamhet en Andel av folkmängd 6-15 år %, Trelleborg Andel av folkmängd 6-15 år %, riket* Antal elever i förskoleklass, kommunal skola Antal elever i förskoleklass, fristående skola Antal elever i förskoleklass, annan kommun Totalt antal elever i förskoleklass, genomsnitt Förskoleklass kostnad, kr/elev** 11,2 10,9 11,0 11,0 11,0 10,9 10,7 10, Antal elever i kommunal grundskola, genomsnitt Antal elever i fristående grundskola, genomsnitt Antal elever i grundskola i annan kommun, genomsnitt Totalt antal elever i grundskola, genomsnitt Grundskola kostnad kr/elev**

108 * Åren enligt SCBs befolkningsframskrivning från ** Nettokostnad exkl. lokalkostnad, inkl års lönerevision. Gemensamma kostnader har fördelats ut till huvudverksamheterna enligt nya principer för år 2009, därför avviker siffrorna mot tidigare redovisat material. Budget 2009 enl. KF beslut i nov Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. Budget 2010 innefattar lönerörelsen 2009 (20,2 mkr) och avtalsrörelsen 2010 skall täckas inom befintlig ram. 107

109 Verksamhetsplan Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndstotal i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens intäkter ,9 varav Statsbidrag (slag ) taxor och avgifter (slag 31) 71 - övrigt Interna resursintäkter (slag9711) ,7-3,6 Verksamhetens kostnader ,3 varav personal (slag 40-45, 48-49) ,6 lokaler (ej städ o fast skötsel) ,8 (slag 60) kapitalkostnad ,5 (slag 8590, 8597, 79) övrigt Interna resurskostnader (slag 9811) ,9-3,6 Summa nettokostnader ,6 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 och 2009 men exkl övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. 1 Här ligger en fiktiv intäkt för att kunna göra en jämförelse med budget 2009 och Sommarskola 75 tkr, AMS anställningsstöd 208 tkr, Yrkvux 1500 tkr, Ludvika moms 1500 tkr 3 Här ligger en fiktiv kostnad för att kunna göra en jämförelse med budget 2009 och

110 Nämndens verksamhetsområden i löpande priser Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Budget Budget +/- % /10 Verksamhetens nettokostnader 101 Gymnasie o vux.utbildn. nämnd ,3 450 Gymnasieverksamhet ,1 453 Särskoleverksamhet , Administration ,3 465 Gemensam verksamhet ,7 470 Grundläggande vuxenutbildning ,5 472 Gymnasial vuxenutbildning ,1 474 Särvux ,0 476 SFI ,5 Summa nettokostnader ,6 Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 och 2009 men exkl övriga tilläggsanslag. När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom ovanstående ram. Omvärldsfaktorer Trenden att allt fler elever väljer att gå på friskolor har ökat de interkommunala kostnaderna för gymnasieskolan under senare år. Fritt sök 2009 samt en etablering av ytterligare nya friskolor i Malmö med ett större utbud så väl inom de yrkesförberedande programmen som inom studieförberedande program innebär utökad konkurrensutsättning. Följderna av detta har blivit att allt fler elever valt att studera i andra kommuner och friskolor än vad som prognostiserades tidigare. Konsekvensen har blivit att snittkostnaden för en gymnasieelev ökat när en Trelleborgsungdom väljer ett program som vi själva tillhandahåller i en kommunal skola utanför Trelleborg. Utöver detta tvingas förvaltningen betala dubbla kostnader för lokaler och delar av overheadkostnader, när en elev väljer att studera i annan kommun och friskola. Eftersom det även går trender i vilka program som söks kan det vara svårt att förutse vilka program som kommer att vara populära kommande år. Då kostnaderna för olika program varierar stort påverkas de interkommunala kostnaderna av elevernas programval. En riskfaktor i detta sammanhang är att fler elever kan komma att söka sig till andra 4 I bokslut 2008 finns även kostnader för verksamhet 493 i denna post 109

111 gymnasieskolor för att komma in på sitt förstahandsval. Detta gör att kostnaden per elev stiger då det är svårt att omgående ställa om till en minskad produktion. Enligt Skolverkets utredning finns det ett fortsatt stort intresse för att starta fristående skolor. Under 2008 gick 17,4 procent av eleverna i fristående gymnasieskolor, och från Skolverkets sida rapporteras risker kring en överetablering eftersom elevantalet enligt befolkningsprognosen snart börjar sjunka. Konkurrensen hårdnar och både fristående och kommunala skolor kommer att tvingas organisera om eller lägga ner verksamheter. Kommunerna har dock fortfarande det yttersta ansvaret för eleverna, vilket innebär att de måste ha beredskap för att överta elever från fristående skolor om dessa tvingas lägga ner sin verksamhet. Skolverket rapporterar om en större tröghet i förändringar bland annat beroende av avtalskonstruktioner i de kommunala skolorna än i de fristående med följd att kommunerna kan dras med stora kostnader för personal och lokaler under lång tid. I ett sådant läge ökar kostnaden per elev i kommunen, oavsett om eleverna väljer att gå i en fristående eller kommunal skola. En kommun kan alltså både drabbas av skolnedläggning och höjda kostnader för sina elevers utbildningar, vilket inte drabbar de fristående. Skolverket konstaterar därmed att konkurrensvillkoren är olika. Spetsutbildningar. Regeringen har lagt fram ett förslag att införa en försöksverksamhet med spetsutbildningar. Det innebär att särskilda spetsutbildningar ska kunna ges på gymnasiet för elever som är högpresterande inom teoretiska ämnen. 20 spetsutbildningar kommer att beviljas start och elevernas ansökan till en spetsutbildning kommer att ske genom ett gemensamt riksintag. Nämnden har för avsikt att deltaga i försöksverksamheten och har gett förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att medverka och skicka in en ansökan hösten 2009 för start av utbildning hösten 2010 med eventuell inriktning mot entreprenörskap. En avsiktsförklaring med Malmö högskola finns där Malmö högskola förbinder sig att integrera studenter från Söderslättsgymnasiet i mån av plats för högskolekurser. Yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Regeringen gör en satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med satsningen är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning, eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Skolverket har fördelat platser för yrkesvux för Totalt fördelas platser motsvarande kronor per plats. För att komma ifråga för statsbidrag måste ansökan uppfylla de villkor som anges i förordning (2009:43) om statbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Fördelning har sedan skett utifrån kommunernas arbetslöshetssituation. Trelleborgs kommun har för 2009 beviljats bidrag för 24 helårsplatser motsvarande kr. En ny gymnasieskola. Regeringen vill reformera gymnasieskolan eftersom gymnasiet står inför flera stora utmaningar. En av utmaningarna är att alltför många elever hoppar av eller slutar sina studier utan godkända betyg. Ett annat problem är att det lokala friutrymmet, i vissa fall, har använts av huvudmännen för att sänka kraven. Dessutom anses inte den nuvarande gymnasieskolan förbereda eleverna tillräckligt väl vare sig för fortsatta studier eller för yrkeslivet. För att möta dessa utmaningar tillsatte regeringen en gymnasieutredning vintern Utifrån vad som framkom i den utredningen har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen angående en ny gymnasieskola. Det finns fem stora och viktiga förändringar i den nya planerade reformen enligt regeringens hemsida: På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori, i stället ökar tiden för yrkesämnen. Det lokala friutrymmet, möjligheten att starta lokala kurser och specialutformade program, stramas upp. 110

112 Kraven för att komma in på gymnasiet förändras. I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Programstrukturen förändras. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Samtidigt uppgår medieprogrammet i samhällsvetenskapsprogrammet. Under hösten 2010 väntas riksdagen fatta beslut och i avvaktan på det har regeringen gett Skolverket i uppdrag att förbereda de förändringar som krävs för att möjliggöra en start av den nya gymnasieskolan till hösten SFI-bonus. 1 oktober 2009 startar försöksverksamheten med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare, sfi-bonus. Trelleborgs kommun är en av 13 kommuner som blivit utvalda att delta i regeringens satsning. Syftet är att pröva om ekonomiska incitament kan göra att nyanlända snabbare lär sig svenska och därmed förbättrar sina möjligheter att få ett arbete. Särskilda medel är destinerade för kommunernas ökade kostnader i samband med sfi-bonusen. Statens skolverk får i uppdrag att dels betala ut ersättningen till kommunerna, dels att skapa en informationsdatabas för stöd till kommunernas administration. Försöksverksamheten kommer att utvärderas och resultaten kommer ligga till grund för regeringens fortsatta arbete med en sfi-bonus. Statens kostnader för reformen beräknas till cirka 270 miljoner kronor för perioden Verksamhetsfaktorer Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för verksamheten inom gymnasie- och vuxenutbildning i Trelleborgs Kommun. Verksamheten styrs av nationella, kommunala och lokala mål. De nationella målen finns uttryckta i skollagen och i läroplaner för de frivilliga skolformerna. De kommunala målen finns i Vår vision om ett kunskapsgymnasium. Nämndens främsta uppgift är att se till trelleborgarnas behov och önskemål om utbildning på gymnasial nivå, men också att öka förutsättningarna för studier på högre nivå. Detta ska möjliggöras oberoende av om utbildningen sker i egen regi, i andra kommuner eller friskolor. Arbetet skall präglas av en ständig utveckling, såväl mot högre kunskapsfokusering genom bland annat flexibla studier och effektiv användning av resurserna, som mot nya alternativ som lärlingsutbildning, Teknikcollege och Campus Trelleborg. Nyligen fattade nationella och lokala beslut ökar elevernas valmöjligheter, och därmed konkurrensen mellan olika skolor. Dessa ökade valmöjligheter anser nämnden vara bra och stämmer väl överens med nämndens huvuduppgift att tillgodose elevernas behov. Nämnden har som intention att utveckla samarbetet med samverkanskommunerna Vellinge och Svedala kring gymnasie- och vuxenutbildningen där det finns möjligheter som gynnar regionen i konkurrensen om eleverna. Detta för att öka kvalitén för eleven/den studerande och samtidigt hålla kostnaderna på en bra nivå genom stordriftsfördelar. IV- integrering. På senare år har antalet elever med behov av särskilt stöd ökat. Det råder osäkerhet kring vilka behov denna elevgrupp har vilket kan medföra oförutsägbara kostnader. Det är viktigt att tillgodose dessa elevers behov och att få dem att välja Söderslättsgymnasiet, då alternativet är att de väljer att studera på annan ort vilket är mer kostnadskrävande för kommunen och i sin tur innebär neddragningar. Det stora antalet obehöriga elever som inte kommer in på ett nationellt program, samt antalet tomma platser som ökat då elevunderlaget minskat till följd av naturlig demografisk utveckling och fritt sök i Skåne skapar förutsättningar för en IV-integrering på Söderslättsgymnasiet. Utgångspunkten i integreringen har varit att om en elev får möjlighet att påbörja studier utifrån sitt 111

113 förstahandsval blir motivationen högre och högre måluppfyllelse kan nås. Bland annat ökar möjligheterna till att få fler elever att uppnå behörighetskrav till högskola samt att få ut fler elever till ett arbete efter avslutade studier. En integrering ska vidare resultera i att fler kärnämneslärare och studietorgslärare knyts till programmen vilket ska underlätta programanpassningen av kärnämnena. Utöver det kommer de arbetslag som fått en stor andel PRIV- elever samt många svagpresterande elever få extra resurser vilket ska möjliggöra en högre grad av individanpassning för att nå den allt större gruppen elever som inte är studiemotiverade och saknar de förkunskaper som krävs för att klara ett nationellt program. Resultatet av en integrering kan även medföra att Söderslättsgymnasiet kan bibehålla samma programutbud till Trelleborgs medborgare som idag trots att elevunderlaget minskar. Under läsåret 2009/2010 kommer gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden möjliggöra 93 PRIV platser inom de yrkesförberedande programmen på Söderslättsgymnasiet. Detta har medfört att 7,5 IV- lärare omfördelats till yrkesprogram samt att ett tillskott på ytterligare 6,4 lärartjänster tillförts som ett led i att öka lärartätheten på befintliga program. För att lyckas med IV-integreringen kommer ytterligare resurser att tillskjutas inför höstterminsstart 2010, dock inte i samma utsträckning som planerats eftersom avgifter för skolmåltider inte kan tas ut enligt tidigare planerad besparingsåtgärd. Detta kan resultera i att effekten av en IV-integrering inte får lika stort utfall som förväntats. Utökningen har finansierats dels genom tilläggsanslag dels omfördelning av resurser från befintlig verksamhet. Inför höstterminsstart 2010 ska ytterligare resurser tillföras Ökat fokus på mentorskap och coachning. Arbetslagen ska fokusera på att diagnostisera elever som behöver stödundervisning, upprätta åtgärdsprogram och lägga mer tid på att försöka minimera frånvaro hos eleverna. Ett ökat samarbete med studie- och yrkesvägledare även på grundskolan ska initieras för att få fler elever att gör rätt gymnasieval direkt. Detta för att minska antalet avhopp och öka antalet motiverade elever samt att garantera att elever på grundskolan får rätt information om Söderslättsgymnasiets utbud. Vidare ska arbetslagen arbeta med standardiserade coachning mallar som ska hjälpa mentorerna att bli mer strukturerade i sitt coachande. Stöd och förberedelse för IGprövningar kommer också att ges för de elever som behöver det. Ett ökat timutlägg på specifika kurser kommer att genomföras så att eleverna får mer timmar än vad den garanterade undervisningstiden säger. Detta för att anpassa elevernas studier till deras kunskapsnivå. Vidare kommer det att tas fram speciella åtgärdsprogram för de elever som inte når målen vilket innebär att obligatorisk studietorgstid kan bli aktuellt. Under 2010 kommer gymnasie- och vuxenutbildningen investera i kompetensutveckling för all pedagogisk personal, inklusive pedagogiska ledare i ett coachande förhållningsätt samt erbjuda regelbunden handledning under en period. Vidare kommer resurser sättas av för att ta fram verktyg samt metoder för rätt åtgärder i rätt tid. För att kunna arbeta mot mer individuella behov krävs tid och utökade resurser vilket kommer sättas av. Detta finansieras genom omfördelning av resurser från befintlig verksamhet. Vux integrering. För att möta marknadens krav samt det rådande ekonomiska läget kommer gymnasie- och vuxenutbildningen inför läsåret 2009/2010 att strukturera om inom vuxenutbildningen och SFI. Under 2010 kommer delar av den gymnasiala vuxenutbildningen att integreras med gymnasieskolan, detta för att öka flexibiliteten där efterfrågan i större utsträckning än idag styr kursutbudet. Genom detta kommer gymnasieelever och vuxenstuderande att kunna följa kurser utanför det ordinarie undervisningsschemat som begränsat utbudet tidigare. Inom den närmsta framtiden ser gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden en ökad efterfrågan på yrkesinriktade kurser på vuxenutbildningen. Detta sker samtidigt som elevunderlaget inom gymnasieverksamheten mellan åren minskar med ca 30 procent. Genom en integrering kommer gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden nyttja befintliga resurser mer effektivt. Detta kommer gynna övergripande utvecklingsarbete inom gymnasieskolans olika program som såväl stärker konkurrenskraften som det kontinuerliga kvalitetsarbetet samtidigt som det möjliggör att Söderslättsgymnasiet har råd att bibehålla det programutbud som finns idag. Detta finansieras dels genom statliga bidrag som 112

114 kommer förvaltningen till del mellan åren dels genom omfördelning av resurser mellan de olika verksamheterna då nyttjandegraden ökar eftersom eventuellt tomma platser på gymnasieskolan tas i anspråk av vuxenstuderande. På SFI kommer nödvändiga förändringar i arbetsmetoder vad gäller förläggning och upplägg av undervisning att genomföras. Detta för att bland annat skapa en god tillgänglighet samt bättre förutsättningar för bland annat SFI att öka genomströmningen med liknande resurser som riksgenomsnittet. Integrering av Campus med studietorgen. Under 2010 kommer Campus Trelleborg att förläggas på studietorgen, detta för att de studerande ska kunna nyttja de resurser som erbjuds, såväl personella som tekniska. Studietorgen möjliggör att personer utan tillgång till datorer hemma kan studera på distans samtidigt som handledning och stöd kan erbjudas vid behov. Studietorgen är också öppna på somrarna vilket bidrar ytterligare till tillgängligheten. Vidare kan de vuxenstuderandes närvaro på ett positivt sätt påverka motivationen hos gymnasisterna på Söderslättsgymnasiet. Detta finansieras genom omfördelning av resurser. IT. Fortsatt satsning i moderna IT lösningar genom att bland annat anställa en IT pedagog som ska vara lärarna behjälplig vid nya program och ny utrustning. Dagens gymnasieskola och vuxenutbildning kräver en kreativ lärmiljö med moderna IT lösningar. För att Söderslättsgymnasiet ska kunna fortsätta öka produktiviteten och effektiviteten och samtidigt vara konkurrenskraftig krävs ökade satsningar på IT. Utöver det måste gamla datorer kontinuerligt bytas ut för att öka prestandan och möjliggöra flera digitala utbildningstillfällen. Investeringen i IT utrustning möjliggörs genom en kontinuerlig investering, vilket medför att kapitalkostnaderna hålls konstanta medan IT pedagogen finansieras genom omfördelning av gemensamma resurser som inte tillsätts. Information/marknadsföring. För att avlasta befintlig lärarpersonal och ledningspersonal inom administrativa uppgifter som ökat kraftigt de senaste åren genom bland annat införandet av frisök och fritt sök i Skåne utökas informationstjänsten från 50% till 100%. Marknadsföring av information kring Söderslättsgymnasiets programutbud har blivit allt viktigare de senaste åren då konkurrensen om eleverna ökat kraftigt, dels på grund av tidigare nämnda beslut och dels tillföljd av den överetablering av friskolor som sker i närområdet. Genom små marknadsförings- och informationaktiviteter som leds av en professionell person kommer antalet sökande från Trelleborgs kommun och andra kommuner öka vilket möjliggör att Söderslättsgymnasiet kan öka sin självfinansiering och samtidigt ha en hög service åt kommunens medborgare genom att ha kvar ett brett programutbud. Finansiering sker genom en omdisponering av administrativa resurser. Under kommer riktade marknadsföringsinsatser att genomföras tillsammans med samverkanskommunerna för att belysa fördelarna med att studera på Teknikcollege och för att öka söktrycket till kommande år. Detta blir extra viktigt då konjunkturen vänder och industrin åter behöver kompetent arbetskraft. En ökad efterfrågan på uppdragsutbildningar har märkts av under våren 2009 och en anpassning av organisationen har påbörjats för att kunna tillmötesgå företagens krav på utbildningar inom karaktärsämneskurser inom våra yrkesförberedande program. Intresse för utbildning förekommer bland annat inom kurser på Teknikcollege och byggprogrammet. Ambitionen är att kunna tillgodose företagen inom omkretsen med adekvat utbildning. Inför läsåret 2009/2010 har Vård- och omsorgscollege startat. Det är en ny samverkansform mellan utbildningsanordnare och arbetsliv som syftar till att utveckla utbildning och verksamhet inom vård- och omsorg. Samverkan ska ge en bättre koppling mellan teori och praktik och ska också kunna ge redan anställda inom vård- och omsorgssektorn ytterligare utbildning. Arbete med Vårdoch omsorgscollege sker på nationell, regional och lokal nivå. 113

115 Campus Trelleborg är en plattform för högre studier i samarbete med etablerade högskolor och universitet i Sverige och utomlands, där det operativa ansvaret ligger på gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. I ett första skede har Högskolan i Kristianstad med start hösten 2009 förlagt en sjuksköteskeutbildning på distans i Trelleborg. Intresset för utbildningen har varit mycket stort och till sju tillgängliga platser har antalet förstahandssökande varit 42 personer. Under kommande planperiod är intentionerna att vidareutveckla Campus Trelleborg för att kunna erbjuda kommunens invånare ett större utbud av distansutbildningar på högskolenivå. Inför den nya gymnasiereformen GY11 har gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden tagit beslut om att i takt med att tjänstgöringsutrymme uppstår till följd av naturlig avgång och som en förstärkning av kopplingen till näringsliv och högskola inrätta åtta lektorstjänster. Lektorstjänsterna ska tillföra värdefull kompetens, vara skolutvecklande och ämnesfördjupande. Tillföljd av demografin har tjänstgöringsutrymmet uteblivit vilket resulterat i att inga lektorer kunnat anställas men intentionerna kvarstår och förhoppningarna är att eventuellt kunna anställa en lektor inför kommande budgetperiod. En utredning har tillsatts för att utreda om fordonsprogrammet på Söderslättsgymnasiet kan upprätthålla kvalitén enligt skolverkets krav. Förvaltningen ska utreda hur fordonsprogrammet kan utformas för att erbjuda hög kvalitet till eleverna samt beakta möjligheterna till samverkan med andra aktörer. - Elevers frånvarotid i gymnasieskolan uppfattas öka både nationellt och lokalt. Under september och oktober 2008 redovisade Söderslättsgymnasiet totalt 16% frånvaro varav 9% var ogiltig. För att komma åt den ogiltiga frånvaron har nämnden gett förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett verktyg för att minimera otillåten frånvaro. Som ett led i detta arbetar förvaltningen med att ta fram en Policy/handlingsplan att arbeta efter mot ogiltig frånvaro. Utöver det skall det införas funktioner som möjliggör för förälder att kunna följa på elevens närvaro i det webbaserade frånvarosystemet V-class från och med hösten Verksamhetens effektmål Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden skall under perioden: Höja kunskapsnivån och få fler studerande att gå vidare till högre studier eller direkt till arbetsliv. genom att öka : genomsnittligt meritvärde efter avslutad gymnasieutbildning. Utfall kommunen 2008 var 13,6. Under 2009 prognostiseras resultatet försämras till 13,4. Detta är en trend som kommer att fortsätta inom Söderslättsgymnasiet. Orsaken till detta är att antalet studieförberedande program minskat samtidigt som de yrkesförberedande programmen ökat. Detta resulterar i att elever med lägre meritvärden söker sig till Söderslättsgymnasiet. En annan utveckling som också påverkar denna trend är att antalet obehöriga elever ständigt ökar från grundskolan, vilket också försvårar möjligheterna att nå kommunfullmäktiges mål att ligga på ett Skånesnitt 13,9 år Inför budgetperioden är gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ambition att öka resultatet från 13,4 till 13,6, om resurserna möjliggör detta. Aktiviteter för att nå målen presenteras under avsnittet verksamhetsfaktorer ovan medan detaljerade mål presenteras i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens nyckeltalsavsnitt. 114

116 andel Invånare 20 år (folkbokförda i kommunen) med grundläggande behörighet till högskolan. Utfall kommunen 2008 var 58%. Inför budgetperioden är gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens ambition att ligga på ett Skånesnitt år 2008, 62%. Detta är ett generellt mått som även berör de elever som studerar i andra kommuner och friskolor. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kan enbart påverka den egna verksamheten vilket försvårar möjligheten att förbättra resultatet då ca 40 procent av gymnasieeleverna väntas studera i annan kommun och friskola inom en snar framtid. andel som gått vidare till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieskola. Utfall kommunen 2008 var 29%. Inför budgetperioden är gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ambition att ligga på ett Skånesnitt 42%, om resurserna möjliggör detta. Aktiviteter för att nå målen presenteras under avsnittet verksamhetsfaktorer ovan medan detaljerade mål presenteras i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens nyckeltalsavsnitt. Ha en utbildning som är fokuserad på eleven som skall kunna ta ansvar för och påverka sin situation genom att öka: nöjdstuderandeindex med 1 procentenhet. Utfall kommunen 2008 var 89%. Det prognostiserade resultatet för 2009 väntas bli 86% vilket kan bero på att svarsfrekvensen ökat med ca 15 procentenheter. Inför budgetperioden är gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ambition att höja nöjdstuderandeindex med till samma nivå som utfall 2008, 89%, om resurserna möjliggör detta. Aktiviteter för att nå målen presenteras under avsnittet verksamhetsfaktorer ovan medan detaljerade mål presenteras i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens nyckeltalsavsnitt. andel som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl IV. Utfall kommunen 2008 var 73,5%. Inför budgetperioden är gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ambition att ligga på 75,5% vilket är 0,2 procentenhet över skånesnittet. Aktiviteter för att nå målen presenteras under avsnittet verksamheten 2010 nedan medan detaljerade mål presenteras i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens nyckeltalsavsnitt. andel lärare i huvudmannens skola (heltidstj.) med pedagogisk utbildning (Vux). Utfall kommunen 2008 var 94% (i Skåne 78%). Inför budgetperioden är gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ambition att ligga kvar på samma nivå 94%, om resurserna möjliggör detta. Vidare anser gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att målet inte är ett väsentligt effektmål och kommer inte att följa upp på det. Detaljerade mål presenteras i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens nyckeltalsavsnitt. andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning som vid läsårets slut slutfört kurs. Utfall kommunen 2008 var 71%. Inför budgetperioden är gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ambition att ligga på 74% vilket är 1,8 procentenheter över Skånesnittet. Aktiviteter för att nå målen presenteras under avsnittet verksamhetsfaktorer ovan medan detaljerade mål presenteras i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens nyckeltalsavsnitt. 115

117 andel elever i kommunens egen SFI. Utfall kommunen 2008 var 100%. Nämnden anser inte att detta är ett bra mål eftersom en bedömning på en rimlig procentsats med anledning av pågående diskussioner i kommunen inte är möjlig. Aktiviteter för att nå målen presenteras under avsnittet verksamhetsfaktorer ovan medan detaljerade mål presenteras i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens nyckeltalsavsnitt. Effektmålen och aktiviteter ska följas upp och rapporteras till nämnden i bokslutet per den sista december Verksamheten 2010 Teknisk ram utifrån demografi gy.verks Teknisk ram utifrån demografi vux.verks Kompensation för Lokalkostnader inkl nämnd Reduktion för minskad intern ränta Justering enl KF Kompensation för lönerörelse Ram I ramen för 2010 sker en reduktion för minskad internränta (0,5 %) vilket är ett nollsummespel då lokalkostnaderna minskar i paritet med räntereduktionen. Vidare sker en anpassning av ram för gymnasieverksamheten, där gymnasiesärskolan ingår, utifrån den demografiska utvecklingen. Ett generellt sparkrav från Kommunstyrelsen medför att lönerevisionen för 2010 ska tas inom befintlig ram. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har erhållit ett tilläggsanslag motsvarande tkr för att täcka de ökade interkommunala kostnader som uppstår i samband med fritt sök i Skåne som är en vidareutveckling av regeringens proposition om frisök. Budget 2010 innebär en ökning av nettokostnaderna med 2,6 procent i förhållande till budget 2009 och med 6,1 procent i relation till bokslut Förvaltningen arbetar mycket med att se över verksamhetens kostnader för att effektivisera samt att bli bättre på att ställa om organisationen och omprioritera resurser till där de bäst behövs. För att möjliggöra vissa satsningar inför budget 2010 har en omfördelning av medel från särskolans ram till gymnasieskolans ram genomförts Effekten av omfördelningen har dock uteblivit tillföljd av att den planerade avgiftsförläggning av skolmåltider med 1000 kr per termin som skulle ha medfört tkr i ökade intäkter och tkr i minskade interkommunala kostnader för förvaltningen inte genomförts. Resultatet av detta har blivit att nettokostnaderna för skolmåltider ökat med tkr. Detta kompenseras till viss del utav det slopade sparkravet med 1 % utav befintlig ram ca tkr. Genom att förvaltningen har kompenserats för merkostnader som uppstått tillföljd av fritt sök i Skåne kan prioriteringar som beskrivits i avsnittet verksamhetsfaktorer göras under 2010 för att höja effektmålen inom samtliga verksamheter, dock inte i samma utsträckning som planerats då kostnadsökningen för skolmåltider måste tas från befintlig ram. Gymnasieskolan På Söderslättsgymnasiet finns idag 12 nationella program med ett antal olika profiler/inriktningar samt ett specialutformat program. Dessutom finns det ett resurscentrum för elever med särskilda 116

118 behov, PRIV- utbildningar för samtliga före detta IV - elever som saknar behörighet inom ett eller två kärnämnen, preparandkurser för elever som saknar behörighet i fler än två kärnämnen samt ett fotbolls- och handbollsgymnasium integrerade i de nationella programmen. Utöver det har gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen ett Teknikcollege och 2009 ett Vård- och omsorgscollege och framåt kommer antalet ungdomar i åldern år att minska. Trots att antalet ungdomar i gymnasieålder kommer att minska med 127 personer mellan bokslut 2008 och budget 2010 kommer antalet som studerar på gymnasieskola i Trelleborg eller annan kommun och friskola att endast minska med i snitt 26 elever för samma period, d v s antalet elever i gymnasieskolan i relation till kommunens totala invånarantal i åldern år minskar inte i lika stor utsträckning var gymnasiefrekvensen 79,5 procent. Mellan åren 2010 och 2012 prognostiseras gymnasiefrekvensen hamna på 80,7 procent. Detta kan medföra att antalet elever som väljer att studera inte minskar i lika stor utsträckning som befolkningsutvecklingen gör. Orsaken till det är att många elever hamnar på IV-programmet eller PRIV- utbildningar vilket förlänger studietiden med några år. Vidare görs det många fler avhopp på de nationella programmen i syfte att välja nytt. Under 2009 fanns det 133 elever som var år, detta är en ökning med 4 procent jämfört med år Fritt sök i Skåne, överetableringen av friskolor samt framtida volymminskningar inom ålderskategorin år kommer att få konsekvenser för Söderslättsgymnasiets programorganisation. Dessa faktorer har inneburit dels ökad konkurrens om ungdomarna eftersom rörligheten bland ungdomarna ökat, dels ökade interkommunala kostnader då ungdomar väljer dyrare program. Andra kommuner som erbjuder samma program som Söderslättsgymnasiet, har ofta en dyrare utbildning per elev. Vidare ökar omställningskostnader vilket försvårar omställning av befintlig organisation på Söderslättsgymnasiet då klasser inte alltid fylls ut. En jämförelse med bokslut 2008 och budget 2010 visar att nettokostnaderna för fritt sök i Skåne väntas öka med ca tkr, motsvarande ökning jämfört med budget 2009 är ca tkr. Inför läsåret 2009/2010 minskar organisationen inom samhällsprogrammet med en klass. Bland annat har fritt sök i Skåne medfört att antalet elever från andra kommuner minskat samtidigt som fler Trelleborgs ungdomar väljer att studera i andra kommuner. Vidare startas det upp nya klasser inom flertalet yrkesförberedande program som ett led i IV integreringen. Trots det prognostiseras antalet elever i budget 2010 minska med 106 elever jämfört med bokslut 2008 samtidigt som antalet elever som väljer att studera i annan kommun eller friskola prognostiseras öka med 59. IV integreringen är en annan faktor som medför ökade kostnader för den egna organisationen eftersom antalet obehöriga elever från grundskolan ökar. Ytterligare en faktor som medför att kostnaden per elev ökar är att förvaltningens självförsörjningsförmåga kommer att minska med 16,7 procent under 2010 jämfört med bokslut Effekten av detta blir att kostnaden per elev och år för hemkommunen kommer att öka med ca 4 tkr från bokslut 2008 till budget 2010 och ca 9 tkr jämfört med budget För 2010 har nämnden fått kompensation för ökade kostnader i samband med fritt sök i Skåne samt resurser för att genomföra delar av planerade kvalitetsförstärkningar. Andra planerade kvalitetshöjande åtgärder får tas inom befintlig ram genom bland annat omdisponering av resurser av förvaltningens verksamheter. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan i Trelleborg består utav fyra nationella program inom gymnasiesärskolan (fordonsprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet, estetiska programmet och handels- och administrationsprogrammet) samt individuella programmet. På gymnasiesärskolan delas eleverna in i grupper efter individens kunskapsnivå för att möjliggöra individanpassad undervisning. Vidare arbetas mycket med att skapa goda näringslivskontakter för att möjliggöra ett vuxet liv för eleven efter avslutad skolgång på Söderslättsgymnasiet. 117

119 Mellan åren 2008 och 2010 väntas antalet elever på gymnasiesärskolan på Söderslättsgymnasiet minska med 24 elever år 2010 och 33 elever till och med år Elevminskningen visar sig främst inom särskolans nationella program. En förklaring kan vara att färre föräldrar skriver in sina barn på särskolan då dessa elever befinner sig i gränslandet mellan att klassas som särskoleelev eller gymnasieelev. En annan förklaring beror på frisök där fler elever valt att studera i andra kommuners nationella gymnasiesärskola. En konsekvens av detta kan bli att belastningen på gymnasieskolans resurscentra ökar då fler elever idag är i behov av särskilt stöd jämfört med tidigare år. Detta ställer stora krav på verksamheterna då kostnaderna förskjuts till gymnasieskolan. Trots volymminskningar är kostnaden ganska konstant för gymnasiesärskolan Detta med anledning av att fler elever sökt sig till dyrare program i andra kommuner. Effekten av detta blir att den genomsnittliga budgeterade kostnaden per studerande och år kommer att öka med ca 35 tkr per gymnasiesärskoleelev jämfört med bokslut Vuxenutbildning Vuxenutbildningen i Trelleborgs kommun inbegriper grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och särvux samt SFI. I takt med att arbetsmarknaden mattas av under 2009 kommer antalet studerande på vuxenutbildningen att öka under En effekt av det har blivit att det finns möjlighet att söka riktade statsbidrag om kommunen bereder yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Detta kommer att medföra till att kostnaden per studerande kommer att ligga på en konstant nivå de närmsta åren. Vuxenutbildningen fortsätter att arbeta med att utveckla den webbaserade utbildningen för samtliga flexibla kurser. I nästa skede ska vuxenutbildningen utveckla användandet inom distans- och kvällsutbildning. Detta eftersom antalet studerande som visat intresse samt haft möjligheten att studera mer flexibelt genom bland annat successiv antagning, individuell studietid eller halvdistans har ökat kraftigt de senare åren. Vidare har vuxenutbildningen fördjupat arbetet och utvecklat rutiner för validering av samtliga flexibla kurser för att kunna möta studenternas efterfrågan. Genom att erbjuda yrkeskurser med flexibla kurser på kvällstid kommer vuxenutbildningen att nå målgruppen trelleborgare i arbete. I framtiden kommer vuxenutbildningen att arbeta mer med individuella studieplaner inom olika kurser i syfte att öka de studerandes motivation och inspirera till bättre studieresultat. Vidare kommer arbete och arbetsmarknad att betonas mer i studierna för att höja motivationen ytterligare. Utöver det arbetas det mycket med att möta den ökade efterfrågan på yrkesutbildning för vuxna genom att bland annat utöka samarbetet med gymnasieskolans yrkesinriktade program. I framtiden kommer bland annat en fördjupad samverkan att ske kring Vård- och omsorgscollege och Campus Trelleborg. Dessutom kommer studietorget på vuxenutbildningen att integreras mer i det pedagogiska upplägget av kurserna. SFI SFI är en verksamhet som idag har kontinuerlig antagning med direkt start. Under 2009 fram till budget 2012 väntades antalet studerande på SFI öka från 138 till 160. För att möta marknadens krav samt det rådande ekonomiska läget kommer gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden inför budget 2010 att strukturera om inom SFI verksamheten. Nödvändiga förändringar i arbetsmetoder vad gäller förläggning och upplägg av undervisning kommer att genomföras. Detta för att bland annat skapa en god tillgänglighet samt bättre förutsättningar för bland annat SFI att öka genomströmningen med 118

120 liknande resurser som riksgenomsnittet. Som ett led i detta arbete har Trelleborgs kommun även gått med i pilotprojektet med SFI bonus som ska möjliggöra en snabbare genomströmning. Detta kommer att medföra att kostnaden per studerande kommer att minska något under de närmsta åren. Verksamheten 2011 och framåt 2011 och framåt kommer vi att se en avmattning kring volymökningarna och antalet elever i åldern år kommer att minska vilket kan leda till att vår nettokostnad minskar jämfört mot tidigare år samtidigt som risken finnas att kostnaden per elev inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ökar. Effekterna av fritt sök Skåne kommer att avta och hamna på en konstant nivå vilket kommer underlätta för framtida planeringar. Vidare kommer behovet av insatser för elever med behov av särskilt stöd att öka då allt fler elever saknar de baskunskaper som behövs för att klara en gymnasieutbildning är också det år den nya gymnasiereformen tas i bruk. Detta kommer medföra stora investeringar i fortbildning samt investeringar i anpassning av befintliga program utifrån de lagändringar och riktlinjer som ska gälla. Åren kommer gymnasie- och vuxenutbildningen fortsätta satsa utifrån de mål som fastslagits och ständigt arbeta kostnadsmedvetet genom att: utveckla flexibla pedagogiska lösningar kontinuerligt göra en översyn av de interkommunala strömningarna och kostnader/intäkter för att anpassa verksamheten utifrån elevunderlaget fortsätta arbeta med att attrahera elever från vår egen kommun och andra kommuner till våra verksamheter fortsätta att arbeta för ökad integration mellan våra verksamheter fortsätta utvecklingen av moderna IT-lösningar fortsätta samverkan med grundskolan fortsätta utvecklingen av moderna utbildningslokaler fortsätta samverkan med kommuner i närområdet samt med fristående utbildningsanordnare ständigt pröva stödfunktioners omfattning, samt om de skall upphandlas eller drivas i egen regi Ständigt ha en översyn av lokaler, med målsättningen att sänka lokalkostnaderna med 10 procent per år senast 2011 fortsätta utvecklingsarbetet - utveckling och utredningar kring exempelvis satsningar som Campus Trelleborg, Vård- och omsorgscollege, spetsutbildningar och flexibla utbildningsmodeller 119

121 Investeringsplan tkr i löpande priser Spec Plan 2010 Plan 2011 Plan 2012 Utgifter Inkomster Nettoutgifter Den fullständiga investeringsplanen med anslag 2010 finns specificerad i Nyckeltalsavsnittet Budget 2010 En lokalsammanställning har gjorts tillsammans med Arkitektgruppen, fastighetskontoret och supportavdelningen för att fastställa renoveringsbehovet av lokalerna på S:t Nicolai. Utifrån den har en investeringsplan inför budgetarbetet 2010, plan 2011 samt plan 2012 tillsammans med fastighetskontoret tagits fram och en ombyggnation av hus A kommer att påbörjas vid årsskiftet 2009/2010. Andra ombyggnationer som ska påbörjas under 2010 är Bastionens matsal. Eventuella planer för ombyggnation av hus B-C läggs på is. Detta kommer att innebära nyinvesteringar på tkr till inventarier/utrustning. Nämnden har årligen en investeringsram på tkr för löpande utgifter för inventarier, mindre ombyggnader och andra åtgärder. Under 2010 kommer investeringsutrymmet framförallt att användas till verksamhetens löpande reinvesteringar i inventarier. Investeringsutrymmet kommer att användas och fördelas efter en översyn. Plan och framåt kommer nämndens årliga investeringsram på tkr att fördelas efter en översyn till samtliga områden. Investeringsutrymmet kommer framförallt att användas till löpande utgifter för inventarier samt mindre ombyggnationer. Hus som är aktuella under 2011 är hus H. Detta kommer medföra ett investeringsbehov på tkr för inventarier. Dessutom kommer inventarieinköpen att fortgå för hus A i samband med ombyggnationen och medför investeringskostnader på ca 600 tkr. Under 2012 ska en ombyggnation av Söderslättsgymnasiets fordonsprogramsavdelning göras. Personalekonomi Spec Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare 234, ,7 Sjukfrånvaro i % 6,6 6,4 6,0 Utbildningskostnader 16, /anställd tkr Personalomsättningskostnader tkr Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. 120

122 Per den 31 augusti 2009 hade nämnden 260 anställda, av dessa var 43 visstidsanställda. Antalet anställda är 21 färre jämfört med samma period Antalet tillsvidareanställda har minskat med 23 personer medan antalet visstidsanställda har ökat med 2. Anledningen till detta är dels satsningen på lärarlyftet där vikarier har tillsatts för de lärare som studerar, dels svårigheter att anställa behöriga lärare på yrkesprogrammen. En annan orsak är frittsök i Skåne som gör det svårare att sätta en fast organisation. Under budgetåret 2009 har det skett en medveten effektivisering av samtliga verksamheter inom gymnasie- och vuxenutbildningen som ett led i de sparkrav förvaltningen fått dels på grund av kommunstyrelsens generella sparkrav till nämnderna, dels tillföljd av minskad elevorganisation såväl på ungdomsgymnasiet som på gymnasiesärskolan. Genom att integrera vissa delar av vuxenutbildningen och gymnasiesärskolan med ungdomsgymnasiet har resurser kunnat frigöras, minskats och omfördelats. Vidare har det inför budget 2009 skett en anpassning av skolmåltidsorganisationen där personalansvar förts över till skolförvaltningen eftersom gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen i framtiden kommer att köpa matportioner. Dessa faktorer har resulterat i att antalet årsarbeten minskat med 9,4 jämfört med samma period förra året. Under läsåret 2009/2010 kommer antalet producerade årsarbeten att minska ytterligare till följd av en prognostiserad minskning av elever i organisationen. Detta resulterar i att antalet tillsvidareanställda och visstidsanställda minskar med ca 30 personer jämfört med budget Vidare väntas antalet producerade årsarbeten att minska med ca 7 jämfört med budget Under kommer antalet anställda att fortsätta minska till följd av fritt sök i Skåne och demografiska förändringar som innebär att gymnasieskolan måste anpassa organisationen utifrån efterfrågan. Detta kommer att vägas upp något av det försämrade läget på arbetsmarknaden vilket medför att antalet studerande ökar på vuxenutbildningen. Sjukfrånvaro och Nöjd medarbetarindex (NMI) Fortsatta satsningar och fokus på frågor som rör personal väntas ge ytterligare effekt framöver. Sänkta sjuktal möjliggör att gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen kan och kommer att arbeta mer med frågor av förebyggande karaktär för att öka trivsel och frisknärvaro inom förvaltningen. Under 2010 är målet dels att fortsätta arbeta med långsiktiga lösningar för att sänka sjukfrånvaron, dels att fortsätta med rehabiliteringsinsatser samt att ständigt vidareutveckla den rehabiliteringsprocess som pågår i samarbete med Försäkringskassa och företagshälsovård. Ambitionen är att sänka sjukfrånvaron med 0,4 procentenhet till 6,0 % under 2010 och ytterligare en procentenhet fram till Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har genomfört tre mätningar av NMI och kommer att fortsätta arbetet med handlingsplaner och åtgärder för ökad trivsel. Prioriterade förbättringsområden att arbeta med har varit information, arbetsglädje/arbetsklimat samt medarbetarsamtal och ledarskap. Tillsammans med de fackliga organisationerna och medarbetarna ska kommande prioriteringsområden beslutas om och förbättringsåtgärder tas fram. Förvaltningen kan anta att kommande arbete med handlingsplaner och åtgärder kommer att förbättra vårt NMI ytterligare samt leda till ökad frisknärvaro och därmed ytterligare sänkta sjuktal. Ett samverkansavtal för Trelleborgs kommun är planerat att träda ikraft under 2010 vilket kommer att innebära regelbundna arbetsplatsträffar där ökat flöde av information och delaktighet/dialog inför beslut kan leda till ökad arbetsglädje och trivsel. 121

123 Utbildningsinvesteringar Med anledning av implementering av den nya gymnasiereformen 2011 kommer utbildningsinvesteringarna att stiga under Gymnasie- och vuxenutbildningen har också beslutat om ett ökat fokus på coachande förhållningsätt/mentorskap vilket också bidrar till de ökade utbildningsinvesteringarna under i första hand Till detta kan läggas förvaltningens samt kommunens ökade fokus på likabehandling där medel för kompetensutveckling har beviljats centralt för kommunen och riktas mot insatser för samtliga anställda. Personalomsättningskostnader Under åren kommer 35 personer att fylla 65. Under samma tidsintervall kommer elevunderlaget på Söderslättsgymnasiet att minska med ca 20 procent. Detta kommer att resultera i att ersättningsrekryteringen under perioden blir lägre. Inför 2010 upplever gymnasie- och vuxenutbildningen svårigheter att rekrytera yrkeslärare. Konsekvensen av det kan bli att nämnden blir tvungen att anställa icke behöriga lärare samt att lönerna kan väntas stiga för denna kategori av lärare p.g.a. marknadsfaktorer. Rekryteringskostnaderna kan bli högre för denna kategori lärare. 122

124 Verksamhetens kostnader tkr Bruttokostnads utvecklingen procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Frisök och fritt sök i Skåne har medfört en omdisponering av kostnaderna. Mellan åren sjunker personalkostnaderna som ett led i minskad egenproduktion, medan de övriga kostnaderna ökar då procentuellt fler elever väljer att studera i andra kommuner än tidigare. Verksamhetens finansiering tkr Kommentarer: Bruttokostnadsutvecklingen kommer fortsätta öka mer än KPI under perioden Orsaken till detta är dels att utbudet för framtida gymnasieelever ökar i takt med nyetablering av friskolor och fritt sök i Skåne vilket medför högre kostnad per elev jämfört mot om eleven är kvar i kommunen, dels att Söderslättsgymnasiets programstruktur förändrats till att innehålla fler dyra yrkesprogram. Personalresurserna, procentuell förändring sedan 2006, index. Kommentarer: Självfinansieringen har minskat mellan åren och prognostiseras fortsätta minska 2009 för att sedan stagnera. Under perioden har riktade statsbidrag för vuxenutbildningen försvunnit samtidigt som det blivit svårare att söka externa bidrag. Utöver det har fritt sök i Skåne medfört att antalet elever från andra kommuner minskat på Söderslättsgymnasiet vilket resulterat i uteblivna interkommunala intäkter. Kommentarer: År 2007 var antalet personalresurser som högst i organisationen. I takt med implementeringen av frisök, fritt sök i Skåne, nyetablering av friskolor i närområdet samt regeringens neddragning av statsbidrag för vuxenutbildning har personal resurserna anpassats utifrån rådande förhållanden. Budget 2009 i tablån avser den av kommunfullmäktige i november 2008 fastställda basbudgeten inkl avtal 2008 men exkl övriga tilläggsanslag. Nämnderna har ännu ej kompenserats för lönekostnadsförändringar för avtalsrörelsen När det gäller avtalsrörelsen 2010 skall dessa täckas inom angiven ram. 123

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Vår verksamhet Verksamhetsplaner för åren 2011-2013 Enligt Budget med flerårsplan, KF 2010-06-21 Trelleborgs kommun

Vår verksamhet Verksamhetsplaner för åren 2011-2013 Enligt Budget med flerårsplan, KF 2010-06-21 Trelleborgs kommun Vår verksamhet Verksamhetsplaner för åren 2011-2013 Enligt Budget med flerårsplan, KF 2010-06-21 Trelleborgs kommun Innehållsförteckning Läsanvisningar 2 Kommunalrådet kommenterar verksamhetsplanen 3 Verksamhetsidé

Läs mer

Ändamålsenlighet avseende överförmyndaren

Ändamålsenlighet avseende överförmyndaren Revisionsrapport Ändamålsenlighet avseende överförmyndaren Trelleborgs kommun Alf Wahlgren, certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, revisionskonsult 21 juni 2011 Innehållsförteckning 1 Bakgrund

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Överförmyndare: Verksamhetsplan 2015. Sidnr. Innehållsförteckning

Överförmyndare: Verksamhetsplan 2015. Sidnr. Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2015 Överförmyndare: Verksamhetschef: Innehållsförteckning Christer Fjordevik (KD) Anna Thorén Starby (Kommunjurist) Sidnr Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Mål och riktlinjer

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Förslag S, V, Mp driftbudgetramar 2011-2013

Förslag S, V, Mp driftbudgetramar 2011-2013 Förslag S, V, Mp driftbudgetramar 2011-2013 Nämnd 2011 2012 2013 Kommunfullmäktige Revisionen -1 127-707 -1 155-725 -1 184-743 Valnämnd -72-74 -75 Överförmyndare -603-618 -634 Kommunstyrelse Barn- & utbildningsnämd

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Alf Wahlgren Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Överförmyndaren i Värnamo kommun

Överförmyndaren i Värnamo kommun Verksamhetsplan 2012-201 Överförmyndare: Verksamhetschef: Christer Fjordevik (KD) Anna Thorén Starby (Kommunjurist) Innehållsförteckning Sidnr Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Mål och riktlinjer

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Simuleringsmodell Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Stadsövergripande sammanställning mnkr mnkr Skatteintäkter enligt prognos från SKL januari 2015 6 511,920 6 511,920 Förändrad skatteprognos

Läs mer

DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015

DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015 DALS-EDS KOMMUNS BUDGETPROCESS 2015 Förvaltning Finansiella budgetförutsättningar 2016-2018 Ansvarig Deadline - Standardkostnadsjämförelser Ekonomichef 2014-12-31 - Skatteunderlagsprognos Ekonomichef 2015-02-23

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Verksamhetsplan Servicenämnden Sammanfattning Servicenämndens arbete fortsätter även under 2013 att struktureras och skapa goda förutsättningar för fullföljande och utveckling av uppdraget som tillförts

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Årsredovisning verksamheter 2013. Överförmyndare

Årsredovisning verksamheter 2013. Överförmyndare Årsredovisning verksamheter 2013 Överförmyndare Överförmyndare, Årsredovisning verksamheter 2013 2(8) 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Verksamhetsområde Överförmyndare är för kommunen obligatorisk. Överförmyndaren

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Granskning av överförmyndarna

Granskning av överförmyndarna Revisionsrapport Granskning av överförmyndarna Borgholms kommun Lisa Åberg Borgholms kommun Granskning av överförmyndarna Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga och kontrollmål...

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Kommunkansliet är kommunstyrelsens förvaltning och ska i denna roll utgöra den politiska ledningens verktyg för styrning och ledning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person.

God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Läs mer om uppdraget som god man/förvaltare God man/förvaltare behövs för personer som inte själva kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det gäller personer som på grund

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SUNNE KOMMUNS REVISORER

ARBETSORDNING FÖR SUNNE KOMMUNS REVISORER ARBETSORDNING FÖR SUNNE KOMMUNS REVISORER Syftet med Arbetsordningen är att, i enlighet med God Revisionssed, formalisera och dokumentera de förtroendevalda revisorerna för perioden 2011 2014 uppdrag,

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsens förslag Budget 2015 2018 Verksamhetsinriktningen 2015 2018 är på samma gång en riktningsgivare och en inspiration för hur vi tillsammans ska nå visionen om Den skola vi vill skapa. Verksamhetsinriktningen

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Effekter av regeringens budgetproposition Budgetförslaget ansluter till de, av kommunledningskontoret, framräknade förändringar som beror på yttre faktorer,

Läs mer