Bildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning 2007"

Transkript

1 Bildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning INLEDNING Bildningsförvaltningen är organiserad under Bildningsnämnden. Området omfattar drygt hälften av hela Motala kommuns verksamhet. Att få ett så stort område att fungera kräver en väl fungerande och tydlig central ledning både vad gäller den politiska nivån som chefsnivån, men också att det finns duktiga och självständiga chefer som tar ett stort eget ansvar och som förfogar över sitt verksamhetsuppdrag. Styrningen av området bygger bl a på gemensamma chefsträffar, rektorsträffar inriktade mot förskola/grundskola/särskola och rektorsträffar för gymnasieskola/vuxenutbildning/kultur/arbetsmarknad/musikskola. Därutöver har ett antal ledningsgrupper bildats med olika uppdrag inriktade mot kvalitetsarbete, eleven i fokus, elevvård, IT-frågor, EU/internationella frågor, livsmiljö/nta (naturvetenskap och teknik för alla), möte 7-9 rektorer, läsgrupp, förskola 1-5 år m.m. Under 2004 arbetade nämnd och verksamhet fram prioriterade områden vilka gällt även under år Dessa omfattar: Läskunnighet. Demokrati. Ett hälsofrämjande arbete. Kultur. Övergripande för dessa fyra områden ligger Lusten att lära. Det är dessa områden som, förutom de nationella målen, utvärderas i årets kvalitetsarbete. Vårt tidigare kvalitetsarbete har ytterligare intensifierats. Den s k Utvärderingsklockan, som anger när under året olika mätningar skall göras, gäller i hela verksamhetsområdet och upplevs som ett mycket bra redskap i kvalitetsarbetet. Den har dessutom kompletterats med matematik. Kommunrevisionen granskade under år 2006 bildningsnämndens verksamhetsuppföljning och konstaterade därvid, att nämnden har en tydlig struktur för uppföljning och utvärdering av sin verksamhet. Denna bedömning bör gälla fortfarande då ytterligare områden har tillförts Utvärderingsklockan. Årets verksamhet har till stor del präglats av att man redan tidigt kunde se att bildningsnämnden skulle få stora svårigheter att hålla budgeten för Trots ett intensivt arbete, inte minst från enheterna, lyckades man inte klara budgeten utan fick notera ett underskott på19,4 milj kr. Trots detta har dock bildningsnämnden kunnat lägga mycket fokus på utveckling av verksamheten. Rektorerna har upprättat en kvalitetsredovisning för sin enhet. Denna finns på resp enhets hemsida. För fördjupade studier om en enskild enhet hänvisas därför till enhetens kvalitetsredovisning.

2 2. Förutsättningar för verksamheten Motala kommun har ca invånare. Kommunens verksamhet är indelad i fyra verksamhetsområden varav bildningsförvaltningen är ett. Bildningsförvaltningen omfattar barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särvux, högskoleutbildning, musikskola, bibliotek, kulturverksamhet, ungdoms- och fritidsverksamhet, konsumentvägledning, arbetsmarknadsfrågor och flyktingmottagning. Som en röd tråd genom områdets hela verksamhet går tanken om det livslånga lärandet. Verksamhetsområdet leds av en förvaltningschef och en bitr förvaltningschef, vilka till sin hjälp har ett förvaltningskontor som arbetar dels mot bildningsnämnden, dels som ett serviceorgan mot hela verksamheten. Sommaren 2007 slutade förvaltningschefen. Bitr förvaltningschefen förordnades som t f förvaltningschef, men någon vikarie tillsattes inte för resterande del av Trots detta har verksamheten fungerat tillfredsställande, men naturligtvis fått till följd att vissa utvecklingsprocesser tillfälligt tappat fart. 2.1 Förskola - familjedaghem Förskola Förskoleverksamheten fördelar sig på 42 förskolor varav 7 externa. Verksamheten är organiserad i fem områden där ett av rektorernas viktigaste uppdrag är att se till att det finns en helhetssyn på verksamheten för barn/elever mellan 1-16 år. Verksamheten, som bygger på syskongruppsindelning, tilldelas en resurs motsvarande 3 heltidspersonal per 18 heltidsbarn och därutöver resurser till pedagogiskt material, kost etc utifrån antalet barn samt en extra förstärkningsresurs till förskolor i tunga områden. Inskrivna barn Antalet inskrivna barn i förskola 1-5 år uppgick i december till varav vid kommunens förskolor. Detta innebär en ökning med 83 barn från december föregående år, vilken kan förklaras med dels en kraftig inflyttning av familjer med barn i förskoleåldrarna, dels ett ökat flyktingmottagande, dels färre familjedaghemsplatser, men också ytterligare efterfrågan på barnomsorg. Personal (inkl externa) Antal årsarbetare Andel (%) med pedagogisk Inskrivna barn/årsarbetare högskoleutbildning ,3 5,2 Antalet årsarbetare har ökat med 30 som följd av framförallt öppnande av ytterligare avdelningar p g a inflyttning och ökad efterfrågan på barnomsorg. Antalet inskrivna barn/årsarbetare har minskat något, vilket också innebär fler personal, medan kommungruppen är oförändrad. Andelen med pedagogisk högskoleutbildning är oförändrad som följd av svårigheterna att få utbildad personal till de nya tjänsterna, men har ökat något för kommungruppen. Kostnad per barn enligt bokslut 2007 Kostnad per heltidsplats förskola 1-5 år Kostnadsminskningen jämfört med 2006 kan förklaras med bl a en bättre utnyttjandegrad innebärande t ex utnyttjande av skollokaler Familjedaghem Inom verksamheten finns sammanlagt 25 dagbarnvårdare, vilket är samma antal som föregående år. Till grund för arbetet ligger Läroplan för förskolan (Lpf 98). Inskrivna barn Antalet inskrivna barn i familjedaghem 1-5 år uppgick i december till 123, vilket innebär en minskning med 7 från december föregående år, vilket kan förklaras med dels att antalet barn/dagbarnvårdare tidi-

3 gare varit mycket högt, dels att en särskild förskoleavdelning tillskapats på f d Berga hem i Borensberg. Personal Antal årsarbetare Inskrivna barn/årsarbetare 21 5,0 4,7 Antalet inskrivna barn/årsarbetare har minskat ytterligare beroende på färre barn inom denna verksamhet. Även antalet årsarbetare har minskat (från 25). Kommungruppen har minskat från 5,1. Kostnad per barn enligt bokslut 2007 exkl statsbidrag Kostnad per heltidsplats familjedaghem Kostnaden har ökat kraftigt beroende bl a på ett nytt löneavtal för dagbarnvårdare. 2.2 Förskoleklass-grundskola-skolbarnsomsorg Förskoleklass Vid 19 av grundskolorna finns förskoleklass, varav 1 extern. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med grundskolans lägre årskurser. Inskrivna elever Antalet inskrivna elever i förskoleklass uppgick ht 2007 till sammanlagt 411 i kommunens verksamhet och 12 vid den externa enheten. Detta innebär en minskning sedan föregående år, vilken framförallt förklaras med färre födda barn denna årgång. Personal Antal årsarbetare Andel (%) med förskollärarutbildning Årsarbetare/100 elever Motala ,3 7,1 Kommungruppen Antalet årsarbetare/100 elever har ökat från 6,8 och ligger nu lite över kommungruppen, som minskat från 7,3. Betr andel med förskollärarutbildning har denna ökat kraftigt från 69%. Inmatningsfel till SCB 2006? Även här har kommungruppen minskat något (från 75%). Kostnad per elev enligt bokslut 2007 exkl statsbidrag Kostnad per elev i förskoleklass Grundskola I kommunen finns sammanlagt 23 grundskolor varav 2 externa. Verksamheten, tillsammans med förskola/familjedaghem och särskola, är organiserad i fem områden. Inom varje område (Norr, Väster, Söder, Öster och Centrum) samverkar rektorerna i en särskild områdesgrupp med uppgift att se till att det finns en helhetssyn i området och att stödja, utbilda och underlätta samverkan mellan enheterna. Varje område driver dessutom egna utvecklingsprojekt. Inskrivna elever Antalet elever i grundskolan uppgick ht 2007 till sammanlagt i kommunens verksamhet och 203 i extern verksamhet. Detta innebär en minskning med 186 elever sedan ht Elevminskningen kommer att fortgå ytterligare några år framåt. Även här kan man dock se, att en inflyttning till kommunen äger rum.

4 Personal Antal lärartjänster, heltid Antal lärare, heltidstjänster per 100 elever Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning 363 8,6 8, Antal lärartjänster har minskat med 24 som följd av minskat elevantal, men även antal lärare per 100 elever har minskat något, från 8,8. Andel lärare med pedagogisk utbildning ligger kvar oförändrad, vilket kan tyckas egendomligt då det är obehöriga lärare som bör gå först när antalet lärare minskar. Siffrorna ligger nära kommungruppen. Kostnad per elev enligt bokslut 2007 exkl statsbidrag Kostnad per elev i grundskolan Kostnaden per elev har fortsatt att öka. Detta förklaras av ökade lönekostnader, ej budgeterade kostnader för s k plusjobbare samt fler särskoleinkluderade elever. Dessutom tillkommer att alla fasta kostnader slås ut på färre elever genom att t ex lokalkostnaderna är desamma. Elevsociala resurser Elever/årsarbetare Kurator Skolsköterska Elevassistent Studievägledare Elevminskningen gör, att antalet elever/årsarbetare minskar successivt, vilket på sikt bör innebära en förbättrad personalsituation och en större resurs/barn/elev. I skolsköterskor ingår även 0,5 tjänst som MASS. I siffrorna för kurator och skolsköterska ingår även eleverna vid Fria InterMiliaskolan och Karin Boyeskolan Skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorg, som bedrivs för elever 6-12 år, finns på 19 skolor, varav 1 extern, samt dessutom vid ytterligare en extern enhet. Verksamheten är en del av skoldagen varför det är viktigt att se till helheten för elevens hela dag. I arbetet med Eleven i fokus poängteras vikten av en nära samverkan mellan fritidshemmet och grundskolan för att skapa bästa möjliga förutsättningar för eleverna. Inskrivna elever Antalet inskrivna elever vid de kommunala fritidshemmen uppgick till sammanlagt i december 2007 och 51 vid de externa enheterna. Antalet har ökat med 22 elever trots att antalet elever i aktuella åldersgrupper har minskat. Detta kan förklaras bl a med att det är fler som efterfrågar skolbarnsomsorg p g a en bättre arbetsmarknadssituation. Personal (inkl externa) Antal årsarbetare Andel (%) med pedagogisk Inskrivna barn/årsarbetare högskoleutbildning ,1 19,8 Antalet inskrivna barn/årsarbetare har ökat från 18,3 som följd av fler inskrivna barn och att antalet årsarbetare minskat med en. Även kommungruppen har fler barn/årsarbetare. Andelen med pedagogisk högskoleutbildning har ökat något för såväl Motala som kommungruppen. Kostnad per elev enligt bokslut 2007 exkl statsbidrag Kostnad per barn i fritidshem

5 2.3 Särskola Särskoleverksamhet bedrivs vid två av grundskolorna i form av dels grundsärskola, dels träningsskola, dels verksamhet för elever med grav autism. Dessutom finns inkluderade särskoleelever i kommunens grundskolor. Inskrivna elever Antalet inskrivna elever vid särskolan enligt bokslut 2007 uppgick till sammanlagt 143, varav 49 inkluderade i grundskoleklass, vilket innebär en ökning med totalt 5 elever sedan föregående år. Trenden är att antalet elever vid särskolan fortsätter att öka trots att antalet elever totalt minskar. Personal Antal lärartjänster, heltid Antal lärare, heltidstjänster per 100 elever Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning 29 31,7 26, Antalet lärare per 100 elever har ökat kraftigt, från 28,1, efter att minskat under Samtidigt har antalet lärartjänster, heltid, ökat med 3 beroende på fler elever. Kommungruppen har däremot minskat med 0,5. En förklaring till att Motala ligger så högt är, att två resurskrävande elever har fått hemmaplansalternativ med i princip en lärare/elev. Betr andel lärare med pedagogisk utbildning har denna minskat ytterligare från 96% 2005 och 92% Siffrorna har granskats och det har konstaterats att något inrapporteringsfel till SCB måste föreligga. En (1) lärare har inte pedagogisk utbildning innebärande att andelen med pedagogisk högskoleutbildning är ca 96%. Betr kommungruppen har andelen ökat med 2%. Kostnad per elev enligt bokslut 2007 exkl statsbidrag Kostnad per elev i grundsärskolan Kostnaden per elev i grundsärskolan fortsätter att öka kraftigt. Utöver den normala kostnadsökningen är det framförallt kostnader för elever med särskilda behov som ökat innebärande utökade pedagogiska resurser. 2.4 Gymnasieskola-gymnasiesärskola Gymnasieskola Gymnasieverksamheten bedrivs vid kommunens två gymnasieskolor, Carlsund Utbildningscentrum med företrädesvis praktiska utbildningar och Platengymnasiet med företrädesvis teoretiska utbildningar. Inskrivna elever 15/9 resp år Antalet elever fortsätter att öka och kommer så att göra ytterligare något år för att därefter plana ut och minska.

6 Totalt antal elever i årskurs 1 i gymnasieskolan den 15/ Program Antal Antal pojkar Totalt I % av 2006 flickor totalt Barn- och fritidsprogrammet ,1 9,6 Byggprogrammet ,0 3,6 Elprogrammet ,8 8,3 Estetiska programmet ,3 5,6 Fordonsprogrammet ,9 4,4 Handels- och administrationsprogrammet ,9 8,3 Hotell- och restaurangprogrammet ,1 6,2 Industriprogrammet ,5 6,9 Naturvetenskapsprogrammet ,0 10,8 Omvårdnadsprogrammet ,4 8,2 Samhällsvetenskapsprogrammet ,4 23,2 Teknikprogrammet ,4 4,9 Teknikcollege ,3 - Totalt Antalet elever har ökat med 20 sedan Att särskilt notera är, att Naturvetenskapsprogrammet ökar kraftigt, 29 elever, vilket är mycket glädjande. Däremot minskar antalet elever på barn- och fritidsoch omvårdnadsprogrammet, 14 resp 16 elever. Sistnämnda är bekymmersamt med tanke på arbetsmarknadens behov. Nytt program för året är Teknikcollege, vilket har lockat 27 elever. Teknikcollege har tagit elever från både El- och Industriprogrammet vilket förklarar minskningen på dessa program. Personal Antal lärartjänster, heltid Antal lärare, heltidstjänster per 100 elever Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning 145 8,1 8, Antalet lärare har ökat med ytterligare 9 beroende på ökat elevantal. Lärartätheten har ökat marginellt både för Motala och kommungruppen (0,1). Andel lärare med pedagogisk utbildning ligger kvar oförändrad men har minskat med 1% för kommungruppen. Elevsociala resurser Elever/årsarbetare Kurator Skolsköterska Elevassistent Studievägledare Kostnad per elev/program enligt bokslut Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Individuella programmet Industriprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Teknikcollege

7 Generellt sett har kostnaderna minskat något från Detta beror t ex på att fasta kostnader som lokaler m m slås ut på fler elever. Av samma skäl kan kostnaderna på program förändras beroende på ökat resp minskat elevantal. Teknikcollege är nytt program fr o m ht Gymnasiesärskola Verksamheten bedrivs i nyrenoverade lokaler i Platengymnasiet och omfattar två specialutformade program, BOR-programmet (barn och fritid, omvårdnad, restaurang) och FoT-programmet (fastighet och trädgård) och dessutom individuella program för elever från träningsskolan resp autistgruppen vid särskolan. Vidare finns inkluderade elever på de nationella gymnasieprogrammen. Inskrivna elever Elevantalet fortsätter att öka och kommer så att göra de närmaste åren p g a ökad tillströmning av elever till särskolan. Till ovanstående elevantal kommer 12 elever inkluderade i nationella program i gymnasieskolan. 10 elever kommer från annan kommun. Totalt antal elever i årskurs 1 i gymnasiesärskolan den 15/ Antal flickor Antal pojkar Totalt Antalet elever i årskurs 1 har ökat med 8 sedan föregående år. Personal Antal lärartjänster, heltid Antal lärare, heltidstjänster per 100 elever Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning 19 28,5 23, Antalet lärare har ökat med 6 beroende på kraftigt ökat elevantal. Lärartätheten har också ökat kraftigt (6,1) beroende på att många elever på särskilt de individuella programmen har mycket stora behov. Uppgifterna om andel lärare med pedagogisk utbildning är ny och här ligger Motala på samma nivå som kommungruppen. Kostnad per elev/program enligt bokslut Gymnasiesärskolan Vuxenutbildning Våren 2006 gjordes en sammanslagning av Vuxenutbildningen och Arbetsmarknadsenheten till Centrum för Arbete och Vuxnas lärande (CAV). Enheten har i uppdrag att arbeta med kommunens arbetsmarknadsinsatser, flyktingintroduktion samt vuxnas lärande. Under hösten 2007 påbörjades en ny översyn av verksamheten. Deltagare sysselsättningsbefrämjande åtgärder och flyktingintroduktion Arbetsmarknadsinsatser Antal Offentligt skyddad anställning Anställningsstöd 7 21 KOM-jobb/lönebidrag 16 8 Ungdomsgaranti och KPU 5 37 Ung resurs Aktivitetsgaranti Dataskola 0 4

8 Rehabiliteringsplatser PLUS-jobb Övrigt Feriearbete 0 78 Flyktingintroduktion Antal Under introduktion (071231) Avslutat introduktion Mottagna Personal Antalet personal fördelar sig enligt följande: - Arbetsmarknadsinsatser 29 tjänster - Flyktingintroduktion 4 - Vuxenutbildning inkl högskola och påbyggnadsutbildning 26 Summa 59 tjänster Personal komvux Antal lärartjänster, heltid Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning Tabellen är ny för året. Andelen lärare med högskoleutbildning skiljer sig avsevärt för Motala och kommungruppen. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Förskola - familjedaghem Förskola Kvalité i förskolan För att höja kvalitén i förskolan har riksdagen beslutat att tillskapa ca nya tjänster under åren För Motalas del innebär detta ca 8,3 milj kr/år fr o m Pengarna skall användas för att höja kvalitén i förskolan genom ökad personaltäthet. Bildningsnämnden har beslutat att i ett första skede sänka antalet heltidsplatser/avdelning från 19 till 18, vilket genomfördes fullt ut fr o m ht Viljeinriktningen är att sänka antalet platser/avdelning ytterligare när ekonomin så tillåter. Barnet i fokus Ett särskilt projekt har startat inom förskolan Barnet i fokus med syfte att involvera all personal med att på olika sätt och i olika samverkansformer ytterligare höja kvalitén i förskolan. I anslutning till detta projekt har en mycket uppskattad träff anordnats i mars månad för all barnomsorgspersonal där dels aktuell information gavs om vad som händer och sker inom området Barnet i fokus, dels att personalen gavs möjlighet att lämna synpunkter på bl a Individuell utvecklingsplan (IUP) på förskolan och behov av kompetensutveckling. Ett arbete pågår med att IUP skall kunna fyllas i digitalt. Ett projekt Det lärande barnet, 20 högskolepoäng, pågår där man sätter barnet i fokus. Flyktingförskola Motala kommun tar emot allt fler flyktingar och många av dessa är barn i förskoleåldern. Mot bl a denna bakgrund har en särskild förskola startats där barnen vistas tillsammans med sina föräldrar som samtidigt läser SFI (svenska för invandrare). En särskild avdelning, Galaxen, har tillskapats i förskolan Humlans lokaler.

9 Lokaler Under året har trycket på förskoleplatser, liksom tidigare år, varit mycket stort. Som en följd av detta har ytterligare en avdelning öppnats på förskolan Sagomossen, en avdelning vid Karlslunds förskola och en avdelning i Fornåsa skola. Vidare har förskolan Strömmen vid Södra skolan öppnat med två avdelningar. En ny förskola, Solkatten, har tillskapats på f d Berga Hem i Borensberg genom att 3 dagbarnvårdare flyttade in + att ytterligare barn tillkom. Två externa förskolor har tillkommit; Lilla Emilia, som drivs av Stiftelsen Fria InterMiliaskolan, och förskolan Pärlan i Råssnäskyrkan (har tidigare haft enbart barn 4-5 år), som drivs av Motala församling Familjedaghem Dagbarnvårdarna är en ensamarbetargrupp. För att stärka samverkan och få möjligheter att utbyta erfarenheter etc samlas resp områdes dagbarnvårdargrupper en dag/vecka. För att möjliggöra detta disponeras lokaler i f d förskolan Kamrersbostaden. Dagbarnvårdargruppen i Borensberg (3 st) har upphört och istället har en förskoleavdelning, Solkatten, tillskapats på f d Berga Hem. 3.2 Förskoleklass-grundskola-skolbarnsomsorg Förskoleklass Som nämndes under Förutsättningar för verksamheten finns förskoleklasserna i grundskolans lokaler. Man arbetar dels som egen klass, dels i F-1, F-2-klasser. Hela tiden sker en nära samverkan och integration med grundskolan. Mycket av det som sägs under grundskola nedan är därför tillämpligt även för förskoleklassen Grundskola Eleven i fokus - kvalité Bildningsnämnden har tagit beslut om ett särskilt utvecklingsarbete Eleven i fokus grundskolans framtida organisation och arbetssätt. Projektet innebär, att en särskild översyn av organisationen skall göras enligt följande inriktning: Nuvarande indelning med geografiska områden organiserade utifrån ett F-9-perspektiv bibehålles och inom denna ram organiseras grundskola så långt som möjligt i F-5, 6-9-enheter till läsåret 2009/2010. Inga ytterligare skolor skall så långt som möjligt avvecklas. Integrering av förskoleverksamhet i skolans lokaler skall ske vid de skolor där elevunderlaget minskar. En större integrering skola fritidshem skall göras såväl lokalmässigt som verksamhetsmässigt. Verka för en mer attraktiv utemiljö, som gynnar ett hälsofrämjande arbete, på 7-9-skolorna. I beslutet ingick också ett uppdrag till verksamhetsområdet att arbeta med särskilda utvecklingsområden. Inom följande områden har särskilda insatser genomförts: Elevdemokrati. Arbetslag. Skolbibliotek. NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Kvalité utvärderingsklockan resultat. Individuell utvecklingsplan IUP. IT. Inom de tre första utvecklingsområdena finns sammanlagt 6 pedagoger per område som arbetar med utveckling motsvarande 10% av resp tjänst och inom område fyra 1 pedagog per område (sammanlagt 3,5 tjänster). Varje utvecklingsområde leds av en särskild ledningsgrupp bestående av rektorer från varje område. Två mycket uppskattade höstmöten för all personal i grundskolan och särskolan har anordnats. Aktuell information gavs och inte minst information om arbetet med Eleven i fokus varvid de särskild arbetsgrupperna elevdemokrati, arbetslag, skolbibliotek, NTA och IT (Fronter) informerade om sitt arbete.

10 Under sommaren anordnades en kurs för elever i åk 8 och 9 som ej nått godkändnivån i svenska, matematik och engelska. P g a sent beslut om statsbidrag var antalet elever begränsat, men de som deltog var mycket nöjda med utbildningen och rekommenderar en fortsättning kommande år. Ett särskilt läs- och skrivprojekt har pågått under året. Projektet, som främst riktat sig mot de lägre skolåren, har haft en budget på 500 tkr och bedrivits i bl a mycket uppskattade föreläsningar. Individuella utvecklingsplaner (IUP) Grundskoleförordningen har ändrats fr o m För alla elever skall det finnas en framåtsyftande individuell utvecklingsplan som skall sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Under vårterminen 2006 prövades det gemensamma material som tagits fram av en särskild arbetsgrupp. Fr o m ht 2006 används detta material vid samtliga skolor, vilket har visat sig fungera bra. Arbete har under 2007 pågått med att tillskapa möjligheter för lärare, elev och vårdnadshavare att fylla i blanketten digitalt. Renovering av skolor Renoveringen av Skolgårda skola var klar till läsårsstarten Även Nykyrka skola är nyrenoverad och kunde tas i bruk vid höstterminsstarten. Den gamla skolbyggnaden kommer inte att användas mer utan istället har skolan flyttat in i nya skollokaler samtidigt som det s k estethuset med bl a idrottslokaler fått en behövlig uppfräschning Skolbarnsomsorg Fritidshemspersonalen har ofta kommit i skymundan för de större verksamheterna förskola och skola. Mot denna bakgrund har pedagogiska caféer tillskapats även för denna verksamhet där man fått aktuell information och getts möjligheter att utbyta erfarenheter. Initiativet har väckt stor uppskattning. 3.3 Särskola Grundsärskolan Man arbetar bl a med särskilda läsgrupper och BRP (Better Reading Parthership). Varje elev har en individuell utvecklingsplan i likhet med grundskolan, men anpassad till särskolan. Pusselbiten (elever med grav autism) Man arbetar med en-till-en -undervisning, ADL-aktiviteter, social träning etc. Varje elev har en individuell utvecklingsplan. Träningsskolan Stor vikt läggs vid kommunikation, teckenkommunikation, pratapparater etc. Varje elev har en individuell utvecklingsplan där strävan är att möta varje elev på sin nivå. 3.4 Gymnasieskola-gymnasiesärskola Gymnasieskola Teknikcollege Planering har pågått under hela året med syfte att starta ett Teknikcollege fr o m ht Arbetet har bedrivits i samverkan med utbildningsrådet och Teknikföretagen. Syftet med Teknikcollege är dels att få en kvalitativt bra utbildning, dels att underlätta personalförsörjningen för Teknikföretagen i Motala. Dessa ansvarar för att det finns praktikplatser. I samverkan med Östsam har på motsvarande sätt diskussioner påbörjats om möjligheterna att starta ett Vårdcollege. Lärlingsutbildning Inom ramen för Industriprogrammet startade ht 2006 en lärlingsutbildning med 8 platser i samverkan med ett antal industriföretag. Den praktiska delen är förlagd till dessa företag där eleverna efter avslu-

11 tad utbildning har stora möjligheter att få arbete. Utbildningen lockade många sökande trots att informationen kom ut sent under våren. Idrottsgymnasium En utredning har påbörjats med syfte att starta en fristående gymnasieskola, Motala idrottsgymnasium MIG. Intressenter i detta arbete är bl a Motala AIF och kommunen är med som minoritetsdelägare. Ansökan har ingetts till Skolverket och verksamheten beräknas starta ht 2008 under förutsättning av Skolverkets medgivande (Skolverket har avslagit ansökan, vilket beslut har överklagats) Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan fortsätter att utvecklas positivt. Att finnas i gymnasieskolans lokaler har inneburit möjligheter till samutnyttjande av såväl lokaler som personal. En annan positiv effekt är, att de olika elevgrupperna lär känna varandra. 3.5 Vuxenutbildning Olika projekt har pågått under året. Ett projekt är gemensam kompetensutveckling för all personal Kompassen. Detta avslutades i september Ung resurs samverkansprojekt med gymnasieskolan och socialförvaltningen har kunnat fortsätta under året och projektet kommer att fortsätta genom att socialnämnden tar ett större ansvar som delfinansiär. Projektet har även väckt nationell uppmärksamhet. Flera projekt har bedrivits med medel från Europeiska flyktingfonden (Hälsofrämjande introduktion resp Synliggörande av kompetens) Avtal har tecknats med Migrationsverket för åren om mottagande av flyktingar. Bildningsnämnden och socialnämnden har gemensamt fattat beslut om att teckna avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 10 platser för ensamkommande asylsökande flyktingbarn (ca år) fr o m Uppföljning av likabehandlingsplanen Bildningsnämnden har tagit fram en likabehandlingsplan att även ligga till grund för enheternas arbete med att ta fram en egen plan. Samtliga enheter har under året arbetat med att ta fram en egen likabehandlingsplan och samtliga har nu en plan. Arbetet med att ta fram planen har utgått dels från bildningsnämndens övergripande plan, dels från Skolverkets Allmänna råd och kommentarer - För arbetet med att främja likabehandling, vilken finns på samtliga enheter. Likabehandlingsplanen tas fram i samråd med föräldrar och elever. Ett antal enheter har kommit så långt att det är dags att följa upp och utvärdera likabehandlingsplanen. 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och bildningsnämndens prioriterade områden Under hösten 2003 antog bildningsnämnden fem prioriterade områden för perioden För att göra målen mer tydligt mätbara arbetade den särskilda skolplanegruppen inom verksamhetsområdet under 2004 med en översyn av de prioriterade områdena vilket resulterat i uppnåendemål. Dessa prioriterade områden med grundläggande mål och tillhörande uppnåendemål har legat till grund för enheternas arbete även under Alla enheter har tagit till sig målen och arbetat med dessa. Varje enhet redovisar sina resultat. Kommunen har tagit fram en modell, utvärderingsklockan (se bild nedan), som anger när under året olika mätningar skall göras. Utvärderingsklockan omfattar både förskolan och grundskolan.

12 Svarsfrekvens 2007 jämfört med tidigare år (%) Femåringar Skolår Skolår Skolår Svarsfrekvensen ligger högt, utom för femåringar där den har minskat, vilket är glädjande då resultaten därigenom blir mer trovärdiga. Målsättningen är att svarsfrekvensen skall bli ännu högre. Det är viktigt att ha en hög svarsfrekvens på våra utvärderingar och det är också viktigt att ge dem som utvärderar en bra återkoppling så att motiveringen finns att ansvaret är delat när vi utvärderar kvalitén på verksamheten. Utvärderingsklocka Bildningsförvaltningen Arbetsmiljöutvärdering Elevutvärdering 5-åring, skolår 2,5,8 Gymnasie DLS skolår 9 (läsförståelse) Nov Dec Budgetarbete Jan Arbetslagsutvärdering Föräldrautvärdering 5-åring, skolår 2,5,8 Feb DLS skolår 3 (läsförståelse) Chefsutvärdering Matematik skolår 2 DLS år 6 (läsförståelse) Okt Mar Nationella prov skolår 5 och 9 Elevmöte skolår 9 Sep Apr Matematik skolår 2 Språklig medvetenhetstest i förskoleklass Uppföljning budget - mål Aug Jul Jun Maj Vårprov förskoleklass Läsdiagnos skolår 1 Barn-, elev- och föräldraenkäterna är desamma som föregående år och innehåller ett antal påståenden inom olika områden. Utvärderingsklockan har kompletteras med matematik i skolår 2 och uppföljning budget medan betyg i skolår 9 tagits bort. Det är viktigt att utvärderingsklockan används aktivt för att utveckla måluppfyllelsen. Kvalitetsgruppen har följt upp utvärderingsklockan och anser att frågorna skall vara desamma ytterligare något år för att kunna utvärdera över tid. Resultaten används i enheternas förbättringsarbete efter analys i arbetslagen. Frågor och funderingar har då uppkommit utifrån hur insatta resurser påverkar elevernas resultat. Kan vi göra på ett annat sätt för att lyckas bättre? Har vi, eller ges, rätt förutsättningar? Har skolorna, när de har byggts om, främjat t.ex. läsning m.m? Nedan följer en redovisning av resultatet från några frågor i dessa mätningar inom resp delområde.

13 5.1 Nationellt mål: Normer och värden Bildningsnämndens prioriterade område: Ett hälsofrämjande arbete Ett hälsofrämjande arbete är integrerat i den dagliga verksamheten. Barn och elever mår bra. Målen är uppnådda när: Alla barn och elever kan ge argument för vikten av att röra på sig. Varje grupp/klass har minst 15 minuters schemalagd tid per dag för rörelse/avslappning. Alla barn och elever äter skollunch varje dag Förskola familjedaghem Hälsoombud finns som bl a anordnar särskilda aktiviteter. På planeringsdagarna diskuteras hälsa som en särskild punkt. Man arbetar mycket med kostens betydelse för en god hälsa och att få bort socker i maten. Rörelsestunder och rörelseaktiviteter, men även tid för avslappning är stående inslag Förskoleklass grundskola Hälsoombud, friskvårdssatsning, simning, sjukstatistik. Alla enheter har fokuserat på hälsa, t.ex. mat och att äta rätt, motion och vikten av att röra på sig. Detta är viktigt för både elever och personal Särskolan Särskilda hälsoombud finns som under året arrangerat många aktiviteter. I undervisningen har man vidgat begreppet hälsa då man även får in upplevelser av naturen, årstider, samhörighet, lust och glädje - mental hälsa. Utöver detta arbetar man med olika former av fysisk aktivitet, teori om kost, motion och hygien etc Gymnasieskolan På gymnasieskolan har dessa mål brutits ned till en fråga om den psykosociala miljön. Man har då mätt elevernas trygghet i skolan, om det förekommer trakasserier i klassen, om man behandlas respektfullt av personalen, om man har arbetsro och om man trivs. Allt detta påverkar hälsan och känslan av att må bra. Instämmer helt/till stor del (%) Instämmer i viss mån (%) Instämmer inte alls (%) Carlsund Platen Carlsund Platen Carlsund Platen Jag känner mig trygg i skolan I min klass förekommer inga trakasserier Jag behandlas respektfullt av personalen Det är arbetsro på lektionerna Jag tycker att jag har en rimlig 85, ,5 6 arbetsbelastning Jag trivs i skolan Kommentar Enkätresultaten visar höga positiva värden för båda skolorna och resultaten har dessutom förbättrats avsevärt gentemot Båda skolorna har lyckats mycket bra i sitt arbete med att förbättra den psykosociala miljön. Endast några elever svarar att de inte trivs i skolan resp inte känner sig trygga i skolan. För mer utförliga kommentarer och analyser hänvisas till resp skolas kvalitetsredovisning Gymnasiesärskolan Resultaten ingår i gymnasieskolan.

14 5.2 Nationellt mål: Normer och värden Bildningsnämndens prioriterade område: Läskunnighet/läsförståelse Utveckla alla elevers läskunnighet och läsförståelse. Målen är uppnådda när: 90% av alla 5-åringar i förskolan återberättar innehållet i en åldersadekvat saga utan bilder. 90% av alla elever i skolår 3 återberättar innehållet i en åldersadekvat text. 80% av alla elever uppnår minst Stanine 4 på skolår 3:s, 6:s och 9:s DLS-test läsförståelse. Alla elever i årskurs 3 på gymnasieskolan uppnår minst Stanine 4 på skolår 9:s DLS-test. 80% av alla elever med annat modersmål uppnår minst Stanine 4 på skolår 6:s och 9:s DLS-test läsförståelse efter 5-8 år i svensk skola. Anm: Stanineprovet är en normerad skala där 77% av de som gör provet ligger på Stanine 4 och högre Förskola familjedaghem Sagostunder där barnen återberättar är regelbundet förekommande. Man arbetar mycket med språket och barnens språkutveckling och använder sig därvid bl a av materialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Även leken är ett bra sätt att utveckla språket. För de äldre barnen arbetar man även mer konkret med läsning och läsförståelse Förskoleklass - grundskola Resultat DLS Läsförståelse. Andel % som uppnår målet Skolår Skolår Skolår Kommentar Ett fortsatt strukturerat arbete har pågått. Skolorna använder resultaten, analyserar, sätter in åtgärder skriver åtgärdsprogram och utvecklar metoder och idéer. En metod som utvecklats på de flesta skolor är BRP (Better Reading Partnership), som används för att få igång elevers läsande. Att kunna läsa och förstå vad man läser är grundläggande för bra resultat i alla ämnen. Frågan om hur eleven upplever lusten att läsa har ställts. Vidare finns tankar på om förutsättningar i form av lokaler och organisation svarar mot det behov som faktiskt finns. Bildningsnämnden har under våren 2006 fattat beslut om en ny skolbiblioteksorganisation på grundskolan med syfte att bl.a. höja elevernas resultat när det gäller läsförmåga och läsförståelse. Under 2007 har särskilda s k fokusbibliotek tillskapats och ytterligare resurser kommer att tillföras skolbiblioteken. Trots att ytterligare resurser satts in har resultaten försämrats något. På sikt hoppas och tror vi att de insatta resurserna och åtgärderna kommer att ge resultat. Detta kommer att följas upp särskilt Särskolan Särskolan arbetar efter särskolans kursplaner där mål att uppnå anger den kunskapsnivå som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått då skolgången avslutats. Några DLS-resultat eller från nationella prov kan därför ej redovisas. För Träningsskolans elever är läskunnighet inte ett mål för alla elever utan en strävan efter att uppnå en god sådan när det är möjligt. En god läsupplevelse kan också vara att t ex få en saga uppläst för sig av någon annan Gymnasieskolan Något DLS-test har ej gjorts i gymnasieskolan år 3 varför resultat ej kan redovisas.

15 5.2.2 Bildningsnämndens prioriterade område: Lusten att lära Barnens och elevernas lust att lära ska behållas och utvecklas. Lusten att lära är ett grundläggande mål inom alla områden. Barnens och elevernas lust att lära skall bibehållas och viljan till kunskapsinhämtande utvecklas under hela barn- och ungdomstiden. Det innebär att barnet/eleven skall tycka att det är roligt att gå till förskolan/skolan därför att man hela tiden lär sig nya saker. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) uttrycks detta på följande sätt: Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter Förskola familjedaghem Att väcka barnens nyfikenhet och att skapa en bra och stimulerande pedagogisk miljö är några grundbultar för att utveckla lusten att lära. Man arbetar efter att möta barnen på den utvecklingsnivå de befinner sig (TRAS är ett bra hjälpmedel) och därifrån ge utmaningar. Att därvid få barnen att känna tilltro till sin egen förmåga Förskoleklass grundskola Även här gäller det att väcka elevernas nyfikenhet och att tillhandahålla en bra och stimulerande miljö. Man har därför ett flexibelt och varierande arbetssätt där lärare och elever planerar tillsammans. Eleverna är delaktiga och kan påverka, har valmöjligheter, men får också ta ett eget ansvar. Läraren möter eleven på den utvecklingsnivå han/hon befinner sig. Viktigt är att ge uppmuntran och beröm Gymnasieskolan Elevenkät Instämmer helt/till stor del (%) Instämmer i viss mån (%) Instämmer inte alls (%) Jag tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan Undervisningen håller en sådan takt att jag har möjlighet att hänga med Jag har i mitt framtida liv nytta av det jag lär mig på min utbildning Jag är nöjd med mina egna prestationer i skolan Carlsund Platen Carlsund Platen Carlsund Platen , , Kommentarer Även här mycket bra resultat för båda skolorna som dessutom förbättrats avsevärt sedan För mer utförliga kommentarer och analyser hänvisas till resp skolas kvalitetsredovisning Gymnasiesärskolan Resultaten ingår i gymnasieskolan. 5.3 Nationellt mål: Elevernas ansvar och inflytande Bildningsnämndens prioriterade mål: Demokrati Utveckla och förstärka alla barns och elevers kunskaper om demokratins grunder.

16 Målen är uppnådda när: Fungerande elevråd och klassråd finns på alla skolor. Alla barn och elever upplever att de har möjlighet att påverka innehållet i lärandet. Alla barn och elever upplever att de har möjlighet att påverka val av arbetsformer. Alla barn och elever upplever att de vuxna lyssnar. Alla barn och elever trivs i förskolan/skolan. Utveckla och förstärka alla barns och elevers kunskaper om demokratins grunder Förskola - familjedaghem Resultat enkät femåringar Andel som svarat ja (%) Tycker du att vi vuxna lyssnar på dig? Får du vara med och bestämma vad ni ska göra? Utvärdering är viktig för förskolan. Däremot kan det vara svårt att få ett jämförbart resultat genom att förutsättningarna är så olika. Det viktigaste är, att vi tar en dialog med femåringarna och utifrån denna funderar över hur barnen tänker och vad vi vuxna behöver tänka på för att utveckla deras synpunkter. Enkäter kan då vara ett sätt att ta reda på detta. Även i år upplever femåringarna att de blivit lyssnade på. Andelen ja-svar har t o m ökat något. Denna enkätundersökning genomförs oftast av rektor och det är i samtalet med barnet de får veta hur barnet upplever sin förskola. Som framgår av enheternas redovisningar kan det dock ofta vara så, att det är dagsformen eller vad som hänt strax före samtalet som kan påverka svaren, vilket man bör vara observant på Förskoleklass-grundskola-skolbarnsomsorg Elevskyddsombudsutbildning har genomförts samt elevmöten på skolor 7-9. I arbetet med grundskolans organisation - Eleven i fokus - har dessa frågor belysts och behandlades av bildningsnämnden våren Elevdemokrati är ett särskilt utvecklingsområde under de närmaste åren. För att arbeta med dessa frågor har en särskild arbetsgrupp tillskapats med två pedagoger från varje område (10 x 10%-tjänster). Arbetsgruppen, som leds av utvecklingsledaren, har kommit igång på ett mycket bra sätt och arbetar bl a med följande frågor: Ett demokratiskt förhållningssätt skall råda i skolan mellan personal och elever. Eleverna skall med stigande ålder ges fler uppdrag innebärande ett ansvarstagande och delaktighet i skolans arbete. Resultat enkät år 2 Instämmer alltid eller ibland (%) Jag får vara med och ta ansvar för det jag ska lära mig i 99, skolan De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker 99, Jag trivs i skolan 99, Resultaten är mycket bra. Det känns bra att elever i skolår 2 upplever sig lyssnade på, men vi behöver ställa oss frågan varför detta successivt förändras längre upp i skolåren. Detta har vi belyst i diskussionen om framtidens skola. Resultatet på dessa tre frågor är viktiga att ta med i klassens kvalitetsrapport samt i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Resultat enkät år 5 Instämmer helt eller delvis (%) Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan 91, De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker 91, Jag trivs i skolan 93,

17 Resultaten har glädjande nog blivit bättre eller mycket bättre sedan föregående år. Frågorna är ett sätt att belysa hur eleverna upplever hur demokratin fungerar. Viktigt att ta med dessa resultat i dialog i den individuella utvecklingsplanen, men även att diskutera med eleverna i klasserna. Resultat enkät år 8 Instämmer helt eller delvis (%) Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker 74, Jag trivs i skolan 85, Efter att ha gått upp under några år har resultaten blivit sämre på samtliga delfrågor. Skolår 8 är en känslig ålder för eleverna och skolan känns inte alltid som det man i första hand vill prioritera. Vi är glada att det ändå är så många som upplever att de trivs i skolan. Arbetet med Eleven i fokus, som nämndes under Förutsättningar för verksamheten syftar bl a till att få till stånd en utveckling inom dessa områden. Detta arbete måste fortsätta och fördjupas. Eleverna vill ta ansvar och bli lyssnade på. Det är viktiga inslag i deras demokratiska fostran att de upplever att de vuxna i skolan möter dem med respekt. Att bli sedd är viktigt för både elever och vuxna. I den skola vi har för elever i skolår 7-9 så främjas inte behovet att bli sedd och detta bör därför ses över. I diskussionen om framtidens skola har dessa frågor belysts. Detta bör utvecklas vidare liksom arbetslagstanken inför diskussion om framtida skolorganisation eleven i fokus Särskolan Särskolan har tidigare använt Skolverkets kvalitetsverktyg Bruk för att dokumentera elevernas ansvar och inflytande, men fr o m 2006 använder man kommunens elevenkät. Resultat enkät år 5 Instämmer helt eller delvis % Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker Jag trivs i skolan : 6 elever har besvarat enkäten. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser då det är få elever. Glädjande är att 100% uppger att de trivs och att de vuxna i skolan lyssnar på eleverna. Resultat enkät år 8 Instämmer helt eller delvis % Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan 83 utgått De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker Jag trivs i skolan : Det känns inte bra att det är endast 58 % som trivs i skolan. En förklaring är med största sannolikhet att elever i tonåren har svårt att acceptera sitt funktionshinder. Man vill vara vanlig och få betyg som alla andra. Genom att det är första gången man är med i denna enkät är det svårt att dra för långtgående slutsatser av resultaten. Frågorna och svaren bildar dock en bra grund för det fortsatta arbetet med demokratifrågorna.

18 5.3.4 Gymnasieskolan En enkätundersökning görs varje år bland gymnasieskolans elever i år 2 och 3. Av resultaten, som är hämtade från resp enhets kvalitetsredovisning, kan utläsas bl a följande: Instämmer helt/till stor del (%) Instämmer i viss mån (%) Instämmer inte alls (%) Jag får vara med och planera på vilket sätt jag ska lära mig. Personalen på skolan lyssnar på vad jag tycker På klassrådet kan jag ta upp frågor som är viktiga för mig Elevrådet arbetar med frågor som är viktiga för mig Carlsund Platen Carlsund Platen Carlsund Platen 58, , ,5 16 8, Kommentar Resultaten har förbättrats avsevärt vilket visar att insatta åtgärder har givit resultat. Elevdemokrati fanns med som förbättringsområde för år Fortfarande är det dock svårt att få elevrådets arbete förankrat bland eleverna, vilket gäller båda skolorna Gymnasiesärskolan Resultaten ingår i gymnasieskolan 5.4 Nationellt mål: Skola och hem Förskola - familjedaghem Resultat föräldraenkät Andel föräldrar som instämmer helt helt eller delvis (%) Samverkan mellan hem och förskola fungerar bra idag. Femåring Resultatet ligger fortsatt högt, vilket är mycket positivt. Målsättningen, både lokalt och centralt, är att fortlöpande informera föräldrarna om det som händer i verksamheten Grundskola Resultat föräldraenkät Andel föräldrar som instämmer helt eller delvis (%) Samverkan mellan hem och skola fungerar bra idag. År År År Resultaten är bra, men har försämrats något i samtliga skolår. De under år 2006 införda individuella utvecklingsplanerna borde innebära att resultaten blir ännu bättre genom den dialog som öppnats mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Även här är målsättningen, både lokalt och centralt, att fortlöpande informera föräldrar/vårdnadshavare om nyheter och om det som händer och sker i skolan.

19 5.5 Nationellt mål: Övergång och samverkan Inom aktuella verksamheter nedan gäller, att en god samverkan med hemmet är en grundläggande förutsättning Förskola familjedaghem Besök görs i förskoleklassen liksom att särskild informationsöverföring/överskolning görs. För att detta skall ske på ett bra sätt finns särskilda handlingsplaner, som ofta sträcker sig upp till skolår Förskoleklass grundskola Särskild informationsöverföring äger rum mellan förskola-förskoleklass, förskoleklass-skolår 1, skolår 3 - skolår 4, skolår 5/6 skolår 6/7, skolår 9 gymnasieskolan. För detta finns särskilda handlingsplaner. Besök görs både på den nya och den avlämnande förskolan/skolan av både elever och berörd personal. Samtal förs och särskild informationsöverföring görs för elever med särskilda behov. För varje elev finns ett elevkort som följer eleven genom grundskolan. Vid övergång till gymnasieskolan har studie- och yrkesvägledaren ett särskilt ansvar för att informera eleverna. Det anordnas en särskild gymnasiemässa på Carlsund Utbildningscentrum där information ges om de olika programmen och dessutom kommer gymnasieelever ut till grundskolorna och informerar om sina resp program. För elever med särskilda behov äger ett särskilt samråd rum med gymnasieskolan under vårterminen och inför skolstarten Särskolan Målsättningen är att få en optimal samverkan dels inom den egna verksamheten, men också med grundskolan och gymnasieskolan. Många elever kommer till särskolan sent under sin skoltid. Dessa får då en inskolning som är anpassad efter den enskilde eleven. För att detta skall fungera på ett bra sätt har särskilda rutiner för övergång och ansökningsförfarande tagits fram liksom planer för in- och utskolning. Detta gäller även träningsskolans elever. För elever som går över till gymnasiesärskolan gäller, att dessa får en individanpassad överskolning och överlämnandesamtal Gymnasieskolan gymnasiesärskolan Övergång och samverkan med grundskolan/särskolan har beskrivits under avsnitt resp ovan. Såväl gymnasieskolan som gymnasiesärskolan har en nära samverkan med arbetslivet t ex i form av arbetsplatsförlagd utbildning, APU, där gymnasieskolan har 15 veckor och gymnasiesärskolan 32 veckors APU. Betr gymnasiesärskolan har man en omfattande samverkan med andra myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Daglig verksamhet för att bygga upp en struktur för elevernas liv efter gymnasietiden. En särskild mässa anordnas där bl a Linköpings universitet informerar om sina utbildningar och där eleverna också ges möjlighet att besöka universitetet Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har av naturliga skäl en omfattande samverkan. Detta gäller dels med de olika externa anordnare som svarar för en del av vuxenutbildningen, men också med myndigheter både inom och utom kommunen för att nå bästa resultat för arbetssökande med behov av t ex kompletterande utbildning och flyktingar för introduktion i det svenska samhället. 5.6 Nationellt mål: Skolan och omvärlden Bildningsnämndens prioriterade mål: Kultur I alla förskolor och skolor är kulturen en naturlig del i det dagliga arbetet.

20 Målen är uppnådda när: Alla barn från 4 års ålder och elever tar del av minst ett professionellt kulturutbud per år. Alla barn och elever använder folkbibliotekets resurser minst en gång per läsår. Alla barn och elever kontinuerligt tar del av närområdets historia och nutid. Alla barn och elever arbetar med ett kulturprojekt av något slag varje år såsom teater, musikarrangemang, utställning etc Förskola familjedaghem Alla barn får del av kulturaktiviteter i enlighet med bildningsnämndens prioriterade mål Förskoleklass grundskola En särskild arbetsgrupp (Kulgris kulturgruppen i skolan) med repr från våra 5 områden och med kulturassistenten som samordnare arbetar med kulturfrågorna och med att ta fram kulturarrangemang. Arbetet har varit mycket framgångsrikt och innebär t.ex. att ca elever i förskoleklass, grundskola och särskola har deltagit i ett kulturarrangemang under Särskola Förutom vad som sägs ovan har eleverna regelbundet besökt biblioteken, gjort teaterbesök och anordnat egna kulturarrangemang. Eleverna i Träningsskolan har stort behov av att koppla lärandet till omvärlden utanför skolan och göra den greppbar. Man har därför fått in moment som kunskap om närmiljön, yrken, kultur, traditioner, bordsskick, att kunna bryta rutiner etc Gymnasieskolan - gymnasiesärskolan Båda gymnasieskolorna arbetar med att prioritera kulturfrågorna på olika sätt. Det tar sig bl.a. uttryck i författarbesök, teaterbesök, filmvisning, studiebesök m m. Elever från såväl Carlsund som Platengymnasiet har medverkat i det s k Tunnelprojektet innebärande utsmyckning av en gångtunnel i centrala Motala. Platengymnasiet har dessutom utsmyckats i samarbete med Statens konstråd. 5.7 Nationellt mål: Bedömning och betyg Grundskola Resultat år 5 Andel elever som uppnått målen (%) Svenska Matematik Engelska Vi har ett antal resultat som vi måste fundera på. Hur kan vi bli bättre? Vad kan vi utveckla mer? Detta år är resultatet bättre i matematik men sämre i engelska och framförallt i svenska. Nämnden har som viljeinriktning uttalat, att tidiga insatser måste göras när det gäller läsa och skriva och som nämnts under har ett särskilt läs- och skrivprojekt pågått under året. Även satsningen på skolbibliotek är ett steg i denna riktning, att förbättra läsningen och att förstå det man läser. Tydligt är, att fortsatta särskilda åtgärder behövs och att dessa ev behöver förstärkas. Se dessutom varje skolas egen analys. Slutbetyg år 9 (kommunens skolor) Andel elever som uppnått målen (%) Svenska 96, Matematik 94, Engelska 94, Resultaten har ytterligare förbättrats. Ett utvecklingsarbete har pågått med hjälp av EU-pengar och ytterligare utvecklingsidéer är på gång. Är det detta som nu börjar ge resultat?

Kvalitets- redovisning för Bildningsförvaltningen

Kvalitets- redovisning för Bildningsförvaltningen 1 Kvalitets- redovisning 2008 för Bildningsförvaltningen 2 Innehållsförteckning Sid 1. Inledning 3 2. Förutsättningar för verksamheten 4 2.1 Förskola familjedaghem 4 2.2 Förskoleklass grundskola skolbarnsomsorg

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2009/10

KVALITETSREDOVISNING 2009/10 KVALITETSREDOVISNING 2009/10 Särskolan Rektor Britt Nygren Rektor Rektor Christina Tällberg Lars-Erik Gustavsson Adress Strandvägen 18 Postadress 591 36Motala Telefon 0141-225983, 225946, 225028 E-mail

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. SÄRSKOLA SÄRSKOLA Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar med utvecklingsstörning eller autism tar del av en individuellt anpassad utbildning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

KVALITETSREDOVISNING 2007/08 KVALITETSREDOVISNING 2007/08 Bergsätter Rektor Carina Berger Svensson Adress Duvedalsg 17 Postadress 591 61 Motala Telefon 0141-225761 Fax 0141-50982 E-post carina.berger.svensson@motala.se Barn/elever

Läs mer

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2016/2017 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 2012/10/16 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12 Åkerö skola Flexgrupp 1 och 2 Särskola och Asbergerklass 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan 2. Beskrivning av årets verksamhet 3. Underlag

Läs mer

Kvalitetsredovisning/årsberättelse Förskoleklass Fritidshem Grundskolan

Kvalitetsredovisning/årsberättelse Förskoleklass Fritidshem Grundskolan Blankettanvisningar, se sista sidan! 1 Förutsättningar Skola Svågadalens skola Verksamhetsansvarig Annica Eriksdotter Antal elever 15 oktober 28 2 Antal årsarbetare, totalt,33 Telefon 65-55 68 3 Kvalitetsredovisning/årsberättelse

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder

Rodengymnasiet. Skolan erbjuder Rodengymnasiet Skolan erbjuder Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) Ekonomiprogrammet (EK) El- och energiprogrammet (EE) Estetiska programmet (ES) Fordons- och transportprogrammet

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap.

I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap. ÖSTERLENGYMNASIET 1(8) KVALITETSREDOVISNING LÅ 2007/2008 Österlengymnasiet är en gymnasieskola belägen i Simrishamns tätort. Läsåret 2007/2008 fanns 589 elever och personalen uppgick till 79, varav 69

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN. I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan

Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun Hålabäcksskolan Dnr 43-2009:399 Regelbunden tillsyn i Hålabäcksskolan Grundskola årskurserna 6 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Kungsbacka

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9

Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Regelbunden tillsyn i Båstads kommun Förslövs skola årskurs 7 9 Dnr 53-2008:999 Regelbunden tillsyn i Förslövs skola årskurs 7 9 Grundskola årskurs 7 9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,

Läs mer

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014 Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. ROBERT OLSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 35 78 388 393 Kommunbidrag

Läs mer

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun

Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Upprättad i april 2011 2 Gymnasiesärskolan - Kvalitetsredovisning för år 2010 Gymnasiesärskolan ska utifrån varje

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015, samt arbetslagens

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Mörtviksskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Skola I Mörtviksskolan pågår ett aktivt arbete för att främja alla elevers trygghet och lärande. Genom att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete [Skriv text] Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundsärskolan Rektor 2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Gymnasieskolan Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 11. Österlengymnasiet 3 11.1 Resultat och kommentarer 3 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Återrapportering av måluppfyllelse i kommunplan och nämndplan, april 2013

Återrapportering av måluppfyllelse i kommunplan och nämndplan, april 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-05-21 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (9) Marika Lyman Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Diarienummer 2013/BUN

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Uppdrag, nuläge och mål

Uppdrag, nuläge och mål Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Forssaängskolans fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal...

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST 2015 1 1. INLEDNING... 3 2 VISION... 4 3 NÄMNDSMÅL... 4 3.1 Förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola 4 3.2 Kostverksamhet

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Karlslund Rektor Eva-Lott Petersson Grierson Adress Borensvägen 135 Postadress 591 62 Motala Telefon 0141-225935 Fax 0141-57345 E-post evalott.petersson@motala.se Barn/elever

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Köpings kommun 2(6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 214-21 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan

Resultatprofil. Läsåret Thunmanskolan Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm

Beslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan

Läs mer