Bildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning 2007"

Transkript

1 Bildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning INLEDNING Bildningsförvaltningen är organiserad under Bildningsnämnden. Området omfattar drygt hälften av hela Motala kommuns verksamhet. Att få ett så stort område att fungera kräver en väl fungerande och tydlig central ledning både vad gäller den politiska nivån som chefsnivån, men också att det finns duktiga och självständiga chefer som tar ett stort eget ansvar och som förfogar över sitt verksamhetsuppdrag. Styrningen av området bygger bl a på gemensamma chefsträffar, rektorsträffar inriktade mot förskola/grundskola/särskola och rektorsträffar för gymnasieskola/vuxenutbildning/kultur/arbetsmarknad/musikskola. Därutöver har ett antal ledningsgrupper bildats med olika uppdrag inriktade mot kvalitetsarbete, eleven i fokus, elevvård, IT-frågor, EU/internationella frågor, livsmiljö/nta (naturvetenskap och teknik för alla), möte 7-9 rektorer, läsgrupp, förskola 1-5 år m.m. Under 2004 arbetade nämnd och verksamhet fram prioriterade områden vilka gällt även under år Dessa omfattar: Läskunnighet. Demokrati. Ett hälsofrämjande arbete. Kultur. Övergripande för dessa fyra områden ligger Lusten att lära. Det är dessa områden som, förutom de nationella målen, utvärderas i årets kvalitetsarbete. Vårt tidigare kvalitetsarbete har ytterligare intensifierats. Den s k Utvärderingsklockan, som anger när under året olika mätningar skall göras, gäller i hela verksamhetsområdet och upplevs som ett mycket bra redskap i kvalitetsarbetet. Den har dessutom kompletterats med matematik. Kommunrevisionen granskade under år 2006 bildningsnämndens verksamhetsuppföljning och konstaterade därvid, att nämnden har en tydlig struktur för uppföljning och utvärdering av sin verksamhet. Denna bedömning bör gälla fortfarande då ytterligare områden har tillförts Utvärderingsklockan. Årets verksamhet har till stor del präglats av att man redan tidigt kunde se att bildningsnämnden skulle få stora svårigheter att hålla budgeten för Trots ett intensivt arbete, inte minst från enheterna, lyckades man inte klara budgeten utan fick notera ett underskott på19,4 milj kr. Trots detta har dock bildningsnämnden kunnat lägga mycket fokus på utveckling av verksamheten. Rektorerna har upprättat en kvalitetsredovisning för sin enhet. Denna finns på resp enhets hemsida. För fördjupade studier om en enskild enhet hänvisas därför till enhetens kvalitetsredovisning.

2 2. Förutsättningar för verksamheten Motala kommun har ca invånare. Kommunens verksamhet är indelad i fyra verksamhetsområden varav bildningsförvaltningen är ett. Bildningsförvaltningen omfattar barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särvux, högskoleutbildning, musikskola, bibliotek, kulturverksamhet, ungdoms- och fritidsverksamhet, konsumentvägledning, arbetsmarknadsfrågor och flyktingmottagning. Som en röd tråd genom områdets hela verksamhet går tanken om det livslånga lärandet. Verksamhetsområdet leds av en förvaltningschef och en bitr förvaltningschef, vilka till sin hjälp har ett förvaltningskontor som arbetar dels mot bildningsnämnden, dels som ett serviceorgan mot hela verksamheten. Sommaren 2007 slutade förvaltningschefen. Bitr förvaltningschefen förordnades som t f förvaltningschef, men någon vikarie tillsattes inte för resterande del av Trots detta har verksamheten fungerat tillfredsställande, men naturligtvis fått till följd att vissa utvecklingsprocesser tillfälligt tappat fart. 2.1 Förskola - familjedaghem Förskola Förskoleverksamheten fördelar sig på 42 förskolor varav 7 externa. Verksamheten är organiserad i fem områden där ett av rektorernas viktigaste uppdrag är att se till att det finns en helhetssyn på verksamheten för barn/elever mellan 1-16 år. Verksamheten, som bygger på syskongruppsindelning, tilldelas en resurs motsvarande 3 heltidspersonal per 18 heltidsbarn och därutöver resurser till pedagogiskt material, kost etc utifrån antalet barn samt en extra förstärkningsresurs till förskolor i tunga områden. Inskrivna barn Antalet inskrivna barn i förskola 1-5 år uppgick i december till varav vid kommunens förskolor. Detta innebär en ökning med 83 barn från december föregående år, vilken kan förklaras med dels en kraftig inflyttning av familjer med barn i förskoleåldrarna, dels ett ökat flyktingmottagande, dels färre familjedaghemsplatser, men också ytterligare efterfrågan på barnomsorg. Personal (inkl externa) Antal årsarbetare Andel (%) med pedagogisk Inskrivna barn/årsarbetare högskoleutbildning ,3 5,2 Antalet årsarbetare har ökat med 30 som följd av framförallt öppnande av ytterligare avdelningar p g a inflyttning och ökad efterfrågan på barnomsorg. Antalet inskrivna barn/årsarbetare har minskat något, vilket också innebär fler personal, medan kommungruppen är oförändrad. Andelen med pedagogisk högskoleutbildning är oförändrad som följd av svårigheterna att få utbildad personal till de nya tjänsterna, men har ökat något för kommungruppen. Kostnad per barn enligt bokslut 2007 Kostnad per heltidsplats förskola 1-5 år Kostnadsminskningen jämfört med 2006 kan förklaras med bl a en bättre utnyttjandegrad innebärande t ex utnyttjande av skollokaler Familjedaghem Inom verksamheten finns sammanlagt 25 dagbarnvårdare, vilket är samma antal som föregående år. Till grund för arbetet ligger Läroplan för förskolan (Lpf 98). Inskrivna barn Antalet inskrivna barn i familjedaghem 1-5 år uppgick i december till 123, vilket innebär en minskning med 7 från december föregående år, vilket kan förklaras med dels att antalet barn/dagbarnvårdare tidi-

3 gare varit mycket högt, dels att en särskild förskoleavdelning tillskapats på f d Berga hem i Borensberg. Personal Antal årsarbetare Inskrivna barn/årsarbetare 21 5,0 4,7 Antalet inskrivna barn/årsarbetare har minskat ytterligare beroende på färre barn inom denna verksamhet. Även antalet årsarbetare har minskat (från 25). Kommungruppen har minskat från 5,1. Kostnad per barn enligt bokslut 2007 exkl statsbidrag Kostnad per heltidsplats familjedaghem Kostnaden har ökat kraftigt beroende bl a på ett nytt löneavtal för dagbarnvårdare. 2.2 Förskoleklass-grundskola-skolbarnsomsorg Förskoleklass Vid 19 av grundskolorna finns förskoleklass, varav 1 extern. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med grundskolans lägre årskurser. Inskrivna elever Antalet inskrivna elever i förskoleklass uppgick ht 2007 till sammanlagt 411 i kommunens verksamhet och 12 vid den externa enheten. Detta innebär en minskning sedan föregående år, vilken framförallt förklaras med färre födda barn denna årgång. Personal Antal årsarbetare Andel (%) med förskollärarutbildning Årsarbetare/100 elever Motala ,3 7,1 Kommungruppen Antalet årsarbetare/100 elever har ökat från 6,8 och ligger nu lite över kommungruppen, som minskat från 7,3. Betr andel med förskollärarutbildning har denna ökat kraftigt från 69%. Inmatningsfel till SCB 2006? Även här har kommungruppen minskat något (från 75%). Kostnad per elev enligt bokslut 2007 exkl statsbidrag Kostnad per elev i förskoleklass Grundskola I kommunen finns sammanlagt 23 grundskolor varav 2 externa. Verksamheten, tillsammans med förskola/familjedaghem och särskola, är organiserad i fem områden. Inom varje område (Norr, Väster, Söder, Öster och Centrum) samverkar rektorerna i en särskild områdesgrupp med uppgift att se till att det finns en helhetssyn i området och att stödja, utbilda och underlätta samverkan mellan enheterna. Varje område driver dessutom egna utvecklingsprojekt. Inskrivna elever Antalet elever i grundskolan uppgick ht 2007 till sammanlagt i kommunens verksamhet och 203 i extern verksamhet. Detta innebär en minskning med 186 elever sedan ht Elevminskningen kommer att fortgå ytterligare några år framåt. Även här kan man dock se, att en inflyttning till kommunen äger rum.

4 Personal Antal lärartjänster, heltid Antal lärare, heltidstjänster per 100 elever Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning 363 8,6 8, Antal lärartjänster har minskat med 24 som följd av minskat elevantal, men även antal lärare per 100 elever har minskat något, från 8,8. Andel lärare med pedagogisk utbildning ligger kvar oförändrad, vilket kan tyckas egendomligt då det är obehöriga lärare som bör gå först när antalet lärare minskar. Siffrorna ligger nära kommungruppen. Kostnad per elev enligt bokslut 2007 exkl statsbidrag Kostnad per elev i grundskolan Kostnaden per elev har fortsatt att öka. Detta förklaras av ökade lönekostnader, ej budgeterade kostnader för s k plusjobbare samt fler särskoleinkluderade elever. Dessutom tillkommer att alla fasta kostnader slås ut på färre elever genom att t ex lokalkostnaderna är desamma. Elevsociala resurser Elever/årsarbetare Kurator Skolsköterska Elevassistent Studievägledare Elevminskningen gör, att antalet elever/årsarbetare minskar successivt, vilket på sikt bör innebära en förbättrad personalsituation och en större resurs/barn/elev. I skolsköterskor ingår även 0,5 tjänst som MASS. I siffrorna för kurator och skolsköterska ingår även eleverna vid Fria InterMiliaskolan och Karin Boyeskolan Skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorg, som bedrivs för elever 6-12 år, finns på 19 skolor, varav 1 extern, samt dessutom vid ytterligare en extern enhet. Verksamheten är en del av skoldagen varför det är viktigt att se till helheten för elevens hela dag. I arbetet med Eleven i fokus poängteras vikten av en nära samverkan mellan fritidshemmet och grundskolan för att skapa bästa möjliga förutsättningar för eleverna. Inskrivna elever Antalet inskrivna elever vid de kommunala fritidshemmen uppgick till sammanlagt i december 2007 och 51 vid de externa enheterna. Antalet har ökat med 22 elever trots att antalet elever i aktuella åldersgrupper har minskat. Detta kan förklaras bl a med att det är fler som efterfrågar skolbarnsomsorg p g a en bättre arbetsmarknadssituation. Personal (inkl externa) Antal årsarbetare Andel (%) med pedagogisk Inskrivna barn/årsarbetare högskoleutbildning ,1 19,8 Antalet inskrivna barn/årsarbetare har ökat från 18,3 som följd av fler inskrivna barn och att antalet årsarbetare minskat med en. Även kommungruppen har fler barn/årsarbetare. Andelen med pedagogisk högskoleutbildning har ökat något för såväl Motala som kommungruppen. Kostnad per elev enligt bokslut 2007 exkl statsbidrag Kostnad per barn i fritidshem

5 2.3 Särskola Särskoleverksamhet bedrivs vid två av grundskolorna i form av dels grundsärskola, dels träningsskola, dels verksamhet för elever med grav autism. Dessutom finns inkluderade särskoleelever i kommunens grundskolor. Inskrivna elever Antalet inskrivna elever vid särskolan enligt bokslut 2007 uppgick till sammanlagt 143, varav 49 inkluderade i grundskoleklass, vilket innebär en ökning med totalt 5 elever sedan föregående år. Trenden är att antalet elever vid särskolan fortsätter att öka trots att antalet elever totalt minskar. Personal Antal lärartjänster, heltid Antal lärare, heltidstjänster per 100 elever Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning 29 31,7 26, Antalet lärare per 100 elever har ökat kraftigt, från 28,1, efter att minskat under Samtidigt har antalet lärartjänster, heltid, ökat med 3 beroende på fler elever. Kommungruppen har däremot minskat med 0,5. En förklaring till att Motala ligger så högt är, att två resurskrävande elever har fått hemmaplansalternativ med i princip en lärare/elev. Betr andel lärare med pedagogisk utbildning har denna minskat ytterligare från 96% 2005 och 92% Siffrorna har granskats och det har konstaterats att något inrapporteringsfel till SCB måste föreligga. En (1) lärare har inte pedagogisk utbildning innebärande att andelen med pedagogisk högskoleutbildning är ca 96%. Betr kommungruppen har andelen ökat med 2%. Kostnad per elev enligt bokslut 2007 exkl statsbidrag Kostnad per elev i grundsärskolan Kostnaden per elev i grundsärskolan fortsätter att öka kraftigt. Utöver den normala kostnadsökningen är det framförallt kostnader för elever med särskilda behov som ökat innebärande utökade pedagogiska resurser. 2.4 Gymnasieskola-gymnasiesärskola Gymnasieskola Gymnasieverksamheten bedrivs vid kommunens två gymnasieskolor, Carlsund Utbildningscentrum med företrädesvis praktiska utbildningar och Platengymnasiet med företrädesvis teoretiska utbildningar. Inskrivna elever 15/9 resp år Antalet elever fortsätter att öka och kommer så att göra ytterligare något år för att därefter plana ut och minska.

6 Totalt antal elever i årskurs 1 i gymnasieskolan den 15/ Program Antal Antal pojkar Totalt I % av 2006 flickor totalt Barn- och fritidsprogrammet ,1 9,6 Byggprogrammet ,0 3,6 Elprogrammet ,8 8,3 Estetiska programmet ,3 5,6 Fordonsprogrammet ,9 4,4 Handels- och administrationsprogrammet ,9 8,3 Hotell- och restaurangprogrammet ,1 6,2 Industriprogrammet ,5 6,9 Naturvetenskapsprogrammet ,0 10,8 Omvårdnadsprogrammet ,4 8,2 Samhällsvetenskapsprogrammet ,4 23,2 Teknikprogrammet ,4 4,9 Teknikcollege ,3 - Totalt Antalet elever har ökat med 20 sedan Att särskilt notera är, att Naturvetenskapsprogrammet ökar kraftigt, 29 elever, vilket är mycket glädjande. Däremot minskar antalet elever på barn- och fritidsoch omvårdnadsprogrammet, 14 resp 16 elever. Sistnämnda är bekymmersamt med tanke på arbetsmarknadens behov. Nytt program för året är Teknikcollege, vilket har lockat 27 elever. Teknikcollege har tagit elever från både El- och Industriprogrammet vilket förklarar minskningen på dessa program. Personal Antal lärartjänster, heltid Antal lärare, heltidstjänster per 100 elever Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning 145 8,1 8, Antalet lärare har ökat med ytterligare 9 beroende på ökat elevantal. Lärartätheten har ökat marginellt både för Motala och kommungruppen (0,1). Andel lärare med pedagogisk utbildning ligger kvar oförändrad men har minskat med 1% för kommungruppen. Elevsociala resurser Elever/årsarbetare Kurator Skolsköterska Elevassistent Studievägledare Kostnad per elev/program enligt bokslut Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Individuella programmet Industriprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Teknikcollege

7 Generellt sett har kostnaderna minskat något från Detta beror t ex på att fasta kostnader som lokaler m m slås ut på fler elever. Av samma skäl kan kostnaderna på program förändras beroende på ökat resp minskat elevantal. Teknikcollege är nytt program fr o m ht Gymnasiesärskola Verksamheten bedrivs i nyrenoverade lokaler i Platengymnasiet och omfattar två specialutformade program, BOR-programmet (barn och fritid, omvårdnad, restaurang) och FoT-programmet (fastighet och trädgård) och dessutom individuella program för elever från träningsskolan resp autistgruppen vid särskolan. Vidare finns inkluderade elever på de nationella gymnasieprogrammen. Inskrivna elever Elevantalet fortsätter att öka och kommer så att göra de närmaste åren p g a ökad tillströmning av elever till särskolan. Till ovanstående elevantal kommer 12 elever inkluderade i nationella program i gymnasieskolan. 10 elever kommer från annan kommun. Totalt antal elever i årskurs 1 i gymnasiesärskolan den 15/ Antal flickor Antal pojkar Totalt Antalet elever i årskurs 1 har ökat med 8 sedan föregående år. Personal Antal lärartjänster, heltid Antal lärare, heltidstjänster per 100 elever Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning 19 28,5 23, Antalet lärare har ökat med 6 beroende på kraftigt ökat elevantal. Lärartätheten har också ökat kraftigt (6,1) beroende på att många elever på särskilt de individuella programmen har mycket stora behov. Uppgifterna om andel lärare med pedagogisk utbildning är ny och här ligger Motala på samma nivå som kommungruppen. Kostnad per elev/program enligt bokslut Gymnasiesärskolan Vuxenutbildning Våren 2006 gjordes en sammanslagning av Vuxenutbildningen och Arbetsmarknadsenheten till Centrum för Arbete och Vuxnas lärande (CAV). Enheten har i uppdrag att arbeta med kommunens arbetsmarknadsinsatser, flyktingintroduktion samt vuxnas lärande. Under hösten 2007 påbörjades en ny översyn av verksamheten. Deltagare sysselsättningsbefrämjande åtgärder och flyktingintroduktion Arbetsmarknadsinsatser Antal Offentligt skyddad anställning Anställningsstöd 7 21 KOM-jobb/lönebidrag 16 8 Ungdomsgaranti och KPU 5 37 Ung resurs Aktivitetsgaranti Dataskola 0 4

8 Rehabiliteringsplatser PLUS-jobb Övrigt Feriearbete 0 78 Flyktingintroduktion Antal Under introduktion (071231) Avslutat introduktion Mottagna Personal Antalet personal fördelar sig enligt följande: - Arbetsmarknadsinsatser 29 tjänster - Flyktingintroduktion 4 - Vuxenutbildning inkl högskola och påbyggnadsutbildning 26 Summa 59 tjänster Personal komvux Antal lärartjänster, heltid Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning Tabellen är ny för året. Andelen lärare med högskoleutbildning skiljer sig avsevärt för Motala och kommungruppen. 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Förskola - familjedaghem Förskola Kvalité i förskolan För att höja kvalitén i förskolan har riksdagen beslutat att tillskapa ca nya tjänster under åren För Motalas del innebär detta ca 8,3 milj kr/år fr o m Pengarna skall användas för att höja kvalitén i förskolan genom ökad personaltäthet. Bildningsnämnden har beslutat att i ett första skede sänka antalet heltidsplatser/avdelning från 19 till 18, vilket genomfördes fullt ut fr o m ht Viljeinriktningen är att sänka antalet platser/avdelning ytterligare när ekonomin så tillåter. Barnet i fokus Ett särskilt projekt har startat inom förskolan Barnet i fokus med syfte att involvera all personal med att på olika sätt och i olika samverkansformer ytterligare höja kvalitén i förskolan. I anslutning till detta projekt har en mycket uppskattad träff anordnats i mars månad för all barnomsorgspersonal där dels aktuell information gavs om vad som händer och sker inom området Barnet i fokus, dels att personalen gavs möjlighet att lämna synpunkter på bl a Individuell utvecklingsplan (IUP) på förskolan och behov av kompetensutveckling. Ett arbete pågår med att IUP skall kunna fyllas i digitalt. Ett projekt Det lärande barnet, 20 högskolepoäng, pågår där man sätter barnet i fokus. Flyktingförskola Motala kommun tar emot allt fler flyktingar och många av dessa är barn i förskoleåldern. Mot bl a denna bakgrund har en särskild förskola startats där barnen vistas tillsammans med sina föräldrar som samtidigt läser SFI (svenska för invandrare). En särskild avdelning, Galaxen, har tillskapats i förskolan Humlans lokaler.

9 Lokaler Under året har trycket på förskoleplatser, liksom tidigare år, varit mycket stort. Som en följd av detta har ytterligare en avdelning öppnats på förskolan Sagomossen, en avdelning vid Karlslunds förskola och en avdelning i Fornåsa skola. Vidare har förskolan Strömmen vid Södra skolan öppnat med två avdelningar. En ny förskola, Solkatten, har tillskapats på f d Berga Hem i Borensberg genom att 3 dagbarnvårdare flyttade in + att ytterligare barn tillkom. Två externa förskolor har tillkommit; Lilla Emilia, som drivs av Stiftelsen Fria InterMiliaskolan, och förskolan Pärlan i Råssnäskyrkan (har tidigare haft enbart barn 4-5 år), som drivs av Motala församling Familjedaghem Dagbarnvårdarna är en ensamarbetargrupp. För att stärka samverkan och få möjligheter att utbyta erfarenheter etc samlas resp områdes dagbarnvårdargrupper en dag/vecka. För att möjliggöra detta disponeras lokaler i f d förskolan Kamrersbostaden. Dagbarnvårdargruppen i Borensberg (3 st) har upphört och istället har en förskoleavdelning, Solkatten, tillskapats på f d Berga Hem. 3.2 Förskoleklass-grundskola-skolbarnsomsorg Förskoleklass Som nämndes under Förutsättningar för verksamheten finns förskoleklasserna i grundskolans lokaler. Man arbetar dels som egen klass, dels i F-1, F-2-klasser. Hela tiden sker en nära samverkan och integration med grundskolan. Mycket av det som sägs under grundskola nedan är därför tillämpligt även för förskoleklassen Grundskola Eleven i fokus - kvalité Bildningsnämnden har tagit beslut om ett särskilt utvecklingsarbete Eleven i fokus grundskolans framtida organisation och arbetssätt. Projektet innebär, att en särskild översyn av organisationen skall göras enligt följande inriktning: Nuvarande indelning med geografiska områden organiserade utifrån ett F-9-perspektiv bibehålles och inom denna ram organiseras grundskola så långt som möjligt i F-5, 6-9-enheter till läsåret 2009/2010. Inga ytterligare skolor skall så långt som möjligt avvecklas. Integrering av förskoleverksamhet i skolans lokaler skall ske vid de skolor där elevunderlaget minskar. En större integrering skola fritidshem skall göras såväl lokalmässigt som verksamhetsmässigt. Verka för en mer attraktiv utemiljö, som gynnar ett hälsofrämjande arbete, på 7-9-skolorna. I beslutet ingick också ett uppdrag till verksamhetsområdet att arbeta med särskilda utvecklingsområden. Inom följande områden har särskilda insatser genomförts: Elevdemokrati. Arbetslag. Skolbibliotek. NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Kvalité utvärderingsklockan resultat. Individuell utvecklingsplan IUP. IT. Inom de tre första utvecklingsområdena finns sammanlagt 6 pedagoger per område som arbetar med utveckling motsvarande 10% av resp tjänst och inom område fyra 1 pedagog per område (sammanlagt 3,5 tjänster). Varje utvecklingsområde leds av en särskild ledningsgrupp bestående av rektorer från varje område. Två mycket uppskattade höstmöten för all personal i grundskolan och särskolan har anordnats. Aktuell information gavs och inte minst information om arbetet med Eleven i fokus varvid de särskild arbetsgrupperna elevdemokrati, arbetslag, skolbibliotek, NTA och IT (Fronter) informerade om sitt arbete.

10 Under sommaren anordnades en kurs för elever i åk 8 och 9 som ej nått godkändnivån i svenska, matematik och engelska. P g a sent beslut om statsbidrag var antalet elever begränsat, men de som deltog var mycket nöjda med utbildningen och rekommenderar en fortsättning kommande år. Ett särskilt läs- och skrivprojekt har pågått under året. Projektet, som främst riktat sig mot de lägre skolåren, har haft en budget på 500 tkr och bedrivits i bl a mycket uppskattade föreläsningar. Individuella utvecklingsplaner (IUP) Grundskoleförordningen har ändrats fr o m För alla elever skall det finnas en framåtsyftande individuell utvecklingsplan som skall sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Under vårterminen 2006 prövades det gemensamma material som tagits fram av en särskild arbetsgrupp. Fr o m ht 2006 används detta material vid samtliga skolor, vilket har visat sig fungera bra. Arbete har under 2007 pågått med att tillskapa möjligheter för lärare, elev och vårdnadshavare att fylla i blanketten digitalt. Renovering av skolor Renoveringen av Skolgårda skola var klar till läsårsstarten Även Nykyrka skola är nyrenoverad och kunde tas i bruk vid höstterminsstarten. Den gamla skolbyggnaden kommer inte att användas mer utan istället har skolan flyttat in i nya skollokaler samtidigt som det s k estethuset med bl a idrottslokaler fått en behövlig uppfräschning Skolbarnsomsorg Fritidshemspersonalen har ofta kommit i skymundan för de större verksamheterna förskola och skola. Mot denna bakgrund har pedagogiska caféer tillskapats även för denna verksamhet där man fått aktuell information och getts möjligheter att utbyta erfarenheter. Initiativet har väckt stor uppskattning. 3.3 Särskola Grundsärskolan Man arbetar bl a med särskilda läsgrupper och BRP (Better Reading Parthership). Varje elev har en individuell utvecklingsplan i likhet med grundskolan, men anpassad till särskolan. Pusselbiten (elever med grav autism) Man arbetar med en-till-en -undervisning, ADL-aktiviteter, social träning etc. Varje elev har en individuell utvecklingsplan. Träningsskolan Stor vikt läggs vid kommunikation, teckenkommunikation, pratapparater etc. Varje elev har en individuell utvecklingsplan där strävan är att möta varje elev på sin nivå. 3.4 Gymnasieskola-gymnasiesärskola Gymnasieskola Teknikcollege Planering har pågått under hela året med syfte att starta ett Teknikcollege fr o m ht Arbetet har bedrivits i samverkan med utbildningsrådet och Teknikföretagen. Syftet med Teknikcollege är dels att få en kvalitativt bra utbildning, dels att underlätta personalförsörjningen för Teknikföretagen i Motala. Dessa ansvarar för att det finns praktikplatser. I samverkan med Östsam har på motsvarande sätt diskussioner påbörjats om möjligheterna att starta ett Vårdcollege. Lärlingsutbildning Inom ramen för Industriprogrammet startade ht 2006 en lärlingsutbildning med 8 platser i samverkan med ett antal industriföretag. Den praktiska delen är förlagd till dessa företag där eleverna efter avslu-

11 tad utbildning har stora möjligheter att få arbete. Utbildningen lockade många sökande trots att informationen kom ut sent under våren. Idrottsgymnasium En utredning har påbörjats med syfte att starta en fristående gymnasieskola, Motala idrottsgymnasium MIG. Intressenter i detta arbete är bl a Motala AIF och kommunen är med som minoritetsdelägare. Ansökan har ingetts till Skolverket och verksamheten beräknas starta ht 2008 under förutsättning av Skolverkets medgivande (Skolverket har avslagit ansökan, vilket beslut har överklagats) Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan fortsätter att utvecklas positivt. Att finnas i gymnasieskolans lokaler har inneburit möjligheter till samutnyttjande av såväl lokaler som personal. En annan positiv effekt är, att de olika elevgrupperna lär känna varandra. 3.5 Vuxenutbildning Olika projekt har pågått under året. Ett projekt är gemensam kompetensutveckling för all personal Kompassen. Detta avslutades i september Ung resurs samverkansprojekt med gymnasieskolan och socialförvaltningen har kunnat fortsätta under året och projektet kommer att fortsätta genom att socialnämnden tar ett större ansvar som delfinansiär. Projektet har även väckt nationell uppmärksamhet. Flera projekt har bedrivits med medel från Europeiska flyktingfonden (Hälsofrämjande introduktion resp Synliggörande av kompetens) Avtal har tecknats med Migrationsverket för åren om mottagande av flyktingar. Bildningsnämnden och socialnämnden har gemensamt fattat beslut om att teckna avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 10 platser för ensamkommande asylsökande flyktingbarn (ca år) fr o m Uppföljning av likabehandlingsplanen Bildningsnämnden har tagit fram en likabehandlingsplan att även ligga till grund för enheternas arbete med att ta fram en egen plan. Samtliga enheter har under året arbetat med att ta fram en egen likabehandlingsplan och samtliga har nu en plan. Arbetet med att ta fram planen har utgått dels från bildningsnämndens övergripande plan, dels från Skolverkets Allmänna råd och kommentarer - För arbetet med att främja likabehandling, vilken finns på samtliga enheter. Likabehandlingsplanen tas fram i samråd med föräldrar och elever. Ett antal enheter har kommit så långt att det är dags att följa upp och utvärdera likabehandlingsplanen. 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och bildningsnämndens prioriterade områden Under hösten 2003 antog bildningsnämnden fem prioriterade områden för perioden För att göra målen mer tydligt mätbara arbetade den särskilda skolplanegruppen inom verksamhetsområdet under 2004 med en översyn av de prioriterade områdena vilket resulterat i uppnåendemål. Dessa prioriterade områden med grundläggande mål och tillhörande uppnåendemål har legat till grund för enheternas arbete även under Alla enheter har tagit till sig målen och arbetat med dessa. Varje enhet redovisar sina resultat. Kommunen har tagit fram en modell, utvärderingsklockan (se bild nedan), som anger när under året olika mätningar skall göras. Utvärderingsklockan omfattar både förskolan och grundskolan.

12 Svarsfrekvens 2007 jämfört med tidigare år (%) Femåringar Skolår Skolår Skolår Svarsfrekvensen ligger högt, utom för femåringar där den har minskat, vilket är glädjande då resultaten därigenom blir mer trovärdiga. Målsättningen är att svarsfrekvensen skall bli ännu högre. Det är viktigt att ha en hög svarsfrekvens på våra utvärderingar och det är också viktigt att ge dem som utvärderar en bra återkoppling så att motiveringen finns att ansvaret är delat när vi utvärderar kvalitén på verksamheten. Utvärderingsklocka Bildningsförvaltningen Arbetsmiljöutvärdering Elevutvärdering 5-åring, skolår 2,5,8 Gymnasie DLS skolår 9 (läsförståelse) Nov Dec Budgetarbete Jan Arbetslagsutvärdering Föräldrautvärdering 5-åring, skolår 2,5,8 Feb DLS skolår 3 (läsförståelse) Chefsutvärdering Matematik skolår 2 DLS år 6 (läsförståelse) Okt Mar Nationella prov skolår 5 och 9 Elevmöte skolår 9 Sep Apr Matematik skolår 2 Språklig medvetenhetstest i förskoleklass Uppföljning budget - mål Aug Jul Jun Maj Vårprov förskoleklass Läsdiagnos skolår 1 Barn-, elev- och föräldraenkäterna är desamma som föregående år och innehåller ett antal påståenden inom olika områden. Utvärderingsklockan har kompletteras med matematik i skolår 2 och uppföljning budget medan betyg i skolår 9 tagits bort. Det är viktigt att utvärderingsklockan används aktivt för att utveckla måluppfyllelsen. Kvalitetsgruppen har följt upp utvärderingsklockan och anser att frågorna skall vara desamma ytterligare något år för att kunna utvärdera över tid. Resultaten används i enheternas förbättringsarbete efter analys i arbetslagen. Frågor och funderingar har då uppkommit utifrån hur insatta resurser påverkar elevernas resultat. Kan vi göra på ett annat sätt för att lyckas bättre? Har vi, eller ges, rätt förutsättningar? Har skolorna, när de har byggts om, främjat t.ex. läsning m.m? Nedan följer en redovisning av resultatet från några frågor i dessa mätningar inom resp delområde.

13 5.1 Nationellt mål: Normer och värden Bildningsnämndens prioriterade område: Ett hälsofrämjande arbete Ett hälsofrämjande arbete är integrerat i den dagliga verksamheten. Barn och elever mår bra. Målen är uppnådda när: Alla barn och elever kan ge argument för vikten av att röra på sig. Varje grupp/klass har minst 15 minuters schemalagd tid per dag för rörelse/avslappning. Alla barn och elever äter skollunch varje dag Förskola familjedaghem Hälsoombud finns som bl a anordnar särskilda aktiviteter. På planeringsdagarna diskuteras hälsa som en särskild punkt. Man arbetar mycket med kostens betydelse för en god hälsa och att få bort socker i maten. Rörelsestunder och rörelseaktiviteter, men även tid för avslappning är stående inslag Förskoleklass grundskola Hälsoombud, friskvårdssatsning, simning, sjukstatistik. Alla enheter har fokuserat på hälsa, t.ex. mat och att äta rätt, motion och vikten av att röra på sig. Detta är viktigt för både elever och personal Särskolan Särskilda hälsoombud finns som under året arrangerat många aktiviteter. I undervisningen har man vidgat begreppet hälsa då man även får in upplevelser av naturen, årstider, samhörighet, lust och glädje - mental hälsa. Utöver detta arbetar man med olika former av fysisk aktivitet, teori om kost, motion och hygien etc Gymnasieskolan På gymnasieskolan har dessa mål brutits ned till en fråga om den psykosociala miljön. Man har då mätt elevernas trygghet i skolan, om det förekommer trakasserier i klassen, om man behandlas respektfullt av personalen, om man har arbetsro och om man trivs. Allt detta påverkar hälsan och känslan av att må bra. Instämmer helt/till stor del (%) Instämmer i viss mån (%) Instämmer inte alls (%) Carlsund Platen Carlsund Platen Carlsund Platen Jag känner mig trygg i skolan I min klass förekommer inga trakasserier Jag behandlas respektfullt av personalen Det är arbetsro på lektionerna Jag tycker att jag har en rimlig 85, ,5 6 arbetsbelastning Jag trivs i skolan Kommentar Enkätresultaten visar höga positiva värden för båda skolorna och resultaten har dessutom förbättrats avsevärt gentemot Båda skolorna har lyckats mycket bra i sitt arbete med att förbättra den psykosociala miljön. Endast några elever svarar att de inte trivs i skolan resp inte känner sig trygga i skolan. För mer utförliga kommentarer och analyser hänvisas till resp skolas kvalitetsredovisning Gymnasiesärskolan Resultaten ingår i gymnasieskolan.

14 5.2 Nationellt mål: Normer och värden Bildningsnämndens prioriterade område: Läskunnighet/läsförståelse Utveckla alla elevers läskunnighet och läsförståelse. Målen är uppnådda när: 90% av alla 5-åringar i förskolan återberättar innehållet i en åldersadekvat saga utan bilder. 90% av alla elever i skolår 3 återberättar innehållet i en åldersadekvat text. 80% av alla elever uppnår minst Stanine 4 på skolår 3:s, 6:s och 9:s DLS-test läsförståelse. Alla elever i årskurs 3 på gymnasieskolan uppnår minst Stanine 4 på skolår 9:s DLS-test. 80% av alla elever med annat modersmål uppnår minst Stanine 4 på skolår 6:s och 9:s DLS-test läsförståelse efter 5-8 år i svensk skola. Anm: Stanineprovet är en normerad skala där 77% av de som gör provet ligger på Stanine 4 och högre Förskola familjedaghem Sagostunder där barnen återberättar är regelbundet förekommande. Man arbetar mycket med språket och barnens språkutveckling och använder sig därvid bl a av materialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Även leken är ett bra sätt att utveckla språket. För de äldre barnen arbetar man även mer konkret med läsning och läsförståelse Förskoleklass - grundskola Resultat DLS Läsförståelse. Andel % som uppnår målet Skolår Skolår Skolår Kommentar Ett fortsatt strukturerat arbete har pågått. Skolorna använder resultaten, analyserar, sätter in åtgärder skriver åtgärdsprogram och utvecklar metoder och idéer. En metod som utvecklats på de flesta skolor är BRP (Better Reading Partnership), som används för att få igång elevers läsande. Att kunna läsa och förstå vad man läser är grundläggande för bra resultat i alla ämnen. Frågan om hur eleven upplever lusten att läsa har ställts. Vidare finns tankar på om förutsättningar i form av lokaler och organisation svarar mot det behov som faktiskt finns. Bildningsnämnden har under våren 2006 fattat beslut om en ny skolbiblioteksorganisation på grundskolan med syfte att bl.a. höja elevernas resultat när det gäller läsförmåga och läsförståelse. Under 2007 har särskilda s k fokusbibliotek tillskapats och ytterligare resurser kommer att tillföras skolbiblioteken. Trots att ytterligare resurser satts in har resultaten försämrats något. På sikt hoppas och tror vi att de insatta resurserna och åtgärderna kommer att ge resultat. Detta kommer att följas upp särskilt Särskolan Särskolan arbetar efter särskolans kursplaner där mål att uppnå anger den kunskapsnivå som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått då skolgången avslutats. Några DLS-resultat eller från nationella prov kan därför ej redovisas. För Träningsskolans elever är läskunnighet inte ett mål för alla elever utan en strävan efter att uppnå en god sådan när det är möjligt. En god läsupplevelse kan också vara att t ex få en saga uppläst för sig av någon annan Gymnasieskolan Något DLS-test har ej gjorts i gymnasieskolan år 3 varför resultat ej kan redovisas.

15 5.2.2 Bildningsnämndens prioriterade område: Lusten att lära Barnens och elevernas lust att lära ska behållas och utvecklas. Lusten att lära är ett grundläggande mål inom alla områden. Barnens och elevernas lust att lära skall bibehållas och viljan till kunskapsinhämtande utvecklas under hela barn- och ungdomstiden. Det innebär att barnet/eleven skall tycka att det är roligt att gå till förskolan/skolan därför att man hela tiden lär sig nya saker. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) uttrycks detta på följande sätt: Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter Förskola familjedaghem Att väcka barnens nyfikenhet och att skapa en bra och stimulerande pedagogisk miljö är några grundbultar för att utveckla lusten att lära. Man arbetar efter att möta barnen på den utvecklingsnivå de befinner sig (TRAS är ett bra hjälpmedel) och därifrån ge utmaningar. Att därvid få barnen att känna tilltro till sin egen förmåga Förskoleklass grundskola Även här gäller det att väcka elevernas nyfikenhet och att tillhandahålla en bra och stimulerande miljö. Man har därför ett flexibelt och varierande arbetssätt där lärare och elever planerar tillsammans. Eleverna är delaktiga och kan påverka, har valmöjligheter, men får också ta ett eget ansvar. Läraren möter eleven på den utvecklingsnivå han/hon befinner sig. Viktigt är att ge uppmuntran och beröm Gymnasieskolan Elevenkät Instämmer helt/till stor del (%) Instämmer i viss mån (%) Instämmer inte alls (%) Jag tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan Undervisningen håller en sådan takt att jag har möjlighet att hänga med Jag har i mitt framtida liv nytta av det jag lär mig på min utbildning Jag är nöjd med mina egna prestationer i skolan Carlsund Platen Carlsund Platen Carlsund Platen , , Kommentarer Även här mycket bra resultat för båda skolorna som dessutom förbättrats avsevärt sedan För mer utförliga kommentarer och analyser hänvisas till resp skolas kvalitetsredovisning Gymnasiesärskolan Resultaten ingår i gymnasieskolan. 5.3 Nationellt mål: Elevernas ansvar och inflytande Bildningsnämndens prioriterade mål: Demokrati Utveckla och förstärka alla barns och elevers kunskaper om demokratins grunder.

16 Målen är uppnådda när: Fungerande elevråd och klassråd finns på alla skolor. Alla barn och elever upplever att de har möjlighet att påverka innehållet i lärandet. Alla barn och elever upplever att de har möjlighet att påverka val av arbetsformer. Alla barn och elever upplever att de vuxna lyssnar. Alla barn och elever trivs i förskolan/skolan. Utveckla och förstärka alla barns och elevers kunskaper om demokratins grunder Förskola - familjedaghem Resultat enkät femåringar Andel som svarat ja (%) Tycker du att vi vuxna lyssnar på dig? Får du vara med och bestämma vad ni ska göra? Utvärdering är viktig för förskolan. Däremot kan det vara svårt att få ett jämförbart resultat genom att förutsättningarna är så olika. Det viktigaste är, att vi tar en dialog med femåringarna och utifrån denna funderar över hur barnen tänker och vad vi vuxna behöver tänka på för att utveckla deras synpunkter. Enkäter kan då vara ett sätt att ta reda på detta. Även i år upplever femåringarna att de blivit lyssnade på. Andelen ja-svar har t o m ökat något. Denna enkätundersökning genomförs oftast av rektor och det är i samtalet med barnet de får veta hur barnet upplever sin förskola. Som framgår av enheternas redovisningar kan det dock ofta vara så, att det är dagsformen eller vad som hänt strax före samtalet som kan påverka svaren, vilket man bör vara observant på Förskoleklass-grundskola-skolbarnsomsorg Elevskyddsombudsutbildning har genomförts samt elevmöten på skolor 7-9. I arbetet med grundskolans organisation - Eleven i fokus - har dessa frågor belysts och behandlades av bildningsnämnden våren Elevdemokrati är ett särskilt utvecklingsområde under de närmaste åren. För att arbeta med dessa frågor har en särskild arbetsgrupp tillskapats med två pedagoger från varje område (10 x 10%-tjänster). Arbetsgruppen, som leds av utvecklingsledaren, har kommit igång på ett mycket bra sätt och arbetar bl a med följande frågor: Ett demokratiskt förhållningssätt skall råda i skolan mellan personal och elever. Eleverna skall med stigande ålder ges fler uppdrag innebärande ett ansvarstagande och delaktighet i skolans arbete. Resultat enkät år 2 Instämmer alltid eller ibland (%) Jag får vara med och ta ansvar för det jag ska lära mig i 99, skolan De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker 99, Jag trivs i skolan 99, Resultaten är mycket bra. Det känns bra att elever i skolår 2 upplever sig lyssnade på, men vi behöver ställa oss frågan varför detta successivt förändras längre upp i skolåren. Detta har vi belyst i diskussionen om framtidens skola. Resultatet på dessa tre frågor är viktiga att ta med i klassens kvalitetsrapport samt i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Resultat enkät år 5 Instämmer helt eller delvis (%) Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan 91, De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker 91, Jag trivs i skolan 93,

17 Resultaten har glädjande nog blivit bättre eller mycket bättre sedan föregående år. Frågorna är ett sätt att belysa hur eleverna upplever hur demokratin fungerar. Viktigt att ta med dessa resultat i dialog i den individuella utvecklingsplanen, men även att diskutera med eleverna i klasserna. Resultat enkät år 8 Instämmer helt eller delvis (%) Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker 74, Jag trivs i skolan 85, Efter att ha gått upp under några år har resultaten blivit sämre på samtliga delfrågor. Skolår 8 är en känslig ålder för eleverna och skolan känns inte alltid som det man i första hand vill prioritera. Vi är glada att det ändå är så många som upplever att de trivs i skolan. Arbetet med Eleven i fokus, som nämndes under Förutsättningar för verksamheten syftar bl a till att få till stånd en utveckling inom dessa områden. Detta arbete måste fortsätta och fördjupas. Eleverna vill ta ansvar och bli lyssnade på. Det är viktiga inslag i deras demokratiska fostran att de upplever att de vuxna i skolan möter dem med respekt. Att bli sedd är viktigt för både elever och vuxna. I den skola vi har för elever i skolår 7-9 så främjas inte behovet att bli sedd och detta bör därför ses över. I diskussionen om framtidens skola har dessa frågor belysts. Detta bör utvecklas vidare liksom arbetslagstanken inför diskussion om framtida skolorganisation eleven i fokus Särskolan Särskolan har tidigare använt Skolverkets kvalitetsverktyg Bruk för att dokumentera elevernas ansvar och inflytande, men fr o m 2006 använder man kommunens elevenkät. Resultat enkät år 5 Instämmer helt eller delvis % Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker Jag trivs i skolan : 6 elever har besvarat enkäten. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser då det är få elever. Glädjande är att 100% uppger att de trivs och att de vuxna i skolan lyssnar på eleverna. Resultat enkät år 8 Instämmer helt eller delvis % Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan 83 utgått De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker Jag trivs i skolan : Det känns inte bra att det är endast 58 % som trivs i skolan. En förklaring är med största sannolikhet att elever i tonåren har svårt att acceptera sitt funktionshinder. Man vill vara vanlig och få betyg som alla andra. Genom att det är första gången man är med i denna enkät är det svårt att dra för långtgående slutsatser av resultaten. Frågorna och svaren bildar dock en bra grund för det fortsatta arbetet med demokratifrågorna.

18 5.3.4 Gymnasieskolan En enkätundersökning görs varje år bland gymnasieskolans elever i år 2 och 3. Av resultaten, som är hämtade från resp enhets kvalitetsredovisning, kan utläsas bl a följande: Instämmer helt/till stor del (%) Instämmer i viss mån (%) Instämmer inte alls (%) Jag får vara med och planera på vilket sätt jag ska lära mig. Personalen på skolan lyssnar på vad jag tycker På klassrådet kan jag ta upp frågor som är viktiga för mig Elevrådet arbetar med frågor som är viktiga för mig Carlsund Platen Carlsund Platen Carlsund Platen 58, , ,5 16 8, Kommentar Resultaten har förbättrats avsevärt vilket visar att insatta åtgärder har givit resultat. Elevdemokrati fanns med som förbättringsområde för år Fortfarande är det dock svårt att få elevrådets arbete förankrat bland eleverna, vilket gäller båda skolorna Gymnasiesärskolan Resultaten ingår i gymnasieskolan 5.4 Nationellt mål: Skola och hem Förskola - familjedaghem Resultat föräldraenkät Andel föräldrar som instämmer helt helt eller delvis (%) Samverkan mellan hem och förskola fungerar bra idag. Femåring Resultatet ligger fortsatt högt, vilket är mycket positivt. Målsättningen, både lokalt och centralt, är att fortlöpande informera föräldrarna om det som händer i verksamheten Grundskola Resultat föräldraenkät Andel föräldrar som instämmer helt eller delvis (%) Samverkan mellan hem och skola fungerar bra idag. År År År Resultaten är bra, men har försämrats något i samtliga skolår. De under år 2006 införda individuella utvecklingsplanerna borde innebära att resultaten blir ännu bättre genom den dialog som öppnats mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Även här är målsättningen, både lokalt och centralt, att fortlöpande informera föräldrar/vårdnadshavare om nyheter och om det som händer och sker i skolan.

19 5.5 Nationellt mål: Övergång och samverkan Inom aktuella verksamheter nedan gäller, att en god samverkan med hemmet är en grundläggande förutsättning Förskola familjedaghem Besök görs i förskoleklassen liksom att särskild informationsöverföring/överskolning görs. För att detta skall ske på ett bra sätt finns särskilda handlingsplaner, som ofta sträcker sig upp till skolår Förskoleklass grundskola Särskild informationsöverföring äger rum mellan förskola-förskoleklass, förskoleklass-skolår 1, skolår 3 - skolår 4, skolår 5/6 skolår 6/7, skolår 9 gymnasieskolan. För detta finns särskilda handlingsplaner. Besök görs både på den nya och den avlämnande förskolan/skolan av både elever och berörd personal. Samtal förs och särskild informationsöverföring görs för elever med särskilda behov. För varje elev finns ett elevkort som följer eleven genom grundskolan. Vid övergång till gymnasieskolan har studie- och yrkesvägledaren ett särskilt ansvar för att informera eleverna. Det anordnas en särskild gymnasiemässa på Carlsund Utbildningscentrum där information ges om de olika programmen och dessutom kommer gymnasieelever ut till grundskolorna och informerar om sina resp program. För elever med särskilda behov äger ett särskilt samråd rum med gymnasieskolan under vårterminen och inför skolstarten Särskolan Målsättningen är att få en optimal samverkan dels inom den egna verksamheten, men också med grundskolan och gymnasieskolan. Många elever kommer till särskolan sent under sin skoltid. Dessa får då en inskolning som är anpassad efter den enskilde eleven. För att detta skall fungera på ett bra sätt har särskilda rutiner för övergång och ansökningsförfarande tagits fram liksom planer för in- och utskolning. Detta gäller även träningsskolans elever. För elever som går över till gymnasiesärskolan gäller, att dessa får en individanpassad överskolning och överlämnandesamtal Gymnasieskolan gymnasiesärskolan Övergång och samverkan med grundskolan/särskolan har beskrivits under avsnitt resp ovan. Såväl gymnasieskolan som gymnasiesärskolan har en nära samverkan med arbetslivet t ex i form av arbetsplatsförlagd utbildning, APU, där gymnasieskolan har 15 veckor och gymnasiesärskolan 32 veckors APU. Betr gymnasiesärskolan har man en omfattande samverkan med andra myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Daglig verksamhet för att bygga upp en struktur för elevernas liv efter gymnasietiden. En särskild mässa anordnas där bl a Linköpings universitet informerar om sina utbildningar och där eleverna också ges möjlighet att besöka universitetet Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har av naturliga skäl en omfattande samverkan. Detta gäller dels med de olika externa anordnare som svarar för en del av vuxenutbildningen, men också med myndigheter både inom och utom kommunen för att nå bästa resultat för arbetssökande med behov av t ex kompletterande utbildning och flyktingar för introduktion i det svenska samhället. 5.6 Nationellt mål: Skolan och omvärlden Bildningsnämndens prioriterade mål: Kultur I alla förskolor och skolor är kulturen en naturlig del i det dagliga arbetet.

20 Målen är uppnådda när: Alla barn från 4 års ålder och elever tar del av minst ett professionellt kulturutbud per år. Alla barn och elever använder folkbibliotekets resurser minst en gång per läsår. Alla barn och elever kontinuerligt tar del av närområdets historia och nutid. Alla barn och elever arbetar med ett kulturprojekt av något slag varje år såsom teater, musikarrangemang, utställning etc Förskola familjedaghem Alla barn får del av kulturaktiviteter i enlighet med bildningsnämndens prioriterade mål Förskoleklass grundskola En särskild arbetsgrupp (Kulgris kulturgruppen i skolan) med repr från våra 5 områden och med kulturassistenten som samordnare arbetar med kulturfrågorna och med att ta fram kulturarrangemang. Arbetet har varit mycket framgångsrikt och innebär t.ex. att ca elever i förskoleklass, grundskola och särskola har deltagit i ett kulturarrangemang under Särskola Förutom vad som sägs ovan har eleverna regelbundet besökt biblioteken, gjort teaterbesök och anordnat egna kulturarrangemang. Eleverna i Träningsskolan har stort behov av att koppla lärandet till omvärlden utanför skolan och göra den greppbar. Man har därför fått in moment som kunskap om närmiljön, yrken, kultur, traditioner, bordsskick, att kunna bryta rutiner etc Gymnasieskolan - gymnasiesärskolan Båda gymnasieskolorna arbetar med att prioritera kulturfrågorna på olika sätt. Det tar sig bl.a. uttryck i författarbesök, teaterbesök, filmvisning, studiebesök m m. Elever från såväl Carlsund som Platengymnasiet har medverkat i det s k Tunnelprojektet innebärande utsmyckning av en gångtunnel i centrala Motala. Platengymnasiet har dessutom utsmyckats i samarbete med Statens konstråd. 5.7 Nationellt mål: Bedömning och betyg Grundskola Resultat år 5 Andel elever som uppnått målen (%) Svenska Matematik Engelska Vi har ett antal resultat som vi måste fundera på. Hur kan vi bli bättre? Vad kan vi utveckla mer? Detta år är resultatet bättre i matematik men sämre i engelska och framförallt i svenska. Nämnden har som viljeinriktning uttalat, att tidiga insatser måste göras när det gäller läsa och skriva och som nämnts under har ett särskilt läs- och skrivprojekt pågått under året. Även satsningen på skolbibliotek är ett steg i denna riktning, att förbättra läsningen och att förstå det man läser. Tydligt är, att fortsatta särskilda åtgärder behövs och att dessa ev behöver förstärkas. Se dessutom varje skolas egen analys. Slutbetyg år 9 (kommunens skolor) Andel elever som uppnått målen (%) Svenska 96, Matematik 94, Engelska 94, Resultaten har ytterligare förbättrats. Ett utvecklingsarbete har pågått med hjälp av EU-pengar och ytterligare utvecklingsidéer är på gång. Är det detta som nu börjar ge resultat?

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Karlslund Rektor Eva-Lott Petersson Grierson Adress Borensvägen 135 Postadress 591 62 Motala Telefon 0141-225935 Fax 0141-57345 E-post evalott.petersson@motala.se Barn/elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014 Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Verksamhetsplan Järntorgsskolan Nora kommun 2013-2014

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för. förskolan. lå 2012/2013 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för förskolan lå 2012/2013 Redovisningen avser arbetet med de nationella målen enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 3 Sammanfattning

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 1 Bildningsnämnd 2008-08-21 Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (fp), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2006

KVALITETSREDOVISNING 2006 KVALITETSREDOVISNING 2006 Bergsätter Rektor Carina Berger Svensson Adress Duvedalsg 17 Postadress 591 61 Motala Telefon 0141-225761 Fax 0141-213561 E-post carina.berger.svensson@motala.se Barn/elever enl

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket)

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket) Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Krister Håkansson Ann-Christin Isaksson Verksamhet Ansvarsområde Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, grundskola, förskoleklass,

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer