Ledamöter i Kommunstyrelsens arbetsutskott. Ersättarna för kännedom. Ungdomsrådet kl Val av justerare och fastställande av dagordning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledamöter i Kommunstyrelsens arbetsutskott. Ersättarna för kännedom. Ungdomsrådet kl 15.30. 1. Val av justerare och fastställande av dagordning"

Transkript

1 HAPARANDA STAD KALLELSE Kommunledningskontoret Ledamöter i Kommunstyrelsens arbetsutskott. Ersättarna för kännedom OBS! KsAu kl Ungdomens Hus Ärende: Muddring Hamnen på Sandskär Ledamöter i kommunstyrelsen. Ersättarna för kännedom. Tid: kl Plats: Ungdomens Hus Ungdomsrådet kl Val av justerare och fastställande av dagordning Bilaga Ärenden 2. 1 Carina Juntti; Delårsrapporten, tertial 1 3. Mål och ekonomisk rapport, Sn 4. Mål och ekonomisk rapport, tekniska verksamheten Hanteringsavgift för avloppsvatten Muddring av hamnen på Sandskär, upphandling 7. Göran Wigren; arbetet med Pågränsenstaden 8. Göran Wigren; logistikutredningen 9. 8 Ansökan om anslag till Teknikens Hus för år Ansökan om bidrag till inköp av mobil hörselslinga Asplövens ansökan om bidrag Äskande om pengar för feriearbeten 2013

2 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sid Årsredovisning HÖN Projekt: SÖN (Lena Antti) Fokus rankingen resultat 2013 (Nadja Lukin) Michael Wzdulski; Strategi för energieffektivisering Delgivningar 16. SKL; Budgetförutsättningar för åren (WeppApp/politiker) Uppföljning Bun Uppföljning Sn Ansökan om Utmärkelsen Årets IT-kommun Verksamhetsplan Överförmyndaren Avtal med Carema Klippan Minnesanteckningar från möte med Haparanda och Trafikverket Svar till från Haparanda kommun till Mark- och miljödomstolen SKL; Sammanträdesplan 2014 och Förbundsavgift för år Kommunalrådsrapporten 26. Kommunchefsrapporten Protokoll från KsAu Enligt uppdrag Eine Pirilä Justerare Utdragsbestyrkande

3 Delårsrapport 2013, Tertial 1 Haparanda kommun

4 Innehållsförteckning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER...3 VISION... 3 Verksamhetsidé... 4 Målredovisning... 4 EKONOMISK REDOVISNING...11 Driftredovisning Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Investeringsredovisning VERKSAMHETS BERÄTTELSER...17 Driftsanalys KS SAMHÄLSSBYGGNADSNÄMNDEN...20 Sammanfattning Driftsanalys SOCIALNÄMNDEN...21 Sammanfattning Driftsanalys Investeringsredovisning BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN...23 Sammanfattning Driftsanalys Investeringsredovisning BOLAG- OCH STIFTELSER...25 Driftsanalys Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 2(25)

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER VISION Haparanda Tornios vision har en gemensam framtidsbild, Vision 2020, till vilken vi vill knyta och bygga vår egen framtid på. Visionen om Haparanda-Tornio som ett internationellt centrum mitt i Barents, är uppbyggd med ett antal ledord samt långsiktiga mål kopplade till varje ledord. Haparandas och Tornios gemensamma genomförs i faser som en flerårsprocess inom fem strategiska utvecklingsområden: 1. Gränslös kunskap 2. Logistisk nod 3. Dynamisk företagsamhet 4. Hållbar livsmiljö 5. Upplevelserik handels- och besöksplats Ovan nämnda fem utvecklingsområden bildar ramen för att kunna utforma och illustrera visionen. Illustrationen sker med hjälp av att de valda områdena ges innehåll och beskriver dem som om allting redan hade hänt d.v.s. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 3(25)

6 vi ser slutresultatet i förväg. Samtidigt får vi en referensram för våra målsättningar. Med hjälp av dessa kan vi börja förverkliga vår vision Verksamhetsidé Verksamhetsidé för Haparanda kommun tolkar organisationens uppdrag och som ger svar på vad organisationen ska göra, vlket förhållningssätt medarbetarna ska ha samt för vem de är till för. Haparanda är ett unikt internationelltsamhälle iutveckling Vi genomför det politiska uppdraget inom utbildning, social omsorg och samhällsbyggnad Vi skapar förutsättningar för kreativt och aktivt kultur och friluftsliv samt ett expansivt näringsliv Vi har respekt och förståelse för mångfald, är öppna och tillgängliga för alla och har medborgardialog ifokus Vi arbetat resurseffektivt, med säkerställd kvalitet och rättvis behandling. för nuvarande och kommande generationer som bor och verkar i Haparanda Målredovisning Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut är mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning vilket omfattar mål för både verksamheten och ekonomin i kommunen. Målen fastställs av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen utvärderar målen. Uppföljning av målen sker i delårsbokslut och årsredovisning. Målen utgår från visionen, våra värdeord samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i budget- och strategiplan. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning skall vara integrerade mål. Måluppfyllnad Av kommunfullmäktiges sexton uppsatta mål beräknas fyra som uppnådda, sex som ej uppnådda och fyra som delvis uppnådda. Det finns även två mål som ej utvärderats för delåret. Upplevelserik handels- och besöksplats KF:s Inriktningar Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort Projektet "Upplevelseindustrinäringen i HaparandaTornio" avslutades i september Ett bestående resultat är Handelsrådet som idag består av 27 företag inom handeln samt Tillväxtenheten. Gemensamma marknadsföringsinsatser kommer att genomföras under Turistbyrån har tagit fram en ny broschyr med fokus på handel, kultur och turism. Under förra året och även i år har det varit mycket nationellt medialt intresse krig kommunens arbete med att bli en pappersfri kommun. Varumärkesbarometern har redovisats för detta år, och igenkänningsfaktorn har ökat Handelsrådet består idag av 40 företag som tillsammans med Tillväxtenheten marknadsför Haparanda som en shoppingdestination. Ny turism hemsida lanseras v.21 med fokus på Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 4(25)

7 KF:s Inriktningar turism/kultur och handel. Varumärkesbarometern (DI) och igenkänningsfaktorn har ökat från 27,1%- 34,7% Målet betraktas som uppnått för perioden. Utökat samarbete med och mellan företagen Tillväxtenheten arbetar aktivt för att stötta och stödja det lokala näringslivet. Näringslivsrankningen har dock gått ner år 2012 jämfört med 2011 med -60placeringar. (Placering 257) Arbetsmarknadsåtgärder har förflyttats under BUN sedan årsskiftet. Tillväxtenheten har fokuserat på nya etableringar. Kommunen medverkar vid flera olika projekt, så som Unga jobb, unga i centrum för att minska arbetslösheten. Målet betraktas som icke uppnått. Aktivare kulturliv Dynamiskt företagsamhet KF:s Inriktningar Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Tillväxtenheten arbetar aktivt för att stötta och stödja det lokala näringslivet. Näringslivsrankningen har dock gått ner år 2012 jämfört med 2011 med -60placeringar. (Placering 257) Arbetsmarknadsåtgärder har förflyttats under BUN sedan årsskiftet. Tillväxtenheten har fokuserat på nyetableringar. Kommunen medverkar vid flera olika projekt, så som Unga jobb, unga i centrum för att minska arbetslösheten. Målet betraktas som icke uppnått. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 5(25)

8 KF:s Inriktningar Arbeta för fler nyetableringar Antalet nystartade företag under 2013 är 8 företag. 26 st nya rådgivningskunder och 52 Starta eget info. Även om det totala antalet har gått ner sedan 2010, så har antalet nystartade aktiebolag ökat. Tillväxtenheten arbetar även aktivt med att locka etablerade företag till orten. Detta sker delvis genom uppsökande verksamhet. Tillväxtenheten har ett flertal eventuella etableringar på gång. Målet betraktas som delvis uppnått för denna period. Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Tillväxtenheten har, delvis genom projektet EntreprenörCentrum, genomfört en mängd föreläsningar, seminarier och frukostmöten under året. Fokus har inte bara varit informationsspridning utan även nätverkande. Befintliga planerade aktiviter för 2013: Tillväxtkvällar 2 ggr/år (näringsliv/politiker/tjänstemän), Näringslivsgala genomförd januari 2013, Fokus grupp näringsliv 3-4 ggr/år (8 olika företagare), Haparanda företagarnas styrelse möten 1 ggr/år, Handelsrådet 1 ggr/vecka (Handelsrådet består av 40 företag inom handel), 34 Företagsbesök genomförda av TVE 2013 (jan-april), Kraftsamling för ett bättre näringslivsklimat är inplanerad 28/5 (näringsliv/politiker/tjänstemän). Under september 2012 startade Tillväxtenheten, tillsammans med Team Botnia, ett gränsöverskridande näringslivsprojekt. Inom ramen för projektet läggs fokus på gränsöverskridande nätverkande. Näringslivsrankningen har dock gått ner år 2012 jämfört med Målet betraktas som icke uppfyllt för denna period. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 6(25)

9 Logistisk nod KF:s Inriktningar Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio Ett nytt, gemensamt resecentrum har upphandlats och kommer att stå klart i slutet av Anledningen är att städerna vill samla kollektivtrafiken - som består av regionalbussar och lokalbussar på en och samma plats. Ett gemensamt resecentrum som nav för det lokala och regionala resandet kommer att underlätta för resenärerna. Lokalerna kommer att innehålla butikslokaler samt restaurang. Det nya resecentrum kommer vara placerat utmed riksgränsen. Haparandabanan invigdes i januari Under året har det lokala kollektivtrafikresande inom Haparanda ökat med drygt resande, det är en ökning på cirka 33 procent jämfört med Siffror på 2012 finns inte ännu att tillgå. Målet betraktas för delåret som uppnått. Hållbar Livsmiljö KF:s Inriktningar Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio Avfallsguiden har skickats ut till alla hushåll i Haparanda. Målformulering och åtgärdsprogram för organisationens transporter tas fram under våren. En mätstation för mätning av luftföroreningar har tagits i bruk i Riekkola. Målet för året betraktas som uppnått. Haparanda kommun har vidtagit flera åtgärder för att sänka, effektivisera och följa upp all energianvändning i organisationen. Trots detta återstår mycket arbete i övergången till ett hållbart samhälle. Haparandabanan har invigts för kommersiell trafik och den kollektiva trafiken inom HaparandaTornio har ökat sedan i fjol. De stora utmaningarna består idag av att skapa förutsättningar för att ändra beteenden i den enskilda biltrafiken samt att sänka den lokala och globala påverkan från storindustrin i HaparandaTornio. För 2012 ökade dock Haparanda lite i Miljöaktuellt men i jämförelse med mätningen 2009 har vi minskat från plats 262 till plats 93. Målet betraktas som delvis uppnått Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 7(25)

10 KF:s Inriktningar HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till Nöjd region index har minskat något 2012 däremot har man stigit från placering 290 till 267 i Fokus undersökningen. En ny mätning kommer att genomföras vilket leder till att målet bedöms delvis uppnått. En utredning om in- och utflyttning pågår. Medborgaren i centrum Det politiska vardagsrummet har startat under 2012 för att öka medborgardialogen. Effekterna kan inte mätas. Resultatet av kommunens service vid kontaktsökning ligger på låg nivå och har blivit sämre tre år i rad, vilket är långt ifrån godkänt. Medborgarkontorets bildande är tänkt att förbättra vår tillgänglighet och servicekvaliten. Effekterna av detta ser vi inte i resultatet i dagsläget. Arbetet utvärderas under Kontoret hade varit i drift ett par månader innan undersökningen gjordes (oktober-november 2012). Resultatet utgör bra underlag för Medborgarkontoret att tillsammans med andra verksamheter utveckla tillgängligheten. Målet för oss bör vara att i år (2013) höja resultatet till 45 % och därefter succesivt år efter år arbeta oss upp till topp 10 i Sverige, vilket skulle innebära ett resultat på över 60 %. Nöjd medbogar index har blivit tre enheter sämre, från 54 till 51. Ur delresultaten kan ses att missnöjet ökat för gator och vägar som ligger på väldigt låga nivåer, klart under 40. Resultaten för äldreomsorgen samt grundoch gymnasieskolan har också sjunkit klart. Till de positiva resultaten kulturverksamheten och idrottsanläggningarna. För att höja en Totalindex ligger det för varje verksamhet att analysera sitt resultat och hitta eventuella förbättringsåtgärder. Ny undersökning kommer att genomföras under hösten Alla brukare ur minoritetsspråksgrupperna skall bemötas på sitt eget språk. På socialförvaltningen finns alltid tillgång till tvåspråkig persona alternativ tolkhjälp kan erhållas omedelbart genom kollega. Ett utökat samarbete med ungdomsrådet planeras och vissa aktiviter har redan genomförts. Handläggningen av ärenden har skett inom utsatta tidsramar för samhällbyggnadsnämnden. Målet betraktas inte som uppnått för perioden. Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Under året har det lokala kollektivtrafik Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 8(25)

11 KF:s Inriktningar resande inom Hapararanda ökat med drygt resande, det är en ökning på cirka 33 procent jämfört med Haparandabanan invigdes januari Målet betraktas därmed som delvis uppnått. Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Sjukpenningtalet har ökat i hela riket under Haparanda är inget undantag. Högst sjukpenningtal i länet har kvinnor i Piteå kommun, 11 dagar per sjukpenningförsäkrad. I Norrbottens län är ohälsotalet 9,1 dagar för kvinnor och 5,1 för män. I Haparanda är sjukpenningtalet 8,6 januari Målet betraktas inte vara uppnått. Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning eller rehabiliteringspenning, per registrerad försäkrad i åldrarna år. Till registrerade försäkrade räknas den som bor eller arbetar i Sverige. Alla dagar är omräknade till "heldagar", t.ex. två dagar med halv ersättning blir en heldag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i sjukpenningtalet. Rehabiliteringspenning ingår i sjukpenningtalet från och med En utredning om in- och utflyttning pågår. Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag Det prognostiserade resultatet når inte riktigt upp till 2 procent av Skatter och statsbidrag utan landar på 1,76 %. Målet betraktas därför inte som uppnått. Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras För delåret har det skett försäljning av mark för 80 tkr och hälften av dessa beräknas gå till amortering. Målet betraktas som uppnått. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 9(25)

12 Gränslös Kunskap KF:s Inriktningar Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna Målet betraktas som uppnått då studieresultaten ökat något under Resultat för 2013 är inte klara ännu. Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda Sommarlovsentreprenörer-projektet kommer att genomföras under 2013 också. I nuläget finns 10 intresserade. Ferieplatser kommer att erbjudas till årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Kommunstyrelsen för en dialog med ungdomsrådet om hur målet kan uppnås. Tillväxtenheten försöker att uppmuntra elever att delta i evenemang som utförs i egen regi samt av andra. Under året deltagandet varit relativt bra bland annat har eleverna deltagit i Kraftsamling och på näringslivsdagen. Målet betraktas som delvis uppnått då det är en osäkerhet om hur målet ska mäta Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 10(25)

13 EKONOMISK REDOVISNING Driftredovisning 2013 (TKR) Budget Prognos 2013 Avvikelse Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverks Kommunstyrelsen Kommunledningsförv Fastighetsförvaltning Räddningstjänst Samhällsbyggn.kontor Pensionsförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Barn o ungdomsn Socialnämnden Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändrad semester/ferielöneskuld Intern ränta Interna poster Reavinst/förlust Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Årets resultat Jämförelsestörande poster Justerat resultat Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 11(25)

14 Resultaträkning Tkr Budget 2013 Prognos 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avvikelse mot prognos Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag Fastighetsavgift Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnad Årets resultat Jämförelsestörande poster Justerat resultat Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 12(25)

15 Balansräkning (TKR) Prognos 2013 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier/leasingavtal Värdepapper och andelar Pensionsfond Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager Exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Varav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner Avsättning skatter SKULDER Långfristiga skulder Långfristig leasingskuld Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Borgens och övriga anvarsförbindelser Pensionsskuld intjänad t.o.m inklusive löneskatt Leasingavgifter, operationella Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 13(25)

16 Finansieringsanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat Justering av ej likviditetspåverkande poster: Prognos 2013 Justering för av- och nedskrivningar Justering för återföring av nedskrivning Justering pensionsmedelsfond Justering ökn/minskning kortfristiga skulder Justering ökn/minskning kortfristiga fordringar Justering ökn/minskning förråd, lager Justering för gjorda avsättningar Periodens resultat Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, försäljning, IUC Norrb 0 0 Aktier, andelar, köp 0 0 Leasingkostnad pc-lån 0 0 Inbetalningar pc-lån 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökn/Minskning av långfristiga fordringar Amortering av skuld Nya lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 14(25)

17 Investeringsredovisning KOMMUNSTYRELSEN BUDGET REDOVISNING PROGNOS AVVIKELSE MOT BUDGET Samhällsbyggnadskontoret Digitalisering primärkartor IT-kontoret IT-investeringar Räddningstjänst Investeringar räddningstjänst Konstinköp Konst och utsmyckning Vatten & Avfall VA-nät Ombyggnad Va-verk, pumpstationer m.m Fastigheter Investering fastigheter Ombygg förskola/skola Eleven Förskola/skola inre och yttre miljö Idrottshall/multiarena Seskarö Simhallen Gator, vägar & parker Stads & centrumutveckling Gator och vägar GC vägar Vägbelysning Lekparker Övriga investeringar Muddring Torneälvsmynning EU-park på gränsen Resecentrum järnväg Resecentrum buss, EU proj Markförvärv Summa Samhällsbyggnadskontoret IT-kontoret Enligt plan Konstinköp Beslut om beviljande av konstinköp avvaktas med då KS inväntar en ny kulturplan. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 15(25)

18 VA och Avfall Vattenmätare kommer att bytas ut hos cirka abonnenter. Investeringar i Mattila vattenverk kommer att göras. Fastigheter Vid 2012 års bokslut fanns 1,0 milj kvar för investeringen "renovering dusch och bastu", som lämnades i bokslutet. Dessa kostnader har förbrukats 2013 för färdigställande av Simhallen. Gator, vägar & parker Prognosen för investeringar beräknas att motsvara tilldelad budget. Planerade investeringar är re-investering av vissa vägar och gator, ny GC-vägbelysning, en ny lekpark samt en komplettering av befintligt lekpark. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 16(25)

19 VERKSAMHETS BERÄTTELSER Driftsanalys KS Tkr Budget Prognos Avvikelse KS och politisk verksamhet Kommunledningen Medborgarkontoret Näringsliv och arbetsmarknad Personalkontor Pensionsutbetalningar Ekonomikontor IT-kontor Samhällsbyggnadskontor Kollektivtrafik Landsbyggdsutveckling Fastigheter VA och avfall Gator, vägar och parker Lönepott Kapitaltjänstpott Räddningstjänst Summa KS och Politisk verksamhet Årsbudgeten för KS till förfogande håller ännu och visar att det finns 163 tkr kvar att fördela ut. Budgeten för politiska mandatstöd och insynsarvoden har betalats ut för hela året och gör ett mindre underskott. Budgeten för KS verksamhet visar på ett underskott för arvoderingarna samt för utredning gällande upphandlingen På gränsen staden Kommunledning Budgeten för kommunledningen förväntas göra ett nollresultat. Medborgarkontoret Ett rejält underskott att vänta och frågetecken kring budgeten. Stora frågetecken kring projektet ego och hänförliga kostnader till den. Enbart kostnader för systemen uppgår 2013 till minst 800 tkr (2014: 1,1milj 2015: 1,6 milj). Effekterna av ego, hur fort det kommer samt var man hämtar hem dem bör vara en fråga att diskutera och se över inom KLF och övriga förvaltningarna. Växelns kostnader och de interna debiteringar som täckt kostnaderna för detta bör ses över, då budgeten bygger på gamla antaganden och det är nya förutsättningar (växelbytet, mobiltelefonerna).. Åtgärder: Återhållsamhet har varit sträng kring alla utgifter. Ingen rekrytering av ny nämndssekreterare har skett. Stopp för alla tillkommande konsult kostnader hos leverantörerna för ego direkt när detta upptäcktes. Framtida utmaningar: En arbetsmiljöundersökning från hösten 2012 kring föreligger med åtgärdsförslag, om dessa görs, kommer vara kostsamma. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 17(25)

20 Näringsliv och arbetsmarknad Ligger i linje med budget. Personalkontor Personalkontorets budget för personal och personalomkostnader beräknas i nuläget att gå med jämt ut. Vissa omkostnader för avveckling av HTF AB kommer att påverka budgeten under 2013 så som pensions och försäkringsavgifter samt företagshälsovård, som är viktigt att flagga för. Osäkerhet råder även kring fördelningskostnader som kommer att komma under året. Pensionsutbetalningar I den negativa prognosen finns engångsbetalda premier på 1,1 mkr och att de ordinarie uppräkningarna ökar samt ökning av pensioner för tillkomsten av ny teknisk enhet. Ekonomikontor Inga avvikelser mot budget. IT-kontor Beräknas gå med överskott pga. en inte tillsatt tjänst Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret beräknas hittills att gå med nollresultat under Kollektivtrafik Beräknas visa ett underskott för driftbudget till kollektivtrafikmyndigheten. Landsbygdsutveckling Fastigheter Teknisk verksamhet är en ny förvaltning detta år. Det finns en viss osäkerhet kring prognosen efter fyra månader. Men bedömningen är i dagsläget att årsprognosen blir +/-0 kronor. VA och Avfall I dagsläget blir helårsprognosen +/-0 kronor. Det finns dock en osäkerhet av intäkter avseende vattenavgifterna. Gator, vägar och parker Efter årets första fyra månader ser årsprognosens avvikelse att bli 750 tkr Under vinterhalvåret utgör snöröjning och vägbelysning en betydande kostnad och motsvarande under sommarhalvåret är det drift och underhåll av parker, grönytor och gator. Det prognosticerade underskottet hänförs till en faktura från Torneå stad som avser uppvärmning vintertid av Viktoriatorget under 2012 samt för reparation och underhåll av torgets anläggningar. Fakturan har kommit verksamheten tillhanda slutet av april 2013 och då kostnaden inte är budgeterad 2013 uppstår ett beräknat underskott på ca 750 tkr. Lönepott I nuläget är det för tidigt att säga huruvida lönebudgeten kommer att fördelas. Genomgång av centrala löneavtal pågår i skrivande stund. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 18(25)

21 Räddningstjänst Prognosen för räddningstjänsten ser ut att hålla. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 19(25)

22 SAMHÄLSSBYGGNADSNÄMNDEN Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar budgetföljsamhet för helåret. Driftsanalys Tkr Budget Prognos Avvikelse Summa Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 20(25)

23 SOCIALNÄMNDEN Sammanfattning Socialförvaltningen som helhet visar i helårsprognosen som gjordes vid det första tertialet ett underkott på tkr. Inom det resultatet finns olika poster som påverkar resultatet både positivt och negativt. De stora underskotten utgörs av den kommungemensamma telefonisatsningen och LOVen som har kommenterats i driftsanalysen. Utöver detta finns vissa osäkerhetsfaktorer på grund av Försäkringskassans förändrade bedömningar. Detta är något som Socialförvaltningen inte kan påverka, vilket medför att det är svårt att planera det dagliga arbetet och budgeten utifrån det. Driftsanalys Tkr Budget Prognos Avvikelse Gemensam verksamhet Stöd och omsorg, äldre Stöd och omsorg, funktionsnedsatta Individ- och familjeomsorg Summa Gemensam verksamhet Helårs prognosen för de gemensamma verksamheterna inom förvaltningen visar på ett underskott på tkr. Detta utgörs till största delen av den kommungemensamma telefonisatsningen där alla tillsvidare anställda inom förvaltningen har fått egna mobiltelefoner. Detta medför större kostnader för socialförvaltningen, i prognosen visar det på ett underskott av tkr. Den andra stora avvikelsen inom området är LOVen som fått större antal brukare under våren, vilket visar en ökade kostnader med tkr. Stöd och omsorg, äldre Äldre omsorgen har ett positivt helårsprognos med ett överskott på 333 tkr. Inom detta finns både negativa och positiva avvikelser. Det positiva utgörs av minskade kostnader inom bostadsanpassningen. Negativa poster finns inom Hemtjänster och särskilt boende. Stöd och omsorg, funktionsnedsatta Handikappomsorgen uppvisar i helårsprognosen på ett underskott med tkr. Detta beror på ärendeövergång mellan Individ- och familjeomsorgen och handikappomsorgen. Detta underskott balanseras upp genom överskott inom individ- och familjeomsorgen. Ärende övergångar mellan de två förvaltningsområderna har medfört ökade resursbehov inom Handikappomsorgen och minskade hos IFO. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen visar ett överkott i budget uppföljningen, detta beror på besparningar inom institutionsvården och färre placeringar i familjehemmen. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 21(25)

24 Investeringsredovisning Investeringsprognos Socialnämnden Budget Redovisning Prognos Avvikelse mot budget Utrustning kortidsboende inventarier/arbetsmiljö Summa SOC Kommentar Redovisningen av inventarier till utrustning av kortidsboende ligger vid det första tertialet på 0 kr, då den posten inte finns upplagd i redovisningen. Kostnaderna för dessa inköp redovisats under inventarier/arbetsmiljö. Helårsprognosen visar att alla investeringsmedel inom Social förvaltningen kommer att förbrukas. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 22(25)

25 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Sammanfattning Som helhet uppvisar Barn- och ungdomsförvaltningen ett underskott på 858 tkr i helårsprognosen utifrån resultatet per den sista april. Inom det resultatet finns avvikelser inom olika verksamheter. De största avvikelserna utgörs av de gemensamma verksamheterna där den kommungemensamma telefonisatsningen utgör en stor del på grund av ökade kostnader jämfört med år 2012 om tkr. I övrigt är de andra verksamheternas budget inom förvaltningen i balans, andra gör mindre underkott som balanseras upp av andras överskott. Driftsanalys Tkr Budget Prognos Avvikelse Gemensam verksamhet Förskola/grundskola/särskola Ungdomsutbildning vuxenlärande Kost/ lokalvård Resursstöd elevvård/ elevstöd Ungdomsverksamhet fritid Kultur/ folkbildning Stadsbibliotek Fritidsverksamhet Summa Gemensamverksamhet I de gemensamma verksamheterna finns det stora differenser mot budgeten på grund av förändrade förutsättningar under det första tertialet. Den största avvikelsen utgörs av mobiltelefoner till alla tillsvidare anställda inom förvaltningarna. Inom Barn- och ungdomsnämnden visar prognosen på en kostnad på tkr, vilket innebär ett underskott på tkr jämfört med budgeten. Detta balanseras dock något av mindre överskotts poster inom verksamheten som i sin helhet ser i prognosen ut att göra ett underskott på 864 tkr. Förskola/grundskola/särskola Skolornas budget är i balans vid det första terialet för året och har en prognos på -62 tkr. Vissa områden gör ett underskott men balanseras upp av andra som visar en positiv prognos. Ungdomsutbildning vuxenlärande Tornedalsskolans budget är i balans. Kost/ lokalvård Kost och lokalvårdens budget är i balans och prognosen för helåret ser positiv ut. Delårsbokslutet som görs i samband med tertial 1 visar ett underskott inom verksamheten, detta beror på att budgeten är jämt fördelad över året. Skolorna är stängda under sommarmånaderna vilket innebär att det inte kommer in nårga kostnader under den tiden, detta balanserar budgeten i helårsprognosen. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 23(25)

26 Resursstöd elevvård/ elevstöd Elevhälsans budget visar ett underskott på 102 tkr i helårsprognosen. Detta beror på felgågna löner under det första tertialet och en utebliven intäkt i budgeten. Lönerna har åtgärdats under det första tertialet och kommer fortsättningsvis att gå rätt, hänsyn till utebliven intäkten har tagits i prognosen. Ungdomsverksamhet fritid Stationens ungdomsverksamhet uppvisar en budget i balans. Verksamheten i övrigt har många nya satsningar: Under januari anställdes en fritidsassistent på heltid. Hon kommer att arbeta mycket med att få kvalitet i samarbetet med Torneå, Ungdomsrådet, den mobila verksamheten samt våra sociala medier och marknadsföring. Den mobila verksamheten, Tåget, har kommit igång till viss del. Tåget har körningar till Marielund varje kväll till Seskarö varannan vecka. Kontakt med fler byar är tagen och den verksamheten ska vara i full gång till hösten. Under juni-augusti kommer Tåget att vara igång med fältarbete tillsammans med elevhälsa och ungdomssekreterare. Möteslokalerna på Ungdomens Hus har ökat i popularitet såväl externt som internt inom kommunen. Vi har i dagsläget flera bokningar per vecka på våra mötes-/konferenslokaler. Kultur/ folkbildning Kulturens budget är i balans. Stadsbibliotek Statsbiblioteket uppvisar ett litet överskott i prognosen vid det första tertialet på 87 tkr. Fritidsverksamhet Fritidsverksamheten budget visar ett underskott på 37 tkr i helårsprognosen, men verksamheten tror att detta kommer att balanseras under året. Investeringsredovisning Barn- och ungdomsnämnden Kultursatsning Kukkola Idrotts- och friluftsanläggningar Näridrottsplats Marielund Budget Redovisning Prognos Avvikelse mot budget Inventarier Biliotekssystem, ungdomshörnan Summa Kommentarer Prognosen för investeringsbudgeten är i balans vid det första tertialet. Under året kommer stora satsningar att ske inom kost och lokalvården där köken ska renoveras till tillagningskök. Detta har förvaltningen tagit hänsyn till vid utdelningen av investeringsmedlen, vilket har inneburit mindre medel än vanligt till andra verksamheter. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 24(25)

27 BOLAG- OCH STIFTELSER Driftsanalys Tkr Budget Prognos Avvikelse Bottenvikens reningsverk AB Stiftelsen Haparanda bostäder Summa Bottenvikens reningsverk AB Under året kommer maskinbyte att göras, kostnad cirka 2,5 miljoner. Slambehandlingsavgifterna måste höjas för att matcha kostnaderna. Stiftelsen Haparanda bostäder Prognosen för hela året pekar mot tkr. Efter årets första fyra månader visar de flesta objekt ett positivt resultat i varierande storlek. Ett fåtal objekt visar ett mindre negativt resultat. Det är objekten i byarna som i dagsläget visar minus. Kommunfullmäktige, Delårsrapport, Tertial 1 25(25)

28 Dnr Ks 2012/ Kommunstyrelsen Haparanda Hanteringsavgift för avloppsvatten Bo Sandberg Majgårdsvägen 90 i Salmis anför besvär kring kostnaderna för vatten och avlopp. Enligt honom får de som inte är anslutna till kommunalt avlopp betala kronor/år för sitt vatten och avlopp. Av hans redovisning framgår att han inte har någon mätning av inkommande vatten utan blir debiterad med s.k. schablon. Därefter får han betala Haparanda Renhållning för tömning av sin avloppstank. Bottenvikens Reningsverks AB vid möte beslutade om höjning av behandlingstaxan för slamhantering till 150:-/m 3. Haparanda Renhållning som utför slamtömning i kommunen har fakturerat sina kunder efter den nya taxan. Bo Sandberg har enligt honom ingen slamavskiljning detta pga att kommunen inte gav något tillstånd för detta. Utan han var tvungen att ansluta sitt avloppsvatten till en sluten tank. Detta medför att han får låta tömma sin avloppstank rätt ofta Han har vid telefonsamtal med mig anfört att han vill ha en mätning av sitt inkommande vatten, då han anser att han inte förbrukar så mycket vatten som schablontaxan har som grund. Av vad jag kan förstå är Bo Sandbergs fastighet från början en sommarstuga som han sedermera börjat använda som permanent bostad. Hans fastighet är endast anpassad till att vara en sommarstuga och konsekvenserna till ändrad användning blir tyvärr sådana som han anför. Förlaget till kommunstyrelsen blir att ge ett uppdrag till HTF AB att installera en vattenmätare hos Bo Sandberg under förutsättningen att han inmonterar en vattenmätarkonsol på ett frostfritt, lättåtkomligt ställe i sin fastighet. att inte ändra något i slamtömningstaxan Alf Waara

29 Dnr Ks 2012/ Kommunstyrelsen Haparanda Hanteringsavgift för avloppsvatten Bo Sandberg Majgårdsvägen 90 i Salmis anför besvär kring kostnaderna för vatten och avlopp. Enligt honom får de som inte är anslutna till kommunalt avlopp betala kronor/år för sitt vatten och avlopp. Av hans redovisning framgår att han inte har någon mätning av inkommande vatten utan blir debiterad med s.k. schablon. Därefter får han betala Haparanda Renhållning för tömning av sin avloppstank. Bottenvikens Reningsverks AB vid möte beslutade om höjning av behandlingstaxan för slamhantering till 150:-/m 3. Haparanda Renhållning som utför slamtömning i kommunen har fakturerat sina kunder efter den nya taxan. Bo Sandberg har enligt honom ingen slamavskiljning detta pga att kommunen inte gav något tillstånd för detta. Utan han var tvungen att ansluta sitt avloppsvatten till en sluten tank. Detta medför att han får låta tömma sin avloppstank rätt ofta Han har vid telefonsamtal med mig anfört att han vill ha en mätning av sitt inkommande vatten, då han anser att han inte förbrukar så mycket vatten som schablontaxan har som grund. Av vad jag kan förstå är Bo Sandbergs fastighet från början en sommarstuga som han sedermera börjat använda som permanent bostad. Hans fastighet är endast anpassad till att vara en sommarstuga och konsekvenserna till ändrad användning blir tyvärr sådana som han anför. Förlaget till kommunstyrelsen blir att ge ett uppdrag till HTF AB att installera en vattenmätare hos Bo Sandberg under förutsättningen att han inmonterar en vattenmätarkonsol på ett frostfritt, lättåtkomligt ställe i sin fastighet. att inte ändra något i slamtömningstaxan Alf Waara

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41 BESLUT 1 (2) Datum Diarienummer Haparanda stad Haparanda Medfinansieringsintyg gällande muddring av hamnbassängen på Sandskär, Haparanda skärgårds nationalpark Beslut Länsstyrelsen i Norrbottens län garanterar medfinansiering med sek mot bokförda nettokostnader rörande fördjupning av hamnbassäng och anslutande kanal på Sandskär, Haparanda skärgårds nationalpark. Summan utbetalas till projektansvarig kommun (Luleå kommun) under Beskrivning av ärendet Projektet rör en fördjupning av befintlig hamnbassäng samt anslutande kanal. Tillstånd för vattenverksamhet har inhämtats hos Mark- och miljödomstolen. Delprojektet har tidigare kostnadsberäknats till 1,85 milj. kr (där Länsstyrelsen bidragit med kr från schablonen för skötsel av skyddade områden) men efter omvärdering av utförandemetod från landuppläggning av muddermassor till dumpning ute till havs har ny kalkyl visat på en uppskattad kostnad på 4,65 miljoner kronor. Skäl till Länsstyrelsens beslut Om hamnen inte längre kan nyttjas kommer möjligheten att besöka ön att väsentligt försämras, både för den turtrafik som bedrivs och för fritidsbåtar. Baserat på hamnens stora betydelse för möjligheterna att besöka nationalparken har Naturvårdsverket beslutat att avsätta sek för reparation av hamnområdet under antingen 2013 eller 2014 (Länsstyrelsens d.nr ). Länsstyrelsen garanterar utbetalning av motsvarande summa under Projektperiod Beslutet avser den utökade projekttiden Villkor Projektet ska genomföras i enlighet med dom med målnummer M från Mark- och miljödomstolen, meddelad Uppföljningsrapporter och undersökningar relaterade till dom ska bifogas vid del- och slutrekvisition. Projektet ska vara avslutat senast De som deltagit i Länsstyrelsens beslut Beslut om medfinansiering har tagits av avdelningschef Britta Wännström efter föredragning av Moa Holmlund. I beslutet har enhetschef Kjell Sundvall deltagit. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET Luleå Stationsgatan

42 BESLUT 2 (2) Datum Diarienummer Britta Wännström Avdelningschef, Miljöavdelningen Moa Holmlund Handläggare, Fältenheten Bilagor: 1. Naturvårdsverkets plan för investeringar och reparations- och underhållsåtgärder, Länsstyrelsens d.nr Anvisning vid begäran om utbetalning 3. Rekvisitionsblankett 4. Förfrågningsunderlag för muddring av hamnbassängen på Sandskär, Haparanda skärgårds nationalpark

43 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Inför beslut om eventuellt antagande av anbud för muddring av Haparanda Sandskärs hamn inom projektet Bottenvikens skärgård, Infrastruktur - Anbudsutvärdering skickas till Haparanda stad från projektledaren Luleå kommun - I enlighet med projektansökan och dess budget behöver Haparanda stad fatta följande beslut: - Anta av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet - Uppdra projektledaren, Luleå kommun att upprätta beställningsskrivelse och kontrakt med vinnande anbudsgivare - Ange hur eventuella fördyringar som inte täcks av ordinarie budget ( sek varav Naturvårdsverket sek) hanteras, antingen genom att en fördyring kan accepteras eller att entreprenaden minskas så att projektets hela kostnader kan rymmas inom budget Bilagor: 1, Naturvårdsverkets beslut om finansiering, NV , Länsstyrelsens medfinansieringsintyg avseende Naturvårdsverkets medel, , Projektbudgeten, ursprunglig. Projektledare David Wallin Luleå kommun Göran Wigren Haparanda stad Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget Haparanda Haparanda

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63 1-D4PA{L^lR1f^^A STAD ao^3-05- ^ 3 Till Kommunstyrelsen Haparanda Bidras till inkön av mobil hörselslinga. Många äldre människor i vår kommun har hörselnedsättning. Detta gör det svårt för dessa personer att delta i den sociala samvaron, på möten, informationsträffar m.m. Dessa människor kommer, om ingentig görs,att leva utanför vanligt normalt samhällsliv. Synnerligen olyckligt och mentalt nedbrytande för dessa individer. Tyvärr har inte alla samlingslokaler ikommunen hörselslinga, varför Haparanda SPFavdelning nu avser att anskaffa en mobil hörselslinga med tillhörande utrustning. Hörselslingan kan alltså användas i olika lokaler. Kostnaden för material och instruktioner på plats, i Haparanda, belöper sig tillkronor 19900:- Landstingets Hörselvådsavdelriing ställer upp med utbildad instruktör. Haparanda SPF-avdelning anhåller nu om ett bidrag med kr 5000:- för att berika livet för våra hörselskadade medborgare. Haparanda den 10 maj år 2013 Med utmärkt högaktning och tack för hjälpen Anders Tapani Ordf, i Haparanda SPF- avdelning Te SPF:s Bankgirons. är

64 KS 50 Ansökan om bidrag Asplöven HC Kommunstyrelsens Beslut Frågan belyses idag med muntlig information från Asplövens representanter (Per Kenttä och Urban Lahti). Ansökan skickas tillbaka till Ks au för beredning dit Kenttä och Lahti bjuds in. Ärendebeskrivning Asplöven HC ansöker om kr i Elitbidrag för Beslutsunderlag Bilagd ansökan från Asplöven.

65 KSau 80 KS 50 Ansökan från Asplöven Hockey om elitbidrag BESLUT Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bevilja Asplöven Hockey i elitbidrag samt att ett avtal tecknas mellan parterna. Vidare beslutar Kommunstyrelsens arbetsutskott att med dessa medel skall skulden till Haparanda kommun och Habo regleras före utbetalning sker. Avtalet skall innehålla en klausul som binder Asplöven att löpande hålla kommunen informerad om deras ekonomiska utveckling samt inkomma med kopior av rapporter som Asplöven tillställer Svenska Hockeyförbundet. Kommunstyrelsens Beslut (KS 50, ) Frågan belyses idag med muntlig information från Asplövens representanter (Per Kenttä och Urban Lahti). Ansökan skickas tillbaka till Ks au för beredning och beslut dit Kenttä och Lahti bjuds in. Ärendebeskrivning Per Kenttä föredrar ansökningen. Asplöven HC ansöker om kr i Elitbidrag. Anders Rönnqvist, Gunnel Simu, Per-Arne Kerttu, Marlene Haara och Kurt Rosendahl ställer frågor till Per Kenttä och Urban Lahti. Förslag till beslut på sammanträdet Anders Rönnqvist (M) och Per-Arne Kerttu (C) lämnar följande yrkande: Vi Moderater och Centerpartiet yrkar på att Asplöven Hockey beviljas det begärda verksamhetsbidraget med kr kr enligt sponsringstrappan samt ett engångsbidrag om kr för den marknadsföring och det stärkta varumärket HaparandaTornio som detta medför. Bidraget ska användas i verksamheten under kommande säsong i Allsvenskan och på följande villkor: - Avtal mellan Haparanda stad och AH upprättas - Asplöven Hockey ska med dessa medel reglera de skulder som vid utbetalningstillfället finns mellan AH och Haparanda stad respektive Haparanda bostäder HABO - Asplöven Hockey ska löpande informera Haparanda stad om den ekonomiska utvecklingen i föreningen, genom protokollsutdrag från föreningens styrelsemöten -Till Haparanda stad inkomma med kopior av de rapporter som föreningen tillställer det svenska Hockeyförbundet.

66 Resterande ledamöter bifaller yrkandet. Beslutsunderlag Bilagd ansökan från Asplöven. Beslutsexpediering: Asplöven Hockey Heli Taivalsaari

67 TJÄNSTESKRIVELSE Förvaltning Datum Diarienummer Kommunledningsförvaltning KS 2013/95.14 Tommi Slunga, Kvalitetsstrategl, r Feriearbeten sommaren 2013 BAKGRUND Budgeten för feriearbeten år 2013 är kr, där kr utgörs av kostnader för ITstödsystem. KSau beslutade , 64 om ferierarbeten sommaren Det som beslutades då var bland annat: - att erbjuda alla ungdomar i årskurserna 1 och 2 i gymnasieskolan feriearbete sommaren 2013 inom kommunens egna verksamheter samt föreningar verksamma inom kommunen. - att när tiden för ansökningarna om ferieplatserna kommit in och utfallet av behovet blivit kartlagd och därmed kostnaderna återkomma med äskande om tillskott till budgeten. UTFALLET sökanden ferieplatser i 3 veckor inom stöd och omsorg (enligt beslut i KSau): 7095 kr per ferieungdom x 20 = kr - 90 platser "ordinarie" ferieplatser: 6877 kr per ferieungdom x 90 = kr - IT-stödsystem: kr SUMMA: kr Ett budgetunderskott på kr. ÄSKANDE OM TILLSKOTT OCH FÖRSLAG TILL BESLUT Härmed äskas i tillskott till budgeten, verksamhet Ferieungdom. Att KSau beslutar enligt äskandet Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget Haparanda Haparanda

68 TJÄNSTESKRIVELSE Förvaltning Datum Diarienummer Kommunledningsförvaltning Tommi Slunga, Kvalitetsstrategl, r FÖR KÄNNEDOM SOMMARLOVSENTREPRENÖRER Angående sommmarlovsentreprenörer så har KSau beslutat, , 86 enligt tillväxtenhetens förslag: att erbjuda ungdomar i årskurs 1 och 2 på gymnasiet möjligheten att bli Sommarlovsentreprenörer och att ge kr från konto 123. Enligt uppdrag Tommi Slunga Chef medborgarkontoret Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget Haparanda Haparanda

69 Högskoleförbundet Östra Norrbotten Arsredovisni ng

70 Hägskaleförbundet Östra Norrbotten Årsredovisning 2012 Innehålisförteckning Fakta om Högskoleförbundet 3 Organisation 5 Förbundschefen och ordföranden har ordet 8 Förvaltningsberättelse 9 Vision och mål 9 Verksamhetsmål lo Utbildning 10 Samverkan 12 Finansiella mål 12 Högskoleförbundets framtid 12 sid Finansförvaltning 13 Medlemsavgifter 13 Ekonomisk rapportering 14 Ekonomisk översikt 14 Ekonomiska nyckeltal 15 Personal och tjänster 16 Balansräkning och Resultaträkning 17 Noter 18 Bokslut Kassaflödesanalys 20 Redovisningsprinciper 21 Beslut 22 2

71 Högskolejärbundet Östra Norrbotten Ärsredovisning 2012 Fakta om Högskoleförbundet Östra Norrbotten Högskoleförbundet Östra Norrbotten, HÖN, är fram till och med ett kommunalförbund mellan kommunerna Haparanda Stad, Kalix, Överkalix och Över torneå. Förbundet upplöses, då Kalix kommun sagt upp sitt medlemskap, och övergår i ny organisation med de tre övriga kommunerna fr o m Norge Finlatid 1 Finland ( Toinea Figur 1. Högskoleförbundet Östra Norrbottens medlemskommuners geografiska lokalisering år Högskoleförbundets främsta ändamål är att samverka om och tillgängliggöra behovs styrd eftergymnasial utbildning i hemkommunerna. Tabell 1. Antal invånare i Sverige, i Norrbottens län och i HÖN-kommunerna under åren 2008 till Källa: SCB. Antal invånare 31 december Sverige Norrbottens län Kalix Haparanda Övertorneå Överkalix HÖN kommuner r r r r Förändring

72 Högskoieförbundet Östra Norrbotten Ärsredovisning 2012 Antalet invånare i medlemskommunerna har minskat genom åren och under år 2011 med 231 personer samt med ytterligare 300 under 2012, tabell 1. Det beror främst på att det är fler människor som dör än som föds i kommunerna. Det är dock fler som flyttar in till, än ut ur, kommunerna, utom i Haparandas fall där en större utflyttning skett air män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor Hparanda K&i:. Överkalix Ö. ertorne $ 2011 Figur2. Anta/av befolkningen mellan år med någon eftergymnasial utbildning under åren Källa: SCB. Utbildningsnivån hos befolkningen i HÖNs medlemskommuner är bland den lägsta i landet. Men en viss ökning av antalet personer med någon form av eftergymnasial utbildning kan skönjas, speciellt gäller det kvinnor, se figur 2. Andelen högutbildade, dvs de som har en högskole-/universitetsutbildning som är 3 år eller längre och är mellan 25 och 64 år i kommunerna ligger mellan drygt ii i Överkalix och 14,5 i Kalix. Detta kan jämföras med Danderyds kommun där motsvarande andel är nära 55 %, se figur 3. Danderyd är dock den kommun i Sverige som har den högsta andelen högutbildade invånare. 1 Luleå kommun är motsvarande andel drygt 27 i Boden 22 % och i en jämförbar kommun i Mellansverige, som t ex Eskilstuna är andelen 19 %. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förvärvsinten sitet. Den högutbildade delen av befolkningen förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning, källa SCB. 4

73 Hägskolefärbundet Ostra Norrbotten Ärsredovisning F-fgutbfldade * Befolkning Danderyd Haparanda Kalix Överkalix Övertome Figur 3. Befolkningsantal mellan år och antal med minst 3-årig eftergymnasial utbildning per i HÖNs medlemskommuner samt i Danderyd; kommunen med högst andel högutbildade i Sverige. Källa: SCB. Organisation 4 Revisorer Förbundsdirektion 8 ledamöter 8 ersättare Kansli Förbundschef Assistent UTBILDNING SAMVERKAN FORSKNING Utbildningsledare vid de4 kommunernas Lärcenter Beredning av nya forskningsprojekt Figur 4. Schematisk bild av Högskoleförbundets organisation. 5

74 Högsko/eförbundet Östra Norrbotten Ärsredovisning 2012 HÖN har två anställda vid kansliet; en förbundschef och en assistent. 1 varje medlems kommun finns en person anställd som på deltid är utbildningsledare för HÖN. Förtroendevalda politiker utgör direktionen, som är styrgrupp för högskoleförbundets verksamhet. Direktionen under 2012 består av följande förtroendevalda: Ordinarie ledamot Haparanda: Gunnel Simu (S), ordförande Kristiina Kvist (C) Ersättare Lena Keisu-Gard (S) (till juni) Ingrid Löfgren-Kitti (M) Kalix: Maud Lundbäck (S) Rose-Marie Henriksson (S) Åke Bäckman (M) Inga-Lis Samuelsson (C) Överkalix: Birgitta Persson (S), vice ordförande Anne Jakobsson (5) Jonas Karlsson (5) Peter Larsson (M) Övertorneå: Desireé Waaranperä Krutrök (S) Östen Lejon (C) Inga Savilahti-Häggbo (S) Gunvor Kohkoinen (KD) Kommunerna betalar en medlemsavgift i högskoleförbundet, vars storlek beslutas från år till år i samband med kommunernas budgetarbete och som baseras på invånar antalet i kommunerna. Tabell 2. Invånarantalet i HÖN-kommunerna den 31 december (SCB) och den därpå baserade fördelningen av kostnader/tillgångar i HÖN under år Antal invånare Andel i HÖN Kommun 31-dec-DB 31-dec dec-ID Haparanda ,24% 28,38% 28,56% Kalix ,64% 47,51% 47,53% Överkalix ,31% 10,30% 10,25% Övertorne r ,80% 13,81% 13,66% Totalt ,00% 100,00% 100,00% 6

75 Hägskoleförbundet Östra Norrbotten Årsredovisning 2012 U Haparanda U Kax Överkaix O ertome Figur 5. Andel kommuninvånare 1 HÖN per den 1 januari 2011 (egentligen 31 december 2010 enligt SCB) och därmed fördelningsnyckeln när det gäller kommunernas kostnader och tillgångar i HÖN under räkenskapsåret Tabell 3. Hägskoleförbundets anställda och medlemsavgifter under 2011 och Antal HÖN-anställda 2 2 Folkmängd HÖNkommuner* Medlemsavgtter, SEK UtdebiterinWinvnare, SEK *per den 1/ resp

76 Hägskoleförbundet Östra Norrbotten Årsredovisning 2012 Förbundschefen och ordförande har ordet 1 februari 2012 blev det helt klart att Högskoleförbundet Östra Norrbotten skulle upplösas till årsskiftet 2012/2013. Det har förstås påverkat verksamheten under hela 2012 inom HÖN. Likvidations och avvecklingsprocessen har tagit en hel del av resurserna i anspråk, också mentalt hos oss alla i verksamheten. Året har ägnats åt fortsatt arbete med att samverka om, och visa på möjligheter till eftergymnasial utbildning. Broschyrer, information på mässor och på webben samt annonsering har pågått liksom tidigare år. HÖN har också under året ingått och medverkat i två nystartade externfinansierade projekt och därmed utvecklat nätverk och samverkan med andra länder och kommuner. När det gäller uppsökande behovsinventering har motivation och legitimitet saknats för att genomföra den delen av verksamheten under året. Glädjande har varit starten av omgång två för yrkeshögskoleutbildningen i Butiks kommunikation i Haparanda, med en högre andel studenter med lokal anknytning. Glädjande var också beslutet som togs av kommunfullmäktige i Haparanda, Överkalix och Övertorneå under hösten att de tre kommunerna bildar ett nytt högskoleförbund östra Norrbotten och fortsätter att tillsammans stimulera till studier och göra högskoleutbildning tillgänglig för kommunernas invånare. Tack till medarbetarna Marja-Leena, Märit, Britt-Marie, Gudrun och Carina för inspiration och gott humör trots avvecklingsprocessen, samt till alla direktionsleda möter för ert engagemang och stöd under detta avslutande år! Med hopp om framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten! Gunnel Simu Ordförande Förbundschef 8

77 Häq s/coleförbundet Ös tro Norrbotten Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Vision och mål Högskoleförbundet Östra Norrbottens vision: Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning Mål till år antalet studenter i utbildning ska vara andelen studerande män ska ha ökat till 40% 3. antal företag/offentlig sektor som nyttjar studenter i projekt, examensarbete eller uppsats ska vara 8 4. antal forskningsprojekt ska vara 4 5. formerna för optimal samverkan med näringslivsavdelning i varje kommun, AF, andra kommunalförbund, m fl ska vara utvecklade och i bruk Ändamål Högskoleförbundets ändamål är att samordna den eftergymnasiala utbildningen och verka för att hela program och fristående kurser samt forskning förläggs till östra Norrbotten. Kommunalförbundet skall skapa kontakter med högskolor/universitet i hela landet och i norra Finland och norra Norge. Kommunalförbundet skall vidare, genom att föra en dialog med utbildnings- och forskningsbyråerna, samt de olika institutionerna kunna anpassa utbildningar efter respektive kommuns behov. Högskoleförbundet östra Norrbotten kan också stå som huvudman för kommunala uppgifter som medlemskommunerna väljer att uppdra åt Högskoleförbundet Östra Norrbotten att taga juridiskt ansvar för (Förbundsordnngen ). Kommentar Högskoleförbundets verksamhet under 2012 har bedrivits med vision och mål i sikte. Dock har mål 4 och delar av mål 3 och 5 inte ansetts vara relevant att satsa på under högskoleförbundets avvecklingstid. 9

78 70%. Högskoleförbundet Östra Norrbotten Ärsredovisning 2012 Verksamhetsmål Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt dvs med god ekonomisk hushållning. Det ska finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Utbildning Målet är att antalet medborgare med högskoleutbildning ska öka. Framför allt är antalet män med eftergymnasial utbildning lågt. HÖNs uppgift har varit att på olika sätt underlätta och uppmuntra till högskoleutbildning. Figur 6 visar antalet studerande under HÖNs tid, , som registrerats på kommunernas Lärcentra. Under hösten 2012 sammanställdes inget underlag. Under våren 2012 var antalet 190, vilket är något lägre än motsvarande tid tidigare år. En bidragande orsak är att yrkeshög skoleutbildningen i Kalix avslutats till sommaren 2011 och ingen ny beviljats. Fördelning mellan högutbildade kvinnor respektive män i ålder mellan 25 och 44 år i varje medlemskommun framgår av figur 7. Diagrammen indikerar en avstannande ökning de senaste åren. Det kan ändå konstateras att både Kalix och Haparanda har fördubblat antalet högutbildade under HÖNs tid medan Övertorneå och Överkalix ökat med 60 Främst är det kvinnor som står för ökningen. Antal studenter 600] s Inuti 0 ii År Figur 6. Antal studenter som nyttjat kommunernas Lärcentra under åren lo

79 Antal - Högskoleförbundet Östra Norrbotten Årsredovisning 2012 Kalix år med eftergymnasial utbildning >= 3 år 500J 450!j WEEE 200 iiii män kvinnor Haparanda - Antal år med eftergvmnasial utbildning > 3 år 250 -_z 1EIiI liliffi i män kvinnor övertornc - Antal år med eftergymnasial utbildning > 3 år N män kvinnor IIii[I1u1hIii1 fli överka lix - Antal år med eftergymnasial utbildning > 3 år män kvinnor filillllliuiz[ Figur 7. Antal högutbildade kvinnor och män i kommunerna. Källa SCB 11

80 Unga Högskolefärbundet Östra Norrbotten Ärsredovisning 2012 Sam verkan Målet för HÖN har varit att utveckla former för samverkan både internt och externt. Att medverka i samverkansprojekt gör att nätverk utvidgas och kunskap och erfarenheter överförs. HÖN har under året anslutit till ett nystartat samverkansprojekt om yrkeshögskoleutbildningar; Yh Norrbotten, där flertalet Norrbottenskommuner ingått för att marknadsföra och samverka/-ordna ansökningar om behovsstyrda utbildningar till Yh myndigheten. HÖN ingår också som enda svenska part i ett Kolarctic ENPI CBC projekt YIE - lnnovativa Entreprenörer där fyra länder samarbetar för att uppmuntra till entreprenörskap, utbildning och gränsöverskridande utveckling. Finansiella mål Högskoleförbundet Östra Norrbottens finansiella mål är, via ägarsamråd, beslutade av direktionen för HÖN och skall också utvärderas av fullmäktige i samband med behandling av delårsbokslut och årsbokslut. Under 2012 har likvidationsprocessen planerats och därefter beslutats av medlemmarna. Avvecklingsplanen har så långt det varit möjligt genomförts under 2012 och avslutas helt under Förbundsmedlemmarn as medlemsa vgifter finansierar all verksamhet förutom verksamhet som omfattar projekt inom forskning. Budgetramen för år 2012 har varit densamma som för år Inget forskningsprojekt har drivits under året. Förbundsmedel kan användas som egen insats i EU-finansierade projekt. Medlemsavgift i form av personalens arbetsinsats har använts som egen insats i det Kolarctic ENPI CBC projekt som beviljats under Young Innovative Entrepreneurs startade i mars Medfinansiering har beviljats av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Forskning eller förberedelse avforskningsinsatser skallfinansieras med andra medel än medlemsavgifterna, t ex med strukturfondsmedel eller annan finansiering. Detta har inte uppnåtts under året eftersom ingen ansökan om forsknings projekt har utformats. Hägskoleförburidets framtid Högskoleförbundet spelar en roll för regionen. Samverkan mellan kommunerna är i sig kompetenshöjande, då man möjliggör erfarenhetsbyte och gemensamt kunskaps byggande, och ökar slagkraften för att nå uppsatta mål. Allt fler utbildningar blir tillgängliga utanför campusorterna då de är nätbaserade eller ges på distans. Det 12

81 Häg,/o/ejärbundet Östra Norrbotten Årsredovisning 2012 underlättar HÖNs uppgift att visa på utbildningsmöjligheter. Kommunerna står inför utmaningar när det gäller att trygga kompetensförsörjningen inom offentlig sektor men också inom näringsliv. Befolkningen minskar, åldersfördelningen förskjuts; pensionärerna blir fler. Andelen unga människor i kommunerna minskar men ungdomsarbetslösheten är ändå hög; ca 570 unga människor var öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i december 2012 i HÖNs medlemskommuner. Siffran är hög även om den minskat något jämfört med december Utbildning ökar möjligheterna till att få anställning och/eller förutsättningar för eget företagande. Haparanda, Överkalix och Övertorneå har tagit beslut på att fortsätta samverka i eftergymnasiala utbildningsfrågor i ett nytt högskoleförbund. Finansförvaltning Med 1 emsavgifte r Kostnaderna för förbundets driftverksamhet ska, om inte annat beslutats, täckas genom medlemskommunernas avgift. Fördelningen mellan medlemmarna sker i förhållande till kommuninvånarantalet per den 1 januari året före räkenskapsåret och anges i procent med två decimaler. Tabell 4. Kommunernas medlemsavgifter [kr] under samt slutlig andel av tillgångar/skulder i högskoleförbundet Haparanda Kalix Överkalix Övertorne SUMMA r TOTALT Haparanda Kalix Överkalix Övertorne r SUMMA ANDEL Haparanda 27,68% Kalix 47,41% Överkalix 10,66% Övertorneå 14,25% SUMMA 100,00% 13

82 Hq o/eförbundet Östra Norrbotten Ärsredovisning 2012 Ekonomisk rapportering Förbundet upprättar årligen budget inom de ekonomiska ramar och i övrigt enligt de riktlinjer som förbundsmedlemmarna enats om. Förslag till budgeten delges respektive medlemskommuns kommunstyrelse senast den 30 juni året före det aktuella budget året. 1 och med beslutet om förbundets upplösning ska förbundets tillgångar och skulder skiftas per den Förbundet följer upp verksamheten tre gånger om året genom delårsbokslut per den 30 april, den 31 augusti och den 31 december samt delger resultatet till respektive medlemskommuns kommunstyrelse. Upprättandet av årsredovisningen 2012 ansvarar likvidatorerna för. Ekonomisk översikt Några förtydliganden: Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser för de två anställda i Högskoleförbundet Östra Norrbotten liksom semesterlöneskulden redovisas under verksamhetens kostnader och inkluderas i angivna personalkostnader. Uttaxering/kostnadsfördelning Fördelningen mellan medlemmarna sker i den 1 januari året före räkenskapsåret. förhållande till kommuninvånarantalet per Tillgångar och skulder Varje medlem har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad medlemmarna sammanlagt tillskjutit som bidrag till förbundsverk samheten. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar skall nu angivna grunder tillämpas. 14

83 Högskoleförbundet Östra Norrbotten Årsredovisning 2012 Ekonomiska nyckeltal Utvecklingen av ekonomiska nyckeltal för högskoleförbundet visas i tabell 5. Det negativa resultatet, kr för år 2012 härrör från kostnader i samband med förbundets upplösning. Den normala verksamheten under 2012 ger ett positivt resultat strax under kr. Resultaten genom åren, liksom det totala resultatet för HÖN visas 1 tabell 6. Tabell 5. Ekonomiska nyckeltalför de 5 senaste åren *För år 2012 är höstens studentantal endast uppskattade. BUDGET Antal studenter på program inkiky/yh-utbildningar * Antal studenter på kurs * Medlemsinsats [kr] Invånarantal (per den 1/1) Insats/invånare [kr/my] 40,00 41,84 42,30 43,72 44,39 Övriga inkomster[kr] Arets resultat 1kr] Tabell 6. Resultat genom åren, samt totalt för medlemskommunerna Resultat varav Haparanda Kalix Överkalix Overtorneå TOTALT Resultat varav Haparanda Kalix Överkalix Overtorneå

84 1-lä gskolefärbundet Östra Norrbotten Års redovisning 2012 Personal och tjänster Högskoleförbundets personal består av förbundschefen och en assistent, figur 4. Förbundschefen ansvarar för verksamheten med direktionen, sid 6, som styrgrupp. Direktionen i sin tur ansvarar för beslut och verkställighet av förbundets verksamhet, som styrs av förbundsordningen och reglementen antagna och undertecknade av alla medlemskommuners fullmäktige. Under 2012 har fyra protokollförda direktionsmöten ägt rum. Medlemmarna utsåg direktionens ledamöter till HÖNs likvidatorer. Figur 8. Utbildningsledarna 2012:från vänster Carina Björkman Kalix, Märit Hemphälä Övertorneå t o m 31 oktober, Gudrun Karlsson, Haparanda och Britt-Marie Isaksson, Överkalix. 1 varje kommun finns en utbildningsledare/kontaktperson, anställd och avlönad av respektive kommun, men som arbetar del av sin tid med utbildningsfrågor för HÖN. Regelbundna fysiska arbetsmöten har hållits en gång i månaden mellan förbundets personal och kommunernas utbildningsledare, ett lagarbete där samverkan och arbetsuppgifter planerats och följts upp. Mötena har förlagts turvist i de fyra kommunerna. Samverkansmöten där alla deltar sker också med våra två nordligaste universitet. När det gäller ekonomi- och löneadministration inköps tjänsten liksom tidigare år av Haparanda Stad. Här ingår upprättande av budget, kontoplan, budgetuppföljning och prognoser liksom årsredovisning, bokslut, löneadministration med pensioner mm. Vissa kanslitjänster såsom kostnader för kopiering, konferensrum, fikarum, tidningar är gemensamma för hyresgästerna i Gula Huset, där kansliet finns, och administreras av Provincia Bothniensis. 16

85 Höqsknleförbundet Östra Norrbotten Årsredovisning 2012 Balansräkning och Resultaträkning Resultaträkning Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nellokostnader Bidrag från medlemmarna Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Balansräkning TILLGÅNGAR OMSÄTTNING STILLGANGAR Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgängar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCK SKULDER EGET KAPITAL varav årets resultat varav tilläggsbudget Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

86 Högskoleförbundet Östra Norrbotten Ärsredovisning 2012 Noter Verksamhetens intakter Ovriga intäkter Summa intäkter, Ilögskoleförbundet Verksamhetens intakter Länsstyrelsen EU medel Summa intäkter, Kolarctic projekt Summa intäkter totalt Verksamhetens kostnader 2 Projektpersonal Konsulter:ekonomi, revision Lokalhyror Kontorsmtrl, telefon, porto Resor, representation, värdskap Annonser, reklam, trycksaker ITutrustning Summa kostnader, HÖN Verksamhetens kostnader Projekt personal Lokalhyror Kontorsmtrl, telefon, porto Resor, representation. värdskap Annonser, reklam, trycksaker 877 Summa kostnader, Kolarctic projekt Summa kostnader totalt Bidrag från medlemmarna 3 Haparanda stad Kalix kommun Overkalix kommun Övertomeå kommun Summa bidrag från medlemmarna, 1-lÖN Bidrag från medlemmarna Haparanda stad Kalix kommun 7217 Överkalix kommun Övertorne kommun Summa bidrag från medlemmarna, Kolarctic projekt Summa bidrag från medlemmarna totalt

87 Högskolejörbundet Östra Norrbotten Årsredavisning 2012 Noter forts Finansiella intäkter 4 Finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Eget kapital, andellkornmun 5 Haparanda stad Kalix kommun Överkalix kommun Övertorne kommun Summa eget kapital, andellkommun Bokslut 2012 BOKSLUT 2012 DRIFTREDOVISNING 7kr IntOkter Kostnader fletto Utfall Awikelse lntltkter r Nalle Infaller Kostnader Netto Kogskoleförbundet Bidrag frän medlemmarna Summa drifibudget Arets resultat

88 Hbosi:o! ft5rbundet Östra Norrbotten Årsredovisning 2012 Kassaflödesanalys (kr) Den löpande verksamheten Resultat efterfinansiella poster J usteringspost, reaförl ust/vi nst 0 0 Avskrivningar 0 0 Kassaflöde frän den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde frän förändring i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder Kassaflödet frän den löpande verksamheten lnvesteringverksamheten Investeringaribyggnader 0 0 Investeringar i mark/markanläggningar 0 0 Investeringar i finansiella anläggningstiilgngar 0 0 Försäljning av fastighet (byggnad och mark) 0 0 Försäljning aktier och andelar 0 0 Amortering av reversf ord ran 0 0 Kassaflödet frän investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamheten Kapitaltäckning 0 0 Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder 0 0 Kassaflödet frän finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde Kontroll Likvida medel vid ärtes början Likvida medel vid ärtes slut

89 Hq s/colefärbundet Östra Norrbotten Ärsredovisning 2012 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed. Tjänsten köps av Haparanda kommun. Leveran törsfakturor Fakturor som inkommit efter årsskiftet och avser redovisningsåret har skuldbokförts och belastat årets redovisning. Intäkter Intäkter efter årsskiftet som avser redovisningsåret har periodiserats och tillgodogjorts årets redovisning. Rön tor Kostnads- och inkomsträntor har periodiserats. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har bokförts och belastat årets redovisning. Pensionsskuld och semesterlöneskuici ingår i årets redovisning. EU-projekt HÖN är under 2012 part i ett EU-projekt inom programområdet Kolarctic ENPI CBC. 21

90 Högskoleförbundet Östra Norrbouen Ärsredovisning 2012 Beslut Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning per den 31 december 2012 fastställer likvidatorerna, som utgjorde direktionen under 2012, resultat- och balansräkningen och beslutar att redovisningen för perioden godkänns samt delges kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. /GunnelSimu - ordförande Haparanda Birgit a Persson vice ordförande Överkalix Åke Bäckman Kalix ioas Karlsson Överkalix h* Desireé Waaranperä Kruträk Ove rto rn eå Kristilna Kvist Ha para n da Osten Lejon Overtorneå Maud Lundbäck Kalix fr4 Lena Antti Förbund sch ef 22

91

92

93

94

95

96

97

98 Ansökan om bidrag till projektverksamhet Observera! Läs anvisningarna innan nifyller i blanketten LULEÅ Avdelning Näringsliv Länsstyrelsen i Norrbottens län Ansökan skickas till: LULEÅ Statlonsgatan Il LansstvrcIsencbd.lst.se POSTADRESS BESOKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Lnternei Datum Namnunderskr t ( Namnförtydligande L 1,/ ) 4ørena Antti & Gunnel Simu Underskrift av behörig firmatecknare. Bifoga bevis. Namn Telefonnummer E-post Faxnummer LenaAntti Projektledare/kontaktperson Ja Nej (bifoga utlåtande från Skatteverket) Rätt att dra av momsen mr projektets omkostnader? HAPARANDA Postadress Telefonnummer Postnummer och ort Faxnummer Organisationsnummer Arbetsställenummer (CFAR-ar) PlusGironummer Bankgironummer Högskoleförbundet_Östra Norrbotten Storgatan Projektägare Uppgifter om sökande Startdatum: Slutdatum: kr kr Projekttid Sökt belopp från länsstyrelsen Total kostnad fbr projektet Samverkan inom specificerade områden i östra Norrbotten, SÖN Projektets namn Uppgifter om projektet Om ja, ange vilken stödtyp/program: Söker annat stöd mr projektet från Länsstyrelsen Ja D Nej 0 Regionalt projekt 0 Medfinanslering EU D (EU-ansökan bifogas) Norrbotten Länsstyrelsen

99 Länsstyrelsen Norrbotten Proj ektbeskrivning Projektorganisation Beskriv organisationen med avseende på profektiedare, slyrgrupp, referensgrupp etc. Ange även eventuella sam arbetspartners. Projektet har initierats av kommunerna Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertomeå. Projektet leds av en samverkanskoordinator. Arbetet styrs av en styrgrupp bestående av kommunernas kommunstyrelseordflsrande och respektive konimunchef, dvs 8 personer. Regelbundna styrgruppsmöten ca 4 per år hålls och leds i turordning av varje kommun. En handlingsplan utformas där det anges vilka kommunala funktioner! tjänstemän som berörs; dvs vilka arbetsgrupper som formeras och vilka uppdrag dessa har att utföra under givna tider. Referensgrupper formeras där personer från näringslivet ingår för att få in synpunkter och förbättringsförslag inom berörda områden. Bakgrund och problembeskrivning Kommunerna i östra Norrbotten är små när det gäller antal invånare, större företag och därmed skatteintäkter. Det innebär hårda prioriteringar av kommunernas finansiella resurser eftersom dessa är begränsade, men också av kommunernas personella resurser då det kan vara svårt att rekrytera och behålla kompetens inom alla områden som en kommun har i uppdrag att ansvara för. 1 en inte alltför avlägsen framtid är det troligt att många små kommuner kommer att behöva formera större enheter för att kunna genomföra ålagda uppdrag med önskvärd kvalitet, för att minska kostnader för t ex IT system och -licenser och för att vara attraktiva arbetsgivare för nyckelkompetenser med både tillräckligt utmanande arbetsuppgifter och löner. Kommunerna i östra Norrbotten (Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå) ansökte och beviljades medel för ett gemensamt kansli för samverkansfrågor under En rad utredningar genomfördes i projektet benämnt Framtida samverkan - Attraktionskraft Östra Norrbotten med syfte att finna områden för samverkan som skulle innebära sänkta kostnader, höjd kvalitet ochleller höjd attraktionskraft i östra Norrbotten. 15 områden identifierades för samverkan. Till år 2005 hade 5 omsatts i konkreta verksamheter eller projekt. Hälften var fortfarande under utredning eller i avvaktande lägen, 2 områden avfördes. Idag sker samverkan fortfarande inom 2-3 av områdena. 1 en del av områdena värnade kommunerna om egna arbetstillfallen och anställningslösningar som motverkade samverkan. 1 en del fall där samverkan förväntades ske på frivillig basis mellan tjänstemän i kommunerna, rann ambitionerna ut i sanden. Teknikutvecklingen, framför allt IT-tekniken, gör också att förutsättningar förändrades. Slutsatserna från projektet är att det behövs en uttalad vilja av de styrande politikerna att samverka inom angivna områden, det behövs också en drivande kraft; en koordinator eller motsvarande, gärna kommunneutral, som ansvarar för att samverkan initieras och fortgår också över mandatperioderna då beslutsfattare kan komma att bytas ut. Tre möten har genomförts under 2012 (22/5, 10/8, 4/12) där kommunstyrelsernas ordförande och i det närmaste samtliga konimunchefer deltagit med ambitionen att återuppta och fa till stånd långsiktig samverkan inom några gemensamt prioriterade områden. Förutsättningarna har förändrats och tanken är att erfarenheterna från det tidigare projektet används i det nu föreslagna, där det är relevant. Idén är att samverkan

100 Länsstyrelsen Norrbotten begränsas till 3-5 områden för att börja i liten skala, resultatet utvärderas efter en tid och samverkan utvecklas därefter till att om möjligt också omfatta fler områden. Eftersom kommunerna inte har tillräckliga resurser idag för att starta och komma igång med önskad samverkan ansöks därför om medel för ett 2-årigt projekt där en koordinator har till uppgift att säkerställa att samverkan inom specificerade områden initieras och genomförs under projekttiden samt att en modell, ett arbetssätt, utformas för att säkerställa fortsatt långsiktig samverkan. (Underskriven projektbeskrivning har skickats till länsstyrelsen) Syfte och mål Syftet med det här föreslagna projektet är att få till stånd en långsiktig samverkan mellan kommunerna inom specificerade områden för att gemensamt öka möjligheterna att trygga kompetensförsörjning och förutsättningar för framgångrik regional hållbar utveckling i östra Norrbotten. Projektet innebär åtgärder för att skapa förutsättningar för tillväxt i kommunerna. De konkreta målen är Gemensamt IT-system och IT-utvecklare, samverkan i lokal e-förvaltning Gemensamt upphandlingssystem och upphandlare Fungerande långsiktig metod för samordning och samverkan när det gäller kompetensförsörjning av nyckelpersoner bl a inom de sociala nämndernas arbetsområde och speciellt också när det gäller integration av nyanlända Underlag i form av en förstudie om en gemensam nämnd för myndighetsutövning Målgrupp Kommunernas samverkan inom vissa strategiska områden säkerställer effektivisering, kostnadsreduceringar och kompetensförsörjning när det gäller nyckelpositioner i kommunerna. Målgruppen är därför såväl näringsliv som offentlig sektor och kommunmedborgarna, då de kommunala processerna förbättras. Dessutom är ambitionen med projektet att utforma en samverkansmodell, ett arbetssätt, som kan användas av fler kommuner. Aktiviteter/genomförande Projektet beräknas starta 1januari 2013 och pågå i 2 år. En samverkanskoordinator anlitas till en omfattning motsvarande 40% tjänst. Koordinatorns uppgift är att leda projektet och driva arbetet framåt tillsammans med berörda politiker och tjänstemän i de kommunerna. ra Samverkanskoordinatorn utformar en handlingsplan i samråd med styrgruppen med aktiviteter och tidpianer för arbetsgrupper, ansvarar för att nödvändiga möten kommer till stånd och för uppföljningen av dessa. Näringslivsbaserade referensgrupper inom berörda områden involveras. Fyra områden kommer att beröras i denna första fas: 1. Kartläggning av dagens IT-verklighet i varje kommun. Förslag till samordning och rekrytering av en gemensam IT-strateg. Koppling till samordningen i länet; en

101 förvaltning. Ett e-samhälle innebär nya arbetssätt i kommunerna, vilka behöver extra länsövergripande samverkan kommer inom kort att formaliseras via Norrbottens kommunförbund. 1 det här projektet är tanken att komplettera den länsövergripande samverkan med det som kommer att behövas på lokal nivå. Det innebär främst att ha resurser för att ta emot och implementera länets gemensamma arbete kring e support och stöd i implementeringsfasen. Styrgruppsmötena bidrar också till ett förbättrat genomförande då kommunerna kan lära av varann och utvecklas tillsammans. Norrbotten Länsstyre sen kompetens och matcha den mot regionens kompetensförsörjningsbehov. Här ärju ambitionen att arbeta mer aktivt med kartläggning av de nyanländas Ange projektets betydelseför eller påverkan på integration och mångfald Integration Projektet syftar till kompetenshöjning och kompetensförsörjning inom områden som kan påverka den yttre miljön - t ex inom IT-sektorn och plan, bygg- och milj öområdet. Ange projektets betydelse för eller påverkan på den yttre miljön Miljö Ingen särskild. Jämställdhet beaktas vid sammansättning av arbetsgrupper, allt mer viktig att beakta när det gäller kompetensförsörjning i regionen. referensgrupper och styrgrupp - i den mån det går att påverka. Jämställdhet blir också Ange projektets betydelse för eller påverkan påjätnställdhet Jämställdhet Mot slutet av projekttiden görs en utvärdering av projektets resultat och ett förslag till modell eller arbetssätt tas fram för framtida samverkan. områden och tiden är mogen för gemensam nämnd. Det tidigare projektet innehöll många olika delar. Nu är dessa kanaliserade till 4 och kommunerna skulle lättare leva upp till de krav som ställs. Detta kräver förstås det dags att återuppta tråden och genomföra målsättningarna. Förstudien innebär undersöka hur en gemensam myndighetsfunktion skulle vara beskaffad; inriktningen är kompetensförstärkning genom en gemensam nämnd. Jävsituationer skulle minimeras politiska beslut. 1 det tidigare projektet startade ett sådant arbete men lades ner. Nu är förberedelse för en gemensam nämnd till 2015, dvs till nästa mandatperiod. 4. Förstudie om en gemensam nämnd för myndighetsutövning. Uppdraget är att policy och samordning i kompetensförsörjningsfrågor. Speciellt gäller detta också Utformning av modell för regelbundna avstämningar mellan kommunerna, gemensam integrationen av våra nya svenskar. Kartläggning av de nyanlända, dvs vilka kompetenser de besitter och hur vi bäst kan ta vara på det och matcha mot kommunernas kompetensförsörjningsbehov, inte minst när det gäller behoven vid den generationsväxling som står för dörren. 3. Identifiering av kompetensbehov inom, i första hand, sociala nämndens område. gemensam process för upphandling och rekrytering av lämplig kompetens. 2. Genomgång av nuvarande upphandlingssystem i varje kommun. Förslag till

102 Effekterna av samverkan i östra Norrbotten fl5rväntas utmynna i: Förväntat kvalitativt resultat Norrbotten Länsstyrelsen,,:ei. Total finansiering Länsstyrelsen i Norrbottens 1än Kommunernas kontan(a medel Kommunernasegnaarbte O0 Finansiering Totala bokförda kostnader S Extern personn Övriga kostnader Lokalkostnader Investeringar 0 0, 0 0 Indirekta kostnader , Avgår projektintäkter (-) Egenersoi W38 Kostnader År XXX År XXX År XXX Totalt Proj ektbudget rtcc( LctZ ) varför information sannolikt också kommer att spridas via olika medier. implementering inom utpekade områden kommer att vara av allmänintresse i regionen Proj ektrapport upprättas och sprids till intressenter. Projektets resultat och Informationsplan och resultatspridning av uppnådda resultat. dokumentation av arbetet i projektet sker kontinuerligt. 1 projektet ingår en utvärdering 1 projektet ingår implementering inom samverkansområden. Uppföljning och Plan for uppföljning/utvärdering av projektet Fyll i indikatorer på sista sidan i ansökningsblanketten. Förväntat kvantitativt resultat Effektivare processer med höjd kvalitet Reducerade kostnader Helhetssyn och samordnade processer Ökad professionalitet hos beslutsfattare/ledare Kompetensförstärkning inom nyckelfunktioner

103 Övriga kostnader Avgår projektintäkter (-) 0 Offentligt direktfinansierade Totala bokforda nettokostnade Indirekta kostnader Extem personal Lokalkostnader Investeringar 0 Egen personal Finansiering Total kontantfinansiering Total finansiering i Länsstyrelsen Norrbottens län Deltagande kommuner deltagande kommuner) kostnader (direktfinansiering Offentligt direktfinansierade Totala nettokostnader kostnader (direktfinansiering deltagande konununer) nettokostnader (kr) Stödberlttigande bokförda År 2013 År 2014 Totalt

104 ,:_.,_- 4 Länsstyrelsen Norrbotten Indikatorer Individer besökande, antal män besökande, antal kvinnor besökande, antal pojkar besökande, antal flickor 15 deltagare, antal män 15 deltagare, antal kvinnor deltagare, antal pojkar deltagare, antal flickor användare, antal män användare, antal kvinnor användare, antal pojkar användare, antal flickor arb.tillfällen, antal män 2 arb.tillfällen, antal kvinnor arb.tillfällen, antal pojkar arb.tillfällen, antal flickor utbildade, antal män utbildade, antal kvinnor utbildade, antal pojkar utbildade, antal flickor pendlare, antal män pendlare, antal kvinnor resenärer, antal män resenärer, antal kvinnor mentor, antal män mentor, antal kvinnor Objekt gästnätter, antal bäddar, antal kampanj er, antal mässdeltagare, antal deltagare företag, antal evenemang, antal attraktioner, antal aktiviteter, antal certifierade, antal produkter, antal företag, antal nya företag, antal nya företag ledda av kvinnor nya företag ledda av män, antal 4 kommuner, antal prospektering, antal 4 tillämpningar, antal Övriga måttenheter omsättning, kronor försäljning, kronor exportvärde, kronor förädlingsvärde, kronor volym, m3 yta, m2 yta, ha avstånd, km vikt, ton tid, timmar tid, dagar energi, kwh beläggningsgrad, % Typer av som någon sorts dokument 1 förstudie, antal 1 kartläggning, antal 1 utredning, antal 1 metodutveckling, antal 3 handlingsprogram antal policyskapande/strategiåtgärer planering, antal forskningsproj ekt, antal behovsanalys, antal infrastrulcturproj ekt, antal projekt genererar

105

106

107

108

109

110

111

112 Strategi för energieffektivisering Sammanfattning av energiläget året 2012

113 Invånarantal Antal årsanställda

114 Total energianvändning MWh (30,6 GWh) Total kostnad för samtlig energianvändning (kr) , , , , , ,

115 18000 MWh per energibärare 2009, 2011, MWh 2011 MWh 2012 MWh el fjärrvärme biobränsle eldningsolja Blyfri 95 Diesel E85

116 Kommunens energikostnader % 5% 1% 2% 0% 47% 45% el fjärrvärme biobränsle eldningsolja Blyfri 95 Diesel E85

117 1800,0 Kostnad per MWh 1600,0 1400,0 1200,0 Kronor 1000,0 800,0 kr/mwh 2009 kr/mwh 2011 kr/mwh ,0 400,0 200,0 0,0 el fjärrvärme biobränsle eldningsolja Blyfri 95 Diesel E85

118 Pris per fat råolja

Kommunstyrelsens förslag Budget

Kommunstyrelsens förslag Budget 2013-12-02 Kommunstyrelsens förslag Budget 2014-2016 Resultatbudget 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettokostnader, ink löneök -488 797-312 -512 496-522 572 Avskrivningar -23 931-23 931-23 931-23 931

Läs mer

2011 Årsredovisning. VISION Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning

2011 Årsredovisning. VISION Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning OBS Utkast för synpunkter: Årsredovisningen är ännu inte helt komplett. 2011 Årsredovisning 2011-01-01 2011-12-31 VISION Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Förbundets

Läs mer

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda Bilaga 3 Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda Högskoleförbundet Östra Norrbotten, vision: Framgångsrik och hållbar utveckling i östra Norrbotten genom utbildning och forskning.

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden Produktionsenhetsnamnet fylls i här Dnr TN 2014 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Ekonomiperspektivet 3 Ekonomisk redovisning Resultaträkning

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

Delårsrapport. för. januari-september 2015

Delårsrapport. för. januari-september 2015 Delårsrapport för januari-september 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-09-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-09-30 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Månadsuppföljning. Oktober 2012

Månadsuppföljning. Oktober 2012 A Månadsuppföljning Oktober 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31oktober 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS KOMMENTAR Måste tyvärr justera helårsbedömningen från minus 5 mkr till minus 10 mkr. Orsakerna är

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN

Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN 2017-2018 Innehåll Sida Sammanställning Kommunstyrelsens ändringar 2 Resultatbudget, total verksamhet 3 Finansieringsbudget, total verksamhet

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Yvonne Lundin Granskning av delårsrapport 2013 Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1. Ragunda Kommun Revisionsrapport Uppföljning av ekonomi, tertial 1 Ragunda Kommun 12 juni 2015 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 4 Sammanfattning Resultatet för

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2016 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Delårsbokslutsprocessen...3

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Antagen av styrelsen 2015-03-06 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Ansökan om medel... 2 2 Genomförande av aktivitet... 2 3 Redovisning av medel beviljade av styrelsen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN

Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden. Dnr TN Delårsrapport Jan-mar 2014 Trafiknämnden Dnr TN 2014-3 I trafiknämndens delårsbokslut och delårsrapporter redovisas ekonomiperspektivet. Medborgar- och processperspektivet återfinns i den landstingsövergripande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer