Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan 2013. Barn- och utbildningsnämnden"

Transkript

1 Verksamhetsplan 2013 Barn- och utbildningsnämnden

2

3 2 (36) Innehåll Verksamhetsplan och budget Bakgrund... 4 Ekonomiska förutsättningar... 4 Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa... 5 Målområde God ekonomisk hushållning... 8 Uppdrag Kontroll över expansionsprocessen Närhetsområden Organisationsteam Matcha kompetensens i förvaltningen Ersättningssystemet Förbättra administrativa förutsättningarna Utveckla koncerntänk Uppdrag från kommunstyrelsen Tvärsektoriella frågor Likabehandling Internationellt arbete Kvalitetsarbete Ekonomiska ramar och volymer per verksamhet Ekonomi fördelat på verksamhet Nämnden i helhet Gemensam verksamhet Barn- och elevhälsa Förskola Grundskola inklusive fritidshem Gymnasieskola Grund- och gymnasiesärskola Mål och nyckeltal/indikatorer Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa Målområde God ekonomisk hushållning Uppdrag Uppdrag Uppdrag Internkontrollplan barn- och utbildningsnämnden Konkurrensplan Information om bidragsbelopp 2013 till andra kommuner, fristående förskolor och skolor samt pedagogisk omsorg... 33

4 3 (36) SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen SID 3 (36) BUN/2012:277 A51g TJÄNSTESKRIVELSE Verksamhetsplan och budget 2013 Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har med utgångspunkt från Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 med inriktning för 2014 som antagits i kommunstyrelsen preciserat en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar samt inriktnings- och effektmål. Hänsyn har tagits till förändringar i lagstiftning, förändringar i befolkningsstrukturen samt andra omvärldsfaktorer. Kommunfullmäktige har fastställt mål för barn- och utbildningsnämnden inom två av totalt fyra målområden. Inom förskolan är målsättningen att barnen ska känna sig trygga och att rusta barnen för en bra start när de börjar skolan. För grundskolans del är målsättningen att ge eleverna en kunskapsbas så att de blir behöriga till gymnasieskolan och gymnasieskolan ska i sin tur utvecklas så att Solnaeleverna väljer rätt utbildning och slutför den i utsatt tid. Under en överskådlig tid har ett flertal enheter inom barn- och utbildningsnämnden visat obalans i sin budget. Nämnden har därför valt att sätta ett eget mål på nämndnivå; att nå budget i balans på enhetsnivå. För att förbättra förutsättningarna för rektorer och förskolechefer i deras arbete med elever och barn fördelas en större andel av den totala budgeten i barn och elevpengen. Samtidigt tillsätts ett organisationsteam som får i uppgift att stödja enheterna avseende organisation, budgetering och uppföljning. Ersättningssystemet för barn och elever i behov av särskilt stöd förändras. Utgångspunkten är att de extra medel som tillsätts i större utsträckning ska följa det lagstadgade ansvar som ligger på verksamhetscheferna att ta ansvar för alla barn som fått plats i förskolan eller skolan. Medel har reserverats för nämndens ansvar att som huvudman kunna erbjuda plats åt alla Solnas barn och elever utan dröjsmål. Beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer verksamhetsplan och budget 2013, mål och nyckletal, internkontrollplan, uppdrag samt konkurrensplan och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.

5 4 (36) Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden har med utgångspunkt från Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 med inriktning för 2014 som antagits i kommunstyrelsen preciserat en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar samt inriktnings- och effektmål. Hänsyn har tagits till förändringar i lagstiftning, förändringar i befolkningsstrukturen samt andra omvärldsfaktorer. De övergripande inriktningsmålen från kommunstyrelsen anger den inriktning staden strävar efter att uppnå. För barn- och utbildningsnämnden innebär det dels att uppdragets fokus i verksamhetsplan 2013 ska ligga på att ge barn och elever bättre förutsättningar att utvecklas och nå kunskapsmålen dels att uppdraget ska ske med god ekonomisk hushållning. Inom förskolan är målsättningen att barnen ska känna sig trygga och att rusta barnen för en bra start när de börjar skolan. Barnen ska genom språklig stimulans i en trygg miljö förberedas för att nå kunskapsmålen i skolan. Förskoleverksamheten ska vara kostnadseffektiv och av god kvalité vilket för de kommunala förskolorna innebär att de ska minska personaltätheten så att de hamnar på nivå med övriga länet. Tillgången på utbildad personal ska vara god för att behålla kvaliteten i verksamheten För grundskolans del är målsättningen att ge eleverna en kunskapsbas så att de blir behöriga till gymnasieskolan. Även eleverna ska känna sig trygga i skolmiljön och de ska tydligt veta vad som förväntas av dem för att nå nästa nivå i kunskapsmålen. Bedömningen i skolan ska vara likvärdig. Skolans verksamhet ska vara kostnadseffektiv och utföras med god kvalité. Gymnasieskolan ska enligt målet utvecklas så att Solnaeleverna väljer rätt utbildning och slutför den. Utbildningen på gymnasiet ska vara av god kvalité, ge eleverna behörighet till högre studier och utföras på ett kostnadseffektivt sätt. Barn- och utbildningsnämnden har fått i uppdrag att utreda möjligheten att ta över beställaransvaret för fritidsverksamheten för barn i åldrarna år från Kultur- och fritidsförvaltningen. Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna som kommunstyrelsen i juni givit barn- och utbildningsnämnden är: Uppräkning av ramarna med 1 procent som kompensation för löne- och prisutveckling Volymberäknad ram där hänsyn tagits till demografiska förändringar Kompensation för kapitalkostnader som uppkommer med anledning av investeringar i förskolor och skolor Nämnden ska frigöra 5 mkr genom att anpassa personalvolymerna och kostnaderna i förskola till genomsnittet i Stockholms län. Internräntan sänks Arbetsgivaravgiften för ungdomar sänks.

6 5 (36) Förutsättningar som hanteras i samarbete med andra förvaltningar/nämnder och berör barn- och utbildningsnämnden Stadsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att göra en översyn av stadens fastighetsbestånd för att kunna nå en godtagbar och långsiktig underhållsnivå. Stadsbyggnadsnämnden har också fått en riktad satsning på 14 mkr för att fortsätta satsningen på upprustning av förskole- och skollokaler. Stadsledningen och stadsbyggnadsförvaltningen se över lokalutnyttjandet för att möjliggöra en effektivare lokalanvändning. Arbetet ska inkludera en strategi för hyressättningen. Kommunstyrelsen har i uppdrag att göra en översyn av stadens organisation för administrativa stödprocesser i syfte att genomföra nödvändiga förändringar för att säkerställa kompetens och effektivitet. Tillsammans med kultur- och fritidsnämnden ska nämnden utreda samverkan avseende fritidshem med inriktning att överföra beställaransvaret för verksamheten till barn- och utbildningsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden ska anpassa sin verksamhet som barn- och utbildningsnämnden beställer till verksamheternas faktiska behov. Tillkommande ekonomiska förutsättningarna som kommunfullmäktige i november givit barn- och utbildningsnämnden är: Volymberäknad ram där hänsyn tagits till den senaste befolkningsprognosen från september Kompensation för nytt löneavtal för lärare 3 mkr. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan och budget 2013 Barn- och utbildningsnämndens uppdrag är att bedriva förskolor och skolor utifrån de nationella uppdraget som förtydligas i de nationella styrdokumenten. Vidare är det nämndens uppdrag att verkställa det nationella uppdraget inom den av kommunfullmäktige givna ramen. Det innebär att nämnden måste följa verksamheternas måluppfyllelse avseende läroplan för förskola, grundskola och gymnasium men också se till att verksamheterna är kostnadseffektiva. När det gäller förskolan har nämnden ett tillsynsansvar för de fristående verksamheter som bedrivs. För grundskola, fritidshem och gymnasieskola har nämnden enbart rätt till insyn i de fristående verksamheterna. Förskolor och skolor planerar, följer upp och utvecklar verksamheten i sitt systematiska kvalitetsarbete utifrån de nationella läroplanernas rubriker och redovisar där måluppfyllelsen i relation till de nationella målen. Ramen de har att förhålla sig till är i princip given i barn- och elevpengen. Analysen av verksamheternas nationella måluppfyllelse ligger sedan till grund för vad nämnden som helhet behöver fokusera på och bidrar till att bereda de kommunala prioriteringarna. Förvaltning arbetar i sitt systematiska kvalitetsarbete med uppföljning av de kommunala prioriteringarna och de nationella målen och rapporterar till nämnden under löpande verksamhetsår samt i kvalitets- och årsredovisningen. Kommunstyrelsen har fastställt mål för barn- och utbildningsnämnden inom två av totalt fyra målområden. Målområde Trygghet och lärande för solnabornas bästa Solna ska vara en stad som ger solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar och delta i samhällslivet. Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Den omsorg som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för

7 6 (36) solnabor, som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn och ungdomar kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Kunskap och lärande ska uppmuntras och värderas högt. Inriktningsmål Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Effektmål/Förskolan Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som är väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka. Nyckeltal/Indikator Andelen förskolebarn i Solnas kommunala och fristående förskolor som känner sig trygga i förskolan. Andel förskoleplatser i Solnas kommunala och fristående förskolor där dokumentation sker av barnens individuella utveckling och lärande. Andel förskoleplatser i Solnas kommunala och fristående förskolor där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin. Förskolan lägger grunden till ett livslångt lärande och har avgörande betydelse för barnets utveckling och lärande. För att förbereda barnen för övergången till skolan fokuserar förskolan på barnens språkutveckling. Inom förskolan erbjuds många olika sätt för barn att uttrycka sina tankar och känslor, öva sina färdigheter och uttrycksvägar. Förskolan stimulerar barns utveckling genom ett brett utbud av aktiviteter i sin dagliga verksamhet t.ex. sång, dans, drama och skapande verksamhet. Miljön ska tydligt inbjuda till aktiviteter som barn blir intresserade av och som utmanar deras kunskaper och väcker lust och nyfikenhet. Så även när det gäller det talade språket. Barn med alla sina olika bakgrunder och behov kommer till förskolan. Oavsett om de har funktionshinder, annat modersmål eller koncentrationssvårigheter är de integrerade i de vanliga verksamheterna. Oavsett bakgrund och behov ska alla barn känna sig trygga i förskolan vilket innebär att verksamheten ständigt måste anpassa sig för att möta alla barns behov. Att få känna sig delaktig i en grupp är betydelsefullt för alla. Förskolans arbete med att stimulera barnens språkutveckling kommer att mätas i en språkscreening när barnen börjat förskoleklass. Screeningen är ett verktyg för att kunna anpassa aktiviteterna i förskoleklass och skola till varje elevs behov. Att tidigt i ett barns utveckling ha kunskap om hur just det barnet behöver tränas och stimuleras ökar möjligheterna till god måluppfyllelse under resterande utbildningstid. Förskolans systematiska kvalitetsarbete med dokumentation av varje barns utveckling och lärande som grund är utgångspunkten för den ständiga anpassning av verksamheten som pågår. En av de största utmaningarna för varje arbetslag inom förskolan är att ständigt pröva nya former för sitt arbete i strävan att stimulera och utmana alla barn i förskolan oavsett tidigare erfarenheter och bakgrund. Att säkra varje barns trygghet och delaktighet och att involvera föräldrarna i detta arbete kräver engagemang och struktur. Fokus läggs på att utveckla dokumentationen av barnets individuella utveckling och lärande samt att utveckla formerna för föräldradialog. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att kartlägga behovet av barnomsorg under kvällar, nätter och helger.

8 7 (36) Effektmål/Grundskolan Andelen elever i Solnas kommunala och fristående skolor som är behöriga till gymnasieskolan ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. Nyckeltal/Indikator Andelen elever som anger att de känner sig trygga i grundskolans åk 3, åk 5 och åk 8. Andelen elever i grundskolans åk 3, åk 5 och åk 8 som anger att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i svenska i åk 3, åk 6 och åk 9. Andelen elever som uppnår minst godkänt på nationella provet i matematik i åk 3, åk 6 och åk 9. Andelen elever som uppnår målen i samtlig ämnen i åk 9. Arbetet med förbättrad måluppfyllelse och ökad trivsel och trygghet är högst prioriterat under 2013, för att garantera att alla Solnas elever oberoende av förutsättningar, erfarenheter och behov får utmaningar och stöd som är adekvata för just den eleven. Det kommer att fortsätta krävas åtgärder på flera nivåer och områden under året och långsiktigt. Under verksamhetsåret kommer nämnden att fortsätta det långsiktiga arbetet med implementering av de styrdokument som infördes under I det arbetet ingår bland annat en fortsättning på de kompetensutvecklingsinsatser för likvärdig bedömning som har inletts under 2012, liksom stadens ämnesnätverk för samtliga skolämnen där lärare från stadens samtliga skolor deltar. Inom ramen för detta forum pågår också stadens utvecklingsarbete för tydliggjord pedagogisk planering, med avsikten att öka förståelsen för undervisningens mål hos vårdnadshavare och i synnerhet elever. I ämnesnätverket för ämnet svenska läggs också ett särskilt fokus på elevernas läsförståelse, utifrån de sjunkande resultat som iakttogs under Arbetet med likvärdig bedömning innebär att skapa förutsättningar som leder till ökad samsyn och samstämmighet mellan mål, undervisning, kunskapskrav och bedömning. Pedagogernas tolkning av bedömningsgrunderna ska vara likvärdiga i så stor utsträckning som möjligt. För att ytterligare garantera likvärdigheten i bedömning och betygssäkerhet kommer arbetet med att samverka på och mellan skolor kring bedömning av nationella prov att vidareutvecklas. Det inkluderingsarbete som pågått i Solna fortsätter under året, och inrymmer bland annat ett arbete med effektiviserade sätt att arbeta med elevers åtgärdsprogram och en översyn över stadens särskilda undervisningsgrupper. Arbetet med att omfördela ekonomiska och personella resurser för elever i behov av särskilt stöd från central förvaltning till rektor, som enligt skollagen har besluts- och genomförandeansvar, fortsätter också under året. Projektet med klassrummens basutrustning fortsätter. Flera skolor ligger i startgroparna för ett pilotarbete avseende införande av läsplattor och andra digitala verktyg för både lärare och elever, och under året kommer en ny lärplattform att upphandlas och införas. Den satsning på pedagogers kompetensutveckling i praktisk IT- och mediekompetens,

9 8 (36) PIM, som har genomförts under flera år går under 2013 in i sitt slutskede, med målet att alla Solnas pedagoger ska vara examinerade i kursen. De pedagogiska effekterna av nämndens särskilda peng utifrån vårdnadshavares utbildningsnivå är svåra att bedöma efter så kort tid. Effekterna för elevernas kunskapsutveckling kommer att följas kontinuerligt och långsiktigt. Inför 2013 har anslaget som fördelas enligt föräldraras utbildningsnivå dubblerats för att öka förutsättningarna för likvärdig utbildning. Effektmål/Gymnasieskolan Andelen folkbokförda Solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. Nyckeltal/Indikator Andelen elever på Solna Gymnasium med grundläggande behörighet till högre studier. Andelen folkbokförda Solnaelever med grundläggande behörighet till högre studier. Utvecklingen mot effektmålet har varit positiv under det senaste året. För fortsatt positiv utveckling arbetar Solna Gymnasium aktivt och långsiktigt för att garantera att varje elev oberoende av förutsättningar, erfarenheter och behov får utmaningar och stöd som är adekvata för just den eleven. I stadens inkluderingsarbete är Solna Gymnasium i högsta grad involverade, liksom i utvecklingsarbetet avseende åtgärdsprogram. Solna gymnasiums utvecklade former för särskilt stöd fortgår, och skolan har också en jämfört med riket hög andel specialpedagoger. Arbetet med ytterligare kvalitetsutveckling av Solna Gymnasiums idrottsprofiler är ett viktigt led i att nå än mer förbättrade resultat, liksom samarbetet med högskolor och universitet, samt som en del av arbetet mot entreprenörskap och entreprenöriellt lärande samarbetet med näringsliv. Utvecklingsarbetet med införande lokala nätverk, läsplattor och andra digitala verktyg för både lärare och elever har hög prioritet under året. För att garantera att eleverna har adekvata kunskaper för den gymnasieutbildning de väljer pågår under året och kontinuerligt ett utvecklingsarbete för förbättrade kunskapsresultat i grundskolan, och dessutom ett arbete med att säkra bedömaröverensstämmelsen för att garantera rättvisande betygssättning. Ett nätverksarbete för studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan har inletts, och kommer att genomföras under Syftet är att bidra till att eleverna gör väl avvägda utbildningsval inför gymnasiet och vidare, för att öka andelen elever som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år efter avslutad grundskola. Målområde God ekonomisk hushållning Solna ska vara en stad med en långsiktigt hållbar ekonomi. Staden ska ta ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Det ställer krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständig prioritering, effektivisering och förnyelse av verksamheterna.

10 9 (36) Inriktningsmål Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Effektmål (alla nämnder) Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. Nyckeltal Procentuell avvikelse jämfört med strukturkostnaden för förskola och skolbarnsomsorg. Rangordning av Sveriges 290 kommuner. Procentuell avvikelse jämfört med strukturkostnaden för grundskola. Rangordning av Sveriges 290 kommuner. Procentuell avvikelse jämfört med strukturkostnaden för gymnasieskola. Rangordning av Sveriges 290 kommuner. Antal barn i förskolan per årsarbetare. Antal elever i grundskolan per lärare. BUN:s sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid i förhållande till genomsnittet i Stockholms län I kommunstyrelsens budgetförlag 2013 ingår en riktad besparing på 5 mkr i syfte att anpassa personaltätheten i förskolan till genomsnittet i Stockholmslän. Enligt skollagen har föräldralediga och arbetssökande rätt till 15 timmar vistelsetid i förskolan per vecka. I Solna erbjuds i dagsläget vårdnadshavarna till dessa barn 30 timmars vistelsetid per vecka. En åtgärd för att förbättra förutsättningarna för enheterna att behålla kvalitén, samtidigt som kostnadseffektiviteten förbättras, är att begränsa tiden för barn till föräldralediga och arbetssökande på förskolan, pedagogisk omsorg och i fritidshemmen. Från och med begränsas tiden till att följa skolans läsår med 30 timmar per lovfri vecka och lagstadgad rätt, 15 timmar per vecka (3 timmar per dag), resterande del av året. Det innebär att barn till föräldralediga och arbetssökande har lagstadgad rätt till förskola under sommarlov, höstlov, jullov, sportlov och påsklov samt övriga klämdagar och 30 timmar per vecka övrig tid. För arbetssökande kan begränsningen till 3 timmar per dag tillfälligt förändras efter samråd med förskolechef. Inom skolans verksamhetsområde utökas anslaget för extra peng utifrån föräldrars utbildningsnivå från nuvarande 7 mkr till 14,6 mkr. Syftet är att ge alla skolor lika förutsättningar att vara kostnadseffektiva samtidigt som de behåller god kvalité. Effektmål (alla nämnder) Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka till minst nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökning år Nyckeltal/indikatorer Medborgarnas nöjdhet med Solnas bemötande och tillgänglighet. Medborgarnas nöjdhet med förskolan i Solna. Medborgarnas nöjdhet med grundskolan i Solna. Medborgarnas nöjdhet med gymnasieskolan i Solna. Andelen lärare i Solnas kommunala och fristående förskolor som har pedagogisk högskoleutbildning.

11 10 (36) Andelen lärare i Solnas kommunala och fristående grundskolor som har pedagogisk högskoleutbildning. Andelen lärare i Solna gymnasium som har pedagogisk högskoleutbildning. Andelen anställda i Solnas kommunala och fristående fritidshem som har pedagogisk högskoleutbildning. BUN:s medarbetares engagemang i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. BUN:s sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid i förhållande till genomsnittet i Stockholms län. Barn- och utbildningsnämnden har förstärkt sin externa kommunikation. Bland annat genom att starta BUF-direkt, en medborgarservice per telefon som är öppen alla dagar. Under 2013 kommer e-tjänsten för förskola och skola att utvecklas. Lärplattform kommer att implementeras under 2013 för att förstärka dialogen med vårdnadshavare och elever. Effektmål (alla nämnder) Solna stads medarbetares engagemang ska minst vara index 65 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. Nyckeltal/Indikatorer Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Jag är insatt i min arbetsplats mål BUN:s sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid i förhållande till genomsnittet i Stockholms län och 2013 satsar nämnden på förstärkt internkommunikation för att öppna för en utökad dialog med alla medarbetare. Till exempel skickar förvaltningschefen informationsbrev till alla medarbetare. En grupp från centralförvaltning besöker alla enheters arbetsplatsträffar för att tydliggöra nämndens uppdrag och mål samt att lyssna på verksamheternas synpunkter. Nämndmål Alla resultatenheter inom BUN:s verksamhet ska ha sin årliga budget i balans. Nyckeltal/Indikator Prognostiserad resultatenhetsavvikelse per månad En avgörande förutsättning för att en enhet, en förskola eller en skola, ska kunna utveckla sin pedagogiska verksamhet är att ha en budget i balans. Under en överskådlig tid har ett flertal enheter inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet visat obalans i sin budget. I delårsrapporten per augusti 2012 redogjorde förvaltningen för vilka åtgärder som vidtagits för att försöka vända den negativa trenden. Det kunde konstateras att dessa åtgärder inte haft någon effekt. Barn- och utbildningsnämnden har därför valt att sätta ett eget mål på nämndnivå inför 2013 om budget i balans på enhetsnivå. Aktiviteterna som planeras avser att på olika sätt stödja enheterna i sin budgetering och anpassning av verksamheterna för att nå budget i balans har stadsbyggnadsförvaltningen aviserat en preliminär hyreshöjning med 1,2 procent vilket är ytterligare en faktor att ta hänsyn till när enheterna lägger sina budgetar.

12 11 (36) Lärarfackens avtal innebär en löneökning utöver prognos redan under 2012 och kommer att påverka kostnaderna även Det kan konstateras att nämnden fått kompensation för det nya läraravtalet med 3 mkr. Uppdrag Kontroll över expansionsprocessen Solna har en befolkningsprognos som på längre sikt pekar uppåt samtidigt som den på kort sikt kan förändras på grund av utomliggande faktorer t.ex. att nybyggnation av bostäder bromsas upp p.g.a. oroligheter i världen. Den samlade bilden är att skolor och förskolor i Solna behöver vara rustade för att snabbt kunna bereda plats åt fler barn och elever och snabbt kunna krympa. Under 2013 ska det bli lättare för verksamhetscheferna att anpassa sina lokaler efter behov. Arbetet med att förtydliga processen kring att hyra nya lokaler av staden samt att säga upp lokaler som inte behövs pågår. Det ska bli lättare att läsa av förskolekön. Förskolecheferna ska få centralt stöd för att göra korrekta bedömningar av antal barn som söker plats under kommande verksamhetsår. När det gäller elever i skolan har förvaltningen redan en fungerande process kring de barn som ska börja förskoleklass men det centrala stödet behöver utvecklas när det gäller att tolka de äldre barnens flyttmönster mellan skolor. Samlat innebär det att verksamheterna ska ha mer träffsäkra underlag för sin budgetering samt få stöd att utveckla verksamheten. Närhetsområden I dagsläget är Solna uppdelat i närhetsområden. Syftet med närhetsområdena är dels att fördela ansvaret för skolpliktsbevakningen på rektor dels att tillhörigheten till en skola till viss del är förutsägbar för vårdnadshavare. Nämnden kommer att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att bättre anpassa antalet sökande elever varje läsår till skolornas kapacitet som en åtgärd för att kunna nyttja totala skolkapaciteten effektivt. För att kunna driva skolverksamhet som är av god kvalité och kostnadseffektiv inom den av kommunstyrelsen givna ramen krävs ett maximerat lokalnyttjande. Organisationsteam För att förbättra förutsättningarna för rektorer och förskolechefer i deras arbete med elever och barn fördelas en större andel av den totala budgeten i barn och elevpengen. Samtidigt tillsätter central förvaltning ett organisationsteam som får i uppgift att stödja enheterna avseende organisation och budgetering och budgetuppföljning. Teamet består av en personalkonsult, ekonom och en organisationskonsult. Tanken är att enhetscheferna ska kunna få en snabb och kontinuerlig återkoppling gällande aktiviteter för en balanserad budget på den egna enheten. Matcha kompetensens i förvaltningen Utmaningarna under 2013 och framåt är att möta kravet på behörig personal och ämneskompetens. Behörigheten bland pedagoger i Solna ligger lågt i förhållande till riket vilket är en trend som delas med kommunerna i Stockholms län. Att rätt kompetens ska finnas på rätt plats är ytterligare en utmaning. Angränsande kommuner påtalar faktum att pensionsavgångar kommer att påverka kompetensförsörjningen på sikt. En annan osäkerhetsfaktor som påverkar kompetensförsörjningen i framtiden är lönerörelsen. Lärarfacken annonserar krav på betydligt högre löner för sina medlemmar, vilket kommer att innebära att konkurrensen om behöriga lärare tätnar ytterligare i länet.

13 12 (36) Det pågår en central kartläggning som ska ligga till grund för beslut om kompetensutvecklingsinsatser och rekryteringsbehov. Ett centralt arbete kring lönesättning har påbörjats och kommer att slå igenom fullt ut under Statistiken om sjukfrånvaron vittnar om att det behövs utvecklingsåtgärder för att medarbetarna ska bli frisknärvarande. Arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare är centralt för att behålla och rekrytera personal till förvaltningen. En lägre sjukfrånvaro kommer också att väsentligt bidra till enheternas möjlighet att nå budget i balans. Ersättningssystemet Som tidigare nämnts kommer ersättningssystemet för barn och elever i behov av särskilt stöd förändras. Utgångspunkten är att de extra medel som behövs för att utforma stödet i större utsträckning ska följa det lagstadgade ansvar som ligger på verksamhetscheferna. Rektor och förskolechef har enligt skollagen ansvar för alla elever och barn som fått plats i skolan eller förskolan. En del av de medel som tidigare administrerats inom Resursenheten som tilläggsbelopp kommer att delas ut i barn- och elevpengen. Administrationen kommer på så sätt att minska för verksamhetscheferna samtidigt som de ges större rådighet i beslutande av ändamålsenliga åtgärder på individ och gruppnivå. Till exempel genom att i större utsträckning erbjuda elever möjlighet att gå kvar i Solnas skolor i stället för att få en placering utanför kommunen Förbättra administrativa förutsättningarna Arbetet med att förbättra förutsättningarna för pedagogerna fortsätter. Redan i verksamhetsplan 2012 sattes ett antal uppdrag för att förbättra de administrativa förutsättningarna för personalen ute i verksamheterna. Implementering av lärplattform, datorlösning 1-1 för pedagoger, uppkopplingar i förskolan, utrusta skolorna med basklassrum löper på enligt plan. Under 2012 har också en central kundservice, BUF direkt, tillkommit för att avlasta enheterna i kontakten med medborgarna. Inför 2013 har investeringsmedel äskats för införande av kompetensstyrningssystem för att kunna följa lärarnas behörighet, uppgradering av e-tjänst för förskola och skola så att föräldrarna lättare ska kunna välja förskola och förskoleklass och för att enheterna ska kunna följa sitt söktryck samt för frånvaroverktyg kopplat till elevhanteringssystemet. Utveckla koncerntänk Rektorer och förskolechefer har identifierat områden där utökade samarbeten kan leda till kostnadseffektiviseringar. Det kan handla om gemensamma inköp, gemensamma stödfunktioner i form av vaktmästarnätverk, gemensamma vikarielistor. Samordning inom koncernen för att dra administrativa och ekonomiska fördelar utförs inom ramen för barn- och elevpeng och avser enbart de kommunala enheterna. Åtgärder som avses kan bl.a. vara att upprätta avtalskataloger, solidariskt dela på vissa extraordinära kostnader samt samordna större rekryteringsinsatser. Uppdrag från kommunstyrelsen Beställaransvar för fritidsklubbarna processas tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen under hösten Utgångspunkten för barn- och utbildningsnämndens beställning är att fritidsklubbarnas arbete ska vara stödjande för elevens måluppfyllelse utifrån de nationella målen i läroplanen. Det innebär bland annat att varje elev ska ha en individuell utvecklingsplan där elevens sociala utveckling följs. Förutsättningen för en ökad måluppfyllelse för eleverna är ett nära samarbete mellan skola och fritidsklubb och trygga övergångar mellan fri-

14 13 (36) tidshems- och fritidsklubbsverksamheterna. För att kvaliteten ska vara god och verksamheten kostnadseffektiv krävs pedagogisk kompetens och god kännedom om grundskolans styrdokument. Tvärsektoriella frågor Likabehandling Pedagogernas roll som förebilder och normgivare hur de bemöter barnen och eleverna har stor betydelse och påverkan på hur andra barn och elever bemöter sina jämnåriga. Det behövs handledning, reflektion och eftertanke för att klara uppgiften. Barn- och utbildningsnämnden strävar efter att barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personalen har tillräcklig kompetens för detta. En åtgärd är att fördela en del av tilläggsbeloppet i barn- och elevpengen samtidigt som ett arbete kring förhållningssätt och likabehandling startar i chefsgrupperna för rektorer och förskolechefer. Ett kompetensutvecklingsprogram ska upprättas. Internationellt arbete När barn och elever får möta människor från olika kulturer ökar samsyn, tolerans, ömsesidig respekt och gemenskap. Att arbeta för ett hållbart Europa genom kunskapsutbyte och miljömedvetna arbetssätt möjliggör att tillvarata våra gemensamma resurser. Syftet och de förväntade effekterna av att utbyta värdefulla erfarenheter via kunskapsutbyten med Europa och världen är att utveckla barn, elever och lärares kunnande om hela Europa. Internationella kontakter ökas via olika EU-projekt och stimulerar elevernas intresse för att studera andra språk och kulturer. De yngsta barnen får tidigt lära sig att relatera till andra barn, med olika ursprung, när pedagogerna föregår som goda exempel. Kvalitetsarbete Nämnden ska under 2013 utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren kan förvänta sig av staden. Arbetet kommer att förankras i hela förvaltningen och ske i samverkan med kommunstyrelsen. Det pågående systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom förvaltningen kommer att utvecklas vidare under Närmast ska alla enheters ledningsgrupper besökas av central förvaltning för att förankra systematiken i kvalitetsarbetet och för att alla 1200 medarbetare ska bli delaktiga i den systematiska uppföljningen. Grunden till ett gott systematiskt arbete inom förskola och skola är uppföljningen och dokumentationen av det enskilda barnet och elevens kunskapsutveckling.

15 14 (36) Ekonomiska ramar och volymer per verksamhet 2013 Ekonomi fördelat på verksamhet Nämnden i helhet Belopp i tkr intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto Gemensam verksamhet Barn- och elevhälsa/resursenheten Förskoleverksamhet Grundskoleverksamhet Gymnasieverksamhet Gymnasiesärskola Obligatorisk särskola Summa Huvudsakliga förändringar jämfört med budget 2012 Ökade volymer (befolkningsprognos per september 2012) 5 mkr riktad besparing för att anpassa personaltätheten inom förskolan till genomsnittet i Stockholms län Resursenheten upplöses och merparten fördelas Delar av tilläggsbeloppet läggs i peng Färre introduktionsklasser Färre särskilda undervisningsgrupper Särskild peng för svenska som andra språk fördelas i vanlig peng Medel för modersmål inom förskolan läggs i peng Uppräkning av peng Utökat bidrag fördelas utifrån föräldrars utbildningsnivå Medel reserveras under Gemensam verksamhet för huvudmannaansvaret att alltid kunna bereda barn och ungdomar plats i verksamhet Kompensation för nytt löneavtal för lärare Konsekvensbeskrivning Antalet barn per personal ska öka från 5,4 till 5,5. Åtgärden kommer innebära att arbetsbelastningen i Solnas förskolor kommer att bli lika hög som genomsnittet för Stockholmslän. Medel för modersmål läggs i peng vilket innebär att den centrala finansieringen av modersmålslärare försvinner. Det blir istället varje förskoleenhets uppdrag att se till att barnen får det modersmålsstöd de har rätt till.

16 15 (36) Gemensam verksamhet Intäkter Kostnadeder Netto Intäkter Kostna- Netto Nämnd Administration Övertalig personal IT-kostnader Pim Övrigt Huvudmannaansvaret Impl ny skollag o reformer Intäkter Summa Huvudsakliga förändringar jämfört med budget 2012 Tjänster från Resursavdelningen har fördelats till Gemensam verksamhet Anslaget för IT-kostnader har räknats upp för att täcka kostnaderna för verksamhetssystemen Medel har reserverats för att hantera nämndens ansvar att som huvudman kunna hantera att enheter både måste växa och krympa utifrån barn- och elevers flyttmönster Barn- och elevhälsa Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Tilläggsbelopp förskola Tilläggsbelopp grundskola Tilläggsbelopp gymnasieskola Administration och övrigt Psykologer Skolläkare Ungdomsmottagning Nybodaskolan Resursenheten har upplösts och tilläggsbeloppen tillförts respektive verksamhet. Under rubriken psykologer ingick 2012 även resurspedagoger. Dessa har i budget 2013 fördelats till verksamhetsområde förskola och grundskola. I avdelningen för barn- och elevhälsa ingår kostnader för psykologer, skolläkare, samordning av skolsköterskor samt ungdomsmottagning. Ungdomsmottagningens verksamhet riktas till ungdomar mellan 12 och 22 år. Nybodaskolan är egen enhet inom verksamhetsområde grundskola.

17 16 (36) Förskola Fördelning av budget Förskola belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Peng barn 1-2 år Peng barn 3 år Peng barn 4-5 år Öppen förskola Lokalersättning Pysslingen Volymbuffert Övriga kostnader Modersmål Förskolelyftet Från Resursenheten avs köpta platser och tilläggsbelopp samt resor Vårdnadsbidrag Föräldraavgifter Statsbidrag Summa Huvudsakliga förändringar jämfört med budget 2012 Ökade volymer (befolkningsprognos per september 2012) Kompensation för nytt löneavtal för lärare Tilläggsbelopp samt anslag för köpta specialplatser tillförs förskolan från Resursenheten. Del av tilläggsbeloppet ingår i peng. Resterande del av tilläggsbeloppet för barn med extraordinära behov reserveras för tilldelning under budgetåret. Anslaget för modermål under förskolan läggs i peng Peng för 1-2 åringar och 4-5 åringar räknas upp med 1 % för tillskott av tilläggsbelopp och nytt löneavtal för lärare. Peng för 3-åringar är oförändrad. 5 mkr riktad besparing för att nå en personaltäthet på 5,5 barn per årsarbetare. Volymbuffert flyttad till Gemensam verksamhet som en del av medel för huvudmannaansvaret

18 17 (36) Pengbelopp Förskolepeng belopp i kr Kommunal regi Enskild regi Kommunal regi Enskild regi Fsk 1-2 år heltid kr kr kr kr Fsk 1-2 år deltid kr kr kr kr Fsk 3 år heltid kr kr kr kr Fsk 3 år deltid kr kr kr kr Fsk 4-5 år heltid kr kr kr kr Fsk 4-5 år deltid kr kr kr kr Ped oms 1-2 år heltid kr kr kr kr Ped oms 1-2 år deltid kr kr kr kr Ped oms 3 år heltid kr kr kr kr Ped oms 3 år deltid kr kr kr kr Ped oms 4-5 år heltid kr kr kr kr Ped oms 4-5 år deltid kr kr kr kr Allmän fsk 3-5 år kr kr kr kr Volymer Antal barn vårtermin hösttermin årssnitt vårtermin hösttermin årssnitt 1-2 år år år Summa

19 18 (36) Grundskola inklusive fritidshem Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Peng förskoleklass Peng år Pen år Peng år Peng fritidshem förskoleklass Peng fritidshem år Specialskolor inkl Nybodaskolan Från Resursenheten avs köpta platser och tilläggsbelopp samt resor Introduktionsklasser Kompetensutveckling Ny resursfördelningsmodell Skoldatatek Övriga kostnader Modersmål Statsbidrag Interkommunala ersättningar Föräldraavgifter Int övrigt Summa Huvudsakliga förändringar jämfört med budget 2012 Ökade volymer (befolkningsprognos per september 2012) Kompensation för nytt löneavtal för lärare Tilläggsbelopp samt anslag för köpta specialplatser tillförs grundskolan från Resursenheten. Del av tilläggsbeloppet ingår i peng. Resterande del av tilläggsbeloppet för elever med extraordinära behov reserveras för tilldelning under budgetåret. Peng för grundskola uppräknad med 2,5 procent för tillskott av tilläggsbelopp och nytt löneavtal för lärare. Peng för fritidshem förskoleklass t.o.m. åk 3 uppräknad med 1,5 procent Anslag för svenska som andra språk och studiehandledning ingår i peng Färre introduktionsklasser och färre kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper Peng utifrån föräldrars utbildningsnivå ökar Nybodaskolan tillförs Grundskolan från Resursenheten

20 19 (36) Pengbelopp Kommunal regi Fristående skolor Förskoleklasspeng kr kr kr kr År kr kr kr kr År kr kr kr kr År kr kr kr kr Fritidshem förskoleklass kr kr kr kr Fritidshem år kr kr kr kr Svenska som andra språk kr kr Modersmål kr kr kr kr Studiehandledning kr kr Peng utifrån föräldrars utbildningsnivå Inför budgetår 2013 fastställs belopp för extra peng för föräldrars utbildningsnivå. Under året fördelas cirka 14,6 mkr. Belopp under kr delas inte ut utan fördelas på de skolor som bäst behöver kompensation för att ges bättre förutsättningar att nå måluppfyllelse. Extra bidrag kan utgå till alla skolor i Solna både fristående och kommunala en ligt det regelverk som Barn- och utbildningsnämnden fastställde 2012 Alfaskolan Bagartorpsskolan Bergshamraskolan Ekensbergsskolan Fridhemsskolan Granbackaskolan Råsunda Skytteholm Spanska skolan Tallbackaskolan Vittra Peng/barn 0 kr kr 0 kr 0 kr kr kr kr kr kr kr 0 kr

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Budget och verksamhetsplan 2015 2017

Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning 2015-01-20 Budget och verksamhetsplan 2015 2017 Verksamhetsområde Bildning Innehållsförteckning Organisation Verksamhetsmål och aktiviteter

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au 2015-02-18 Plats och tid Beslutande ledamöter Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 Lena Gerby (M), ordförande Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Hanna

Läs mer

Barn och elevpeng 2015

Barn och elevpeng 2015 Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitets- och årsredovisning 2013

Kvalitets- och årsredovisning 2013 SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-02-28 SID 1 (29) BUN/2014:138 TJÄNSTESKRIVELSE Kvalitets- och årsredovisning 2013 Sammanfattning Nämnden fattade inför 2013 beslut om en budget i balans

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola

Bidrag till enskild verksamhet; förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola Datum 2015-01-14 Diarienummer Förvaltningsområde Lärande Christina Halling, vikarierande ekonom Tel: 0304-33 41 82 E-post: christina.halling@orust.se Delegeringsbeslut Bidrag till enskild verksamhet; förskola,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016 Barn- och utbildningsnämnden 2015-04-07 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Rev. 2015-04-13 BUN/2015:156 Ledningsgruppen Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015

Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015 Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015 2014-12-11 Prioriterade områden 1. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet Åtaganden: 1. Vi ska arbeta med ett ansvarstagande förhållningssätt 2. Åtgärder

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013 Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013 Sidan 3 av 33 Ärende 1 Sidan 4 av 33 Sidan 5 av 33 Utbildningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karin Soffiantini-Yildiz 2013-10-17

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande: Gun Eriksson (S) Förvaltningschef: Hans Åhnberg Rambudget 2010 Bokslut 2008 Budget 2009 Ram- Preliminär budgetram 2010 Verksamhet Kost Int Netto Kost Int Netto förändring

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Ang. förslag till budget 2015, jämte ekonomisk planering för åren 2016 2017

Ang. förslag till budget 2015, jämte ekonomisk planering för åren 2016 2017 Sidan 1 av 6 Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid Er referens: Vår referens: Eva Albihn Direkttel: 040-641 13 06 Direktfax: 040-641 13 03 E-postadress: eva.albihn@lomma.se Diarienr: Barn-

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden 2014 En individ lär så länge hon lever, en organisation lever så länge den lär Per Albinsson Fastställd för 2014 1 Inledning Förskolan,

Läs mer

Rektors styrning och ledning

Rektors styrning och ledning Revisionsrapport Rektors styrning och ledning Vingåkers kommun Marie Lindblad Jukka Törrö Rektors styrning och ledning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning 3

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef

Verksamhetsplan 2013. Caroli förskoleområde. SDF Centrum Malmö stad. Kerstin Norlander Förskolechef Verksamhetsplan 2013 Caroli förskoleområde SDF Centrum Malmö stad Kerstin Norlander Förskolechef Caroli förskoleområde Innehållsförteckning 1:1 Organisations översikt..3 1:2 Organisationsplan för Caroli

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun

Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedag gogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun REGLER FÖR GODKÄNNANDE AV FRISTÅENDE FÖRSKOLA, FRILIGGANDE FRITIDSHEM (ej ansluten till

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskola och Fritidshem

Förskola och Fritidshem Barn- och ungdomsnämnden Förskola och Fritidshem Regler 2013-01-01 2 I N N E H Å L L sid FÖRSKOLA 3 ERBJUDANDE AV PLATS 4 Barn till förvärvsarbetande och studerande Barn till arbetssökande och föräldralediga

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE Datum 2015-04-13 Sida 1(1) Barn- och utbildningsförvaltningen Therese Dahl, therese.dahl@uppvidinge.se Barn- och utbildningsnämnden kallas härmed till sammanträde onsdagen den 29 april 2015 i

Läs mer

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan

Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg 2015-05-19 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som inte är

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer