Budget Ekonomisk planering Vision, prioriteringar och resurser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2012. Ekonomisk planering 2013-2014 Vision, prioriteringar och resurser"

Transkript

1 Budget 2012 Ekonomisk planering Vision, prioriteringar och resurser Kommunfullmäktige 20 juni 2011

2 Fotograf är Jan Magnusson om inget annan anges. 2 Budget 2012 och ekonomisk planering

3 Innehållsförteckning Budget Budgetdokumentets funktion 6 Vision, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy 7 Prioriterade områden med mål, uppdrag och uttalanden 8 Resurser: Ekonomi Ekonomisk omvärldsanalys 18 Kommunalekonomiskt regelverk 20 Förutsättningar för ekonomisk planering Finansiell analys och nyckeltal 25 Resultatbudget 28 Balansbudget 28 Finansieringsbudget 29 Investeringar 30 Not 1 Verksamhetens nettokostnader 31 Not 2 Skatter och kommunal utjämning 32 Not 3 Finansnetto 33 Finansiering 34 Principer för ekonomistyrning 36 Femårsöversikt 38 Kommunens organisation 39 Organisationsförändringar 39 Personal 40 Omvärld 47 Budget per nämnd 50 Kommunstyrelsen 50 Kommunens revisorer 51 Kalmarsunds gymnasieförbund 51 Samhällsbyggnadsnämnden 52 Servicenämnden 52 Kultur- och fritidsnämnden 53 Barn- och ungdomsnämnden 54 Omsorgsnämnden 55 Socialnämnden 55 Södermöre kommundelsnämnd 56 Kommunkoncernens organisation 57 Kommunägda företag 58 Ordlista 59 Bilaga 1 - Sammandrag driftskostnadsförändring Bilaga 2 - Specifikation över driftskostnadsförändringar Bilaga 3 - Sammandrag investeringar Bilaga 4 - Specifikation över investeringar Budget 2012 och ekonomisk planering

4 Politikens förord Det är med optimism och framtidstro som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet idag presenterar budgeten för När vi ser oss runt om i landet kan vi konstatera att det i en lång rad svenska kommuner läggs sparpaket och personal varslas. I Kalmar är situationen annorlunda. Vi står bättre rustade att möta framtidens utmaningar än vi någonsin gjort tidigare. Kalmar ska växa och utvecklas och vi ska ha hög kvalité i den kommunala verksamheten samtidigt som vi ska ha god ordning och reda i ekonomin. I den budget som nu presenteras klarar vi detta. Under 2010 gjorde Kalmar kommun ett av sina allra bästa resultat någonsin. Det innebär idag att vi har ett ackumulerat resultat på drygt 200 miljoner kronor. För de kommande tre åren landar det sammanlagda resultatet på cirka 150 miljoner. I detta resultat är investeringar på cirka en miljard med. Vi fick väljarnas förtroende för att fortsätta utveckla Kalmar. Vår vision är en kommun som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor. Vi vill ha ett växande, integrerat och framgångsrikt Kalmar som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Vi infriar nu det som vi gick till val på i september. Antalet barn som föds ökar ständigt. Därför bygger vi ut förskolan rejält. På Fredriksskans kommer en ny förskola att byggas, Rockneby kommer att få fyra nya avdelningar, liksom Djurängen. Ögonstenens förskola som började byggas under 2011 kommer stå klar under Tillbyggnad av förskole- och skollokaler sker även i Ljungbyholm, Rinkabyholm, Rockneby, Hagby och Tvärskog. Vi har redan genomfört en stor satsning på idrotten i kommunen. Det har handlat om Lindsdals fotbollsanläggning, ny ishall, upprustning av sporthallen, ny arena och sporthall i Trekanten. Nu går vi vidare. En ny idrottshall kommer byggas på Södra utmarken. I Ljungbyholm bygger vi en samlad idrottsanläggning med sporthall och ny konstgräsplan. I Rinkabyholm byggs omklädningsrum och träningsplan. Allaktivitetshuset i Rockneby står färdigt för invigning Dessutom byggs en näridrottsplats i Lindsdal. Nya omklädningsrum byggs på Gröndals idrottsplats och dialogen fortsätter om Racketcentrum. Ett uppdrag ges att utreda framtida lokalisering av idrotts hall i Rinkabyholm. En väl utvecklad infrastruktur är a och o för Kalmars fortsatta utveckling. Kalmar har redan beslutat att förskottera E22-förbifart Rinkabyholm. Kust till kust och Stångådalsbanan kommer också kraftigt upprustas. Landstinget har dessutom beslutat köpa in pendeltåg vilket kraftigt underlättar pendling mellan bostad och arbete. Kalmar måste knytas ihop med Oskarshamn, Växjö och Karlskrona till en arbetsmarknadsregion. Vi har sett vad sådana förstorade arbetsmarknadsregioner betytt för Västra Götland och Skåne. Det har varit den mest avgörande förändring när man lyckats vända en negativ utveckling. Kalmar ska fortsätta öka användningen av ekologiska och närproducerade varor i den egna verksamheten. En fjärdedel av maten är idag detta och till 2012 är målet att den ekologiska och närproducerade maten ska utgöra 40 procent. Kalmar kommun tar nu sitt ansvar i arbetet mot att ställa om till ett klimatsmart och energieffektivt samhälle. Fram till 2016 investerar vi sammanlagt 80 miljoner kronor i energisparande åtgärder. Genom att göra denna stora investering kan vi förutom att vi gör stora insatser för miljön också göra stora besparingar av våra energikostnader i framtiden. Kalmar måste i än högre utsträckning arbeta för att kunskapsintensiv innovation och forskning utvecklas i vår region. De möjligheter som skapas i och med att Kalmar har blivit universitetsstad måste tas tillvara. Un der de senaste åren har Kalmar science park byggts upp. Detta har lett till fler företag, fler arbetstillfällen och ökade möjligheter för studenter att stanna kvar efter avslutad utbildning. Från och med 2012 höjer vi ambitionsnivån ytterligare genom att kraftigt öka det kommunala stödet till verksamheten, från 3,1 miljoner kronor till 6 miljoner kronor. Av dessa finansierar Kalmar kommun 2,8 miljoner kronor och Kalmar kommunbolag 3,2 miljoner kronor. Sommarjobbet är för de allra flesta ungdomar den första kontakten med arbetslivet. Sedan den moderat ledda regeringen tillträdde finns inte längre några statliga stöd för att ordna sådana feriearbeten. Detta har inneburit att många kommuner helt har avstått från att erbjuda ungdomar sommarjobb. Då vi anser att detta är en sådan fråga fortsätter vi vår satsning på sommarjobb även under Totalt kommer 600 ungdomar att erbjudas denna möjlighet. Men för att kommunen ska fortsätta utvecklas räcker det inte enbart med nya förskolor, skolor och idrottshallar. Genom målmedvetna satsningar är Kalmar är idag en av Sveriges allra mest populära turiststäder. Vi ska inte slå oss till ro med att vi nått denna placering utan ständigt sträva efter att förbättra oss ytterligare. Vi höjer anslaget till Destination Kalmar med tre mil joner kronor för att fortsätta utveckla evenemangsstaden Kalmar. Särskilt fokus ska läggas på idrottsturism och en förlängd säsong. År 2013 spelas fotbolls- EM för damer på Guldfågeln Arena. För att ytterligare förstärka attraktionskraften, både för boende och för turister, påbörjas också arbetet med att Kalmar ska vara Bryggornas och strandpromenadernas stad. För 4 Budget 2012 och ekonomisk planering

5 detta avsätts 21 miljoner kronor. Vi avsätter också 30 miljoner kronor för att bygga ett parkeringsdäck på norra Kvarnholmen samtidigt som vi gör stora satsningar på Kalmar som cykelstad. Kommunens verksamheter håller hög klass. De allra flesta kommuninvånare är nöjda med den service kommunen erbjuder. Men ingenting är aldrig så bra att det inte kan förbättras. I dialog med landstinget har vi konstaterat att en avsatt ekonomisk pott för förbättringsåtgärder är det bästa sättet att nå ett positivt resultat. Därför avsätter vi tre miljoner kronor under 2012 för att jobba med just förbättringsarbete i kommunen. Kalmars verksamheter ska inte bara vara bland landets bästa. De ska hela tiden förbättras. Vi fortsätter arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare och förstärker arbetet med att ge alla medborgare en jämställd service. I vårt Kalmar är det inte stad mot land utan stad och land. Att få fram fler bostäder är avgörande för kommunens utveckling. Vi har tidigare gjort en rejäl satsning på kommunens del i bostadsbygganden, nämligen planarbetet. Det ska finnas klimatsmarta bostäder i ett varierat bestånd i hela kommunen. Vi kommer fortsätta utveckla utvecklingsdialoger, göra ortsanalyser och stödja livsmedelsbutiker och service i alla våra tätorter. Skolan är det område som lägger grunden för alla människors framtid. En bra skola gör att våra barn och ungdomar kan se framtiden an med tillförsikt. Kalmar skolor håller hög klass. Exempelvis ligger betygssnittet över både riket och våra jämförelsekommuner. Men här liksom i andra fall får vi inte vara nöjda över detta. Därför får barn- och ungdomsnämnden ett uppdrag att ta fram en strategi för åren på hur Kalmar ska vara en av Sveriges främsta skolkommuner. Vi vill ha en äldreomsorg med hög kvalitet och till rimliga kostnader. Omsorgsnämnden fortsätter det arbete man fick 2011 med att se över sin verksamhet, både kvaliteten och kostnaden. Vi är också glada över att kunna behålla vår resursfördelningsmodell. Det innebär att förskolan, skolan och omsorgen kompenseras för varje nytt barn eller äldre som får plats i verksamheten. I många andra kommuner har man tvingats överge detta system. Kännetecknade för våra partier är vår strävan att utveckla Kalmar. Vi låter oss inte nöjas med de framsteg vi hittills nått. För att vi ska fortsätta den positiva utvecklingen kommer vi bjuda in samtliga kommunfullmäktiges partier att tillsammans med befolkning och näringsliv starta upp framtidsarbetet Kalmar Detta arbete ska resultera i en gemensam strategi på hur vi vill att Kalmar ska se ut om tio år. Utgångspunkten för arbetet ska vara att Kalmar ska vara en av landets mest attraktiva kommuner. Ordning och reda i ekonomin är den helt avgörande faktorn om vi ska lyckas i vår strävan om en fortsatt positiv utveckling. Kalmar ska ha en god ekonomisk hushållning där varje skattekrona används effektivt. Skulle världsekonomin än en gång drabbas av kraftiga bakslag kommer majoriteten ta sitt ansvar. Precis som tidigare. Breda samförståndslösningar är något som våra partier alltid eftersträvat. Detta kommer vi fortsätta med. Det allra bästa för en kommuns utveckling är om de stora frågorna kan lösas i samförstånd över parti - och blockgränser. Lika självklart är det för oss att alltid sätta Kalmar och dess invånare främst. Johan Persson (S) Anette Lingmerth (S) Anna Thore (MP) Bertil Dahl (V) Budget 2012 och ekonomisk planering

6 Budgetdokumentets funktion Utifrån visionen och våra prioriteringar har vi formulerat mätbara mål, konkreta uppdrag och resurser i budgeten. Visionen och de prioriterade områdena ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete i kommunens nämnder och styrelser, där man inom de ekonomiska ramarna gör sina egna prioriteringar i internbudgetarbetet och utarbetar egna detaljerade mål. Med hjälp av vårt verksamhetsledningssystem ska avstämning och uppföljning ske genom årsredovisning och delårsrapporter. Från och med 2011 har vi dessutom ett nytt systemstöd för uppföljning av mål. VISION Kalmar - en hållbar och växande kommun Sid 7 PRIORITERADE OMRÅDEN Attraktiva Kalmar Socialt hållbar kommun Ekologiskt hållbar kommun Ekonomiskt hållbar kommun Mål, uppdrag och uttalanden Sid 8 RESURSER Ekonomi Sid 18 Organisation Sid 39 Personal Sid 40 Omvärld Sid 47 6 Budget 2012 och ekonomisk planering

7 Vision Vår strävan är visionen om ett samhälle som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor. Det är en vision som grundar sig på miljötänkande, jämställdhet och stark framtidsoptimism. Vi vill ha ett växande, integrerat och framgångsrikt Kalmar som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig. Miljöpolicy Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Arbetsmiljöpolicy Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och känner sig delaktiga. Budget 2012 och ekonomisk planering

8 Prioriterade områden med mål, uppdrag och uttalanden Attraktiva Kalmar 1. Fler invånare och nya bostäder I Kalmar ska bostadspolitiken vara offensiv. Alla invånare ska kunna bo i bra bostäder till rimliga kostnader. Under de senaste åren har vi gjort en kraftig satsning på kommunens del av bostadsbyggandet, nämligen på planarbetet. Dessa resurser är nödvändiga för att få fart på bostadsbyggandet i hela kommunen, såväl i centrala Kalmar som i de mindre orterna på landsbygden. Kalmars fantastiska boendemiljöer är ett av våra främsta argument för att locka hit fler invånare. De nya bostadsområdena som växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade och bidra till ett varierat bestånd. Vi värnar hyresrätten och kommer särskilt prioritera privata aktörer som vill bygga hyresrätter. I Kalmar ska var och en hitta just den bostad som passar hans eller hennes behov. Vårt kommunala bostadsbolag Kalmarhem är en central aktör på hyresrättsområdet. Mål Kalmar kommuns befolkning ska öka med 1 procent per år. (I de ekonomiska beräkningarna används dock befolkningsprognosen som underlag och innebär en ökning med ca 300 invånare eller 0,5 procent per år.) Kalmar ska växa med 300 bostäder varav 100 villor per år. För att ha en god planberedskap ska kommunen ta fram 40 detaljplaner Uppdrag - Framtids-/visionsarbete för Kalmar 2020 Kommunstyrelsen och Kalmar Kommunbolag AB fick i uppdrag i Budget 2011 och ekonomisk planering att under 2011 ta fram ett underlag för ett framtids-/ visionsarbete för Kalmar Översiktsplanen ska användas som underlag till detta arbete och de politiska partierna ska bjudas in under arbetets gång. Uppdraget ska redovisas senast mars Besöksnäring och attraktion Kalmar är idag ett av Sveriges mest populära semestermål. Teaterföreställningarna i Krusenstiernska, musik på Larmtorget och stadsvandringar runt Kvarnholmen är bara några exempel på det som lett fram till detta. För att ytterligare förstärka Kalmar som besöksort kommer vi tillsammans med Statens Fastighetsverk gå vidare med att utveckla Kalmar slott. En ny hiss och en ny restaurang är färdiga att tas i bruk. Kalmar slott ska satsa mer på utställningar, gästabud och barnens slott. Vi kommer fortsätta utveckla Kalmar till bryggornas och strandpromenadernas stad. Förutom att detta stärker Kalmars ställning som turiststad innebär detta arbete naturligtvis även att invånarna känner att de bor och lever i en attraktiv stad. År 2013 arrangeras fotbolls-em som är ett sätt att stärka evenemangsstaden Kalmar. För att ytterligare utveckla sådana evenemang och inte minst den växande idrottsturismen tillförs Destination Kalmar ytterligare medel från och med Mål Antalet gästnätter ska öka. Uppdrag - Idrottsturism och förlängd turistsäsong Destination Kalmar får i uppdrag att arbeta med att öka idrottsturismen och att förlänga turistsäsongen. Uppdraget ska redovisas senast mars Uppdrag - Kulturcentrum Under flera år har kulturcentrum diskuterats och olika idéer har prövats. Det senaste beslutet är att ett samlat kulturcentrum ska bildas på Tullslätten. Kommunen utreder också en ny placering av Byteatern eftersom de nuvarande lokalerna inte är ändamålsenliga och olämpligt placerade både ur Byteaterns och ur Hamnens perspektiv. Både kultur- och fritidsförvaltningen och Byteatern har uttryckt önskemål om att kunna samverka bättre i framtiden. En utredning har genomförts och redovisats. Den fortsatta utredningen syftar till att ta fram ett beslutsunderlag för att pröva bildandet av ett kulturcentrum tillsammans med Byteatern, Linnéuniversitetet, Kalmarsunds Gymnasieförbund med flera aktörer. Kommunstyrelsen tillsammans med kultur- och fritidsnämnden ska i den fortsatta utredningen utgå ifrån befintlig hyreskostnad och redan avsatta investeringsmedel på 31,5 mnkr. Utredningen ska redovisas senast mars Universitet, arbetsmarknadsregion, företagsklimat och sysselsättning Kalmar ska ha ett gott företagsklimat. Vi kommer fortsätta att ha en tät och givande dialog med vårt näringsliv. Detta arbete har varit framgångsrikt och givit många nya företag till kommunen. En god dialog mellan kommun och näringsliv är avgörande för att Kalmar ska fortsätta den positiva utvecklingen. I de undersökningar som mäter företagsklimatet ska Kalmar klättra till allt bättre placeringar. Kommunen ska vara aktiva i arbetet med dels få nya företag att etablera sig dels underlätta för de företag som redan finns här. Den lokala arbetsmarknadspolitiken ska användas aktivt för att bland annat ge ungdomar möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Valet att själv kunna välja om man vill bo kvar i Kalmar eller flytta måste vara en självklarhet för framtidens generationer. Utgångsläget är gott då vi idag har lägre ungdomsarbetslöshet än riksgenomsnittet. För de flesta ungdomar är sommarjobbet den första kontakten med arbetslivet. Därför fortsätter vi vår satsning på just 8 Budget 2012 och ekonomisk planering

9 sommarjobb. Även under 2012 kommer Kalmar kommun att erbjuda dessa arbetstillfällen för kommunens ungdomar. Totalt kommer 600 ungdomar att erbjudas denna möjlighet. För att nå dessa högt uppsatta är en utvidgad arbetsmarknadsregion ett måste. Vi har sett vad detta betytt i exempelvis Västra Götaland, Skåne och Mälardalen. Möjligheterna att pendla till arbete i annan ort måste/ska förbättras. Flera stora infrastruktursatsningar kommer också genomföras. Kalmar förskotterar så att E22-förbifart Rinkabyholm kan bli verklighet flera år tidigare än vad annars varit fallet. En kraftig upprustning av Stångådalsbanan kommer också att ske. Landstinget har köpt in pendeltåg och kommunen är med och finansierar mötesstationer på Kust- till kustbanan. Dessa åtgärder innebär att vi nu kan komma ner i en timmes restid mellan Kalmar, Karlskrona och Växjö. Potentialen i den växande handels- och tjänstesektorn ska tas tillvara. Kalmar är idag den ledande handelsstaden i sydöstra Sverige. Denna position ska stärkas ytterligare. I samarbete med Regionförbundet och länets övriga kommuner ska vi stimulera till högre tillväxt, sysselsättning och regional utveckling. Linnéuniversitetet är en spjutspets för hela regionen. Att Kalmar sedan 2010 är en universitetsstad är bland det viktigaste som hänt i kommunens moderna historia. Vi ska ta tillvara på de möjligheter det innebär att vi är en universitetsstad. Detta är en fantastisk möjlighet för Kalmar att bryta den långvariga negativa utvecklingen och istället ta rejäla kliv framåt. Kalmar måste i än högre utsträckning arbeta för att kunskapsintensiv innovation och forskning utvecklas i vår region. De möjligheter som skapas i och med att Kalmar har blivit universitetsstad måste tas tillvara. Under de senaste åren har Kalmar Science Park byggts upp. Detta har lett till fler företag, fler arbetstilfällen och ökade möjligheter för studenter att stanna kvar efter avslutad utbildning. Från och med 2012 höjer vi ambitionsnivån ytterligare genom att kraftigt öka det kommunala engagemanget i verksamheten, från 3,1 miljoner kronor till 6 miljoner kronor. Av dessa finansierar Kalmar kommun 2,8 miljoner kronor och Kalmar kommunbolag 3,2 miljoner kronor. Mål Arbetslösheten ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner. Kalmar kommun ska i första steget vara bland de 100 bästa i undersökningar som mäter företagsklimatet och särskilt vad gäller bemötande. Restiden till Karlskrona, Växjö och Oskarshamn ska förkortas. Antalet nystartade företag ska vara högre än riksgenomsnittet. Uppdrag - Arbetsmarknadsåtgärder För att möjliggöra särskilda arbetsmarknadsåtgärder avsattes 10 miljoner kronor år För att kunna fortsätta med detta avsätts ytterligare 21 miljoner kronor för investeringar åren Servicenämnden och arbetsmarknadsberedningen får i uppdrag att ta fram arbetsmarknadsprojekt som ska bidra till att Kalmar kommun blir Bryggornas och strandpromenadernas stad, att gästhamnen fortsätter att utvecklas, att förbättra skolgårdar och att utveckla Kalmar som cykelstad m.m. Uppdraget ska löpande redovisas i kommande uppföljningar. Uppdrag - Samarbete med Växjö och Karlskrona Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta initiativ till ett närmare samarbete med Växjö och Karlskrona för att formulera en handlingsplan för hur vi kan stötta och backa upp varandra i lokaleringsfrågor och knyta fler huvudkontor till vår region. Uppdraget ska redovisas löpande. Uttalanden - Fortsatt upprustning av E22 och riksväg 25 Kommunen ska på alla politiska nivåer verka för en fortsatt upprustning av hela E22:an och riksväg 25, som är viktiga länkar i den gemensamma arbetsmarknadsregionen i sydöstra Sverige. 4. Bo och leva i hela Kalmar kommun I Kalmar värderas hela kommunen lika högt. Det upprättade välfärdsbokslutet ger värdefull information om vad som ska göras för att öka trygghet och välmående i olika delar av Kalmar. Otrygghet och orättvisor ökar risken för kriminalitet, missbruk och andra sociala problem. Den fysiska samhällsplaneringen ska alltid beakta trygghetsperspektivet. Vårt brottsförebyggande arbete, ofta i samverkan med andra organisationer, ska vidareutvecklas och stödjas. Arbetet med såväl utvecklingsdialoger som ortsanalyser ska vidareutvecklas. De syftar till en total genomgång av kraften och förutsättningarna för varje samhälle. I Kalmar är det inte stad mot land utan stad och land. Vi ska för varje område åstadkomma ett handslag för utveckling och förbättringar. Vi ska också främja landsbygdsutveckling genom insatser som underlättar för jobb, företagande och nya bostäder. Speciellt ska vi satsa på att planlägga för fler villatomter i ytterområdena och stödja service i alla våra tätorter. Vi kommer att fortsätta använda de möjligheter som finns i EU:s Leaderprojekt för Kalmar och Öland. Varje invånare ska känna att det är möjligt att påverka och förändra. De förtroendevaldas samspel med och lyhördhet inför kommunens invånare ska därför stärkas genom mer utvecklade kontaktytor, exempelvis utvecklingsdialoger, paneler och fokusgrupper. Det ideella föreningslivet är en viktig resurs i arbetet för ett ökat brukarinflytande. Budget 2012 och ekonomisk planering

10 Mål Kalmar deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning. Kalmar kommuns index för hur invånarna upplever hur det är att bo och leva i kommunen ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. Uppdrag - Utvecklingsdialoger Med stor framgång har Kalmar kommun genomfört utvecklingsdialoger med samtliga tätorter. Det har varit en del i arbetet som syftar till att Hela Kalmar ska leva. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och styrelser fortsätta arbetet med utvecklingsdialoger under 2012 och Uppdraget ska redovisas löpande genom skriftliga rapporter från respektive utvecklingsdialog. Uppdrag - Stadsförnyelsearbete för Oxhagen Med utgångspunkt i pågående detaljplanearbete för delar av Oxhagen får kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, servicenämnden, Kalmarhem AB, föreningar/ organisationer och olika representanter för boende i området fortsätta stadsförnyelsearbetet för Oxhagen i centrala Kalmar. Uppdraget ska redovisas senast november Uttalanden - Idrottspaket I Kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag i Budget 2011 och ekonomisk planering att gå igenom vilka objekt som ryms inom Idrottspaket I och vilka ökade driftkostnader dessa avser. I Idrottspaket I ingår Waldnerhallen, Gröndals B-plan, Trekantens sporthall, Fjölebro klubbstuga och planer, Rockneby allaktivitetshus, träningsishall och entré i kvarteret Nötskrikan. Dessa objekt ryms inom de kompenserade driftkostnader på 3 mnkr. Kompensation ska dock utgå för ökade hyror från den centrala potten. Uttalanden - Idrottspaket II I Budget 2011 och ekonomisk planering fick kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en plan över Idrottspaket II. Kultur- och fritidsnämnden har redovisat denna. I enlighet med kultur- och fritidsnämndens förslag har anvisats investeringsmedel för idrottshall inklusive klubbhus på Södra Utmarken, näridrottsplatser Lindsdal, upprustning Iffehallen, gräsplan och omklädningsrum i Hossmo/Rinkabyholm och samlad idrottsanläggning med sporhall och konstgräsplan i Ljungbyholm. Under 2010 och 2011 har kultur- och fritidsnämnden haft en dialog med IFK Kalmar om behovet av nya omklädningsrum på Gröndals idrottsplats. Fastighetskontoret har uppskattat kostnaden till 8 mnkr. IFK Kalmar gör bedömningen att de kan göra investeringen i egen regi för 5 mnkr. Kultur- och fritidsnämnden ersätter föreningen för den årliga kapitalkostnaden för en investering på maximalt 5 mnkr och medges under en period av max 15 år. Uppdrag - Smedängen Kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder får i uppdrag att utreda hur fastigheten Smedängen och området närmast omkring kan utvecklas. I uppdraget ska ingå att undersöka om området ska utvecklas i egen regi eller säljas. Uppdrag - Skatehall Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att bevaka att skateverksamheten kan inrymmas i kommande lediga kommunalt ägda lokaler. Uppdraget ska redovisas under Uppdraget ska redovisas senast oktober Uppdrag - FÖP Rinkabyholm, lokalisering idrottshall Kommunstyrelsen ska i det framtida arbetet med fördjupad översiktsplan för Rinkabyholm även beakta lokalisering av idrottshall. Uppdraget ska redovisas i samband med den fördjupade översiktsplanen. Uppdrag - Idrottspaket II, racketcentrum i Gröndal Kultur- och fritidsnämnden får tillsammans med berörda föreningar i ett framtida Racketcentrum i Gröndal återkomma till avstämningen av budget 2012 i december 2011 för vidare utredning av vilka verksamheter m.m. som ska ingå. Uttalanden - Investeringar I investeringsbudgeten finns 22 mnkr avsatta för den fördjupade översiktsplanen Kvarnholmen, 30 mnkr för parkeringsdäck i kvarteret Lustgården, 27,3 mnkr för cykelstrategin, 7,4 mnkr för trafiksäkerhetsåtgärder m.m. 10 Budget 2012 och ekonomisk planering

11 Uppdrag - Orter med svag befolkningsutveckling Kommunstyrelsen får i uppdrag att analysera om det finns orter som på sikt kan få problem att behålla god service på grund av svagt befolkningsunderlag. Om så är fallet ska en handlingsplan för hur orten kan stärkas utarbetas tillsammans med de boende på orten. Uppdraget ska redovisas under Uttalanden - Ytterområdenas försköning Servicenämnden ska beakta även ytterområdenas försköning och ta till vara och utveckla den grönstruktur som finns. Uttalanden - Fler allmänna toaletter Kommunen ska verka för fler allmänna toaletter i centrala Kalmar och anpassade för personer som är rullstolsburna. Även tydlig vägvisning. 5. Kvalitet i verksamheten och attraktiv arbetsgivare Den service kommunen erbjuder ska vara av hög kvalitet. Alla kommuninvånare ska känna sig trygga med de tjänster de tar del av. Kommunens verksamheter ska vara effektiva, attraktiva, öppna och utvecklande. Kalmar kommun är den första kommun i Sverige där hela kommunen certifierats enligt ISO 9001 och Vi arbetar systematiskt både med förbättringar och klagomål. Vårt mål är att utveckla kommunen till att bli en attraktiv kommun inom många olika områden. Vi ska efterfråga och välkomna synpunkter på oss och vår verksamhet för att bli ännu bättre. Vår kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig! ska vara välkänd bland våra medarbetare. Bemötande, tillgänglighet och service ska vara områden som prioriteras av alla. För att bli ännu bättre och ytterligare förbättra kvaliteten görs under 2012 en satsning på förbättringsåtgärder. Genom dialog med landstinget har vi konstaterat att detta är det bästa och mest effektiva sättet att nå önskat resultat. Kvaliteten på verksamheten kan förbättras utan att detta samtidigt innebär ökade kostnader. Totalt avsätts tre miljoner kronor för detta. Mål Kalmar kommun deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning, Kommunens Kvalitet i Korthet och Öppna Jämförelser. Kalmar kommuns index för hur invånarnas syn är på kommunens verksamheter ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna i Medborgarundersökningen. Kalmar kommun ska ligga över medel vid mätningar av bemötande och tillgänglighet i Kommunens Kvalitet i Korthet. Kalmar kommun ska vara topp tre bland liknande kommuner i Öppna jämförelsers olika undersökningar. Liknande kommuner är Östersund, Skövde, Växjö, Varberg, Karlskrona, Karlshamn, Karlstad och Luleå. Uppdrag - Förbättringsarbete Nu vill vi gå vidare i vårt förbättringsarbete. Vi ska på ett aktivt sätt använda de öppna jämförelserna och andra mätningar för att hitta de områden där Kalmar behöver förbättra sig. Vi vill, precis som landstinget har gjort i sitt framgångsrika förbättringsarbete, öronmärka en särskild pott. I budgeten avsätts därför 3 mnkr för omställningsoch förbättringsåtgärder. Från denna pott kan verksamheterna söka pengar för olika förbättrings- och utvecklingsprojekt. Vi ger därför kommunstyrelsen i uppdrag att senast februari 2012 återkomma med ett förslag om hur arbetet kan organiseras. Kommunen ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Inom den kommunala verksamheten finns viktiga, ansvarsfulla och intressanta arbetsuppgifter som har mycket stor betydelse för kommuninvånarnas livsmiljö och livskvalitet. Vi ska utbilda ledare på alla nivåer, förebygga ohälsa och tillsammans med facken utveckla samverkansformer som ger personalen större inflytande över det egna arbetet. Vi ska anställa fler människor med olika bakgrund. Så långt det är möjligt ska vi erbjuda önskad sysselsättningsgrad för anställda samt ge möjlighet till hälsofrämjande aktiviteter. Budget 2012 och ekonomisk planering

12 Socialt hållbar kommun 1. Jämställdhet Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Variationer i graden av delaktighet och inflytande ska inte bero på kön. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt/obetalt arbete. Att få service, omsorg och tillgång till fritidsaktiviteter på lika villkor oavsett kön ska vara en självklar rättighet i Kalmar kommun. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Detta innebär att kommunens verksamhet varje dag, på alla nivåer och inom alla områden, ska vara jämställdhetssäkrad. Det förutsätter i sin tur ett aktivt arbete från kommunens sida direkt i den egna verksamheten vid t.ex. lönesättning, rekrytering och resursfördelning men också i långsiktig opinionsbildning både på egen hand och i samverkan med andra aktörer som bidrar till samhällsutvecklingen. Mål Kalmar kommuns verksamheter ska vara jämställdhetssäkrade. Detta gäller nämnder och bolag, den interna verksamheten i rollen som arbetsgivare och för den utåtriktade verksamheten mot medborgarna. Uppdrag - Jämställd verksamhet Under ska vi särskilt inrikta våra resurser på att säkra hållbarheten i den satsning som genomfördes Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och styrelser utveckla en modell för jämställdhetsintegrerad budget, utveckla beslutsstöd och uppföljningssystem för jämställdhetsintegrering. I uppdraget ingår även att se över och utvärdera aktuellt resursfördelningssystem inom skolan, kartlägga och analysera försörjningsstödet, fritidsgårdsverksamheten och hemtjänsten. Uppdraget ska löpande redovisas under mandatperioden. Uppdrag - Jämställd kommun Kalmar kommuns jämställdhetsprogram anger att jämställdheten ska öka i hela Kalmar kommun, även utanför den kommunala ansvarsområdet. Kommunstyrelsen får därför i uppdrag att ta fram ett antal parametrar för mätning av denna del av jämställdhetsarbetet. Uppdraget ska redovisas senast oktober Ett mångkulturellt Kalmar Vi lär oss och utvecklas genom att olikheter möts. Genom lärandet skapas grunden för nya idéer och initiativ. Ett mångkulturellt samhälle är därför en förutsättning för social och ekonomisk tillväxt. En positiv och välkomnande attityd till invandring är både självklar och nödvändig då invandringen i hög grad bidrar till en positiv samhälls- och befolkningsutveckling. Kommunen måste arbeta aktivt för att människor med varierande kulturell och social bakgrund ska kunna leva och arbeta tillsammans. Det integrationspolitiska arbetet ska särskilt inriktas på att så snabbt som möjligt ge förutsättningar för individers egen försörjning och delaktighet i samhället. Vi ska även ta till vara den kompetens och erfarenhet som våra nya invånare har med sig. Vi ska i alla samhällets delar förebygga och motverka segregation, diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Mål Arbetslösheten för utrikes födda ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner. Kalmar kommun ska erbjuda 150 praktikplatser 2012 för de som studerar svenska för invandrare (SFI) och/eller förmedlas via Invandrarservice. 3. Barn och ungdomar - kommunens framtid Barn och elever ska utvecklas allsidigt såväl socialt och emotionellt som kunskapsmässigt. Varje barns och varje elevs unika utveckling ska stödjas och stärkas genom varierade arbetssätt, exempelvis genom utvecklade estetiska arbetsformer och hög grad av delaktighet och inflytande. Förskolor och skolor som drivs av Kalmar kommun ska hålla en erkänt hög kvalitet med hög måluppfyllelse och skapa en god grund för barns och ungdomars fortsatta aktiva liv i alla bemärkelser. Unga människor ska se en framtid med så goda möjligheter till utbildning, arbete och bostad att man väljer att bo kvar i kommunen. Därför måste varje barn och varje ungdom känna sig värdefull. Barnfattigdomen ska med alla tillgängliga medel bekämpas. Inget barn i Kalmar ska behöva vara utanför gemenskap och aktiviteter på grund av dålig ekonomi i hemmiljön. Att kunna påverka sitt eget liv är avgörande för tilliten till samhället och medmänniskorna och det är också i hög grad avgörande för hur man trivs. Barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande. Mål Andelen elever som har godkänt i samtliga ämnen ska öka och Kalmar kommun ska vara bäst bland liknande kommuner. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka och Kalmar ska vara bäst bland liknande kommuner. Barnfattigdomen (Rädda Barnens mätning) ska minska. 12 Budget 2012 och ekonomisk planering

13 Uppdrag - Utbildningspolitisk vision Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att föreslå kommunfullmäktige en utbildningspolitisk vision för åren Syftet är också att formulera de strategiska målsättningarna för hur förskolorna, skolorna och fritidshemmen ska utvecklas för att Kalmar ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner. Uppdraget ska redovisas under Mål BMI hos barn och unga ska minska Andelen dagligrökare ska minska Den totala alkoholkonsumtionen ska minska Användandet av narkotika ska minska Uppdrag - Barnfattigdom Barn- och ungdomsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att ta fram en gemensam handlingsplan för att minska effekterna av barnfattigdomen. Uppdraget ska redovisas under Uppdrag - Fritidshemmen Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har tidigare anvisats speciella medel för att klara personalsituationen vid fritidshemmen. En utredning görs nu om situationen för fritidshemsverksamheten i kommunen. Berörda nämnder får i uppdrag att under 2012 redovisa situationen och framtidsplaneringen för fritidshemmen. Uppdrag - Samverkan mellan förskola/skola och näringsliv Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att arbeta fram en struktur för samverkan mellan förskola/skola och näringsliv. Uppdraget ska redovisas under Folkhälsa Alla kommuninvånare ska ges lika möjligheter till god hälsa och god livskvalitet. Den allra viktigaste grogrunden för god folkhälsa är rättvis fördelning av resurserna i samhället. Välfärdsbokslutet ger värdefull information om vilka kommundelar som ska prioriteras och vilka åtgärder som behöver sättas in för att alla boende i Kalmar kommun ska kunna uppnå god hälsa och god livskvalitet. Möjligheterna till inflytande, meningsfull fritid, god fysisk miljö och sunda kost- och levnadsvanor är viktiga förutsättningar för en god folkhälsa i alla åldrar. Bruket av droger ska aktivt bekämpas på alla nivåer men speciellt fokus riktas på förebyggande insatser bland barn och ungdomar. Samhällets alla aktörer, myndigheter, ideella organisationer och enskilda behöver mobiliseras om vi ska nå resultat i kampen mot droger. Drogfria alternativ ska vara en självklarhet. Uppdrag - Familjecentrum för norra kommundelen Kommunstyrelsen fick i Budget 2008 och ekonomisk planering i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder/förvaltningar och landstinget utreda kostnaderna och placeringen av ett nytt familjecentrum för norra kommundelen. Planeringen ska utgå från att familjecentrumet placeras i Lindsdals centrum. Samlokalisering i befintlig eller planerad bebyggelse ska ske för att nå ett så effektivt lokalutnyttjande som möjligt. Uppdraget kvarstår och ska redovisas senast mars Trygg omsorg I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet oavsett om man bor i eget boende eller behöver stöd och omsorg av olika slag. Var och en ska kunna ha ett rikt liv, åldras med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ges reella möjligheter till inflytande över den egna boendesituationen samt ha tillgång till god omsorg. Strävan ska vara att öka personkontinuitet och bemötandekvalitet så att omsorgstagarna och deras anhöriga upplever att de får god kontakt med den personal som de möter. Kommunen ska erbjuda en mångfald av boende- och omsorgsformer. Äldres inflytande ska aktivt stödjas genom pensionärsrådet och genom riktat stöd till pensionärsorganisationer. På samma sätt ska inflytandet för personer med olika former av funktionsnedsättning säkras genom tillgänglighetsrådet och stöd till handikapporganisationer. Behovet av kultur- och fritidsaktiviteter ska uppmärksammas. Kalmar kommun arbetar aktivt med att eliminera hinder i lokaler och allmänna miljöer så att ingen ska gå miste om möjligheten att delta i aktiviteter på grund av bristande tillgänglighet. Mål Kalmar kommun ska i Kvalitetsbarometerns mätningar kring personalkontinuitet och bemötande ha god eller mycket god kvalitet. Uppdrag - Standardkostnader Vid jämförelse med standardkostnaden 2009 ligger Kalmar kommun kostnader för äldreomsorgen 16 procent högre. I Budget 2011 och ekonomisk planering fick omsorgsnämnden i uppdrag att komma med förslag Budget 2012 och ekonomisk planering

14 på åtgärder för att närma sig standardkostnaderna. Under 2011 har en extern konsult, Ensolution, gått igenom äldreomsorgens, LSS och individ- och familjeverksamhetens kostnader. Slutrapport lämnas den 24 maj Omsorgsnämnden, socialnämnden och Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att återkomma med förslag på hur de kan komma ned i kostnader som närmar sig standardkostnaden. Uppdraget ska redovisas senast mars Uppdrag - Resursfördelning äldreomsorgen Kommunstyrelsen tillsammans med omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att se över nuvarande resursfördelningssystem för äldreomsorgen med inriktning att relatera till jämförbara kommuners kostnader för äldreomsorg och standardkostnaderna. Uppdrag - Demokratiutveckling i norra centralorten Medborgarkontoret Arbetet med att vidareutveckla demokratin i norra centralorten ska fortsätta. Medborgarkontoret/kommunledningskontoret har en central roll i arbetet att tillsammans med övriga kommunala verksamheter som barn- och ungdomsnämnd, kultur- och fritidsnämnd och socialnämnd och naturligvis tillsammans med medborgarna, föreningsliv och myndigheter öka inflytande och delaktighet i norra centralorten. Den kommunala demokratigruppen har 2010 lämnat en rapport och konkreta förslag på ett vidgat demokratiarbete. Gruppens rapport är en bra grund för det fortsatta arbetet. Arbetet ska bygga på en aktiv och kraftfull samverkan mellan berörda parter och med ett tydligt medborgarperspektiv. Demokratigruppen ska redovisa en ny lägesrapport hösten Kommunstyrelsen/medborgarkontoret är projektledare för arbetet. Uppdraget ska redovisas senast mars Uppdrag - Arbetskläder och IT-satsning Omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd ska under 2012 redovisa hur behoven av ytterligare arbetskläder och IT-satsning kan tillgodoses. 6. Demokrati Kalmar är en kommun där demokrati, solidaritet och rättvisa är honnörsord. Varje kommuninvånare ska ha god insyn i beslutsfattandet och känna att de har möjlighet att påverka sin vardag. Det finns idag en rad olika sätt på hur man kan göra detta. Vi har ungdomsråd, pensionärsråd och tillgänglighetsråd där föreningar och kommuninvånare kan göra sin röst hörd. De utvecklingsdialoger som varit framgångsrika kommer vi fortsätta arbeta med. Vi vill i samverkan med föreningar och organisationer utveckla demokratin i kommunen. Vårt ideella föreningsliv gör mycket och är en viktig resurs i arbetet för att nå detta. De kommunala verksamheterna ska uppmuntra till ett växande ansvarstagande där kommunens invånare känner sig delaktiga i beslutsprocessen. 7. Välfärdsbokslutet Välfärdsbokslutet ska ge en överblick över hur folkhälsan och människors tillgång på välfärd har utvecklats. Den ska också visa om den kommunala verksamheten får de resultat som uttrycks i kommunens budget. I välfärdsbokslutet finns också rekommendationer på framtida satsningar inom välfärds- och folkhälsoområdet. Uppdrag - Välfärdsbokslutet Nämnder får i uppdrag att utifrån Välfärdsbokslutet och sitt ansvarsområde göra handlingsplaner för att förbättra välfärden. Redovisning av arbetet med Välfärdsbokslutet görs i samband med årsredovisningen. Den slutliga redovisningen ges i samband med kommande Välfärdsbokslut. Mål Kalmar kommun deltar i Statistiska Centralbyråns Medborgarundersökning. Kalmar kommuns index för hur invånarna ser på möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska ligga i den övre tredjedelen av de deltagande kommunerna. 14 Budget 2012 och ekonomisk planering

15 Ekologiskt hållbar kommun 1. Bäst på klimat och varsamma transporter Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år Därför ska vi göra konkreta och offensiva satsningar för att nå klimatmålen. Genom effektivt energiutnyttjande, teknik för miljöriktigt byggande, plan för hållbara transporter och förbättrad mätning av vår klimatpåverkan ska vi tillhöra toppskiktet i det svenska klimatarbetet. I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. I den lokala trafikplaneringen ska cykel- och gångtrafik ha högsta prioritet liksom spårburen kollektivtrafik som ska gynnas i den regionala planeringen.genom arbete med att åstadkomma en samlastningscentral i Kalmar ökas också framkomligheten för cykel- och gångtrafikanter i centrala staden. Genom åtgärderna i cykelstrategin ska profilen som Kalmar Cykelstad förverkligas. I all trafikplanering ska barnens behov beaktas. Trafiken ska vara säker med låga hastigheter i bostadsområdena. I regional samverkan ska vi åstadkomma hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Mål Kalmar kommun ska öka resandet med kollektivtrafiken. Cykeltrafiken i Kalmar stad ska 2012 ha ökat med 15 procent jämfört med 2008 års siffror. Produktionen av biogas ska fördubblas i Kalmar kommun till 2014 jämfört med Kalmar kommun ska främja energieffektiv nybyggnation. Uppdrag - Kalmar cykelstad Arbetet med att utveckla "Kalmar cykelstad" fortsätter. Kommunstyrelsen, servicenämnden och samhällsbyggnadsnämnden får fortsatt uppdrag att ta fram förslag på och skapa lämpliga s.k. cykelhuvudleder och ta fram förslag på och starta utökad mätning av cykeltrafiken. De ska i samverkan med privata aktörer och ideella organisationer undersöka möjligheten att kostnadsfritt erbjuda medborgare och besökare reklamfinansierade lånecyklar. Uppdraget ska redovisas senast mars Uppdrag - Tjänstebilar/mobilt system Servicenämnden/inköpskontoret får i uppdrag att kartlägga användandet av kommunens tjänstebilar. I uppdraget ingår att ta fram vart och hur långt bilarna färdas, vilket bränsle som används samt hur ett mobilt system skulle kunna införas och effektivisera användandet. Uppdraget ska redovisas senast mars Uppdrag - Plan för hållbara transporter Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett förslag till Plan för hållbara transporter. Planen ska omfatta såväl transporter inom kommunen som till och från kommunen, liksom person- och godstransporter för samtliga trafikslag. Uppdraget ska redovisas senast december Uttalanden - Biogas Vi har fortsatta höga ambitioner inom biogasområdet. Uppdraget som servicenämnden fick i budget 2011 att utreda hur kommunen kan stimulera lokal biogasproduktion, bereds för närvarande. Uppdraget ska redovisas som ett separat ärende under Uppdrag - Skapa nybyggen i trä Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att när så är möjligt skapa nybyggen i trä. 2. Energianvändning och energiproduktion Kalmars ekonomiska utveckling ska gå hand i hand med minskad miljöbelastning. Vi ska hushålla med våra naturresurser och minska vår energianvändning genom att effektivisera den. Vi går de närmaste åren igenom samtliga kommunala verksamhetslokaler och ser till att energiförsörjning, isolering och styrning av inomhusklimat och belysning är den bästa möjliga. En total översyn på fastighetsbeståndet kommer öka energieffektiviseringen. I Kalmar planeras många byggprojekt, både i kommunal och privat regi och det är viktigt att det som byggs nytt följer kretsloppsprinciper och är klimatsmarta. Ju mindre energi en bostad förbrukar desto bättre är det för både miljö och plånboken. Minimal energikonsumtion och användning av fasader och takytor till energiproduktion ska vara det normala då nya bostäder och lokaler byggs. En stor del av kommunens egen elkonsumtion kan produceras med egna vindkraftverk på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. Under budgetperioden kommer sådan produktion att påbörjas. I inköpspolicyn finns krav på att optimera användningen av biogas i den kommunala fordonsparken. Vi deltar i regionalt samarbete för att öka biogasproduktionen och för att utveckla nätet av tankställen. För att kunna bedöma hur arbetet går med att uppfylla målet om fossilbränslefri region 2030 ska vi beräkna hur stor vår egen fossilbränslefria energiproduktion vid olika anläggningar är. Mål Med bakgrund av de satsningar som görs i investeringar i energieffektivisering ska den totala energianvändningen i kommunägda byggnader minska med 20 procent 2013 jämfört med Investeringarna är räntabla, d.v.s. minskade driftkostnader på el, värme m.m. ska betala de ökade kapitaltjänstkostnaderna. Budget 2012 och ekonomisk planering

16 Uppdrag - Energieffektivisering Servicenämnden och kommunstyrelsen får i uppdrag att upphandla en tjänst för att energieffektivisera kommunens fastighetsbestånd för att sänka energiförbrukningen. I uppdraget ingår också att sprida kunskap till övriga fastighetsägare. Uppdraget ska redovisas löpande. Uttalanden - Energieffektivisering De kommunägda bolagen ska utifrån sina handlingsplaner i energieffektiviseringsstrategin genomföra planerade åtgärder och årligen redovisa dessa i den löpande uppföljningen. De berörda nämnderna och bolagen ska i samverkan med hyregästerna ta fram handlingsplaner för att minska verksamhetens energiförbrukning. 3. Ekologisk och närproducerad mat I Kalmar ska kommunen vara aktiv och medveten som beställare. Vi ska fortsätta att ligga i frontlinjen när det gäller att ställa miljökrav vid upphandling. Vi ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. Nivåerna i målen för andelen ekologisk och närproducerad mat kommer gradvis att höjas fram till 2020 till 70 procent ekologisk och/eller närproducerad mat. Med delade upphandlingar där mindre enheter upphandlas, fördelat över tid, ska vi förbättra de lokala producenternas möjligheter att delta. Genom att inrätta en samlastningscentral i Kalmar kan också dessa producenters möjligheter att leverera på ett effektivt sätt underlättas. Genom medvetna val kan vår regionala marknad stärkas och den lokala självförsörjningsgraden öka. Våra åtaganden enligt FN:s Global Compact och Fair Trade City ska framhävas och användas i vår verksamhet och i vår marknadsföring. Mål Öka andelen ekologisk och närproducerad mat från 24 procent 2011 till 40 procent 2012, varav 25 procent ekologisk mat. Uppdrag - Samlastningscentral En egen varudistribution kan på kort sikt bidra till ett minskat antal fordonsrörelser som ger en mindre miljöpåverkan, möjliggöra för mindre livsmedelsproducenter att kunna bli leverantör till kommunen genom att bryta ner upphandlingar i mindre segment och förbättra säkerheten runt skolor med färre leveranser På längre sikt skulle även privata företag kunna utnyttja en samlastningscentral. Servicenämnden får i uppdrag att utreda och utvärdera möjligheterna att etablera en samlastningscentral för varudistribution inom Kalmar kommun. Uppdraget ska redovisas under Uppdrag - Ekologiska och närproducerade livsmedel Servicenämnden, barn- och ungdomsnämnden, omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd med stöd av kommunledningskontoret får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att på kort och lång sikt, nå målen om andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, samt livsmedel som uppfyller etiska krav, som t.ex. Fairtrade. Handlingsplanen ska redovisas under Nationellt föredöme för kustmiljöarbete HELCOMs Baltic Sea Action Plan är ett internationellt program för att återställa den marina miljön i Östersjön till god ekologisk status till Kalmar har inom regionala samarbetet Kalmarsundskommissionen åtagit sig att ta vår del i åtgärdsprogrammet. Vår del innebär 60 respektive 30 procent av det mänskliga utsläppet av kväve och fosfor. Minskningen av tillförseln av närsalter kan förverkligas genom förbättrade avloppssystem, anläggande av våtmarker, musselodlingar m.m. Kalmars arbete har ett tydligt underifrånperspektiv och det finns en stor styrka i det lokala ideella engagemang från kustmiljögrupper. I kustmiljögruppernas nätverk hittas sedan lokalisering för olika typer av åtgärder genom aktiva markägare och andra aktörer inom ex.vis. jordbruksnäringen vilket snabbt leder till konkreta insatser. Åtgärderna baseras på kunskap från universitet, länsstyrelse och andra experter och utvärderas också av sakkunniga. Detta arbete, som fått erkännande som nationellt föredöme stärks och fortsätter med full kraft. Enligt vattenvårdsdirektivet kanaliseras arbetet nu i olika vattenråd där engagemanget delas upp inom olika vattenavrinningsområden. I Kalmar finns tre avrinningsområden Hagbyåns, Ljungbyåns och Snärjebäckens. Utöver etablerade Kalmarsunds kustmiljögrupp ska vattenråd för dessa bildas och hjälpas till ett aktivt arbete. Mål Fyra nya våtmarksområde ska etableras i Kalmar kommun En ny musselodling ska etableras i Kalmar kommun Två nya lekplatser för fisk ska etableras i Kalmar kommun Uppdrag - Kustmiljögrupper Kalmars arbete med kustmiljön har och har haft ett tydligt underifrånperspektiv. Kommunstyrelsen och berörda nämnder/styrelser får därför i uppdrag att stödja och arbeta för det lokala ideella engagemanget från kustmiljögrupper. Uppdraget ska löpande redovisas. 16 Budget 2012 och ekonomisk planering

17 Ekonomiskt hållbar kommun 1. Välskött ekonomi I Kalmar ska den offentliga ekonomin även i fortsättningen vara välskött. Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning där verksamheten är finansierad och varje skattekrona används effektivt. Givetvis ska medborgarna vara nöjda med den service kommunen erbjuder. Kommunala förvaltningar och bolag ska ta vara på möjligheterna till kompetensutveckling och finansiellt stöd som ges via olika EU-program och andra externa finansieringskällor och samverkansprogram. Ordning och reda i kommunens ekonomi är den helt avgörande faktorn för hur vi ska lyckas med att fortsätta utveckla Kalmar. Mål Kalmar kommun ska för att ha god ekonomisk hushållning: begränsa nettokostnaderna till högst 98 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. självfinansiera investeringarna till 100 procent över en rullande femårsperiod. Uppdrag - Samverkan kök Kommunstyrelsen, tillsammans med berörda verksamheter, får i uppdrag att införa en gemensam kostorganisation från halvårsskiftet Denna gemensamma kostenhet ska organisatoriskt tillhöra servicenämnden. Denna organisatoriska förändring innebär inte med automatik en övergång till storköksmodell. Uppdrag - Samverkan grannkommunerna Kommunstyrelsen får tillsammans med servicenämnden i uppdrag att kontakta grannkommunerna för att utreda intresset av en gemensam brandorganisation. I uppdraget ska ingå förslag till organisationsform, lokalisering, tidplan m.m. Uppdraget ska redovisas senast december Uttalanden - Exploateringsintäkterna Exploateringsintäkterna är svåra att beräkna i tid och till belopp. Intäkterna har varierat kraftigt under de senaste åren. För att minska risken för negativa budgetavvikelser kommer intäkterna i fortsättningen att budgeteras mer försiktigt. Budgeterade exploateringsintäkter sänkts från ca 50 mnkr 2011 till 27 mnkr 2012 och till 20 mnkr Uppdrag - Takbelopp på investeringar En faktor för god ekonomisk hushållning är att begränsa investeringsutgifterna. Detta kan ske genom att takbelopp och vinstdelning prövas vid upphandlingar. Servicenämnden får i uppdrag att vid upphandling av nya investeringar prova möjligheten med takbelopp och vinstdelning. Uppdraget ska redovisas senast mars Budget 2012 och ekonomisk planering

18 Ekonomi Ekonomisk omvärldsanalys Konjukturbedömning De senaste två åren 2009 och 2010 är resultatmässigt de bästa någonsin för kommuner och landsting. Det beror på återhållsamhet och kraftigt höjda statsbidrag. Däremot ser det sämre ut de kommande åren. BNP-tillväxten under 2010 var 5,5 procent. Inledningen av 2011 ser också bra ut och samhällsekonomin växer starkt även framöver. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningen att tillväxten i sysselsättningen är stark nog att pressa ned arbetlösheten under 6 procent, men inte förrän Återhämtningen i ekonomin sedan finanskrisen har i första hand skett i tillväxtländer som Kina, Indien m.fl. Den senaste tiden har även USA, som traditionellt sett bruka leda återhämtningen, fått bättre fart i ekonomin. I Europa finns viss oro i och med de skuldsatta länderna Portugal, Grekland och Spanien. Däremot är återhämtningen stark i de norra delarna och speciellt Tyskland, Holland, Finland och Sverige har bra fart i ekonomin. Oron i Nordafrika och Mellanöstern har lett till en kraftig uppgång av oljepriset. Även jordbävningen och tsunamin i Japan påverkar världsekonomin, men framför allt får den konsekvenser för japansk ekonomi. De svenska hushållens ekonomi påverkades i liten grad av finanskrisen. Den disponibla inkomsten steg med 1,5 procent i reala termer både 2009 och Även om räntorna har höjts så beräknas hushållens inkomster att öka med 3,5 procent i år och nästa år. Det är den kraftigt ökade sysselsättningen i år som är en förklaring. Kommande år är det den sänkta skatten som påverkar. Nedan visas olika prognoser över tillväxten av BNP. Prognos tillväxt (% ökning av BNP) Konjunkturinstitutet (KI) kalenderkorrigerad, mars ,3 4,2 3,4 Regeringen, vårpropositionen (kalenderkorrigerad) 5,5 4,6 3,8 3,6 2,8 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 11:21 maj ,3 4,8 3,5 3,3 3,2 En vanlig frågeställning är: Hur påverkas de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting om BNP höjs med en procentenhet? Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) beräkningar visar att en produktivitetsdriven tillväxt har positiva effekter för den offentliga sektorn, men att det framförallt är staten som får den stora nettoförstärkningen. För kommuner och landsting är det långt viktigare att sysselsättningen, den kommunala skattebasen, kan växa. Under 2010 uppgick inflationen (KPI) i Sverige till 1,2 procent. Regeringen gör bedömningen i vårpropositionen att KPI i år blir 2,5 procent och 2,0 procent Sveriges Kommuner och Landstings prognos av KPI är något högre 2011 men lika med regeringens bedömning Regeringens bedömning 2013 och 2014 är högre än SKL:s. Konjunkturinstitutet (KI) har ett högre KPI Även skiljer sig KI:s bedömning jämfört med regeringen och SKL. Prognos KPI, %-förändring KI mars ,2 3,2 2,2 2,6 2,5 Regeringen, vårpropositionen 1,2 2,5 2,0 2,8 2,7 SKL, cirkulär 11:21 1,2 2,8 2,5 2,4 2,2 Arbetsmarknad och lönebildning Statistiska Centralbyrån redovisar i Arbetskraftsundersökningarna 2010 en ökning av antalet sysselsatta med personer. För befolkningen i åldern år motsvarar detta ett arbetskraftstal på 70,7 procent. Männens arbetskraftstal ökade jämfört med föregående år med 0,5 procentenheter till 73,9 procent. Genomsnittet för kvinnorna var 67,4 procent. Under 2010 uppgick antalet arbetade timmar till i genomsnitt 140,9 miljoner timmar per vecka. Detta är en ökning med 5,9 miljoner timmar jämfört med Det skedde ingen ökning av antalet arbetslösa under 2010 och i genomsnitt var personer arbetslösa i åldern år ( män och kvinnor). Arbetslöshetstalet, d.v.s. andelen av arbetskraften som är arbetslösa uppgick till 8,4 procent. Regeringens prognos över antalet arbetslösa är lägre än den som SKL och Konjunkturinstitutet gör. År 2013 skiljer den sig åt med 0,5 procentenheter mot Konjunkturinstitutets. Arbetslöshet (i % av arbetskraften år) (KI) mars ,4 7,3 6,9 6,6 6,3 Regeringen, vårpropositionen 8,4 7,3 6,6 5,8 5,2 SKL, cirkulär 11:21 8,4 7,5 6,9 6,4 6,1 Enligt SKL innebar de löneavtal som slöts under 2010 en löneökning på ca 1,7 procent och totala löneökningar på 2,5 procent. Den låga ökningen beror på arbetsmarknadsläget. Framöver ser man löneökningar som kommer att närma sig fyra procent i takt med att arbetsmarknadsgapet sluts. Det motsvarar ungefär den långsiktiga lönebetalningsförmågan i näringslivet - näringslivets priser beräknas öka med knappt två procent per år och produktiviteten med runt två procent. 18 Budget 2012 och ekonomisk planering

19 Det kommunala skatteunderlaget Regeringen gör en bedömning att skatteunderlaget kommer att öka med 19,9 procent under perioden , se tabell nedan. SKL gör en något lägre bedömning av utvecklingen 19,0 procent. Skillnaden beror på att regeringen räknar med en högre sysselsättning 2012 och framåt. Detta påverkar också att de inkomstindexerade pensionerna får en större ökning. Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos över skatteunderlagsutvecklingen är lägre än både SKL och regeringens för åren , 18,5 procent. ESV räknar med större pensionsinkomster och mindre avdrag 2010 än SKL. För 2011 är däremot SKL mer optimistisk vad gäller sysselsättningen. Snittet på ökningen i skatteutvecklingen innan lågkonjunkturen var drygt 4 procent per år. Skatteunderlagsutveckling exkl regelförändringar Regeringen, vårpropositionen 2,6 1,7 4,8 4,9 4,5 19,9 SKL, cirkulär 11:21 2,1 2,8 4,2 4,4 4,2 19,0 Ekonomistyrningsverket, mars ,5 1,9 4,3 4,5 4,1 18,5 Att sysselsättningsökningen främst uppstår i den offentliga sektorn är inte lika gynnsamt för ekonomin i kommuner och landsting som om sysselsättningsuppgången kommit i privata näringslivet. För att skatteunderlaget ska öka realt krävs fler arbetade timmar i den privata sektorn. Löneinkomsterna svarar för ungefär ¾ av det kommunala skatteunderlaget. Det största bidraget till skatteunderlagets årliga ökning kommer därför från timlönehöjningar. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i ekonomin ger dock endast utrymme för marginella ökningar av verksamheten i kommuner och landsting. Det beror på att löner också är den dominerande kostnaden för verksamheten. Om lönehöjningarna är ungefär lika stora i kommunen som i resten av ekonomin räcker ökningen av skatteintäkterna som följer av höjda löner till att betala lönehöjningen för kommunens personal. Löneökningstakten i samhället är således av stor betydelse för skatteunderlagets nominella tillväxt men har liten real effekt på ekonomin i kommuner och landsting. Timlön, %-förändring KI, mars ,5 2,9 3,3 3,5 3,6 Regeringen, vårpropositionen 2,5 2,6 3,2 3,4 3,5 SKL, cirkulär 11:21 2,5 2,7 3,1 3,5 3,8 Ökningen av timlönerna skiljer sig något åt mellan de olika prognoserna, men 2012 och framåt stiger de från 3 procent och uppåt närmare 3,5 till 4 procent Kommunernas ekonomiska läge Sveriges Kommuner och Landsting publicerar analyser av de ekonomiska framtidsutsikterna inom kommuner och landsting. I Ekonomirapporten maj 2011 beskriver SKL den samhällsekonomiska utvecklingen samt landstingens och kommunernas ekonomiska läge nu och på några års sikt. Intäkterna i kommunerna har de senaste åren påverkats av den ekonomiska krisen och trots detta har det varit positiva resultat både 2009 och Detta beror på återhållsamhet, tillfälliga faktorer och extra konjunkturstöd från staten. Ytterligare faktor som gjorde att resultaten var goda 2010 var att skatteunderlagsprognosen förbättrades under året. Den svenska ekonomin klarade finanskrisen betydligt bättre än många andra länder. Kostnadsökningarna för den egentliga verksamheten var också lägre 2010 än den historiska trenden som har beräknats till 1,1 procent utöver demografin. Att kostnaderna ökar mer än de demografiska behoven kan bero på ökad efterfrågan på kommunala tjänster, ökad ambitionsnivå eller ökningar som följd av statliga reformer. De tre senaste åren har dock kommunerna hållt igen på kostnadssidan. Om de kommande åren visar på stabila intäkter kan kommunerna genomföra varaktiga satsningar i verksamheterna. Under de år som varit genomfördes fler extrainsatser såsom arbetsmarknadsåtgärder, underhållsåtgärder och bidrag till statlig infrastruktur. Allt mer kommunal verksamhet utförs av andra aktörer vilket gör att antalet arbetade timmar i kommunernas verksamhet i egen regi har varit oförändrat sedan Utvecklingen framåt visar en allt lägre andel personalkostnader av kommunens kostnader. Lägger vi däremot till det som utförs av annan aktör så blir de sammanlagda personalkostnaderna relativt konstant som andel av totala kostnader Kommunernas kostnader, beroende på ökad befolkning och förändringen av sammansättningen inom åldersgrupperna, kommer att i genomsnitt öka med 0,5 procent per år de kommande åren. Det är därför extra viktigt att följa förändringarna för att kunna anpassa och ställa om verksamheterna. Den största förändringen sker i åldern år som kommer att minska kraftigt fram till Trots att minskningen (2,5 procent) av elever i gymnasieskolan redan har börjat så har kostnaderna ökat med 1,5 procent i löpande priser 2009 jämfört med Kostnaden per elev har därmed ökat mer än vad pris- och löneökingarna motiverar. Men för att klara ökade behov inom andra verksamheter, såsom förskola och grundskola, måste kommunerna anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan. Förutom elevminskningarna så har gymnasieskolan ett nytt statligt uppdrag GY11 som införs hösten Staten anser att denna innebär effektivisering av gymnasieskolan och har därmed sänkt statsbidraget Ytterligare sänkningar sker 2013 och Budget 2012 och ekonomisk planering

20 Till stor del klarade kommunerna sina resultat 2010 tack vare det tillfälliga konjunkturstödet. När detta till stor del försvinner 2011 blir den ekonomiska situtionen betydligt svårare. Dock beräknas skatteunderlagstillväxten öka de kommande åren, men 2014 och 2015 kommer prisökningarna att ta över utvecklingen och den reala tillväxten dämpas. Aktuella frågor Aktuella frågor som Sveriges Kommuner och Landsting tar upp i Ekonomirapporten från maj 2011 är att allt fler tjänster utförs av andra anordnare, utjämningskommitténs förslag och välfärdens långsiktiga finansiering. Allt fler företag har etablerat sig inom de kommunala branscherna och antalet timmar som utförs av annan anordnare har ökat. År 2002 var andelen 7 procent mot nästan 12 procent Den 27 april lämnade utjämningskommittén.08 sitt slutbetänkande till regeringen. Förändringen är störst inom kostnadsutjämningen och förskolans inskrivningsgrad. Uppdraget var att se över alla delarna i utjämningssystemet. Syftet med systemet är att skapa lika förutsättningar för att bedriva kommunal verksamhet oavsett skattekraft och opåverkbara strukturella förutsättningar. Detta kräver en långtgående utjämning. Kommittén menar att generella statsbidrag är bättre än specialdestinerade. Inkomstutjämningen skapar inte tillväxthämmande faktorer och kvarstår i sin nuvarande form. En justering kommer dock att ske mellan kommunernas och landstingens inkomstutjämning med en gemensam garanterad skattekraft på 115 procent av medelskattekraften. I kostnadsutjämningen sker de stora förändringarna i delmodellerna för förskola och skolbarnomsorg, individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård. Delmodellen för befolkningsförändringar föreslås att utökas med kompensation för nya föreskolelokaler. Modellen för kollektivtrafiken kommer också att uppdateras. Skillnaderna i lönekostnaderna som hittills har kompenserats till hälften föreslås kompenseras fullt ut. Preliminära beräkningar för Kalmar kommun innebär för 2013 ökad utjämning med ca 25 mnkr. Dessa är ej medräknade i liggande budget då förslaget ännu ej är beslutat av regeringen. Den framtida utmaningen beskrevs i Budgetunderlag 2011 och visade att de vanliga lösningarna på välfärdens långsiktiga finansiering inte kommer att räcka. Enligt rapport Framtidens utmaning är det ett gap på 13 kronor i kommunalskatt Fler arbetade timmar, ökad invandring och effektiviseringar är några lösningar men kommer inte att räcka till. Sveriges Kommuner och Landsting menar att diskussionen om hur vi löser finansieringen inte kan vänta tills vi är där, utan måste ske redan nu. Kommunalekonomiskt regelverk God ekonomisk hushållning (Balanskravet) God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting innebär ett rimligt överskott både i den budgeterade resultaträkningen och i bokslutet. Reglerna om återställande av uppkomna underskott och så kallade synnerliga skäl benämns ofta som balanskrav. Balanskravet är det resultatmässiga golv som inte får underskridas om man ska efterleva lagstiftningen. Jämfört med tidigare lagstiftning gäller nu regler som i högre grad inriktas på politiska åtgärder vid negativa resultatutfall snarare än på strikta budgetregler. Det lokala ansvaret för att tolka och efterleva lagstiftningen är tydligare än tidigare. Om det finns synnerliga skäl kan den budgeterade resultaträkningen undantagsvis underbalanseras. Kommuner och landsting ska även anta verksamhetsmål och finansiella mål. Dessa mål ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Revisionen har en direkt utpekad roll att uttala sig om efterlevnaden av denna lagstiftning. Även den lagstyrda delårsrapporten ska behandlas av fullmäktige. Den ska också innehålla en avstämning av fastställda mål och av balanskravet. Mål och riktlinjer Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska också framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Kommuner och landsting ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid vara periodens första år. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Det måste också finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det kräver också en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Utformning och innehåll i de finansiella målen I planen ska anges en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov med nuvarande service. Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras. Nivån på betalningsberedskapen nämns också som ex- 20 Budget 2012 och ekonomisk planering

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ulrick Hultman 2012-11-30 SFN 2012/0793 0480-450 431

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ulrick Hultman 2012-11-30 SFN 2012/0793 0480-450 431 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ulrick Hultman 2012-11-30 SFN 2012/0793 0480-450 431 Servicenämnden Budgetmål 2013 Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att anta föreslagna budgetmål

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 29 april 2014 kl. 8:30-9:35 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 52-55 ande Anders Andersson (C) Per-Olof Jonsson (M) Johan Persson (S) Anette Lingmerth

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Budget 2014. och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29

Budget 2014. och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 Budget 2014 och ekonomisk planering 2015 2016 med verksamhetsplan Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-10-29 Innehållsförteckning Budget 2014 politikens förord 3 Budgetdokumentets funktion 5 Kalmar 2020

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014

Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 Vad vi vill åstadkomma i Arboga under åren 2011-2014 I möjligheternas Arboga ska det finnas inspiration till nya idéer och ett klimat som får vårt näringsliv att trivas och växa. Vi socialdemokrater ska

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Budget 2014 och ekonomisk planering 2015-2016

Budget 2014 och ekonomisk planering 2015-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-10-23 KS 2013/0462 Rev 2013-11-06 Kommunfullmäktige Budget 2014 och ekonomisk planering 2015-2016 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige

Läs mer

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

2006-11-27 MÅL OCH BUDGET,

2006-11-27 MÅL OCH BUDGET, 26-11-27 SOCIALDEMOKRATERNAS FÖRSLAG TILL MÅL OCH BUDGET, SKATTESATS OCH INVESTERINGSBUDGET 27 SAMT EKONOMISK PLAN 28-21 Innehåll SKRIVELSE FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA 3 FÖRSLAG TILL FULLMÄKTIGES BESLUT 27-12-11

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22)

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) DALS-ED - DÄR DET GODA LIVET ERBJUDS Dals-Ed ska vara möjligheternas kommun där människor och näringsliv känner trivsel, trygghet

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Hemtjänsten 2013 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kommunen ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning, vilket betyder att kommunen ska hushålla med sina

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-17 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 8 Trygghet och säkerhet blir planeringsutskottets ansvar Kommunstyrelsens planeringsutskott ska arbeta mer med trygghets-

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och boende 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet är

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet

POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet 2015-06-11 1 Sollentuna kommuns ekonomiska situation Sollentuna kommun har en välskött ekonomi vilket gör att det med rätt prioriteringar går

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer