Årsredovisning Hässleholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.hassleholm.se Årsredovisning Hässleholms kommun"

Transkript

1 Årsredovisning Hässleholms kommun

2 Innehåll Hässleholm för mångfald 4 Så här används skattepengarna 6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 7 Kommunchefen har ordet 8 Politisk organisation 9 Kommunens organisation 12 Förvaltningsberättelse Några händelser 14 Allmän översikt 15 Miljööversikt 18 Hässleholmaren 20 Kommunens personal 21 Pensionskapital 25 Måluppfyllelse 27 Intern kontroll 29 Koncernredovisning 30 Kommunens ekonomi 35 Framtida utveckling 40 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret 42 - Arbetsmarknad och kompetensutveckling 48 - Räddningstjänsten 50 Tekniska nämnden 51 Byggnadsnämnden 53 Fritidsnämnden 54 Kulturnämnden 56 Barn- och utbildningsnämnden 58 Socialnämnden 65 Omsorgsnämnden 68 Miljönämnden 72 Ekonomisk redovisning Fem år i sammandrag 74 Driftredovisning 75 Investeringsredovisning 75 Koncernens resultaträkning 76 Noter till koncernens resultaträkning 76 Koncernens finansieringsanalys 77 Koncernens balansräkning 78 Noter till koncernens balansräkning 79 Kommunens resultaträkning 80 Kommunens finansieringsanalys 80 Kommunens balansräkning 81 Kommunens noter 82 Revisionsberättelse 86 Ordlista 87 Produktion: t&t information ab, kristianstad Omslagsfoto: Precious People. Hässleholms järnväg 150 år. Tryck: Norra Skåne Offset AB, Hässleholm 2010

3 Kommunens vision: Hässleholms kommun är en viktig knutpunkt i Sverige. Här möts människor för att leva, uppleva, arbeta och lära i en kommun präglad av förändring och med ambition att utvecklas. Hantverksprogrammet på Jacobsskolan i Hässleholm. Foto: jörgen ahlström Foto: Personal, Hovdala slott.

4 4 hässleholm för mångfald hässleholms kommun 2010 Hässleholm jobbar för mångfald Hässleholms kommun började under 2008 att fundera på hur arbetsplatserna i kommunen på bästa sätt kan göras mer inkluderande och tillåtande. Ett förprojekt kom fram till att kommunen behövde jobba mer med likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet. Politiker och kommunledning ansökte om pengar från Europeiska Socialfonden och i september 2009 startade projektet Hässleholm för mångfald. Arbetet bedrivs brett och handlar om olikheter, bemötande, attityder och värderingar. Mångfald ses både ur de olika diskrimineringsgrunderna; kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning, könstillhörighet, funktionshinder men också som kreativa olikheter. Mångfaldsportfölj Projektet arbetar förvaltningsövergripande med utbildning, reflektion och inspiration. Kommunledning och förvaltningschefer jobbar med de långsiktiga och strategiska målen för kommunens mångfaldsarbete. Såväl förvaltningschefer som kommunens 165 personalansvariga mellanchefer kommer under projektets två år att få fem heldagar med bland annat ledarskap, rekrytering och organisationsteori. Hur kan en trygg och mogen arbetsplats skapas där medarbetarna får bidra med hela sin personlighet? Vad innebär det att vara ledare i en organisation där olikheter är en av tillgångarna? Vilka krav ställer den nya diskrimineringslagstiftningen och vad säger arbetsrätten? Hur ska kommunens rekrytering se ut för att vara modern, säker och kompetensfokuserad? Projektets roll-up pryder bland annat stadshusets entré. Alla chefer har fått en mångfaldsportfölj som innehåller filmer, böcker, spel och en handledning om hur man kan sätta igång diskussioner och reflektioner på arbetsplatserna. Samtalen och diskussionerna ute på kommunens arbetsplatser har under året varit många och viktiga. Genom projektet har också 25 mångfaldscoacher utsetts. De ska vara en extra resurs på sin arbetsplats, se och lyfta problem samt vara ett nätverk i kommunen som hjälper till att driva mångfaldsfrågorna. Coacher spelar roll När projektet startade i september 2009 efterlystes intresserade blivande coacher bland alla kommunanställda. Uppdraget var inledningsvis lite luddigt, det enda som stod klart var att coacherna under två år skulle få elva dagars utbildning i coachande förhållningssätt, lagstiftning, värderingar, kommunikation med mera. Förutsättningarna för coacherna var också olika, beroende på hur arbetsplatsen såg ut. Coacherna fick därför i uppdrag att tillsammans med sin chef se vilken roll de kunde spela, vilket mandat de hade och vilka möjligheter som fanns på just den arbetsplatsen. Coachernas uppdrag är därför någonting som under den två år långa utbildningen växer fram. Starka krafter De personer som valt att bli coacher är sinsemellan väldigt olika, kommer från olika verksamheter och har olika bakgrunder. Det de har gemensamt är en stark vilja att arbeta med frågor som handlar om mångfald, utveckling, jämställdhet, likabehandling och tillgänglighet. De utgör en stark kraft i kommunen och många av dem driver egna projekt ute på förvaltningarna. Ett exempel är tekniska förvaltningen som under året har bolagiserats, och i förändringsprocessen från förvaltning till bolag har medarbetarna engagerats i en trestegsdialog tillsammans med bolagets coacher och mångfaldsprojektets biträdande projektledare. Att på det sättet använda projektets resurser och de befintliga coacherna är något som chefer upptäckt och som förhoppningsvis kommer att fortsätta. Inspirationsföreläsningar Ytterligare en målgrupp är kommunens informatörer och nämndsekreterare som producerar mycket av kommunens texter ut till allmänheten. Ambitionen är att kommunens texter, både tryckta och digitala, ska vara lättlästa. Därför har projektet under 2010 bjudit in informatörer och nämndsekreterare till en tvådagarsutbildning i att skriva lättläst. Alla anställda har bjudits in till gratis inspirationsföre-

5 hässleholms kommun 2010 hässleholm för mångfald 5 Ingela, mångfaldscoach på barn- och utbildningsförvaltningen, i dialog och erfarenhetsutbyte med andra coacher i kommunen. Foto: Martina Elofsson läsningar, en varje termin. Claes Schmidt föreläste på temat Kvinnor och män och alla vi andra om hur normer och värderingar styr våra liv och Edna Eriksson talade om Människan har fötter inte rötter. I februari 2011 kommer Pär Johansson att tala om Att bli sedd, behövd och tagen i anspråk, där han i sin berättelse om resan med Glada Hudik-teatern kommer att tydliggöra hur det goda ledarskapet gentemot andra alltid tar sin början hos en människa, och hur stora processer och resultat nås när man vågar konfrontera sin egen och andra människors okunskap och osäkerhet. Närmare anställda har lyssnat på de fem föreläsningar som hittills har arrangerats. Viktigt att ifrågasätta normen Kommunen har satsat stort på att lyfta frågorna om att ta tillvara olikheter och olika livserfarenheter. Det handlar också om att på bästa sätt möta brukare och kunder. Kommunledning och politiker i Hässleholm har sett kraften och den strategiska vikten av mångfaldsarbetet. De har lagt upp långsiktiga mål för det interna arbetet och tydligt visat viljeriktningen för sina medarbetare. Förändringsarbete tar lång tid, att förändra attityder som sitter djupt och som ofta är omedvetna tar ändå längre tid. Ansvaret för hur jag förhåller mig till mina arbetskamrater och till de brukare och kunder jag är anställd för att serva är bara mitt. Men det är viktigt att arbetsgivarens förväntningar på mig, arbetsplatsens värdegrund och ordningsregler är tydliga och uttalade. Ju mer olika människor är (både medarbetare, brukare och kunder), desto viktigare är det att inte bara hänvisa till sunt förnuft och att göra så som vi brukar eller som vi alltid har gjort. Att ifrågasätta normer, se och ta till sig andra verkligheter och att föra dialog om det som alla tar för givet är viktigt för arbetsplatsens utveckling. Och för att kunna göra det måste medarbetarna känna sig trygga och känna stöd ifrån sin chef. Pedagogisk utmaning Mångfaldsprojektet har upptäckt vikten av att arbeta både uppifrån och ner och nerifrån och upp samtidigt. Men att koppla det strategiska mångfaldsarbetet, organisationsförändringar, ledarskap och praktiskt arbete med värdegrund, rekryteringspolicy och mångfaldsplan till den privata medvetenhetsresa som var och en måste göra är en pedagogisk utmaning. Arbetet måste vara långsiktigt och projektet har bara två år på sig. Genom att prova nya vägar och nya arbetssätt och genom ökad medvetenhet och förståelse skapas ett behov av fortsatt mångfaldsarbete efter projektets slut.

6 6 så här används skattepengarna hässleholms kommun 2010 Så här används skattepengarna 100 kronor i skatt till kommunen användes så här under ,01 kr Vård och omsorg om äldre 17,02 kr Grundskola 12,85 kr Barnomsorg 10,99 kr Verksamhet för funktionshindrade 9,40 kr Gymnasieskola 6,93 kr Årets resultat 5,48 kr Sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna 5,12 kr Bibliotek, kultur, fritidsverksamhet och turism 4,16 kr Övrig verksamhet 2,57 kr Gator, vägar, park och mark 2,02 kr Vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder 1,30 kr Räddningstjänst 0,75 kr Politisk verksamhet 0,52 kr Exploateringsverksamhet 0,48 kr Planarbete och lantmäteriverksamhet 0,39 kr Miljö och hälsoskydd Härifrån får kommunen sina pengar 81,1 % Skatter och generella statsbidrag 5,1 % Övrigt 4,9 % Avgifter för kommunal service 3,2 % Statsbidrag till olika verksamheter 2,1 % Övriga bidrag 2,0 % Hyror och arrenden 1,5 % Avkastning på medel avsatta för framtida pensioner

7 hässleholms kommun 2010 kommunstyrelsens ordförande har ordet 7 Framtidstro och nytänkande Efter ett par år i finanskrisens spår kan vi glädjande nog konstatera att Hässleholms kommun visade ett mycket bra resultat En förklaring är att vi i budgeten garderade oss för att klara lågkonjunkturens verkningar. En annan förklaring är vår framgångsrika kapitalförvaltning, som i hög grad bidrog till det positiva resultatet. Det är också ett mycket välkommet trendbrott att omsorgsnämnden lyckades hålla sin budget i balans var alltså ett år med fortsatta sparbeting, men det var samtidigt ett år då vi hade flera skäl att fira. Det var 150 år sedan det första tåget rullade in i Hässleholm och 10 år sedan Hässleholm Kulturhus invigdes; två viktiga milstolpar i kommunens historia. Vid sidan om jubileerna kunde vi dessutom fira ett antal nyheter och genombrott som på olika sätt kommer att få stor betydelse framöver. Vi fick genom ett regeringsbeslut äntligen klartecken för att Pågatåg Nordost kan förverkligas. Redan under våren 2011 invigs stationen i Sösdala, som ett första nytt stopp för Pågatågstrafik i vår del av Skåne. Hässleholms identitet som strategisk knutpunkt i södra Sverige och Öresundsregionen stärktes ytterligare av att Jernhusen skrev avsiktsförklaringar med kommunen om två stora satsningar: en kombiterminal i logistikparken Hässleholm Nord och en underhållsdepå för tåg, som kommer att generera ett hundratal nya arbetstillfällen. I december hade vi nöjet att få inviga Mötesplats Ljungdala, ett projekt som har diskuterats under många år och som vi hoppas ska bidra till en positiv utveckling i området. Bygget av kommunens första trygghetsboenden har också kommit igång, vilket gör att vi kan erbjuda fler attraktiva bostäder till våra äldre. Ytterligare en nyhet för året var att Europaforum Hässleholm fick en systerverksamhet i form av en tvärpolitisk tankesmedja för Europafrågor, Europasmedjan Hässleholm. Tanken är att vi på sikt ska hålla Europadiskussionerna levande under hela året och därmed bli ännu starkare i denna profilfråga. Vi ser flera tecken på att konjunkturen nu har vänt uppåt, men fortsätter ändå att föra en återhållsam politik för att säkra kommunens goda ekonomi. Med ett bra resultat i bagaget kan vi hålla nere lånebehovet och finansiera mer av våra investeringar av egen kraft. Två av de större projekt vi står inför finns på Österås: en ny bad- och friskvårdsanläggning, som vi hoppas att fullmäktige tar beslut om under våren, och Hässleholms idrottspark, som vi ska bygga upp i samverkan med näringslivet och fotbollsföreningarna. Vår långsiktiga satsning på stadsutveckling för att stärka Hässleholms attraktionskraft går vidare - ett delresultat är att en skatepark ska stå klar under Vi kommer samtidigt att lägga stort fokus på att höja kvaliteten i kärnverksamheterna och ständigt förbättra servicen till våra medborgare. Foto: Kennet Ruona Framtidstro och nytänkande är centrala begrepp i vårt arbete. Hässleholms kommun är en mötesplats som präglas av förändring och utveckling, genom nyfikenhet och öppenhet mot omvärlden. Urban Widmark, Kommunstyrelsens ordförande

8 8 kommunchefen har ordet hässleholms kommun 2010 Ett innehållsrikt år Året som gått har varit mycket innehållsrikt. Som kommunchef och ytterst ansvarig för att tjänstemannaorganisationen har ett helhetsperspektiv i sitt arbete vill jag lyfta fram några punkter som har varit extra betydelsefulla. Vi har två goda exempel på kommunövergripande projekt. Mötesplats Ljungdala, där kultur, skola, fritid och integrationsfrågor har samverkat på ett föredömligt sätt, invigdes i december Ett annat projekt som engagerat samtliga medarbetare är det EU-finansierade mångfaldsprojektet. Vi har lärt oss att mångfald är synonymt med utveckling. Vi har också lärt oss att samarbeta över formella gränser i kommunorganisationen, något som i sig är väldigt nyttigt. Större delen av tekniska kontoret har från och med juli bolagiserats, vilket har inneburit en stor omställning för organisationen. Bolaget har kommit igång bra och under 2011 ska samarbetet mellan kommunen som beställare och bolaget som utförare trimmas in ytterligare. Johan Eriksson. Foto: Sven Persson/swelo.se I juni antog kommunfullmäktige Strategi Hässleholm som anger riktlinjer för långsiktiga framtidsfrågor och strategisk planering. Tre områden är särskilt viktiga för kommunens utveckling: attraktivitet, koncernkultur och helhetssyn samt god ekonomisk hushållning. Genom att dra åt samma håll mot gemensamma mål blir organisationen mer effektiv och får bättre möjligheter att lyckas. Strategi Hässleholm utgår från Hässleholms vision och ska fungera som en kompass för att avgöra vilka projekt och större satsningar som ska prioriteras. Fyra strategiska och breda projekt kom också igång under förra året: Arbetsmodell för internt samarbete kring näringslivs- och etableringsfrågor: Kommunens hantering ska bli effektivare för att kunna ge företag bättre service. Den goda arbetsplatsen: Kommunen ska vara attraktiv som arbetsgivare. Målstyrningsprojektet: En modell ska utvecklas för nedbrytning av fullmäktiges övergripande mål. Stadsutveckling Hässleholms stad: En utvecklingsplan med utgångspunkt i attraktion och stadsutveckling ska tas fram i dialog med medborgarna. Spåren av den ekonomiska krisen har påverkat oss även det gångna året, men förvaltningarna har genomfört det tuffa besparingsarbetet på ett mycket bra sätt. Hässleholms kommun hamnade enligt tidningen Dagens Samhälle på en nationell tio-i-topp-lista för kommunernas prognostiserade överskott år 2010 fördelat på antal kommuninvånare. Detta hade vi givetvis inte klarat utan alla våra engagerade och lojala medarbetare, som jag är mycket stolt över. Johan Eriksson Kommunchef

9 hässleholms kommun 2010 politisk organisation 9 Politisk organisation Kommunfullmäktige Ordförande: Douglas Roth (M) Kommunfullmäktige är den kommunala motsvarigheten till riksdagen och därmed kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktiges 61 ledamöter och 34 ersättare utses efter allmänna val som genomförs vart fjärde år samtidigt som riksdags- och landstingsvalen. Vid valet i september 2006, fick Moderaterna tillsammans med Centern, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Folkets Väl majoritet med totalt 33 mandat. Kommunfullmäktige tillsätter i sin tur kommunstyrelsen och de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden samt beslutar i ärenden om mål och riktlinjer, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Fullmäktige sammanträder i kulturhusets röda salong en gång per månad med undantag för juli. Sammanträdena är öppna för allmänheten och direktsänds även via Hässleholms närradio på 98,9 Mhz. Partistöd Till respektive parti som är representerat i fullmäktige utgår ett årligt grundbidrag som motsvarar föregående års basbelopp. Därutöver får partierna bidrag för varje mandat i fullmäktige med 80 procent av föregående års basbelopp. Kommunens revisorer Ordförande: Nils Olof Sennmalm (C) Kommunens revisorer utses av kommunfullmäktige och är nio till antalet. De tar i sin granskning hjälp av sakkunniga revisorer i den omfattning som behövs för att fullgöra granskning enligt god revisionssed. Revisorernas uppgift är att varje år granska både den kommunala verksamheten och som lekmannarevisorer även de kommunala bolagens verksamheter. Syftet är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Kommunfullmäktiges sammanträden hålls i kulturhusets röda salong och är öppen för allmänheten. Foto: Precious People Sverigedemokraterna, 4 Folkets Väl, 4 Folkpartiet, 4 Kristdemokraterna, 5 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Centerpartiet, 7 Mandat Miljöpartiet, 2 Vänsterpartiet, 2 Socialdemokraterna, 20 Moderaterna, 13 Av de totalt 61 ledamöterna är 22 kvinnor och 39 män. Socialdemokraterna Moderaterna Centerpartiet Kristdemokraterna Folkpartiet Folkets väl Sverigedemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet

10 10 politisk organisation hässleholms kommun 2010 Kommunstyrelse Ordförande: Urban Widmark (M) Kommunstyrelsen fungerar som kommunens regering. Styrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet och de kommunala bolagen. Styrelsen följer frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning, bereder eller yttrar sig i ärenden till fullmäktige, tar hand om den ekonomiska förvaltningen samt verkställer fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter, varav 8 från majoriteten och 7 från oppositionen, samt lika många ersättare. Styrelsen har samma proportionella mandatfördelning som fullmäktige. Till styrelsen finns tre förvaltningar med anställda tjänstemän. Kommunledningskontor Kommunchef: Johan Eriksson Kommunledningskontoret ansvarar för strategisk planering, genomförande av kommunstyrelsens beslut och för att initiera och leda kommunövergripande projekt, strategisk lokalförsörjning, exploatering, näringsliv, folkhälsa, turism, utredning och samordning, administrativ och juridisk service samt information. Kontoret ansvarar även för kommunens centrala kansli, budget, uppföljning, bokslut och ekonomiadministration, upphandlingar, personal- och lönepolitik samt administration av löner och pensioner, arkiv, IT, telefoni, reprofunktion och vaktmästeri samt överförmyndarens och valnämndens verksamhet. Sedan den 1 juli 2010 ingår den nybildade tekniska avdelningen i kommunledningskontoret. Avdelningen ansvarar för kommunens egna och hyrda fastigheter, byggnader och lokaler, gator, vägar, industrispåret, gatubelysning, parker och övriga offentliga platser, strand och vattenvård, trafikmiljö, trafiksäkerhet, parkeringstillstånd, parkeringsövervakning, bidrag till enskilda vägar och upplåtelse av allmän platsmark. I avdelningens uppgifter ingår även rollen som beställarorganisation gentemot Hässleholm Teknik AB. Arbetsmarknad och kompetensutveckling Förvaltningschef: Karina Hansson Förvaltningen ansvarar för vuxenutbildning, svenska för invandrare, vuxenutbildning för förståndshandikappade, yrkeshögskola och uppdragsutbildningar. Räddningstjänst Förvaltningschef: Anders Nählstedt Räddningstjänsten ansvarar för förebyggande verksamhet och räddningstjänst för skydd mot olyckor i både Hässleholms och Perstorps kommuner samt beredskapsplanering, säkerhets- och säkerhetsskyddsfrågor. Nämnder Nämnderna bereder kommunfullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Nämnderna ser till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och enligt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Kommunens verksamhet är uppdelad i sju nämnder sedan tekniska nämnden ombildades till ett tekniskt bolag den 1 juli Nämnderna har samma proportionella mandatfördelning som fullmäktige. Antal ledamöter och ersättare bestäms av fullmäktige. Nämnderna har förvaltningar med anställda tjänstemän. Byggnadsnämnd Ordförande: Arne Elowson (C) Förvaltningschef: Leif Berg Byggnadsnämnden ansvarar för plan-, bygg- och kartverksamhet och driver kommunal lantmäterimyndighet. Nämndens ansvarsområde består även av kommunens kompetens inom ekologi och att driva naturvårdsprojekt. Fritidsnämnd Ordförande: Göran Jönsson (C) Förvaltningschef: Stefan Larsson Fritidsnämnden ansvarar för drift, skötsel och uthyrning av kommunens samlingslokaler, idrotts- och fritidsanläggningar. I nämndens ansvar ingår även lotterimyndighet, fritidsverksamhet för vuxna utvecklingsstörda, fritidsgårdsverksamhet och fördelning av bidrag till olika slags föreningar bland annat idrottsföreningar.

11 hässleholms kommun 2010 politisk organisation 11 Foto: Precious People Kulturnämnd Ordförande: Åke Sundkvist (M) T.f. förvaltningschef: Lars Härstedt-Salomonsson Kulturnämnden ansvarar för bibliotek och allmänkulturell verksamhet i samverkan med kulturföreningar, studieförbund och hembygdsföreningar. I ansvaret ingår utställningsverksamhet, verksamhet i och drift av Hässleholm Kulturhus och Hovdala slott samt fördelning av verksamhetsbidrag och projektbidrag till kulturföreningar, studieförbund och hembygdsföreningar. Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Lena Svensson (C) Tillförordnad förvaltningschef: Karin Karlén Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg, skolbibliotekscentral och de frivilliga skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola samt musik- och kulturskola. Socialnämnd Ordförande: Robin Gustavsson (KD) Förvaltningschef: Bodil Sundlöf Socialnämnden ansvarar för stöd till barn, ungdomar och vuxna med sociala problem, socialbidrag, mottagning av flyktingar, familjerätt och familjerådgivning samt tillståndsgivning och tillsyn av servering av alkohol. Omsorgsnämnd Ordförande: John Bruun (FP) Förvaltningschef: Laila Jeppsson Omsorgsnämnden ansvarar för äldreomsorg, handikappomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. Miljönämnd Ordförande: Rolf Tronäss (M) Förvaltningschef: Sven-Inge Svensson Miljönämnden ansvarar för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, sjökalkning, miljöskyddsprogram samt tillsyn enligt tobakslagen. Kommunala bolag Kommunen får efter beslut i fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett bolag. För helägda bolag ska fullmäktige fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, utse samtliga styrelseledamöter och se till att fullmäktige får ta ställning i beslut av principiell art eller av större vikt. Kommunen har valt att driva en del av sin verksamhet i bolagsform. Alla bolagen är helägda förutom Stiftelsen Bjärnumhus (61 procent). Hässleholms Industribyggnads AB Styrelseordförande: Bo-Anders Thornberg (M) VD: Kent Johannesson Hässleholms Industribyggnads AB har till uppgift att köpa, sälja, bygga, utveckla, äga och förvalta fastigheter och mark. Bolaget förvaltar och utvecklar Norra station, Finjasjö Park, Hovdala och Mölleröds naturområde samt förvaltar cirka kvadratmeter verksamhetslokaler. Hässleholm Teknik AB Styrelseordförande: Pär Palmgren (M) VD: Ola Richard Hässleholm Teknik AB bildades den 1 juli 2010 och består av cirka 230 anställda från den tidigare tekniska förvaltningen. Hässleholm Teknik AB ansvarar för skötsel av kommunens gator, vägar, parker, lekplatser och grönytor. Inom bolaget sköts även drift, löpande underhåll och lokalvård av kommunens lokaler och fastigheter. Det kommunala gatunätet utgör 400 km och gång- och cykelbanor 95 km. Det totala fastighetsbeståndet består av cirka kvm. AB Hässleholmsbyggen Styrelseordförande: Thord Johansson (FP) VD: Stephan Persson AB Hässleholmsbyggen är ett bostadsserviceföretag, som äger och förvaltar hyreslägenheter i flerfamiljshus, radhus, gruppboende och vårdboenden med tillhörande lokaler.

12 12 kommunens organisation hässleholms kommun 2010 Hässleholm Miljö AB Styrelseordförande: Christer Caesar (KD) VD: Gunilla Holmberg Hässleholm Miljö AB har till uppgift att producera och distribuera fjärrvärme baserat på långsiktiga ekonomiska bedömningar och med hänsyn till miljön. Bolaget producerar värme till cirka hushåll och 160 industrier samt handels- och serviceföretag inom Hässleholm och Tyringe. Hässleholm Miljö AB ska bedriva en effektiv och ekonomisk renhållningsverksamhet med största möjliga miljömässiga hänsynstagande med inriktning att minimera deponimängden och öka källsorteringen. Hässleholms Vatten AB Styrelseordförande: Karl Axel Axelsson (C) VD: Henrik Brink Hässleholms Vatten AB ansvarar för den allmänna VAanläggningen och har till uppgift att producera och leverera dricksvatten av god kvalitet, transportera och rena spillvatten samt omhänderta dagvatten i tätorterna. Stiftelsen Bjärnumhus Styrelseordförande: Rolf Delcomyn Verkställande ledamot: Conny Bengtsson Stiftelsens verksamhet utgörs av förvaltning av 123 hyreslägenheter i Bjärnum och Mala samt ett gruppboende med sju lägenheter i Bjärnum. Förvaltningen sköts av HSB Skåne. Kommunens organisation Kommunfullmäktige Valberedning Revisorer Kommunledningskontor Kommunstyrelse Arbetsmarknad och kompetensutveckling Räddningstjänst Fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Valnämnd Fritidsförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Omsorgsförvaltning Byggnadsnämnd Kulturnämnd Socialnämnd Miljönämnd Politisk organisation Stadsbyggnadskontor Kulturförvaltning Socialförvaltning Miljökontor Förvaltningar Bolag Hässleholms Industribyggnads AB (100%) Hässleholm Norra Station AB (100%) Hässleholm Teknik AB (100%) Hässleholm Miljö AB (100%) Hässleholms Vatten AB (100%) Stiftelsen Bjärnumhus (61%) AB Hässleholmsbyggen (100%)

13 Foto: Precious People Foto: Precious People Förvaltningsberättelse Foto: Jörgen Ahlström

14 14 Förvaltningsberättelse några händelser hässleholms kommun 2010 Foto: Precious People Foto: Markus Jensen Foto: Precious People Foto: Pressbild Tobbe Trollkarl Foto: Gustav Gydell Några händelser i Hässleholms kommun Januari April Den 30 mars lämnade regeringen besked vid en presentation i Malmö om att Pågatåg Nordost är med i den nationella planen för infrastruktur Europaforum 2010 ägde rum den april för åttonde gången. Bland årets deltagare fanns bland andra näringsminister Maud Olofsson, styrelseordförande för Lunds universitet Allan Larsson, Europaminister Birgitta Olsson och Spaniens ambassadör Enrique Viguera. Maj Augusti Under maj månad presenterade den politiska majoriteten i kommunen att en ny bad- och friskvårdsanläggning ska byggas på Österås idrottsområde. Den ska bland annat innehålla en 25-meterbassäng med åtta banor, en relaxavdelning, ett gym och en upplevelsedel. I juni månad undertecknades en avsiktsförklaring om samarbete med Jernhusen för att skapa en underhållsdepå i Hässleholm som ska serva tåg från hela Skåne och Öresundsregionen. Den 1 juni såldes åtta fastigheter med vårdboende till AB Hässleholmsbyggen för 190,8 mnkr. Förvärvet innebar en kraftig ökning av bolagets volym och omsättning, vilket har medfört en översyn av bolagets organisation och arbetssätt. Den 1 juli övergick huvuddelen av tidigare tekniska kontorets verksamhet till det helägda kommunala bolaget Hässleholm Teknik AB. Den 16 augusti invigdes Sveriges första prefabricerade skateboardramp i Vinslöv. Rampen är gjuten på Finja AB:s fabrik i Finja och är helt i betong. Inför valet hade kommunen även denna gång valstugeprojektet Sveriges snyggaste valstugor de nya demokratiska mötesplatserna! Dessa nya demokratiska mötesplatser hade fokus på hållbarhet och var resultatet av ett kreativt samarbete mellan Hässleholms kommun, arkitekter, formgivare och byggare. Invigningen skedde den 27 augusti på Stortorget i Hässleholm. September December Den 19 september genomfördes val till bland annat kommunen och därefter stod det klart att den borgerliga alliansen bildar majoritet tillsammans med Miljöpartiet. Den 1 december 1860 ångade det första tåget in på Hässleholms station och den 27 november 2010 firades 150-årsjubileet med massor av hjulaktiviteter för hela familjen. Dagen innan invigdes Sveriges största modelljärnväg som Hässleholms Modelljärnvägsförening står bakom. Mötesplats Ljungdala, en mötesplats som är öppen och attraktiv för alla, oavsett etnisk bakgrund, invigdes den 3 december som ett led i den omfattande verksamhet som bedrivs på Ljungdalaområdet. Omkring 400 personer besökte Mötesplatsen på invigningen. Den 13 december invigdes telestationen i Änglarp och därmed är hela bredbandsutbyggnaden i kommunen klar. Den 28 december firade Hässleholm kulturhus 10-årsjubileum. Tobbe Trollkarl inledde med en trollerishow för de allra minsta och sedan fortsatte dagen med en mängd aktiviteter och föreställningar som sagoteater, lokala artister, poesibingo, eldshow, Huaröds Kammarorkester och Jacques Werup. Cirkus Cirkör avslutade jubileumsfirandet. Hässleholm Miljö AB har vid Beleverket uppfört en ny biobränslepanna på 30 MW. Andelen olja i fjärrvärmeproduktionen minskar från 10 till 2 procent genom denna investering.

15 hässleholms kommun 2010 förvaltningsberättelse allmän översikt 15 Allmän översikt Allmän översikt beskriver de yttre omständigheter som påverkar eller kan komma att påverka kommunen. Avsnittet behandlar inledningsvis konjunkturläget och den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Därefter belyses bostadsmarknaden, arbetsmarknaden samt näringslivet. Befolkningsstrukturen beskrivs i avsnittet Hässleholmaren. Samhällsekonomisk utveckling Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket, vilket naturligtvis delvis förklaras av motsvarande fall Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även BNP beräknas öka med 4,3 procent samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,8 procent. Även 2012 blir BNPtillväxten hög, drygt 3 procent. Utvecklingen har varit stark över hela linjen. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten har ökat mycket kraftigt. Normaliserade förhållanden på de finansiella marknaderna och en ökad tillgång på krediter har bidragit till en liknande uppåtriktad rekyl för investeringarna. Inte minst bostadsinvesteringarna har under det senaste året ökat kraftigt. Till exportens och investeringarnas starka tillväxt ska läggas att också hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats förhållandevis väl. Trots att hushållens reala inkomster endast ökade med knappt 1 procent 2010 kom hushållens konsumtionsutgifter att växa med över 3 procent. Arbetsmarknaden förbättras nu snabbt tack vare den växande efterfrågan. Den starka sysselsättningsuppgången, som inleddes sista kvartalet 2009, höll i sig också under fjärde kvartalet Antalet arbetade timmar är nu uppe i nivå med den föregående toppen andra kvartalet Antalet sysselsatta är dock fortfarande något färre än den tidigare toppen, det saknas fortfarande drygt sysselsatta. Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att produktionen växer betydligt starkare under 2011 än antalet arbetade timmar. Det innebär att en del av den produktivitetsminskning som skett hämtas in igen. De löneavtal som slöts på svensk arbetsmarknad under våren 2010 innebar timlöneökningar på runt 1,7 procent per år exklusive löneglidning och runt 2,5 procent inklusive löneglidning. De låga ökningstalen förklaras av det dåliga arbetsmarknadsläget. SKL antar att timlöneökningarna successivt närmar sig en nivå på upp mot fyra procent per år i takt med att jämvikt uppnås på arbetsmarknaden. Den nya, mer positiva, skatteunderlagsprognosen som kom den 15 februari innebär förbättrade förutsättningar för kommunsektorn. Givet samma volymökningar som i SKL:s decemberprognos, blir den totala resultateffekten i år plus 2,3 miljarder för kommunerna och plus 1,1 miljarder kronor för landstingen blir den betydligt mindre. Trots förstärkningen av resultaten kvarstår det mer långsiktiga problemet att intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommuner och landsting står fortfarande inför stora omprövningar. Informationen i ovanstående avsnitt är hämtad ur cirkulär 2011:07 från Sveriges Kommuner och Landsting februari Bostadsmarknaden Hässleholm är Skånes, till ytan, största kommun med mycket landsbygd och många sjöar. Det finns därmed möjlighet till både attraktiva boendemiljöer och rekreationsområden kring sjöarna. Kommunen kan också erbjuda boende på landet med utblickar över ett landskap i vacker natur- och kulturmiljö. Hässleholms stad ger möjlighet till ett attraktivt boende i innerstaden och i stadsnära lägen. Här finns mycket goda kommunikationer och utbud av service, shopping och kultur. Kommunens sex större tätorter kan var och en erbjuda olika möjligheter utifrån sina förutsättningar och sin historia, liksom den omgivande landsbygden. Kommunen fortsätter arbeta intensivt med att ta fram nya attraktiva tomter och erbjuda bostäder för olika behov. Intill Finjasjön byggs bostadsområdet Finjasjö park. Bostäderna ligger i ett sjönära läge omgivna av den storslagna lövskogen. De närmaste tio åren ska Brinova bygga cirka 400 nya bostäder på det före detta regementsområdet T4. En förtätning av centrala Hässleholm planeras och AB Hässleholmsbyggen har byggt ett trygghetsboende med 30 bostäder och Kunskapsporten AB planerar att bygga ytterligare ett trygghetsboende med 70 bostäder. Den planlagda markreserven för byggnation av bostäder i kommunen har ökat så att det nu är möjligt att uppföra cirka 700 nya bostäder. Återhämtningen för byggmarknaden i kommunen har fortsatt under Något som märks dels i ett växande intresse för att bygga nytt, dels i antalet bygglovsansökningar som prövats under året. Under 2010 har totalt 658 bygglov beviljats, varav 45 för nya bostäder. Totalt finns drygt bostäder i kommunen, varav cirka 64 procent i småhus och 36 procent i flerbostadshus.

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Karlskrona i siffror

Karlskrona i siffror Karlskrona i siffror Statistik och fakta om Karlskrona kommun Hur ser näringslivet ut i Karlskrona och hur används skattepengarna? Och hur många karlskroniter finns det egentligen? Det och lite till finns

Läs mer

Karlskrona Karlskr i siffror

Karlskrona Karlskr i siffror Karlskrona i siffror Statistik och fakta om Karlskrona kommun Hur ser näringslivet ut i Karlskrona och hur används skattepengarna? Hur många karlskronabor finns det? Det och lite till finns att läsa här.

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB

Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB 1 (5) Ägardirektiv för Vetlanda Industrilokaler AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Vetlanda Industrilokaler AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig:

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Stockholm 323 km. Oslo 454 km. Göteborg 148 km. Köpenhamn 285 km

Stockholm 323 km. Oslo 454 km. Göteborg 148 km. Köpenhamn 285 km JÖNKÖPING Knutpunkt i Sverige Jönköping har framtiden för sig och kommer vara en knutpunkt i Sverige. Kommunen ligger vackert vid Vätterns strand. Här kan du njuta av stadspuls, strandliv och naturupplevelser.

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Ägardirektiv för Witalabostäder AB

Ägardirektiv för Witalabostäder AB 1 (5) Ägardirektiv för Witalabostäder AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Witalabostäder AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig: VD, Vetlanda

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

www.hassleholm.se Foto: Johan Funke

www.hassleholm.se Foto: Johan Funke www.hassleholm.se Foto: Johan Funke Foto: Johan Funke Foto: Jens Christian Bo i storstadsnära landsbygd Rött torp eller nybyggd funkis. Sjönära, lantligt eller på bekvämt gångavstånd till centrum. Hässleholms

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Stadshuset, rum 1, kl 15.00-15.15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2006-11-22 1 Beslutande Ersättare Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats/tid Tommy Nilsson (s) ordf Lars Olsson (c)

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

... 6.{~~.~4~~~.~... SAMMANTRÄDESPROTOKOLL HASSLEHOLMS KOMMUN. Sammanträdesrum L kl. 09.30-16.30

... 6.{~~.~4~~~.~... SAMMANTRÄDESPROTOKOLL HASSLEHOLMS KOMMUN. Sammanträdesrum L kl. 09.30-16.30 HASSLEHOLMS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (11) Plats och tid ande Ledamöter Sammanträdesrum L kl. 09.30-16.30 Urban Widmark (M) ordförande Lars-Göran Wiberg (C) l:e vice ordförande 90-95 Tommy Nilsson (S) Robin

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2002-12-27 1 Plats och tid Matsalen, Gamla T4-området, kl 09.00-09.10 Beslutande Ersättare Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats/tid Bengt Andersson (s) ordf Lars Olsson (c) 1:e v ordf

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Arkivbeskrivning för kommunstyrelsen

Arkivbeskrivning för kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, kanslienheten Lina Rådegård, 0531-526013 lina.radegard@bengtsfors.se ARKIVBESKRIVNING Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Arkivbeskrivning för c:\users\annsan\appdata\local\microsoft\windows\temporary

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Korta fakta 2014. Nässjö kommun

Korta fakta 2014. Nässjö kommun Korta fakta 2014 Nässjö kommun Yta Framsida foto: Hasse Bengtsson och Nässjö kommun Nässjö kommun ligger i Jönköpings län och omfattar 933 kvadratkilometer. Nässjöbygden har en ca 4 000 år gammal historia.

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

KARLSTAD I FICKFORMAT

KARLSTAD I FICKFORMAT KARLSTAD I FICKFORMAT 2012 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH YTA Befolkningstäthet Land Vatten 74 invånare per km 2 (Karlstad) 1 169 km 2 349 km 2 23 invånare per km 2 (Riket) ÅLDERSFÖRDELNING 2011 Antal invånare

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer