Årsredovisning Hässleholms kommun

Transkript

1 Årsredovisning Hässleholms kommun

2 Innehåll Hässleholm för mångfald 4 Så här används skattepengarna 6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 7 Kommunchefen har ordet 8 Politisk organisation 9 Kommunens organisation 12 Förvaltningsberättelse Några händelser 14 Allmän översikt 15 Miljööversikt 18 Hässleholmaren 20 Kommunens personal 21 Pensionskapital 25 Måluppfyllelse 27 Intern kontroll 29 Koncernredovisning 30 Kommunens ekonomi 35 Framtida utveckling 40 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret 42 - Arbetsmarknad och kompetensutveckling 48 - Räddningstjänsten 50 Tekniska nämnden 51 Byggnadsnämnden 53 Fritidsnämnden 54 Kulturnämnden 56 Barn- och utbildningsnämnden 58 Socialnämnden 65 Omsorgsnämnden 68 Miljönämnden 72 Ekonomisk redovisning Fem år i sammandrag 74 Driftredovisning 75 Investeringsredovisning 75 Koncernens resultaträkning 76 Noter till koncernens resultaträkning 76 Koncernens finansieringsanalys 77 Koncernens balansräkning 78 Noter till koncernens balansräkning 79 Kommunens resultaträkning 80 Kommunens finansieringsanalys 80 Kommunens balansräkning 81 Kommunens noter 82 Revisionsberättelse 86 Ordlista 87 Produktion: t&t information ab, kristianstad Omslagsfoto: Precious People. Hässleholms järnväg 150 år. Tryck: Norra Skåne Offset AB, Hässleholm 2010

3 Kommunens vision: Hässleholms kommun är en viktig knutpunkt i Sverige. Här möts människor för att leva, uppleva, arbeta och lära i en kommun präglad av förändring och med ambition att utvecklas. Hantverksprogrammet på Jacobsskolan i Hässleholm. Foto: jörgen ahlström Foto: Personal, Hovdala slott.

4 4 hässleholm för mångfald hässleholms kommun 2010 Hässleholm jobbar för mångfald Hässleholms kommun började under 2008 att fundera på hur arbetsplatserna i kommunen på bästa sätt kan göras mer inkluderande och tillåtande. Ett förprojekt kom fram till att kommunen behövde jobba mer med likabehandling, jämställdhet och tillgänglighet. Politiker och kommunledning ansökte om pengar från Europeiska Socialfonden och i september 2009 startade projektet Hässleholm för mångfald. Arbetet bedrivs brett och handlar om olikheter, bemötande, attityder och värderingar. Mångfald ses både ur de olika diskrimineringsgrunderna; kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning, könstillhörighet, funktionshinder men också som kreativa olikheter. Mångfaldsportfölj Projektet arbetar förvaltningsövergripande med utbildning, reflektion och inspiration. Kommunledning och förvaltningschefer jobbar med de långsiktiga och strategiska målen för kommunens mångfaldsarbete. Såväl förvaltningschefer som kommunens 165 personalansvariga mellanchefer kommer under projektets två år att få fem heldagar med bland annat ledarskap, rekrytering och organisationsteori. Hur kan en trygg och mogen arbetsplats skapas där medarbetarna får bidra med hela sin personlighet? Vad innebär det att vara ledare i en organisation där olikheter är en av tillgångarna? Vilka krav ställer den nya diskrimineringslagstiftningen och vad säger arbetsrätten? Hur ska kommunens rekrytering se ut för att vara modern, säker och kompetensfokuserad? Projektets roll-up pryder bland annat stadshusets entré. Alla chefer har fått en mångfaldsportfölj som innehåller filmer, böcker, spel och en handledning om hur man kan sätta igång diskussioner och reflektioner på arbetsplatserna. Samtalen och diskussionerna ute på kommunens arbetsplatser har under året varit många och viktiga. Genom projektet har också 25 mångfaldscoacher utsetts. De ska vara en extra resurs på sin arbetsplats, se och lyfta problem samt vara ett nätverk i kommunen som hjälper till att driva mångfaldsfrågorna. Coacher spelar roll När projektet startade i september 2009 efterlystes intresserade blivande coacher bland alla kommunanställda. Uppdraget var inledningsvis lite luddigt, det enda som stod klart var att coacherna under två år skulle få elva dagars utbildning i coachande förhållningssätt, lagstiftning, värderingar, kommunikation med mera. Förutsättningarna för coacherna var också olika, beroende på hur arbetsplatsen såg ut. Coacherna fick därför i uppdrag att tillsammans med sin chef se vilken roll de kunde spela, vilket mandat de hade och vilka möjligheter som fanns på just den arbetsplatsen. Coachernas uppdrag är därför någonting som under den två år långa utbildningen växer fram. Starka krafter De personer som valt att bli coacher är sinsemellan väldigt olika, kommer från olika verksamheter och har olika bakgrunder. Det de har gemensamt är en stark vilja att arbeta med frågor som handlar om mångfald, utveckling, jämställdhet, likabehandling och tillgänglighet. De utgör en stark kraft i kommunen och många av dem driver egna projekt ute på förvaltningarna. Ett exempel är tekniska förvaltningen som under året har bolagiserats, och i förändringsprocessen från förvaltning till bolag har medarbetarna engagerats i en trestegsdialog tillsammans med bolagets coacher och mångfaldsprojektets biträdande projektledare. Att på det sättet använda projektets resurser och de befintliga coacherna är något som chefer upptäckt och som förhoppningsvis kommer att fortsätta. Inspirationsföreläsningar Ytterligare en målgrupp är kommunens informatörer och nämndsekreterare som producerar mycket av kommunens texter ut till allmänheten. Ambitionen är att kommunens texter, både tryckta och digitala, ska vara lättlästa. Därför har projektet under 2010 bjudit in informatörer och nämndsekreterare till en tvådagarsutbildning i att skriva lättläst. Alla anställda har bjudits in till gratis inspirationsföre-

5 hässleholms kommun 2010 hässleholm för mångfald 5 Ingela, mångfaldscoach på barn- och utbildningsförvaltningen, i dialog och erfarenhetsutbyte med andra coacher i kommunen. Foto: Martina Elofsson läsningar, en varje termin. Claes Schmidt föreläste på temat Kvinnor och män och alla vi andra om hur normer och värderingar styr våra liv och Edna Eriksson talade om Människan har fötter inte rötter. I februari 2011 kommer Pär Johansson att tala om Att bli sedd, behövd och tagen i anspråk, där han i sin berättelse om resan med Glada Hudik-teatern kommer att tydliggöra hur det goda ledarskapet gentemot andra alltid tar sin början hos en människa, och hur stora processer och resultat nås när man vågar konfrontera sin egen och andra människors okunskap och osäkerhet. Närmare anställda har lyssnat på de fem föreläsningar som hittills har arrangerats. Viktigt att ifrågasätta normen Kommunen har satsat stort på att lyfta frågorna om att ta tillvara olikheter och olika livserfarenheter. Det handlar också om att på bästa sätt möta brukare och kunder. Kommunledning och politiker i Hässleholm har sett kraften och den strategiska vikten av mångfaldsarbetet. De har lagt upp långsiktiga mål för det interna arbetet och tydligt visat viljeriktningen för sina medarbetare. Förändringsarbete tar lång tid, att förändra attityder som sitter djupt och som ofta är omedvetna tar ändå längre tid. Ansvaret för hur jag förhåller mig till mina arbetskamrater och till de brukare och kunder jag är anställd för att serva är bara mitt. Men det är viktigt att arbetsgivarens förväntningar på mig, arbetsplatsens värdegrund och ordningsregler är tydliga och uttalade. Ju mer olika människor är (både medarbetare, brukare och kunder), desto viktigare är det att inte bara hänvisa till sunt förnuft och att göra så som vi brukar eller som vi alltid har gjort. Att ifrågasätta normer, se och ta till sig andra verkligheter och att föra dialog om det som alla tar för givet är viktigt för arbetsplatsens utveckling. Och för att kunna göra det måste medarbetarna känna sig trygga och känna stöd ifrån sin chef. Pedagogisk utmaning Mångfaldsprojektet har upptäckt vikten av att arbeta både uppifrån och ner och nerifrån och upp samtidigt. Men att koppla det strategiska mångfaldsarbetet, organisationsförändringar, ledarskap och praktiskt arbete med värdegrund, rekryteringspolicy och mångfaldsplan till den privata medvetenhetsresa som var och en måste göra är en pedagogisk utmaning. Arbetet måste vara långsiktigt och projektet har bara två år på sig. Genom att prova nya vägar och nya arbetssätt och genom ökad medvetenhet och förståelse skapas ett behov av fortsatt mångfaldsarbete efter projektets slut.

6 6 så här används skattepengarna hässleholms kommun 2010 Så här används skattepengarna 100 kronor i skatt till kommunen användes så här under ,01 kr Vård och omsorg om äldre 17,02 kr Grundskola 12,85 kr Barnomsorg 10,99 kr Verksamhet för funktionshindrade 9,40 kr Gymnasieskola 6,93 kr Årets resultat 5,48 kr Sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna 5,12 kr Bibliotek, kultur, fritidsverksamhet och turism 4,16 kr Övrig verksamhet 2,57 kr Gator, vägar, park och mark 2,02 kr Vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder 1,30 kr Räddningstjänst 0,75 kr Politisk verksamhet 0,52 kr Exploateringsverksamhet 0,48 kr Planarbete och lantmäteriverksamhet 0,39 kr Miljö och hälsoskydd Härifrån får kommunen sina pengar 81,1 % Skatter och generella statsbidrag 5,1 % Övrigt 4,9 % Avgifter för kommunal service 3,2 % Statsbidrag till olika verksamheter 2,1 % Övriga bidrag 2,0 % Hyror och arrenden 1,5 % Avkastning på medel avsatta för framtida pensioner

7 hässleholms kommun 2010 kommunstyrelsens ordförande har ordet 7 Framtidstro och nytänkande Efter ett par år i finanskrisens spår kan vi glädjande nog konstatera att Hässleholms kommun visade ett mycket bra resultat En förklaring är att vi i budgeten garderade oss för att klara lågkonjunkturens verkningar. En annan förklaring är vår framgångsrika kapitalförvaltning, som i hög grad bidrog till det positiva resultatet. Det är också ett mycket välkommet trendbrott att omsorgsnämnden lyckades hålla sin budget i balans var alltså ett år med fortsatta sparbeting, men det var samtidigt ett år då vi hade flera skäl att fira. Det var 150 år sedan det första tåget rullade in i Hässleholm och 10 år sedan Hässleholm Kulturhus invigdes; två viktiga milstolpar i kommunens historia. Vid sidan om jubileerna kunde vi dessutom fira ett antal nyheter och genombrott som på olika sätt kommer att få stor betydelse framöver. Vi fick genom ett regeringsbeslut äntligen klartecken för att Pågatåg Nordost kan förverkligas. Redan under våren 2011 invigs stationen i Sösdala, som ett första nytt stopp för Pågatågstrafik i vår del av Skåne. Hässleholms identitet som strategisk knutpunkt i södra Sverige och Öresundsregionen stärktes ytterligare av att Jernhusen skrev avsiktsförklaringar med kommunen om två stora satsningar: en kombiterminal i logistikparken Hässleholm Nord och en underhållsdepå för tåg, som kommer att generera ett hundratal nya arbetstillfällen. I december hade vi nöjet att få inviga Mötesplats Ljungdala, ett projekt som har diskuterats under många år och som vi hoppas ska bidra till en positiv utveckling i området. Bygget av kommunens första trygghetsboenden har också kommit igång, vilket gör att vi kan erbjuda fler attraktiva bostäder till våra äldre. Ytterligare en nyhet för året var att Europaforum Hässleholm fick en systerverksamhet i form av en tvärpolitisk tankesmedja för Europafrågor, Europasmedjan Hässleholm. Tanken är att vi på sikt ska hålla Europadiskussionerna levande under hela året och därmed bli ännu starkare i denna profilfråga. Vi ser flera tecken på att konjunkturen nu har vänt uppåt, men fortsätter ändå att föra en återhållsam politik för att säkra kommunens goda ekonomi. Med ett bra resultat i bagaget kan vi hålla nere lånebehovet och finansiera mer av våra investeringar av egen kraft. Två av de större projekt vi står inför finns på Österås: en ny bad- och friskvårdsanläggning, som vi hoppas att fullmäktige tar beslut om under våren, och Hässleholms idrottspark, som vi ska bygga upp i samverkan med näringslivet och fotbollsföreningarna. Vår långsiktiga satsning på stadsutveckling för att stärka Hässleholms attraktionskraft går vidare - ett delresultat är att en skatepark ska stå klar under Vi kommer samtidigt att lägga stort fokus på att höja kvaliteten i kärnverksamheterna och ständigt förbättra servicen till våra medborgare. Foto: Kennet Ruona Framtidstro och nytänkande är centrala begrepp i vårt arbete. Hässleholms kommun är en mötesplats som präglas av förändring och utveckling, genom nyfikenhet och öppenhet mot omvärlden. Urban Widmark, Kommunstyrelsens ordförande

8 8 kommunchefen har ordet hässleholms kommun 2010 Ett innehållsrikt år Året som gått har varit mycket innehållsrikt. Som kommunchef och ytterst ansvarig för att tjänstemannaorganisationen har ett helhetsperspektiv i sitt arbete vill jag lyfta fram några punkter som har varit extra betydelsefulla. Vi har två goda exempel på kommunövergripande projekt. Mötesplats Ljungdala, där kultur, skola, fritid och integrationsfrågor har samverkat på ett föredömligt sätt, invigdes i december Ett annat projekt som engagerat samtliga medarbetare är det EU-finansierade mångfaldsprojektet. Vi har lärt oss att mångfald är synonymt med utveckling. Vi har också lärt oss att samarbeta över formella gränser i kommunorganisationen, något som i sig är väldigt nyttigt. Större delen av tekniska kontoret har från och med juli bolagiserats, vilket har inneburit en stor omställning för organisationen. Bolaget har kommit igång bra och under 2011 ska samarbetet mellan kommunen som beställare och bolaget som utförare trimmas in ytterligare. Johan Eriksson. Foto: Sven Persson/swelo.se I juni antog kommunfullmäktige Strategi Hässleholm som anger riktlinjer för långsiktiga framtidsfrågor och strategisk planering. Tre områden är särskilt viktiga för kommunens utveckling: attraktivitet, koncernkultur och helhetssyn samt god ekonomisk hushållning. Genom att dra åt samma håll mot gemensamma mål blir organisationen mer effektiv och får bättre möjligheter att lyckas. Strategi Hässleholm utgår från Hässleholms vision och ska fungera som en kompass för att avgöra vilka projekt och större satsningar som ska prioriteras. Fyra strategiska och breda projekt kom också igång under förra året: Arbetsmodell för internt samarbete kring näringslivs- och etableringsfrågor: Kommunens hantering ska bli effektivare för att kunna ge företag bättre service. Den goda arbetsplatsen: Kommunen ska vara attraktiv som arbetsgivare. Målstyrningsprojektet: En modell ska utvecklas för nedbrytning av fullmäktiges övergripande mål. Stadsutveckling Hässleholms stad: En utvecklingsplan med utgångspunkt i attraktion och stadsutveckling ska tas fram i dialog med medborgarna. Spåren av den ekonomiska krisen har påverkat oss även det gångna året, men förvaltningarna har genomfört det tuffa besparingsarbetet på ett mycket bra sätt. Hässleholms kommun hamnade enligt tidningen Dagens Samhälle på en nationell tio-i-topp-lista för kommunernas prognostiserade överskott år 2010 fördelat på antal kommuninvånare. Detta hade vi givetvis inte klarat utan alla våra engagerade och lojala medarbetare, som jag är mycket stolt över. Johan Eriksson Kommunchef

9 hässleholms kommun 2010 politisk organisation 9 Politisk organisation Kommunfullmäktige Ordförande: Douglas Roth (M) Kommunfullmäktige är den kommunala motsvarigheten till riksdagen och därmed kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktiges 61 ledamöter och 34 ersättare utses efter allmänna val som genomförs vart fjärde år samtidigt som riksdags- och landstingsvalen. Vid valet i september 2006, fick Moderaterna tillsammans med Centern, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Folkets Väl majoritet med totalt 33 mandat. Kommunfullmäktige tillsätter i sin tur kommunstyrelsen och de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden samt beslutar i ärenden om mål och riktlinjer, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Fullmäktige sammanträder i kulturhusets röda salong en gång per månad med undantag för juli. Sammanträdena är öppna för allmänheten och direktsänds även via Hässleholms närradio på 98,9 Mhz. Partistöd Till respektive parti som är representerat i fullmäktige utgår ett årligt grundbidrag som motsvarar föregående års basbelopp. Därutöver får partierna bidrag för varje mandat i fullmäktige med 80 procent av föregående års basbelopp. Kommunens revisorer Ordförande: Nils Olof Sennmalm (C) Kommunens revisorer utses av kommunfullmäktige och är nio till antalet. De tar i sin granskning hjälp av sakkunniga revisorer i den omfattning som behövs för att fullgöra granskning enligt god revisionssed. Revisorernas uppgift är att varje år granska både den kommunala verksamheten och som lekmannarevisorer även de kommunala bolagens verksamheter. Syftet är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Kommunfullmäktiges sammanträden hålls i kulturhusets röda salong och är öppen för allmänheten. Foto: Precious People Sverigedemokraterna, 4 Folkets Väl, 4 Folkpartiet, 4 Kristdemokraterna, 5 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Centerpartiet, 7 Mandat Miljöpartiet, 2 Vänsterpartiet, 2 Socialdemokraterna, 20 Moderaterna, 13 Av de totalt 61 ledamöterna är 22 kvinnor och 39 män. Socialdemokraterna Moderaterna Centerpartiet Kristdemokraterna Folkpartiet Folkets väl Sverigedemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet

10 10 politisk organisation hässleholms kommun 2010 Kommunstyrelse Ordförande: Urban Widmark (M) Kommunstyrelsen fungerar som kommunens regering. Styrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet och de kommunala bolagen. Styrelsen följer frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning, bereder eller yttrar sig i ärenden till fullmäktige, tar hand om den ekonomiska förvaltningen samt verkställer fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter, varav 8 från majoriteten och 7 från oppositionen, samt lika många ersättare. Styrelsen har samma proportionella mandatfördelning som fullmäktige. Till styrelsen finns tre förvaltningar med anställda tjänstemän. Kommunledningskontor Kommunchef: Johan Eriksson Kommunledningskontoret ansvarar för strategisk planering, genomförande av kommunstyrelsens beslut och för att initiera och leda kommunövergripande projekt, strategisk lokalförsörjning, exploatering, näringsliv, folkhälsa, turism, utredning och samordning, administrativ och juridisk service samt information. Kontoret ansvarar även för kommunens centrala kansli, budget, uppföljning, bokslut och ekonomiadministration, upphandlingar, personal- och lönepolitik samt administration av löner och pensioner, arkiv, IT, telefoni, reprofunktion och vaktmästeri samt överförmyndarens och valnämndens verksamhet. Sedan den 1 juli 2010 ingår den nybildade tekniska avdelningen i kommunledningskontoret. Avdelningen ansvarar för kommunens egna och hyrda fastigheter, byggnader och lokaler, gator, vägar, industrispåret, gatubelysning, parker och övriga offentliga platser, strand och vattenvård, trafikmiljö, trafiksäkerhet, parkeringstillstånd, parkeringsövervakning, bidrag till enskilda vägar och upplåtelse av allmän platsmark. I avdelningens uppgifter ingår även rollen som beställarorganisation gentemot Hässleholm Teknik AB. Arbetsmarknad och kompetensutveckling Förvaltningschef: Karina Hansson Förvaltningen ansvarar för vuxenutbildning, svenska för invandrare, vuxenutbildning för förståndshandikappade, yrkeshögskola och uppdragsutbildningar. Räddningstjänst Förvaltningschef: Anders Nählstedt Räddningstjänsten ansvarar för förebyggande verksamhet och räddningstjänst för skydd mot olyckor i både Hässleholms och Perstorps kommuner samt beredskapsplanering, säkerhets- och säkerhetsskyddsfrågor. Nämnder Nämnderna bereder kommunfullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Nämnderna ser till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och enligt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Kommunens verksamhet är uppdelad i sju nämnder sedan tekniska nämnden ombildades till ett tekniskt bolag den 1 juli Nämnderna har samma proportionella mandatfördelning som fullmäktige. Antal ledamöter och ersättare bestäms av fullmäktige. Nämnderna har förvaltningar med anställda tjänstemän. Byggnadsnämnd Ordförande: Arne Elowson (C) Förvaltningschef: Leif Berg Byggnadsnämnden ansvarar för plan-, bygg- och kartverksamhet och driver kommunal lantmäterimyndighet. Nämndens ansvarsområde består även av kommunens kompetens inom ekologi och att driva naturvårdsprojekt. Fritidsnämnd Ordförande: Göran Jönsson (C) Förvaltningschef: Stefan Larsson Fritidsnämnden ansvarar för drift, skötsel och uthyrning av kommunens samlingslokaler, idrotts- och fritidsanläggningar. I nämndens ansvar ingår även lotterimyndighet, fritidsverksamhet för vuxna utvecklingsstörda, fritidsgårdsverksamhet och fördelning av bidrag till olika slags föreningar bland annat idrottsföreningar.

11 hässleholms kommun 2010 politisk organisation 11 Foto: Precious People Kulturnämnd Ordförande: Åke Sundkvist (M) T.f. förvaltningschef: Lars Härstedt-Salomonsson Kulturnämnden ansvarar för bibliotek och allmänkulturell verksamhet i samverkan med kulturföreningar, studieförbund och hembygdsföreningar. I ansvaret ingår utställningsverksamhet, verksamhet i och drift av Hässleholm Kulturhus och Hovdala slott samt fördelning av verksamhetsbidrag och projektbidrag till kulturföreningar, studieförbund och hembygdsföreningar. Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Lena Svensson (C) Tillförordnad förvaltningschef: Karin Karlén Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, särskola och skolbarnsomsorg, skolbibliotekscentral och de frivilliga skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola samt musik- och kulturskola. Socialnämnd Ordförande: Robin Gustavsson (KD) Förvaltningschef: Bodil Sundlöf Socialnämnden ansvarar för stöd till barn, ungdomar och vuxna med sociala problem, socialbidrag, mottagning av flyktingar, familjerätt och familjerådgivning samt tillståndsgivning och tillsyn av servering av alkohol. Omsorgsnämnd Ordförande: John Bruun (FP) Förvaltningschef: Laila Jeppsson Omsorgsnämnden ansvarar för äldreomsorg, handikappomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. Miljönämnd Ordförande: Rolf Tronäss (M) Förvaltningschef: Sven-Inge Svensson Miljönämnden ansvarar för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, sjökalkning, miljöskyddsprogram samt tillsyn enligt tobakslagen. Kommunala bolag Kommunen får efter beslut i fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett bolag. För helägda bolag ska fullmäktige fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, utse samtliga styrelseledamöter och se till att fullmäktige får ta ställning i beslut av principiell art eller av större vikt. Kommunen har valt att driva en del av sin verksamhet i bolagsform. Alla bolagen är helägda förutom Stiftelsen Bjärnumhus (61 procent). Hässleholms Industribyggnads AB Styrelseordförande: Bo-Anders Thornberg (M) VD: Kent Johannesson Hässleholms Industribyggnads AB har till uppgift att köpa, sälja, bygga, utveckla, äga och förvalta fastigheter och mark. Bolaget förvaltar och utvecklar Norra station, Finjasjö Park, Hovdala och Mölleröds naturområde samt förvaltar cirka kvadratmeter verksamhetslokaler. Hässleholm Teknik AB Styrelseordförande: Pär Palmgren (M) VD: Ola Richard Hässleholm Teknik AB bildades den 1 juli 2010 och består av cirka 230 anställda från den tidigare tekniska förvaltningen. Hässleholm Teknik AB ansvarar för skötsel av kommunens gator, vägar, parker, lekplatser och grönytor. Inom bolaget sköts även drift, löpande underhåll och lokalvård av kommunens lokaler och fastigheter. Det kommunala gatunätet utgör 400 km och gång- och cykelbanor 95 km. Det totala fastighetsbeståndet består av cirka kvm. AB Hässleholmsbyggen Styrelseordförande: Thord Johansson (FP) VD: Stephan Persson AB Hässleholmsbyggen är ett bostadsserviceföretag, som äger och förvaltar hyreslägenheter i flerfamiljshus, radhus, gruppboende och vårdboenden med tillhörande lokaler.

12 12 kommunens organisation hässleholms kommun 2010 Hässleholm Miljö AB Styrelseordförande: Christer Caesar (KD) VD: Gunilla Holmberg Hässleholm Miljö AB har till uppgift att producera och distribuera fjärrvärme baserat på långsiktiga ekonomiska bedömningar och med hänsyn till miljön. Bolaget producerar värme till cirka hushåll och 160 industrier samt handels- och serviceföretag inom Hässleholm och Tyringe. Hässleholm Miljö AB ska bedriva en effektiv och ekonomisk renhållningsverksamhet med största möjliga miljömässiga hänsynstagande med inriktning att minimera deponimängden och öka källsorteringen. Hässleholms Vatten AB Styrelseordförande: Karl Axel Axelsson (C) VD: Henrik Brink Hässleholms Vatten AB ansvarar för den allmänna VAanläggningen och har till uppgift att producera och leverera dricksvatten av god kvalitet, transportera och rena spillvatten samt omhänderta dagvatten i tätorterna. Stiftelsen Bjärnumhus Styrelseordförande: Rolf Delcomyn Verkställande ledamot: Conny Bengtsson Stiftelsens verksamhet utgörs av förvaltning av 123 hyreslägenheter i Bjärnum och Mala samt ett gruppboende med sju lägenheter i Bjärnum. Förvaltningen sköts av HSB Skåne. Kommunens organisation Kommunfullmäktige Valberedning Revisorer Kommunledningskontor Kommunstyrelse Arbetsmarknad och kompetensutveckling Räddningstjänst Fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Valnämnd Fritidsförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Omsorgsförvaltning Byggnadsnämnd Kulturnämnd Socialnämnd Miljönämnd Politisk organisation Stadsbyggnadskontor Kulturförvaltning Socialförvaltning Miljökontor Förvaltningar Bolag Hässleholms Industribyggnads AB (100%) Hässleholm Norra Station AB (100%) Hässleholm Teknik AB (100%) Hässleholm Miljö AB (100%) Hässleholms Vatten AB (100%) Stiftelsen Bjärnumhus (61%) AB Hässleholmsbyggen (100%)

13 Foto: Precious People Foto: Precious People Förvaltningsberättelse Foto: Jörgen Ahlström

14 14 Förvaltningsberättelse några händelser hässleholms kommun 2010 Foto: Precious People Foto: Markus Jensen Foto: Precious People Foto: Pressbild Tobbe Trollkarl Foto: Gustav Gydell Några händelser i Hässleholms kommun Januari April Den 30 mars lämnade regeringen besked vid en presentation i Malmö om att Pågatåg Nordost är med i den nationella planen för infrastruktur Europaforum 2010 ägde rum den april för åttonde gången. Bland årets deltagare fanns bland andra näringsminister Maud Olofsson, styrelseordförande för Lunds universitet Allan Larsson, Europaminister Birgitta Olsson och Spaniens ambassadör Enrique Viguera. Maj Augusti Under maj månad presenterade den politiska majoriteten i kommunen att en ny bad- och friskvårdsanläggning ska byggas på Österås idrottsområde. Den ska bland annat innehålla en 25-meterbassäng med åtta banor, en relaxavdelning, ett gym och en upplevelsedel. I juni månad undertecknades en avsiktsförklaring om samarbete med Jernhusen för att skapa en underhållsdepå i Hässleholm som ska serva tåg från hela Skåne och Öresundsregionen. Den 1 juni såldes åtta fastigheter med vårdboende till AB Hässleholmsbyggen för 190,8 mnkr. Förvärvet innebar en kraftig ökning av bolagets volym och omsättning, vilket har medfört en översyn av bolagets organisation och arbetssätt. Den 1 juli övergick huvuddelen av tidigare tekniska kontorets verksamhet till det helägda kommunala bolaget Hässleholm Teknik AB. Den 16 augusti invigdes Sveriges första prefabricerade skateboardramp i Vinslöv. Rampen är gjuten på Finja AB:s fabrik i Finja och är helt i betong. Inför valet hade kommunen även denna gång valstugeprojektet Sveriges snyggaste valstugor de nya demokratiska mötesplatserna! Dessa nya demokratiska mötesplatser hade fokus på hållbarhet och var resultatet av ett kreativt samarbete mellan Hässleholms kommun, arkitekter, formgivare och byggare. Invigningen skedde den 27 augusti på Stortorget i Hässleholm. September December Den 19 september genomfördes val till bland annat kommunen och därefter stod det klart att den borgerliga alliansen bildar majoritet tillsammans med Miljöpartiet. Den 1 december 1860 ångade det första tåget in på Hässleholms station och den 27 november 2010 firades 150-årsjubileet med massor av hjulaktiviteter för hela familjen. Dagen innan invigdes Sveriges största modelljärnväg som Hässleholms Modelljärnvägsförening står bakom. Mötesplats Ljungdala, en mötesplats som är öppen och attraktiv för alla, oavsett etnisk bakgrund, invigdes den 3 december som ett led i den omfattande verksamhet som bedrivs på Ljungdalaområdet. Omkring 400 personer besökte Mötesplatsen på invigningen. Den 13 december invigdes telestationen i Änglarp och därmed är hela bredbandsutbyggnaden i kommunen klar. Den 28 december firade Hässleholm kulturhus 10-årsjubileum. Tobbe Trollkarl inledde med en trollerishow för de allra minsta och sedan fortsatte dagen med en mängd aktiviteter och föreställningar som sagoteater, lokala artister, poesibingo, eldshow, Huaröds Kammarorkester och Jacques Werup. Cirkus Cirkör avslutade jubileumsfirandet. Hässleholm Miljö AB har vid Beleverket uppfört en ny biobränslepanna på 30 MW. Andelen olja i fjärrvärmeproduktionen minskar från 10 till 2 procent genom denna investering.

15 hässleholms kommun 2010 förvaltningsberättelse allmän översikt 15 Allmän översikt Allmän översikt beskriver de yttre omständigheter som påverkar eller kan komma att påverka kommunen. Avsnittet behandlar inledningsvis konjunkturläget och den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Därefter belyses bostadsmarknaden, arbetsmarknaden samt näringslivet. Befolkningsstrukturen beskrivs i avsnittet Hässleholmaren. Samhällsekonomisk utveckling Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket, vilket naturligtvis delvis förklaras av motsvarande fall Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även BNP beräknas öka med 4,3 procent samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,8 procent. Även 2012 blir BNPtillväxten hög, drygt 3 procent. Utvecklingen har varit stark över hela linjen. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten har ökat mycket kraftigt. Normaliserade förhållanden på de finansiella marknaderna och en ökad tillgång på krediter har bidragit till en liknande uppåtriktad rekyl för investeringarna. Inte minst bostadsinvesteringarna har under det senaste året ökat kraftigt. Till exportens och investeringarnas starka tillväxt ska läggas att också hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats förhållandevis väl. Trots att hushållens reala inkomster endast ökade med knappt 1 procent 2010 kom hushållens konsumtionsutgifter att växa med över 3 procent. Arbetsmarknaden förbättras nu snabbt tack vare den växande efterfrågan. Den starka sysselsättningsuppgången, som inleddes sista kvartalet 2009, höll i sig också under fjärde kvartalet Antalet arbetade timmar är nu uppe i nivå med den föregående toppen andra kvartalet Antalet sysselsatta är dock fortfarande något färre än den tidigare toppen, det saknas fortfarande drygt sysselsatta. Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att produktionen växer betydligt starkare under 2011 än antalet arbetade timmar. Det innebär att en del av den produktivitetsminskning som skett hämtas in igen. De löneavtal som slöts på svensk arbetsmarknad under våren 2010 innebar timlöneökningar på runt 1,7 procent per år exklusive löneglidning och runt 2,5 procent inklusive löneglidning. De låga ökningstalen förklaras av det dåliga arbetsmarknadsläget. SKL antar att timlöneökningarna successivt närmar sig en nivå på upp mot fyra procent per år i takt med att jämvikt uppnås på arbetsmarknaden. Den nya, mer positiva, skatteunderlagsprognosen som kom den 15 februari innebär förbättrade förutsättningar för kommunsektorn. Givet samma volymökningar som i SKL:s decemberprognos, blir den totala resultateffekten i år plus 2,3 miljarder för kommunerna och plus 1,1 miljarder kronor för landstingen blir den betydligt mindre. Trots förstärkningen av resultaten kvarstår det mer långsiktiga problemet att intäkterna normalt knappast täcker de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Kommuner och landsting står fortfarande inför stora omprövningar. Informationen i ovanstående avsnitt är hämtad ur cirkulär 2011:07 från Sveriges Kommuner och Landsting februari Bostadsmarknaden Hässleholm är Skånes, till ytan, största kommun med mycket landsbygd och många sjöar. Det finns därmed möjlighet till både attraktiva boendemiljöer och rekreationsområden kring sjöarna. Kommunen kan också erbjuda boende på landet med utblickar över ett landskap i vacker natur- och kulturmiljö. Hässleholms stad ger möjlighet till ett attraktivt boende i innerstaden och i stadsnära lägen. Här finns mycket goda kommunikationer och utbud av service, shopping och kultur. Kommunens sex större tätorter kan var och en erbjuda olika möjligheter utifrån sina förutsättningar och sin historia, liksom den omgivande landsbygden. Kommunen fortsätter arbeta intensivt med att ta fram nya attraktiva tomter och erbjuda bostäder för olika behov. Intill Finjasjön byggs bostadsområdet Finjasjö park. Bostäderna ligger i ett sjönära läge omgivna av den storslagna lövskogen. De närmaste tio åren ska Brinova bygga cirka 400 nya bostäder på det före detta regementsområdet T4. En förtätning av centrala Hässleholm planeras och AB Hässleholmsbyggen har byggt ett trygghetsboende med 30 bostäder och Kunskapsporten AB planerar att bygga ytterligare ett trygghetsboende med 70 bostäder. Den planlagda markreserven för byggnation av bostäder i kommunen har ökat så att det nu är möjligt att uppföra cirka 700 nya bostäder. Återhämtningen för byggmarknaden i kommunen har fortsatt under Något som märks dels i ett växande intresse för att bygga nytt, dels i antalet bygglovsansökningar som prövats under året. Under 2010 har totalt 658 bygglov beviljats, varav 45 för nya bostäder. Totalt finns drygt bostäder i kommunen, varav cirka 64 procent i småhus och 36 procent i flerbostadshus.