Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden"

Transkript

1 Rapport 29:5 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 29/

2 Högskoleverket Luntmakargatan 3 Box 785, 3 99 Stockholm tfn fax e-post Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 29/ Utgiven av Högskoleverket 29 Högskoleverkets rapportserie 29:5 R ISSN 4-948X Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Torbjörn Lindqvist, Örjan Hemström, Thomas Furusten och Statistiska centralbyrån, Prognosinstitutet, Kerstin Karlsson, Ingrid Bergström-Levander, Stefan Vikenmark Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna, mars 29 Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Beräkningarna 4 Läsanvisningar för de följande sidorna 9 Agronomer och hortonomer 22 Apotekare 24 Arbetsterapeuter 26 Arkitekter 28 Bibliotekarier 3 Biomedicinska analytiker 32 Civilingenjörer 34 Ekonomer 36 Fritidspedagoger 38 Förskollärare 4 Grundskollärare, tidigare år 42 Grundskollärare, senare år, och gymnasielärare 44 Humanister 46 Högskoleingenjörer 48 Journalister 5 Jurister 52 Konstnärlig utbildning 54 Läkare 56 Naturvetare 58 Psykologer 6 Receptarier 62 Samhälls- och beteendevetare 64 Sjukgymnaster 66 Sjuksköterskor 68 Socionomer 7 Speciallärare och specialpedagoger 72

4 Systemvetare 74 Tandläkare 76 Teologer 78 Veterinärer 8 Yrkeslärare 82 Svensk utbildningsnomenklatur SUN 85 Standard för svensk yrkesklassificering SSYK 89 Yrkesuppgifternas kvalitet 94

5 Sammanfattning Det är risk för framtida brist på läkare, sjuksköterskor med flera grupper inom vården, om inte antalet platser på vårdutbildningarna utökas. Högskoleingenjörer är en annan utbildningsgrupp som skulle behöva expandera för att klara ersättningsbehoven när pensionsavgångarna ökar framöver. På detta område finns kapacitet för fler studerande. Här är det i stället intresset bland studenterna som skulle behöva bli större. Många lärargrupper, framförallt förskollärare och yrkeslärare, är redan bristgrupper och kommer att så förbli om inte utbildningarna får fler studenter. Det här är några av resultaten i de beräkningar av de framtida balanserna på arbetsmarknaden som Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån har utfört i samarbete med Högskoleverket. Fokus i rapporten ligger på bedömning av arbetsmarknaden när de som börjar studera under det kommande läsåret kommer ut på arbetsmarknaden. Det framtida behovet ska styra Universitet och högskolor dimensionerar utbildningarna efter studenternas intresse och arbetsmarknadens behov men det är det framtida behovet som ska vara styrande. Det går ju cirka fem år från det att studenterna börjar till att de blir färdiga och går ut på arbetsmarknaden, och mycket hinner hända på fem år. Vissa redan kända förhållanden bör dock påverka besluten om ökning och minskning av antalet nybörjarplatser. Ett sådant är de framtida pensionsavgångarna som varierar mellan yrkeskategorierna och därmed ger upphov till ett mindre eller större ersättningsbehov. Vissa trendmässiga strukturella förändringar påverkar också det framtida behovet av arbetskraft inom olika områden. Det gäller bland annat befolkningsutvecklingen och befolkningens åldersfördelning, teknikskiften och andra förändringar inom näringsgrenarna. Viktigast är dock insikten att det inte är dagens arbetsmarknad som ska styra dimensioneringen av utbildningarna, utan morgondagens. Erfarenheten visar att diskussionen om dimensionering av utbild- ningar eller i ett studentperspektiv om vilka utbildningar som är bäst att välja, alltför ofta domineras av det aktuella läget på arbetsmarknaden. Risk för brist på flera grupper av lärare, högskoleingenjörer och utbildade med inriktning på vård För ungefär en tredjedel av utbildningsgrupperna pekar beräkningarna på balans eller tämligen god balans mellan arbetsmarknadens efterfrågan och antalet examinerade när de som nu börjar sin utbildning blir färdiga. I övrigt finns påtagliga risker för överrespektive underskott på examinerade, om inga förändringar i dimensioneringen görs. Fritidspedagoger, yrkeslärare, biomedicinska analytiker, högskoleingenjörer, förskollärare, receptarier, speciallärare och tandläkare tillhör de grupper för vilka beräkningarna tydligt pekar mot framtida brist på nyexaminerade. Det här är alltså utbildningar som skulle behöva växa för att undvika att det blir brist på den framtida arbetsmarknaden. Examinerade med konstnärlig utbildning, apotekare och ekonomer är grupper för vilka det finns stor risk för överskott med den nuvarande dimensioneringen av utbildningen. I bredare termer kan man säga att det behövs fler platser på utbildningar inom vårdområdet och en viss utökning inom det tekniska området, medan det är risk för överskott inom en del samhällsvetenskapliga utbildningar. Det behövs också fler lärarutbildade. Här är det framför allt de studerandes val av inriktning och nivå inom lärarutbildningen som är avgörande för utfallet. För att ändra de studerandes val torde även krävas att bristyrkena blir attraktivare så att fler vill arbeta som till exempel förskollärare. I en förenklad sammanfattande tabell, se även följande avsnitt, kan balansläget på arbetsmarknaden redovisas på följande sätt när de som börjar studera läsåret 29/ är färdiga med sin utbildning och börjar komma ut på arbetsmarknaden om inte nuvarande dimensionering av utbildningarna förändras. 5

6 Fritidspedagoger Brist Yrkeslärare Brist Biomedicinska analytiker Brist Högskoleingenjörer Brist Förskollärare Brist Receptarier Brist Speciallärare och specialpedagoger Brist Tandläkare Brist Bibliotekarier Brist Grundskollärare, tidigare år Brist Arkitekter Brist Agronomer och hortonomer Balans Sjuksköterskor Balans Läkare Balans Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Balans Sjukgymnaster Balans Arbetsterapeuter Balans Samhälls- och beteendevetare Balans Veterinärer* Balans Teologer Balans Psykologer Balans Humanister Balans Naturvetare Balans Systemvetare Överskott Civilingenjörer Överskott Socionomer Överskott Jurister Överskott Journalister Överskott Ekonomer Överskott Apotekare Överskott Konstnärlig utbildning Överskott Beräknat balansläge när de som börjar läsåret 29/ kommer ut på arbetsmarknaden, givet nuvarande antal nybörjarplatser. Balans betyder att examinationen avviker från rekryteringsbehovet med högst 2 procent. Brist betyder att rekryteringsbehovet beräknas överstiga antalet examinerade med mer än 2 procent och att antalet som börjar utbildningen alltså behöver öka. Överskott betyder att nuvarande nybörjartal kan leda till att det utbildas (minst 2 procent) fler än vad arbetsmarknaden kommer att efterfråga. * Veterinärgruppen är antalsmässigt liten och känslig för små antalsförändringar. Därför baseras veterinärernas balansläge på ett genomsnitt över tre år. 6

7 Inledning Den främsta avsikten med denna rapport är att fokusera på balansläget på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper inom den högre utbildningen vid den tidpunkt när de som nu ska börja sin utbildning kommer ut på arbetsmarknaden. Rapporten är också en redovisning av det uppdrag som regeringen har gett Högskoleverket att ta fram ett planeringsunderlag för universitetens och högskolornas utbildningsutbud i relation till arbetsmarknadens framtida behov. Erfarenheten visar att diskussionen om hur olika utbildningar ska dimensioneras, eller i ett studentperspektiv vilka utbildningar som är bäst att välja, alltför ofta domineras av det aktuella läget på arbetsmarknaden. Detta trots att de som börjar en utbildning inte är klara med utbildningen förrän efter tidigast 4 5 år och att det är vad man vet om den framtida arbetsmarknaden som bör vara styrande för besluten. Utgångspunkt för de resultat som redovisas är de beräkningar Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån gör vart tredje år av de framtida balanserna på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper. De utgår från den dimensionering av utbildningarna som gäller vid tidpunkten för beräkningarna och den efterfrågan som kan förutses, givet den långsiktiga utvecklingen av näringsgrenar, yrkesstruktur och utbildningskrav. De senaste beräkningarna genomfördes under 28. Resultatet av dessa beräkningar, som rör hela utbildningssystemet, redovisas i publikationen Trender och prognoser 28. Genom ett samarbete mellan Prognosinstitutet och Högskoleverket presenteras här resultatet av en vidarebearbetning av beräkningarna för ett trettiotal utbildningsgrupper inom den högre utbildningen. De resultat angående de framtida balanserna på arbetsmarknaden som redovisas i rapporten är framräknade med ett antal antaganden som kan ifrågasättas och resultaten gäller naturligtvis bara om också antagandena gäller. Resultaten är inte givna, men de kan ge en enkel barometerinformation om vilka ten- denser till över- och underskott som nuvarande utbildningsdimensionering och de långsiktiga förändringarna i näringsgrensfördelning och yrkes- och utbildningsstruktur kan ge. I rapporten redovisas dessutom uppgifter om arbetsgivarnas bedömning av dagens arbetsmarknadssituation. Dessa uppgifter är framför allt är hämtade från den arbetskraftsbarometer som Prognosinstitutet publicerar årligen; senast i Arbetskraftsbarometern 8, Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar, SCB, 28. För de olika utbildningsgrupperna redovisas även uppgifter om vilka som är de vanligaste yrkena i åldern år, arbetets kvalifikationskrav samt uppgifter om arbetsinkomster. Framtidens arbetsmarknad och utbildningsdimensioneringen Den högre utbildningen vid universitet och högskolor dimensioneras närmast helt och hållet efter studenternas intresse och arbetsmarknadens behov. Studentintresset kan ju någorlunda enkelt mätas genom att följa hur studenterna söker. Den andra delen är svårare. För att kunna svara upp mot den krävs inte bara kunskap om den aktuella arbetsmarknaden. Man ska dessutom kunna förutse hur behoven eller efterfrågan kommer att se ut när studenterna blir färdiga med sin utbildning, och ännu längre fram i tiden. Även om det inte går att förutsäga en framtida efterfrågan, så finns det vissa saker som är kända. Dit hör till exempel åldersfördelningen bland de yrkesverksamma, vilket ger en ungefärlig bild av vilket ersättningsbehov som uppkommer genom de framtida pensionsavgångarna. Detta kan sedan ställas mot det utflöde av olika utbildningsgrupper som nuvarande antal platser på olika utbildningar ger. Det ger en basinformation som sedan kan kompletteras med antaganden om tendenser och trender av annat slag, till exempel antaganden om förändringar av yrkessammansättning i olika näringsgrenar och förändrade utbildningskrav inom olika yrken. Beräkningarna av arbetsmarknadens efterfrågan utgår från en prognos över sysselsatta per närings- 7

8 Miljoner 2,5 Gymnasial utbildning 2, Eftergymnasial utbildning,5, Grundskoleutbildning (och motsvarande),5, Antal förvärvsarbetande och beräknad efterfrågan på arbetskraft med fördelning på utbildningsnivå. Andelen eftergymnasialt utbildade (till övervägande del högskoleutbildade) av de förvärvsarbetande ökade under nittiotalet och med nuvarande dimensionering av den högre utbildningen kommer denna utveckling att fortsätta fram till och förbi 225. Källa: Trender och prognoser 28, SCB. gren. För varje näringsgren görs antaganden om yrkesstrukturens utveckling och för varje yrke antaganden om förändringen av utbildningsstrukturen i yrket. En viktig utgångspunkt är att sambandet mellan yrke och utbildning stärks jämfört med idag, både när det gäller utbildningsnivå och utbildningsinriktning. Detta antagande är centralt för utfallet för flertalet utbildningsgrupper. Förändringen av utbildningsstrukturen inom olika yrken antas ske långsamt, men i takt med nyrekryteringen till respektive yrke. Ett resultat av beräkningarna av arbetsmarknadens efterfrågan är att den ökning av andelen med högskoleutbildning som skett i flertalet näringar under de senaste decennierna fortsätter under prognosperioden fram till 225, dock i lägre takt. Om man i stället antar att förändringen av utbildningsstrukturen inom olika yrken stannar av, kommer det att bli ett överskott av högskoleutbildade inom de flesta områden. Det beror på att antalet med högskoleutbildning bland dem som lämnar utbildningsväsendet nu är högre än bland dem som lämnar arbetsmarknaden och som kom ut från utbildningsväsendet för 4 eller 5 år sedan. 8 Med den kraftiga expansionen av högskoleutbildningen som har skett under de senaste tjugo åren kommer de flesta grupperna av högskoleutbildade att fortsätta öka under de närmaste decennierna även utan ytterligare ökning av antalet utbildningsplatser. Antalet nyexaminerade från högskolan som kommer ut på arbetsmarknaden är alltså större än antalet högskoleutbildade som lämnar arbetsmarknaden. Det gäller två tredjedelar av de utbildningsgrupper som redovisas här. För resterande tredjedel är antalet nyexaminerade mindre än antalet som går i pension. Det gäller exempelvis biomedicinska analytiker, förskollärare, receptarier, tandläkare och i synnerhet yrkeslärare. Tillgången på personer med dessa utbildningar riskerar alltså att minska om inte utbildningsvolymen ökar. Den framtida tillgången på utbildade påverkas förutom av nyexamination och pensionsavgång även av in- och utvandring. Migrationen är svår att förutse, och välutbildade rör sig allt oftare mellan olika länder. Det kommer antagligen att bli ännu vanligare, bland annat genom utvecklingen av The European Higher Education Area med jämförbara beskrivningar av utbildningar och kompetenser. En ge-

9 mensam utgångspunkt för utbildningsplaneringen inom EU är att medlemsländerna ska sikta på att dimensionera efter sina egna behov och räkna med en rörelse både ut från och in till landet. Hur kan uppgifterna användas? För varje utbildningsgrupp redovisas balansläget på arbetsmarknaden, det vill säga överskott, underskott eller balans, år för år från läsåret 27/8 och fram till och med 225. Fokus ligger på det första år som påverkas av hur många som påbörjar utbildningen läsåret 29/. Det handlar givetvis om en indikator som snarast kan användas för jämförelser mellan utbildningsgrupper för att peka på för vilka grupper ökningar och minskningar är mest aktuella. I redovisningen ingår också några år som inte längre är påverkbara genom förändringar av nybörjartalen eftersom dessa studenter redan kan ha avlagt examen eller är under utbildning. Men ett över- eller underskott under dessa år påverkar i någon mån även det framtida balansläget. Det är dock viktigt att inte låta nuvarande eller de närmaste årens balans på arbetsmarknaden alltför mycket påverka utbildningsdimensioneringen eftersom det successivt sker en anpassning mellan tillgång och efterfrågan. Det som var ett överskott kan därför inte alltid tas i anspråk längre fram. Särskilt viktigt är detta när det gäller grupper som är utbytbara, det vill säga som har kompetenser som kan användas brett på arbetsmarknaden. För sådana grupper ställs inte alls samma krav på noggrannhet i dimensioneringen som för utbildningsgrupper som i sina yrken har bestämda kompetenskrav som läkare, sjuksköterskor, lärare med flera. Beräkningarna kan, tillsammans med uppgifter om yrke och arbetsinkomster, ge viss vägledning till blivande studenter. Om beräkningarna pekar mot att det finns risk för ett framtida överskott kan detta ge anledning till extra eftertanke. Samtidigt ska man vara medveten om att det i allmänhet ändå kommer att behövas många med den aktuella utbildningen på den framtida arbetsmarknaden. Utöver beräkningarna om det framtida balansläget på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper redovisas också den aktuella situationen på arbetsmarknaden plus arbetsgivarnas bedömningar såsom de redovisas i Arbetskraftsbarometern 8, Information om utbildning och arbetsmarknad, Statistiska centralbyrån, 28. För varje utbildningsgrupp redovisas även uppgifter om nybörjartal, könsfördelning och examensfrekvenser. Risk för brist på yrkeslärare, biomedicinska analytiker, högskoleingenjörer och tandläkare För ungefär en tredjedel av utbildningsgrupperna visar beräkningarna en tämligen god balans mellan antalet examinerade och arbetsmarknadens framtida rekryteringsbehov med nuvarande antal nybörjarplatser. Det gäller till exempel psykologer, samhälls- och beteendevetare samt teologer. Även för arbetsterapeuter och veterinärer visar beräkningarna att balansen mellan antal examinerade och arbetsmarknadens framtida rekryteringsbehov är tämligen god. Det finns också utbildningsgrupper för vilka det är risk för ett betydande överskott om 4 5 år om inte antalet utbildningsplatser reduceras, och utbildningsgrupper för vilka det är risk för betydande underskott på arbetsmarknaden om inte antalet utbildningsplatser utökas. Antalet utbildningsgrupper i den senare kategorin är större än i den förra. När det gäller risk för underskott handlar det ofta om utbildningsgrupper som kommer att ha stora pensionsavgångar under det kommande decenniet. Det gäller till exempel biomedicinska analytiker, receptarier, läkare, tandläkare och flertalet andra utbildningsgrupper med inriktning mot vård och omsorg, flera lärargrupper, högskoleingenjörer samt agronomer. Flera av de här grupperna är dessutom svåra att ersätta med näraliggande kompetenser, och det gäller naturligtvis särskilt vårdyrkena som har särskilda krav för legitimation. När det gäller läkare och tandläkare finns redan i dag en brist, och för läkarna täcks en betydande del av behovet av nytillskott till kåren genom rekrytering av färdiga läkare från andra länder. Trots att antalet nybörjarplatser har utökats på både läkar- och tandläkarutbildningen under de senaste åren krävs ytterligare utökning av antalet nybörjarplatser för att täcka de framtida behoven. Båda utbildningarna är dessutom mycket eftersökta. Studentefterfrågan lägger därför inga hinder i vägen för en utökning av 9

10 Beräknat rekryteringsbehov Fritidspedagoger Staplarna visar antalet examinerade i procent av det beräknade nyrekryteringsbehovet. Yrkeslärare Biomedicinska analytiker Högskoleingenjörer Förskollärare Receptarier Speciallärare och specialpedagoger Tandläkare Bibliotekarier Grundskollärare, tidigare år Arkitekter Agronomer och hortonomer Sjuksköterskor Läkare Grundskollärare, senare år, gymnasielärare Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Samhälls- och beteendevetare Veterinärer* Teologer Psykologer Humanister Naturvetare Systemvetare Civilingenjörer Socionomer Jurister Journalister Ekonomer Apotekare Konstnärlig utbildning Procent Framtida underskott och överskott på arbetsmarknaden. Bilden visar det beräknade antalet examinerade i förhållande till rekryteringsbehovet (uttryckt i procent) för olika utbildningsgrupper om inga förändringar i antalet nybörjare görs inför läsåret 29/. Fritidspedagoger, yrkeslärare, biomedicinska analytiker, högskoleingenjörer, förskollärare, receptarier, speciallärare och tandläkare tillhör de grupper för vilka brist kan förväntas om inte antalet nybörjare ökar. En stapel som stannar vid 5 procent betyder att antalet examinerade skulle behöva fördubblas för balans när de som börjar läsåret 29/ går ut på arbetsmarknaden. För ekonomer, apotekare och konstnärligt utbildade finns risk för ett framtida överskott. När stapeln når upp till 2 procent, som för systemvetarna, betyder det att antalet nybörjare skulle behöva minska med 2 procent för balans mellan efterfrågan och nyrekryteringsbehov när de som börjar 29/ blir färdiga och gör entré på arbetsmarknaden. * Veterinärgruppen är antalsmässigt liten och känslig för små antalsförändringar. Därför baseras veterinärernas balansläge på ett genomsnitt över tre år.

11 antalet nybörjarplatser. Även när det gäller utbildningen av biomedicinska analytiker behövs en kraftig utökning av antalet nybörjarplatser för att ersätta det stora antalet yrkesverksamma som kommer att gå i pension inom en snar framtid. Anpassningsproblemen kan inte alltid lösas i utbildningssystemet Situationen är något annorlunda när det gäller förskollärarna som är en annan bristgrupp. Med dagens breda lärarutbildning utbildas redan många med kompetens att arbeta i förskolan, men de finner det ofta mer lockande att arbeta i skolans tidigare år. Här finns en del av lösningen på arbetsmarknaden, snarare än i utbildningsväsendet. Yrket måste bli attraktivare för att fler ska välja att arbeta i förskolan. Fler utbildningsplatser är inte tillräckligt för att skapa balans. Situationen är liknande för grupper som receptarier och agronomer, där intresset för utbildningarna har sjunkit under senare år. Antalet utbildningsgrupper för vilka beräkningarna pekar mot ett tydligt framtida överskott är färre än antalet grupper för vilka ett underskott kan förutses. Konstnärligt utbildade kommer sannolikt att möta ett yrkesliv med relativt låg efterfrågan. Apotekare är en annan utbildningsgrupp som riskerar att få större tillskott än vad som efterfrågas. Detsamma gäller ekonomer, journalister och jurister. Regionala skillnader Perspektivet i den här redovisningen är hela tiden nationellt, det vill säga hur balansen mellan tillgång och efterfrågan ser ut för olika utbildningsgrupper i landet med Sverige som en gemensam arbetsmarknad. Det är naturligtvis en förenkling, även om rörligheten bland de unga människor som lämnar universitet och högskolor med en ny yrkesutbildning är relativt stor. I realiteten kan balanserna mellan tillgång och efterfrågan skilja ganska mycket mellan regionerna och mellan högskoleorter och orter utan högskola. Det är väl känt att det är lättast att rekrytera högskoleutbildade på utbildningsorterna. Även om högskolan har byggts ut kraftigt under de senaste tjugo åren och blivit mer närvarande på många orter finns fortfarande skillnader, som för vissa utbildningar kan vara tämligen stora. För till exempel lärarutbildningar och vårdutbildningar finns visst annat material som kan vara av intresse för att belysa regionala olikheter. Det gäller Skolverkets personalprognoser, senast i Länsprognoser över behov av lärare perioden , samt Socialstyrelsens analyser av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad, senast i Årsrapport NPS 29. Hur läser man diagrammet? I diagrammet på sidan, som visar balansläget för olika utbildningsgrupper, kan utläsas ungefär hur stor procentuell förändring av antalet nybörjarplatser som skulle krävas för balans på den framtida arbetsmarknaden när de som börjar sina studier 29/ börjar komma ut på arbetsmarknaden. Talen ska ses som barometervärden. Bilden ger dessutom bara värden för ett år. Som framgår av den mer detaljerade redovisningen som följer senare i rapporten finns det skillnader mellan det valda året och balansläget för följande år. En tredjedel av de redovisade utbildningsgrupperna ligger inom intervallet tjugo procent över till tjugo procent under jämviktsläget. För två tredjedelar av utbildningsgrupperna är avvikelsen från det bedömda nyrekryteringsbehovet större än tjugo procent. Diagrammets värde för tandläkare är 62 procent, det vill säga ett underskott på 38 procent. Det betyder att med den antagna examensfrekvensen skulle antalet nybörjarplatser behöva öka med drygt sextio procent för balans mellan tillgång och efterfrågan när de som börjar studera 29/ kommer ut på arbetsmarknaden. I detta fall innebär det att antalet nybörjare skulle behöva öka med cirka 8, från 295 till 475. Utbildningen har fått ett tillskott av 7 nybörjarplatser sedan 26, inklusive 4 för 29, men antalet är otillräckligt och utbyggnaden behöver fortsätta under kommande år för att ge förutsättningar för balans på den framtida arbetsmarknaden. En annan utbildning som kräver åtgärder är läkarutbildningen. Denna utbildning har också fått ett tillskott av nybörjarplatser sedan 26, men antalet är även i detta fall otillräckligt. De 234 nybörjarplatser (realiserade och planerade) som har tillförts utbildningen räcker inte för de framtida behoven. Antalet nybörjare skulle behöva öka med ytterligare cirka 2 per år, från 3 till 5, för

12 att bättre svara mot den förväntade efterfrågan på arbetsmarknaden. En del av detta underskott kommer sannolikt att täckas av svenskar som utbildar sig utomlands och som kommer att vara verksamma i Sverige när de är färdiga med sin utbildning. Ytterligare en del av underskottet kan (som i dag) täckas av utländska läkare, men balansläget visar att utbyggnaden av läkarutbildningen bör fortsätta. Dagens arbetsmarknadssituation för nyexaminerade Utsikterna på dagens arbetsmarknad har försämrats överlag, i spåren av den tilltagande finansiella krisen efter sommaren 28. För många utbildningsgrupper med inriktning mot den offentliga sektorn är dock arbetsmarknadssituationen fortfarande god. Det gäller exempelvis flera grupper av eftergymnasialt utbildade med inriktning mot vård- och omsorg. Enligt SCB:s senaste arbetskraftsbarometer minskar andelen arbetsgivare som söker personal för många av de utbildningsgrupper som ingår i barometern. I barometern, som omfattar både gymnasialt och eftergymnasialt utbildade, bedömer arbetsgivarna att antalet anställda för många utbildningsgrupper kommer att öka på tre års sikt. Utvecklingen är särskilt positiv för utbildade inom vårdområdet och för utbildade inom det tekniska området. För de utbildningsgrupper som förekommer i den här rapporten redovisar arbetsgivarna brist på sökande som kommer direkt från utbildningsväsendet när det gäller vissa grupper av civilingenjörer samt veterinärer, läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, fritidspedagoger och förskollärare. Tillgången på nyexaminerade sökande bedöms dock fortfarande som god för flertalet av de grupper av högskoleutbildade som ingår i rapporten. Det gäller till exempel ekonomer, naturvetare, vissa grupper av samhällsvetare, socionomer och flera lärargrupper. Notera att barometerundersökningen genomfördes hösten 28, det vill säga i början av den finan- 2 siella krisen. Möjligen var arbetsgivarnas bedömning av det framtida rekryteringsbehovet i vissa fall mer positiv då än vad den skulle vara i dagsläget. De etableringsstudier rörande nyexaminerade som Högskoleverket genomför årligen visar på stora skillnader mellan olika grupper när det gäller hur fort de nyexaminerade får fäste på arbetsmarknaden. Den visar också att läget förändras tämligen snabbt och på olika sätt för olika utbildningsgrupper beroende på konjunkturer, och beroende på utvecklingen inom den offentliga sektorn, dit många av de högskoleutbildade går. I etableringsstudierna är i genomsnitt mellan 7 och 9 procent etablerade på arbetsmarknaden,5 år efter examen. Läkare, civilingenjörer och högskoleingenjörer tillhör de större examensgrupper som under hela perioden från mitten av nittiotalet har etablerat sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Grupper med humanistisk utbildning har däremot etablerat sig långsammare än genomsnittet. (Se vidare Etableringen på arbetsmarknaden, Rapport 28:35 R, Högskoleverket.) Flertalet högskoleutbildade får, när de väl etablerar sig på arbetsmarknaden, arbeten i paritet med sin utbildning. I detta avseende är skillnaderna mellan utbildningsgrupperna inte så stora. Det framgår av de uppgifter om kvalifikationsnivå i yrket för dem som nu finns på arbetsmarknaden, som redovisas tillsammans med övriga uppgifter för var och en av utbildningsgrupperna. När det gäller förhållandena på dagens arbetsmarknad redovisas även uppgifter om de vanligaste yrkena, och arbetsinkomster för respektive utbildningsgrupp. I detta avseende är dock skillnaderna mellan olika utbildningsgrupper stora. En sammanställning av dessa uppgifter, vilka avser arbetsinkomster under 26, visar att de som tjänar mest (läkare, ekonomer och civilingenjörer bland andra) har dubbelt så höga medianinkomster som de som tjänar minst (förskollärare, fritidspedagoger och sjukgymnaster bland andra).

13 Förskollärare Fritidspedagoger Bibliotekarier Arbetsterapeuter Sjukgymnaster Grundskollärare, tidigare år Konstnärlig utbildning Humanister Grundskollärare, senare år, gymnasielärare Socionomer, social omsorgsutbildning Biomedicinsk analytiker Speciallärare, specialpedagoger Yrkeslärare Teologer Psykologer Sjuksköterskor Journalister Arkitekter och landskapsarkitekter Agronomer och hortonomer Högskoleingenjörer och gymnasieingenjörer Samhälls- och beteendevetare Naturvetare Tandläkare Systemvetare Veterinärer Jurister Apotekare Ekonomer Civilingenjörer -tal Kronor Läkare Medianinkomst år 26 för män och kvinnor i åldern år. Uppgifterna avser medianvärdet för årsinkomsten av arbete (inklusive sjuk- och föräldrapenning) för olika grupper av examinerade som förvärvsarbetade i november år 26. En del av skillnaden i medianinkomst mellan män och kvinnor förklaras av att deltidsarbete är vanligare bland kvinnor. 3

14 Beräkningarna De beräkningar av rekryteringsbehov av olika utbildningskategorier som presenteras i denna rapport bygger på de beräkningar av framtida tillgång och efterfrågan på arbetskraft som redovisats i SCB:s publikation Trender och prognoser 28. Tillgångsberäkningarna har dock uppdaterats med hänsyn till senare uppgifter om antalet nybörjare vid universitet och högskolor. Nedan redovisas i sammandrag hur dessa beräkningar gjorts, de centrala antagandena för beräkningarna samt på vilket sätt det årliga rekryteringsbehovet härletts. Beräkningsmodellen Beräkningarna av den framtida tillgången på utbildningskategorier av olika slag utgår från uppgifter från SCB:s register över befolkningens utbildning år 27. Befolkningen redovisas efter högsta utbildning. Om en person har flera utbildningar på samma nivå redovisas den senaste utbildningen. Till dessa uppgifter läggs en prognos över antalet avgångna eller examinerade i olika utbildningsgrupper och en prognos över invandringen. Tillgången minskar genom utvandring och dödsfall. Tillgången för arbetsmarknaden beräknas genom att den totala tillgången multipliceras med s.k. arbetskraftstal, dvs. andelen av respektive utbildningsgrupp (fördelad på kön och ålder) som tillhör arbetskraften. Den på så vis beräknade tillgången för arbetsmarknaden jämförs med en beräknad efterfrågan på olika utbildningskategorier. Efterfrågeberäkningarna grundas på en befolknings- och sysselsättningsprognos, som tillsammans med en ekonomisk framtidsbedömning ger efterfrågan på arbetskraft i olika näringsgrenar. Därefter görs antaganden om yrkesstrukturens förändring per näringsgren och om hur utbildningskraven kommer att utvecklas i olika yrken. I beräkningarna tas det inte någon hänsyn till vilken effekt uppkomna obalanser kan komma att få på människors val av utbildning, statens och kommunernas styrning av utbildningsresurserna och arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbildningsgrupper. En stor skillnad mellan beräknad framtida tillgång och efterfrågan betyder alltså att kravet på anpassning blir stort, och inte på att ett visst antal personer kommer att bli arbetslösa eller att ett visst antal lediga platser inte kommer att besättas. Syftet med beräkningarna är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan som ser ut att bli resultatet om utvecklingen fortsätter i nuvarande banor. Tillgång Efterfrågan Befolkningens utbildning år 27 Prognos över examination Migration Dödsfall Utbildning A B C D.. etc... Utbildning A B C D.. etc... 4 Ekonomisk utveckling Näringsgrensprognos Yrkesprognos Utbildningskrav Arbetskraftstal 98 utbildningsgrupper Befolkningsprognos och prognos över antalet förvärvsarbetande 48 näringsgrenar 58 yrkeskategorier Åldrarna 6 74 år

15 Centrala antaganden för tillgångsberäkningarna Examinationen De beräkningar som redovisas i Trender och prognoser 28 omfattar i princip all utbildning, men här redovisas endast de förutsättningar och antaganden som berör högskolan och annan eftergymnasial utbildning som är av betydelse för de utbildningar som redovisas i denna rapport. Antalet nybörjare programnybörjare fördelade på program som leder till yrkesexamen respektive högskolenybörjare fördelade på ämnen och ämnesgrupper har antagits förbli i princip detsamma som läsåret 26/7. Vidare har andelen som avlägger examen, examensfrekvensen, antagits förbli densamma som under de senaste åren. Beräkningarna i den här rapporten baseras däremot på antalet nybörjare läsåret 27/8. För de yrkesprogram där preliminära uppgifter om nybörjare hösten 28 tyder på större förändringar jämfört med hösten 27 antas istället att antalet nybörjare stannar på en skattad nivå för läsåret 28/9. Det gäller agronomer, lärare, psykologer, speciallärare och specialpedagoger. För läkare och tandläkare bygger beräkningarna på en beslutad utbyggnad av antalet nybörjarplatser. För bibliotekarier används fr.o.m. 29/ ett genomsnitt av faktiska uppgifter om nybörjare 27/8 och skattade för 28/9. När det gäller antalet nybörjarplatser på sjuksköterskeutbildningen antas dessa inte påverkas av att rättigheten att utfärda sjuksköterskeexamen nyligen dragits in för fyra lärosäten. I beräkningarna antas indragningarna kompenseras av att andra lärosäten utökar sina nybörjarplatser i motsvarande grad. Antagandena om examensfrekvenser på olika yrkesprogram baseras dels på uppföljningar av olika årgångar av programnybörjare, dels på en serie av enkla kvoter mellan antalet examinerade olika läsår och antalet nybörjare ett lämpligt antal år tillbaka i tiden ( lämpligt i förhållande till utbildningens faktiska normala längd). För att räknas som examinerad ska man ha tagit en examen som inneburit att man höjt sin utbildningsnivå eller tagit en examen på samma nivå men med en annan inriktning än tidigare. I beräkningarna redovisas således en person efter sin högsta utbildning. Beräkningen av antalet personer som avlägger en generell examen (högskole-, kandidat-, magister- eller masterexamen) är mer schabloniserad och därmed osäkrare, bland annat därför att det inte finns någon tydligt avgränsad grupp av nybörjare att relatera de examinerade till. Givet dessa förutsättningar har examensfrekvensen uppskattats genom att antalet personer som avlägger generella examina, fördelade efter inriktning, relaterats till antalet högskolenybörjare i lämpliga ämnen eller ämnesgrupper ett lämpligt antal år tillbaka i tiden. För att i beräkningarna räknas som examinerad skall man ha tagit en examen som inneburit att man höjt sin utbildningsnivå eller tagit en examen på samma nivå men med en annan inriktning än tidigare. Genom att beräkna dessa kvoter för en serie av år får man fram ett relationstal som duger till att uppskatta det framtida antalet nettoexaminerade, men som inte är någon examinationsfrekvens i egentlig mening. Därför redovisas heller inte några examinationsfrekvenser för de utbildningsgrupper som utgörs av personer med generell högskoleexamen. Det gäller bland annat humanister och naturvetare. Utöver universitets- och högskoleutbildningar ingår kvalificerad yrkesutbildning (KY) och andra eftergymnasiala utbildningar inom exempelvis teologi och konst i de utbildningsgrupper som redovisas. Antagandena om nybörjare och examination inom KY m.m. bygger på senast kända uppgifter och inga förändringar antas ske under prognosperioden. Migration Antalet in- respektive utvandrare, fördelade på kön och ålder, har tagits från SCB:s officiella befolkningsprognos från 27. Antaganden om in- respektive utvandrarnas utbildning sätts var för sig, varefter migrationsnettot beräknas. Invandrarnas fördelning efter utbildning antas bli densamma som den fördelning invandrarna 24 hade året efter invandringen enligt utbildningsregistrets migrationstabeller. Dessa tabeller omfattar även utbildningsuppgifter vid invandringstillfället som inkommit efter slutdatum för den officiella versionen av det aktuella utbildningsregistret. 5

16 Utvandrarnas fördelning efter utbildning antas bli densamma som den som de som utvandrade 25 hade året före utvandringen enligt SCB:s register över befolkningens utbildning. Valet av årgång för invandrarna är betingat av tillgången på någorlunda tillförlitliga och fullständiga data. Uppgift om invandrarnas utbildning får man i flertalet fall genom den enkät Utbildning i annat land än Sverige som varje år går ut till de nyinvandrade, vilket innebär en viss fördröjning i statistiken. Från och med årgång 24 används en ny enkät. I den nya enkäten kan civilingenjörer, läkare, tandläkare, sjuksköterskor och ekonomer skiljas ut som separata grupper. Samtidigt har möjligheten att urskilja systemerare förlorats. Förändringen har medfört att återutvandrarnas utbildning i vissa avseenden korrigerats innan migrationsnettot beräknats. Relativa arbetskraftstal Vid beräkningen av arbetsmarknadens tillgång på utbildade har använts ett slags relativa arbetskraftstal beräknade på uppgifter från SCB:s sysselsättningsregister för år 26, i kombination med uppgifter från dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) register över arbetssökande 26. Med relativa arbetskraftstal menas här den andel av befolkningen (fördelad på kön och ålder i ettårsklasser och på olika utbildningskategorier) som antingen förvärvsarbetade i november enligt sysselsättningsregistret eller var arbetslösa eller deltog i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd av sysselsättningskaraktär (alltså inte arbetsmarknadsutbildning) vid utgången av november månad enligt AMS register. Centrala antaganden för efterfrågeberäkningarna Näringsgrensprognos Näringsgrensprognosen grundar sig på den senaste långtidsutredningens (LU8) bedömningar av den ekonomiska utvecklingen i stort och hur arbetskraftsefterfrågan uttryckt i antal arbetade timmar kommer att utvecklas i ett antal näringsgrenar. Denna utveckling har kombinerats med den sysselsättningsprognos som gjorts i Trender och prognoser 28. Enligt denna beräknas det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden öka med nära 25 6 mellan år 26 och år 23. Några av de breda näringsgrenar som långtidsutredningen använder har brutits ned på en mer detaljerad nivå i beräkningarna för Trender och prognoser. Inom den offentliga tjänstesektorn bedöms sysselsättningen öka med cirka 24 personer mellan 26 och 23. Ökningen väntas bli störst inom äldreomsorgen följt av hälso- och sjukvården. Antalet sysselsatta inom utbildningssektorn beräknas vara ungefär oförändrat år 23 jämfört med år 26, medan sysselsättningen inom offentlig förvaltning minskar något. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn bedöms fortsätta öka. Denna sektor beräknas öka med cirka 2 personer mellan 26 och 23. Intresseorganisationer och religiösa samfund samt fastighetsbolag och fastighetsförvaltare hör till de snabbast växande näringsgrenarna inom privat tjänstesektor. En relativt stor sysselsättningstillväxt bedöms även för andra företagstjänster och handel. Däremot bedöms sysselsättningen minska inom till exempel bank- och försäkringsverksamhet. Sysselsättningen inom industrin bedöms fortsätta att minska. Den totala nedgången beräknas bli drygt personer mellan 26 och 23. Även inom jord- och skogsbruk bedöms nedgången av antalet sysselsatta fortsätta. Till följd av ett antal stora infrastruktursatsningar och ett förväntat ökat bostadsbyggande beräknas sysselsättningen inom byggverksamheten öka på sikt för att 23 nästan nå upp till samma höga nivå som i början av 99-talet. Yrkesprognos Yrkesprognosen ger den framtida yrkesstrukturen per näringsgren och grundar sig på utvecklingen mellan 985 och 25. För ett stort antal yrkeskategorier har utvecklingstakten fram till 23 antagits bli hälften så stor som den kända historiska utvecklingen. Detta innebär ett försiktigt antagande. På grund av en delvis förändrad näringsgrensklassificering har, för ett fåtal näringsgrenar, utvecklingen mellan 99 och 25 legat till grund för beräkningarna. I de fall jämförelsen inte ansetts tillförlitlig, varken mellan 985 och 25 eller mellan 99 och 25, eller av annat skäl inte ansetts lämplig att använda, har yrkeskategorierna behållit 25 års andel i näringsgrenen fram till 23.

17 Utbildningskrav För att bedöma den framtida utbildningsstrukturen per yrkeskategori har utbildningsstrukturen för 25 studerats. För yrken som kräver eftergymnasial kompetens har utbildningsfördelningen i åldersgruppen år studerats, medan fördelningen i åldrarna år har studerats för yrken med krav på gymnasial kompetens. Syftet med åldersavgränsningarna är att den studerade utbildningsfördelningen skall spegla dagens utbildningssystem. Utifrån dessa studier har antaganden gjorts om den adekvata utbildningsstrukturen per yrke. I ett första steg har samtliga utbildningar som ansetts vara adekvata selekterats fram. Dessa har därefter delats upp i två grupper, varav den ena omfattar utbildningar med stark anknytning till yrket, den andra med svagare anknytning. För utbildningar med stark anknytning till yrket har utbildningens andel i den framtida efterfrågan antagits vara större än vad som nu iakttagits, medan adekvata utbildningar med svagare anknytning antagits behålla sin andel. Utrymmet för ökade andelar ges av de utbildningar som inte anses vara adekvata. Med adekvat utbildning avses en utbildning som inte bara matchar arbetets krav på kompetensnivå utan även inriktningsmässigt matchar yrkesområdet. För yrken som inte ställer tvingande utbildningskrav accepteras en viss grad av över- och underutbildning inom ramen för vad som klassificerats som lämplig utbildningsinriktning. Tolkningen av yrkets krav gentemot den kompetens som utbildningen ger har varit relativt generös. Dessutom har kraven anpassats till det faktum att vissa yrken är genomgångsyrken. Syftet med att ta fram den adekvata utbildningen för varje yrkeskategori har varit att försöka beräkna efterfrågan på personer med olika utbildningar vid framtida rekrytering. I efterfrågeberäkningen har antagits att en adekvat utbildningsstruktur för samtliga förvärvsarbetande inom en yrkeskategori uppnås först år 25. Det vill säga vid den tidpunkt då i princip samtliga förvärvsarbetande inom yrket har rekryterats under prognosperioden. I många yrken måste det lämnas utrymme för andra förmågor än vad som förvärvats inom den formella utbildningens ram. Trots detta har alltså ovan beskrivna metod använts för att beräkna den framtida efterfrågan på personer med olika utbildning. Alternativet vore att acceptera dagens utbildningsstruktur per yrke, där en stor andel av arbetskraften antingen är över- eller underutbildad eller har en formell kompetens som inte matchar yrkets krav inriktningsmässigt. Att acceptera denna struktur vore att anta att det vi ser i dag är den ideala utbildningsstrukturen. Med den nu presenterade metoden eftersträvas en så riktig utbildningsfördelning per yrke som möjligt, anpassad till det utbildningsutbud som finns inom det formella utbildningsväsendet i dag. Härledning av det årliga rekryteringsbehovet Som framgått ovan avser beräkningarna i Trender och prognoser 28 den framtida totala tillgången respektive efterfrågan på arbetskraft av olika utbildningskategorier. Utifrån dessa båda kalkyler har det årliga rekryteringsbehovet härletts på det sätt som beskrivs nedan. Först beräknas år för år skillnaden mellan beräknad tillgång och beräknad efterfrågan för varje kategori av utbildade. Därefter beräknas hur denna skillnad förändras från ett år till nästa. Tolkningen av resultatet av denna kalkyl är följande: Om skillnaden, som alltså är ett över- eller underskott, inte alls förändras över tiden får den nuvarande dimensioneringen (och därav följande examination) anses vara lagom, såvida vi inte i utgångsläget har stor brist eller stort överskott. Om vi har ett ständigt växande överskott borde examinationen dras ner motsvarande ökningen av överskottet. Om vi har ett ständigt växande underskott borde examinationen ökas motsvarande ökningen av underskottet. 7

18 I formler kan detta skrivas på följande vis: Förändringen i skillnaden mellan tillgång och efterfrågan från år T- till år T = (tillgång år T efterfrågan år T) (tillgång år T- efterfrågan år T-) = = ((tillgång år T- + tillskott av examinerade år T avgång år T) efterfrågan år T) (tillgång år T- efterfrågan år T-) = = tillskott av examinerade år T avgång år T efterfrågan år T + efterfrågan år T- = = tillskott av examinerade år T avgång år T (efterfrågan år T efterfrågan år T-) = = tillskott av examinerade år T avgång år T efterfrågeförändringen år T. Om detta uttryck =, dvs. om över- eller underskottet inte förändras, är tillskottet av examinerade = avgången + efterfrågeförändringen. Uttrycket till höger om likhetstecknet är lika med rekryteringsbehovet; rekryteringen ska ju täcka avgången och eventuell förändring (positiv eller negativ) av efterfrågan. För att slutligen komma fram till rekryteringsbehovet subtraheras den beräknade förändringen av skillnaden mellan tillgång och efterfrågan (dvs. tillskott av examinerade år T avgång år T efterfrågeförändringen åt T) från den beräknade examinationen. Förfarandet är något förenklat. Migrationen kan innebära tillskott (eller förlust) av arbetskraft. För de flesta utbildningskategorier har emellertid migrationen relativt sett liten betydelse. För de utbildningskategorier där migrationen kan antas spela en påtaglig roll för resultatet har detta påpekats särskilt. 8

19 Läsanvisningar för de följande sidorna På de följande sidorna redovisas i diagram och kommenterande text prognoser över examination och rekryteringsbehov samt total tillgång och total efterfrågan på arbetskraft för var och en av drygt 3 olika eftergymnasiala utbildningsgrupper. Vidare redovisas könsfördelningen, aktuella uppgifter om de vanligaste yrkena, arbetets kvalifikationskrav och arbetsinkomst för hela 26 för respektive utbildningsgrupp. Uppgifterna om yrke, kvalifikationskrav och inkomst avser personer i åldern år. Uppgifterna om förstahandssökande per antagen avser höstterminen 28. Diagrammen Diagrammet på vänstersidan av varje utbildningsuppslag visar för varje examensår fram till 225 antalet examinerade och beräknat rekryteringsbehov med hänsyn till pensionsavgångar och förändringar av den totala efterfrågan. Den examination som, i större omfattning, kan påverkas av förändringar av antalet nybörjare från och med 29/ är markerad genom att staplarna för antalet examinerade har fylligare infärgning. Av diagrammet på högersidan framgår hur det totala antalet förvärvsarbetande i utbildningsgruppen i åldrarna upp till och med 74 år har utvecklats efter 99, och hur den framtida tillgången kommer att utvecklas med de antaganden som görs i beräkningarna. Till skillnad från det första diagrammet får man därmed en bild av storleken på utbildningsgruppen och hur mycket den ökar eller minskar i antal fram till och med år 225 med de antaganden som gäller. Den framtida tillgången kan också jämföras med beräknad framtida efterfrågan. De eventuella obalanser som på sikt uppstår mellan tillgång och efterfrågan är en konsekvens av de skillnader mellan examination och rekryteringsbehov som visas i diagrammet på vänstra sidan. I det andra diagrammet redovisas också könsfördelningen för de förvärvsarbetande 99 samt för dem i arbetskraften 26 och 225. Uppgiften för 225 bygger på förutsättningen att könsfördelningen bland framtida nybörjare vid utbildningen kommer att vara densamma som för nybörjarna läsåret 27/8. Utbildningsgrupperna Vad de olika utbildningsgrupperna omfattar, uttryckt i SUN-koder, framgår av bilaga, Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). En fullständig redovisning finns i SUN 2 Svensk utbildningsnomenklatur. Standard för klassificering av svensk utbildning, Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik, 2:, SCB. Prognosen över examination För varje utbildning redovisas antalet nybörjare de senaste fem åren. Med nybörjare avses antalet programnybörjare för yrkesprogrammen respektive antalet högskolenybörjare inom relevant ämne eller ämnesområde för generella examina. I den beräknade examinationen ingår i vissa fall även examination från likartade utbildningar utanför högskolan, t.ex. från kvalificerad yrkesutbildning. I några fall har även generell examen adderats till examinationen från motsvarande yrkesprogram. För yrkesprogrammen anges även de antaganden som gjorts om examinationsfrekvensen. För de utbildningar som leder fram till generella examina har inga egentliga examinationsfrekvenser kunnat beräknas, eftersom det saknas en klart avgränsad grupp av nybörjare att relatera de examinerade till (se vidare avsnittet Beräkningarna). De vanligaste yrkena 26 För varje utbildningsgrupp redovisas de vanligaste yrkena för dem mellan 25 och 39 år, med uppdelning 9

20 på kvinnor och män. Uppgifterna bygger på SCB: s yrkesregister för år 26. Yrkena är klassificerade enligt Svensk standard för yrkesklassificering (SSYK). Huvudsakligen redovisas yrkena enligt tresiffernivån i SSYK, vilket innebär 3 yrkesgrupper. I vissa fall har dock redovisning skett enligt den mer detaljerade fyrsiffriga nivån som ger en uppdelning i 355 yrken. Observera att yrkesuppgifter saknas om egna företagare och anställda i företag med endast en anställd. I vissa fall härrör uppgiften om yrke från ett annat år än 26. I denna rapport har en avgränsning gjorts så att yrkesuppgift för dem vars examensår ligger senare i tid än året för yrkesuppgift inte tagits med. Även i de fall yrkesuppgiften avser en bisyssla eller när yrkesuppgiften avser en person med studiestöd under året har uppgiften uteslutits. Av tabellen i slutet av bilaga SSYK framgår för varje utbildningsgrupp hur stor andel av de förvärvsarbetande som yrkesuppgifter redovisas för samt hur stor andel som är företagare. Beträffande yrkesuppgifternas kvalitet i övrigt hänvisas till nämnda bilaga. Arbetets kvalifikationskrav 26 Varje yrke är klassificerat efter kvalifikationskrav i fyra grupper efter den utbildningsnivå som normalt krävs av yrkesutövaren. Dessutom finns en femte kategori, ledningsarbete, för vilken inga speciella kvalifikationskrav finns angivna. Den kategorin redovisas här tillsammans med den grupp som har de högsta kraven, det vill säga normalt minst treårig eftergymnasial utbildning. Beträffande innebörden av de olika kvalifikationsnivåerna, se bilaga SSYK. 2 Arbetsinkomst 26 Uppgifterna avser medianvärdet för årsinkomsten av arbete för dem som enligt SCB:s registerbaserade sysselsättningsstatistik (RAMS) förvärvsarbetade i november 26. Årsinkomsten redovisas i tre femåriga åldersgrupper inom åldersintervallet år. I arbetsinkomsten ingår, förutom kontant bruttolön och inkomst av aktiv näringsverksamhet, även arbetsrelaterade ersättningar, till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Arbetsinkomsten redovisas endast när kontant bruttolön eller inkomst av aktiv näringsverksamhet är större än noll. Observera att det är inkomster och inte löner som avses. Årsinkomsten av arbete beror naturligtvis först och främst på vilken lön man har (månadslön för heltidsarbete), men också på om man arbetat hel- eller deltid, varit sjukfrånvarande eller föräldraledig under någon del av året, eller om man arbetat hela eller bara en del av året. I inkomststatistiken finns inga uppgifter om detta. Eftersom kvinnor i högre grad än män arbetar deltid och dessutom tar ut större delen av föräldraledigheten, blir kvinnornas årsinkomst av arbete i genomsnitt lägre än männens även om deras månadslöner i genomsnitt skulle vara lika. För att, så långt möjligt, eliminera effekten av att man bara arbetat en del av året 26, och då som helt nyexaminerad, har vi ställt villkoret att man ska ha varit förvärvsarbetande även i november 25 och att man då ska ha haft samma utbildning som 26. Vidare ska man inte ha varit studerande hösten 26 eller uppburit studiestöd under året.

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 212:22 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 213/14 AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK TEKS- OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN Rapport 21:1 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 21/11 AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 215/16 RAPPORT 215:5 Rapport 215:5 Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 215/16

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär

Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. Prognoser av de framtida behoven av utbildade inom olika områden visar att det kommer att råda brist

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 UF0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning samt Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Ingenjörerna. En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Arbetsmarknad

Ingenjörerna. En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Arbetsmarknad T E M A R A P P O R T 2 013:1 Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke Arbetsmarknad TEMARAPPORT 2013:1 Tema: Arbetsmarknad Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade

Läs mer

TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster & arbetsterapeuter. Högskoleverkets rapportserie 2004:31 R

TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster & arbetsterapeuter. Högskoleverkets rapportserie 2004:31 R TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster & arbetsterapeuter... FRAM TILL 22 Högskoleverkets rapportserie 24:31 R TILLGÅNGEN PÅ... läkare, sjuksköterskor, tandläkare, sjukgymnaster

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030 TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Utbildning och forskning TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Statistiska centralbyrån

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN» Högskoleverkets rapportserie 2003:7 R ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN» Högskoleverket 2003 Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085

Läs mer

Utsikterna på arbetsmarknaden

Utsikterna på arbetsmarknaden Utsikterna på arbetsmarknaden Utsikterna på arbetsmarknaden en på eftergymnasialt utbildade beräknas öka kraftigt fram till år 23. Även efterfrågan ökar, men inte i samma utsträckning som tillgången. på

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån Utbildningssystemet Den starka uppgången av antalet studerande som ägde rum under 1990- talet fram till 1998 har stannat av. Antalet studerande i komvux är numera tillbaka på samma nivå som före kunskapslyftets

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden

Etableringen på arbetsmarknaden Rapport 2005:42 R Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2001/02 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Etableringen

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad 2013-11-22 Olle Dahlberg Ingenjörernas arbetsmarknad Hösten 2013 med blickar framåt och bakåt Mer om ingenjörer finns alltid att läsa på Ingenjörsbloggen (ingenjorsbloggen.se) Box 1419, 111 84 Stockholm,

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden 2011

Etableringen på arbetsmarknaden 2011 , www.uk-ambetet.se Rapport 2013:11 Etableringen på arbetsmarknaden 2011 Examinerade läsåret 2009/10 2013:11 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2013 Staffan Nilsson, Anders Viberg Universitetskanslersämbetet,

Läs mer

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01. Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R

ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01. Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01» Högskoleverkets rapportserie 2004:24 R ETABLERINGEN PÅ ARBETSMARKNADEN EXAMINERADE 1999/2000 OCH 2000/01» Högskoleverket 2004 Högskoleverket

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14

Antalet examinerade fortsatte att öka läsåret 2013/14 STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpunmmer 2015-02-03 / Nr 2 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden

Etableringen på arbetsmarknaden Rapport 2009:28 R Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2005/06 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Etableringen

Läs mer

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021

Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Fastighetsbranschens rekryteringsbehov 2008-2021 Branschundersökning och GAP-analys genomförd av Utbildningsnämnden Stockholm, September 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Syfte och metod 2. Bakgrundsbeskrivning

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta

Örebro läns kompetenskarta Delrapport Örebro läns kompetenskarta en kartläggning av kompetensnivån i Örebro län November 2011 Karsten Lundequist Örebro läns kompetenskarta en kartläggning av kompetensnivån i Örebro län Dnr: 11 105

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning STATISTISK ANALYS 1(12) Avdelning /löpnummer 2014-02-18/2 Analysavdelningen Handläggare Carin Callerholm 08-563 085 13 carin.callerholm@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft

Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft Fastighetsbranschens efterfrågan påarbetskraft -en behovsanalys 2009-2021 En undersökning genomförd av Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd. Stockholm i September 2009 www.utbildningsnamnden.se Innehållsförteckning

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 Rapport 2011:4 Tillväxt och utveckling KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 BILAGERAPPORT 2 Denna rapport är en bilaga till huvudrapporten

Läs mer