Östersjöavtalet är undertecknat I går, mer än tre år försenat, underteck-nades

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Östersjöavtalet är undertecknat I går, mer än tre år försenat, underteck-nades"

Transkript

1 Sidan 3 Sidorna 2 3 Sidan 9 Den gamla jantelagen har försvunnit på Gotland och nu är alla gotlänningar utvecklingspositiva, skriver Håkan Ericsson, senior chefredaktör på Gotlands Folkblad i sin krönika. Östersjösamarbetets problem har inte varit pengar utan brist på kontakter. Därför spelar Östersjöcentrum fortfarande en viktig roll, skriver Östersjöminister Jenny Ansvarsdotter. Företag runt Östersjön har inte varit ointresserade av att göra affärer med varandra. Men länderna har inte velat det. Det säger Janis Kalnins, vd för Baltiska handelskammaren i Riga. OSTERSJON ONSDAG 6 JULI 2031 NYA SIDAN 7 De smala gränderna i Visby är magiska att vandra på. Är Visby vackrast vid Östersjön? 8 En årlig tävling för att stimulera hållbar stadsplanering. Det är Östersjörådets tanke med den tävling som man utlyser under sitt första möte. Städerna kommer att bedömas enligt ett antal olika kritierer. Första priset är en miljon Euro. SIDAN 11 Östersjön på väg att tillfriskna 8 Östersjöns ohälsa består men havet visar också tecken på att tillfriskna. Det skriver Östersjöpanelen i sin årsrapport. Östersjöavtalet är undertecknat I går, mer än tre år försenat, underteck-nades äntligen Östersjöavtalet. Förhandlingarna om de sista avsnitten, de som avser sjöfart och beredskap för miljökatastrofer till havs, blev klara först i gryningen, bara timmar innan Östersjömötet öppnades. Därmed finns efter många vedermödor ett samlat regelverk för förvaltningen av Östersjön, undertecknat av alla tolv Östersjöstater. Snabbfärja kortar resan till Lettland Denna vecka sätts den första av de nya snabbfärjorna in på Linjen Nynäshamn Ventspils i Lettland. Strömmen av turister till sommarparadiset Kurland med sina till synes oändliga stränder fortsätter att öka. De nya färjorna är byggda i Kina, och tar passagerare och nästan 900 bilar. Med en maxfart på 32 knop klarar de sträckan på under sex timmar. SIDORNA 8 SIDAN 7 Nytt vårdavtal ska kapa köer 8 Det nya vårdavtalet mellan Huvudstadsregionen och sjukhus i Polen och Lettland innebär att köerna kortas i Stockholm och på Gotland. INNEHÅLL Intro Ledare Samhälle & hälsa Kommunikationer Miljö & Klimat Gotland Blekinge Gdanskområdet Kurland & Ventspils Reseannons...20 Foto: Johan Kurelid SIDORNA 10 11

2 02 INTRO 03 Välkommen in i?3 FRÅGOR vår retrotidning Nya Östersjöns prenumeranter har vant sig vid att vi ligger i framkant. Vår interaktiva tidning har fått flera utmärkelser av Cloud Magazine och utsetts till årets interaktiva media av Huawei Interactive Institute. Vid tioårsjubileet av vår E-pappersversion lanserar vi nu en retroversion som vi hoppas ska ge våra prenumeranter ett mervärde. Arvid Egnell, 48 år Västerheijde: Nästa vecka åker jag och frun med färjan till Klaipeda, med husvagn och allt. Ragnhild From, 43 år, Delsbo: Jag och min man kryssade till S:t Petersburg förra sommaren, en härlig upplevelse. Reine Svensson, 29 år, Hemse: Varför ska man resa till Östeuropa när man kan åka på fotbollsresa till Barcelona? OSTERSJON NYA Medielandskapet fortsätter att genomgå stora förändringar. När papperstidningarna sakta försvann i samband med Apples, Samsungs och Hindustan medias gemensamma lansering av E-paper år 2020 så såg många det som döden för den traditionella tidningsindustrin. Men som alla vet blev det istället ett enormt uppsving för tidningsbranschen. Nya Östersjön var en av de första tidningarna som gick över till E-pappersversion. När rörliga bilder och ljud kunde kombineras med redaktionell text och kommentarer ökade intresset för vår tidning. När vi dessutom skapade en inter- VÄDRET UNDER ALMEDALSVECKAN 7-dygnsprognos för Östersjöområdet (måndag 5 juli - söndag 13 juli): Ett djupt lågtryck har kommit in från Norska havet och passerar snabbt över norra Skandinavien. Det för med sig hårda vindar och stora nederbördsmängder över norra Östersjöområdet. En varning har utfärdats för orkanvindar i fjällkedjan och mycket höga flöden i mindre vattendrag i norra och centrala Norge, Sverige och Finland. Det högtryck som har dominerat vädret i södra Östersjöområdet försvagas tillfälligt, i samband med att svalare luft strömmar in västerifrån över Danmark och södra Sverige. Från och med måndagskvällen växer dock högtrycket åter in österifrån och väntas ge aktiv redaktion var det många yngre som kände sig mer hemma. Genom den ökade integrationen av olika medier och möjligheterna att skräddarsy sin tidning efter egna intressen och det område där man bor, har vi fått allt fler prenumeranter. Förra veckans huvudupplaga av Nya Östersjön publicerades exempelvis i unika versioner. Men konkurrensen med lokal-tv och globala specialmedier är stor. Vi på nya Östersjön behöver ständigt förnya oss. För att möta upp retrotrenden med papperstidningar ger vi idag på försök ut vår första tryckta papperstidning på tio år. Intresset har varit förvånansvärt stort och vi kommer att utvärdera detta försök om ett halvår. Fram till dess får de av våra prenumeranter som så önskar papperstidningen hemsänd av CloudPort kl varje fredagsmorgon. temperaturer på över 30 grader i Polen och Baltikum och tillfälligtvis även i östra Götaland och Svealand. Under onsdagen och torsdagen kan temperaturer på upp emot 35 grader befaras i stora delar av sydöstra Östersjöområdet, med fortsatt mycket stor brandrisk som följd. I slutet av veckan väntas ett nytt lågtryck in västerifrån, denna gång på en sydligare bana. Under fredags- och lördagsdygnet kan stora nederbördsmängder väntas i västra Götaland och Svealand, med höga vattenflöden som följd. Bakom lågtrycket strömmar kall polarluft ned över Norge och Sverige och medför risk för tromber i främst norra Norrlands inland. TISDAG FREDAG MÅNDAG TORSDAg SÖNDAG ONSDAG LÖRDAG Redaktör och projekledare: Mats Sundgren. Skribenter: Ulf Johansson, Jörgen Olsson (Eurofutures) Grafisk form & redigering: Adone Kommunikation, Visby. Tryck: Pressgrannar, Uppsala. Tidningen Nya Östersjön finansieras av Östersjöcentrum, tidigare Sida Östersjöenheten. På mötesplats Östersjön under Almedalsveckan kan du testa dina kunskaper om våra grannar runt Östersjön. En tradition sedan 20 år tillbaka. Almedalen still going very strong! Det råder en stämning av nästan barnslig förväntan i kvarteren runt Almedalsparken inför invigningen imorgon av den sextiotredje Almedalsveckan i följd. Lastbilarna från alla svenska och utländska tv-stationer drar sina kablar över den förbrända gräsmattan. På Gotlandsbolagets tomt, mittemot Almedalsbiblioteket, spänner hantverkare upp banderoller och reser det jättelika mötestältet med plats för 500 personer som inom kort kommer att fyllas av näringslivsrepresentanter, organisationsfolk och politiker från runtom Östersjön. Här äger, för tjugonde året i rad, Mötesplats Östersjön rum. Den har utvecklats till en manifestation av det breda stöd som idag finns för Östersjösamarbetet. Det internationella inslaget av journalister, politiker, NGO-folk och lobbyister är påtagligt och det märks att Almedalen är politikerveckan par Dags för 2031 års version av Almedalsveckan. preference i Europa, trots att konceptet nu har spritt sig till många länder. Spridningen kom igång på allvar för 20 år sedan när först norska Eidsvold och Telemark tog över konceptet och därefter danska Bornholm. Snabbt följde Sydkorea, Polen (på ön Wolin), och något senare Holland, Österrike och Finland. Sedan var stenen i rullning och The Almedalen week har blivit lika känt globalt som smorgasbord och IKEA. En som personifierar Almedalen mer än någon annan gotlänning är Karin Lindvall som lett arbetet med Almedalen på kommunen sedan Hon konstaterar att grundtanken lever kvar även nästan 40 år senare. Vikten av samtal, kommunikation och samråd i politiken är lika viktigt nu som då. Skillnaden är att den globala kommunikationen utvecklats så oerhört. Tack och lov har våra politiker insett att man inte bara kan fatta beslut utan man måste prata först. Det är det som Almedalen handlar om! För ett tjugotal år sedan började det internationella intresset på allvar visa sig. Då började de utländska ambassadernas representanter komma hit. De hade ställt frågan: var får man mest kontakter och mest kunskap om Sverige? Svaret var givet: På Almedalsveckan. Och det härliga är att det lustfyllda består, öppenheten att mötas. Det är det som är Almedalsandan! Och även gotlänningarna själva, som länge var skeptiska mot evenemanget och såg det som ett fastlandsjippo, har nu tagit åt sig det och njuter av att bedriva kändis-spotting från kaféer, barer och gräsmattor.

3 04 LEDARE 05 Samarbete bidrog till Polens framgång Gotland har blivit utvecklingspositivt Det nära samarbete som nu pågår mellan små- och medelstora företag, forskningsinstitut och universitet runt Östersjön har vuxit fram under de senaste 20 åren. Vi ser det tydligt inom områden som nya centrumbildningar, ungdomsutbyte och turismutveckling. Vi minns hur vi i Polen i samband med ordförandeskapet i EU och fotbolls-em 2012, med stöd av EU, fick ordning på vår infrastruktur med nya vägar och motorvägar, järnvägar och flygplatser. Det var då Polen på allvar klev fram och blev ledande i Östersjöregionen och ett land att räkna med i EU. EU-länderna i östra Europa har utvecklats snabbt om än i olika takt, sedan frigörelsen för 40 år sedan. Efter frigörelsen från kommunismen har Polen blivit ett bättre land politiskt, socialt och ekonomiskt. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama utnämnde redan för 20 år sedan Polen till ett av Europas ledande länder och ett föredöme för andra för vår omdaning till demokrati och marknadsekonomi. När EU för 20 år sedan tog fram en rapport om innovationer i Europa så påpekades att Polen påbörjat en mycket positiv utveckling. När vi nu är uppe i EU:s genomsnitt så är det resultat av de satsningar som gjorts på utbildningsväsendet, informations- och kommunikationsteknologi och nya innovativa produkter. En nyckel till framgång har också varit satsningarna på infrastrukturen. Det är idag mycket lättare för oss att resa på semester till Alperna, Karpaterna eller Östersjöns stränder än för tjugo år sedan. Vi tar oss också så mycket snabbare till våra affärsmöten oavsett om vi reser från Trestaden till Warszawa, Poznan, Katowice eller Krakow. Från våra två internationella flygplatser i norra Polen har vi idag bra förbindelser med hela Östersjöområdet. Från Gdansks flygplats har vi haft mycket bra förbindelser sedan fotbolls-em En viktig utveckling har också skett inom energiområdet. Den polska utvinningen av gas ur skiffer, var i stort sett noll för tjugo år sedan är idag ledande i EU. Men vi ska inte glömma att det ökade samarbetet inom Östersjöområdet inom områden som miljö, ekonomi, turism och sjöfart bidragit till att minska de hotbilder som vi såg för tjugo år sedan. Vi har insett att ett land på egen hand varken kan lösa sina egna eller våra gemensamma problem eller tackla gemensamma utmaningar. Samarbetet mellan universiteten är ett bra exempel på vilka resultat som kan uppnås. På samma sätt har föreningar och organisationer gått före och visat vad som kan uppnås genom samarbete i Östersjöområdet. Ovanpå allt detta ser vi hur konkurrensstarka länder i Östersjöområdet, som Sverige och Norge, allt mer kommit att samspela med snabbväxande utvecklingsekonomier som Polen. Inte minst har de små och medelstora företagen varit en motor i denna utveckling. När de på allvar började ta sig över gränserna tog utvecklingen fart och den mentala järnridå som länge fanns mellan de rikaste och fattigaste regionerna i Östersjöområdet började suddas ut. Sett i backspegeln har våra största tillgångar varit den välutbildade arbetskraften, de stora satsningarna på forskning och utveckling, våra ledande kunskaps- och teknologicentra och de allt bättre sjöförbindelserna. Det nära samarbetet mellan regioner och kommuner i Östersjöområdet har också varit en källa till framgångar, även om det länge var segt att åstadkomma en verklig integrationsprocess och samarbete för att öka den gemensamma konkurrenskraften. De utvecklade samarbetena inom olika områden som vi sett växa fram de senaste 20 åren har utan tvekan bidragit till att Östersjöregionen idag är EU:s starkaste ekonomiska zon. Mariusz Szmidka ledarskribent på Dziennik Baltycki (Baltiska Dagbladet) i Gdansk. När Socialdemokraterna vann valet 2014 tog statsminister Håkan Juholt direkt tag i frågan om ett säkerhets- och utvecklingscentrum på Gotland. Den gamla Gotsamidén där alla inblandade myndigheter samverkade för att på bästa, snabbaste och mest effektiva sättet förebygga och hantera alla typer av katastrofer på Östersjön. På några år byggdes detta centrum upp i Visby med radarövervakning och samarbetet med de andra Östersjöländerna tog fart. Men inte tillräckligt bra, för när den stora katastrofen kom 2023 när Sea Giant förliste, så funkade inte samarbetet på topp mellan Östersjöländerna. Därför är det oerhört viktigt att Östersjöländerna nu har kommit överens om ett Östersjöavtal, som ska kunna ge supereffektiva insatser både som förebyggande och räddande åtgärder. Fram till i år 2031 har gotlänningarna och Gotland förändrats mycket. Genom att alla sett hur mycket som faktiskt går att göra, har den gamla jantelagen för länge sedan försvunnit och alla gotlänningar är utvecklingspositiva och söker intensivt lösningar mellan utveckling, exploatering och bevarande av det unika på ön. På energiområdet har utbyggnaden av vindkraften fortsatt. Men det viktigaste är den enorma utvecklingen av solenergin, som skett på Gotland. Tack vare teknikutvecklingen har alla hus nu solenergi och det finns bara elbilar på Gotland. Bensindrivna fordon hör till historien. En viktig faktor i den fantastiska utvecklingen i Östersjöregionen är de svenska och gotländska fackföreningarnas insatser. Genom intensivt samarbete, hjälp att bygga upp fackliga organisationer i alla länder runt Östersjön och hårda förhandlingar, har inkomstklyftorna radikalt minskats och den lönedumpning som på 2010-talet hotade Östersjöregionen, existerar inte. Idag finns löneavtal i alla länder, som gör att företagen kan konkurrera på lika villor. Och inga svältlöner finns. Samarbetet mellan Östersjöländerna har skapat en helt ny generation gotländska politiker, som vill spela en aktiv och styrande roll i utvecklingen av Östersjöregionen. De vill hindra exploatering av människor och aktivt agera för att samhällena runt Östersjön inte präglas av utsugning och stora klyftor, utan av jämlikhet och solidariskt samarbete. Tack vare den nya tekniken har alla gotländska hus solenenergi. Och bilarna drivs på el. Så var det inte om man tittar 20 år bakåt i backspegeln. HÅKAN ERICSSON chefredaktör på Gotlands Folkblad Östersjöcentrum spelar en stor och viktig roll Det har snart gått 20 år sedan Östersjöenheten på Gotland flyttades över från Sida till Svenska Institutet och namnet ändrades till Östersjöcentrum. Verksamheten har utvärderats flera gånger sedan dess. Men även om behoven och innehållet i Östersjösamarbetet förändrats kvarstår faktum att samarbetet gynnas av att en svensk aktör kan arbeta som en okonventionell och flexibel brygga mellan statliga mål och lokala, regionala och privata intressen. En konst som Svenska Institutets Östersjöcentrum har lärt sig behärska. Östersjöcentrum, eller Östersjöenheten som den ursprungligen kallades, bildades för att utveckla samarbeten mellan grannländerna i Östersjöregionen. Idag, när alla länder kring Östersjön, förutom Ryssland är EU-medlemmar och dessutom de tidigare stora EUstöden minskat i omfattning så förändras Östersjöcentrums uppgifter. Under många år låg fokus på att underlätta genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen men rollen har renodlats allt mer mot att fungera som en katalysator för samarbetsaktiviteter inom Östersjöområdet. Under de första åren delade Östersjöenheten ut små stöd till olika samarbetsaktiviteter, som upptaktsmöten, konferenser, studieresor, nätverksarbete och förstudier. Bidragen gav ofta möjlighet för engagerade aktörer att arbeta fram större EU-ansökningar. Bara under enhetens första fem år stöddes mer än 400 sådana projekt. Sedan snart tjugo år har fokus legat på att utnyttja Östersjöcentrums stora nätverk för att matcha förfrågningar från parter i Östersjöländerna med svenska aktörer. Aktörssamverkan, som har blivit något av Östersjöcentrums signum, satte rejäl fart i samband med att EU sjösatte sin Östersjöstrategi. Det blev då uppenbart att det fanns ett stort behov av att stödja olika aktörer i Östersjöområdet att hitta både varandra och möjliga finansieringskällor eftersom EU:s Östersjöstrategi inte tillförde regionen några ytterligare pengar. När det dessutom var tydligt att problemen för många goda projektidéer egentligen inte var brist på pengar utan snarare brist på överblick och kontaktytor så fann Östersjöcentrum snabbt och med gillande av både den svenska regeringen och EU-kommissionen sin nisch. Samarbetet runt Östersjön har inte alltid fungerat bra och det har ständigt funnits källor till irritation. I början var ett stort problem de mycket olika förutsättningarna för att kunna delta i samarbeten och brist på förståelse för kulturella skillnader. Så är det inte längre. Irritationen under senare år har varit att i stort sett alla pengar fortfarande kanaliseras via nationella myndigheter, med egna agendor och administrativa regler. Då uppstår ofta gränshinder och friktion i samarbetet på lokal och regional nivå. Ett förhållande som också skapade svårigheter i genomförandet av EU:s Östersjöstrategi. Därför spelar Östersjöcentrum fortfarande en roll för att underlätta och överbrygga nationella agendor som hindrar konkret samarbete. En ny roll har dessutom tillkommit under senare år att bidra med erfarenheter och kunskaper kring samarbete i EU:s andra makroregioner, som bildats efter mönster från EU:s strategi för Östersjöområdet. jenny ansvarsdotter Östersjöminister (miljölistan)

4 06 SAMHÄLLE & HÄLSA 07 Brottsligheten ännu ett stort problem I den nya forskarrapport som Baltic Watch presenterade igår konstateras att trots krafttag mot den organiserade brottsligheten är den fortfarande ett problem i Östersjöområdet. Igår presenterade Baltic Watch årets rapport kring brottlighet och säkerhet i Östersjöområdet. Inom vissa områden kan man se stadiga förbättringar. Forskarrapporten visar glädjande nog att vi nu kan betrakta trafficking mellan länderna i vår del av världen som ett historiskt fenomen. Prostitution och människohandel är fortfarande ett problem men då gäller det mellan EU och länder utanför EU. Pengatvätt har istället vuxit fram som ett av de största problemen. Många intressen, framförallt i Ryssland, använder de baltiska länderna som transitområde i sina alltmer avancerade system för pengatvätt. Så länge den ryska rubelns värde fortsätter att variera kraftigt kommer problemen med pengatvätt att fortsätta. Baltic Watch bedömer att cirka miljarder Euro svarta pengar passerar årligen in och tvättas i EU. Det är inte bara ett problem för Ryssland det är också ett stort problem för Eurons stabilitet gentemot den amerikanska dollarn och den kinesiska yuanen. Ett annat problemområde är handeln med narkotiska preparat. Polis och tull i Östersjöområdet har samverkat i fyrtio år men kampen är fortfarande ett område som vållar stort huvudbry. När sedan några år Afghanistan och länderna i Latinamerika fått bukt med sina knarkkarteller är det nu framförallt länderna i Kaukasus som står för knarkhandeln. Eftersom Östersjöområdet tillsammans med Turkiet ligger geografiskt bra till för införsel från Kaukasus har beslagen ökat lavinartat under det senaste året. Ett tredje och stadigt växande problemområde är de brott som begås i Molnet. När Molnet växer blir det också alltmer intressant för den organiserade brottsligheten. Vi minns fortfarande hur samtliga konton på Swedbank och SEB tömdes på nyårsnatten Det var en påminnelse om att även de mest sofistikerade säkerhetssystemen har svårt att stå emot de kvalificerade brottssyndikaten. Den ökade övervakningen av trafiken på Molnet har också bidragit till en ökad vaksamhet. Som ett brev på posten som vi brukade säga har kontanthandeln återkommit markant under senare år. Det har skapat nya säkerhetsproblem för många butiker. Sammantaget konstaterar Baltic Watch ändå att situationen stadigt förbättras inom de flesta andra områden som forskarrapporten studerat. Det främsta skälet är enligt organisationen de minskade ekonomiska skillnaderna mellan de östra och västra delarna av Östersjöområdet. Kirurgi på ett sjukhus i Polen. Hit kan nu patienter från Stor-Stockholm och Gotland komma enligt det nya vårdavtalet mellan sjukhusen i andra delar av Östersjöregionen. Vårdavtal tecknas i Polen och Lettland Huvudstadsregionen har i veckan tecknat ett banbrytande vårdavtal med sjukhus i Warzawa, Lodz, Gdansk och Riga. Avtalet innebär att patienter från Storstockholm och Gotland får tillgång till planerad kirurgi i Polen och Lettland. Därmed kan vård-köerna kortas, samtidigt som åderlåtningen av utbildad sjukvårdspersonal i Polen och Baltikum motverkas. 35 procent som föds i år blir 100 år Barnen som växer upp i dag möts av en mer hälsosam livsföring. Människan åldras långsammare nu än förr. Medellivslängden fortsätter stadigt att öka. Av de som föds idag beräknas inte mindre än en tredjedel hinna fylla hundra år, en utveckling man knappast räknade med för 40 år sedan. Förklaringen är en allt hälsosammare livsstil, säkrare trafik- och arbetsmiljöer och en fortsatt snabb utveckling inom hälso- och sjukvården. Skillnaderna mellan fattiga och rika länder minskar också, även inom Östersjöområdet. För 40 år sedan var medellivslängden i Sverige för män 74,8 år och för kvinnor 80,5 år. Vid den tiden trodde man att vi närmade oss gränsen för det biologiskt möjliga och att kurvan skulle plana ut. Det gjorde den inte. Redan 2011 hade den förväntade medellivslängden för män ökat till 78,8 år och för kvinnor till 83,5 år. Sedan dessa har utvecklingen ytterligare tagit fart: de pojkar och flickor som föds idag beräknas i genomsnitt bli 85,4 respektive 88,0 år. Eftersom många om än allt färre dör innan de når den åldern innebär det att 35 procent av de barn som föds idag förväntas hinna fylla 100 år. Vad ligger bakom denna häpnadsväckande utveckling? Till att börja med är det inte så ovanligt att bli 100 år som man kanske tror. Redan 1991 fanns det över 600 hundraåringar i Sverige hade antalet vuxit till 1 800, och idag finns det drygt 5 000, fortfarande endast en halv promille av den samlade befolkningen. Man får dock inte glömma att de som i år fyller 100 år föddes i början på 1930-talet. De hade helt andra förhållanden under barndomen och vuxenlivet än vad de barn som föds idag kommer att ha. Vad som har förändrats och kommer att förändras är främst tre saker: För det första har vi, trots alla välfärdsåkommor, över lag en betydligt mer hälsosam livsföring idag än för hundra år sedan och åldras helt enkelt långsammare. Vi röker mindre, våra bostäder är bättre och, framför allt, vår arbetsmiljö är betydligt bättre. För det andra har risken att dö en för tidig död minskat rejält. Det beror på en effektivare sjukvård, men också på att antalet olyckor på arbetsplatsen, i trafiken, i hemmet och på fritiden stadigt har minskat. För det tredje har framsteg inom hälsooch sjukvården inneburit att de flesta människor kan leva ett rikt och vitalt liv, utan svårare krämpor, långt upp i 90-årsåldern. Tidigare var det vanligt att annars friska människor fick sitt liv kraftigt kringskuret av att ett enda av kroppens system slogs ut, med påföljd att de snabbt tynade bort. Nya bromsmediciner, kirurgiska ingrepp och andra behandlingsmetoder innebär att sjukvården idag på ett helt annat sätt kan hantera detta. Glädjande är också att skillnaderna i medellivslängd mellan olika länder minska. Det gäller även Östersjöområdet. I början av 1990-talet kunde en svensk man förvänta sig att leva 8 år längre än en polsk och en svensk kvinna 5 år längre. Idag är skillnaderna 1,2 respektive 0,8 år. Förklaringen är inte endast sundare alkoholvanor, utan ett allmänt tilltagande välstånd och en hälso- och sjukvård av världsklass. Östersjörådet kommer vid sitt första möte att utlysa en årlig tävling för att stimulera hållbar stadsplanering. Den ökade konkurrensen med Kina och Indien om den mest kvalificerade arbetskraften innebär att städerna i Östersjöområdet måste erbjuda ännu mer attraktiva livsmiljöer än idag. Östersjörådet vill med sin tävling stimulera en hållbar utveckling av attraktiva stadsmiljöer i Östersjöländerna. De städer som anmäler sig till tävlingen kommer att bedömas enligt kriterierna Den revolutionerande utvecklingen inom hälso- och sjukvården de senaste decennierna har möjliggjort en rad nya behandlingar och gjort tidigare mycket komplicerade ingrepp tillgängliga för stora grupper av människor. Baksidan av myntet är att anspråken på hälso- och sjukvården har fortsatt att växa snabbare än resurserna, trots att många av de nya behandlingsmetoderna har inneburit stora rationaliseringsvinster. Inte minst är bristen på läkare och vissa specialistsjuksköterskor stor. Det, tillsammans med fortsatt stora löneskillnader, har lockat en strid ström av sjukvårdspersonal från Polen och Baltikum till Sverige. Det banbrytande avtal som vi i veckan har tecknat med sjukhus i Warzawa, Lodz, Gdansk och Riga är ett viktigt steg på vägen för att möta båda dessa problem, förklarar Danuta Ebermann, hälso- och sjukvårdsdirektör på Huvudstadsregionen. Avtalet kommer att ge upp emot patienter uppmätt luftkvalitet i stadens centrum, energiförbrukning per invånare, barn per invånare, äldre per invånare, medellivslängd, brottslighet, grönyta per byggd boyta, restauranger per invånare och bilar per invånare. Det första priset kommer att delas ut vid den årliga Östersjöbiennalen i Gdansk nästa år. Priset, som består av 1 miljon Euro, kan användas till förskönande åtgärder. Den vinnande staden får också en staty. årligen från Storstockholm och Gotland tillgång till behandling. I många fall kan det korta väntetiden från månader till dagar. Vi kommer även att se till att svenskspråkig personal finns tillgänglig på de opererande sjukhusen. Avtalet innehåller också mycket detaljerade kvalitetskrav. Över huvud taget är man på Huvudstadsregionen mån om att poängtera att de sjukhus man skrivit avtal med är bland de bästa i Europa inom de områden avtalen gäller, väl i klass med svenska sjukhus. I Warzawa är man exempelvis världsledande på ögonkirurgi och tar redan emot patienter från ett 10-tal länder. I Gdansk är man på motsvarande sätt specialiserad på kosmetisk kirurgi, ett område som vuxit enormt, inte endast i Sverige. De slukar en allt större del av regionernas budgetar, i takt med att behandlingsmetoderna har utvecklats och förväntningarna på det allmänna har vuxit. Avtalet omfattar också kranskärlskirurgi och ortopedisk kirurgi, där bland annat sjukhuset i Riga är specialiserat på höftleds- och andra implantat. Ett femte område är fetma, där sjukhusen i Lodz och Warzawa tillhör de främsta i världen. Vilken stad är vackrast i Östersjöområdet? Är Gotland med sina smala och rosbeklädda gränder den vackraste staden i Östersjöområdet?

5 08 NÄRINGSLIV & KOMMUNIKATIONER 09 Innan Järnridån föll var Östersjön ett hav som skilde åt snarare än förenade. I dag finns 40 färjeförbindelser som årligen transporterar 60 miljoner passagerare över Östersjön. När färjelinjen Nynäshamn- Ventspils vid sekelskiftet startades var den främst inriktad på gods och långtradarchaufförer. Det märktes på färjorna som var tråkiga och tog god tid på sig. Under 2010-talet ökade dock strömmen av sommargäster och turister till Kurlands ändlösa sandstränder snabbt, och rederiet tvingades att sätta in snabbfärjor. Sedan dess har resandeströmmen bara fortsatt att växa, i takt med att allt fler stockholmare skaffat sig sommarnöjen i Kurland (se artikeln Rigabukten stockholmarnas nya semesterparadis på sidan 19). De nya snabbfärjorna är riktiga nöjespalats, utlovar Daniela Zorzi, informatör på Scandlines. De har sex olika restauranger och barer, två biografer och nattklubb. Sedan finns det givetvis också lekland för de små och spelarkad för de lite större, båda med utbildad personal, Enligt färsk statistik från Trafikverket minskar färjetrafiken på Gotland för sjunde året i rad. Siffrorna är en rejäl besvikelse för den gotländska turistnäringen, som ändå kan glädja sig åt fler besökare från Syd- och Centraleuropa. Det är framförallt den estniska och lettiska solkusten med orter som Pärnu, Jurmala och Kolka och de populära badorterna och storstaden Gdansk vid den polska Östersjökusten som lockar allt fler svenskar. Det är Gotlands sommarturism som har drabbats av en ökad konkurrens från Den nya snabbfärjan som ska trafikera Nynäshamn Venspils klarar resan över Östersjön på mindre än sex timmar. Och de nya färjorna är riktiga nöjespalats, lovar Scandlines. Nya snabbfärjor rena nöjespalats passagerare och 875 bilar ryms ombord I veckan sätts den första av de nya snabbfärjorna in på linjen Nynäshamn Ventspils (Lettland). De är resultatet av de snabbt ökande passagerar- och godsströmmarna på linjen och klarar den 30 landmil långa resan på under 6 timmar. så att mamma och pappa kan få lite ledigt. Nattklubben är dock bara öppen på kvällsfärjorna, som tar betydligt längre tid på sig 10 timmar så att resenärerna ska få tid att äta och roa sig och sedan sova ut, innan färjan lägger till. Dagsturerna går betydligt snabbare, 5:45 timmar, eftersom de nya färjorna har en maxfart på 32 knop. De har byggts i Guangzhou i Kina och är betydligt större än den första generation snabbfärjor, som rederiet satte in m/s Kurland och hennes systerfartyg, grannländerna. Samtidigt har antalet besökare från ett allt varmare Syd- och Centraleuropa i viss mån kompenserat för bortfallet av svenska besökare. Trots att priserna gått upp får turisten fortfarande rätt mycket mer sand för pengarna som sommarstaden Pärnu m/s Ventspils, som levereras om ett år, kan ta passagerare och inte mindre än 875 bilar. Det rymliga, undre bildäcket är dock främst avsett för långtradare. I själva verket var det de stadigt ökande godsflödena mer än turistströmmen som tvingade rederiet att beställa nya färjor. Även om många chaufförer ännu väljer den längre natturen och passar på att sova är varje sparad timme av värde för åkerierna, inte minst när man transporterar grönsaker och andra färskvaror till Stockholms livsmedelsbutiker och salustånd. Gotlandsfärjorna tappar för sjunde året i rad uttrycker det i sin reklam. Inte minst handlar det om att Stockholm och Mälarregionen upptäckt att vid Rigabukten eller den polska Östersjökusten kan de både uppleva spännande miljöer, handla på outlets och bo på moderna hotell till ett lägre pris än på Gotland. Färjan har enorm betydelse I dag, på Östersjömötets andra dag, presenteras en forskarrapport som visar på färjetrafikens stora betydelse för Östersjöregionen. Utan färjorna hade vi över huvud taget inte haft någon Östersjöregion, slår Robert Johansson, som är en av rapportens författare, fast. Östersjöregionen är centrerad runt ett hav. För att den ska hänga ihop krävs förbindelser över vatten. konstaterar Robert Johansson, forskare på myndigheten Trafikanalys. Det är i och för sig inget nytt. På medeltiden, när landtransporter var oändligt långsamma och dyrbara, var Östersjön Nordeuropas motorväg. Att kontrollera Östersjön blev också det helt dominerande målet för det svenska stormaktsväldet. Sedan kom järnvägarna och vägtrafiken och till slut också Järnridån. Från att ha varit den helt dominerande förbindelseleden blev Östersjön en barriär som skilde åt. Allt detta förändrades med Järnridåns fall. Visst fanns det färjeförbindelser innan dess, mellan Sverige och Finland och över södra Östersjön till Tyskland. Med Järnridåns fall blev det dock plötsligt möjligt att öppna färjelinjer till Baltikum och Polen, ja, till och med till Ryssland. I dag genomkorsas Östersjön av ett 40-tal färjelinjer som årligen transporterar 60 miljoner människor och 30 miljoner ton gods över Östersjön. Man kan därför påstå att det är färjorna som, tillsammans med flyget, håller samman Östersjöregionen. Det görs också i rapporten Utan färjan ingen Östersjöregion, som presenteras för Östersjörådet i Riga idag. Rapporten har tagits fram av elva forskare från Sverige, Polen och Estland och har kartlagt den snabba utveckling som färjetrafiken över Östersjön har genomgått de senaste 40 åren. Under denna period har antalet passagerare 5-dubblats och godsmängderna 8-dubblats, en utveckling som vida överträffar andra regioner, som Medelhavet, Nordsjön och Engelska kanalen. Färjelinjernas passagerare svarar för en tredjedel av turistindustrins runt Östersjön och är särskilt betydelsefull för de orter dit färjorna går. Det gäller särskilt mindre orter som Karlskrona, Karlshamn och Ventspils i Lettland som saknar direkta flygförbindelser över Östersjön. Här är det färjan som har gjort resor över Östersjön till en vardagsföreteelse och vidgat den mentala kartan till att även omfatta andra sidan havet. Man får heller inte glömma bort att för godset är färjorna verkligen motorvägen. tillägger Robert Johansson. De betyder att transporten från fabriken på ena sidan Östersjön till mottagaren på andra sidan kan blir en fråga om timmar. Med ett containerfartyg är det i bästa fall fråga om dagar, oftast veckor. Den skillnaden är helt avgörande inte endast för färskvaror, utan för stora delar av industrin. Gemensamma regler för regionens företag Baltic Chambers of Commerce (BCC) har i snart 15 år agerat för en ökad harmonisering av reglerna för de företag som verkar i Östersjöområdet. Men det är först sedan slutet av 2020-talet som man på allvar kan betrakta Östersjöområdet som en marknad. En stor del av ansvaret för detta lägger BCC på banker, försäkringsbolag och finansinstitut som med hemmagjorda gränshinder länge försökt värna om sina nationella oligopol. Förhandlingar kring en harmonisering av reglerna för de företag som gör affärer i Östersjöområdet har pågått i decennier. När alla Östersjöländerna förutom Ryssland blev medlemmar i EU 2004 skedde många positiva förändringar i form av minskade tullhinder, fri rörlighet för arbetskraften och möjligheter för företagen att lättare etablera sig på varandras hemmamarknader. Den utdragna ekonomiska krisen i början av 2010-talet innebar ökade spänningar och främlingsrädsla. Vågen av populistiska partier runt om i Europa försvårade länge arbetet med att förenkla för företag och företagande i regionen. När, efter påtryckningar från polis och åklagare men framförallt från främlingsrädda partier, gränskontroller återinfördes i såväl Danmark som Sverige och Norge blev det början på en stagnation i den ekonomiska utvecklingen och integrationen i Östersjöområdet. BCC, som företräder en halv miljon företag i regionen bildades delvis till följd av det försämrade näringslivsklimatet. Man pekade ofta på att den ökade gränslösa brottsligheten snarare var ett symptom på bristande integration än på för stor integration. Så länge företag och individer inte kunde verka i hela regionen utan stora hinder omöjliggjordes i praktiken också den ekonomiska utjämning, som är grunden för en mer balanserad utveckling och ökad tillit mellan individer och företag. Men företagen själva, inte minst banker och försäkringsbolag, bidrog till denna utveckling. Det var exempelvis för 20 år sedan fortfarande omöjligt för en svensk företagare att teckna en försäkring hos ett svenskt försäkringsbolag för sina tjänstebilar i Estland och det var helt otänkbart att en lettisk företagare skulle få teckna ett leasingavtal för sina maskiner på fabriken i Ventspils i ett svenskt leasingföretag. För en företagare eller privatperson var det t ex helt omöjligt att skaffa ett kreditkort på American Express i Sverige eller att få ett ResPluskort på SJ om hon eller han bodde i Polen och drev företag eller arbetade i Sverige. Janis Kalnins är VD vid BCC:s kontor i Riga. Han menar att regionens egentliga problem inte var att företag var ointresserade av att göra affärer med varandra. De olika länderna var uppenbarligen inte särskilt intresserade av att de skulle göra det. Enligt Kalnins var det fram till för bara ett decennium sedan oerhört komplicerat för ett litet eller medelstort företag att etablera sig i ett annat Östersjöland. Att en polsk företagare hade stora problem att enkelt registrera ett företag i Danmark eller Sverige var inte ett undantag utan en regel. För att inte nämna allt krångel med skattemyndigheter som verkligen talade olika språk eller juridiska ramverk med stora skillnader. Det var först när EU:s existentiella kris och perioden av främlingsrädsla ebbade ut i slutet av 2010-talet som egentliga framsteg kunde göras. Pressen ökade då från företag och regeringar på finansinstitut, försäkringsbolag och banker att de måste betrakta hela Östersjöområdet som sin hemmamarknad. När de slutade att ta ut absurda avgifter för transaktioner över landsgränser inom EU och avskaffade hemmagjorda gränshinder, bidrog det till det ökade handelsutbyte vi sett under de senaste åren, säger Janis Kalnins. BCC anser också att den ökade harmoniseringen av skatteregler som skett har underlättat för företagen. Inte minst var inrättandet av det gemensamma skatteupplysningskontoret för alla Östersjöländer år 2025 ett stort steg framåt. Men också att alla länder utom Ryssland har infört Euron som valuta spelar en stor roll. Bara där har företagen minskat sin finansiella risk avsevärt och sparat hundratals miljoner på växlingsavgifter till privata banker och valutaväxlingsföretag. Det var de konstlade handels- och gränshindren som skapade utrymme för den organiserade brottsligheten, skapade misstro och bidrog till den långsamma ekonomiska utjämningen mellan öst och väst i vår region, säger Janis Kalnins. Inte att vi ville göra ärliga affärer i ett öppet affärsklimat. Tidigare var det oerhört komplicerat för ett företag att etablera sig i ett annat Östersjöland, säger Janis Kalnins.

6 10 MILJÖ, KLIMAT & ENERGI 11 Sea Giant katastrof som förändrade allt Förlisningen 2023 blev en väckarklocka Den 13 oktober 2023 förliste oljetankern Sea Giant sju mil sydost om Gotland. Det gav upphov till den värsta miljökatastrofen i Östersjöns historia och blev inledningen till en räddningsaktion av sällan skådad omfattning. Mycket gick inledningsvis fel, men i slutändan blev räddningsarbetet ändå en framgång, och grunden lades till dagens effektiva internationella samarbete. Laila Fedorova, Rysslands president, var påtagligt upprymd när hon kunde presentera det nya avtalet i kretsen av miljö- och transportministrar från andra Östersjöländer. Livsviktigt avtal för Östersjöns framtid Igår, mer än tre år försenat, undertecknades äntligen Östersjöavtalet. Förhandlingarna om de sista avsnitten, de som avser sjöfart och beredskap för miljökatastrofer till havs, blev klara först i gryningen, bara timmar innan Östersjömötet öppnades. Därmed finns efter många vedermödor ett samlat regelverk för förvaltningen av Östersjön, undertecknat av alla tolv Östersjöstater. Det var tolv lättade miljö- och transportministrar som klockan på förmiddagen kom ut från sammanträdesrummet och kunde meddela att man enats om de avsnitt som avser sjöfart och katastrofberedskap. Därmed hade den sista pusselbiten fallit på plats för det kraftigt försenade Östersjöavtalet. Mindre än två timmar senare, i samband med det högtidliga öppnandet av Östersjömötet, kunde därför också tolv påtagligt nöjda stats- och regeringschefer underteckna Östersjöavtalet. Symboliskt nog var det den ryska presidenten, Larisa Fedorova, som fick förklara för den samlade världspressen att nu finns till slut ett heltäckande regelverk som alla Östersjöstater var nöjda med och som säkerställer en frisk och levande Östersjö, också för framtida generationer. Östersjöavtalet omfattar ett vitt spektrum av frågor exploatering av ekonomiska zoner, fiske, utsläppsbegränsningar, övervakning, militära frågor, sjöfart och beredskap för miljökatastrofer till havs. Det var de båda senaste frågorna som visade sig svårast att lösa och som fördröjde Östersjöavtalet med mer än tre år. Bland annat motsatte sig Ryssland de skärpta bestämmelserna för olje- och gastankers och vill i varje enskilt fall kunna avgöra vem som ska undsätta ryskflaggade fartyg. I den förra frågan ska Ryssland, enligt uppgift, i huvudsak ha givit med sig, och ska i gengäld ha fått igenom ett detaljerat regelverk för hur och på vilka villkor främmande makt ska få närma sig ryskflaggade fartyg. Östersjön är ett av de mest trafikerade haven på jorden. I det mynnar floder som avvattnar 1,7 miljoner km2 med 85 miljoner invånare, länge med förödande utsläpp från såväl jordbruk som industri och hushåll. Att det dessutom är ett förhållandevis kallt och grunt hav med litet vattenutbyte med omgivande hav gör det särskilt känsligt för utsläpp och annan miljöpåverkan. Den gemensamma regleringen av sjöfart och katastrofberedskap på Östersjön har därför varit en lång och skakig historia. Redan i början av 2000-talet ställde de flesta Östersjöstater krav på dubbelbottnade fartyg. Flera mindre oljeutsläpp tvingade också fram en ökad katastrofberedskap i enskilda länder. Redan tog exempelvis Sverige de stora kustbevakningsfartygen Poseidon, Triton och Amfitrite i drift, byggda för att kunna bogsera bort haverister också under svåra väderförhållanden. Ännu vid denna tid saknade dock de flesta kustkommuner oljeskyddsplaner, och man var fortfarande beroende av högsjöbogserare från Norge om en större katastrof skulle inträffa. Det gjorde den som bekant med Sea Giants förlisning hösten 2023 sju mil sydost om Gotland (jfr separat artikel). Det till en början kaotiska räddningsarbetet visade att Östersjöländerna ännu hade otillräckliga resurser för att hantera en miljökatastrof av denna storlek, men framför allt att det saknades en kraftfull gemensam ledning för insatserna. Redan på 2010-talet hade visserligen flera avtal om samverkan och bistånd vid miljökatastrofer undertecknats av de flesta Östersjöstater. Där var regionerna runt södra Östersjön, inte minst Blekinge, pådrivande. Sea Giants förlisning var dock en katastrof av helt andra dimensioner än tidigare och avslöjade obarmhärtigt svårigheterna att samordna räddningsinsatserna över nationsgränser, när den totala katastrofen hotade inte endast Öland och Gotland utan också de baltiska staterna, Kaliningradenklaven och Polen. Sea Giants förlisning hösten 2023 blev inte endast startsignalen för att bygga upp en gemensam organisation för miljökatastrofer i Östersjön och ett gemensamt regelverk för sjöfart. Den visade också tydligare än någon annan enskild händelse på behovet av Östersjösamverkan och blev därför avgörande för tillkomsten av Östersjörådet och Östersjöavtalet. Sea Giant var en grekiskflaggad oljetanker på över dwt, ett av de största tankfartyg som vid denna tid gick på rutten Primorsk- Rotterdam. Det hade tagits i drift mindre än två år tidigare och var nu på väg till Rotterdam med ton rysk råolja. Sea Giant var ett ultramodernt fartyg, byggt just för de särskilda förhållanden som råder i Östersjön och Finska viken, med dubbelt skrov, isförstärkt för och akter och avancerad navigationsutrustning. Inget av detta förslog dock när hon natten till den 13 oktober 2023 i tjock dimma och svår sjö kolliderade med det taiwanesiska bulkfartyget Liu Chi på dwt. Det var på väg till Ventspils för att lasta kol, men hade kommit kraftigt ur kurs och saknade dessutom fungerande transponder. Vakthavande befäl på Liu Chi dömdes senare för att svårt berusad bära huvudansvaret för olyckan. Också på Sea Giants brygga hade dock allvarliga fel begåtts, eftersom man helt förlitade sig på sitt transponderbaserade navigationssystem och hade haft radarns larmsystem avslaget. Med stor fart rände Liu Chi in i Sea Giants sida snett förifrån och slet upp ett mer än 150 meter långt hål i hennes sida. Därmed var katastrofen ett faktum. Såväl Sverige som Tyskland och Ryssland sände snabbt ut högsjöbogserare och andra räddningsfartyg och kunde redan samma dag bogsera bort det jämförelsevis lindrigt skadade bulkfartyget. Sea Giant hade dock snabbt fått kraftig slagsida och hotade att brytas sönder i det hårda vädret. Under tiden trätte de berörda länderna om vad som borde göras och vem som var ansvarig för vad. Den bästa lösningen tycktes vara att snabbt bogsera in Sea Giant till lugnare vatten, där man kunde börja pumpa över olja till andra fartyg och lägga ut länsar. Man kunde dock inte enas om vart och var oroliga för om man skulle Mer än sjöfåglar fick sätta livet till i följderna av den enorma miljökatastrof som tankfartyget Sea Giants förlisning innebar. Effekterna av oljeutsläppet kan än i dag inte fullt ut överblickas. En mängd olja har med hjälp av kemikalier sjunkit till botten. Östersjön ett hav på bättringsvägen klara detta företag i det hårda vädret. Till på köpet kom det, på grund av dålig kommunikation och olyckliga omständigheter, att dröja fem dygn att få fram fartyg att pumpa över Sea Giants last till. Vid denna tid hade man med gemensamma krafter lyckats hålla Sea Giant flytande och bogsera in henne i lä utanför sydöstra Gotland, där hon sattes på grund. De svenska och tyska högsjöbogserarna hade bestått provet, och flera rader av länsar hade satts ut för att skydda den gotländska kusten. Tre veckor senare hade den kvarvarande lasten pumpats över till mindre fartyg, och Sea Giant reparerades provisoriskt och bogserades bort för sanering och upphuggning. Notan blev dock förskräckande hög. De första kritiska dygnen hade närmare ton olja, mer än en tredjedel av lasten, läckt ut. Den höga sjön och de dåliga siktförhållandena medförde också att det till en början var svårt att få kontroll över oljan med länsar. Först när vädret förbättrades kunde man genom en väldig gemensam ansträngning ringa in, pumpa upp eller på kemisk väg lösa upp mer än två tredjedelar av utsläppet. Det hindrar inte att Sea Giants förlisning blev en stor miljökatastrof, vars effekter vi inte ens idag fullt ut kan överblickas, om man får tro ekologerna. De tusentals ton av klibbiga oljerester som hösten och vintern sköljdes upp på södra Östersjöns stränder hade visserligen genom tiotusentals frivilligas insatser i huvudsak tagits om hand innan sommaren. Trots att flera tusen människor också arbetade med att undsätta oljeskadade djur beräknas 800 sälar och mer än sjöfåglar ha fått sätta livet till. De mer långsiktiga följdverkningar av olja som med hjälp av kemikalier eller på naturlig väg sjunkit till botten är betydligt svårare att överblicka. Klart är dock att Sea Giants förlisning blev en väckarklocka för hela Östersjöområdet, och över en natt skapade ett helt nytt samtalsklimat i Östersjösamarbetet. Idag presenteras forskarrapporten Hur mår Östersjön för miljöministrarna på Östersjömötet i Riga. Den visar att Östersjöns hälsa på många områden börjat förbättras eller att viktiga steg åtminstone tagits i denna riktning. Mycket återstår dock ännu att göra, också vad gäller själva forskningen om Östersjön. Inte minst är forskarna ännu oense om vilka långsiktiga effekter Sea Giants förlisning 2023 kommer att få. Ett av de mer påtagliga resultaten av det allt intensivare Östersjösamarbetet var bildandet av Östersjöpanelen Den består av ett 60-tal forskare från alla Östersjörådets stater och arbetar med ett tvärvetenskapligt perspektiv, men ändå med fokus på Östersjön som ekologiskt system. Östersjöpanelen publicerar årligen ett stort antal rapporter. Ojämförligt störst genomslag har dock de sammanställningar, som vart fjärde år görs under rubriken Hur mår Östersjön? Till skillnad från andra rapporter utgör de en avvägning mellan olika åsiktsfält inom panelen och anklagas ibland för att vara politiskt påverkad. Idag presenteras den tredje upplagan av Hur mår Östersjön? för Östersjörådets miljöministrar i Riga. Den visar att de senaste decenniernas alltmer beslutsamma och synkroniserade insatser börjar ge resultat Östersjön visar fortfarande en mängd ohälsosymptom, men även tydliga tecken på att tillfriskna, så som panelens ordförande, professor Anatolij Karpov, har för vana att uttrycka det. Foto: Greenpeace

7 12 GOTLAND 13 Vindkraftsparken på Fårö invigs Det blir drottning Victoria som kommer att krossa en flaska Champagne mot ett av de 172 vindkraftverken när invigningen av Fårö vindkraftspark äger rum 30 september i år. Därmed blir Gotland självförsörjande på förnyelsebar energi och stor nettoexportör av el. Sea Dream, registrerad på Bahamas, är ett av många kryssningsfartyg som i sommar har lagt till vid Visbys nya kryssningskaj. Kryssningskajen är redan för liten För sex år sedan invigdes den nya kryssningskajen i Visby hamn. Men det fanns flera som hävdade att det inte var någon långsiktig lösning. Nu visar det sig att de hade rätt många kryssningsfartyg är för stora för att få plats i hamnen. Därmed väcks åter frågan om en ny, större hamnbassäng. Ute på redden utanför Visby hamn väntar så gott som hela sommaren stora kryssningsfartyg. Många söker sig också in till den nya kryssningskajen som togs i bruk sommaren Problemet är att den redan är för liten för den nya generationen kryssare. Kryssningstrafiken har de senaste decennierna varit i stark tillväxt i Östersjön, med Visby som en av de populäraste hamnarna. Det är klimatförändringarna som ligger bakom: allt fler européer, asiater och amerikaner tycker helt enkelt att Medelhavet och Västindien är för varma Gotlands Vin, som redan äger fem vingårdar på Gotland, meddelade igår att finansieringen av Ekstakustens vingård är klar. Vingården blir Skandinaviens hittills största. Vinodling på Gotland har gamla anor om sommaren och väljer hellre det svalare och grönare Östersjön. I sommar beräknas mer än 100 kryssningsfartyg trafikera Östersjön, varav ett 70-tal kommer att besöka Visby. De beräknas ensamma ta drygt besökare till Gotland. men det är tack vare klimatförändringarna de senaste decennierna som vinodlingen tagit fart på allvar. I dag finns 17 kommersiella vingårdar på Gotland. De gotländska vinerna har en bit kvar till ett internationellt erkännande, även Kryssningsresenärerna är en mycket köpstark grupp, berättar Gunnar Falkman, turistchef på Gotlands kommun. Utmaningen är att få dem att spendera sina pengar på Gotland. För det krävs att besöken blir längre än bara över dagen. Utan kryssningskajen hade det inte varit möjligt. Problemet är bara att många fartyg inte använder den. Redan när beslutet om att bygga kryssningskajen togs av dåvarande regionfullmäktige 2015 varnade många för just denna utveckling och ville i stället bygga en helt ny hamn. Det var bland annat därför som beslutet kom att ta tio år att genomföra. Men en ny hamn, söder om den nuvarande, skulle kosta flera miljarder och var svår att räkna hem ekonomiskt. Våren 2025 stod därför den nya kryssningskajen med sin prisbelönta terminal till slut klar, en investering på närmare 150 miljoner euro. De pengarna har bokstavligt talat kastats i sjön. menar Lisen Colliander, en välkänd gotlandsprofil och företagare inom turistbranschen. Hade de pengarna i stället investerats i en ny hamn hade enbart kryssningsresenärerna genererat 300 årsarbeten på Gotland. Det motsvarar 50 miljoner euro i kommunalskatt varje år! Då hade en ny hamn redan varit finansierad och vi hade kanske haft passagerare på Visbys restauranter ikväll som inte bara sett Gotlands silhuett försvinna efter bara 12 timmars besök. Många håller med, bland annat två av Lisen Collianders partikamrater i Gutelistan, som i våras motionerade om en utbyggnad av hamnen. De verkar ha stöd av flera partier och efter framgångarna i kommunalvalet 2030 tillhör Gutelistan den brokiga koalition som styr Gotlands kommun. Den politiska hösten kan därför bli turbulent med hamnfrågan i centrum! Klart för Skandinaviens största vingård om entusiasterna hävdar motsatsen. Till dessa hör Anna-Lisa Dahlgren, VD för och delägare i Gotlands Vin, som redan svarar för mer än hälften av öns vinproduktion. Med en yta på 840 ha och en investeringsbudget på 15 miljoner euro är Ekstakustens vingård av ett helt annat format än tidigare gotländska vingårdar. Det är en stor och långsiktig satsning som visar att vi tror på Gotland. säger Anna-Lisa Dahlgren. Tornen i Fårö vindkraftspark höjer sig 180 meter över havet och har en rotordiameter på 150 meter. Parken omfattar ett område på åtta km från norr till söder och 5 km i öst-västlig riktning. Investeringen uppgår till 4,2 miljarder euro, en satsning som inte varit möjlig utan den nya Östersjökabeln, som ansluter Gotland till det europeiska kraftnätet. Planeringen av vindkraftparken har omgärdats av konflikter och förseningar. Planerna har mött förbittrat motstånd bland boende på Fårö och nordöstra Gotland, inte minst sommarboende fastlänningar med stort genomslag i massmedia. Även miljöorganisationer har varit motståndare eftersom man befarat att vindkraftverken, som står på meters djup, ska störa det marina livet. Den ryska regeringen har tydligt visat sin motvilja mot projektet med argumentet att det hotar NordStream och ryska intressen. Men när de tekniska problemen och finansieringen slutligen löstes kom byggnadsprojektet igång och sedan fyra år har Slite hamn dominerats av Baltic Contractors camp. Vindkraftrallare från Europas alla hörn har satt en tydlig prägel på det lilla samhället och blivit en välkommen vitamininjektion för Slite med omnejd. Koggen Wismar bärgades 2025 och blir huvudattraktion på Östersjömuséet. Vindkraftsparken på Fårö kommer att göra Gotland självförsörjande på förnyelsebar energi. Första spadtaget för Östersjömuséet i Visby I går påbörjades bygget av det omtalade Östersjömuseet i Visby. Det är en tvärvetenskaplig satsning som kommer att spegla Östersjöns natur- och kulturhistoria från urtiden till en god bit in i framtiden. Dess huvudattraktion blir koggen Wismar från 1200-talet, som 2025 bärgades två mil söder om Visby i mycket gott skick. Konceptet för Östersjömuseet togs faktiskt fram här i Visby för 20 år sedan, berättar projektledaren och blivande museichefen Katja Donner på Visby kommun. Det var ett led i dåvarande Region Gotlands målmedvetna strävan att tillvarata öns läge mitt i Östersjön och dra till sig gemensamma Östersjöfunktioner. Museet ska spegla allt som förenar oss runt Östersjön. Själva byggnaden kommer att ligga på Holmen i Visby hamn, men muséet kommer att ha utställningar och vara verksamt runt om i Östersjöområdet. Att ha verksamhet runt om i Östersjöområdet, var en förutsättning för att klara finansieringen. Förutom Visby kommun och Huvudstadsregionen som tillsammans blir museets huvudmän bidrar EU och flera Östersjöstater till såväl byggnaden som det vetenskapliga arbetet runt Östersjön. Den anslående byggnaden, som ritats av den polske arkitekten Stanislav Szerpinski, är budgeterad till 110 miljoner euro. Den är strategiskt belägen i hamnen, och med tanke på hur den kommer att prägla stadsbilden, synlig långt ute till havs, har anmärkningsvärt få protester mot bygget hörts. Förutom att det kommer att locka besökare till staden är Visbyborna påtagligt stolta över sitt nya museum. Under planeringsskedet har ett stort arbete lagts ned på att knyta kontakter med andra museer runt om i Östersjöområdet och att forma ett nätverk av samarbetande museer.

8 14 BLEKINGE 15 Skylten i Karlskronas hamn har funnit i många år, men står i dag för en verklighet: Karlskrona är ett centrum i Östersjöregionen! It-mässa slår nya rekord Ett hundratal nya jobb har skapats i Karlskrona genom den nya katastrofcentralen för Östersjön. Årets upplaga av Baltic Business Meeting i Karlskrona, den 15:e i ordningen, kommer att slå nytt rekord för deltagare. Det står redan i dag klart. Karlskrona i täten Nya katastrofledningscentralen står klar Etthundra nya jobb skapas och Karlskrona stärker sin ställning som ett centrum i södra Östersjöområdet. Den nya katastrofledningscentralen som nu förläggs till Karlskrona är frukten av regionens långsiktiga arbete med sjösäkerhetsfrågor. på Stumholmen När portarna till mässan slås upp den 10 september kommer över 160 utställare från 17 länder att finnas på plats. Man räknar också med upp till deltagare på de 42 seminarier som står på programmet. Intresset för BBM slår alla rekord, säger mässgeneralen Gladys Odinka. Det är till exempel första gången vi har med italienska och spanska företag. Karlskrona och Blekinge är numera centrum för en av världens största tillväxtbranscher. BBM är en mötesplats för mindre IT- och telekomföretag i Östersjöregionen, men de kinesiska, amerikanska och japanska jättarna har, genom sina lokala företag, varit med i många år Flera programpunkter är till för att locka en bredare publik, berättar Gladys Odinka, men det finns också ambitioner att attrahera forskare. BBM har ju de senare åren utvecklats till en informell mötesplats för forskare inom IT och telekom. I år tänker vi göra detta till en del av mässan med ett särskilt program anpassat till den målgruppen. Liksom tidigare får allmänheten ge sig till tåls med att besöka mässan till lördagen eftersom de första dagarna är vikta för branschfolk. Nytt för i år är också att på fredagen öppna mässan för förskolegrupper. Idag firar Karlskrona den nya katastrofledningscentralen som står färdig på Stumholmen. Den betyder 100 nya kvalificerade jobb men också att staden sätts på kartan ordentligt för katastrofhantering i södra Östersjön. Den nya katastrofcentralen är ett resultat av ett mångårigt arbete från Region Blekinge för att höja säkerheten för sjöfarten i Östersjön. Regionen ledde för tjugo år sedan EU:s stora projekt Baltic Master som hade till uppgift att samordna och utbilda alla Östersjöns kustregioner i att hantera stora havsrelaterade katastrofer. Blekinges roll som i säkerhetsarbetet fortsattes av Region Sydsverige. Efter oljekatastrofen med Sea Giant 2023 beslöt Östersjöländerna att upprätta katastrofledningscentraler på tre platser runt Östersjön. Att Karlskrona skulle få en av dessa var nästan givet. Karlskronas ökade betydelse som transportnod i södra Östersjön gjorde det naturligt att lägga en av de tre ledningscentralerna i Karlskrona. Katastrofcentrets första chef blir Lina Fridh, med rötter i Karlskrona. Hon är utbildad vid Sjöfartsakademin i S:t Petersburg och tillbringade därefter tre år vid det maritima forskningscentret vid Baltic University i Gdansk. Lina Fridh betonar att etableringen i Karlskrona bygger på det förtroende som Karlskrona byggt upp under mer än trettio års samarbete. Det gäller att skapa en förståelse för varandras vardag och kultur, säger hon. Men att under lång tid arbeta med en verksamhet som kanske inte ger omedelbart synliga resultat, kan vara ett problem. Till skillnad från att bygga broar eller vägar, som ju syns så snart de är klara, så har gränsöverskridande samarbete i Östersjöområdet handlat om att bygga upp kontakter och det ömsesidiga förtroende som krävs för att till slut våga sätta sig i samma båt. Jag hoppas att de som var kritiska till att lilla Blekinge satsade pengar på internationella projekt kommer hit på invigningen och kan glädjas åt de 100 högkvalificerade jobb som den nya ledningscentralen skapar här i Karlskrona, säger Lina Fridh. FAKTA/Baltic Businesss Meeting BBM började i blygsam skala 2017 som en mötesplats för företag som var verksamma i det lokala klustret Telecom City i Karlskrona och Ronneby. Även Linnéuniversitetet (som då hette Blekinge Tekniska Högskola) deltog med sina IT-studenter. Gensvaret var stort även från Polen och de baltiska länderna och det dröjde bara några år till mässan blev en mötesplats för telekomföretag i hela Östersjöområdet.

9 16 GDANSKOMRÅDET 17 Samarbete mellan universitet bär frukt Nu har Östersjöområdet äntligen fått ett universitet som tagit sig in på listan över världens 100 bästa lärosäten. Baltic University med studenter och huvudsäte i Gdansk hamnar på 92:a plats i årets OECD-rankning. Det är samarbetet mellan högskolor och universitet runt Östersjön som ligger bakom framgången. För drygt tio år sedan insåg universiteten och högskolorna i Östersjöområdet behovet av ett mycket närmare samarbete. Det gjorde det möjligt att kraftsamla kring några spetsområden inom ramen för det nya och gemensamt ägda Baltic University. Forskningsmiljöerna inom nanoteknik, infoteknologisk implantationsteknik, kärnfysik och maritim säkerhet är bland de mest innovativa i världen. Att Baltic Business Park utanför Gdynia sprudlar av nya företag i världsklass FAKTA/Gdansk är ett bevis på att man också lyckats skapa en välfungerande innovationsmiljö. De första försöken att fåt till stånd ett samarbete mellan Östersregionens Gdansk, eller Danzig som staden kallades när den dominerades av tyskar, har en historia som centrum för kultur och demokratiska strömningar. Under 1500-och 1600-talen fick staden religionsfrihet och långtgående ekonomisk självständighet och ett rikt och kosmopolitiskt kulturliv. Efter andra världskriget hamnade Polen under Sovjetunionens dominans. Det återuppbyggda Gdansk som nästan helt förstörts under kriget blev ett centrum för det framväxande motståndet mot kommunistregimen föddes fackföreningsrörelsen Solidaritet på Gdansks varv, ledd av Lech Walesa, sedermera det fria Polens president universitet gjordes i början av 2000-talet men ledde inte långt. Många universitet var också tveksamma till ett utökat samarbete, ofta understödda av sina länders regeringar. Rädslan att tappa sin identitet var på många håll större än behovet av att stå sig i konkurrensen på längre sikt. Kampen om var huvudsätet för Baltic University skulle förläggas är ett bra exempel på svårigheterna. Det tog sex års uppslitande förhandlingar att komma överens. Nu gäller det bara att vinna ett Nobelpris, säger Lars Andersson som är prorektor vid Baltic University i Gdansk. Det skulle betyda oerhört mycket för vårt universitet och det fortsatta samarbetet i Östersjöområdet. Sedan fotbolls-em i Gdansk år 2012 har staden genomgått en stor förvandling är i dag ett effektivt transportnav och ett av norra Europas modernaste sjöfartscentra. Från skitig hamnstad till rent transportnav Foto: Ulrika Carlsson-Paszkowska Gdansk populärt turistmål Gdansk är sedan länge ett av de mest populära resmålen för människor i södra Sverige, Litauen och Danmark. Den som besökt staden förstår lätt varför. I Gdansk förenas den medeltida småstadens charm med Trestadens fantastiska utbud av shopping och aktiviteter. Förutom Trestadens attraktiva utbud gör närheten till de Masuriska sjöarna med sitt rika djurliv och regionen intressant för de flesta smakriktningar. Foto: Ulrika Carlsson-Paszkowska På några decennier har Trestaden Gdansk-Sopot-Gdynia förvandlats från nedgången hamnstad till ett av norra Europas modernaste sjöfartscentra. Utvecklingen har ägt rum tack vare en modernisering av Gdansks och Gdynias hamnar och en utbyggnad av hela Polens transportsystem. De polska Östersjöstäderna drabbades hårt av omställningen från planekonomi till marknadsekonomi efter att Polen blev demokratiskt för 40 år sedan. Men det var först 20 år senare 2012 när Polen blev värd för fotbolls-em som vändningen kom på allvar och på de senaste 20 åren har värdet av det gods som lossas och lastas i Trestaden åttadubblats. En förutsättning har varit det jättelika logistikcentrum som vuxit fram i de tidigare öde tallskogarna innanför containerhamnen. Inte långt därifrån ligger den största av alla stadens investeringar de senaste decennierna Gdansk gascentrum, hjärtat i utbyggnaden av Polens gasfält. De har de senaste decennierna gjort landet oberoende av rysk gas och även ersatt en växande del av kolkraften. Förutom två stora gaskraftverk och ett tredje under uppbyggnad har Gdansk idag Östersjöområdets största terminal för flytande gas. Trestadens tillväxt har gått hand i hand med utbyggnaden av Polens transportnät de senaste decennierna, huvudsakligen finansierad med EU-medel. Precis som i Gdansk nådde den en första kulmen inför fotbolls-em 2012, då FAKTA/Trestaden väldiga byggnadsprojekt drogs igång för att visa Polen från dess bästa sida. Sedan dess har utbyggnaden bara fortsatt, och Polen ståtar idag med ett 650 mil långt motorvägsnät, nästan fem gånger så mycket som för 20 år sedan, och ett järnvägsnät som binder samman de största städerna med snabbtåg, vilka färdas upp emot 300 kilometer i timmen. Det är detta transportnät som gjort det möjligt för Trestaden att etablera sig som ett av Nordeuropas ledande Gdansks storstadsområde omfattar de tre sammanvuxna städerna Gdansk, Gdynia och Sopot med omgivningar allt som allt km2 med invånare (2030) och kallas även Trestaden (Tróimiasto). Gdansk är Polens största och viktigaste hamnstad och huvudstad i regionen Pommern. Gdynia är en betydligt yngre stad, som anlades på 1920-talet för att ge det återfödda Polen en Östersjöhamn, vid sidan av Gdansk som i och med Versaillesfreden 1919 blev en fristad under beskydd av Nationernas Förbund. Sopot, som ligger mellan Gdansk i söder och Gdynia i norr, är mest känt som kur- och badort och för sitt nöjesliv. transportcentra och en knutpunkt för godstransporter såväl i nordsydlig som i östvästlig riktning. Den enorma belastningen på Tysklands Autobahn återkommande utbyggnader till trots har medfört att inte endast semesterfirare utan också åkerier och andra godstransportörer från Norden och Baltikum väljer Polens motorvägar och järnvägar för att nå Central- och Sydeuropa. Den nya, bredspåriga järnvägen från Kaliningrad har på motsvarande sätt utvecklat Gdansk som nod för transportsystemen mot Ryssland och vidare österut. Resultatet av detta är att Trestaden de senaste decennierna gott och väl återtagit sin ställning som ett av Nordeuropas ledande sjöfartscentra samma ställning som Gdansk hade på Hansans tid och fram till 1500 och 1600-talet då krigen med Sverige bidrog till att det blomstrande näringslivet raserades. På mindre än ett halvsekel har Gdanskregionen gått från att vara en grå och nersliten del av det som en gång kallades Östeuropa till att bli ett av Östersjöområdets mest populära resmål. Dagens besökare möter en stad som utstrålar charm och vänlighet och har utmärkta förbindelser, en väl fungerande kollektivtrafik och mycket attraktiva miljöer. Den som anländer till Gdansk pampiga järnvägsstation med snabbspårvägen från flygplatsen eller hamnen slås av den fantastiska och levande stadsmiljön. Efter en promenad på Långa Marknaden och en lunch på någon av stadens hundratals mysiga restauranger är man för evigt såld på Gdansk. Ett tips för den som stannar lite längre är en dagsutflykt till friluftsmuseet i Szymbark. Där kan man inte bara se uppochnedvända hus utan också få en bra bild av Polens färgrika historia. De som besöker Gdansk i dag möter en stad som utstrålar charm. Efter en lunch på en av stadens hundratals mysiga restauranger är man såld.

10 18 KURLAND OCH VENSPILS 19 Hamnen symbol för lettisk-ryska förbindelser Samtidigt som Östersjömötet inleddes i närbelägna Riga, togs igår Ventspils nya storhamn i drift, framför allt för att skeppa ut rysk olja och gas. Hamnen är en symbol för de nya goda lettisk-ryska förbindelserna. Många tyskar, svenskar och finländare söker sig till Kurlands soliga sandstränder. Miljön och naturen kring Rigabukten påminner inte så lite om Gotland. Det var Lettlands och Rysslands energiministrar som gemensamt tryckte på startknappen för att påbörja lastningen av den första oljetankern som anlöpt Ventspils nya hamn. Den hypermoderna pumpanläggningen innebär att lastningen tar mindre än sex timmar, så redan i går kväll lade den svenska Stena Sunrise åter ut för ännu en färd till Preemraff Lysekil. Invigningen av Ventspils norra hamn är frukten av de förbättrade förbindelserna mellan Moskva och Riga. I början av 2000-talet ville Ryssland göra sig oberoende av främmande hamnar och transitländer för sin export av olja, gas och malm. Under den tiden byggdes oljeterminalen i Primorsk och den stora gasledningen till Tyskland, North Stream, på Östersjöns botten. Under 2010-talet förbättrades förbindelserna mellan Ryssland och Lettland. En bidragande orsak var att Ryssland såg fördelarna att kunna använda Ventspils, som är en isfri hamn, till skillnad från Primorsk i Finska viken. Farleden in till Primorsk är också trång och svårnavigerad, och när Sea Giant förliste tippade vågskålen över till Ventspils fördel. Oljekatastrofen visade vad som skulle ske om en liknande olycka inträffade i Finska vikens trånga farvatten. Genom utbyggnad och modernisering av oljeledningen från Ryssland kan Ventspils nya oljehamn skeppa ut 15 miljoner ton råolja och dessutom närmare 10 miljoner ton andra petrokemiska produkter, som kommer dit med tåg. Den stora nyheten är dock terminalen, som kommer att kunna hantera 20 miljoner ton flytande naturgas (LNG) om året. Utbyggnaden av norra hamnen gör det också möjligt att flytta ut flertalet av de terminaler som har trängts i de inre delarna av floden Ventas mynning. Det frigör stora områden i Ventspils centrum vilket gör att staden på ett helt annat sätt når fram till floden. Därför är Gundega Vitolins, chef för det nya Scandichotell, som i år har öppnats i Ventspils, mycket nöjd med den nya ytterhamnen. De flesta av våra kunder är affärsmän, säger hon, och precis som alla turister, kommer de att uppskatta Den nya storhamnen i Ventspils frigör stora områden i stadens centrum vilket gör att staden når fram till floden. förnyelsen av Ventspils centrum. Om några år kommer det att finnas många restauranger med härligt läge vid Ventas södra strand. Med utbyggnaden av Norra hamnen befäster Ventspils sin ställning som en av Östersjöns viktigaste och modernaste exporthamnar. I anslutning till frihamnen har också en expansiv industripark vuxit fram i Ventspils High Technology Park. Efter självständigheten fick Venstpspils hamn status som frihamn med skattelättnader för företag. Det har inneburit att en snabbt växande samling företag etablerat sig, många utlandsägda. Förutom hamnen lockar givetvis de gynnsamma skattevillkoren i den ekonomiska frizonen, liksom den infrastruktur som kunnat byggas upp med hjälp av EU-medel. Trots en mestadels snabb tillväxt under och 2020-talen är lönerna fortfarande lägre än i exempelvis Tyskland, varifrån de flesta investeringarna kommer. Ännu viktigare är den goda tillgången på ingenjörer och yrkesutbildad arbetskraft. Många av dem är utbildade på Ventspils College, som utvecklat ett framgångsrikt samarbete med företagen i frizonen, så framgångsrikt att det studerats av företag och högskolor från andra europeiska länder, däribland Sverige. Huvuddelen av de nya företagen återfinns inom Ventspils High Technology Park, som grundades På några decennier har den lockat till sig ett hundratal företag, som växer i en miljö som är frukten av samverkan mellan högskola, forskning, näringsliv och samhälle. Elektronik och IT har från början varit teknikparkens huvudinriktning, även om alltfler företag inom miljö-, FAKTA/Ventspils bio- och materialteknik på sistone etablerat sig där. Till de senare hör ett par inhemska företag som tillverkar ultralätt och högisolerande byggnadsmaterial av komprimerad träflis. En annan bransch som först på senare år tagit fart är rymdteknologi som är ett arv från Sovjetunionen. Under Sovjettiden byggdes ett astronomiskt center 30 kilometer utanför staden, som fram till självständigheten var okänt för de flesta letter. Letterna tog vara på installationen och har idag ett livaktigt samarbete med forskare från många länder, inte minst Sverige, om rymdteknologi. Ventspils är regionen Kurlands näst största stad (efter Liepaja) med invånare. Efter självständigheten för Lettland minskade befolkningen kraftigt men började öka under 2010-talet. Staden ligger vid floden Ventas mynning ( pils betyder borg) och har en viktig isfri hamn, en flygplats och en högskola. Det var en viktig Hansastad under och 1400-talen men förstördes senare inte minst under svensk-polska kriget. Efter att staden fått järnvägsförbindelse med Moskva i slutet av 1800-talet blev Ventspils en av Rysslands viktigaste hamnstäder. Svenska turister får Kurland att blomstra Den lettiska kustregionen Kurland har, precis som större delen av Lettland, lyckats vända befolkningsutvecklingen. Bakom det senaste decenniets stadiga befolkningstillväxt ligger högre födelsetal och utlandsletter som återvänder när ekonomin i hemlandet går bättre. Men en bidragande faktor är de många svenskar, tyskar och finländare som söker sig till Riga och Kurlands soliga sandstränder, allt fler för att stanna för gott. Efter den återupprättade självständigheten för 40 år sedan minskade befolkningstalen i Baltikum kraftigt till följd av utflyttning och låga födelsetal. Många tog chansen att arbeta utomlands till mångdubbelt högre löner, och tusentals ryssar lämnade också de baltiska staterna. Denna utveckling började så smått vända redan på 2010-talet, sedan först Estland, så Litauen och till slut även Lettland hämtade sig efter 2008 års globala finanskris. Till en början var återhämtningen i Lettland starkt koncentrerad till Riga. Med snabbt stigande boendekostnader och bättre kommunikationer blev fler beredda att bosätta sig längre från centrum. Särskilt lockade de strandnära lägena längs Rigabukten, där en rad villaförorter, köpcentra och semesteranläggningar växte upp på och 2020-talen. Redan i slutet på 2010-talet fick nordöstra Kurland del av denna tillväxt. Dess ändlösa sandstränder lockade till sig en växande ström av sommargäster, från såväl Riga som Sverige, Finland, Tyskland och Holland. De senare kom med flyg eller färja från Nynäshamn, Slite och Travemünde. De har gett upphov till en blomstrande turistindustri i nordöstra Kurland och under 2020-talet även längs regionens västkust, med Ventspils och Liepaja som centra. Det har inte tagit mer än två decennier för Riga och Rigabukten att förvandlas till en av stockholmarnas absolut populäraste semestermål. På mindre än två decennier har Riga och Rigabukten blivit en av stockholmarnas populäraste tillflyktsorter under heta sommarmånader. Mer än svenskar har egna sommarstugor i Lettland, och över svenskar besöker årligen landet. Vad lockar stockholmarna till Lettland? Detsamma som lockade deras far- och morföräldrar under och 1930-talen, svarar Ina Helgesson på lettiska turistbyrån i Stockholm. Ändlösa vita stränder, charmiga hotell och den pulserande storstaden Riga med svenska anor. Knappast någon hade för tjugo år sedan kunnat drömma om den rekordsnabba exploateringen av Kurlands då till stora delar öde, ändlösa sandstränder. Det började med Scandlines färjor på linjen Nynäshamn-Ventspils i början på 2010-talet, berättar Ina Helgesson, som innebar att allt fler upptäckte den kurländska kusten. Fastighetspriserna var då fortfarande låga och möjligheten att för mindre än en och en halv miljon kronor kunna skaffa sig en egen sommarstuga vid havet bara 10 timmars resa från Stockholm var en stor lockelse för många. Det konstiga är egentligen att det dröjde så länge innan svenskar, tyskar och finländare upptäckte detta paradis, så tätt inpå knutarna, säger Ina Helgesson och menar själv att det berodde på den mentala mur som fanns kvar hos många svenskar; Vi tänkte helt enkelt inte på de baltiska länderna, annat än möjligen som dystert grå och förfallna före detta sovjetstater.

11 T BALTIC TRAVEL Boka sommarens semesterparadis! GOTLANDSSOMMAR En klassiker som sällan slår fel! Fyrstjärnigt hotell med frukost och trerätters middag på någon av Visbys fantastiska restauranger. Dagfärja från Nynäshamn. Stadsvandring i Visby alternativt guidad tur på Gotlands landsbygd. Pris Euro inklusive färja. MASURIENS SJÖAR Fem dagars rundresa med buss och guide i Masuriens vackra landskap. Fyrastjärnigt hotell inklusive frukost. Pris från Stockholm: 950 Euro (per person i dubbelrum). KURLANDS STRÄNDER Fyra dagar. Njut av de soldränkta stränderna i Kurland. Fyrstjärniga hotell inklusive frukost (plats i dubbelrum), flyg och transporter i Lettlanad ingår. Pris från Stockholm: 650 Euro. SHOPPING I GDANSK Tre dagar. Fyrstjärnigt hotell inklusive frukost, flyg från Stockholm eller Göteborg, burrstransport till och från flygplatsen, weekendkort på Gdansk spårvägar. Pris: 650 Euro (per person i dubbelrum). SPAWEEKEND I PÄRNU Ge dig själv avkoppling i vackra Pärnu. Tre dagar, femstjärnigt hotell inklusive frukost, fyra behandlingar. Busstransport från Tallinn eller Riga ingår. Pris från Stockholm: Från 890 Euro (bädd i dubbelrum). 8 BOKA DIREKT PÅ BALTICTRAVEL.LE Foto: Roland Hejdström/www.gotland.info

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

TRAFIK ÖVER ØRESUNDSBRON JUNI

TRAFIK ÖVER ØRESUNDSBRON JUNI R A P P O R T TRAFIK ÖVER ØRESUNDSBRON 2000 2005 Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T JUNI 2 0 0 5 a1 Innehåll Fem år med Øresundsbron 2 Resenärer mellan Köpenhamn och Malmö 5 Utvecklingen över Öresund

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige! Passagerarrederierna har en central roll i den svenska rese- och

Läs mer

Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar, ärade stadsråd, excellenser, mina damer och herrar.

Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar, ärade stadsråd, excellenser, mina damer och herrar. Jacob Wallenberg Svenska och finska företag i den globala ekonomin Kommentarer vid Framtidskonferensen Stockholms Stadshus 17 mars 2009 Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar,

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Resa till Polen september 2017

Resa till Polen september 2017 Resa till Polen 11 16 september 2017 Närheten, möjligheten att återuppleva kultur och gemensam historia och mycket mera gör Polen till ett land värt att besöka. Polen har enormt mycket att erbjuda mellan

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland LEDNINGSKONTORET ASB-enheten Christer Stoltz, tfn 0498-263246 Ärendenr RS 2014/90 Handlingstyp Synpunkter Datum 18 februari 2014 1 (5) Kustbevakningen Region Ost Björn Meijer s synpunkter på eventuella

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för oss som arbetar med samhällets säkerhet

Ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för oss som arbetar med samhällets säkerhet 1 Ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för oss som arbetar med samhällets säkerhet Inledningsanförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Mötesplats Samhällssäkerhet den

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten

SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten Ett gigantiskt innanhav 5 648 kvadratkilometer 480 mil strand En tredjedel av allt sötvatten i landet 35 fiskarter 22 000 öar, kobbar och skär 106 meter

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? VEIDEC RACEWAY INLEDNING Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? Sedan några år tillbaka har Malmö en dragracingbana där människor kan träffas och dela sitt intresse. Alla är dock inte positiva.

Läs mer

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Ett bättre Gotland. För alla.

Ett bättre Gotland. För alla. Ett bättre Gotland. För alla. Socialdemokraterna F R A M T I D S PA R T I E T Valprogram 2014.indd 1 2014-07-19 11:35:15 För oss socialdemokrater har ordet rättvisa alltid haft en speciell betydelse. Det

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen -14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Halldor Stolt samordning@msb.se 073-026 1103 Mötesdatum 2015-09-14 Mötestid 16.00-16.50 Samverkanskonferens på nationell

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt)

Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt) Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt) Följande test är avsett för att du själv ska kunna bedöma vilken nivå/kurs i Svenska för utbytesstudenter som är lämplig för dig. I slutet av testet kan du

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Vi har förenat det bästa av två världar

Vi har förenat det bästa av två världar Vi har förenat det bästa av två världar 1 januari 2013 hände något historiskt. Halmstad Hamn och Varbergs Hamn gick samman till ett bolag HallandsHamnar AB. Det handlade om att förena det bästa av två

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Torsdag 1 april 2010. Räddade livet på kniv-skuren kvinna LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Torsdag 1 april 2010 NORRBOTTEN Räddade livet på kniv-skuren kvinna En 29-årig kvinna knivskars i helgen. Kvinnan var på dans-restaurangen Olivers Inn i Luleå. Hon hittades på golvet

Läs mer

En ny stark tillväxtkorridor i norra Europa

En ny stark tillväxtkorridor i norra Europa En ny stark tillväxtkorridor i norra Europa OSLO STOCKHOLM KÖPENHAMN HAMBURG Öresund-Hamburg en ny stark tillväxtkorridor När den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält står klar år 2021 binds ett nytt

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Juni 2012 Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Kustbevakningen arbetar för en hållbar havsmiljö och ökad säkerhet till sjöss. Vi finns längs med hela Sveriges kust, där vi räddar, hjälper och övervakar dygnet

Läs mer

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN Den 14 oktober har Besöksnäringens Sverigeturné intagit Mora och träffar Dalarnas olika destinationsbolag, kommuner, Region Dalarna och andra

Läs mer

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

En grupp med 18 personer reste 18/2 2015 kl. 7.00 från Arlanda. Övriga åkte 19/2 2015 kl. 12.00.

En grupp med 18 personer reste 18/2 2015 kl. 7.00 från Arlanda. Övriga åkte 19/2 2015 kl. 12.00. 150306 Konferensresa till Fatih/Istanbul Fittja nattvandringsteam och Nattvandrarna Hallunda-Norsborg reste i februari 2015 tillsammans med trygghetssamordnare, Botkyrka kommun och kvalificerad brottsförebyggare,

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Din förlängda arm på vägarna

Din förlängda arm på vägarna > Din förlängda arm på vägarna Vår främsta uppgift är att erbjuda transporter som löper lätt och smidigt. På så vis slipper du onödiga problem som hindrar och försvårar ditt arbete. Att ha pålitliga leveranser

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer