Verksamheten Människorna, samhället, produktionen, solidaritet, tryggheten, arbetsmiljön och vår organisation.

Transkript

1 Verksamheten 2013 Människorna, samhället, produktionen, solidaritet, tryggheten, arbetsmiljön och vår organisation.

2 IF Metalls verksamhet 2013 Innehåll Förbundsstyrelsens förord 3 Samhället och solidariteten 4 Industrin är samhällsekonomins ryggrad 5 Facklig samhällskraft vi gör skillnad 7 Solidaritet och bra villkor 9 Hållbara jobb för människa och produktion 12 Hållbart arbete 13 Trygga jobb i säker miljö 17 Jobb som ger pengar i plånboken 21 Styrkan i organisationen 24 Effektiv och god service till medlemmarna 25 En stark och medveten organisation 31 Förbundets organisation 32 Förvaltningsberättelse

3 3 Nya kollektivavtal tecknades för en 3-årsperiod. 5 IF Metalls 5 kärnfrågor: organisera, teckna avtal, utveckla industrijobben och löner, kompetensutveckling, påverka fackligt-politiskt Så många kronor har varje medlem betalat för den särskilda a-kasseavgiften som den borgerliga regeringen införde. OVAN: Lilli Istenes, Albany International AB, var vald förhandlingsdelegat för textilbranschen och medverkade till att teckna nya kollektivavtal för TILL HÖGER: Angelica Johannesson, Engcon Nordic, var en av IF Metalls 35 förtroendevalda som påverkade på Socialdemokraternas kongress. TILL VÄNSTER: Anders Ferbe, förbundsordförande, anser att IF Metall i många frågor leder den fackliga utvecklingen och utvecklingen av villkoren på arbetsmarknaden och därmed också i samhället. 2 IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

4 Förbundsstyrelsens förord Förutsättningarna för IF Metalls fackliga arbete är på flera sätt en avspegling av hur svensk industri utvecklas. Sedan snart två år har den ekonomiska utvecklingen stannat upp och stor osäkerhet råder ännu om när en uppgång i konjunkturen kan komma. Vår fackliga uppgift är att möta de problem som förbundets medlemmar möter i detta läge och aktivt påverka politiken för att skapa fler jobb. Många medlemmar förlorar jobben när företag varslar. Andra drabbas av brister i arbetsmiljö och drabbas därmed också av försämrade villkor i de sociala trygghets- och omställningssystemen. IF Metall har varit mycket aktivt på dessa områden under Våra klubbar och avdelningar har lagt stor möda på att bistå medlemmarna i dessa situationer och IF Metall har under året haft intensiva kontakter med motparter, politiker, myndigheter och forskare för att påverka utvecklingen i positiv riktning för medlemmarna. IF Metalls fackliga arbete har en offensiv inriktning. Vi väljer att se industrins utveckling som en del av arbetet för att skapa bättre, tryggare och mer välbetalda jobb i framtiden för industriarbetarna i Sverige. Det gäller utbildningsmöjligheter, trygghet vid omställning, utveckling av hållbara arbeten och investeringar i ny teknik med mera. Under inledningen av året avslutades en avtalsrörelse som resulterade i både reallönehöjningar och andra viktiga förbättringar för förbundets medlemmar. Särskilt bör uppgörelsen om delpensionslösningen, Trygghet och flexibilitet, inom Stål- och metallavtalet framhållas. I slutet av året har våra ansträngningar att få till stånd ett system med ersättning vid korttidsarbete krönts med framgång. Dessutom nåddes en lösning med Teknikföretagen som tog tillbaka sin uppsägning av uppbördsavtalet, vilket innebär att medlemmarna även fortsättningsvis får sin medlemsavgift avdragen direkt på lönen. IF Metall leder i många frågor den fackliga utvecklingen och utvecklingen av villkoren på arbetsmarknaden samt arbetar för att påverka politiska beslut både i Sverige och i EU. Detta arbete pågår hela tiden, men har under 2013 varit än mer intensivt då vår organisation och våra medlemmar står inför flera viktiga händelser. I maj 2014 håller IF Metall sin tredje ordinarie kongress och valda ombud från hela landet ska tillsammans ta beslut om hur vi arbetar vidare med våra kärnfrågor; organisering, teckna avtal, utveckla industrijobben och löner, kompetensutveckling och sist, men kanske den absolut viktigaste frågan: facklig-politisk påverkan. Vilken regering som styr både i Sverige och i Europa påverkar industrin och industriarbetarna i allra högsta grad. Med två viktiga val nästa år är det viktigt att vi alla hjälps åt att välja den regering och de politiker som förstår att industrin inte är borta, utan i allra högsta grad bär samhället och allas vår välfärd. Inför 2014 är därför två av våra främsta förhoppningar att vi ska få en regering som vill samspela med den fackliga rörelsen och som ser industrin som en ryggrad i den svenska ekonomi samt att fler röda ledamöter blir valda till Europaparlamentet. För medlemmarnas bästa behövs en ny regering och ett rött Europa. Förbundsstyrelsen vill tacka alla medlemmar för förtroendet att leda IF Metalls verksamhet och riktar ett stort tack till alla förtroendevalda och anställda för deras engagemang och arbete under det gångna år. Tillsammans är vi starka! 3

5 Samhället och solidariteten Industrin är loket som drar välfärden. IF Metall arbetar för att svensk industri och industriarbetarnas yrkeskunnighet ska fortsätta att spela en huvudroll för allas vår välfärd. En stark industri är nödvändig i den globala konkurrensen och för en god välfärd för alla där ingen tvingas leva i utanförskap. IF Metall är positivt till en ständig utveckling av både industriarbetet och industrin människa och produktion. Så stärker vi vår konkurrens. 4 IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

6 Industrin är samhällsekonomins ryggrad IF Metalls medlemmar arbetar i den del av den svenska ekonomin som allra tydligast utsätts för det globala omvandlingstrycket. Globaliseringens krafter gynnar på många sätt Sverige och svensk industri, men fördelarna kommer inte gratis. Under året har varsel och stillastående tillväxttal drabbat många medlemmar, som förlorat jobben. Arbetslöshetssiffran för våra medlemmar ligger på 12 procent, vilket är en oacceptabel nivå. Det är i allra högsta grad de industrianställda och IF Metalls medlemmar som drabbas av en tillväxt som står still. Många av de arbetslösa medlemmarna drabbas av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen och får i vissa fall enbart procent av sin tidigare inkomst. Industrins betydelse för den svenska ekonomin syns följaktligen inte bara när det går uppåt, utan även i nedgång. Svårigheterna att komma ur lågkonjunkturen har till största delen att göra med låg efterfrågan i vår omvärld, inte minst i Europa som är vår viktigaste exportmarknad. Under tiden är det väsentligt att utveckla industrins förutsättningar så att vi kan möta uppgången när den kommer. För trots låg efterfrågan finns det åtgärder att göra, men det måste finnas ett intresse och en politisk vilja hos de styrande och detta har saknats de senaste sju åren. Konsekvenserna av detta syns inte minst inom arbetsmarknadspolitiken och försäkringssystemen. IF Metall deltar därför aktivt i den näringspolitiska debatten och bidrar med konkreta förslag som gynnar industrins utveckling i Sverige. Samarbetet mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarna inom Industrirådet är viktigt och har under året bedrivits i arbetsgrupper kring energipolitik, forskning och innovation samt utbildning med mera. Men även via seminarier och uppvaktning av såväl ministrar som Riksbanken. I flera branscher råder ett starkt tryck på att förändra strukturen. Till skillnad från många andra länder är den svenska regeringen i hög grad passiv. Trots att svenska anläggningar ofta är mer produktiva och har bättre miljövärden riskerar de att slås ut i det spel som försiggår inom globala koncerner. IF Metall har lyckats påverka regeringen i två viktiga frågor; statligt stöd vid korttidsarbete när jobben hotas i tider av konjunkturnedgång samt den extra arbetslöshetsavgiften som regeringen införde 2006 tas bort från den 1 januari Facklig påverkan i den europeiska industripolitiken är också viktigt och därför har IF Metall påbörjat ett nära samarbete med det tyska kemifacket IGBCE. IF Metall inriktar sin rådgivning till klubbarna inom de större företagen på att finna lösningar som synliggör fördelarna med att driva produktion i Sverige. Vi är aktiva i strukturdiskussioner och visar även att det nära samarbetet mellan fack och företag i Sverige kan vara en mycket stark fördel för företagens konkurrenskraft. Industrikraft i Norden och Europa Arbete för en stärkt industri är en huvudfråga i det nordiska och europeiska samarbetet där IF Metall, med övriga medlemsförbunden inom Industrianställda i Norden, IN, och Industri All Europa, har tagit fram ett programförslag för att möta den ekonomiska krisen i Europa. De nordiska förbunden markerar tydligt att åtstramningspolitiken är en otillräcklig och ineffektiv väg för att ta sig ur problemen. Det behövs strukturella förändringar och satsningar på produktiva jobbskapande åtgärder för att vända den ekonomiska nedgången. 5

7 Samhället och solidariteten IF Metall har lyckats intressera regeringen för yrkesintroduktionsavtalet ett initiativ som ska ge ungdomar jobb och företagen rätt kompetens. 40 Robert Roos är en av cirka 40 handledare i Alla kan göra något. En facklig utbildning som förklarar varför främlingsfientlighet inte går att kombinera med arbetarrörelsens värderingar. Jasmin Cosic, förtroendevald på BT Products AB i Motala, tog initiativ till att starta namninsamling i protest mot regeringens utredning med syfte att försämra LAS. 6 IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

8 Facklig samhällskraft vi gör skillnad För IF Metall är alla människors lika värde en självklarhet. Rasism, främlingsfientlighet och intolerans är inte förenligt med våra fackliga värderingar. Vi vet också att en samhällsutveckling där arbetare ställs mot arbetare och människa mot människa aldrig kommer att stärka oss. I vårt fackliga uppdrag ingår därför att påverka sådana samhällsfrågor som får effekt för alla våra medlemmar. Det är bara tillsammans som vi är starka. Vi värnar våra värderingar En rad utbildningsinsatser har genomförts i syfte att värna våra värderingar och rusta förtroendevalda och medlemmar att vilja och att våga ta debatten om främlingsfientlighet på arbetsplatserna, i fikarummen och på fritiden. Inom det förbundsgemensamma arbetet i LOprojektet Alla kan göra något, har såväl medlemmar som förtroendevalda och anställda utbildats. I förbundet finns ett 40-tal handledare som håller lokala utbildningar. Under året genomfördes även tre centrala förbundsutbildningar tillsammans med Expo kring rasism, främlingsfientlighet och intolerans. För att ytterligare stärka förtroendevalda och medlemmar i värderingsfrågor har förbundets samarbete med stiftelsen Expo fortsatt och utvecklats vidare. Avdelningarna har haft möjlighet att kostnadsfritt använda föreläsare från Expo som stöd vid skolinformationer, såväl i utbildningsverksamheten som på konferenser och arbetsplatsmöten något som har uppskattats och utnyttjats flitigt under året. Vi protesterar mot försämringar i LAS I den moderatledda regeringens valmanifest inför valet 2010 fanns ett löfte om att arbetsgivarnas kostnader vid tvist om uppsägning ska begränsas. Detta skulle vara en del i regeringens så kallade förenklingsarbete och ambition att minska både arbetsgivarens kostnader och administration. Ett förslag om detta presenterades i en utredning under För löntagarna och förbundets medlemmar innebär utredningsförslagen enbart försämringar av LAS: Anställning vid en uppsägningstvist med ogiltighetsyrkande ska endast bestå i upp till ett år från uppsägningen (i stället för tills tvisten är löst). Det ska inte längre vara möjligt att ogiltigförklara arbetsbristuppsägningar på grund av att arbetsgivaren brustit i sin omplaceringsskyldighet. Lägre skadestånd för arbetsgivare som bryter mot lagen, det blir billigare att säga upp anställda. IF Metall har protesterat och arbetar för att stoppa förslagen. Medlemmar och förtroendevalda har mejlat till riksdagsledamöter inom den borgerliga alliansen, insändare har skrivits och många antog uttalanden vid årsmöten under våren. Vi påverkar ungas väg till jobb Yrkesintroduktionsavtalet, som IF Metall och några motparter tecknade 2010, syftar till att underlätta ungas väg in på arbetsmarknaden och företagens sökande efter rätt kompetens. Avtalet lyckades även fånga regeringens intresse. IF Metall, våra motparter och regeringen enades om ett förslag för godkännande hos EU-kommissionen vilket krävs för att projektet, som riktar sig mot det privata näringslivet, ska kunna få statsstöd. Detta förslag till introduktionsanställning innebär att arbetsgivare som anställer en ung person (under 25 år) med stöd av kollektivavtal om yrkesintroduktion eller motsvarande får en lönesubvention på upp till kronor per månad. Utöver lönesubventionen föreslås ett handledarstöd om kronor per månad. Stödet kan fås i maximalt 12 månader. Genom IF Metalls initiativ får ungdomar anställning som både innehåller praktik och skräddarsydd yrkesutbildning samt som stärker företagen med anställda som har rätt kompetens. Vi påverkar pensionerna Bra villkor på arbetsplatsen är vårt fackliga fokus, men det är även viktigt för oss att påverka för att medlemmarna ska få en så god och rättvis pension som möjligt när arbetslivet väl tar slut. Ett exempel på förbundets arbete i denna fråga är modellen för delpension som årets avtalsförhandlingar bland annat resulterade i inom vissa områden. Många undersökningar under senare år har dessutom visat att en stor andel av LO-förbundens medlemmar inte orkar arbeta ända fram till ordinarie pensionsålder, på grund av sin arbetsmiljö. Tillsammans med LO kritiserade därför IF Metall regeringens utredningsförslag om förhöjd pensionsålder som lades fram under året. IF Metall ingår också i den särskilda utredning som LO startade för att göra en grundlig konsekvens- 7

9 Samhället och solidariteten Facklig samhällskraft vi gör skillnad analys av det allmänna pensionssystemet och hur det påverkar de anställdas framtida pensioner och villkor. Analys ska också göras av hur pensionsåldersutredningens förslag påverkar möjligheterna för våra medlemmars pension. Resultatet, som presenteras under 2014, ska ligga till grund för LO:s uppfattning om vilka åtgärder som är mest angelägna att genomföra vid en framtida justering av pensionssystemet. Michael Gustafsson från Scania i Södertälje är en av alla förtroendevalda som har protesterat mot regeringens förslag att försämra LAS. 8 IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

10 Solidaritet och bra villkor När industriarbetare i andra länder får acceptabla villkor minskar pressen på lönerna också i Sverige. Solidaritet och anständiga arbetsvillkor för både oss själva och andra är grunden för IF Metalls globala fackliga arbete. Förbundets utvecklingssamarbete och koncernfackliga arbete i andra länder spelar en viktig roll för dem vi samarbetar med och för oss själva solidaritetskärnan är det gemensamma intresset. Utvecklingssamarbetet fokuserar på de fackliga kärnfrågorna organisering och förhandling. En stor del handlar också om arbetsmiljö där det förebyggande arbetet runt hiv-aids har haft en framträdande roll. En större del av utvecklingssamarbetet drivs med stöd av biståndsmedel från Sida som administreras via LO-TCO Biståndsnämnd och Palmecentret. Samarbetet drivs både bilateralt, dvs. direkt mellan förbundet och berört förbund i landet, och gemensamt med andra via globala organisationen Industri All. Liksom många andra områden har även utvecklingssamarbetet drabbats av den borgerliga regeringens neddragningar och omstrukturering av skattefinansierat stöd. Swhap Swedish Workplace HIV/AIDS Programme, Swhap, är det gemensamma hiv-aidsprojektet mellan IF Metall och NIR (Näringslivets Internationella Råd) och har beviljats ytterligare 45 miljoner kronor för perioden Swhaps förebyggande upplysningsarbete på svenskrelaterade företag i östra och södra Afrika anses av bland andra ILO vara ett av de allra bästa arbetsplatsprogrammen. Förutom anställda inkluderas även de anhöriga, invånarna i samhället nära företagen samt underleverantörer. Projektet inkluderar cirka anställda per år, men når många fler. Organisationsutveckling i Sydafrika Sydafrikanska metall, NUMSA, har genom en stor organiseringssatsning ökat antalet medlemmar med under kort tid och blivit mycket starkare. NUMSA tillskriver projektsamarbetet med IF Metall att ha en stor del i detta. Med medlemmar är NUMSA störst inom den sydafrikanska landsorganisationen Cosatu. Fackliga rättigheter i Vitryssland Förtrycket har ökat i Europas sista diktatur och situationen för de oberoende fackföreningarna är mycket svår. Trakasserier och arresteringar tillhör vardagen för medlemmar och förtroendevalda. IF Metall ger fortsatt stöd till de vitryska kamraternas kamp för fackliga rättigheter. Utbildningsprojekt i Kambodja IF Metall har initierat ett utbildningsprojekt inom textilindustrin i Kambodja. Både H&M och ILO deltar i projektet, vars syfte är att utbilda fack och arbetsgivare i hur de kan respektera varandra trots olika roller. Koncernfackligt arbete Electrolux i Thailand IF Metall har medverkat i försök att lösa en konflikt på Electrolux fabrik i Thailand. Konflikten uppstod när den lokala ledningen avskedade cirka 100 medlemmar och suspenderade klubbstyrelsen. Med stöd av det globala ramavtalet återgick de avskedade medlemmarna i arbete. Även klubbstyrelsen fick återgå i arbete, men valde att lämna företaget eftersom de känt sig motarbetade under lång tid. I dagsläget saknas lokalt fack, vilket den lokala ledningen har ett stort ansvar för. Med stöd av det globala ramavtalet har IF Metall, koncernfacket och Industri All påbörjat ett arbete för att ge stöd till de anställda att organisera en ny klubb. Mölnlycke Health Care i Thailand Vid företagets två fabriker i Thailand avskedade den lokala ledningen 22 fackligt aktiva när de, enligt företagets åsikt, gick i vild strejk. IF Metall och Unionen har tillsammans med Industri All arbetat hårt för att de avskedade skulle återfå sina arbeten, men företaget vägrade. Efter en lång process enades lokala parter om en ekonomisk uppgörelse. I syfte att få igång en fungerande relation mellan anställda och ledningen i Thailand uppmanade IF Metall och Unionen att berörda parter tillsammans med den svenska ledningen skulle utbilda de lokala parterna. Under temat Hur kan vi förbättra den sociala dialogen har förbundet och Unionen genomfört en utbildningssatsning med resultatet att båda parter vid fabrikerna i Thailand visar större respekt för varandra. Industri All IF Metall är en del av det globala fackets koncernfackliga arbete via Industri All. I projektet Stop Pre- 9

11 Samhället och solidariteten Solidaritet och bra villkor IF Metall har gett stöd till anställda vid Electrolux i Thailand, det globala ramavtalet gör det möjligt att påverka. Förbundssekreterare Monika Theodorsson på Scania do Brasil, företaget där brasilianska metall och förre presidenten Lula en gång startade kampen mot diktaturen där även förre klubbordförande Valdenilson Alves de Lira deltog Förtroendevalde Mikael Hedström besökte IF Metalls och indonesiska metalls gemensamma utvecklingsprojekt organisera medlemmar och hamnade i en jättemanifestation med 2 miljoner industrianställda. 10 IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

12 carious Work stoppa osäkra anställningar arbetar medlemsorganisationerna tillsammans för att påverka för bättre villkor, levnadslöner, att få alla små företagsfack att gå samman i nationella förbund samt att utveckla koncernfackliga nätverk. Från att ha varit en kampanj som ägnat sig åt utbildning och opinionsbildning är inriktningen nu förhandlingar, krav på ändrad lagstiftning etc. hos medlemsorganisationerna. Norden och Europa Medlemsförbunden inom Industrianställda i Norden (IN) och Industri All Europe har gemensamt tagit fram programförslag på åtgärder för att stärka konkurrenskraften för europeisk industri: Kompetensutveckling, innovation samt forskning och utveckling som skapar förutsättningar för produktions- och produktutveckling, teknik inom energi, klimat och miljö. God tillgång till energi med konkurrenskraftiga priser är också en faktor som förbunden framhåller i programmet. Lokala kunskaper om det globala Internationellt ansvariga Det internationella arbetet bygger på engagerade och aktiva förtroendevalda. Under året har ett nytt koncept tagits fram för att stärka förbundets avdelningar i att ta fram en internationellt ansvarig. En viktig uppgift för dessa är att kartlägga hur de internationella kontaktytorna ser ut inom den egna avdelningen. Utveckla kunskap Med erfarenheterna från Mölnlycke och Electrolux i Thailand, som nämnts tidigare, har ett studiematerial tagits fram om koncernfackligt arbete. Kampanjer och solidaritetsstöd IF Metall har gett stöd åt fackliga organisationer runtom i världen i deras kamp för fackliga rättigheter. Särskilda insatser har gjorts för fack och avskedade arbetare på Electrolux fabrik i Thailand. Mexicos ambassadör i Sverige har uppvaktats på grund av kränkningarna av fackliga rättigheter. Förbundet har också uppmanat multinationella företag och/eller regeringar i Australien, Turkiet och USA att säkerställa grundläggande fackliga rättigheter. Solidaritetsstöd har skänkts till strejkande arbetare vid Ansell i Sri Lanka samt humanitärt stöd till de drabbade av tyfonen i Filippinerna. På World Day for Decent Work, WDDW, den 7 oktober, uppmärksammades raskatastrofen i Bangladesh som dödade över textilarbetare. IF Metall och Handels uppmanade i en debattartikel och via brev alla svenska företag med leverantör i Bangladesh att ingå i det globala brand- och säkerhetsavtalet. I detta globala avtal ingår nu 110 företag. 11

13 Hållbara jobb för människa och produktion Produktionslyftet drivs gemensamt av IF Metall och Teknikföretagen och syftar till att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. EU:s strukturfonder ger pengar till kompetensutveckling för anställda inom industrin och IF Metall är ledande på att utveckla möjligheterna. Teknikcollege finns numera inom 28 samverkande regioner och cirka 140 utbildningsanordnare 140 ser till att ungdomar får utbildning och kompetens och att industrin får kunniga anstälda. 12 IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

14 Hållbart arbete IF Metall kämpar för att industriarbetarna ska få bättre och mer intressanta jobb. Jobb som varken ger fysiska eller psykiska skador. Jobb som ger bättre betalt. Företagen strävar efter att produktionen ska effektiviseras, för ökad produktivitet och konkurrenskraft. Här finns dock inte nödvändigtvis någon motsättning. IF Metall ser en stark koppling mellan hållbara industriarbeten och framgångsrika företag. Att ta vara på människors kompetens genom att satsa på utbildning samt utvecklad arbetsorganisation är en nyckel till konkurrenskraft. Hållbart arbete är IF Metalls strategi för utveckling av arbetsorganisationen. I den strategin ingår även arbetet med kompetensutveckling, lönesystem och jämställdhet. Alla anställda ska ha ett meningsfullt arbetsinnehåll och kunna växa i sitt arbete det är själva kärnan i IF Metalls krav på ett Hållbart arbete. För att vi ska kunna nå vårt mål, måste vi vara med och påverka utvecklingen av arbetsorganisationen åt rätt håll. I förbundets uppdrag ingår bland annat att utveckla, ge stöd och samordna lokala aktiviteter, för att öka antalet arbetsplatser som aktivt arbetar med Hållbart arbete. Glädjande nog visar den senaste undersökningen av trender i industriarbetarnas arbetsvillkor att antalet klubbar som arbetar fram egna strategier och handlingsplaner för att förverkliga ett Hållbart arbete har ökat markant. Utbildning ett verktyg för Hållbart arbete Utbildningen Hållbart arbete har fortsatt att vara fulltecknad även under Tre centrala utbildningar har genomförts på Skåvsjöholm och två regionala i samverkan med förbundets avdelningar i Göteborg och Sydvästra Skåne. Syftet med dessa utbildningar är att i praktisk handling få igång förändring på arbetsplatserna. En regional kurs i hur man kan använda arbetsmiljölagens regler i förhandlingsarbetet, för att klubbarna på så sätt ska kunna flytta fram sina positioner inom framför allt Hållbart arbete har också hållits. Verktyget på webben IF Metalls webbaserade verktyg har vidareutvecklats under året och fått många nya användare. Verktyget är ett stöd i klubbarnas och avdelningarnas arbete med arbetsorganisation, kompetensutveckling, lönesättning och jämställdhet, Verktyget på förbundets hemsida ger med sin stora anpassningsbarhet de lokala parterna goda förutsättningar att komma i gång med utvecklingsarbetet på arbetsplatserna. Nya och vidareutvecklade funktioner i verktyget har löpande presenterats på olika utbildningar och lokala konferenser i hela landet. Under 2013 började Kommunal att använda verktyget i sin verksamhet för att ge stöd i sin nya lönepolitik som de antog på sin kongress. Industriarbetarnas arbetsvillkor Undersökningen Industriarbetarnas villkor, som görs vart tredje år, är ett av förbundets viktigaste mätinstrument för att följa utvecklingen av medlemmarnas arbetsvillkor. Under året har förbundets alla klubbar med minst 50 medlemmar fått besvara en omfattande enkät om utvecklingen på arbetsplatserna. En arbetsgrupp på förbundskontoret arbetar med sammanställning av svaren, som presenteras våren Utifrån resultatet avgörs de närmaste årens prioriteringar och långsiktiga mål för förbundets arbete med utvecklingsfrågorna på arbetsplatserna. Lönesystem/Lönesättning För att nå ett hållbart arbete är det viktigt att bygga lönesystem som gynnar både de anställda och företaget. Lönesystemen ska följa löneprinciperna i kollektivavtalen och varje anställd ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad den anställde ska göra för att höja sin lön. Detta kräver en lokal partssamverkan för att ta fram ett lönesystem utifrån förutsättningarna på arbetsplatsen. IF Metall har genomfört tre centrala utbildningar i lönesystem och befattningsutveckling. Ett 50-tal deltagare har fått insikter i sambandet mellan en utvecklande arbetsorganisation och lönesystem. Gemensamt med Innovations- och kemiindustrierna, IKEM, har IF Metall besökt ett antal arbetsplatser och diskuterat förutsättningarna för att bygga lokala lönesystem. Dessa besök har varit uppskattade, då de lokala parterna har fått höra samma sak samtidigt. Utöver detta har förbundet besökt arbetsplatser på andra avtalsområden för att diskutera frågan. Då utan medverkan från de centrala parterna, men med deltagande av de lokala arbetsgivarna i diskussionerna. Förändringsledare Arbetsutvecklingsenheten har fortsatt att stärka organisationens förändringsledare. I dag finns 59 registrerade förändringsledare i 34 av 13

15 Hållbara jobb för människa och produktion Hållbart arbete våra 37 avdelningar. En utbildning för nya förändringsledare samt ett två-dagars erfarenhetsutbyte har genomförts. Erfarenhetsutbytet visar att det finns goda exempel på hur avdelningarna har organiserat verksamheten och att de fått igång arbetet på ett bra sätt. Samtidigt finns det avdelningar som behöver mer tid, kunskap och stöd för att kunna leva upp till kongressbesluten om ett hållbart arbete. En extra utbildning för förändringsledare i it-verktyget Hållbart arbete genomfördes under våren. Som tidigare nämnts är verktyget relativt nytt och förändringsledarna har en central roll i att informera om och ge klubbarna möjlighet att hantera verktyget. Produktionslyftet Produktionslyftet är ett omfattande nationellt program för företagsutveckling som initierades av Teknikföretagen och IF Metall. Målet är att höja produktivitet, konkurrenskraft och utvecklingsförmåga i svensk industri samt att stärka förutsättningarna för lönsam produktion. Arbetet utgår ifrån helhetsperspektivet: att parallellt utveckla både produktivitet och anställda. Deltagande företag bildar en partsgemensam styrgrupp som leder utvecklingsarbetet genom produktionslyftets 18 månaders metodik att införa arbetssättet lean production. Samtidigt får de både praktisk coachning och teoretisk utbildning som är organiserad av produktionslyftet. Över 180 företag har deltagit i programmet och under 2013 har cirka 25 nya företag tillkommit. Produktionslyftet ligger helt i linje med förbundets satsning på hållbart arbete. Utvärderingarna visar på goda utvecklingsresultat av både produktivitet och de anställdas arbetsorganisation och arbetssituation. Yrkesutbildning En arbetsgrupp startade under året för att ta fram riktlinjer för hur förbundet, avdelningarna och klubbarna kan organisera arbetet med yrkesutbildningsfrågorna. Slutrapport lämnas under En tvådagarsutbildning för yrkesombud, programrådsledamöter, handledare och yrkesnämndsledamöter har genomförts. Teknikcollege Sedan 2006 är IF Metall aktiv i det partsgemensamma arbetet med teknikcollege som lokalt och regionalt utvecklar tekniskt och industriellt inriktade utbildningar. IF Metalls engagemang sker löpande genom medverkan i lokala och regionala styrgrupper samt genom granskning och certifiering av ansökningar om teknikcollege. Förbundet medverkar också till att samordna IF Metalls engagemang i teknikcollege. IF Metall har haft en framträdande roll i riksföreningens styrelse och i arbetsgruppen inom Industrirådet med ansvar för kompetensförsörjningsfrågor och övergripande utveckling av Industrirådets engagemang i teknikcollege. Teknikcolleges utveckling har varit bra och vid slutet av året fanns cirka 140 utbildningsanordnare, inom främst gymnasieutbildningar, i 28 samverkande regioner. Ett flertal regioner har under året certifierats på nytt. Teknikcollege har också kommit att stå som mönster för överväganden om reformering av gymnasieskolan. Socialdemokraternas förslag om så kallade Yrkescollege och aviseringen av utredning om samgående mellan gymnasiets Industritekniska och Teknikprogram tar utgångspunkt i erfarenheterna av teknikcollege. EU:s strukturfonder IF Metalls projekt Hållbar utveckling och konkurrenskraft avslutades efter förlängning i februari och slutrapporterades under våren. Resultatet blev mycket uppmärksammat av Svenska ESF-rådet, andra förbund samt olika aktörer inom socialfondens verksamhet. I början av året ombads förbundet att utse representanter till en referensgrupp för projekt inom Globaliseringsfonden hos centrala Arbetsförmedlingen, tillsammans med andra fackliga organisationer och de ansvariga för EU-fonderna hos Arbetsförmedlingen. Två projekt har varit aktuella under 2013; Saab i Trollhättan och Astra Zeneca i Lund, Mölnycke och Umeå. Under våren blev IF Metalls måldokument för socialfondsverksamheten IF Metall och Europa 2020 klar och antagen av förbundsstyrelsen. Under hösten påbörjades arbe- 14 IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

16 tet med att ta fram en handlingsplan utifrån måldokumentet. Förbundet startade tillsammans med ABF-förbundet ett samarbete för att genom regional samverkan skapa, skriva och skicka in förstudieansökningar till ESF. Resultatet blev att sammantaget tio ansökningar lämnades in i samtliga åtta NUTS-områden (EU:s regionindelning). Tillsammans med ABF-förbundet har organisationen inom NUTS byggts ut, stärkts och utvecklats. Detta resulterade bland annat i att det nätverk för socialfondsverksamheten som IF Metall initierade 2009, nästan fördubblades under Samarbetet med Runö Utbildnings- och utvecklingscentrum har utvecklats och från och med 2013 ingår även ABF-förbundet. Avdelningarnas arbetsmarknadsansvariga är också engagerade i socialfondsverksamheten. Inom samarbetet har en rad möten, konferenser, utbildningar och workshops genomförts under året. I november gav Svenska ESFrådet ett förhandsbesked om att det beviljar ett förstudieprojekt från den 1 januari 2015 om att hitta metoder för att få omställningsstödet inom TSL och ESF-projekt att samverka. Initiativet är IF Metalls och TSL ska fungera som projektägare. Arbetsmarknad De arbetsmarknadsansvariga i avdelningarna har deltagit i olika konferenser under året och har fått information om validering, industrins yrkesår, a-kassan, TSL, IUC och olika lokala arbetsmarknadsprojekt i avdelningarna. Det har även informerats om ESF:s möjligheter till projektmedel för arbetslösa. Flera avdelningar är involverade i olika aktiviteter. Förbundets deltagande i olika valideringsinsatser runt om i landet fortsätter med bland annat Skärteknikcentrum och i omställningsarbetet efter Saab i Trollhättan. Under året har Industrins yrkesår för ungdomar upp till 25 år startat. Detta sker i fyra arbetsmarknadsområden i landet. Förbundets berörda avdelningar, Teknikföretagen och den lokala arbetsförmedlingen är samverkanspartners. Dessutom har ett nationellt branschråd inom bil, lastvagns- och fordonssidan startat tillsammans med Arbetsförmedlingen. Kompetensbanken IF Metalls kompetensbank lanserades rikstäckande i september 2013 som ett komplement till Arbetsförmedlingens och omställningsföretagens åtgärder. Ansvariga för kompetensbanken har utsetts i samtliga förbundets avdelningar. Mottagandet och genomslaget har varit stort och positivt. I media har kompetensbanken varit en av förbundets mest omtalade nyheter, såväl lokalt som på riksplanet. Kompetensbanken är en nätbaserad tjänst som stödjer förbundets arbete med industrins kompetensförsörjning och för en minskad arbetslöshet. Här kan medlemmar som söker arbete presentera sina yrkeskunskaper och enkelt söka lediga arbeten. Industriföretag som söker arbetskraft kan informera om vilka arbeten som finns tillgängliga och även söka bland registrerade medlemmars kompetenser. Genom en avancerad matchningsfunktion mellan medlemmar och industriföretag kan båda parter på ett enkelt och effektivt sätt hitta varandra. Kompetensbanken stödjer även medlemmens kompetensutveckling och påvisar samtidigt anställningsbarheten gentemot de kompetenskrav arbetsgivarna efterfrågar vid nyanställningar. Målgruppen är därför även medlemmar i arbete, som genom IF Metalls kompetensbank får ett bra och överskådligt verktyg för att kontinuerligt följa sin egen kompetensutveckling. 15

17 Hållbara jobb för människa och produktion Kathrine Lidåker är ett av IF Metalls alla skyddsombud d som arbetar för att arbetskamraterna ska ha en säker arbetsmiljö. IF Metall satsar hårt på mer arbetsmiljöutbildning starka skyddsombud är livsviktigt Den 17 januari 2013 lämnade IF Metall över namnunderskrifter samt ett arbetsmiljömanifest till den moderate arbetsmarknadsministern. Budskapet var tydligt: ingen ska behöva vara rädd för att gå till jobbet nu måste regeringen agera. Gustaf Seppelin har med sin berättelse gjort väldigt tydligt vad neddragningar av en säker arbetsmiljö kan innebära. 16 IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

18 Trygga jobb i säker miljö Förbundets arbetsmiljöverksamhet handlar till stor del om att stärka och stötta våra över skyddsombud och deras lokala arbetsmiljöarbete. Men den handlar också om att bedriva opinion och påverka politiken i rätt riktning för det behövs. Alltför många av våra arbetskamrater får plikta med sin hälsa, och ibland även med sina liv, för att de arbetar i en tung, slitsam och många gånger osäker miljö. Det är inte acceptabelt. Under de senaste tio åren har det skett närmare allvarliga olyckor på arbetsplatser runt om i landet. Varje vecka anmäls i genomsnitt arbetsolyckor och 200 arbetssjukdomar till Arbetsmiljöverket. Nästan varje vecka dör en arbetare i sitt arbete. Det här är inte några enskilda händelser, utan ett mönster och ytterst handlar det om politiska prioriteringar. Hur många arbetare ska behöva skadas, bli sjuka eller dö på sitt arbete innan regeringen vaknar? Nolltolerans mot dödsolyckor För att skapa opinion och för att väcka den slumrande regeringen initierade IF Metall i slutet av 2012 namninsamlingen Nolltolerans mot dödsolyckor. Den 17 januari 2013 kunde förbundet överlämna över namnunderskrifter till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) tillsammans med förbundets arbetsmiljömanifest. Samma dag publicerades förbundets debattartikel Femtio onödiga dödsfall på sex år, på Aftonbladet Debatt. Där redovisades resultaten från de skyddsronder som genomfördes på arbetsplatser runt om i landet i slutet av 2012: 43 procent av arbetsgivarna gör ingen fysisk riskbedömning. 71 procent av arbetsgivarna gör ingen psykosocial riskbedömning. 40 procent av de som arbetar med kemikalier har ingen utbildning för det. 37 procent av arbetsplatserna saknar skyddsombud. Debattartikelns budskap var att vi är beredda att ta vårt ansvar för att rekrytera och utbilda fler skyddsombud som kan värna medlemmarnas arbetsmiljö, men det räcker inte nu måste regeringen agera! Månaderna gick, men några initiativ för att stärka arbetsmiljöområdet togs inte från regeringens sida. Inte ens i budgetförslaget för 2014 syntes några direkta satsningar på arbetsmiljön. Under skyddsombudens dag, den 23 oktober, uppvaktade förbundet därför arbetsmarknadsdepartementet på nytt. Då överlämnades det uttalande som flera av IF Metalls regionala skyddsombud och LO:s representantskapsmöte antagit med krav på bland annat skärpt arbetsmiljölagstiftning och en ny uppmaning till regeringen om att anta en nolltolerans mot dödsolyckor på arbetsplatserna. Starkare skyddsombud Utöver dessa utåtriktade kampanjer har det interna arbetet med att stärka skyddsombuden och det lokala arbetsmiljöarbetet fortlöpt under året. Utbildningar inom belastningsergonomi och kemiska risker samt utveckling och producering av utbildningsmaterial både egna och gemensamt med arbetsgivarna via Prevent har prioriterats. Under hösten genomfördes en tredagarsutbildning för handledare inom arbetsmiljö- och försäkringar. I slutet av året genomfördes fem regionala skyddskonferenser á två dagar på olika platser i landet. Syftet var att stärka kontakter och kunskapsutbytet mellan de regionala skyddsombuden. Rehabilitering Införandet av rehabiliteringskedjan och övriga förändringar i socialförsäkringssystemet, som den borgerliga regeringen beslutade om för ett antal år sedan, ställer fortfarande till bekymmer för sjuka och arbetsskadade medlemmar. Många är för sjuka för att återgå till ordinarie arbetsuppgifter samtidigt som de, av Försäkringskassan, bedöms vara för friska för att få sjukpenning. Detta är ett stort bekymmer framför allt för de drabbade, men också för den fackliga organisationen. Arbetsmiljöoch trygghetsansvariga har ägnat mycket tid och kraft åt att hjälpa medlemmar som har blivit utförsäkrade, nekats rehabilitering eller på annat sätt hamnat i kläm. IF Metall måste därför arbeta ännu mer intensivt för att få rehabiliteringen på arbetsplatserna att fungera tillfredsställande. Våra förtroendevalda, såväl skyddsombud som försäkringsrådgivare och förhandlare, behöver ordentlig utbildning för att vara än mer offensiva och ställa högre krav på arbetsgivarna om olika rehabiliteringslösningar. Under året har därför ett stort antal regionala konferenser och två kurser genomförts i rehabiliteringsfrågan. Social-, avtals- och medlemsförsäkringar Under året har 84 försäkringsinformatörer besökt över 900 arbetsplatser utan klubb och gett de anställda 17

19 Hållbara jobb för människa och produktion Trygga jobb i säker miljö drygt personer information om kollektivavtalets försäkringar. Genom besöken har även föräldralediga fått hjälp med avsättningen till sin avtalspension och sjukskrivna fått ta del av sin avtalsgruppsjukförsäkring. Åtta avdelningar har vid konferenser för klubbordförande medverkat till att förbättra försäkringsinformationen på arbetsplatser med klubb. Under året har informationen till nyanställda förbättrats. Att gå i pension innebär flera olika pensionsutbetalningsval. Över hälften av IF Metalls avdelningar har samlat blivande pensionärer för information om bland annat pensionsutbetalningens längd vid ickeval gällande Premiepension och Avtalspension. Genom särskilt riktade insatser har cirka 900 sjuka och arbetslösa medlemmar fått information som har hjälpt dem att få försäkringspengar via efterskyddet i bland annat AGS. Tre avdelningar har genomfört kvällsträffar med Familjens Jurist, riktade till medlemmar och deras anhöriga, för information om samboavtal, äktenskapsförord, särkullsbarn, enskild egendom och testamente. En tredagars konferens hölls för avdelningarnas trygghetsansvariga i socialförsäkringsbalkens förändringar. Detta för att stärka dem i deras arbete med att nå medlemmar med mer än två veckors sjukfrånvaro. För trygghetsansvariga och de som gått Högre försäkringsutbildning steg 1 och 2 hölls en ny utbildning, Kompetensutveckling på socialförsäkringsområdet. Den underlättar arbetet med att hjälpa medlemmar i försäkringsärenden där förbundet inte beviljar rättshjälp. Rättshjälp På grund av en allt snävare lagstiftning har antalet medlemmar som beviljats rättshjälp blivit betydligt färre sedan Under 2013 inkom 112 ansökningar, varav 57 har beviljats och överlämnats till LO-TCO Rättsskydd för handläggning. Sammanlagt har 110 försäkringsoch arbetsrättsärenden avslutats på LO-TCO Rättsskydd under året, vilket sammanlagt har gett kronor till berörda medlemmar. Social dialog IF Metall har deltagit i arbetsmiljöoch standardiseringsarbetet på europeisk och internationell nivå. Arbetet har i huvudsak handlat om att förbättra säkerheten med industritruckar, buller, andningsskydd, ögonskydd, smörjoljor och hydrauloljor, pyroteknik samt bearbetningsmaskiner. I EU:s sociala dialog, samarbete mellan fack, arbetsgivare och regeringar, har arbetsmiljö- och utbildningsfrågor diskuterats löpande. Det har också startat en förstudie om Stress i arbetslivet, som fortsätter under Inom gruvbranschen har det handlat om de föreslagna förändringarna av gränsvärden för kvävedioxid (NO 2 ) och koloxid (CO), vilket kan kräva stora nyinvesteringar inom ventilationen i gruvorna. Att alltid göra det lite bättre för medlemmarna är målet med det fackliga uppdraget menar klubbordförande Annika Josefsson (mitten) på Akzo Nobel i Stenungsund, omgiven av Elin Grahn och Anne Johnsson. 18 IF METALLS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

20 19