Finlands ekonomi i förändring, En behandling av den finska ekonomiska politiken och förändringen av exporten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finlands ekonomi i förändring, 1980-95 En behandling av den finska ekonomiska politiken och förändringen av exporten"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen Finlands ekonomi i förändring, En behandling av den finska ekonomiska politiken och förändringen av exporten Ekonomisk Historia B Vetenskapligt skrivande Ht: 2009 Författare: Jens Thunstedt Handledare: Klas Nyberg Datum för ventilering: 14 Januari 2010

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och avgränsning Metod och material Teoretiska begrepp 4 2 Utrikeshandel En tillbakablick på utrikeshandeln Finlands utrikeshandel Den finsk-sovjetiska handeln 10 3 Ekonomisk politik Finlands ekonomiska politik Finlands penningpolitik Finlands finanspolitik tals krisen, konsekvenser och ekonomisk-politiska åtgärder 15 4 Forskning och utveckling 17 5 Sammanfattande diskussion 18 6 Bilaga Tabell och figurförteckning samt bilageförteckning 21 8 Käll- och litteraturförteckning 22 2

3 1.Inledning Finland kan betraktas som en brytningspunkt mellan öst och väst, landets historia stärker onekligen uppfattningen om dess spända relationer mellan den gamla supermakten Sovjetunionen. Detta skandinaviska land vars historia har influerats av den stora grannen har blivit påverkat på många olika sätt, en konsekvens av motsättningarna mellan de två är Sovjetunionens tidigare inflytande över Finlands utrikespolitik och handel. Detta gav stora exportmarknader åt Finland, vilka i princip var garanterade. Dessa exporter utgjordes främst av industriella produkter och tillgången till marknaderna med reglerad konkurrens skapade aningen efterblivna industrier, även om de tillät dem att utvecklas. De sovjetiska marknaderna spelade en central roll i Finlands utrikeshandel, efter andra världskriget fram till 1970 uppgick 13-17% av Finlands export till Sovjetunionen, vars export i princip endast var industriella produkter. Importen hade även starka band till Sovjetunionen vilken uppgick till 12-16% och bestod mestadels av billig energi och råvaror. Denna handel hade främst sina rötter i det stora krigsskadestånd som Finland fick efter vinterkriget till Sovjetunionen (Berend, 2006, s. 260). Nokias kabelexporter täckte t.ex. upp mot 6% av betalningarna till krigsskadeståndet (Berend, 2006, s. 272). Finland, även en medlem i den skandinaviska familjen, vilka hade åtnjutit stor tillväxt och framgång efter andra världskriget, kunde dra nytta av skandinaviskt kapital och marknader. Men Finland var i jämförelse med sina skandinaviska grannar en aning efter, medelinkomsten i Finland uppgick endast till 60% av t.ex. den Danska och Svenska medelinkomsten (Berend, 2006, s. 260). När Sovjetunionen löstes upp skedde dock dramatiska förändringar i östblocket vilket påverkade Finlands gamla handelsvanor. De gamla marknaderna var inte längre garanterade och man var nu tvungen att konkurrera med andra västerländska industrier, något som blev väldigt krävande eftersom ens tidigare skyddade tillträde till de sovjetiska marknaderna inte hade inneburit en konkurrenskraftig industriellutveckling. Finland gick in en omstruktureringsprocess vilken omfattade hela dess ekonomi och industri samtidigt som nittiotalskrisen fick ekonomierna att gunga. Finland upplevde under tiden ett 14% fall i BNP mellan Men med tillträde till den gemensamma europeiska marknaden, brutna handelsfördrag med det gamla Sovjetunionen, stora utländska investeringar och tillträde i offentliga och privata internationella institutioner lyckades Finland återhämta sig från den kris de befunnit sig i. De upplevde en stark tillväxt och enligt World Economic Forum for Growth & Competitivness, vilka mäter teknologiska nivåer, makroekonomiska parametrar, offentliga institutioners effektivitet samt mikroekonomisk utveckling erhöll Finland senare på 1990 talet första plats (Berend, 2006, s. 298). 3

4 1.1 Syfte och avgränsning Mitt huvudsyfte med denna uppsats är att fastställa förändringar i den finska exporten mellan i och med Sovjetunionens fall samt att belysa hur den finska ekonomiska politiken förändrandes under perioden. Hur stor roll spelade det Sovjetiska sammanbrottet för finskexport? Vilka stora förändringar skedde inom den finska ekonomiska politiken under omstruktureringsprocessen och krisen 1990? Metod och material Bakgrundsundersökningen kommer att genomföras med litteratur som behandlar Finlands ekonomiska politik, struktur, utveckling och tillväxt. Vetenskapliga artiklar kommer även att bidra, samt statistik. Med dessa avser jag att urskilja förändringar inom den ekonomiska politiken, statistiken kommer främst utgöra utgöra grunden för förändringarna inom exporten. Detta kommer sedan sammanställas för att sedan se ifall det finns några samband mellan förändringarna i maktbalansen, exportmarknaderna och den finska ekonomiska politiken Teoretiska Begrepp Social korporativism, ett begrepp som avser de kompromisser som näringslivet, staten, bönderna och arbetarnas intresseorganisationer arbetat fram. Det är alltså den centrala beslutfattnings verksamheten som i hög grad påverkar den ekonomiska politiken eftersom den avser arbete och kapital. 4

5 2. Utrikeshandel 2.1 En tillbakablick på den finska utrikeshandeln Finland upplevde efter andra världskriget en stor ökning av exporter till Sovjetunionen vilken var relaterad till det stora krigsskadestånd som de var tvungna att betala till dem. Detta betalades främst med industriella produkter så som, maskiner, kablar och fartyg. Exporten till Sovjetunionen var inte särskilt inriktad mot skogs- och pappersindustrin. Inriktningen av exporten förändrandes emellertid inte efter det att krigsskadeståndet betalats av, utan det fanns en fortsatt efterfrågan på finska konsumtions varor i östblocket. Handelsrelationen var ömsesidig därför att Finland importerade mycket olja och tyngre industriprodukter av Sovjetunionen. På femtiotalet hade Sovjetunionen blivit Finlands mest viktiga handelspartner och handel med väst präglades av ungefär samma varor som tidigare på 1950-talet, vars största andelar fanns i sågverk- och pappersindustrin. Handelsandelarna skulle emellertid förändras när den västerländska handeln öppnade upp sig på 60-talet när Finland gick med i European Free Trade Association, EFTA. Dessa förändringar skapade nya trender i den Finska utrikeshandeln som tidigare varit väldigt fokuserade på Sovjetunionen. Denna trend och utveckling av det fria europeiska handelsblocket skapade en period där de västerländska handelsandelarna, export och import, fluktuerade mellan 12 och 15% men upplevde senare en ökning till 20% efter den första oljekrisen på 1970-talet. Dock sjönk dessa efter en tid i samband med sjunkande oljepriser, den stannade omkring 10% under de sista åren av Sovjetunionens tid (Kaukiainen, 2006, s. 150). De nya handelsavtalen hämmade däremot inte direkt handeln med Sovjetunionen, eftersom den åtnjöt liknande fördelar som de europeiska handelsavtalen, därmed kunde den likväl fortsätta sin handel med Sovjetunionen och östblocket. Även om andelen av industriella exporter skulle minska till öst och öka till väst senare på 70-talet. Något som förefaller intressant är den markanta ökningen i handeln mellan Sverige och Finland. En handel som hade varit aningen modest från 50-talet hade sedan börjat öka efter oljekrisen på 70-talet. Denna påstås vara parallell med Finlands strukturella export förändringar under 1900 talets senare hälft. Exporten utgjordes till stor del av trävaror och pappersprodukter, vilket uppgick till 75-80%. Detta förändrandes senare under en markant ökning av andra industriella produkter. Från och med mitten av 60-talet fram till 1985 sjönk dessa andelar till omkring 35% medan metallindustrin ökade sin andel från några procent till 35% av exporterna, även kemikalier och textil industrierna upplevde god tillväxt i sektorn, upp till 20%. 5

6 Denna utveckling kan förklaras med Finlands möjlighet att även exportera utanför Sovjetunionen och östblocket. En utveckling som började med starka band till Sverige och utvecklades sedan vidare till de andra EFTA länderna. Enligt andelarna av ovannämnda produkter, sjönk exporten till östblocket med 80% till 20% till början av 70-talet, medan man kunde urskilja en ökning upp till 30% till Sverige och 20% till de övriga EFTA länderna. Man såg en trend av vidareutveckling av industrierna, skogsindustrin gick t.ex. över från trävaror till förfinade pappersprodukter. Även om den högteknologiska andelen av de finska exporterna var väldigt låg under den tiden, den uppgick endast till 2.5% på 70-talet och ökade till 6% vid Det var även tydligt att Finland importerade vid den tiden dubbelt så mycket högteknologiska produkter i jämförelse med vad de exporterade (Kaukiainen, 2006, s. 151). En mer generell trend av handelsbalansen kan ses nedan i diagram 1, varav det framgår att det Finlands utrikeshandel under perioden var mycket fluktuerande, de led av ett handelsunderskott i början av 1970 vilket senare förändrandes under kort tid med ett handelsöverskott. Den kraftigt ökande utrikeshandel där importen hade störst andelar under mitten av årtiondet minskade drastiskt efter den första oljekrisen på -70 talet. Sedan upplevde Finland en positiv trend av handelsöverskott som sedan övergick i det forna handelsunderskottet Procentuell förändring Export/Import Export Import Diagram 1. Källa: Finska tullstyrelsen. *Den procentuella förändringen är från början beräknat från mark till euro med den fasta omräkningskursen. Den djupa exportrecessionen 1975 följdes av en väldigt sparsam ekonomisk politik vilken hade en hämmande effekt på ekonomin de följande två åren, vilket visar sig tydligt i exporterna i diagram 1. Den andra oljekrisen fick däremot mindre effekter för ekonomin och blev betydligt mer kortare än den första. Här kan man uttyda en kraftig importökning, Finland importerade som tidigare nämnts mycket 6

7 olja från Sovjetunionen, vilket delvis förklarar den stora import ökningen Sedan avslutades årtiondet med en högkonjunktur som inledde -80 talet (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 283). Något som även präglade Finlands utrikeshandel var sjöfarten, vilken upplevde svåra nedgångar i och med krigsskadeståndet till Sovjetunionen eftersom man blev tvungna att lämna över många fartyg som en del av betalningen. Efter kriget upplevde däremot sjöfarten i Finland en längre tillväxt period. Från enbart bruttoton till 1 miljon 1966, ökningen fortsatte ända fram till 1980 då den nådde litet över 2.5 miljoner ton. Finland placerade sig därmed på sjätte plats i världen i förhållandet antal ton mot population. Detta var väldigt viktigt för landets ekonomiska utveckling då det närde varvsindustrin som utvecklades i och med denna ökning. Gamla ångfartyg byttes ut mot nya motordrivna fartyg och Finland producerade därmed isbrytare och stora passagerar fartyg. Den tekniska utveckling som Finland åtnjöt under tiden skapade nya konsekvenser för dess ekonomi, vilka speglas i produktionskostnaderna som präglades av bättre arbetsförhållanden. Finland började använda samma system som Sverige när det t.ex. gällde sjöfarten, detta system gick från tvåskift- till treskift, vilket kräver fler arbetare för samma tid. Detta innebar att arbetarna fick mer ledighet och att lönerna blev likvärdiga de industriella arbetarna. Därmed så förflyttade sig Finland under ett årtionde från att vara en lågkostnads- till att vara ett högkostnadsland. Den finska sjöfarten blev senare viktig för att balansera upp den negativa bytesbalansen även om omkring 70% av dess inkomst kom från egna exporter. Vintertrafiken innebar även tillväxtmöjligheter för de finska isbrytarna samt transporterna. Den finska handels marinan slutade uppleva tillväxt i början på 80 talet p.g.a nationella subventioner som skapade överproduktion av fartyg samt ökad utländsk konkurrens. Finland upplevde mellan 1981 till -87 en nedgång från 2.5 miljoner ton till endast 0.84 miljoner 1987 (Kaukiainen, 2006, s. 152). Det går emellertid att diskutera vad som kan räknas som finsk sjöfart eftersom man lät registrera många fartyg under andra flaggor samtidigt som många utländska företag registrerade sina fartyg i Finland. Därmed kan minskningen av antalet brutto ton verka stor medan finska företag i realiteten hade kontroll över en betydligt större andel sjöfart än det som den nationella statistiken visar (Kaukiainen, 2006, ss ). 7

8 2.1.1 Finlands utrikeshandel började med en ganska dramatisk period för hela den finska ekonomin. Högkonjunkturen som inledde årtiondet fick ett abrupt slut och recessionen som följde förvärrades av bankkrisen. Det inleddes till början en strukturell förändring i Finland och denna präglade särskilt exporter, utrikeshandeln fluktuerade starkt under hela årtiondet och inledningen på 1990 blev ännu mer dramatisk. De traditionella industrierna i Finland, vilka skogs- och metallindustrin kan räknas utvecklades emellertid ganska jämlikt från 1980 till Deras andel av den totala exporten förändrandes däremot under dessa tjugo år från 35% till 25-30%. Den industri gren som upplevde stark tillväxt var information och kommunikation. Den började uppleva stark tillväxt f.o.m och bibehöll denna ända till Vid millennieskiftet utgjorde sektorn 30% av de totala exporterna, varav företaget Nokia stod för 24%. Dessa tre industrier utgör majoriteten av exporter och uppgår till 80% av den totala exporten. Därmed växte även högteknologiska produktexporten från 10% i början av 1990 till ungefär 20% vid millennieskiftet. Importerna förändrandes däremot inte lika mycket som exporterna, dessa utgjordes främst råvaror, främst olja, vilka utgjorde ungefär hälften av alla importer. Resterande importer utgjordes främst av kapitalvaror och andra producerade varor (Kaukiainen, 2006, s.156). Diagram Procentuell förändring Export/Import Export Import Källa: Finska tullstyrelsen. *Den procentuella förändringen är från början beräknat från mark till euro med den fasta omräkningskursen. De ökade oljepriserna efter den andra oljekrisen hade skapat ett stort handelsunderskott i Finlands handel med Sovjetunionen, detta kom däremot att öka exporten till dem p.g.a. avtalen för den bilaterala handeln, detta gav Finland visst dämpningsstöd i recessions åren i början på -80 talet. Denna 8

9 bilaterala relation skapade en sån stor ökning av exporter till Sovjetunionen att Finland åtnjöt ett handelsöverskott redan 1981 (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 285). Detta medan recessionen var väldigt påtaglig på de västerländska marknaderna, där skuldkrisen i början av -80 talet var ett faktum, en mer restriktiv politik började ta form med stigande reala räntor. Sverige som var en viktig handelspartner för Finland började även ta till stimulerande åtgärder som devalveringar för att främja exporten och minska importen (Schön, 2007, s. 443) hade handelsöverskottet i den sovjetiska handeln vuxit till fyra miljarder vilket var väldigt lyckosamt, för när de västerländska marknaderna börjat komma ur recessionen så började exporten till östblocket minska p.g.a. sjunkande oljepriser och det som kunde ha följts av ytterligare fluktuationer i exporten jämnades ut av den ökade handeln med väst (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 285). Det går däremot att konstatera att exporten började expandera kraftigt redan vid 1991 enligt diagram 2, precis efter Sovjetunionens upplösning. Exporterna når 1984 års export andel -92 och de fortsätter att stiga t.o.m Denna period utgörs av en positiv handelsbalans med särskilt goda marginaler mellan -92 och -94. Det som framgår av diagrammet är sedan en tillfällig ökning av importer under -93 men som sedan kulminerar och stagnerar -95, året Finland trädde in som medlem i Europeiska Unionen. Dessa kraftiga fluktuationer kan tolkas som naturliga för en ekonomi som Finland eftersom de har en en sådan hög andel av utländsk handel, vilket påverkar inhemska marknader i relation till utländska och naturligtvis exporten. Utrikeshandel har givit möjligheter till specialisering och större marknader vilket ger ökat utrymme för produktion. Därmed skapar öppenheten av en sådan liten ekonomi både fördelarna med att agera utom sina inhemska marknader bättre samtidigt som den blir sårbar för fluktuationer på andra marknader (Hjerppe - Jalava, 2006, s. 60). 9

10 2.1.2 Den finsk-sovjetiska handeln Handeln mellan de två länderna har onekligen en lång historia som har präglats av både jämn tillväxttakt och dramatiska fluktuationer. Handel med Sovjetunionen ansågs vara något komplicerat, uppfattningen tycks grunda sig i att den innebar regeringsförhandlingar, den ansågs därmed vara för byråkratisk. Produktionen i Sovjetunionen ansågs även vara för kostsam samt att produkterna sällan mötte världsmarknadens standard och kvalitet. Därför blir handeln med Finland intressant p.g.a. att Finland ansågs dra stor nytta av handeln vilket kan förefalla underligt eftersom den generellt sätt ansågs vara efterbliven. Men fördelarna för den finska handeln med Sovjetunionen låg i förutsägbarheten, de s.k. byråkratiska förhandlingarna tog fram femårsplaner i exportavtalen. Därmed blev det enkelt att planera produktionen. Den första femårsplanen lades 1945 och fungerade främst som betalning av krigsskadeståndet. Men handeln fortsatte sedan enligt femårsplaner, som även var planerade årsvis. Kontrakten, förhandlades inte enbart utan regering, utan finska företag hade direkt kontakt med sovjetiska handelsorganisationer och fabriker (Sutela, 2005, s. 4). Valet av den bilaterala handeln framför den konventionella handeln var främst för att maximera handeln mellan länderna. Den syftade även till att spara på konvertibla valutor till handel som var baserad på konvertibla valutor, samt att göra den icke-konvertibla valutan handelseffektiv med den finska marken. Det var även ett sätt att effektivisera transaktionerna mellan länderna eftersom den sovjetiska banksektorn inte kunde erbjuda tillräckliga tjänster, det skulle fungera som finansiär åt aktörerna i exportsektorn och sänka transaktionskostnaderna mellan dem (Laurila, 1995, s. 126). Sovjetunionens begränsade marknader gav Finland möjlighet till specialisering vilken annars kanske inte varit möjlig, det är emellertid svårt att spekulera huruvida Finlands möjligheter att exportera t.ex. skor,textiler och kläder hade varit om marknaderna hade varit helt öppna. Oavsett gav det möjligheter för en mer specialiserad export. Men eftersom marknaden var ofullständig, i den meningen att den inte var fri för konkurrens, innebar det ett problem för Finland när marknaden senare stagnerade kraftigt (Sutela, 2005, s. 8). Exportandelarna till Sovjetunionen förändrandes kraftigt i och med priset på olja. 1952, efter det att femårsplanen gällande krigsskadeståndet var avklarad, uppgick medelexporten till 15% fram till Den fluktuerade däremot kraftigt under tiden och nådde sin höjdpunkt i mitten av -80 talet då den uppgick mot 26%. Den sjönk däremot efter mitten av -80 talet till ungefär 14% fram till 1989, det var ungefär vid denna tidpunkt som Sovjetunionen började visa tendenser som skulle leda till dess framtida kollaps. Exporten fortsatte därmed sjunka ännu mer 1990 mot 10% för att sedan nå 5%

11 Stagnationen blev även tydlig i de finska importerna, deras värde sjönk med 27% -91 och värdet av exporterna sjönk med så mycket som 65% (Sutela, 2005, s. 5). En annan faktor som spelade roll i nedgången var effekterna av den bilaterala handeln som avbröts in på -90 talet, vilken hade givit de kontracykliska fördelarna åt finska exporter i tider av generell stagnation. Något som även bör noteras är differentieringen av aktörer som exporterade till Sovjetunionen. Det var vanligt med allianser när det gällde exporter till Sovjetunionen eftersom de ofta krävde stora kvantiteter av varor, något att ta hänsyn till följande siffror. 1989, hade Finland 1688 olika aktörer som exporterade till Sovjetunionen. De fem största stod för ungefär 40%, femtio största aktörerna svarade för 78,7% och slutligen de 116 största aktörerna för 90% av den totala exporten till Sovjetunionen. Förklaringen till denna centraliseringen går isär, det är möjligt att produktionen blev centraliserad p.g.a. de femårsplaner som utformades, dessa behandlade stora mängder varor, många av dessa var väldigt arbetskraftintensiva, därmed lämpade sig större företag för uppgiften. Hur stort inflytandet av privata lobbyister från industrisfären var är även svårt att avgöra när det handlar om stora kontrakt vilka är framtagna av statstjänstemän. Det sambandet, mellan näringsliv och stat är däremot ämnad för en annan uppsats. Något som emellertid förefaller klart, är att den finska involverade affärsvärlden ansåg handeln med Sovjetunionen som något positivt och attraktivt ansåg 66% av de exporterande industriföretagen att den bilaterala handeln med Sovjetunionen var förknippad med högre vinstmarginaler än andra. En följande undersökning 1990, när situationen började förändras, visade samma utslag bland exportörerna. Det fanns ett stort misstycke med den förändrande handelssituationen, nämligen att den bilaterala handeln skulle överges och gå över i vanliga handel med konvertibla valutor (Sutela, 2005, s. 10). Den kraftigt minskade handeln verkar dock inte spelat en central roll i den kris Finland befann sig i på -90 talet. Det kan snarare anses vara en bidragande orsak till den minskade ekonomiska tillväxten samt till den omstruktureringsprocess som landet senare fick genom gå för att möta de nya marknadernas krav och teknologi (Sutela, 2005, s. 18). 11

12 3. Ekonomisk Politik 3.1 Finlands ekonomiska politik Finlands ekonomiska politik har betraktats som enhetlig under en längre period präglades av utbudsfaktorer och priskonkurrensförmåga till skillnad från den inhemska efterfrågan, Finland var väldigt angelägna om att hålla tillväxtmål utan skuldsättning. En politik vars tonvikt ligger vid utbudsfaktorer och priskonkurrensförmåga kan betraktas som förhållandevis fri och globalt anpassad men i praktiken var den finländska ekonomiska politiken under statlig intervention och reglering. Trots under inflytande av keynesianska rekommendationer bibehölls den mer traditionella politiken i Finland när retoriken skiljdes från faktiska åtgärder. Det påstås däremot att Finlands ekonomiska politik, framförallt finanspolitiken tycks närmat sig den keynesianska modellen mer när de internationella tendenserna gick ifrån den, detta kom däremot att skapa ett närmare förhållande mellan nationalekonomisk teori och ekonomisk politik. Finland började även identifiera sig själv mer med den sociala korporativismens länder (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 281). Årtiondet 1980 präglades av relativt god tillväxt, i slutet av årtiondet överhettades ekonomin och fick konsekvenser för den ekonomiska politiken, samtidigt som debatten om de centralstyrda arbetsavtalen blev het. De beskylldes för löneinflationen islutet av åttiotalet men de hade vuxit sig så starka inom den politiska sfären att de inte gick att ignorera. Förhandlingar blev det tillvägagångsätt som senare ledde till sänkningar av nominella löner. Målet fast valutakurs och låginflation krävde däremot flexibla avtal för att marknaden skulle kunna skapa de rätta marginalerna. Tillvägagångssätten var återigen delade då det i Finland fanns ett stort missförtroende för den stabila valutakursen. Slutet på 1980 och inledningen på -90 talet präglades av en djup depression som skakade synen på vilka tillvägagångssätt som var lämpliga för Finland, det relativt ekonomisk stabila åttiotalet abrupta slut resulterade slutligen i att Finland anslöt sig till Europas valuta enhet, ECU, som utgjordes av en korg med europeiska valutor. Detta skulle garantera en valutapolitik med fast knuten valuta (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 282). En konkret ekonomisk politisk åtgärd som man kan urskilja i Finlands fall är devalveringar vilka har följts av sparsam ekonomisk politik, vilket har varit vanligt i början på lågkonjunkturer. Man kan tala om devalveringarna , som ovannämnt, följdes av en sparsam ekonomisk politik vilket gav utrymme för flera framtida devalveringar, detta skedde senare Det påstås att denna devalveringscykel har varit stabilare än tidigare, därmed har en fortsatt sådan politik kunnat förts. 12

13 1990 började med dramatiska förändringar i den finländska ekonomin och dessa kunde påvisa vissa cykliska likheter med forna devalveringsavslut. Det följdes därför en yttligare devalvering 1991 för att kunna skapa liknande utvecklings möjligheter i den dåvarande krisen (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 286 f.) Finlands Penningpolitik Penningpolitiken i Finland upplevde en rad förändringar under -80 talet. Denna period präglades av relativt fria kapitalrörelser vars konsekvenser ansågs vara mer än instabila valutakurser. Därmed började en period i den ekonomiska politiken som strävade mot fasta valutakurser för att uppnå bättre stabilitet. Med internationella sammanslutningar innebar ett naturligt minskat inflytande över den egna penningpolitiken, den nationella ekonomisk-politiska sfären integrerades till större del med den internationella. Ett sätt att skydda sig mot dessa valutafluktuationer var genom terminsmarknaden, vilken Finlands Bank var aktiv på under -70 talet men drog sig senare från marknaden och överlät därmed uppgiften för kursriskerna åt de andra bankerna, även om de fortfarande hade möjligheten att köpa och sälja. När denna avreglering från centralbanken i Finland skedde frisläpptes de utländska kapitalrörelserna som var knutna till terminsaffärerna, detta innebar att den internationella finansmarknaden fick möjlighet till ökat inflytande på de finska penningmarknaderna, eftersom terminsmarknaden kan erbjuda tidsbundna krediter och investeringar. Därmed kunde de finska bankerna köpa utländska krediter som tidigare inte varit tillgängliga, eftersom endast Finlands Bank erbjöd den tjänsten tidigare, vilket även var ett penningpolitiskt verktyg. Inflytandet kan även förklaras med den ränteskillnad som existerar mellan de utländska och inhemska penningmarknaderna som påverkar utbud och efterfrågan på terminsvalutor. Det blev därmed en ökad konkurrens om terminsaffärer, krediter och de kortfristiga fordringarna i företag i Finland och så skapades en reglerad ränta samt en marknads ränta, den senare bestämdes utbud och efterfrågan. Detta gav även möjligheter till spekulation då man kunde placera lån med låg ränta i skuldebrev med hög. Finlands Bank började efter en tid använda marknaderna för kortfristiga medel, banken började t.ex. sälja egna placeringscertifikat. Det skapade en rad konsekvenser i Finland, t.ex. att det skapades en kortfristig referensränta vilket kom till att bli ett viktigt ekonomisk-politiskt verktyg. Utlåningen av kapital liberaliserades kraftigt under -80 talet och i början av -90 talet var det endast små regleringar gentemot utländska kapitalrörelser samt möjligheten för hushåll att ta utländska lån, de hade endast möjlighet till den inhemska kreditmarknaden 13

14 (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 289 ff.). Det skedde även liberaliseringar av av räntorna i slutet av -80 talet, bankernas utlåningsräntor släpptes fria -86 men man dröjde med att släppa upplåningsräntan förrän -88. Det fick konsekvensen att bankerna band sina långa utlåningar till Finlands Banks grundränta. Sedan när båda hade släppts fria var det många som fann sig i situationen där de lånat till den gamla grundräntan vilken var lägre än den nya frisläppta, det fick i slutändan en trögrörlig effekt på grundräntan. Denna höjdes inte heller i slutet av åttiotalet. Man skapade även en stor avdragsrätt för ränteavgifter i hushållens beskattning. Allt detta skedde systematiskt med en generell trend av ökad skuldsättning i hushållen (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 293) Finanspolitik Finanspolitiken i Finland har innan 1980 definierats som kontinuerligt stram oavsett låg-, eller högkonjunktur. Det nya årtiondet, 1980, inleddes emellertid med en global recession som var mest påtaglig i Finland -81, i landet minskade produktionstillväxten till ungefär två procent samtidigt växte hela den offentliga sektorns överskott med ungefär två procent, detta kan förklaras med ökad beskattning p.g.a den höga inflationen. Finanspolitiken var alltså fortfarande stram i sin utformning i inledningen på -80 talet. Politiken fick däremot andra strömningar under de följande åren, den internationella omgivningen var fortfarande instabil och Finland började därmed ta mer stimulerande åtgärder i den lågkonjunktur som rådde. Under dessa år, hade överskottet i den offentliga budgeten minskat med ungefär en procent i relation till BNP devalverades även marken två gånger som en stimulerande åtgärd i lågkonjunkturen, andra stimulerande åtgärder som sänkta pensionsavgifter, socialskyddsavgifter och sjukförsäkringsavgifterna infördes även. Denna tid präglades även av hög arbetslöshet i Europa, Finland led däremot inte av lika hög arbetslöshet under tiden och kunde dra nytta av dess utrikeshandel med Sovjetunionen, en handel som i den internationella recessionens namn hade en dämpande effekt på recessionen i Finland. Den internationella ekonomin började återhämta sig vid mitten av -80 talet och därmed såg man även en tydligare åtstramning av finanspolitiken i Finland, tidigare sänkningar av kostnadsfaktorerna återställdes. Det skedde emellertid nya förändringar p.g.a. nya konjunktursvängningar efter mitten av - 80 talet, där de tidigare finanspolitiska verktygen åter kom till bruk och denna pendel fortsatte att svänga. Det blev dock en kortvarig stagnation av ekonomin 1986 och det följande året upplevde en riklig uppgång, det var delvis de stimulerande åtgärderna, vilka enligt författarna även var i linje med det kommande valåret, såsom sänkta företagskatter samt socialförsäkringar, men även att man hade 14

15 underskattat den avreglerade finansmarknaden som drev på belåningen samtidigt som den internationella handeln ökade (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 289 f.) tals krisen, konsekvenser och ekonomisk-politiska åtgärder. En följd av att flera olika utvecklingar strömmade samman på 1990 talet och skapade för Finland en särskilt hård kris. Följande faktorer har pekats ut som huvudorsaker till den ekonomiska kollapsen, en för snabb liberalisering av penningmarknaderna som resulterade i en ökade förmögenhetsvärden. Förväntningarna på de framtida värdeökningar gav grund för spekulation som sedan brast och satte låntagarna i svåra situationer när värdena kraftigt minskades, det följdes av kraftigt minskad konsumtion och färre investeringar. Den skuldkris som kulminerat kom i anslutning med den kraftigt stagnerade exporten, som även präglats med skogsindustrins globala överproduktion. Finlands tidigare kontracykliska exportmarknad i Sovjetunionen försvann i och med unionens upplösning på 1990 talet. Krisens huvuddrag identifieras med kraftig ökad arbetslöshet, Finland upplevde en arbetslöshetsökning från lite under fyra procent till katastrofala sexton procent från -90 till -93, femtonprocentigt fall i BNP, sjunkande total efterfrågan, sviktande världsmarknadspriser, företagens stora skuldsättning, höjda räntekostnader och värdeminskningen på egendom. (Pekkarinen - Vartiainen, 2006, ss ). Den tidigare anslutningen till ECU hade resulterat i mindre spekulation av den finska marken. Det tog emellertid fart igen efter exportstagnationen när de tidigare förväntningarna hade raserats. Man försökte nu motarbeta den återkommande spekulationen med en ny inkomstpolitik. Den nya strategin skulle gå via den finska korporativa vägen, nämligen de centralstyrda löneavtalen, genom att minska arbetsmarknadskostnaderna. Detta mötte stort motstånd från fackföreningarna och avtalet blev aldrig av vilket betydde att marken fick utstå fortsatt tryck förbättrades inte situationen och valutaflykten fortsatte och räntorna steg, det skapade ett läge där Finlands Bank beslöt sig för att låta marken flyta. Det följdes kort därefter av ett regeringsbeslut vilket bestämde att man skulle devalvera marken med 12%. Situationen blev mycket kritisk i Finland, en devalverad mark kom till att skapa en fördjupande effekt i krisen i den bemärkelsen att de utländska lånen blev dyrare, den ökade däremot konkurrenskraften för exporten. Höga räntor och värdeminskningar tvingade fram många konkurser i samband med kraftigt sjunkande konsumtion. Staten ansåg situationen så ohållbar att de erbjöd alla banker i Finland ett lån på åtta miljarder mark, kravet var att lånet skulle förvandlas till aktiekapital 15

16 ifall de inte kunde betala lånet till år Parallellt med denna utveckling skapades även statens säkerhetsfond vars låntagningsfullmakter uppgick till tjugo miljarder. Krisen visade sig emellertid vara mycket allvarligare än man beräknat, vilket innebar att säkerhetsfonden inte räckte till och den sparbank som bedrivit utlåningen fann sig i ett ohållbart tillstånd, därför grundade man en statlig sparbank, Sparbanken i Finland, som fick till uppgift att sköta kapitalplaceringen. Denna sparbank byggde i praktiken på en mängd fusioner av tidigare sparbanker. Satsningen blev emellertid misslyckad och de övriga bankerna i Finland köpte senare upp sparbanken och staten skapade även ett egendomsförvaltningsbolag som fick ta över de problematiska krediterna samt säkerheterna. Det blev en dyr lösning för den finska staten som i slutändan fick betala en summa som uppgick till ungefär åtta procent av BNP (Pekkarinen - Vartiainen, 2006, s. 332 f.). En konsekvens av misslyckandet att sänka arbetskraftskostnaderna via de centralstyrda avtalen var att de utformade en strategi som inte var konsekvent med den nya ekonomiska politiken som togs i bruk under krisen. Den nya arbetsmarknadspolitiken hade därmed förutsatt en valuta som var fast och inte flytande, vilket skulle bibehålla god konkurrenskraft som resulterar i sysselsättning, samt att den inhemska balansen skulle koordineras via finanspolitiken. Lönerna hölls därmed höga via de centralstyrda avtalen samtidigt som arbetslösheten slog rekord höga nivåer (Pekkarinen - Vartiainen, 2006, s. 336). Det nya utvecklingsblocket inom teknologin gav nya möjligheter för tillväxt i Finland. Den devalverade marken 1992 stabiliserade priserna och konkurrenskraften förbättrades. När man gick ifrån den fasta växelkursen erhöll man ökad kontroll över den egna penningpolitiken. Räntan började sjunka från sina tidigare höga nivåer och det skapades ökat förtroende för ekonomin. Den rörliga valutan övergas senare i och med inträdet i den Europeiska Unionen som bäddade för det gemensamma euro valuta samarbetet (García-Iglesias - Kiplonen, 2006, s. 207). En trend av tydlig strukturell förändring började därmed i slutet av krisen. Lagstiftningen förändrandes vilket hade stor betydelse för företagsbildningen, nämligen att kartellbildning blev olagligt, samt att utländska aktörer fick äga aktier i finska företag. En viktig konsekvens av krisen var även privatiseringen av statliga företag, som redan hade börjat under -80 talet men fick nytt utrymme efter krisen. Dessa var bidragande faktorer för konkurrenskraft förbättringen. Något som ger stöd för den strukturella förändringen är de förändrade ägarförhållandena i finska företag, i början av 1990 var endast 10% av de finska börsnoterade bolagen ägda av utlänningar, vid millennieskiftet uppgick andelen utländskt ägande till 80% (Ojala - Karonen, 2006, s. 116 f.). 16

17 4. Forskning och Utveckling Utbildning är en nyckelfaktor för att öka utbudet av produktiva arbetare. Det är något som bidrar väsentligt till ekonomisk tillväxt eftersom det stimulerar till nya idé strömningar, innovationer och möjligheten att applicera ny teknik i produktion vilket ökar konkurrenskraften. Finland har investerade avsevärt i utbildning och forskning under de senaste årtiondena. Dessa utgjordes främst, på senare tid, av en ökad tillväxt i den tekniska, industriella forskningen och utvecklingen. Ett exempel på en institution som främjat sådan typ av forskning och utveckling är den nationella tekniska byrån, Tekes. En institution som idag utformar den teknologiska forskningen och utvecklingen strategier och politik. Dess funktion har även varit central i att integrera industrier, universitet och andra forskningsinstitutioner för att främja innovationer och utveckling. Den kraftigt ökade satsningen i utbildningssektorn under 1900 talets senare hälft bidrog till att Finlands tidigare regionalt differentierade utbildningsnivå krympte (Asplund - Maliranta, 2006, s. 267 f.). Ökningen av investeringar i forskning och utvecklingsområdet var tydligast under -80 talet med målet att förändra och förnya strukturerna på de inhemska industrierna. Ambitionen var en övergång från lågteknologiska manufakturer till högteknologiska. Informationsteknologin var central i satsningen. En nyckelinstitution in denna utveckling är Vetenskap och teknologi rådet vars medlemmar sitter på mandat och premiär ministern har ordförande posten. Övriga medlemmar utgörs av akademin och näringslivet. Rådet utformar politiken kring industrierna och sätter upp framtida mål för hur industrierna skall utvecklas och hur utvecklingen ska ske i samarbete med arbetsmarknadens institutioner. Rådet spelade en central roll i den snabba utvecklingen under nittiotalet. En viktig faktor som ökade utrymmet för konkurrens i det finska telefonnätet var dess fria ägande. Därmed fanns ett stort utrymme för konkurrens i hela industrin för utveckling av telekommunikationsutrustning, det var en liberalisering som fulländades 1994 (Asplund - Maliranta, 2006, s. 272). Investeringarna i forskning och utveckling nådde två procent av BNP in på -90 talet, en målsättning som rådet för vetenskap och forskning satt upp, målet för millennieskiftet var tre procent vilket även uppnåddes. Satsningarna inom området kan inte bara tillgodoräknas staten, utan även näringslivet som bidrar med betydliga andelar till forskningen och utvecklingen, Nokia bidrog t.ex. med en tredjedel av de totala utgifterna för forskning och utveckling i Finland vid millennieskiftet. Det är emellertid inte konstigt att andelen procent av BNP som går till forskning och utveckling har ökat kraftigt med tanke på att information och kommunikation industrin har växt explosionsartat, denna industri har växt snabbare i Finland än USA (Asplund - Maliranta, 2006, s. 276). 17

18 5. Sammanfattande diskussion. Finland har visat strukturella förändringar i sin industri som har varit nära kopplade till deras utrikeshandel. En ekonomi som har genomgått perioder av stora interventioner, från Sovjetunionens krigsskadestånd och de förpliktelser som man åtog sig och fullföljde till skuldkrisens statliga ingripande. Industrin fick uppleva en utveckling som varit noggrant planerad och vars förutsägbarhet varit hög. Femårsplanerna i kombination med de stora kvantiteter och de arbetsintensiva produkter som avsågs att exporteras har troligen bidragit till centraliserad produktion i större skala. Det skapade även ett nära förhållande mellan industri och stat, vilket resulterade i många stora statligt ägda företag. Handelsförhållandet präglades av den bilaterala handeln som skapade kontracykliska effekter i exporten. När de västerländska exportmarknaderna upplevde nedgångar i och med ökade oljepriser så fann sig Finland i en situation där deras exportandelar var tvungna att öka p.g.a. det ökade värdet på importen, som främst utgjordes av råolja och relaterade produkter. Exportandelarna till Sovjetunionen gick däremot kraftigt ner när den bilaterala handeln avslutades. Det skedde samtidigt med en skuldkris på 1990 talet vars orsaker verkar vara ett samspel mellan ett flertal faktorer. Den ekonomiska politiken i Finland hade upplevt nya strömningar under tillväxtperioden på -80 talet som karaktäriserades av avregleringar av penningmarknaderna, möjligheten att erhålla utländskt kapital för banker, samt avregleringen på terminsmarknaden. Det skapades en gråmarknad i Finland när man skapade ett system där man hade både en oreglerad ränta samt en reglerad. Det gav utrymme för spekulation i den inhemska valutan vilket inte var det man önskade. Man anslöt sig senare till ECU för att öka stabiliteten i priserna och minska spekulationen mot marken. De nya, mer liberala, finansmarknaderna drev på belåningen i både företag och hushåll, det fanns stora förväntningar på ökade värden, dessa uppfylldes emellertid inte in på 1990 talets början och Finland gick in en djup recession med kraftigt sjunkande konsumtion, minskade förmögenhetsvärden, höjda räntor och sjunkande exporter. De kontracykliska marknaderna i Sovjetunionen fanns emellertid inte kvar då unionen hade upplösts och den bilaterala handeln avslutas, vilket hade resulterat i minskad handel. Detta blev en bidragande effekt i den skuldkris som redan börjat. Kollapsen av handeln med Sovjetunionen var därmed inte grunden för Finlands ekonomiska kris. De negativa trenderna gav däremot upphov till försämrat förtroende för marken som utsattes för yttligare spekulation, och man mötte den med att låta marken flyta fritt och devalvera den. Denna åtgärd ökade konkurrenskraften för exporten, men skapade emellertid bekymmer för de många aktörer som hade tagit utländska krediter. Bankerna hamnade i djupkris och en stor statlig intervention blev nödvändig. Systemet verkar ha räddats på premissen att staten tog hand om de problematiska krediterna. En räddning som kostade 18

19 staten 8% av BNP. Finlands tidigare politik som var centrerad runt tillväxt utan skuldsättning var inte längre möjlig. Krisen kom däremot att innebära flertalet förändringar inom finsk affärsliv. Lagstiftningen var central för landets nya öppenhet och flexibilitet då den tillät utländska aktieägare i finska bolag. Den gamla strukturen bröts ner i och med att kartellbildning blev förbjudet. Det skedde en stor privatisering av finska statliga bolag, vilket gav nya konkurrensfördelar genom möjligheter till nya investeringar och initiativ. Det nya information- och kommunikations utvecklingsblocket kom att spela en central roll i återhämtning av Finlands ekonomi. En grundförutsättning för den finska information- och kommunikations teknologins framväxt var de tidigare satsningarna inom forskning och utveckling, samt samspelet mellan olika institutioner som skapade ett ramverk för utveckling med innovationer och konkurrens. Det finska telefonnätet var en öppen sektor. utan statligt ägande, som skapade konkurrensfördelar i utvecklingen av hela industrin. Finlands roll som en liten exportekonomi har varit aktiv i ekonomiska samarbeten och visat en flexibilitet som inneburit många förändringar, varav det senaste skulle kulminera i ett europeiskt monetärt samarbete och övergången från marken till euro. 19

20 6. Bilaga 1 Tuonti, vienti ja kauppatase vuosina * Import, export och handelsbalans åren * Imports, exports and trade balance in * Vuosi Tuonti Muutos Vienti Muutos Kauppatase År Import Ändring Export Ändring Handelsbalans Year Imports Change Exports Change Trade balance e % e % e ,862, ,629, , ,973, ,664, , ,204, ,032, , ,792, ,456, , ,316, ,479, , ,709, ,405, ,304, ,802, ,121, , ,164, ,202, , ,438, ,921, , ,437, ,304, , ,797, ,879, , ,304, ,143, , ,890, ,600, , ,030, ,721, , ,560, ,607, ,046, ,710, ,132, , ,051, ,888, , ,927, ,382, , ,493, ,624, , ,746, ,782, , ,327, ,041, , ,757, ,614, , ,969, ,073, ,104, ,351, ,556, ,204, ,274, ,928, ,653, ,621, ,604, ,983, ,835, ,339, ,503, ,077, ,797, ,719, ,066, ,778, ,712, ,691, ,245, ,554, ,837, ,484, ,646, ,890, ,800, ,909, ,611, ,245, ,634, ,774, ,378, ,603, ,729, ,916, ,187, ,026, ,453, ,426, ,252, ,489, ,236, ,616, ,687, ,071, ,402, ,580, ,177,851 * Aikasarjan luvut on muunnettu markoista euroiksi kiinteää kurssia käyttäen. Beloppen i tidsserien har omräknats från mark till euro med den fasta omräkningskursen. The figures of the time series have been converted from FIM into euro by a fixed rate. 20

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.

Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna

Läs mer

KAPITALMARKNADEN (S.84-98)

KAPITALMARKNADEN (S.84-98) FLASKHALS Definition: flaskhalsar bromsar upp processer tillfälligt och hämmar utökandet. Kan vara i t.ex. arbetsmarknaden, produktionen eller försäljningen. Detta kan uppstå för att företaget lider brist

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Vara Världen Industrialiserade Utvecklingsländer länder Totalt 15 753 9 369 6 384 Råvaror

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Finansräkenskaper 2012

Finansräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper 213 Finansräkenskaper 212 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade år 212 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 22,2 miljarder euro i slutet av år 212. De finansiella

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Fackföreningsseminarium om EMU ANFÖRANDE 1 (8) Visby 6.7.2003. FFC:s ordförande Lauri Ihalainen DET FINLÄNDSKA FACKETS ERFARENHETER AV EMU

Fackföreningsseminarium om EMU ANFÖRANDE 1 (8) Visby 6.7.2003. FFC:s ordförande Lauri Ihalainen DET FINLÄNDSKA FACKETS ERFARENHETER AV EMU Fackföreningsseminarium om EMU ANFÖRANDE 1 (8) DET FINLÄNDSKA FACKETS ERFARENHETER AV EMU När Finland anslöt sig till den ekonomiska och monetära unionen EM U, var det en konsekvent följd av den redan

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning

Tulli tiedottaa. Tullen informerar Customs Information. EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 2016 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Tulli tiedottaa Tullen informerar Customs Information 2.3.217 ÅRSPUBLICERING: detaljerade uppgifter EXPORTVOLYMEN SJÖNK ÅR 216 MED FYRA PROCENT Exportpriserna ökade en aning Enligt Tullens utrikeshandelsstatistik

Läs mer

Finansräkenskaper 2015

Finansräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Utbudet på arbetskraft

Utbudet på arbetskraft Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden är var individer (arbetstagare) säljer ut sin arbetskraft (specialkunnande+tid) mot betalning. Arbetsmarknaden har en utbudssida, en efterfrågesida och ett pris lönen. Så

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Vår syn på lönebildning

Vår syn på lönebildning Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer