Finlands ekonomi i förändring, En behandling av den finska ekonomiska politiken och förändringen av exporten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finlands ekonomi i förändring, 1980-95 En behandling av den finska ekonomiska politiken och förändringen av exporten"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen Finlands ekonomi i förändring, En behandling av den finska ekonomiska politiken och förändringen av exporten Ekonomisk Historia B Vetenskapligt skrivande Ht: 2009 Författare: Jens Thunstedt Handledare: Klas Nyberg Datum för ventilering: 14 Januari 2010

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och avgränsning Metod och material Teoretiska begrepp 4 2 Utrikeshandel En tillbakablick på utrikeshandeln Finlands utrikeshandel Den finsk-sovjetiska handeln 10 3 Ekonomisk politik Finlands ekonomiska politik Finlands penningpolitik Finlands finanspolitik tals krisen, konsekvenser och ekonomisk-politiska åtgärder 15 4 Forskning och utveckling 17 5 Sammanfattande diskussion 18 6 Bilaga Tabell och figurförteckning samt bilageförteckning 21 8 Käll- och litteraturförteckning 22 2

3 1.Inledning Finland kan betraktas som en brytningspunkt mellan öst och väst, landets historia stärker onekligen uppfattningen om dess spända relationer mellan den gamla supermakten Sovjetunionen. Detta skandinaviska land vars historia har influerats av den stora grannen har blivit påverkat på många olika sätt, en konsekvens av motsättningarna mellan de två är Sovjetunionens tidigare inflytande över Finlands utrikespolitik och handel. Detta gav stora exportmarknader åt Finland, vilka i princip var garanterade. Dessa exporter utgjordes främst av industriella produkter och tillgången till marknaderna med reglerad konkurrens skapade aningen efterblivna industrier, även om de tillät dem att utvecklas. De sovjetiska marknaderna spelade en central roll i Finlands utrikeshandel, efter andra världskriget fram till 1970 uppgick 13-17% av Finlands export till Sovjetunionen, vars export i princip endast var industriella produkter. Importen hade även starka band till Sovjetunionen vilken uppgick till 12-16% och bestod mestadels av billig energi och råvaror. Denna handel hade främst sina rötter i det stora krigsskadestånd som Finland fick efter vinterkriget till Sovjetunionen (Berend, 2006, s. 260). Nokias kabelexporter täckte t.ex. upp mot 6% av betalningarna till krigsskadeståndet (Berend, 2006, s. 272). Finland, även en medlem i den skandinaviska familjen, vilka hade åtnjutit stor tillväxt och framgång efter andra världskriget, kunde dra nytta av skandinaviskt kapital och marknader. Men Finland var i jämförelse med sina skandinaviska grannar en aning efter, medelinkomsten i Finland uppgick endast till 60% av t.ex. den Danska och Svenska medelinkomsten (Berend, 2006, s. 260). När Sovjetunionen löstes upp skedde dock dramatiska förändringar i östblocket vilket påverkade Finlands gamla handelsvanor. De gamla marknaderna var inte längre garanterade och man var nu tvungen att konkurrera med andra västerländska industrier, något som blev väldigt krävande eftersom ens tidigare skyddade tillträde till de sovjetiska marknaderna inte hade inneburit en konkurrenskraftig industriellutveckling. Finland gick in en omstruktureringsprocess vilken omfattade hela dess ekonomi och industri samtidigt som nittiotalskrisen fick ekonomierna att gunga. Finland upplevde under tiden ett 14% fall i BNP mellan Men med tillträde till den gemensamma europeiska marknaden, brutna handelsfördrag med det gamla Sovjetunionen, stora utländska investeringar och tillträde i offentliga och privata internationella institutioner lyckades Finland återhämta sig från den kris de befunnit sig i. De upplevde en stark tillväxt och enligt World Economic Forum for Growth & Competitivness, vilka mäter teknologiska nivåer, makroekonomiska parametrar, offentliga institutioners effektivitet samt mikroekonomisk utveckling erhöll Finland senare på 1990 talet första plats (Berend, 2006, s. 298). 3

4 1.1 Syfte och avgränsning Mitt huvudsyfte med denna uppsats är att fastställa förändringar i den finska exporten mellan i och med Sovjetunionens fall samt att belysa hur den finska ekonomiska politiken förändrandes under perioden. Hur stor roll spelade det Sovjetiska sammanbrottet för finskexport? Vilka stora förändringar skedde inom den finska ekonomiska politiken under omstruktureringsprocessen och krisen 1990? Metod och material Bakgrundsundersökningen kommer att genomföras med litteratur som behandlar Finlands ekonomiska politik, struktur, utveckling och tillväxt. Vetenskapliga artiklar kommer även att bidra, samt statistik. Med dessa avser jag att urskilja förändringar inom den ekonomiska politiken, statistiken kommer främst utgöra utgöra grunden för förändringarna inom exporten. Detta kommer sedan sammanställas för att sedan se ifall det finns några samband mellan förändringarna i maktbalansen, exportmarknaderna och den finska ekonomiska politiken Teoretiska Begrepp Social korporativism, ett begrepp som avser de kompromisser som näringslivet, staten, bönderna och arbetarnas intresseorganisationer arbetat fram. Det är alltså den centrala beslutfattnings verksamheten som i hög grad påverkar den ekonomiska politiken eftersom den avser arbete och kapital. 4

5 2. Utrikeshandel 2.1 En tillbakablick på den finska utrikeshandeln Finland upplevde efter andra världskriget en stor ökning av exporter till Sovjetunionen vilken var relaterad till det stora krigsskadestånd som de var tvungna att betala till dem. Detta betalades främst med industriella produkter så som, maskiner, kablar och fartyg. Exporten till Sovjetunionen var inte särskilt inriktad mot skogs- och pappersindustrin. Inriktningen av exporten förändrandes emellertid inte efter det att krigsskadeståndet betalats av, utan det fanns en fortsatt efterfrågan på finska konsumtions varor i östblocket. Handelsrelationen var ömsesidig därför att Finland importerade mycket olja och tyngre industriprodukter av Sovjetunionen. På femtiotalet hade Sovjetunionen blivit Finlands mest viktiga handelspartner och handel med väst präglades av ungefär samma varor som tidigare på 1950-talet, vars största andelar fanns i sågverk- och pappersindustrin. Handelsandelarna skulle emellertid förändras när den västerländska handeln öppnade upp sig på 60-talet när Finland gick med i European Free Trade Association, EFTA. Dessa förändringar skapade nya trender i den Finska utrikeshandeln som tidigare varit väldigt fokuserade på Sovjetunionen. Denna trend och utveckling av det fria europeiska handelsblocket skapade en period där de västerländska handelsandelarna, export och import, fluktuerade mellan 12 och 15% men upplevde senare en ökning till 20% efter den första oljekrisen på 1970-talet. Dock sjönk dessa efter en tid i samband med sjunkande oljepriser, den stannade omkring 10% under de sista åren av Sovjetunionens tid (Kaukiainen, 2006, s. 150). De nya handelsavtalen hämmade däremot inte direkt handeln med Sovjetunionen, eftersom den åtnjöt liknande fördelar som de europeiska handelsavtalen, därmed kunde den likväl fortsätta sin handel med Sovjetunionen och östblocket. Även om andelen av industriella exporter skulle minska till öst och öka till väst senare på 70-talet. Något som förefaller intressant är den markanta ökningen i handeln mellan Sverige och Finland. En handel som hade varit aningen modest från 50-talet hade sedan börjat öka efter oljekrisen på 70-talet. Denna påstås vara parallell med Finlands strukturella export förändringar under 1900 talets senare hälft. Exporten utgjordes till stor del av trävaror och pappersprodukter, vilket uppgick till 75-80%. Detta förändrandes senare under en markant ökning av andra industriella produkter. Från och med mitten av 60-talet fram till 1985 sjönk dessa andelar till omkring 35% medan metallindustrin ökade sin andel från några procent till 35% av exporterna, även kemikalier och textil industrierna upplevde god tillväxt i sektorn, upp till 20%. 5

6 Denna utveckling kan förklaras med Finlands möjlighet att även exportera utanför Sovjetunionen och östblocket. En utveckling som började med starka band till Sverige och utvecklades sedan vidare till de andra EFTA länderna. Enligt andelarna av ovannämnda produkter, sjönk exporten till östblocket med 80% till 20% till början av 70-talet, medan man kunde urskilja en ökning upp till 30% till Sverige och 20% till de övriga EFTA länderna. Man såg en trend av vidareutveckling av industrierna, skogsindustrin gick t.ex. över från trävaror till förfinade pappersprodukter. Även om den högteknologiska andelen av de finska exporterna var väldigt låg under den tiden, den uppgick endast till 2.5% på 70-talet och ökade till 6% vid Det var även tydligt att Finland importerade vid den tiden dubbelt så mycket högteknologiska produkter i jämförelse med vad de exporterade (Kaukiainen, 2006, s. 151). En mer generell trend av handelsbalansen kan ses nedan i diagram 1, varav det framgår att det Finlands utrikeshandel under perioden var mycket fluktuerande, de led av ett handelsunderskott i början av 1970 vilket senare förändrandes under kort tid med ett handelsöverskott. Den kraftigt ökande utrikeshandel där importen hade störst andelar under mitten av årtiondet minskade drastiskt efter den första oljekrisen på -70 talet. Sedan upplevde Finland en positiv trend av handelsöverskott som sedan övergick i det forna handelsunderskottet Procentuell förändring Export/Import Export Import Diagram 1. Källa: Finska tullstyrelsen. *Den procentuella förändringen är från början beräknat från mark till euro med den fasta omräkningskursen. Den djupa exportrecessionen 1975 följdes av en väldigt sparsam ekonomisk politik vilken hade en hämmande effekt på ekonomin de följande två åren, vilket visar sig tydligt i exporterna i diagram 1. Den andra oljekrisen fick däremot mindre effekter för ekonomin och blev betydligt mer kortare än den första. Här kan man uttyda en kraftig importökning, Finland importerade som tidigare nämnts mycket 6

7 olja från Sovjetunionen, vilket delvis förklarar den stora import ökningen Sedan avslutades årtiondet med en högkonjunktur som inledde -80 talet (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 283). Något som även präglade Finlands utrikeshandel var sjöfarten, vilken upplevde svåra nedgångar i och med krigsskadeståndet till Sovjetunionen eftersom man blev tvungna att lämna över många fartyg som en del av betalningen. Efter kriget upplevde däremot sjöfarten i Finland en längre tillväxt period. Från enbart bruttoton till 1 miljon 1966, ökningen fortsatte ända fram till 1980 då den nådde litet över 2.5 miljoner ton. Finland placerade sig därmed på sjätte plats i världen i förhållandet antal ton mot population. Detta var väldigt viktigt för landets ekonomiska utveckling då det närde varvsindustrin som utvecklades i och med denna ökning. Gamla ångfartyg byttes ut mot nya motordrivna fartyg och Finland producerade därmed isbrytare och stora passagerar fartyg. Den tekniska utveckling som Finland åtnjöt under tiden skapade nya konsekvenser för dess ekonomi, vilka speglas i produktionskostnaderna som präglades av bättre arbetsförhållanden. Finland började använda samma system som Sverige när det t.ex. gällde sjöfarten, detta system gick från tvåskift- till treskift, vilket kräver fler arbetare för samma tid. Detta innebar att arbetarna fick mer ledighet och att lönerna blev likvärdiga de industriella arbetarna. Därmed så förflyttade sig Finland under ett årtionde från att vara en lågkostnads- till att vara ett högkostnadsland. Den finska sjöfarten blev senare viktig för att balansera upp den negativa bytesbalansen även om omkring 70% av dess inkomst kom från egna exporter. Vintertrafiken innebar även tillväxtmöjligheter för de finska isbrytarna samt transporterna. Den finska handels marinan slutade uppleva tillväxt i början på 80 talet p.g.a nationella subventioner som skapade överproduktion av fartyg samt ökad utländsk konkurrens. Finland upplevde mellan 1981 till -87 en nedgång från 2.5 miljoner ton till endast 0.84 miljoner 1987 (Kaukiainen, 2006, s. 152). Det går emellertid att diskutera vad som kan räknas som finsk sjöfart eftersom man lät registrera många fartyg under andra flaggor samtidigt som många utländska företag registrerade sina fartyg i Finland. Därmed kan minskningen av antalet brutto ton verka stor medan finska företag i realiteten hade kontroll över en betydligt större andel sjöfart än det som den nationella statistiken visar (Kaukiainen, 2006, ss ). 7

8 2.1.1 Finlands utrikeshandel började med en ganska dramatisk period för hela den finska ekonomin. Högkonjunkturen som inledde årtiondet fick ett abrupt slut och recessionen som följde förvärrades av bankkrisen. Det inleddes till början en strukturell förändring i Finland och denna präglade särskilt exporter, utrikeshandeln fluktuerade starkt under hela årtiondet och inledningen på 1990 blev ännu mer dramatisk. De traditionella industrierna i Finland, vilka skogs- och metallindustrin kan räknas utvecklades emellertid ganska jämlikt från 1980 till Deras andel av den totala exporten förändrandes däremot under dessa tjugo år från 35% till 25-30%. Den industri gren som upplevde stark tillväxt var information och kommunikation. Den började uppleva stark tillväxt f.o.m och bibehöll denna ända till Vid millennieskiftet utgjorde sektorn 30% av de totala exporterna, varav företaget Nokia stod för 24%. Dessa tre industrier utgör majoriteten av exporter och uppgår till 80% av den totala exporten. Därmed växte även högteknologiska produktexporten från 10% i början av 1990 till ungefär 20% vid millennieskiftet. Importerna förändrandes däremot inte lika mycket som exporterna, dessa utgjordes främst råvaror, främst olja, vilka utgjorde ungefär hälften av alla importer. Resterande importer utgjordes främst av kapitalvaror och andra producerade varor (Kaukiainen, 2006, s.156). Diagram Procentuell förändring Export/Import Export Import Källa: Finska tullstyrelsen. *Den procentuella förändringen är från början beräknat från mark till euro med den fasta omräkningskursen. De ökade oljepriserna efter den andra oljekrisen hade skapat ett stort handelsunderskott i Finlands handel med Sovjetunionen, detta kom däremot att öka exporten till dem p.g.a. avtalen för den bilaterala handeln, detta gav Finland visst dämpningsstöd i recessions åren i början på -80 talet. Denna 8

9 bilaterala relation skapade en sån stor ökning av exporter till Sovjetunionen att Finland åtnjöt ett handelsöverskott redan 1981 (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 285). Detta medan recessionen var väldigt påtaglig på de västerländska marknaderna, där skuldkrisen i början av -80 talet var ett faktum, en mer restriktiv politik började ta form med stigande reala räntor. Sverige som var en viktig handelspartner för Finland började även ta till stimulerande åtgärder som devalveringar för att främja exporten och minska importen (Schön, 2007, s. 443) hade handelsöverskottet i den sovjetiska handeln vuxit till fyra miljarder vilket var väldigt lyckosamt, för när de västerländska marknaderna börjat komma ur recessionen så började exporten till östblocket minska p.g.a. sjunkande oljepriser och det som kunde ha följts av ytterligare fluktuationer i exporten jämnades ut av den ökade handeln med väst (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 285). Det går däremot att konstatera att exporten började expandera kraftigt redan vid 1991 enligt diagram 2, precis efter Sovjetunionens upplösning. Exporterna når 1984 års export andel -92 och de fortsätter att stiga t.o.m Denna period utgörs av en positiv handelsbalans med särskilt goda marginaler mellan -92 och -94. Det som framgår av diagrammet är sedan en tillfällig ökning av importer under -93 men som sedan kulminerar och stagnerar -95, året Finland trädde in som medlem i Europeiska Unionen. Dessa kraftiga fluktuationer kan tolkas som naturliga för en ekonomi som Finland eftersom de har en en sådan hög andel av utländsk handel, vilket påverkar inhemska marknader i relation till utländska och naturligtvis exporten. Utrikeshandel har givit möjligheter till specialisering och större marknader vilket ger ökat utrymme för produktion. Därmed skapar öppenheten av en sådan liten ekonomi både fördelarna med att agera utom sina inhemska marknader bättre samtidigt som den blir sårbar för fluktuationer på andra marknader (Hjerppe - Jalava, 2006, s. 60). 9

10 2.1.2 Den finsk-sovjetiska handeln Handeln mellan de två länderna har onekligen en lång historia som har präglats av både jämn tillväxttakt och dramatiska fluktuationer. Handel med Sovjetunionen ansågs vara något komplicerat, uppfattningen tycks grunda sig i att den innebar regeringsförhandlingar, den ansågs därmed vara för byråkratisk. Produktionen i Sovjetunionen ansågs även vara för kostsam samt att produkterna sällan mötte världsmarknadens standard och kvalitet. Därför blir handeln med Finland intressant p.g.a. att Finland ansågs dra stor nytta av handeln vilket kan förefalla underligt eftersom den generellt sätt ansågs vara efterbliven. Men fördelarna för den finska handeln med Sovjetunionen låg i förutsägbarheten, de s.k. byråkratiska förhandlingarna tog fram femårsplaner i exportavtalen. Därmed blev det enkelt att planera produktionen. Den första femårsplanen lades 1945 och fungerade främst som betalning av krigsskadeståndet. Men handeln fortsatte sedan enligt femårsplaner, som även var planerade årsvis. Kontrakten, förhandlades inte enbart utan regering, utan finska företag hade direkt kontakt med sovjetiska handelsorganisationer och fabriker (Sutela, 2005, s. 4). Valet av den bilaterala handeln framför den konventionella handeln var främst för att maximera handeln mellan länderna. Den syftade även till att spara på konvertibla valutor till handel som var baserad på konvertibla valutor, samt att göra den icke-konvertibla valutan handelseffektiv med den finska marken. Det var även ett sätt att effektivisera transaktionerna mellan länderna eftersom den sovjetiska banksektorn inte kunde erbjuda tillräckliga tjänster, det skulle fungera som finansiär åt aktörerna i exportsektorn och sänka transaktionskostnaderna mellan dem (Laurila, 1995, s. 126). Sovjetunionens begränsade marknader gav Finland möjlighet till specialisering vilken annars kanske inte varit möjlig, det är emellertid svårt att spekulera huruvida Finlands möjligheter att exportera t.ex. skor,textiler och kläder hade varit om marknaderna hade varit helt öppna. Oavsett gav det möjligheter för en mer specialiserad export. Men eftersom marknaden var ofullständig, i den meningen att den inte var fri för konkurrens, innebar det ett problem för Finland när marknaden senare stagnerade kraftigt (Sutela, 2005, s. 8). Exportandelarna till Sovjetunionen förändrandes kraftigt i och med priset på olja. 1952, efter det att femårsplanen gällande krigsskadeståndet var avklarad, uppgick medelexporten till 15% fram till Den fluktuerade däremot kraftigt under tiden och nådde sin höjdpunkt i mitten av -80 talet då den uppgick mot 26%. Den sjönk däremot efter mitten av -80 talet till ungefär 14% fram till 1989, det var ungefär vid denna tidpunkt som Sovjetunionen började visa tendenser som skulle leda till dess framtida kollaps. Exporten fortsatte därmed sjunka ännu mer 1990 mot 10% för att sedan nå 5%

11 Stagnationen blev även tydlig i de finska importerna, deras värde sjönk med 27% -91 och värdet av exporterna sjönk med så mycket som 65% (Sutela, 2005, s. 5). En annan faktor som spelade roll i nedgången var effekterna av den bilaterala handeln som avbröts in på -90 talet, vilken hade givit de kontracykliska fördelarna åt finska exporter i tider av generell stagnation. Något som även bör noteras är differentieringen av aktörer som exporterade till Sovjetunionen. Det var vanligt med allianser när det gällde exporter till Sovjetunionen eftersom de ofta krävde stora kvantiteter av varor, något att ta hänsyn till följande siffror. 1989, hade Finland 1688 olika aktörer som exporterade till Sovjetunionen. De fem största stod för ungefär 40%, femtio största aktörerna svarade för 78,7% och slutligen de 116 största aktörerna för 90% av den totala exporten till Sovjetunionen. Förklaringen till denna centraliseringen går isär, det är möjligt att produktionen blev centraliserad p.g.a. de femårsplaner som utformades, dessa behandlade stora mängder varor, många av dessa var väldigt arbetskraftintensiva, därmed lämpade sig större företag för uppgiften. Hur stort inflytandet av privata lobbyister från industrisfären var är även svårt att avgöra när det handlar om stora kontrakt vilka är framtagna av statstjänstemän. Det sambandet, mellan näringsliv och stat är däremot ämnad för en annan uppsats. Något som emellertid förefaller klart, är att den finska involverade affärsvärlden ansåg handeln med Sovjetunionen som något positivt och attraktivt ansåg 66% av de exporterande industriföretagen att den bilaterala handeln med Sovjetunionen var förknippad med högre vinstmarginaler än andra. En följande undersökning 1990, när situationen började förändras, visade samma utslag bland exportörerna. Det fanns ett stort misstycke med den förändrande handelssituationen, nämligen att den bilaterala handeln skulle överges och gå över i vanliga handel med konvertibla valutor (Sutela, 2005, s. 10). Den kraftigt minskade handeln verkar dock inte spelat en central roll i den kris Finland befann sig i på -90 talet. Det kan snarare anses vara en bidragande orsak till den minskade ekonomiska tillväxten samt till den omstruktureringsprocess som landet senare fick genom gå för att möta de nya marknadernas krav och teknologi (Sutela, 2005, s. 18). 11

12 3. Ekonomisk Politik 3.1 Finlands ekonomiska politik Finlands ekonomiska politik har betraktats som enhetlig under en längre period präglades av utbudsfaktorer och priskonkurrensförmåga till skillnad från den inhemska efterfrågan, Finland var väldigt angelägna om att hålla tillväxtmål utan skuldsättning. En politik vars tonvikt ligger vid utbudsfaktorer och priskonkurrensförmåga kan betraktas som förhållandevis fri och globalt anpassad men i praktiken var den finländska ekonomiska politiken under statlig intervention och reglering. Trots under inflytande av keynesianska rekommendationer bibehölls den mer traditionella politiken i Finland när retoriken skiljdes från faktiska åtgärder. Det påstås däremot att Finlands ekonomiska politik, framförallt finanspolitiken tycks närmat sig den keynesianska modellen mer när de internationella tendenserna gick ifrån den, detta kom däremot att skapa ett närmare förhållande mellan nationalekonomisk teori och ekonomisk politik. Finland började även identifiera sig själv mer med den sociala korporativismens länder (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 281). Årtiondet 1980 präglades av relativt god tillväxt, i slutet av årtiondet överhettades ekonomin och fick konsekvenser för den ekonomiska politiken, samtidigt som debatten om de centralstyrda arbetsavtalen blev het. De beskylldes för löneinflationen islutet av åttiotalet men de hade vuxit sig så starka inom den politiska sfären att de inte gick att ignorera. Förhandlingar blev det tillvägagångsätt som senare ledde till sänkningar av nominella löner. Målet fast valutakurs och låginflation krävde däremot flexibla avtal för att marknaden skulle kunna skapa de rätta marginalerna. Tillvägagångssätten var återigen delade då det i Finland fanns ett stort missförtroende för den stabila valutakursen. Slutet på 1980 och inledningen på -90 talet präglades av en djup depression som skakade synen på vilka tillvägagångssätt som var lämpliga för Finland, det relativt ekonomisk stabila åttiotalet abrupta slut resulterade slutligen i att Finland anslöt sig till Europas valuta enhet, ECU, som utgjordes av en korg med europeiska valutor. Detta skulle garantera en valutapolitik med fast knuten valuta (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 282). En konkret ekonomisk politisk åtgärd som man kan urskilja i Finlands fall är devalveringar vilka har följts av sparsam ekonomisk politik, vilket har varit vanligt i början på lågkonjunkturer. Man kan tala om devalveringarna , som ovannämnt, följdes av en sparsam ekonomisk politik vilket gav utrymme för flera framtida devalveringar, detta skedde senare Det påstås att denna devalveringscykel har varit stabilare än tidigare, därmed har en fortsatt sådan politik kunnat förts. 12

13 1990 började med dramatiska förändringar i den finländska ekonomin och dessa kunde påvisa vissa cykliska likheter med forna devalveringsavslut. Det följdes därför en yttligare devalvering 1991 för att kunna skapa liknande utvecklings möjligheter i den dåvarande krisen (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 286 f.) Finlands Penningpolitik Penningpolitiken i Finland upplevde en rad förändringar under -80 talet. Denna period präglades av relativt fria kapitalrörelser vars konsekvenser ansågs vara mer än instabila valutakurser. Därmed började en period i den ekonomiska politiken som strävade mot fasta valutakurser för att uppnå bättre stabilitet. Med internationella sammanslutningar innebar ett naturligt minskat inflytande över den egna penningpolitiken, den nationella ekonomisk-politiska sfären integrerades till större del med den internationella. Ett sätt att skydda sig mot dessa valutafluktuationer var genom terminsmarknaden, vilken Finlands Bank var aktiv på under -70 talet men drog sig senare från marknaden och överlät därmed uppgiften för kursriskerna åt de andra bankerna, även om de fortfarande hade möjligheten att köpa och sälja. När denna avreglering från centralbanken i Finland skedde frisläpptes de utländska kapitalrörelserna som var knutna till terminsaffärerna, detta innebar att den internationella finansmarknaden fick möjlighet till ökat inflytande på de finska penningmarknaderna, eftersom terminsmarknaden kan erbjuda tidsbundna krediter och investeringar. Därmed kunde de finska bankerna köpa utländska krediter som tidigare inte varit tillgängliga, eftersom endast Finlands Bank erbjöd den tjänsten tidigare, vilket även var ett penningpolitiskt verktyg. Inflytandet kan även förklaras med den ränteskillnad som existerar mellan de utländska och inhemska penningmarknaderna som påverkar utbud och efterfrågan på terminsvalutor. Det blev därmed en ökad konkurrens om terminsaffärer, krediter och de kortfristiga fordringarna i företag i Finland och så skapades en reglerad ränta samt en marknads ränta, den senare bestämdes utbud och efterfrågan. Detta gav även möjligheter till spekulation då man kunde placera lån med låg ränta i skuldebrev med hög. Finlands Bank började efter en tid använda marknaderna för kortfristiga medel, banken började t.ex. sälja egna placeringscertifikat. Det skapade en rad konsekvenser i Finland, t.ex. att det skapades en kortfristig referensränta vilket kom till att bli ett viktigt ekonomisk-politiskt verktyg. Utlåningen av kapital liberaliserades kraftigt under -80 talet och i början av -90 talet var det endast små regleringar gentemot utländska kapitalrörelser samt möjligheten för hushåll att ta utländska lån, de hade endast möjlighet till den inhemska kreditmarknaden 13

14 (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 289 ff.). Det skedde även liberaliseringar av av räntorna i slutet av -80 talet, bankernas utlåningsräntor släpptes fria -86 men man dröjde med att släppa upplåningsräntan förrän -88. Det fick konsekvensen att bankerna band sina långa utlåningar till Finlands Banks grundränta. Sedan när båda hade släppts fria var det många som fann sig i situationen där de lånat till den gamla grundräntan vilken var lägre än den nya frisläppta, det fick i slutändan en trögrörlig effekt på grundräntan. Denna höjdes inte heller i slutet av åttiotalet. Man skapade även en stor avdragsrätt för ränteavgifter i hushållens beskattning. Allt detta skedde systematiskt med en generell trend av ökad skuldsättning i hushållen (Pekkarinen - Vartiainen, 2001, s. 293) Finanspolitik Finanspolitiken i Finland har innan 1980 definierats som kontinuerligt stram oavsett låg-, eller högkonjunktur. Det nya årtiondet, 1980, inleddes emellertid med en global recession som var mest påtaglig i Finland -81, i landet minskade produktionstillväxten till ungefär två procent samtidigt växte hela den offentliga sektorns överskott med ungefär två procent, detta kan förklaras med ökad beskattning p.g.a den höga inflationen. Finanspolitiken var alltså fortfarande stram i sin utformning i inledningen på -80 talet. Politiken fick däremot andra strömningar under de följande åren, den internationella omgivningen var fortfarande instabil och Finland började därmed ta mer stimulerande åtgärder i den lågkonjunktur som rådde. Under dessa år, hade överskottet i den offentliga budgeten minskat med ungefär en procent i relation till BNP devalverades även marken två gånger som en stimulerande åtgärd i lågkonjunkturen, andra stimulerande åtgärder som sänkta pensionsavgifter, socialskyddsavgifter och sjukförsäkringsavgifterna infördes även. Denna tid präglades även av hög arbetslöshet i Europa, Finland led däremot inte av lika hög arbetslöshet under tiden och kunde dra nytta av dess utrikeshandel med Sovjetunionen, en handel som i den internationella recessionens namn hade en dämpande effekt på recessionen i Finland. Den internationella ekonomin började återhämta sig vid mitten av -80 talet och därmed såg man även en tydligare åtstramning av finanspolitiken i Finland, tidigare sänkningar av kostnadsfaktorerna återställdes. Det skedde emellertid nya förändringar p.g.a. nya konjunktursvängningar efter mitten av - 80 talet, där de tidigare finanspolitiska verktygen åter kom till bruk och denna pendel fortsatte att svänga. Det blev dock en kortvarig stagnation av ekonomin 1986 och det följande året upplevde en riklig uppgång, det var delvis de stimulerande åtgärderna, vilka enligt författarna även var i linje med det kommande valåret, såsom sänkta företagskatter samt socialförsäkringar, men även att man hade 14

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas 1(5) 2010-05-06 Peking Markus Lundgren Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. 2009 uppgick handeln till 75,2 miljarder

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Kapitel 8. Öppna ekonomier

Kapitel 8. Öppna ekonomier Kapitel 8 Öppna ekonomier Hela analysen hittills gäller enbart för autarkier, dvs slutna ekonomier som inte handlar med omvärlden. En riktigt stor och mångfasetterad ekonomi till exempel USA:s kan i många

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge 1 Maj 2014 Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge Under vintern och våren har nya löneavtal slutits i Danmark och Norge. Den danska lönebildningen har alltsedan 2010 års avtal starkt präglats

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning Nationalräkenskaper 2014 Betalningsbalans och utlandsställning Portföljinvesteringarna i utlandet ökade under andra kvartalet 2014 Korrigering Siffrorna i offentliggörandet har korrigerats 1892014 De korrigerade

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Stark tro på uppgång i Norge

Stark tro på uppgång i Norge SOMMAR 2015 Stark tro på uppgång i Norge Räntan och media påverkar mest Stabil utveckling på fritidshusmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2015 Ökat

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion En internationell jämförelse av effektiviteten i förädlingsledet 4 December, 214 Sammanfattning 1 2 3 4 5 SVENSK MEJERIKONSUMTION

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer