Vårt första sekel. LO-sektiOnen i MaLMö 100 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårt första sekel. LO-sektiOnen i MaLMö 100 år"

Transkript

1 Vårt första sekel LO-sektiOnen i MaLMö 100 år

2 Vårt första sekel hundra år av facklig kamp i Malmö Vårt första sekel

3 Innehåll Författare Roger Johansson (red), Anton Flink, John-Erik Olsson, Agneta Nilsson, Inger Jarl Beck, Anders Magnhagen, Sven Erik Nilsson, Guntram Olofsson, Lars Svensson och Ewa Glimhed. Författarna har deltagit i en forskningscirkel under ledning av Roger Johansson. bilder De flesta bilder är hämtade ur LO Malmös arkiv samt Arbetarrörelsens arkiv i Malmö. Fotografens namn anges vid de bilder där upphovsrätten kunnat spåras. Bilden på fanbäraren på omslaget är tagen av Jens Ohlsson/Socialdemokraterna. Bilderna från jubileumsfesten är tagna av Drago Prvulovic/Malmöbild. produktion LO Malmö och Mezzo Media AB i samarbete. tryck Exaktaprinting AB Malmö 2013 LO Malmö och Mezzo Media AB ISBN Malmö 2013 Om LO-sektionen i Malmös forskningscirkel 4 LO Malmö 100 år 8 Strejker och konflikter 14 Samtal med Anton Flink 32 Fackligt-politiskt arbete 36 Samtal med Johan Sjöstrand 42 Samtal med Linda Svensson 44 Samtal med Claes Bloch 46 Utbildning 50 Samtal med John-Erik Olsson 62 Samtal med Lisa Andersson 66 Arbetsmiljö 70 Samtal med Inger Jarl Beck 84 Samtal med Dennis Wohlin 87 Kultur 90 Samtal med Agneta Nilsson 98 Fritiden 102 LO-sektionens ordföranden 105 Sven Erik Nilsson 106 Guntram Olofsson 107 Lars Svensson 108 Ewa Glimhed 110 Bildkavalkad från jubileumsfesten Vårt första sekel Vårt första sekel

4 Roger Johansson l OM LO-SEKTIONENS Forskningscirkel 100 händelserika år! Det var många dramatiska händelser i Malmös arbetarhistoria som diskuterades under de trettiofem träffar forskningscirkeln hade på Arbetarrörelsen arkiv i Skåne om LO-sektionens hundraåriga historia i Malmö. Det blev också många koppar kaffe och livfulla samtal där det resonerades om de medverkandes egna erfarenheter av ett långt liv inom den fackliga rörelsen i Malmö. Syftet med forskningscirkeln var att framställa en utställning och en bok till LO-sektionens 100-årsjubileum i augusti Nu har du boken i din hand! Forskningscirkelns historia Forskningscirkeln har också sin egen historia. Den tog sin start i en inbjudan från LO Malmö den 16 augusti 2011 till en träff på Malmö Folkhögskola där medlemmarna bjöds in att skriva sektionens historia: I augusti 2013 så fyller LO-sektionen i Malmö 100 år. Med anledning av detta så har LO-sektionens styrelse beslutat att nu två år i förväg inleda förberedelserna och arbetet med jubiléet. Vi kommer i cirkelform att arbeta fram en utställning till 2013, med målet att denna ska kunna visas på bibliotek, museer och arbetsplatser i anslutning till detta kommer vi att tillsammans ta fram en jubileumsskrift som ska kunna användas till studiecirklar. Vad har hänt med arbetsmarknaden i Malmö de senaste tjugofem åren? Vilka utmaningar har facket och arbetarrörelsens ställts inför? Vilken verksamhet har vi själva bedrivit genom LO-sektionen? Vilka har vi samarbetat med? Dessa och många andra frågor ska vi under de kommande två åren bearbeta. Projektledare för arbetet blir Roger Johansson, vice ordförande för Arbetarrörelsens Arkiv i Skåne. Styrgrupp för arbetet kommer det verkställande utskottet i LO-sektionens styrelse att vara. Det är många som medverkat, bidragit och deltagit i cirkelns verksamhet under de två år den arbetat, ingen nämnd och ingen glömd, men det har också funnits en fast kärna av flitiga forskare som bidragit till den utställning och till den bok som blev resultatet av det trägna grävandet bland protokoll och fotosamlingar i arkivets gömmor. Denna kärna har bestått av Bengt Antoniusson, Inger Jarl Beck, Anton Flink, Anders Magnhagen, Agneta Nilsson och John-Erik Olsson. Utan Sven Åke Axelsson och Erika Åberg Johansson på Mezzo Media hade resultatet av arkivarbetet inte varit möjligt att omvandla till en pedagogisk utställning, en gripande film och en fin bok om LO-sektions historia. Vad är en forskningscirkel? En forskningscirkel knyter ihop tre traditioner av historieberättande inom arbetarrörelsen; det är arbetarrörelsens traditionella studiecirklar, fackföreningshistoriken och den muntliga historietraditionen. När Arbetarnas bildningsförbund, ABF startade sin verksamhet 1912 sökte man också efter mer demokratiska former för studiearbetet där man lärde tillsammans och där deltagarnas egna erfarenheter och reflektioner utgjorde ett viktigt inslag och togs på allvar. Så uppstod studiecirkeln som sedan dess utgjort arbetarrörelsens traditionella studieform. Den fackliga historiken bygger på en emancipatorisk idé om att det är viktigt att se bakåt i rörelsens historia och erfarenheter när man blickar framåt. Men en forskningscirkel är också något annat. Den ska inte bara studera ett ämne tillsammans, den har kommit till för att skapa ny kunskap om det man studerar. Ofta presenterat i form av en skrift eller en utställning. Forskningscirkeln leds av en forskare, men arbetssättet utgår från de medverkandes egna erfarenheter och frågeställningarna som växer fram i ett samspel mellan deltagna och forskaren. Lyhördheten blir då viktig. Den demokratiska arbetsformen är också förklaringen till att forskningscirkeln blivit den metod som fått stå som arbetarhistoriens eget kännetecken. Hur kan boken användas? Ett av resultaten av forskningscirkelns verksamhet är boken om LOsektionens hundraåriga historia. Skriften får gärna läsas som en intressant 4 Vårt första sekel Vårt första sekel

5 kvällslektyr, men framförallt är den tänkt att användas i sektionens och avdelningarnas studiecirkelverksamhet under de kommande åren. Arbetarrörelsens arkiv i Malmö bildades under brinnande krig I samband med tillkomsten skrev tidningen Arbetets fackliga redaktör Axel Uhlén en liten skrift där han berättade om syftet och betydelsen av arkivets tillkomst med den förklarande titeln, Arbetarrörelsens dokument är framtidens forskare. Vi kan lära av historien! Det är det tydliga budskapet. I den lilla skriften citerar Uhlén en dikt av K J Gabrielsson från 1901: 1 maj Tåget på Föreningsgatan i Malmö. Under den röda fanans spets syns dagens huvudtalare: Hjalmar Branting. Foto: arbetarrörelsens arkiv i Skåne Det skall komma en dag då man letar Uti gulnade protokoll För att söka en gryende början Som gjordes från arbetarhåll Som gjordes av längtan till bättre tid, Då de svultne lärdes att gå i strid. 6 Vårt första sekel Vårt första sekel

6 Roger Johansson l LO-SEKTIONEN I MALMÖ 100 år Det var så det började Malmö Fackliga Centralorganisation bildades den 28 augusti 1913 för att förbättra situationen för Malmös arbetande befolkning. Man hade slutit sig samman för att stå starkare och kunna kräva rätt till en trygg arbetsmiljö, 8-timmars arbetsdag och en lön som gick att leva på. I dag självklara rättigheter som allmän och lika rösträtt för män och kvinnor låg ännu några år bort. Arbetarrörelsen i Malmö 1913 Det rådde ännu fred 1913 men året efter skulle miljoner unga män slaktas i första världskrigets skyttegravar. Därför har alltid ett av fackföreningsrörelsens viktigaste krav varit att bevara freden. Det finns inga framsteg och inget välstånd utan fred. År 1913 hade arbetarrörelsen i Malmö byggt ett eget Folkets hus där man kunde hålla möten och fester, rörelsen hade skapat en Folkets Park för fest och politik och en egen arbetartidning i tidningen Arbetet med en upplaga på exemplar. Man hade skapat ett omfattande bibliotek i Arbetarnas bibliotek och läslokal med ingång från Torpgatan 11. Arbetarrörelsen finansierade också barninstitutioner och sociala institutioner för hjälp åt behövande kvinnor. För att förbilliga och erbjuda livsmedel av god kvalitet till arbetarbefolkningen hade arbetarna i Malmö bildat kooperativa föreningar för inköp och distribution. Kooperativen Seger och Solidar samt Järnvägsmännens konsumtionsförening förfogade över nio butiker i Malmö. Solidar hade också ett eget bageri med femtio anställda som hade spelat en viktig roll också under storstrejken 1909 genom att förse behövande strejkande med bröd och livsmedel. Arbetarrörelsen hade 1913 skapat ett omfattande nät av mötesplatser med arbetarbefolkningen i Malmö. Rörelsens pionjärer som August Palm och Axel Danielsson hade båda varit verksamma i Malmö. Arbetarrörelsen i Malmö hade sedan August Palms första agitationsmöte 1881vuxit i styrka och inflytande. Men man hade inte fått något utan strid och man hade mötts med lockouter och långa fängelsestraff när man krävt sin rätt. Därför var det viktigt att bilda starka fackliga organisationer där man solidariskt och kollektivt kunde träda fram och finna styrka i en stark sammanhållning. Samverkan för ökad styrka Tanken med att samverka mellan de olika fackföreningarna var att det gav en ökad styrka för att kunna driva gemensamma intressen. Därför hade Malmö Fackliga Centralorganisation bildats den 28 augusti Dess första ordförande var August Åkesson. Den ojämförligt viktigaste delen av arbetarrörelsen i Malmö 1913 utgjordes av den fackliga rörelsen. Den hade medlemmar i stadens 35 fackliga organisationer och 47 fackliga avdelningar. Till de största avdelningarna hörde 1913 Sko- och läderindustriarbetareförbundets avdelning 2 med 576 medlemmar, Svenska Träarbetarförbundets avdelning 13 med 492 medlemmar, Metallindustriarbetarförbundets avdelning 4 med 460 medlemmar, Internationella Tobaksarbetarförbundets avdelning 11 med 450 medlemmar, Svenska Murareförbundets avdelning 2 med 317 samt Svenska Målareförbundets avdelning 2 med 300 medlemmar. Järnvägsmannaförbundets fyra avdelningar hade 786 medlemmar och utgjorde därmed på det lokala planet en numerärt viktig grupp inom den fackliga rörelsen. Den nybildade organisationen hade ställts inför stora utmaningar bland annat den nästan obefintliga fackliga organiseringen bland stadens 4000 textilarbetare, varav 3000 var kvinnor. En kort tillbakablick...kristid och skördetid Vid en genomgång av protokollen fram till 1930-talets slut speglas tidens otaliga konflikter i dessa. Under denna period var den svenska arbetsmarknaden den mest konfliktbenägna i Europa. I Malmö blev konflikterna vid Aktiebolaget A W Nilssons barnvagns- och korgmöbelfabrik 1926 och konflikten vid Eric Lundbladhs affär året efter föremål för diskussioner i den fackliga centralorganisationen. De båda konflikterna var långvariga och varade i två respektive i ett och ett halvt år och engagerade Malmös arbetarbefolkning. I samband med att en arbetare slagits ner av en strejkbrytare vid A W Nilssons fabrik och senare avlidit stod ett slag mellan demonstranter och polis om Möllevångstorget och fabriksområdet under en vecka. I samband med Lundbladhskonflikten trycktes en särskild tidning där 8 Vårt första sekel Vårt första sekel

7 Under den segslitna Lunbladhs-konflikten utgavs en särkild strejktidning med bilder på kunder och strejkbrytare. strejkbrytare och handlande kunder som bröt blockaden fick finna sig i att stoltsera med bild och namn. Solidariteten med de strejkande var stor och de fackliga organisationerna samlade in pengar till de strejkandes familjer inför julen Konflikten vid Lundbladhs fick tack vare det massiva stödet en lycklig upplösning när föreningsrätten och rätten att teckna avtal säkrades. Arbetsgivarna hade under och 1930-talet en särskild organisation för att rekvirera och transportera runt strejkbrytare i landet och för att skydda strejkbrytarna mot protesterande arbetare användes militär trupp vid en lång rad konflikter. I Ådalen ledde detta till att en militär trupp öppnade eld mot ett fredligt arbetartåg Kristi Himmelsfärdsdagen den 14 maj 1931 och dödade fyra män och en kvinna och sårade ytterliga fem demonstranter. Tre dagar senare hade bland annat Malmö Fackliga Centralorganisation kallat till stort protestmöte i Folkets park där redaktören för tidningen Social-Demokraten Arthur Engberg talade inför åhörare. Mötet som refererades i Arbetet uttalade sin ljungande protest mot det arbetsgivardöme, de myndigheter, den regering, och den brutala knektanda, som gemensamt bära ansvaret för de skedda förbrytelserna. Skotten i Ådalen var en av förklaringarna till den socialdemokratiska valsegern i folkhemsvalet I samband med valsegern och den omtalade kohandeln med Bondeförbundet 1933 ändrades styrkeförhållandet mellan arbetsgivare och arbetare och skapade därmed nya förutsättningar på arbetsmarknaden genom ett 44-årigt socialdemokratiskt regeringsinnehav. Detta öppnade upp för den svenska modellen genom Saltsjöbadsavtalet julen 1938 där arbetsgivarna bland annat erkände fackföreningarna som förhandlingspart. Avtalet inledde en era av kompromisser som förvandlade den svenska arbetsmarknaden till den minst konfliktbenägna i Europa. Det sena 1960-talets och 1970-talets omfattande reformering av arbetsmarknaden kan följas i LO-sektionens protokoll hade kvinno-lönerna försvunnit och arbetsmiljöfrågorna hade börjat uppmärsammas på allvar talet var det årtionde där arbetarnas ställning på arbetsplatserna stärktes bland annat genom lagen om anställningsskydd (LAS) 1974 och Medbestämmandelagen (MBL)1976. Det ställdes också ökade krav på en förkortning av arbetsdagen till 6-timmar. Makten över arbetet hade ställts i fokus genom gruvarbetarstrejken 1969/70 och rådslaget om löntagarfonderna för att öka de anställdas makt i företagen kan förstås i ljuset av den strejkvåg som hade följt i spåren av strejken i Malmfälten. I allt detta har Malmö Fackliga Centralorganisation (eller som den senare kom att heta) LO-sektionen i Malmö varit en både aktiv och en viktig aktör. Man skulle kunna förstå LO-sektionens verksamhet och roll så att den under tiden fram till 1930-talets slut bestämdes av de återkommande och långvariga arbetskonflikter som utspelades i Malmö. Man tog en aktiv del i dessa konflikter och de behandlades på sektionens möten och syns i protokollen. Tiden efter andra världskriget fick LO-sektionen en annan roll genom en nära facklig och politisk samverkan där man kom att verka som en politisk reformpådrivare. I regel i nära samspel med en socialdemokratisk regering. och en blick mot framtiden. En ny spelplan Det socialdemokratiska valnederlaget 1976, Svenska arbetsgivareföreningens mobilisering genom 4-oktoberrörelsen, en ökad globalisering och arbetsgivarnas allt mer militanta hållning speglar en förändring i värderingar och en förändrad hållning till den lagstiftning som fram till millennieskiftet gällt på den svenska arbetsmarknaden använde sig Svenska arbetsgivareföreningen av blockadvapnet i en massomfattning som först får sin motsvarighet i storstrejken 1909 när SAF lockoutade LOmedlemmar. Konflikten i Malmö kring det multinationella amerikanska företaget Toys r us som vägrade teckna kollektivavtal 1995 förbådade en ny tid. Historien går aldrig i repris men med de båda konflikterna var LO-sektionen på flera vis tillbaka till en tid som man nog under lång tid trott var historia. Hundra år efter Malmö Fackliga Centralorganisations bildande har det regelverk ifrågasatts som vilade på Saltsjöbadsavtalet och som under lång tid kom att reglera den svenska arbetsmarknaden och utgjorde den svenska modellen. Spelplanen är inte längre självklar och håller på att globaliseras och omförhandlas. Hundra år efter det att den fackliga rörelsen i Malmö slöt sig samman ritas kartan på arbetsmarknaden om. Vilka krav ställer detta på LO-sektionen i dag? Och hur ser LO-sektionen i Malmö på sin roll i framtiden? 10 Vårt första sekel Vårt första sekel

8 1917 var ett oroligt år med hungerdemonstrationer samlades till protestmöte på Stortorget i Malmö. Foto: Malmö museer»striderna och strejkerna härdade och skapade det arv, som den nu hundraåriga LO-sektionen och flera fackförbund i Malmö bär med sig starkt än i dag.» strejker & konflikter LO-sektionen visade vägen»är det som du säger Flinken så stoppar vi skiten» 12 Vårt första sekel Vårt första sekel

9 Anton Flink l Strejker & konflikter LO-sektionen visade vägen som strejkledare Malmö juli arbetarna i hamnen strejkar för högre lön och rätten att organisera sig. Arbetsgivarna importerade brittiska strejkbrytare, som inhystes på ett fartyg, Amalthea, i hamnen. Många Malmöbor samlas till en demonstration på kajen, mot hänsynslösa arbetsköpares försök att med importerad utländsk arbetskraft bryta arbetarnas enighet och kampvilja. Det gick så långt, att en engelsk strejkbrytare sköt in mot folksamlingen. Malmö november flera hundra byggnadsarbetare demonstrerar utanför Skanskas kontor vid Drottningtorget av samma skäl: många fick sparken när byggfirman tog in folk från Polen, med argumentet att byggnadsarbetare i Malmö saknade kompetens! Land spelar ingen roll, att folk vill hit för att jobba går att förstå. Men inte att det sker på villkor som gör det omöjligt att bedriva facklig kamp och bryter ner det arbetarrörelsen här byggt upp i hundra år. Fackföreningsrörelsen kan aldrig acceptera handelsresande i lönesänkning! Arbetartrafficking är modernt strejkbryteri. Så mycket har förändrats under dessa hundra år...och ändå inte. I vissa hänseenden går klockan motsols. Cirkeln från Amalthea är sluten. När högern i dag kallar sig arbetarparti och folk tror på det så går de på en historisk blåsning! I dagens moderna avtalsrörelser och arbetskonflikter är massaktioner och i sista hand strejk fortfarande arbetstagarens enda vapen. Det fackliga löftet Spontana hungeruppror var de första organiserade manifestationerna strejker kan vi säga i arbetarrörelsens ungdom i Malmö. Strejk och blockad är stridsåtgärder, där facket blockerar en arbetsplats för att teckna kollektivavtal, allt enligt det varsel och de ramar det strejkande facket lagt. Under fackföreningsrörelsens barndom var arbetsgivarnas kallt hänsynslösa maktsvar på en berättigad stridsåtgärd att kalla in strejkbrytare, svartfötter, ofta från utlandet, för att göra jobbet i stället. I den kampen för rätten till arbete, organisering och bröd uppstod det fackliga löftet: Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det nu vi lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav! Tudelad stad LO centralt bildades redan 1898, LO-sektionen i Malmö (då Malmö Fackliga Centralorganisation FCO) bildades först den 28 augusti 1913, för att renodla den lokala fackliga kampen. Tiden präglades av hård strid för arbetarna att organisera sig och kräva sin rätt, strejker och lockouter var nästan vardagsmat och staden var tudelad. Makten drog sig inte för att kommendera ut polis och militär mot arbetare som försvarade sin rätt, följden blev bråk och kravaller. Som vid Malmörevolten 1890, när Kronprinsens husarer med dragna sablar gick lös på demonstrerande folkmassor, som stödde strejkande träarbetare. Efter sekelskiftet tvingades arbetsgivarna långsamt börja acceptera facket som förhandlingspart, men konflikterna kvarstod, och Malmös arbetare hade många tuffa bataljer med strejkbrytare. Striderna och strejkerna härdade och skapade det arv, som den nu 14 Vårt första sekel Vårt första sekel

10 Över arbetare deltog i generalstrejken i Malmö Kravet gällde allmän rösträtt. hundraåriga LO-sektionen och flera ännu äldre fackförbund i Malmö bär med sig starkt än i dag. Då för hundra år sedan förenades kravet på rätt att organisera sig och anständiga arbetsvillkor med kampen för allmän och lika rösträtt. På den fronten var Sverige nästan sämst i hela Europa, bara en minoritet av befolkningen hade rösträtt, arbetare och kvinnor var i stort sett uteslutna. Det var en kamp för det första steget i en politisk demokrati: rätten att rösta och rätten att få del av den ekonomiska makten. I den kampen utvecklade arbetarrörelsen en nödvändig metod: politisk storstrejk eller generalstrejk, som stoppar hela produktionen, allt för att sätta press på makthavarna och genomdriva demokratiska reformer. Tidigt 1900-tal upplevde två storstrejker: 1902 och Storstrejken 1902 En tre dagars generalstrejk, maj, med kravet på allmän och lika rösträtt. I Malmö deltog över arbetare, i hela landet, en påtaglig styrkedemonstration. Det dröjde ännu 19 år innan allmän och lika rösträtt för män och kvinnor var införd, men storstrejken 1902 blev en framgång för den då unga arbetarrörelsen. Dock var det inte populärt i alla led. Vedergällningen från arbetsgivarna blev hård, många avskedades, men klassmedvetenheten foto: Malmö museer mognade i folkleden. Tusentals gick med i en fackförening, och de ökade i styrka och stärktes i självförtroende. Det var genom strejken 1902 som fackföreningsrörelsen byggdes upp. Även arbetsgivarna drog sin slutsats, i slutet av 1902 bildades Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och trots att Åkarpslagarna från 1899 som förbjöd arbetare att argumentera för strejk eller hindra strejkbrytare fortfarande var i kraft så var konfrontationer kring arbetsplatserna vanliga de följande åren. Det small till rejält med strejken vid Malmö-Ystads Jernväg 1906, som bröt ut samtidigt som den fackliga ledningen inför arbetsgivarnas hot om en total lockout hade gått med på decemberkompromissen Där erkände man arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet, att fritt antaga och avskeda arbetare samt att använda arbetare oavsett om dess äro organiserade eller ej (= i dag portalparagraf 32 i SAF:s stadgar, då paragraf 23) mot att arbetarna fick rätten att bilda fackföreningar. Följden blev förödande för stridbara fackförbund. Vid minsta lilla konflikt bara stoppade och nekade arbetsgivarna de organiserade arbetarna tillträde till arbetsplatsen och sett i historiens backspegel blev motsättningarna i Malmö ännu litet hårdare och tydligare än i övriga landet. Som den första kommunalarbetarestrejken i Malmö 1908, som fick ett slut först två år senare, och hamnarbetarkonflikten Brittiska strejkbrytare Sommaren Malmös hamnarbetare i strejk, arbetsgivarna svarade med att köra ut dem från hamnen. Inget jobb hos andra arbetsgivare heller. De svartlistades. Arbetsgivaren tog in brittiska strejkbrytare som direktörerna kallade arbetsvilliga. Stämningen blev så laddad att strejkbrytarna måste logeras på ett skepp, Amalthea, där polis gick vakt. När demonstrerande Malmöbor den 26 juni samlades på kajen rann nerverna på strejkbrytarna och de började skjuta skarpt mot folket. Natten till den 12 juli rodde tre arbetslösa ungsocialister Anton Nilson ( ), Algot Rosberg ( ) och Alfred Stern ( ) ut till fartyget och fäste en bomb på skrovet. Explosionen dödade en engelsman. En vecka senare var konflikten över. Resten är Strejkbrytarna bodde på fartyget Amalthea som historia. sprängdes av tre ungsocialister. foto: Malmö museer 16 Vårt första sekel Vårt första sekel

11 foto: arbetarrörelsens arkiv malmö foto: arbetarrörelsens arkiv malmö Strejkbrytare togs in i flera branscher. Under kommunalarbetarestrejken i Malmö 1908 sopade frivilliga framför Rådhuset. De tre fick hårda straff och arbetsgivarna missade inte att använda den massiva uppmärksamheten till sin fördel. Kungen, Gustav V, ärade strejkbrytarna med ett besök, medan en stor internationell kampanj krävde att de tre Malmöborna skulle friges. Tio år senare med världskrig och revolution runtom i Europa och starka rörelser här hemma, var läget förändrat och de frigavs. Våldet är inte arbetarklassens kampmetod, men Amalthea visar mycket mest att kampen för fackliga rättigheter, rösträtt och politisk demokrati är lång och fylld av motsättningar. Amalthea är Malmö-historia och så levande ännu hundra år senare tyvärr, för att vi tvingas dra paralleller till dagens globaliserade arbetsmarknad. Utmaningen är densamma, när arbetsköparna tar in utländsk arbetskraft till avsevärt lägre ersättning än vad våra kollektivavtal reglerar. Storstrejken 1909 Arbetsgivarna tvingade fram en ny konfrontation och lockoutade arbetare utan lön den 4 juli. LO svarade med en ta ut lika många i en storstrejk i fem veckor, så totalt var jobbare indragna i konflikten. En otrolig uppslutning bara cirka hälften av de strejkande var då organiserade i ett LO-förbund. Moderaternas föregångare, Allmänna Valmansföreningen, bildade frivilliga skyddskårer som patrullerade på gatorna och bankade arbetare. I Malmö strejkade då mer än arbetare. Facket höll dagliga möten i Folkets Park och bildade Storstrejksutskottet, med uppdraget att organisera hjälp. Strejkkassorna var små och varje konflikt var en uppoffring, en kamp på liv och död! Kooperativa Solidars bageri ombildades till Storstrejksutskottets bageri i en lägenhet vid Ystadsgatan och brödet delades ut på mötena i parken. Men denna gång skapade storstrejken inte samma chockverkan på arbetsgivarna som 1902, delvis för att de egna leden var oeniga om hur radikalt man skulle gå fram. I september beslöt LO-ledningen om en stegvis återgång till arbetet medan folket ute ville fortsätta, med påföljd, att strejken föll samman. Därför blev storstrejken 1909 ett bakslag för fackförbunden, de förlorade på kort tid hälften av sina medlemmar, besvikna arbetare vände dem ryggen. Arbetarna betalade ett högt pris för det. Många aktiva hamnade på arbetsgivarnas svarta listor, fick inget arbete någonstans i landet och tiotusentals tvingades utvandra. Hungerdemonstrationer i krigets spår Första världskriget rasade ute i Europa Arbetarna i Malmö var förskonade från krigets fasor men levde i stor knaperhet, mycket på grund av girigbukarna inom högern, de så kallade gulaschbaronerna, som valde att sälja ut nästan all mat till främst Tyskland, till mycket höga priser. Speciellt 1917 var svårt med hungerdemonstrationer på Stortorget. Kriget följdes av år av depression, arbetslöshet, tvångsmässig lönesänkning och ökade klassmotsättningar. Krisen varade till mitten av 30-talet, Den danske LO-ordföranden Th Stauning talar i Folkets Park i Malmö under storstrejken Stauning blev senare socialdemokratisk statsminister i Danmark. 18 Vårt första sekel Vårt första sekel

12 rätt att ansluta sig till trädgårdsarbetarnas fack till en 13 månader lång strejk Rosorna vattnades av strejkbrytare. n Konflikten på AW Nilssons barnvagns- och korgmöbelsfabrik i hörnet av Möllevångs- och Parkgatan n Strejken vid Wahlgren & Nordqvists papperslager, likaså Den allvarligaste konflikten under mellankrigstiden utbröt den 8 juli 1926 på AW Nilssons fabrik i Malmö. Fabrikören sänkte lönerna för alla organiserade i Träarbetareförbundet ett beslut som ledde till blodiga kravaller runt Möllevången. men kulminerade i skotten i Ådalen 1931, då fem arbetare sköts ihjäl i en fredlig demonstration mot lönesänkning. I Malmö blev det massuppslutning när FCO ordnade två protestmöten, som båda samlade cirka demonstranter. Den dag de fem begravdes lade organiserade arbetare i Malmö ned arbetet i fem minuter, som hyllning till de mördade och protest mot de ansvariga inom högern och militären. Även under mellankrigstiden kom det till konflikter och strejker vid flera tillfällen och arbetsgivarna svarade med att ta in kringresande strejkbrytare. Makttagen från århundradets början levde kvar i SAF och under och början av 30-talet var Sverige ett av de länder i världen med flest arbetsmarknadskonflikter, till exempel: n 1924 när arbetsgivarna svarade på en lokal strejk på grund av en lönetvist inom pälsvaruindustrin i Malmö med en blockad som berörde nästan hela landets pälsarbetare. n På fältet där det nya bostadsområdet Gyllins trädgårdar reser sig i dag ledde rosenodlaren Gyllins hårdnackade inställning till arbetarnas foto: arbetarrörelsens arkiv malmö Möllevångskravallerna Arbetets Ära-statyn på Möllevångstorget symboliserar mycket av den hårda kampen den generationens Malmöarbetare tvingades ut i för sin rätt. I dag kameraövervakad, på förmiddagen torghandel, på kvällarna stimmande krogliv... men 1926 scenen för Möllevångskravallerna. Den allvarligaste konflikten under mellankrigstiden utbröt den 8 juli 1926 på AW Nilssons fabrik. Fabrikören sänkte lönerna för alla organiserade i Träarbetareförbundet, de protesterade, direktören svarade med sedvanligt knep: tog in strejkbrytare, som inhystes på fabriken. Utanför samlades Malmöbor till stöd för de strejkande och det var dagliga bråk med polisen som drog ut till fabrikörens hjälp. Natten till den 11 november överföll en av strejkbrytarna en av de strejkande korgmakarna, Wilhelm Jönson, som dog. Arbetaremalmö exploderade i våldsamma demonstrationer och det blev blodiga kravaller, när polisen jagade folk längs gatorna. Då inträffade det som gått till historien som Möllevångskravallerna FCO:s representantskap samlades den dagen för att diskutera att utlösa en total strejk, som svar på attackerna människor samlades på Möllan, när beriden polis slog till och jagade och högg folk från hästryggen med piskor och batonger. Blodiga och slagna människor sökte skydd i FCO:s lokal. Konflikten varade i två år och fyra månader och avbröts först i oktober Då återanställdes de ordinarie arbetarna och strejkbrytarna tvingades lämna fabriken. En tre månader lång konflikt utbröt likaså 1926 på Wahlgrens och Nordqvists papperslager, när arbetarna som ville gå med i Handelsarbetareförbundet avskedades på blankt papper. Strejkbrytare togs in, med poliseskort. En demonstration med över arbetare i Limhamn splittrades av hårt polisangrepp. På tröskeln till andra världskriget 1938 skrev SAF och LO centralt under Saltsjöbadsavtalet. SAF erkände den enskilde arbetaren rätten av gå med i ett fackförbund, medan LO godkände SAF:s paragraf 32, att varje arbetsgivare har rätt att ensam leda och fördela arbetet. Parterna kom även överens om fredsplikt, att under tiden ett avtal gäller har ingendera sida rätt att förändra avtalet. 20 Vårt första sekel Vårt första sekel

13 Protestmöte under kriget Svensk arbetarrörelse skonades från att lemlästas på slagfältet eller bombas i storstäderna, men i Malmö såg man hur kriget rasade på andra sidan sundet. Många arbetare var engagerade i solidaritet med danska fackliga kamrater, medan arbetsgivare ofta sympatiserade med nazisterna, i Tyskland och i Skåne. Det fanns jobb, men krigspolitiken drevs med lönesäkning och krigsartade arbetsvillkor för folket, medan ägarna tog hem stora vinster, mycket genom handel med nazisterna. Arbetarna såg att de rika blev rikare, de fattiga fattigare och Malmö upplevde ännu en gång hungerprotester på Möllevångstorget. I mars 1944 kallade LO-sektionen till ett protestmöte mot deportationen av nordbor till koncentrationsläger i Tyskland. Deras enda brott är att de arbetat i demokratins tjänst! Slitningar inom FCO Med freden 1945 stod facken inför en ny lönerörelse, framtiden skulle byggas med rättvisande (= högre) löner var kravet. Det ledde till strejk, metallstrejken 1945, som varade i tre månader. I Malmö gick 5600 metall- och gjuteriarbetare staden hade då cirka kollektivanslutna ut i strejken, som varade i fem månader. Till slut tvingades facket acceptera samma lönetillägg, som övriga förbund fått utan strejk. Internt färgades strejken av en politisk dragkamp mellan socialdemokratiska och kommunistiska metallare. Strejkmötena på Kockums hade två sidor: en gång i mitten av salen och från den stolsraderna vända med ryggarna mot varandra, sossarna åt sitt håll, kommunisterna åt sitt. Att enas så går inte, var den bittra lärdomen. Slitningarna fanns även i FCO:s repskap, där en majoritet på årsmötet den 19 mars sa nej till förslaget att göra en extra uttaxering på en (1) krona för de strejkande metallarna. Efter strejken intensifierade S-partiet medvetet en kamp för att minska det kommunistiska inflytandet inom fackföreningsrörelsen. Internationell solidaritet Arbetar- och den fackliga rörelsen är i grunden mot allt vad krig heter, anti-militaristisk men solidarisk. Arbetet skapar och fostrar, krig krossar och förgör. Den insikten blänker till flera gånger i LO-sektionens hundra år. Så protesterade representantskapet i februari 1958 när S-regeringen ville ta ut en punktskatt för att finansiera försvaret. Brödkakan måste få kosta mer, var argumentet. Den 25 maj 1960 stod LO-sektionen i täten för en demonstration mot rasförtrycket i Sydafrika, efter Sharpville-massakern, och den 28 mars 1963 gick representantskapet steget längre och beslöt uppmana till bojkott av sydafrikanska varor. Nyårsdagen 1973 stöttade LO-sektionen upp massdemonstrationen i Malmö mot USA:s terrorbombningar av Nordvietnam. Men så långt som till en generalstrejk för fred gick LO-sektionen inte. På representantskapet den 10 november 1981 föreslog Sven Sjöland, ordförande för Livs avd 5 i Malmö, en 15 minuters generalstrejk mot kärnvapen. Det blev en lång debatt, Livs hade starkt stöd, men till slut sa en majoritet ändå nej. I stället gjordes ett uttalande där det slogs fast att Generalstrejk diskuterades i seklets början som en metod för att förhindra krig... vi föreslår att organisera en kort nationell facklig aktion, men inte som en generalstrejk utan en manifestation mot kärnvapenkriget. Generalstrejk byttes ut mot nationell aktion. Men anti-krig, antikärnvapen, internationell solidaritet är mer i Malmöarbetarrörelsens liv än bara de banderoller som vajar stolt i LO:s 1 maj tåg. LO får ny roll Från 1950-talet utvecklades LO-sektionens roll mer till den den har i dag: att samordna facklig-politisk verksamhet, att övertyga om vikten att vara organiserade, som politisk påtryckare och opinionsbildare, som studie- och konferensorganisatör, att föra ut fackföreningsrörelsens betydelse till skolor, att organisera arbetslösa, att trycka på politiska reformer i arbetslivet och arbetsmiljön, att stärka solidaritet med mera. Rollen som strejkledare tonades ned, de enskilda förbunden tog den platsen på arenan. LO-sektionens representantskap hösten 1951 blev smått historiskt när man krävde lika lön för lika arbete och kamp för kvinnans jämställdhet var det stort när LO-sektionen protesterade mot julpermitteringar arbetsgivarna valde det i stället för att betala jobbarna lön över helgen. I augusti 1962 bjöd LO in att fira Arbetets dag i Folkets Park första gången över Malmöbor kom. I april 1965 definierade repskapet ett viktigt uppdrag: att skapa förståelse för de frågor som den fackliga rörelsen arbetar med och se till att anställda var avtalsbundna. Oorganiserade var ännu ett problem i vissa branscher, där arbetsgivarna inte såg med blida ögon på facket. LO-sektionens årsmöte den 24 mars 1967 beslöt om en ny drive: att satsa på de unga genom skolinformation, som var allra aktivast på 80-talet. Man ställdes också inför situationer, där fackligt anslutna medlemmar agerade förbi LO-sektionen och mer aktivt. Att strejka för bättre 22 Vårt första sekel Vårt första sekel

14 löneavtal låg i luften när LO-ordföranden Arne Geijer den 27 oktober 1968 landade på Bulltofta, med planet från Stockholm, och möttes av högljudda demonstranter med plakat. Aktionsgruppen mot låglöner och otrygghet krävde mer offensiv i de centrala löneförhandlingarna och att avtalet skulle ut till medlemsomröstning innan det godkändes. Vilda strejker Så kom 1969 med vilda strejker i hamnarna, på gruvfälten, i verkstadsindustrin, på Volvo, städerskorna i Skövde. De bredde ut sig, LO stödde inte strejkerna, men det gjorde fältet. I februari 1970 var det strejkdebatt på LO-sektionens repskap i Malmö med rubriken Vilda strejker ett problem. En klubbstyrelseman från Volvo i Göteborg och en utredare från Metall, docent Walter Korpi, debatterade, den första emot, den senare för. De vilda strejkerna organiserades efter ett nytt mönster som gav eko i hela landet: stormöten som debatterade, och en strejkkommitte som agerade, till slut vid förhandlingsbordet. Fältet krävde mer direkt politiskt inflytande på arbetsplatserna. När arbetsgivarna hävdade att de vilda strejkerna kostade landet skjortan gav Metall Walter Korpi uppdraget att utreda sanningshalten i påståendet, han redovisade resultatet i Malmö: n Vilda strejker inom Metall hade kostat cirka 90 sekunder per medlem och år. n Tusentals gånger mer arbetstid dygn på ett år hade gått förlorat på samma arbetsplatser på grund av olycksfall och sjukdom i arbetet på grund av dåligt arbetsskydd. Det är farligt om LO faller i tankesät- foto: arbetarrörelsens arkiv malmö LO-sektionen har gått i täten i många internationella frågor. 1 maj 1968 tågade Malmöborna för fred i Vietnam. 24 Vårt första sekel Vårt första sekel

15 med tryck från fältet och majoritet i riksdagen, men 1976 var det kört; landet fick en borgerlig regering och LO var i opposition. Storkonflikten i Malmö På Ljungmans var det fler arbetare som blev lockoutade än som blev uttagna i strejk, som fotograf Erland Andersson illustrerade i denna bild. tet att vilda strejker är farliga, då grips man av handlingsförlamning, sade Korpi, allt enligt tidningen Arbetets referat från mötet. Många på mötet argumenterade enligt samma referat att facket inte hade mycket makt att sätta emot arbetsgivarna lokalt, och repskapet gjorde ett uttalande, där man ställde sig bakom kravet på en begränsad lokal strejkrätt och krävde, att LO centralt skulle agera för att SAF.s paragraf 32 inte längre skulle gälla. Frågan vi ställer oss idag: Beror vilda strejker på vilda arbetsköpare? Amalthea blev en brytpunkt för arbetarkamp i seklets början, Kiruna och Malmberget blev det mot toppstyrning i fackföreningsrörelsen. Gruvkonflikten radikaliserade facket och LO-sektionen slog i ett uttalande inför valet 1973 fast att vi har viktiga frågor framför oss... de kan inte överlåtas åt en borgerlig regering... paragraf 32 ska bort och löntagarrepresentanters och arbetsskyddsombudens roll i företagen måste skärpas. Många reformer av arbetsliv och arbetsrätt genomfördes på 70-talet, bl a MBL (Medbestämmandelagen) och LAS (Lagen om anställningsskydd), foto: erland andersson Våren 1980 lockout och strejk De centrala löneförhandlingar föregicks av en flera år lång högkonjunktur. Trots den såg alla anställda, att reallönerna sjunkit medan företagen gjorde nya rekordvinster och aktieutdelningarna svällde och snart fyra års borgerlig regeringspolitik gav arbetare och tjänstemän känslan och vissheten att nu är det vår tur. Konflikten startade den 25 april när offentligt anställda gick ut i strejk. Den 30 april sa SAF ja men LO nej till ett medlingsbud, LO tog ut cirka personer i strejk och 2 maj kom SAF:s dråpslag att lockouta närmare arbetare. Konflikten varade fram till den 12 maj innan SAF tvingades ge upp och gå med på LO:s krav på höjda löner. Det var tio dagar som skakade landet. Men lockouten arbetsgivarnas traditionella vapen för att knäcka fackföreningarna blev en rekyl för dem. Att direktörerna grep till samma fasoner som i fackföreningsrörelsens barndom fick blodet att koka av ilska bland jobbare, män som kvinnor. I Malmö var LO-sektionen länken som samordnade aktiviteter de tio dagarna och de lockoutade intog Folkets Hus. Storstrejken 1909 och metallstrejken 1945 varade längre, men 1980 var den i omfattning största någonsin i Sverige och det var arbetsgivarna som provocerade och trappade upp konflikten. SAF försökte att med militanta medel ändra spelreglerna på arbetsmarknaden och kapa åt sig ännu större makt, medan Sverige hade en borgerlig regering. Därför la SAF ett nollbud, men det mesta gick snett och förhalades av den borgerliga regeringens totala brist på insikten att arbetsmarknaden har två parter, inte bara arbetsgivarna. Kraftmätningen slutade i en moralisk seger för arbetarna. Kamp lönar sig! Arbetsgivarna tvingades krypa till korset och överge sitt nollbud. Men de fann en bakväg. Innan ens bläcket hade torkat på det nya avtalet slog regeringen till med sparpaket och skattehöjningar. Lockouten satte sina spår även i en ideologisk uppryckning. Den 24 september 1980 definierade LO-sektionens representantskap det djupa målet att verka för att bibehålla den solidariska tanken som möjliggör slutmålet, att skapa ett solidariskt, demokratiskt och socialistiskt samhälle. Samma repskap beslöt också om en offensiv mot rasism, som en reaktion att arbetsgivarna satt i system att inte anställa invandrare. 26 Vårt första sekel Vårt första sekel

16 Sommaren 1995 gick de anställda på Toys r us ut i strejk. Efter tre månader fick de äntligen kollektivavtal. Strejk på Strumpan Sedan präglades 1980-talet främst av kampen för Kockums med över kollektivare och Malmö Strumpfabrik, två i grunden malmöitiska arbetsplatser som lades ned. Symptomatiskt var, att samma dag Kockums lades ned invigde Kjell-Olof Feldt Börshuset i Malmö. Stora motdemonstrationer. Beklädnadsklubben på Strumpan gick ut i strejk Företagsledningen ville avskeda klubbordföranden Bengt Svensson och skickade en stämningsansökan för olovlig stridsåtgärd till 143 av de anställda, de flesta kvinnor. Men Beklädnads medlemmar stod eniga och klubben gick segrande ur kampen... tills fabriken stängde Kommunal var ute i flera strejker dessa år beslöt den multinationella leksakskedjan Toys r us att avskaffa de demokratiska rättigheterna som vi tillkämpat oss i detta land och vägrade skriva ett kollektivavtal med Handels. De anställda på butiken vid Jägersro de flesta av dem unga kvinnor ville inte tillbaka till dåtiden, vilket en kontroll Made in US innebar, och svarade med strejk. Konfrontationen var hård, området utanför butiken blev mer en politisk stridszon och de unga strejkande ställdes inför en verklighet de aldrig mött tidigare. Men många Malmöbor slöt upp bakom dem och när flera förbund vidtog sympatiblockader med LO:s stöd lokalt, tvingades bakåtsträvarna ge upp och det internationella kapitalet fick rätta sig efter de svenska arbetarna och teckna ett kollektivavtal, efter tre månader lång konflikt. Toys r us är ett tidigt exempel där internationella företag med alla medel försöker ändra spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden. Folkomröstning Arbetslöshet och EU blev 90-talets och det nya seklets stora utmaningar för LO-sektionen, som fick en tydlig roll i att organisera arbetslösa Måndagsträffar med arbetslösa utanför det nya Stadshuset och utbildningsaktiviteter. Samtidigt debatterades Nej eller Ja till EU och EMU. Repskapets årsmöte 1994 ställde ett villkor: att svenska kollektivavtal ska gälla även framöver. Transportarbetareförbundet var då det enda LO-förbund som efter en intern medlemsomröstning sa Nej till medlemskap. LO förordade ett Ja, mot en klar majoritet av sina medlemmar. Sverige folkröstade om EU-medlemskapet den 13 november 1994; Jasidan vann med 52,3 procents majoritet. Vi fick undantag för snuset men inte för våra fackliga rättigheter. Det är den bittra lärdomen för LO idag talet började dåligt med ett riksdagsbeslut om ett nytt statligt medlingsinstitut, med utökade befogenheter och rätt att bland annat skjuta upp fackens varslade konflikter, senast använt 2013 mot Byggnads. Både SAP och VP (svek) ställde sig bakom, LO agerade nästan inte alls. När det gällde EMU stod Transport inte längre ensam, även Handelsanställdas förbund stödde Nej-sidan. Nu var motståndet mer organiserat och med 55,9 procent blev det ett rungande Nej till EMU i folkomröstningen den 14 september Sverige införde inte euron, vilket inneburit att tusentals svenska arbetstillfällen räddades! Nya villkor Mirakelmedicinen ett EU-medlemskap skulle förlösa alla problem för Europas arbetare. Ställ frågan till klassystrar och bröder i södra Europa och Irland. Där vet de svaret. Borgerliga massmedia anklagar våra kamrater för att ha levt över sina tillgångar, när en arbetares enda tillgång på en fullständigt hänsynslös och anarkistisk kapitalistisk arbetsmarknad är att sälja sin arbetskraft. Med arbetslösa (våren 2013), över åtta procent, och en ungdomsarbetslöshet på nära 25 procent, nästan högst i Europa, står svensk fackföreningsrörelse inför sin kanske största utmaning sedan 1930-talet. Att vi står utanför EMU innebär, att antalet arbetslösa inte är ännu fler, den svenska kronan blev ingen skvalpvaluta. EU-medlemskapet och dagens globalisering förändrar villkoren, men det kollektiva och det vi svurit i det fackliga löftet är fortsatt grunden till allt. Utan det är vi totalt utlämnade till de krafter i modern tappning som förbjöd organisering, tog in strejkbrytare, slängde ut strejkande från arbete och bostad, och lät deras familjer hungra bara för att de försvarat sin fackliga rätt. Strejkrätten faller 1994 garanterade den borgerliga regeringen och S-ledningen i den avslutande TV-debatten före folkomröstningen, att kollektivavtalen skulle vara säkrade i EU-medlemskapet. Så blev det inte. Det vet alla, särskilt inom bygg- och transportbranschen. Lavaldomen den 11 december 2007 slog fast, att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, inklusive strejk, är en grundläggande men inte oinskränkt rättighet. Då hade Byggnads blockerat ett skolbygge, där en lettisk entreprenör 28 Vårt första sekel Vårt första sekel

17 tog in jobbare utifrån, till villkor långt under Byggnads avtal. Det lettiska bolaget, stött av Svenskt Näringsliv (fd SAF) överklagade till EG-domstolen, som slog fast, att enligt EU-fördraget faller strejkrätten under rätten till fri etablering. I klartext, att fri etableringrätt går före strejkrätten. Arbetsgivaren kan alltså förbjuda stridsåtgärder med stöd av EU:s regler om fri rörlighet och fri etablering. Att ett förbund tar till stridsåtgärder för att få ett företag i ett EU-land att sluta kollektivavtal med en fackförening där och sedan tillämpa det för anställda i ett dotterbolag i ett annat land, är enligt EU en inskränkning i etableringsrätten. En enskild medlemsstat kan inte själv reglera sin arbetsmarknad. Det sopade undan alla garantier för den svenska arbetsmarknadsmodellen, där kollektivavtalen är grundbulten ser vi hur det bäddat för illojal konkurrens och lönedumpning. Gästande EU-firmor lägger anbud efter anbud på uppdrag utan att betala de löner som gäller i Sverige. Situationen är ohållbar, det vet arbetare och småföretagare i Malmö. Vår modell bygger på att vi inte har lagstadgade minimilöner utan normerande, rikstäckande kollektivavtal. Enda sätt att bevara den modellen är att EU fördragsfäster de löften som gavs Men det finns andra tolkningar än EU:s. Internationella Arbetsorganisationen ILO utlåtande i februari 2013, att EU:s Lavaldomar kränker föreningsfriheten, som den definieras av ILO:s konvention 87. Vi har rätt att hävda våra avtal för jobb i Sverige! Lavaldomen var inget olycksfall i arbetet, utan en del av den nyliberala marknadsideologi, som värnar kapitalets intressen före löntagarnas och som är inskriven i EU:s grundlag, Lissabonfördraget. När LO-sektionen firar hundra år är saken ännu inte löst. Är vi tillbaka på ruta ett (Amalthea)? Den konflikten eller generalstrejk kanske kommer? Kapitalets och högerns budksap är överallt detsamma: Arbetslösheten är nödvändig. Ersättningen ska sänkas i a-kassan. Arbetsrätten ska urholkas. Kapitalet och bankerna ska hållas skadelösa. Kollektivavtalen ska försvagas. Arbetets marknad ska avregleras. Syftet är att återupprätta en marknad där arbetet säljs till lägsta pris, där jobb ställs mot lön och villkor, där säljarna av arbetet ska tvingas att konkurrera med varandra. Den ökande konkurrensen ställer kvinnor mot män, sjuka mot friska, unga mot gamla, invandrare mot svenskar, arbetslösa mot anställda, fast anställda mot inhyrda. Den konkurrensen försvagar alla löntagare. Det fackliga löftet är lika nödvändigt idag som för hundra år sedan. foto: ledberg / arbetarrörelsens arkiv malmö LO-sektionens roll som strejkledare tonades ned på 1950-talet och de enskilda förbunden tog den platsen på arenan tog Kommunal ut spårvägsarbetarna i strejk och Malmöborna fick plocka fram sina cyklar. 30 Vårt första sekel Vårt första sekel

18 Samtal med anton flink»är det så som du säger, Flinken, så stoppar vi skiten» Anton Flink blir nostalgisk när han talar om de mer än tio år som han satt i LO-sektionens styrelse. Han är övertygad om att sektionen betytt mycket mer för Malmös knegare än vad många förstår. text: love flygren Ett särskilt tack vill jag ge min gamla kompis Monika Ahlgren, ombudskvinnan i LO-sektionen, för hennes fantastiska insats att med ALU-jobb rädda säkert över tusen LO-medlemmar i Malmö från att bli utförsäkrade från A-kassan på 1990-talet. Hans första LO-sektionsmöte var ett representantskap 1975 på Folkets Hus i Malmö. Jag var en ung transportare, stridslysten och stor i korken. Det var helt fantastiskt med tvåhundra andra fackliga kämpar på mötet. Hur många är vi i dag, frågar han sig retoriskt. I dag är Anton Flink oroad över att alldeles för många arbetsplatser inte är skyddade av kollektivavtal, samtidigt som facken håller på med en massa annat. Och han påminner om den innersta kärnan i det fackliga löftet och dess enkla budskap: teckna kollektivavtal och se till att de vidmakthålls! Transportarbetareförbundet tog konflikt om bemanningsföretagen och varslade om strejk i april 2013 och nådde en bit på väg, med ökade förhandlingsmöjligheter kring bemanningsföretagen som resultat. Han beskriver bemanningsföretagen som ett nytt otyg på den svenska arbetsmarknaden. Ett modernt slaveri, som fått Lagen om anställningsskydd att nästan spela ut sin roll. Framöver måste hela LO vara offensivare annars förutspår Anton Flink att vi helt kommer att tappa vår anställningstrygghet. Dessutom är det ganska makabert att den fria förhandlingsrätten har försvunnit, inte som ett djävulskap från Svenskt Näringsliv, utan genom foto: Malmöbild / drago prvulovic ett självmål av LO, som numera låter ett förbund diktera villkoren för alla andra; det så kallade metallmärket. Förr lyssnade fackförbunden på LO-sektionen och hade respekt för den. Sektionen ledde Malmös opinionsbildning och Anton Flink saknar, som gammal kommunist, de spänstiga ideologiska debatterna. Debatter som dessutom nästan alltid refererades av Arbetet, Skånska Dagbladet och Sydsvenskan och även, dagen efter, ibland i radio och TV. Jag vet att det inte är LO-sektionens fel, men det är inte konstigt att vi är kraftigt försvagade. Orsaken är den allt tuffare ideologiska kantringen från vänster till höger. Till en del är den grundad i facklig vilsenhet, velighet och minskad kampvilja, med avideologiseringen av hela arbetarrörelsen både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och sist men inte minst med den nyliberala storoffensiven med stora inslag av rasism och nynazism. Ändå ser han optimistiskt på framtiden. Nu är det dags att kavla upp ärmarna och stoppa den nyliberala storoffensiven. Som en gammal socialist i början av 1900-talet sa: Vi är så många och de så få. Reser vi oss upp samtidigt och spottar så dränker vi dem. Anton Flink drar sig till minnes att den fackliga verksamheten i staden stundtals har varit mycket dramatisk. Konflikten med den amerikanska leksaksjätten Toys r us 1995 till exempel, när Öresundsbron fortfarande inte var färdig. Det var första gången som ett stort internationellt, i det här Anton Flink hamnade mitt i hetluften under strejken vid Toys r us i Malmö. 32 Vårt första sekel Vårt första sekel

19 fallet amerikanskt, företag etablerade sig i Sverige och konsekvent vägrade att teckna kollektivavtal med Handelsanställdas förbund. Efter en tid vädjade Handelsanställda om sympatiåtgärder från andra förbund. Transportarbetarförbundet kan vara ett mycket effektivt förbund i konflikter, men trots åtgärderna hände ingenting. Jag arbetade som ombudsman för Transport på den tiden och en dag blev jag uppringd av en dansk från Jernbanearbetarnas fackförening i Köpenhamn. Han berättade att de hade fått nys om att man skickade gods med järnväg till Danmark som egentligen hade adressen Toys r us i Malmö. Till Jernbanearbetarnas terminal kom lastbilar från den stora holländska transportfirman Harry Vos, som bytte etiketter och fuskade med fraktsedlarna så att godset kunde köras ostört till Toys r us i Malmö. Då åkte jag ut till min vän Leif Svensson som var Sjöfolksbas och som tillhör den gamla stam som knappt finns längre. Ute vid Dragör-terminalen, som nu är jämnad längs marken, hade han sitt kontor och jag framhöll att det här måste vi fantamej göra något åt. Och han höll med: Är det så som du säger, Flinken, så stoppar vi skiten. Hur det nu var: när den plomberade TIR-lastbilen väl dök upp så var det svårt att göra något. Lastbilen hade papper på att den skulle till Borås så den fick släppas i väg trots att danskarna var 99 procent säkra på att chauffören hade gods som skulle till Toys r us. Då tog Leif Svensson sin bil och följde efter honom och mycket riktigt stack Harry Vos-chaffisen raka vägen ut mot Jägersro, där Toys r us ligger, och började lossa bilen. Någon timme senare var lastbilen nere vid färjeterminalen igen för att åka hem till Holland. Då ringde Leif Svensson till kaptenen på bryggan: Ser du den och den lastbilen med orange släp som står där nere, med det och det registreringsnumret. Om den lastbilen kör ombord, så går mina gubbar i land. Så då fick lastbilen bli där den var och chaffisen blev förbannad och sa: Jag skiter väl i er. Jag tar färjan i Helsingborg i stället. Men då tecknade Leif Svensson som om han drog på en nummerskiva och sa: Vad tror du händer när jag ringer till mitt folk på båten i Helsingborg. Du kommer inte med den båten heller. Då insåg chauffören att han skitit i det blå skåpet och sa: Vad fan ska jag nu göra, hur ska jag komma hem. Och Leif Svensson svarade: Du får väl köra över Haparanda. Tre dagar senare när jag fått fax från transportarbetarna i Holland att de skulle ta tag i saken släppte vi i väg honom och då var han rätt mör. Sen kom det inga mer leveranser till Toys r us via lastbil.»arbetarrörelsens två grenar, den politiska och den fackliga, har genom samverkan skapat goda villkor för människorna.» LO-sektionens blomsterbil 1963 visar resultatet av mer än femtio års fackligpolitisk samverkan. fackligt-politiskt arbete Vi är stolta, men inte nöjda... Politiken kan stärka eller försvaga facket LO-sektionen ett politiskt kitt Engagera och flytta fram positionerna Foto: reportagefoto / arbe- 34 Vårt första sekel tarrörelsens arkiv malmö Vårt första sekel

20 John-Erik Olsson I fackligt-politiskt arbete Vi är stolta, men inte nöjda... Sett i ett större perspektiv har arbetarrörelsens 1900-tal varit en framgångssaga. Arbetarrörelsens två grenar, den politiska och den fackliga, har genom samverkan skapat goda villkor för människorna. Vi är stolta men inte nöjda, löd en paroll i en valrörelse och den gäller fortfarande. När den förste socialdemokratiske agitatorn August Palm landsteg i Malmö 1881 var hans ambition klar: att starta en arbetartidning, för att i nästa steg bilda socialdemokratiska föreningar, politiska och fackliga. Samhället skulle förändras genom att arbetarna fick makt och inflytande i politiken och på jobbet. När LO bildades 1898, tio år efter det socialdemokratiska partiet, löstes samordningen genom kollektivanslutning. Den som gick med i facket blev också medlem i partiet. De två grenarna behöll och har så än idag även om kollektivanslutning är avskaffad nära personband. För fackföreningarna har det handlat om att frågor som inte kan lösas genom förhandlingar får hanteras av den politiska grenen. Av och till har det gnisslat, man har talat om rosornas krig, men som helhet har samarbetet fungerat. Före 1913 hade de olika facken kämpat var för sig utan någon gemensam samordning. Kampen i de olika små föreningarna hade huvudsakligen gällt rätten att förhandla om arbetsvillkoren. Redan i slutet av 1800-talet hade de olika föreningarna fört en ojämn kamp för en lön som gick att leva på. De i många fall ohälsosamma arbetsplatserna skapade ohälsa och svåra sjukdomar. Många små sjukkassor bildades men anslutningen var dålig och de som var med var äldre och krävde stor hjälp av kassorna, samtidigt hade man svårt att locka till sig de som var yngre som kunde ge kassorna en stabil grund. I början av 1900-talet började sjukkassorna samverka och staten bidrog med blygsamma insatser samtidigt som man ställde krav på att kassorna. Här är en kronologisk genomgång av hur det svenska arbetslivets trygghetssystem förändrats och utvecklats under LO-sektionens hundraåriga kamp. Samma år som FCO bildades får Sverige en allmän pensionsförsäkring som baseras delvis på den försäkrades inkomst och dels på de pensionsavgifter som kopplas till den. Jämsides med kampen om försäkringsskyddet pågår striden om en rimlig arbetstid. I början på århundradet dikterade arbetsgivaren själv arbetstidens längd och arbetarna tvingades acceptera arbetstider på 12 timmar och i vissa fall 16 timmar om dagen, sex dagar i veckan. Vägrade man fick man inget jobb. Mellan lyckades man reducera arbetstiden till 54 timmar per sexdagarsvecka. Ända fram till 1920 pågick en ständig kamp om en rimlig arbetstid beslutade en urtima riksdag att godkänna lagen om åtta timmar per dag och sexdagarsvecka = 48 timmar att gälla från och med den 1 januari Man lyckades efter hårda förhandlingar få en viss ekonomisk kompensation för den minskade arbetstiden Införs en allmän olycksfallsförsäkring som finansieras med arbetsgivaravgifter och är två tredjedelar av lönen. När man nu kommit överens om att ersättningen vid olycksfall bygger på inkomsten blir det allt mer naturligt att ersättningen vid sjukdom även baseras på inkomstbortfall. Finns ett politiskt förankrat förslag till allmän sjukförsäkring byggd på inkomstbortfallsprincipen. Enigheten om reformen är bred, Socialdemokraterna vill ha den av jämlikhetsskäl och högern hoppas det skall minska motsättningarna på arbetsmarknaden och minska emigrationen Slår lågkonjunkturen till, upp till procent arbetslöshet. Allt reformarbete avstannar, stor sparpolitik. Det finns inga pengar till nya reformer och den allmänna sjukförsäkringen skjuts på framtiden. Allmän rösträtt. 6-årig folkskola talet Mellan talet är arbetslösheten upp i långt över 30 procent. A-kassan pressas och har små möjligheter att ge en rimlig ersättning. Staten erbjuder nu så kallade nödhjälpsarbete med bland annat vägbyggen med endast livsuppehållande ersättningar och hårt arbete och vistelse långt från hemmet och usla levnadsförhållanden. Kravet på lagstadgad semester är ständigt återkommande under 20-talet men utan resultat. Däremot har man inom flera områden i arbetslivet lyckats förhandla fram en veckas betald semester. Mindre reform. Konkurrensen mellan sjukkassorna försvinner äntligen genom att en erkänd kassa får monopol i varje kommun. Medlemskapet är lågt, knappt 30 procent är med i en sjukkassa. Stora ekonomiska problem kvarstår Offentliga arbetslöshetsförsäkringar införs. De fackligt organiserade A-kassorna erhåller statligt stöd Ända fram till 1938 har arbetsgivarna haft rätt att fritt anställa och avskeda samt leda och fördela arbetet helt enligt den förhatliga paragraf 32 i SAF:s stadgar träffas det så kallade Saltsjöbadsavtalet som ger löntagarna ökade möjligheter att vara med och fatta demokratiska beslut om sina arbetsförhållanden. Äntligen efter många års förhandlingskrav fattade riksdagen beslut om semester. Beslutet innebar att arbetarna fick 12 dagars betald semester. 1 maj blir officiell helgdag träder avtalet om företagsnämnder i kraft. Ett avtal som skall ge ökade möjligheter till inflytande i hur produktions- och trivselförhållanden på arbetsplatserna skall lösas. Avtalet gav klent utbyte och har reviderats flera gånger. Tage Erlander statsminister. 36 Vårt första sekel Vårt första sekel

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954. Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula

Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954. Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954 Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula Fortsatt motstånd mot LO:s och framförallt Transports centralisering Hamnarbetare tvingas underteckna lojalitetsförklaring

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012

Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 Den politiska bloggvärldens historia - en analys av politiska bloggar 2007 2012 April 2012 Arbetsmarknadsfrågor stora bland politiska bloggar Unionen anser att bloggar och andra sociala medier är rätt

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Studieprogram Hösten 2011

Studieprogram Hösten 2011 Studieprogram Hösten 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år... 4 Om Facket... 5 Om Samhället... 6 Om Global rättvisa... 7 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Om arbetslivet. Lgr 11

Om arbetslivet. Lgr 11 Om arbetslivet Centralt innehåll i samhällskunskap: Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, t ex arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt

Läs mer

Kollektivavtal för Framtiden

Kollektivavtal för Framtiden BROSCHYR3 2-12-25 18.37 Sida 1 Kollektivavtal för Framtiden Dags för avtalsrörelse! BROSCHYR3 2-12-25 18.38 Sida 2 Dags för avtalsrörelse De svenska fackföre n i n g a rna tillhör de mest välorganiserade

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 MOTION AKA 1 Byggnads MellanNorrland Då A-kassans regelverk p.g.a. den s.k. alliansens arbetarfientliga politik stramats åt, kan vi inte ens neka ett jobb i ett företag

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden

Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden I den här pdf:en hittar du ett antal olika lektioner och uppgifter. Dessa bygger på materialet Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen, som du kan

Läs mer

Så påverkar du politiken! FLER LO-MEDLEMMAR I POLITIKEN. En tidning om facket och politiken från LO våren 2002

Så påverkar du politiken! FLER LO-MEDLEMMAR I POLITIKEN. En tidning om facket och politiken från LO våren 2002 En tidning om facket och politiken från LO våren 2002 100 000 FLER LO-MEDLEMMAR I POLITIKEN Så påverkar du politiken! VÅGA FRÅGA VÄRVA MEDLEMMAR DU BEHÖVS MÅNGA VILL VARA MED Våra medlemmar är värda mer!

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Kampen för ett bättre liv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige

Kampen för ett bättre liv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige Kampen för ett bättre liv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige Innehåll Vår gemensamma framtid 4 Utgångsläget 7 Organisationsarbetet inleds 8 Arbetsgivarna svarar 8 Den första stora kraftmätningen

Läs mer

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Medlemmar utan fackliga uppdrag ersätts med ett skattefritt stipendium på 824 kr/dag eller 103 kr/timme.

Medlemmar utan fackliga uppdrag ersätts med ett skattefritt stipendium på 824 kr/dag eller 103 kr/timme. 2 Varför skall jag gå en facklig utbildning? Kunskap är mer än att hämta in fakta. Kunskap är även förståelse, medvetenhet, färdigheter och omdöme, vilket är unikt för varje individ. Kunskap utvecklas

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Näringsministern och förhållandet till facket

Näringsministern och förhållandet till facket Näringsministern och förhållandet till facket Sammanställning gjord av Sverker Lindström, 2012-03-27 1 Annie Lööf, tidigare Annie Johansson, 28, utsågs till näringsminister i regeringen Reinfeldt den 29

Läs mer

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping

Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Mätning av godstrafiken på E4:an utanför Jönköping Det debatteras flitigt gällande den utländska trafiken i Sverige, både i riksdagen och på centralt/lokalt plan. Vi är alla överens om att något måste

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 1 2014. Ur innehållet: Kongressextra! Byggavtalet uppsagt...

UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 1 2014. Ur innehållet: Kongressextra! Byggavtalet uppsagt... UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS - NR 1 2014 Ur innehållet: Kongressextra! Byggavtalet uppsagt... BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Studier 2015. GS Facket avd 1 Västra Skåne

Studier 2015. GS Facket avd 1 Västra Skåne Studier 2015 GS Facket avd 1 Västra Skåne Innehållsförteckning Inledning sid 1 Ersättningsregler sid 2 Kurser sid 3-11 ABF sid 12 LO - Ung sid 13 Albins Folkhögskola sid 14 Centrala kurser sid 15-18 Insikter

Läs mer

Varsel om konflikt på Transportavtalet

Varsel om konflikt på Transportavtalet BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer