och ören blir myntenheter Nya tullar på spannmål och industrivaror införs efter den s k tullstriden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "och ören blir myntenheter. 1888 Nya tullar på spannmål och industrivaror införs efter den s k tullstriden."

Transkript

1 Om handeln

2 SVENSK HANDELSPOLITIK 1200 Importtullar införs för utländska köpmän Birger Jarl sluter handelsavtal med Lübeck Handelsavtal sluts mellan Sverige och Hamburg Lag om att handel endast får ske i städerna införs Hansans tullfrihet avskaffas Riksdalern präglas för första gången Tullar för varor som förs in i Sverige landvägen Dukaten, ett internationellt handelsmynt, präglas för första gången i Sverige Riksbanken grundas Riksbanken börjar ge ut sedlar Produktplakatet träder i kraft Den merkantilistiska politikens kulmen. Importförbud gäller mot 871 olika varuslag Spannmålshandeln släpps fri Sverige sluter frihandelsavtal med USA Riksgäldkontoret börjar ge ut sedlar Viss avreglering av marknadsväsendet sker Tullarna vid införsel av varor från land till stad avskaffas Viss avreglering av livsmedelshandeln genomförs Skärpta tullar och nya import- och exportförbud Produktplakatet avskaffas Silvermyntfot införs Kvinnor får ökad möjlighet att bedriva handel. Förbudet mot lanthandel lindras Näringsfrihet införs Sverige ansluter sig till det internationella frihandelsystemet En skandinavisk myntunion bildas. Kronor 2 och ören blir myntenheter Nya tullar på spannmål och industrivaror införs efter den s k tullstriden.

3 Handeln Sveriges näst största bransch Handeln skapar marknader där varuproducenter och konsumenter möts. Handel är en av globaliseringens motorer och under det senaste halvseklet har världshandeln med varor ökat oerhört. Ett enormt flöde av varor och pengar strömmar nu ständigt runt världen och påverkar alla ekonomier. Sverige har en liten hemmamarknad och är därför mer beroende av handel med omvärlden än många andra länder. Svensk export har mer än fördubblats sedan år Genom effektivitet och starka exportprodukter har Sverige dragit nytta av globaliseringen. Flaggskepp som IKEA och H&M har stävat in på nya marknader och öppnat varuhus i ett stort antal länder. Varans väg från producent till konsument Producent Grossist Detaljist Konsument ISBN: Handeln kan delas in i parti- respektive detaljhandel. Parti- eller grosshandel innebär handel med hela partier av varor mellan producent (eller importör) och butiker. Exempel på grossister där Unionens medlemmar arbetar är Tibnor, Ahlsell och Beijer. Detaljhandeln riktar sig direkt till konsumenter. Försäljningen sker i butiker, varuhus, stormarknader, köpcentrum, eller så kallad outlet men också i torgstånd, genom postorder och via internet. Säljaren köper varor i stora kvantiteter från tillverkare och importörer, direkt eller via en grossist, för att sedan sälja vidare i mindre kvantiteter till konsumenten. Exempel på stora aktörer där Unionens medlemmar arbetar är inom dagligvaror ICA, Axfood och Dagab, inom sportbranschen Intersport och Stadium, när det gäller kläder H&M, KappAhl, och Lindex och inom hemelektronik OnofF och Siba. År 1970 använde de svenska hushållen hälften av sin inkomst för köp i detaljhandeln. Därefter har detaljhandelsinköpens andel av hushållens genomsnittsinkomst minskat till en knapp tredjedel. Hushållen använder nu en större andel av sin inkomst till köp av tjänster. Handeln och tjänstesektorn konkurrerar om konsumenternas pengar. Detta leder till branschglidning. Handeln ökar sitt tjänsteinnehåll. 3

4 Handeln står för cirka tio procent av Sveriges BNP och är därmed Sveriges näst största bransch. Endast tillverkningsindustrin är större. Parti- och detaljhandeln omsätter tillsammans omkring miljarder per år. Totalt är närmare anställda i parti- och detaljhandeln. Omkring är tjänstemän inom Unionens verksamhetsområde. Unionen verkar för en näringspolitik som ger förutsättningar för konkurrenskraftiga företag och goda möjligheter att starta och driva företag. Unionen vill stärka företagen inom handeln. Med starka företag finns det förutsättningar att skapa bättre anställnings- och lönevillkor och fler arbetstillfällen i branschen. Handeln utgör en betydande del av Sveriges näringsliv. Det ligger därför i allas intresse att vidareutveckla handelskompetensen och skapa förståelse för branschen. Unionen vill höja handelsyrkenas status och kunskaperna om handelns betydelse i samhället. Därför stöder och initierar Unionen forskning som kommer till konkret nytta för handelsföretagen och våra medlemmar samt för konsumenterna och samhället i stort. 4

5 Unionen arbetar för handelns utveckling i Sverige Unionen är ett helt nytt fackförbund, bildat av HTF och Sif den 1 januari HTF har länge drivit frågor för handelns och våra medlemmars utveckling. Unionen anser att ökade satsningar på kvalificerad yrkesutbildning, vidareutbildning, kompetensutveckling och konkret handelsforskning är mycket viktig för Unionens medlemmar och för handelns framtid. Unionen är drivande i dessa frågor, på egen hand och tillsammans med andra aktörer. Handelns Utvecklingsråd (HUR) är en kollektivavtalsstiftelse som drivs av Unionen tillsammans med andra fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationerna inom handeln. Handelns Utvecklingsråd är landets största finansiär av handelsforskning och satsar betydande medel på att utveckla och stärka den vetenskapliga handelsforskningen, något som kommer branschens företag och anställda till nytta. Unionen verkar även inom det partsgemensamma Tjänstesektorn i samverkan vars mål är att öka de offentliga satsningarna på forskning och utveckling av tjänstesektorn inklusive handeln, utöka spetskompetensen inom tjänsteproduktionen och stimulera tjänsteföretag att satsa mer på forskning och utveckling. Globalisering och Sveriges medlemskap i EU påverkar den svenska arbetsmarknaden. Unionen värnar om det svenska kollektivavtalssystemet. Tillsammans med andra och på egen hand påverkar Unionen de politiska instanserna i Sverige och inom EU så att medlemmarnas intressen tillvaratas och möjligheten till fackligt arbete stärks. Internationella ägarstrukturer och gränslösa företag kräver ett omfattande internationellt fackligt samarbete för att stärka arbetstagarnas ställning. Unionen samarbetar med fackliga organisationer i andra länder inom bland annat Nordiska Handels och UNI-Commercial. Unionen är också aktiv deltagare inom Europeiska företagsråd som är ett medel för att vara med och påverka. 5

6 Trender inom handeln Strukturomvandlingen inom handeln har påverkat hela distributionskedjan från tillverkare via grossist och detaljist till konsument. Omfattande teknikutveckling och internationalisering har medfört prispress, branschglidningar och marknadsexpansion. Traditionell parti- och detaljhandel har stått under starkt förändringstryck. Många nya företag startas och många slås ut. Bakom detta står olika former av konkurrens. Både inom parti- och detaljhandeln är konkurrensen stor. Faktorer som lokalisering, varumärkespositionering, produktutveckling och prissättning spelar roll i konkurrensen. Olika handelsplatser som köpcentrum, cityhandel, Internet och postorder konkurrerar med varandra. Köpcentrum konkurrerar med öppettider, parkeringsplatser, låga priser och stort utbud. Cityhandeln erbjuder, förutom ett stort utbud, närhet till restauranger, fik, biografer, teater och annan kultur. Stora investeringar har gjorts i gallerior. Internet och postorderföretag konkurrerar med sortiment, tillgänglighet och pris. Livsstil Ett flertal trender påverkar handeln på olika sätt. Livsstilstrender som cocooning, gör-det-själv och kropp och hälsa har bidragit till en särskilt stark utveckling för möbler, järn och bygg, och sport och fritid. Dessa branscher präglas också av produktutveckling och kommersialisering. Stordriftsfördelar och småbutiksdöd Små lokala aktörer möter konkurrenter som på grund av större inköpsvolymer kan konkurrera med lägre priser. Butikskedjorna inom detaljhandeln vinner terräng i förhållande till mindre aktörer. Butikerna blir större men färre. Detta är särskilt tydligt inom dagligvaruhandeln där stormarknadernas tillväxt leder till småbutiksdöd. Inom sällanköpsvaruhandeln har till exempel stora elektronikkedjor slagit ut lokala radiooch TV-handlare. Denna process har pågått under lång tid. Samtidigt har den lyxbetonade handeln i småbutiker ökat. 6

7 Fler internationella företag Stora internationella företag slår sig in på olika marknader och konkurrerar ut mindre lokala handlare. Aktörer som Lidl, El-Giganten, Bauhaus och Dressman etablerar sig i Sverige med egna butiksnät och via uppköp av befintliga butikskedjor. Ökat tjänsteinnehåll För trettio år sedan skedde hälften av hushållens konsumtion inom handeln. Trots ökad försäljning har handelns andel av konsumtionen minskat till en dryg tredjedel. Billighetstrenden gör att konsumenterna får mer pengar över till annat. Tjänstenäringar och varaktiga konsumtionsvaror som till exempel bilar tar andelar från detaljhandeln. Vi reser mer, äter och fikar mer på stan och köper fler tjänster av olika slag. Handeln möter konkurrensen från tjänstesektorn genom att öka sitt tjänsteinnehåll. Postutlämning i livsmedelsbutiker, satsningar på färdigmat och fik i butik är exempel på denna trend. Handeln flyttar ut från stadskärnorna Enskilda konsumenter är idag i stor utsträckning bilburna när de gör sina inköp. Detta har medfört att den lokala handeln har flyttat ut från stadskärnor och stadsdelscentrum till externa handelsområden i städernas utkanter där lokalkostnaderna är lägre och parkeringsmöjligheterna större. Konsumenterna åker allt längre för att handla, främst sällanköpsvaror. Hälften av sällanköpshandeln är koncentrerad till färre än 20 kommuner. Centralorter och större städer är vinnare. Lågprisföretag Billighetstrenden är tydlig i flertalet branscher. Exempel på lågprisföretag inom olika branscher är El-Giganten inom hemelektronik, H&M inom kläder och IKEA inom möbler. Under de senaste åren har prispressen inom detaljhandeln varit stor. Inom dagligvaruhandeln har konkurrens, ny teknik och större enheter bidragit till pressade priser. Internationell konkurrens från bland andra Lidl och Netto har gjort sitt till. 7

8 Egna märkesvaror I slaget om konsumenterna väljer detaljister ofta att skapa egna märkesvaror (EMV) det vill säga produkter som butikskedjan köper direkt från producenten och förpackar och marknadsför själv. H&M och IKEA säljer nästan bara egna märkesvaror och på senare tid har trenden även blivit märkbar inom dagligvaruhandeln. Exempel på egna varumärken som säljs till lågpris är Axfoods varumärke Eldorado och ICAs Euroshopper. Detaljisterna drar med egna märkesvaror fördelar av en större frihet vad gäller prissättning, större kontroll över produkternas egenskaper och kvalitet, större marginaler som ger högre vinst och att de slipper betala producentens marknadsföringskostnader. Shoppande turister Shoppingturism, då shoppingen är det primära målet för resan, blir allt vanligare. Shopping utgör en dryg fjärdedel av turisternas utlägg. Det är hela tio procent av den svenska detaljhandelns totala omsättning. Kända shoppingturistmål är lågprisvaruhuset GeKås i Ullared, möbel- och glasriket i Småland, IKEA i Haparanda och Stockholm med sitt stora utbud. Ny teknik, streckkoder och taggar Den tekniska utvecklingen har varit stor och produktiviteten har stigit. Ny teknik har medfört billigare produktion vilket bidrar till att handelns inköpskostnader ökar måttligt och i vissa fall reduceras. Verksamheten blir effektivare och antalet sysselsatta minskar. Under de senaste femton åren har vart fjärde arbete inom dagligvaruhandeln försvunnit. Inom sällanköpsvaruhandeln minskar sysselsättningen inte lika fort. Inom logistiken för detaljhandeln har teknisk utveckling bidragit till ökad produktivitet. Streckkoder (GS1-systemet tidigare EAN) och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är idag delar av distributionen. Numera kan varorna även förses med RFID (Radio frequency identification). Små radiosändare/mottagare och minnen, som kallas taggar, känner om en vara flyttas och en ny vara kan då beställas direkt så att butikens hyllor hålls lagom fulla. E-handel Internet och e-handel har förändrat såväl grossistens som detaljistens roll. E-handeln växer snabbt och är omfattande när det gäller till exempel böcker och musik där det är relativt lätt att hoppa över butiks- och/eller grossistledet. 8

9 9

10 Handeln som arbetsmarknad Alla dessa trender påverkar våra medlemmars arbetsliv och arbetsvillkor. En av tio sysselsatta i Sverige arbetar inom handeln. Andelen anställda i utlandsägda företag som till exempel Jysk bäddlager och El-Giganten har ökat men samtidigt har svenska handelskedjor som IKEA och H&M expanderat utomlands. Under 1990-talet minskade handelns andel av det totala antalet arbetade timmar i Sverige men under 2000-talet skedde en återhämtning. Goda konjunkturer, större butiker och effektivare distribution har bidragit till att försäljningen per anställd har ökat. Under senare år har försäljningen ökat kraftigt. I och med detta har en samtidig ökning av sysselsättning och produktivitet kunnat ske. Handel är mer än butiksarbete Unionens medlemmar arbetar främst på huvudkontor och centrallager och har bland annat kompetens i fråga om inköp, logistik, ekonomi, IT, e-handel och business to business. Vanliga befattningar bland Unionens medlemmar är; säljare, inköpare, ordermottagare och orderbehandlare, bokförings-, redovisningsoch lagerassistent. Exempel på chefsbefattningar är; inköps-, butiks-, drifts-, försäljnings-, ekonomi-, lager-, distributions- och marknadschef. Könsfördelningen är relativt jämn bland Unionens medlemmar inom handeln och det stora flertalet arbetar heltid. Omkring hälften av tjänstemännen inom partihandeln har en anställning som kräver kortare högskoleutbildning. Bland detaljhandelsanställda har drygt en fjärdedel någon form av ledningsarbete. Utvecklingen mot allt större enheter inom detaljhandeln får till följd att anställda med kvalificerad utbildning, som till exempel ekonomer, efterfrågas. Handelns framtida utveckling beror på dess förmåga att attrahera personer med kvalificerad utbildning. Arbete på kvällar och helger När butikerna blir större och har öppet längre ställs det även krav på centrallager, främst de som hanterar livsmedel, att öka sitt öppethållande. Varor ska levereras just-in-time. Unionens medlemmar arbetar oftast på dagtid men ökat öppethållande i butikerna leder på sikt till mer arbete på kvällar och helger för till exempel Unionens medlemmar som arbetar med logistik. 10

11 Viktiga avtalsfrågor som Unionen driver inom handeln Unionen vill främja handelns utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Därigenom läggs grunden för god löneutveckling och goda villkor i övrigt för våra medlemmar. Vi vill ta ansvar och bidra till utveckling och förnyelse av den svenska handeln. Unionen kräver att också företagen i branschen tar sitt ansvar för handelns utveckling. Detta kan de göra genom ökade investeringar, satsningar på forskning och utveckling och genom ett långsiktigt agerande. Unionen arbetar för att kollektivavtal, lagar och andra regler på arbetsmarknaden utvecklas och efterlevs. Följande krav förde HTF fram i avtalsrörelsen 2007 och de gäller än idag. Löner Unionen kräver löneavtal som ger reallöneökning för våra medlemmar och som innehåller en individuell löneökningsgaranti. Lönen ska inte vara lägre inom handeln än i tillverkande företag. Unionen kräver lägstlöner som går att leva på och dessa ska endast användas när tjänstemannen är ny på arbetsmarknaden. Arbetstid Arbetstiderna inom handeln är viktiga ur rekryteringssynpunkt. Företag har på grund av oregelbundna arbetstider till exempel svårt att rekrytera människor med kvalificerad utbildning som butikschefer. Unionen arbetar för att handelns attraktionskraft som arbetsplats ska höjas. Unionen verkar för att arbetstiden inte ska vara för lång och påfrestande och att tjänstemän som arbetar på oregelbunden arbetstid ska få en arbetstidsförkortning. Unionens medlemmar ska ha möjlighet att vara med och bestämma över arbetstidens förläggning. Unionen bevakar att medlemmarna får tillräckliga viloperioder mellan arbetspassen i enlighet med våra kollektivavtal. Våra medlemmar ska kunna förena arbete med fritid. Vid ändring av tjänstemannens arbetstid ska därför en skälig övergångsperiod tillämpas. Vad som är skäligt kan variera mellan olika personer. 11

12 Unionen uppmanar till ett restriktivt förhållningssätt i fråga om enskilda överenskommelser om att övertidsarbete ska ersättas med längre semester och/eller högre lön istället för övertidsersättning. Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjlighet till utveckling i arbetet och till att förena fritid och arbetsliv. Ingen lönediskriminering på grund av kön får ske. Om en lönekartläggning visar att det finns omotiverade löneskillnader ska detta justeras utöver avtalets löneutrymme. Unionen arbetar för att öka antalet månader som anställda får föräldralön. Det är också viktigt att föräldralediga får samma löneutveckling som de skulle ha haft om de varit i tjänst. Att må bra på och av arbetet Friska anställda som mår bra på och av arbetet är också bra för företaget. Unionen vill stärka och utveckla arbetsmiljöarbetet. Ett krav är att alla medlemmar och arbetsplatser ska ha tillgång till företagshälsovård av god kvalitet. Unionen anser det angeläget att företaget och dess företagshälsovård särskilt identifierar, uppmärksammar och förebygger problem med arbetsrelaterad stress. Unionen verkar för att medel avsätts till Trygghetsrådet i syfte att skapa förutsättningar för arbetslösa och långtidssjukskrivna att få en professionell rehabilitering samt insatser i förebyggande syfte. Kompetensutveckling Kompetensutveckling är viktigt för att vi alla på en arbetsplats ska känna trygghet vid förändringar och samtidigt är det viktigt för att skapa konkurrenskraftiga företag. Vi menar att det behövs en bred syn på kompetensutveckling. Kompetensarbetet ska ingå i verksamhetsplaneringen och vara prioriterat. De kompetensutvecklingsavtal som finns behöver användas och vara levande dokument för att utgöra stöd till företag och medarbetare. 12

13 Serdar Saygieder, Järfälla. Transportledare, ICA:s kolonial- och färskvarulager, Kallhäll. Studieorganisatör. Utbildad kock. Medlem sedan Sluta tänka att det är dyrt att vara fackligt ansluten! Det är Serdar Saygieders vassaste argument för att vara medlem i Unionen. Jag har alltid varit med i facket. Ju flera vi är desto mer kan vi påverka och bestämma i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Sedan är det ju inte fel med försäkringar och den trygghet det innebär med a-kassa. Serdar är operativ transportledare och styr transporterna från lagret i Årsta och Kallhäll ut till butikerna i Stockholmsområdet. Han arbetar skift, klockan måndag söndag. Det är ett kontorsjobb som mest handlar om bemanning och att se till att vi har tillräckligt med bilar. Måndag, torsdag och fredag är intensivast och jag planerar dagen innan för att vi ska den personal och de bilar som krävs. På sikt tror Serdar Saygieder att branschen behöver visa sig mer attraktiv med mer status och högre löner. Redan i dag saknas chaufförer och nytillströmningen är dålig. Ulf Yngvéus, Ängelholm. Varuhuschefsassistent, Åhléns, Helsingborg. Vice ordförande för alla Unionens tjänstemän inom Åhlenskoncernen. Gymnasium. Medlem sedan Ulf Yngvéus har varit i branschen i 38 år och medlem i facket lika länge. Genom åren, med ett antal löneförhandlingar och flera omorganisationer, har han märkt att man lyckas bättre om man är en grupp, ensam är inte stark. Det är samma sak med Unionen, större blir starkare. En arbetsdag för Ulf är mycket brokig: personalledning i den dagliga driften, schemaläggning och -uppföljning, attestering i tidomaten, kampanjplanering, backup i kassorna, försäljning, personlig service och kundkontakter ute i butiken på kvadratmeter. Bland annat. Det är en expansiv bransch med nya köpcentra hela tiden. I fjol öppnade Åhlénskoncernen, med Kicks och Lagerhaus, 42 nya enheter, i år planeras 40 nya. Även om konkurrensen är hård och flera utländska aktörer vill in, ser Ulf Yngvéus Åhléns ställning som stabil och stark. 13

14 Fakta om handeln Parti- och detaljhandeln i Sverige omsätter cirka miljarder per år. Totalt finns det över verksamma företag inom svensk handel. Tillsammans sysselsätter dessa närmare en halv miljon människor. Handelns andel av antalet arbetade timmar i Sverige sjönk under 1990-talet men under 2000-talet har handelns betydelse för sysselsättningen åter ökat. Handelns andel av totalt antal arbetade timmar (procent) Parti- och detaljhandeln har under senare år ökat sin andel av BNP och står idag för cirka tio procent. Handelns andel av BNP (procent)

15 Under 2000-talet har detaljhandelns andel av den totala konsumtionen ökat. I goda konjunkturer är det sällanköpen som ökar mest. Dagligvaror som livsmedel är inte lika konjunkturberoende. Sällanköpsvarorna står nu för en något större andel av konsumtionen än dagligvarorna. Detaljhandelns andel av hushållens konsumtion åren % Detaljhandelsvaror Dagligvaror Sällanköpsvaror Detaljhandeln står idag för en dryg tredjedel av den totala konsumtionen. Detaljhandelns andel av hushållens totala konsumtion år 2006 Sällanköpsvaror 20% Övrigt 38% Dagligvaror 17% Boende 25% 15

16 Tillväxten i detaljhandeln har varit god. Svenskarnas privata konsumtion har under de senaste decennierna stigit med i genomsnitt 2 3 procent årligen. Skillnaden mellan åren är dock stor beroende på konjunkturer och människors framtidstro. Detaljhandeln står för omkring en femtedel av den totala svenska importen. Det mesta som importeras till Sverige förädlas och går sedan vidare på export. Detta gäller dock inte detaljhandelsimporten som till stor del konsumeras i Sverige. Importen från lågprisländer som till exempel Kina har under senare år ökat lavinartat och en stor del av denna består av detaljhandels varor. Detta bidrar till att hålla nere priserna i den svenska detaljhandeln. Detaljhandeln är starkt koncentrerad till ett fåtal kommuner. Kartan visar 18 kommuner som tillsammans står för hälften av sällanköpsvaruhandelns omsättning. Hur många som bor i respektive kommun är naturligtvis avgörande för hur stor omsättningen blir men koncentrationen beror också på att konsumenterna åker till centralorter och större städer för att handla. Det senare gäller främst sällanköpsvaror. Vi är inte villiga att åka lika långt för att handla dagligvaror. När det gäller dagligvaruhandeln står 35 kommuner för hälften av omsättningen. 16

17 Sällanköpshandeln 18 av Sveriges 290 kommuner står för hälften av omsättningen. Sundsvall Gävle Karlstad Borås Göteborg Mölndal Helsingborg Malmö Örebro Västerås Jönköping Linköping Uppsala Järfälla Täby Stockholm Huddinge Norrköping Kommun Procent Acc. procent Stockholm 11,9 11,9 Göteborg 7,2 19,1 malmö 4,2 23,3 Uppsala 2,5 25,8 Huddinge 2,5 28,3 Västerås 2,1 30,4 Jönköping 2,1 32,5 Helsingborg 2,0 34,5 Linköping 1,9 36,4 Örebro 1,9 38,3 Järfälla 1,8 40,1 Gävle 1,5 41,6 Sundsvall 1,5 43,1 Norrköping 1,4 44,5 Karlstad 1,4 45,9 Täby 1,4 47,3 mölndal 1,4 48,7 Borås 1,3 50,0 17

18 Handelns utveckling kännetecknas av Internationalisering Större geografisk koncentration Färre men större butiker E-handelns expansion Källor. Centrum för näringslivshistoria, projekt Mercurius, Handelns utredningsinstitut (HUI), Handelns utvecklingsråd (HUR), SCB, Nationalräkenskaperna, Svensk Handel och Unionens förtroendevalda och anställda. 18

19 SVENSK HANDELSPOLITIK 1904 Riksbanken får ensamrätt på sedelutgivning Ransonering på vissa livsmedel införs Ransoneringen upphör Sveriges första konkurrenslagstiftning införs Högerregeringen faller på förslaget att införa spannmålstullar Affärstidslagstiftning införs. Butikerna ska normalt stänga klockan Livsmedelsransonering införs Allmänt prisstopp införs Kommunerna får ökade möjligheter att styra butiksetableringar Sverige undertecknar det internationella frihandelsavtalet, GATT Sverige ansluter sig till Bretton Woodsystemet. Kafferansoneringen upphör Lag mot konkurrensbegränsningar införs Sverige går med i EFTA Sverige går med i OECD Mellanöl börjar säljas i livsmedelsbutiker Fria affärstider införs. Frihandelsavtal sluts med EG Mellanölet försvinner från livsmedelsbutikerna Valutaregleringen avskaffas Allmänt prisstopp införs Kommunernas möjlighet att styra butiksetableringar minskar Sverige ansluter sig till EES-avtalet. Konkurrenslagstiftningen skärps Sverige blir medlem i EU och Världshandelsorganisationen WTO Kommunernas 19 möjlighet att styra butiksetableringar ökar Svenska folket säger nej till att införa euron som valuta i Sverige.

20 Unionen är ett helt nytt fackförbund, bildat av HTF och Sif den 1 januari Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden och landets största tjänstemannaförbund. Vi är medlemmar, varav förtroendevalda i över företag och organisationer. Unionen finns i allt från stora internationella koncerner till små familjeföretag. Vår vision är att skapa trygghet, framgång och glädje i arbetslivet. Tnr: 1075:1. ISBN: Maj ex. Produktion: Blomquist & Co. Foto: Lena Granefelt. Tryck: Ekotryckredners. Olof Palmes Gata Stockholm Tel Om handeln ingår i en serie skrifter om branscher våra medlemmar finns i. Skrifterna beskriver branschen, frågor som vi i Unionen driver och förslag för att utveckla branschen och våra medlemmar. Du kan beställa övriga skrifter på

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

Trendspaning inom handeln

Trendspaning inom handeln Trendspaning inom handeln 1 2 Varför Unionen trendspanar Unionens målsättning är att tillsammans skapa utveckling, trygghet och glädje i arbetslivet för förbundets medlemmar. För att göra det behöver förbundet

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Varsel om total arbetsnedläggelse vid vissa företag anslutna till Svensk Handel

Varsel om total arbetsnedläggelse vid vissa företag anslutna till Svensk Handel Datum 29 mars 2012 Vår referens JH Handläggare John Haataja Svensk Handel 103 29 Stockholm Varsel om total arbetsnedläggelse vid vissa företag anslutna till Svensk Handel Med hänvisning till de i brev

Läs mer

Diskussionsunderlag. Avtalsdiskussion på arbetsplatsen

Diskussionsunderlag. Avtalsdiskussion på arbetsplatsen Diskussionsunderlag Avtalsdiskussion på arbetsplatsen AVTAL 2016 2 Ta chansen att påverka! Kollektivavtalen ger oss en gemensam bas för anställningsvillkoren. Kollektivavtalen skapar förutsättningar för

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig Lönesamtal Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig som när du förhandlar din lön själv. Den

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön

Lönekartläggning lönar sig. Kön ska inte avgöra lön Lönekartläggning lönar sig Kön ska inte avgöra lön Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Unionen anser...4 Förord...5 Bakgrund...6 Resultat av mätning 2009...7 3 Sammanfattning Lönegapet mellan kvinnor

Läs mer

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln möter dagens livsmönster Idag omsätter den svenska distanshandeln nästan 15 miljarder kronor. E-handeln

Läs mer

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 Medborgarenkät Mind Network okt-nov 2012 708 svar SVARSGRUPPEN Kön (procent) 46 54 Kvinna Man SVARSGRUPPEN Ålder (procent) 30 25 23 24

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

När du är sjukskriven

När du är sjukskriven När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att

Läs mer

Unionens inkomstförsäkring. Trygg även utan jobb

Unionens inkomstförsäkring. Trygg även utan jobb Unionens inkomstförsäkring Trygg även utan jobb SNABBFAKTA Den obligatoriska inkomstförsäkringen ingår i avgiften och gäller dig som: är yrkesverksam medlem eller egenföretagare är med i svensk a-kassa

Läs mer

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07 Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms Almedalen 2010-07-07 Halvera tjänstemomsen Bakgrund: Den ekonomiska krisen har ställt arbetsmarknaden inför stora utmaningar. Nu finns flera

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud 2 Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Chefskap och föräldraskap

Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefer spelar en stor roll på en arbetsplats. Deras agerande skapar riktlinjer och normer för vad som är gångbart. Unionen har, genom följande undersökning,

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser AVTAL 2016 Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser 2 Inledning 2016 är det dags att förhandla om kollektivavtalen igen det är dags för en ny avtalsrörelse, den fjärde Unionen genomför. Inför och

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Kollektivavtal det tjänar du på

Kollektivavtal det tjänar du på Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kraftladda inför drömjobbet.

Kraftladda inför drömjobbet. Kraftladda inför drömjobbet. Unionen Direkt 0770-870 870 Vi svarar på alla dina frågor om arbetslivet mån-fre 08.15-17.00 bli medlem 0771-743 743 Inkomstförsäkring 0771-27 28 00 Unionens A-KASSA 0770-77

Läs mer

Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken

Billig mat en dyr affär. Korta fakta om handelns egna märken Billig mat en dyr affär Korta fakta om handelns egna märken Vad är det vi äter? - korta fakta om den billiga maten Den mat som livsmedelsarbetarna producerar säljs inte på samma sätt som förr. Dagens matbutiker

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Handeln ur ett. chefsperspektiv. Hos oss blir du en bättre chef.

Handeln ur ett. chefsperspektiv. Hos oss blir du en bättre chef. Handeln ur ett chefsperspektiv Hos oss blir du en bättre chef. Handeln en bransch i ständig förändring Ända sedan äldre tiders marknadsplatser fram till dagens e-handel har handeln varit betydelsefull

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Frågor och svar om den avslutade samaviseringen

Frågor och svar om den avslutade samaviseringen Frågor och svar om den avslutade samaviseringen Från och med mars 2015 avslutar vi samaviseringen med Unionens a-kassa. Idag betalar medlemmar som är med både i Unionen och Unionens a-kassa båda sina medlemsavgifter

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo

Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo Skandinaviens mest centrala etableringsplats Sydsvenska Krysset, Värnamo Worldsat 2001 Tre marknader inom nära avstånd Lokala marknaden inom 50 km radie Antal invånare 141 000 (1,5%) Antal villahushåll

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen

Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen Välkommen som verksamhetsrevisor i regionen Det är väldigt viktigt att alla i Unionen drar åt samma håll för att det vi gör ska få maximal genomslagskraft ute

Läs mer

Worldsat 2001. Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset

Worldsat 2001. Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset Worldsat 2001 Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset Tre marknader inom nära avstånd Lokala marknaden inom 50 km radie Antal invånare 141 000 (1,5%) Antal villahushåll

Läs mer

1. Inledning... 3. 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4. 2.1 Julhandelns betydelse... 5. 3. Julhandelsprognos... 7

1. Inledning... 3. 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4. 2.1 Julhandelns betydelse... 5. 3. Julhandelsprognos... 7 Julhandeln 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Julhandeln viktig för svensk ekonomi... 4 2.1 Julhandelns betydelse... 5 3. Julhandelsprognos... 7 4. Så blir julhandeln 2012... 9 4.1 Det försämrade

Läs mer

Varsel om total arbetsnedläggelse vid vissa företag anslutna till Svensk Handel

Varsel om total arbetsnedläggelse vid vissa företag anslutna till Svensk Handel Datum 22 mars 2010 Vår referens JH Handläggare John Haataja Svensk Handel 103 29 Stockholm Varsel om total arbetsnedläggelse vid vissa företag anslutna till Svensk Handel Med anledning av de strandade

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING. Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln

E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING. Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln E-HANDEL, INFORMATIONSTEKNOLOGI OCH HANDELNS DIGITALISERING Forskningsprojekt för företag och anställda i handeln Innehåll Värdefull retur inom e-handeln 7 Nya affärsmodeller i digitaliseringens spår 8

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

En politik för. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se

En politik för. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se Tnr: 1856:1. ISBN: 978-91-7391-348-5. Oktober 2012. 3 000 ex. Produktion: Blomquist & Co. En politik för Rapporten Granskning av hållbarhetsredovisningen i 25 svenska storföretag analyserar och beskriver

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Organisera för lärande och konkurrenskraft. en undersökning om kompetensutveckling på företag

Organisera för lärande och konkurrenskraft. en undersökning om kompetensutveckling på företag Organisera för lärande och konkurrenskraft en undersökning om kompetensutveckling på företag Organisera för lärande och konkurrenskraft en undersökning om kompetensutveckling på företag Innehållsförteckning

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Direkthandeln AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) www.hui.se. Niklas Wikström År 2003 Fredrik Bergström

Direkthandeln AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) www.hui.se. Niklas Wikström År 2003 Fredrik Bergström Direkthandeln AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Niklas Wikström År 2003 Fredrik Bergström www.hui.se Förord Föreliggande rapport innehåller en analys av direkthandeln. I rapporten analyseras direkthandelns

Läs mer