Centralen för mediefostran. Handlingsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Centralen för mediefostran. Handlingsprogram"

Transkript

1 Centralen för mediefostran och bildprogram Handlingsprogram i

2 Innehåll 1. Att främja en säker mediemiljö och god medieläskunnighet MEKU:s verksamhet - lagstiftningsgrunden Utgångspunkterna för MEKU:s verksamhet MEKU:s vision, verksamhetsidé, värden och verksamhetsprinciper De samhälleliga och politiska kontexterna för MEKU:s funktioner De samhälleliga och politiska kontexterna för mediefostran De samhälleliga och politiska kontexterna för klassificering och övervakning av bildprogram Aktörerna inom de nationella funktionerna - vem gör vad? Aktörerna inom mediefostran Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram...14 Bild 3. Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram MEKU:s fostringsmässiga utgångspunkter MEKU:s uppgifter Delområdena för MEKU:s fostringsverksamhet Myndighets- och strategiarbete Främjandet av verksamhetskulturen inom mediefostran Utredningar och främjandet av undersökning Höjning av medvetenhet Uppgifter förknippade med klassificering och övervakning av bildprogram Myndighets- och strategiarbete Klassificering, utbildning och övervakning Övervakning av tillhandahållande Höjning av medvetenhet...32 BILAGA 1. Målen i GMNR och åtgärder som berör MEKU

3 1. Att främja en säker mediemiljö och god medieläskunnighet År 2013 utarbetade undervisnings- och kulturministeriet kulturpolitiska riktlinjer angående främjandet av god medieläskunnighet bland barn och unga under namnet God Mediekunnighet. Nationella riktlinjer (GMNR). Publikationens målgrupp är samtliga aktörer inom området mediefostran. Riktlinjerna utarbetades tväradministrativt och i samarbete med branschen. Målet med riktlinjerna är att stärka den gemensamma viljan att befrämja god medieläskunnighet bland barn och unga, och att förtydliga verksamhetsriktningarna för att uppnå de önskade målsättningarna. Syftet är också att starta och stöda processer i vilka olika aktörer såväl i samarbete som självständigt för vidare förslag. Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU) är ett ämbetsverk som lyder under undervisnings- och kulturministeriet, och följer dessa riktlinjer i sin verksamhet. Som myndighet inom mediefostran profilerar sig MEKU som nationellt centrum för mediefostran, vars viktigaste uppgifter innefattar myndighets- och expertuppgifter, samt olika former av samarbete med andra aktörer inom området. MEKU är den myndighet som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram. MEKU upprätthåller och utvecklar klassificeringssystemet för bildprogram, samt övervakar tillhandahållandet av bildprogram i syftet att främja en trygg mediemiljö för barn. 2

4 3 Som myndighet eftersträvar MEKU en förutsägbar och transparent verksamhet. MEKU:s handlingsprogram är en av de resurser som används för att främja en god medieläskunnighet och en trygg mediemiljö. I vårt handlingsprogram lyfter vi fram funktioner för åren med målet att främja mediefostran och en trygg mediemiljö. Funktionerna överensstämmer med MEKU:s kärnverksamhet och GMNR. I slutet av år 2013 har MEKU 13 ordinarie anställda, varav två är deltidsanställda. Därtill totalt fem visstidsanställda, varav två arbetar på deltid. I MEKU:s budget för år 2013 är den beviljade finansieringen totalt euro. Utöver budgetfinansieringen inbringar olika avgifter, i enlighet med förordningen om grunderna för avgifter, årligen mellan och euro. Från och med början av år 2014 sammanslås (MEKU) och Nationella audiovisuella arkivet (KAVA) till Nationella audiovisuella institutet (KAVI). MEKU:s uppgifter inom mediefostran och klassificering av bildprogram bevaras, men sköts i fortsättningen under styrning av det nya ämbetsverket KAVI.

5 2. MEKU:s verksamhet - lagstiftningsgrunden I lagen om Centralen för mediefostran och bildprogram (711/2011) och lagen om bildprogram (710/2011) fastslås att: Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU): 1. Främjar mediefostran, barns mediefärdigheter och utvecklingen av en mediemiljö som är trygg för barn i samarbete med andra myndigheter och sammanslutningar i branschen. 2. Fungerar som sakkunnig när det gäller utvecklingen av barnens mediemiljö, främjar branschforskningen och följer den internationella utvecklingen i branschen. 3. Informerar i frågor som gäller barn och medier. 4. Svarar för utbildningen av och repetitionsutbildningen för klassificerare av bildprogram. 5. För ett register över godkända klassificerare och leverantörer av bildprogram. 6. Förvaltar och utvecklar ett klassificeringsprogramutbud och en offentlig förteckning över bildprogram. 7. Tar emot reaktioner från allmänheten. 8. Övervakar tillhandahållandet av bildprogram. 9. Klassificerar bildprogram. MEKU:s uppgift är att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram då ett bildprogram görs tillgängligt att ses av allmänheten. MEKU övervakar inte privata bildprogram (t.ex. framställda i hobbysyfte). MEKU övervakar tillhandahållandet av filmer, upptagningar, televisionsprogram, samt dator- och konsolspel, och upprätthåller ett system för åldersgränser av barnskyddslig anledning. 4

6 5

7 3. Utgångspunkterna för MEKU:s verksamhet 3.1. MEKU:s vision, verksamhetsidé, värden och verksamhetsprinciper MEKU:s vision I Finland har vi en engagerad och trygg mediemiljö med aktiva, ansvarsfulla och mediekunniga barn, unga och vuxna. MEKU:s verksamhetsidé MEKU främjar mediefostran, mediefärdigheter och en trygg mediemiljö för barn genom ett vittomfattande samarbete med olika aktörer inom området. MEKU är en nationellt och internationellt känd koordinator, främjare och proaktiv expertmyndighet då det gäller mediefostran i Finland. MEKU är en pålitlig och ansedd expert inom klassificering av bildprogram, utvecklare av klassificerarutbildning, samt övervakare av tillhandahållandet av bildprogram. Vår vision är en engagerad och trygg mediemiljö med aktiva, ansvarsfulla och mediekunniga barn, unga och vuxna. MEKU:s centrala värden och verksamhetsprinciper Som centralens viktigaste värden kan nämnas barnens välbefinnande, ett gott liv inom mediekultur, jämlikhet och delaktighet. Som utgångspunkter för alla våra funktioner och beslutsfattandet har vi opartiskhet, konsekvens, transparens och expertis. Vår sakkunnighet är grunden för all vår verksamhet. 6

8 3.2. De samhälleliga och politiska kontexterna för MEKU:s funktioner MEKU:s verksamhet och samhörande lagstiftning styrs av mediekulturen och förändringar i samhället. För att skydda barn i dagens medievärld förutsätts lagstiftning och myndighetsverksamhet som är anpassad efter den förändrade verksamhetsmiljön. Den rådande globala mediemiljön har blivit allt svårare att reglera, och endast en liten del av det medieinnehåll dagens barn och unga konsumerar är sådant material som staten traditionellt förhandsgranskat. En fundamental del av all form av uppfostran är det s.k. läskunnighetens dilemma, att välja mellan att förbjuda och att uppmuntra. I MEKU:s verksamhet uppstår denna motsättning då man å ena sidan fastställer och övervakar åldersgränser, och andra sidan eftersträvar att främja medieläskunnighet på ett engagerat, kritiskt och förståelsefullt sätt. Man bör stödja utvecklandet av medieläskunigheten bland barn, unga och vuxna, men samtidigt begränsa vissa åldersgruppers tillgång till visst material. Barn och unga har rätt till såväl skydd som yttrandefrihet, samt rätt att utveckla sina mediefärdigheter. Åldersgränser allena garanterar inte en trygg mediemiljö för barn. Därför betonas vikten av mediefostran. Även om mediereglering och fostran som främjar mediefärdigheter har avvikande utgångspunkter kan de i praktisk fostran fungera som stöd för varandra. Till exempel fungerar åldersgränserna som ett utmärkt stöd för mediefostran i hemmen De samhälleliga och politiska kontexterna för mediefostran I sin verksamhet inom mediefostran driver MEKU, som ämbetsverk under UKM, regeringens audiovisuella kulturpolitik, barn- och ungdomspolitik och andra riktlinjer som berör mediefostran. Den mest omfattande, God Mediekunnighet. Nationella riktlinjer , är utarbetad av undervisnings- och kulturministeriet. Verksamheten och relaterade dokument (Bild 1) styrs av lagstiftningen i Finland samt av internationella avtal, speciellt FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) och politiskt samarbetet (främst Europeiska unionen). I en internationell jämförelse hör mediefostran i Finland till den nordeuropeiska mediefostringskulturen, i vilken man betonar utvecklandet av mediefärdigheter och fostran i syftet att skydda barn istället för att betona kontroll. 7

9 God mediekunnighet, nationella riktlinjer Audiovisuell kultur i den digitala miljön FN:s konvention om barnens rättigheter strategiska verksamhetsmiljön Kulturpolitisk strategi 2020 UNESCO MIL Policy Guidelines Barn- och ungdoms politiska utvecklingsprogrammet Bild 1. Den strategiska verksamhetsmiljön för MEKU:s mediefostran Undervisnings- och kulturministeriets strategi 2020 beskriver ministeriets långsiktiga mål. Enligt strategin blir det allt viktigare att ha en viss allmänbildning i form av globalt ansvar och ansvar för miljön, förståelse för andra kulturer och kompetens att tillämpa denna kunskap. Moraliska värden och etik, livskunskap, hälsofrämjande och välmående, social kompetens och kommunikationsfärdigheter samt mediekunskap, -läskunnighet och tekniskt kunnande blir också allt viktigare. Även om endast mediekunskap och -läskunnighet är direkt förknippade till mediefostran, hänger samtliga samman med media i dagens samhälle. En vittomfattande mediefostran kan vara gynnsam då man möter dessa utmaningar. Centrala teman i strategin är bland annat främjandet av jämlikhet på individ- och regional nivå samt att stärka delaktigheten. De tre viktigaste målen 8

10 i barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet är å sin sida delaktighet, likställdhet och hantering av vardagen. Mediefostran kan fungera som stöd för att uppnå samtliga dessa mål. Medieläskunnighetens heltäckande stöd av livskompetensen har också uppmärksammats i de audiovisuella kulturpolitiska riktlinjerna. År 2012 konstaterades följande om mediefostran: Mediefostran stöder en omfattande och mångsidig läskunnighet som stärker barns och ungas färdigheter i fråga om livskompetens. År 2013 utarbetade undervisnings- och kulturministeriet kulturpolitiska riktlinjer angående främjandet av god medieläskunnighet bland barn och unga under namnet God Mediekunnighet. Nationella riktlinjer Enligt riktlinjerna strävar man efter att främja bl.a. samarbete mellan aktörer inom mediefostran och diskussion gällande utvecklandet av medieläskunnighet De samhälleliga och politiska kontexterna för klassificering och övervakning av bildprogram I lagen om bildprogram (710/2011) föreskrivs att MEKU som myndighet bör utföra vissa uppgifter i syftet att skydda barn. Detta uppnås genom att utveckla klassificeringen av bildprogram, utbilda klassificerare och övervaka tillhandahållandet av bildprogram. Genom att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram förverkligas bl.a. barnens rätt till skydd, så som det förutsätts i internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna och den i den finländska lagstiftningen. Å andra sidan innebär lagen om bildprogram begränsningar i MEKU jobbar med barnskyddsfrågor, och ser också till att barnens yttrandefrihet inte begränsas utan fog. yttrandefriheten, vilket också är en grundläggande rättighet för barn och unga. Därför är det MEKU:s uppgift att se till att yttrandefriheten inte begränsas utan fog och att bildprogram inte åläggs oskäligt höga åldersgränsers. Lagtolkningen bör vara yttrandefrihetsvänlig, och alla begränsningar skall vara nödvändiga med tanke på barnskyddet. Ur ett internationellt perspektiv råder det stora skillnader mellan länder i 9

11 praxisen för mediereglering med barnrättslig grund, eftersom åtgärderna och motiveringarna återspeglar det samhällets rådande kultur och värderingar. Samhällets moraluppfattning styr livet i alla människosamfund och bestämmer vad som är rätt och fel. Då man avgör huruvida ett bildprogram är skadligt eller inte, kan man inte i Finland utgå ifrån att det som är omoraliskt är opassande. Samma gäller de övriga nordiska länderna, men i många andra länder är skyddande av barns moral och främjande av gott uppförande viktiga motiv till åldersgränser. De åldersgränsmärkningar och innehållssymboler som används för bildprogram följer det alleuropeiska åldersgränssystemet för digitala spel: PEGI. PE- GI-systemet används även i Finland. Motsvarande myndigheter i andra länder, som bär ansvar för mediefostran och regleringar, är bl.a. Statens Medieråd i Sverige och Medierådet for Børn og Unge i Danmark Aktörerna inom de nationella funktionerna - vem gör vad? Aktörerna inom mediefostran I Finland har en stor och mångsidig skara aktörer varit involverade i mediefostran under årtiondens lopp, men verksamheten har varit oenhetlig. Under en lång tid saknade branschen en ledande nationell myndighet som strukturerar verksamheten och förbättrar samarbetsmöjligheterna mellan de olika aktörerna. År 2012 inledde Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU sin verksamhet, och blev då den första statligt styrda aktören med en i lagen bestämd uppgift i främjandet av mediefostran. Bild 2 presenterar det nationella fältet av aktörer. Riksdagen fattar beslut angående lagstiftning, finansiering och fastställer bl.a. kultur-, ungdoms- och undervisningspolitkens riktlinjer. Statsrådet, och undervisningsministeriet som en del av statsrådet, ansvarar för planering och verkställande av politiken som berör mediefostran och -läskunnighet. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) fastslår de nationella riktlinjerna och strategin för mediefostran och -läskunnighet. UKM har tillsyn över den fostringsverksamhet som finansieras ur statens budget, samt bereder lagstiftning och statsrådets beslut som berör utbildning. UKM stöder också landsomfattande mediefostran genom resurs- och informationsstyrning. 10

12 Statsrådet Undervisnings- och kulturministeriet Utbildningsstyrelsen MEKU Före tagen Föreningar Kommunerna Högskolorna Riksomfattande centren Regionförvaltningen Bild 2. Aktörerna inom mediefostran Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU (KAVI från och med ), ett ämbetsverk som lyder under UKM, är en nationell myndighet inom mediefostran. MEKU fungerar som verkställande myndighet för undervisning- och kulturministeriets politiska linjedragningar och riktlinjer, samt främjar mediefostran i landet. MEKU är också en beredande myndighet i ärenden som gäller mediefostran och -läskunnighet. I mån av möjlighet samarbetar MEKU med branschens samtliga aktörer, även om myndighetsarbetet står i fokus. Inom området media och barn sköter, förutom MEKU, även en rad andra myndigheter ärenden som berör främjande, övervakning och informationsverksamhet. Av de organisationer som lyder under undervisnings- och kulturministeriet är det framför allt Utbildningsstyrelsen som utvecklar metoder för mediefostran. Konkurrensoch konsumentverket, som lyder under Arbets- och näringsministeriet, ansvarar å I mån av möjlighet samarbetar MEKU med branschens samtliga aktörer, även om myndighetsarbetet står i fokus. sin sida för ärenden som gäller barn och reklam. Mediefostran eller stödjande verksamhet främjas även inom Kommunikationsministeriets, Social- och hälsovårdsministeriets och Justitieministeriets förvaltningsområden. Även inom det nationella ungdomsarbetet utförs uppgifter förknippade med mediefostran. Till exempel Koordinaatti - Utvecklingscentret för ungdomsinformations- och rådgivningsarbete, Verke - Nationella utvecklingscentret 11

13 12 för ungdomsarbete på nätet, och Ungdomsforskningsnätverket utför betydelsefullt arbete. Regionförvaltningsverket främjar elevers rättsskydd genom att behandla besvär, begäranden om rättelse av elevbedömning och klagomål. Även landskapsförbunden har hand om regionala planerings- och utvecklingsuppgifter med fullmakt av kommunerna. Kommunerna står för bl.a. tjänster inom undervisning, uppfostran samt ungdoms- och kulturverksamhet. Inom dessa tjänster är mediefostran en del av det dagliga arbetet. I kommunerna genomförs också olika projekt inom mediefostran, både lokalt och i omfattande samarbete. Kommunernas verksamhet styrs genom mål i lagstiftningen och med hjälp av nationella dokument, t.ex. undervisningens läroplansgrunder. Kommunerna har dock friheten att själva bestämma det konkreta innehållet i tjänster de erbjuder. Yrkeshögskolorna och universiteten lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Många enheter driver forskning, erbjuder undervisning och utbildar proffs inom området mediefostran. Även många läroanstalter på andra stadiet utbildar yrkesfolk som arbetar med mediefostran i praktiken. Medborgarorganisationerna stöder, utvecklar och främjar mediefostran bl.a. genom utvecklings- och försöksprojekt, genom att ordna kompletterande utbildning och erbjuda läromedel för yrkesutbildare, genom utredningar och undersökningar, samt genom att höja medvetenheten om mediefostran och delta i den samhälleliga diskussionen. En del organisationer fokuserar huvudsakligen på mediefostran, men majoriteten av aktörerna inom tredje sektorn med verksamhet inom området utför även många andra funktioner. En stor del av verksamhetsområdets medborgarorganisationer är i direkt kontakt med barn, unga och vuxna i frågor som gäller mediefostran. Många av branschens organisationer är medlemmar i Sällskapet för Mediefostran. Företagen utför och främjar mediefostran bl.a. genom att gå ut med information, utbilda yrkesfolk, erbjuda utbildningstjänster, erbjuda resurser och stöd för att främja mediefostran, samt genom olika utvecklings- och forskningsprojekt.

14 13

15 Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram Före år 2012 var det Statens filmgranskningsbyrås uppgift att förhandsgranska och klassificera bildprogram som visas offentligt, eller sprids som upptagningar eller genom beställ-tv, samt att föra register över bildprogram som befriats från granskning. Det var Kommunikationsverkets uppgift att övervaka TV-program i syftet att skydda barn. Att övervaka leverantörer av bildprogram hörde inte till filmgranskningsbyråns uppgifter. Arbetet utfördes av polisen. Lagen om bildprogram (710/2011) trädde i kraft den I samband med det upphävdes lagen om granskning av bildprogram (775/2000). I samma väva ersattes Statens filmgranskningsbyrå (775/2000) av Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU (711/2011). Sammanslagningen av MEKU och KAVA (nytt namn Nationella audiovisuella institutet KAVI) har ingen praktisk inverkan på innehållet i lagen om bildprogram. MEKU:s uppgift är att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram då ett bildprogram görs tillgängligt att ses av allmänheten. MEKU övervakar inte privata bildprogram (t.ex. framställda i hobbysyfte). Lagen om bildprogram innehåller bestämmelser om begränsningar i tillhandahållandet av bildprogram i syfte att skydda barn. Att skydda barn från innehåll som kan anses vara skadligt sker huvudsakligen genom åldersgränser, innehållsmärkningar i samband med programmet och begränsningar i tillhandahållandet av program med åldersgräns. Lagen om bildprogram är en s.k. medieneutral lag, vilket innebär att samma bestämmelser gäller alla bildprogram oberoende av distributionskanalen eller programformatet. Riksdagen fattar beslut angående lagstiftning, finansiering och fastställer bl.a. kultur-, ungdoms- och undervisningspolitkens riktlinjer. Statsrådet, och undervisningsministeriet som en del av statsrådet, ansvarar för klassificeringen av bildprogram, samt för planering och verkställande av politiken som berör klassificering och övervakning av bildprogram. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) fastslår riktlinjerna och strategin för klassificeringen och övervakningen av bildprogram. Som ett ministerium med resultatorienterad styrning håller UKM uppsikt över klassificering och övervakning av bildprogram, samt bereder lagstiftningen som berör bildprogram. Ämbetsverket Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU (KAVI från och med ) lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Förutom att främja mediefostran fullgör MEKU de uppgifter inom klassificering 14

16 15 och övervakning av bildprogram som föreskrivs i lagstiftningen. På begäran av UKM deltar MEKU i beredningen av ärenden som berör klassificering och övervakning av tillhandahållandet av bildprogram, samt samarbetar tväradministrativt med frågor som berör branschen. Klassificeringen av bildprogram sköts av oberoende klassificerare av bildprogram, som är utbildade och godkända av MEKU. Beslut om klassificering som fattats av MEKU får överklagas genom besvär hos bildprogramsnämnden. Bildprogramsnämndens beslut får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Inom Centralen för mediefostran och bildprogram verkar en av undervisnings- och kulturministeriet tillsatt delegation, vars uppgift är att stödja och utveckla centralens verksamhet samt att göra motioner och främja samarbetet inom branschen. MEKU samarbetar med Konkurrens- och konsumentverket, speciellt i frågor som berör reklam och marknadsföring riktad till barn. MEKU samarbetar regelbundet med Kommunikationsverket, t.ex. då det gäller frågor om lagtillämpning för TV- och beställ-tv-tjänster. Kommunikationsverket utövar tillsyn över att utövare av programverksamhet följer de bestämmelser som föreskrivs i lagen om televisions- och radioverksamhet. MEKU övervakar bildprogramsleverantörernas verksamhet, men gör också informationssamarbete och strävar efter att främja branschens interna samarbete i barnskyddsfrågor. MEKU samarbetar med de nationella Tv-bolagen, leverantörer av beställ-tv-tjänster, aktörer inom biografverksamheten, aktörer inom försäljning och uthyrning av upptagningar, samt med dessa aktörers intresseorganisationer. Till branschens intresseorganisationer hör bl.a. Finlands Filmkammare RF (centralorganisation för filmbranschens föreningar), Suomen Asiakkuusmarkkinointiliitto ASML ry. (representerar bl.a. många nätbutiker) och Finlands Dagligvaruhandel RF (en stor del av medlemmarna tillhandahåller bildprogramsupptagningar).

17 Statsrådet Högsta förvaltningsdomstolen Undervisnings- och kulturministeriet MEKU Bildprogramsnämnden Klassificerare Tillhandahållare av bildprogram Intresseorganisationer Bild 3. Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram 3.4. MEKU:s fostringsmässiga utgångspunkter Enligt MEKU:s resonemang är målet med all fostran ett gott liv. För att uppnå ett gott liv behövs förmågan och möjligheten att delta i formandet av sitt eget liv, vilket i dagens samhälle bland annat innebär ett övergripande agerande i förhållande till medierna. MEKU:s uppdrag för mediefostran innefattar mediernas olika delområden, allt från traditionella tryckta medier till digitala medier. Detta trots att uppgiften som tillsynsmyndighet endast berör audiovisuellt innehåll. I dagens mediemiljö förenas olika medieverktyg och -innehåll på så mångskiftande sätt att det inte i praktiken vore meningsfullt att binda uppgiften för fostran till enbart vissa former av medier. Mediefostran är fostran till mediekultur och i mediekultur. Det är svårt att bestrida mediekulturens fostrande verkan. Den kultursociala makten har allt mera övergått till de globala aktörerna inom mediekulturen. Transnationaliseringen och centraliseringen av mediebranschens aktörer är en utmaning för den nationella mediekulturen. Målet för mediefostran kan alltså ses även som en kulturell och bildningsmässig medieläskunnighet, som innefattar förståelse, 16

18 17 färdigheter, erfarenhet, delaktighet, deltagande och en kritisk förmåga att bedöma den omgivande mediekulturen. Med kritisk förmåga menas nyfikenhet, ifrågasättande, sanningsenlighet och samhällstillvändhet. Även det nuvarande åldersgränssystemet stöder bättre än förr delaktighet och ett kritiskt förhållningssätt till media bland medborgare i alla åldersgrupper. Väl motiverad respons från åskådare kan leda till att ett bildprogram klassificeras på nytt. Åldersgräns- och innehållssymbolerna ger dels information om motiveringarna till klassificeringen, och uppmuntrar dels till diskussion om medieinnehåll och framställningssätten. Med hjälp av mediefostran kan man stärka och påverka individerna till aktiva aktörer för det egna livet i samhället. Barns och ungas delaktighet i den egna mediekulturen är en viktig kanal för delaktighet och aktivitet. Med hjälp av mediefostran är det också möjligt att förmedla kulturtradition och social, historisk, tyst kunskap. I all fostran ska respekten för barndomen som ett skede i livet beaktas så att man inte ställer upp mål enbart med tanke på framtiden, utan barnen ska stödjas till att handla i nuet i enlighet med sin ålders- och utvecklingsnivå. Inom mediefostran bör man beakta barnets medieförhållande här och nu. Genom åldersgränsreglering av medieinnehåll strävar man efter att erbjuda barn möjligheter till medieupplevelser och utveckling av mediefärdigheter i en trygg miljö som tar barnets ålder i beaktande. Målen och åtgärderna för MEKU:s mediefostran ses över med hjälp av forskningsinformation samt den kunskap vi insamlat om barns, ungas och vuxnas erfarenheter. För att kunna styra och verkställa mediefostran på ett modernt, slagkraftigt och effektivt sätt, samtidigt som man tar barnens och ungdomarnas rätt i beaktande, är detta nödvändigt. Utan kritisk reflektion och fungerande processer för insamling av information sker det lätt att utvecklingen och informationen man publicerar halkar efter.

19 18

20 4. MEKU:s uppgifter Uppgifterna för Centralen för mediefostran och bildprogram kan illustreras med hjälp av figuren nedan. Den gemensamma målsättningen för MEKU:s verksamhetsområden är en säker mediemiljö. Klassificering och övervakning av bildprogram samt mediefostran och informering är våra viktigaste åtgärder. Mediefostran och informering Trygg mediemiljö Bild 4. En säker mediemiljö Den gemensamma målsättningen för MEKU:s verksamhetsområden Klassificering och övervakning av bildprogram 19

21 4.1. Delområdena för MEKU:s fostringsverksamhet MEKU är en nationell myndighet för mediefostran och har som främsta uppgift att främja mediefostran i landet. Sakkunnande, inflytande och samarbete står som grund för den främjande verksamheten. Mediefostrans fyra grundläggande helheter inom MEKU är: 1) myndighets- och strategiarbete, 2) ökning av medvetenhet, 3) främjandet av verksamhetskulturen inom mediefostran, 4) utredningar och befrämjandet av undersökning. (Bild 5) Som mediefostrande myndighet i Finland är MEKU den enda aktören med en lagstadgad uppgift att främja mediefostran. Som mediefostrande myndighet i Finland är MEKU den enda aktören med en lagstadgad uppgift att främja mediefostran. Som statligt ämbetsverk främjar MEKU mediefostran nationellt och internationellt genom samnordiskt, alleuropeiskt och globalt samarbete. Nedan granskas de verksamhetsområden och -former (Bild 5) som MEKU förverkligar inom ramen för sin uppgift som mediefostrande myndighet. Målsättnigstabellerna i publikationen God Mediekunnighet Nationella riktlinjer som berör MEKU, och relaterade centrala funktioner, presenteras närmare i bilaga 1. Myndighets- och strategiarbete Myndighetssamarbete Beredning av strategiska och administrativa dokument Internationellt samarbete Främja Samarbete verksamhetskulturen Främja samarbete som överskrider sektorsgränserna Transparent, förutsägbar och öppen samarbetskultur Sakkunnighet Påverkan Höjning av medvetenhet Informering Proaktiv diskussion Undersökningar och utredningar Utredningar och kartläggningar Arbete i styrningsgrupper Popularisering Bild 5. Delområdena för MEKU:s fostringsverksamhet 20

22 Myndighets- och strategiarbete Myndighetssamarbete och rollen som beredare Myndigheten inom mediefostran profilerar sig som nationellt centrum för mediefostran, bedriver mångsidigt samarbete med andra myndigheter och aktörer, samt tar hänsyn till branschens aktörer och funktioner. Ämbetsverkets strategi, och andra offentliga dokument som styr verksamheten, gör myndighetens verksamhet inom mediefostran förutsägbar och transparent. (Mål 3 i GMNR) MEKU:s fostringsverksamhet innefattar att verka som expert och påverkare, t.ex. genom beredning och kommentering av strategiska och administrativa dokument, myndighetssamarbete, informering och deltagande i den offentliga debatten. Målet ovan fullföljer MEKU bl.a. genom att utarbeta detta handlingsprogram och genom regelbunden uppdatering av programmet. I och med handlingsprogrammet är planerna om främjandet av samarbete offentliga och föremål för allmän dialog. MEKU fungerar som sakkunnig i utvecklingen av barnens mediemiljö även i förhållande till andra myndigheter. Vi samarbetar med andra myndigheter, speciellt i frågor relaterade till undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde, men även allmänt med saker som berör barn och media. MEKU:s långsiktiga målsättning är att aktörerna inom kultur- och undervisningspolitiken idkar nära samarbete i förmån för mediefostran och de gemensamma målen om en god medieläskunnighet. Detta kan uppnås om bl.a. mediekunnighetspolitiken, läroplansarbetet, barnkulturpolitiken och politiken för audiovisuell kultur förverkligas så att de olika verkställande organisationerna har samma grundläggande utgångspunkter i förhållandet till mediefostran. MEKU fungerar som sakkunnig myndighet i frågor som gäller mediefostran och eftersträvar ett närmare samarbete med branschens aktörer. Nationellt och internationellt nätverksarbete Vi planerar och genomför mediefostran i brett samarbete med olika kombinationer regionalt, lokalt och på riksnivå. (Mål 3 i GMNR) Som myndighet inom mediefostran arbetar MEKU:s representanter som sakkunniga medlemmar i olika arbets- och styrningsgrupper. Grupperna behandlar frågor och funktioner som sammanhänger med mediefostran eller barn och media. MEKU:s experter deltar i styrningen och genomförandet av projekt och 21

ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014

ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014 ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014 Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU) och Nationella audiovisuella arkivet (KAVA) fusionerades i början

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 juni 2011 710/2011 Lag om bildprogram Utfärdad i Helsingfors den 17 juni 2011 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020 Strategin för Nationella centret för utbildningsutvärdering 02 04 05 06 08 09 12 Vision, uppdrag och verksamhetsidé Servicelöften Strategiska mål NCU:s resultatkort

Läs mer

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt 12.8.2008 Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN Allmänt Anvisningen om startmöten är uppgjord för att stöda verkställaren, finansiären samt projektets målsättningar och resultat. Startmötet är i idealfallet

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen RP 307/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008

Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008 Barnombudsmannen Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008 Verksamhetsplan för barnombudsmannens byrå år 2008 Innehåll Barnombudsmannen har ordet... 3 Vi bedömer hur barnens rättigheter omsätts

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2014 1354/2014 Lag om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster Utfärdad i Helsingfors den 30 december

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696); SFS 2012:702 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster Lämpligt stöd vid rätt tidpunkt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) är ett av de 26 spetsprojekt som ingår i regeringsprogrammet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets

Läs mer

Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet /1030

Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet /1030 Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet 12.11.1999/1030 På föredragning av justitieministern föreskrivs med stöd av 18 och 36 lagen den 21 maj 1999 om offentlighet

Läs mer

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen

Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision

Läs mer

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 3/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om auktoriserade translatorer PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen

Läs mer

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand. Vi förnyar modigt Förnyelse innebär att vi reagerar snabbare än tidigare på förändringar i vår verksamhetsmiljö. Vi stärker vår yrkeskunnighet, testar modigt nya tillvägagångssätt, lär oss tillsammans

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

RP 119/2015 rd. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner återkallande av reservationen till internationella

RP 119/2015 rd. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner återkallande av reservationen till internationella Regeringens proposition till riksdagen om återkallande av reservationen till internationella konventionen för skydd av utövande konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag och lämnande av meddelande

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Konstuniversitetets strategi

Konstuniversitetets strategi 2017 Konstuniversitetets strategi 2020 Konstuniversitetets strategi 20172020 KONST- UNIVERSITETETS UPPGIFT Konstuniversitetets strategi 20172020 / Konstuniversitetets uppgift Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Studiedag inom barnskyddsfrågor 14.5.2013 Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Antal ärenden vid förvaltningsdomstolen Inkomna ansökan

Läs mer

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI FORSKNING FÖR LIVET FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI 2016 2020 Forskarförbundet erbjuder forskare, lärare och experter gemenskap som överskrider gränserna mellan olika vetenskapsgrenar övervakar medlemmarnas

Läs mer

2. Föreslagna ändringar

2. Föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av hänvisningsbestämmelserna i vissa lagar som hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde så att de hänvisar till förvaltningslagen

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

Att öka förtroende. Verksamhetsplan

Att öka förtroende. Verksamhetsplan Att öka förtroende Verksamhetsplan 2014 2016 Verksamhetsplan Visionen för Kommunikationsverkets Cybersäkerhetscenter är att centret ska utvecklas till en nationellt och internationellt uppskattad cybersäkerhetsmyndighet

Läs mer

RP 14/2009 rd. I denna proposition föreslås att lagen om granskning av bildprogram ändras. Förhandsgranskning

RP 14/2009 rd. I denna proposition föreslås att lagen om granskning av bildprogram ändras. Förhandsgranskning Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om granskning av bildprogram PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om granskning av

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 INFORMATIONSPOLICY Kinda Kommun antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 Kommunfullmäktige har den 29 juni 1998 antagit övergripande mål för Kinda kommun, bland annat att - all kommunal verksamhet syftar

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen

RP 114/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändningsoch bygglagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen

Läs mer

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2016-2017 www.inga.fi www.eftis.fi www.oph.fi Lagstiftningen är en trygghet för varje barn Ett av de viktigaste målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Anvisning 1/ (6)

Anvisning 1/ (6) Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens

Läs mer

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering

Läs mer

Anvisning 3/2013 1 (8)

Anvisning 3/2013 1 (8) Anvisning 3/2013 1 (8) Kommuner, samkommuner och kommunala samarbetsområden Privata enheter för vård utom hemmet inom barnskyddet Genomförande av självbestämmanderätt för barn vid vård utom hemmet inom

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Aktuellt inom småbarnspedagogiken. CLL:s Kick-offdag i Tammerfors

Aktuellt inom småbarnspedagogiken. CLL:s Kick-offdag i Tammerfors Aktuellt inom småbarnspedagogiken CLL:s Kick-offdag i Tammerfors 13.9.2016 1 Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik Svenska enheten för bildningsväsendet Malin Eriksson, Svenska enheten 2 Svenska

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser Kommunikationsministeriet främjar befolkningens välfärd och näringslivets konkurrenskraft. Välfärd och konkurrenskraft genom goda förbindelser

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 februari 2015 71/2015 Lag om ändring av lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Utfärdad i Helsingfors den 6 februari 2015 I enlighet

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

HANDLINGSPLANEN FÖR ALKOHOL-, TOBAK-, DROG- OCH SPELPREVENTION

HANDLINGSPLANEN FÖR ALKOHOL-, TOBAK-, DROG- OCH SPELPREVENTION HANDLINGSPLANEN FÖR ALKOHOL-, TOBAK-, DROG- OCH SPELPREVENTION Gemensamma tag i minskandet av tobaksbruk och förebyggandet av skador relaterade till alkohol, droger och spel om pengar Alkoholdödligheten

Läs mer

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 170/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009. RP 170/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om arbetslöshetskassor

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer