Centralen för mediefostran. Handlingsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Centralen för mediefostran. Handlingsprogram"

Transkript

1 Centralen för mediefostran och bildprogram Handlingsprogram i

2 Innehåll 1. Att främja en säker mediemiljö och god medieläskunnighet MEKU:s verksamhet - lagstiftningsgrunden Utgångspunkterna för MEKU:s verksamhet MEKU:s vision, verksamhetsidé, värden och verksamhetsprinciper De samhälleliga och politiska kontexterna för MEKU:s funktioner De samhälleliga och politiska kontexterna för mediefostran De samhälleliga och politiska kontexterna för klassificering och övervakning av bildprogram Aktörerna inom de nationella funktionerna - vem gör vad? Aktörerna inom mediefostran Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram...14 Bild 3. Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram MEKU:s fostringsmässiga utgångspunkter MEKU:s uppgifter Delområdena för MEKU:s fostringsverksamhet Myndighets- och strategiarbete Främjandet av verksamhetskulturen inom mediefostran Utredningar och främjandet av undersökning Höjning av medvetenhet Uppgifter förknippade med klassificering och övervakning av bildprogram Myndighets- och strategiarbete Klassificering, utbildning och övervakning Övervakning av tillhandahållande Höjning av medvetenhet...32 BILAGA 1. Målen i GMNR och åtgärder som berör MEKU

3 1. Att främja en säker mediemiljö och god medieläskunnighet År 2013 utarbetade undervisnings- och kulturministeriet kulturpolitiska riktlinjer angående främjandet av god medieläskunnighet bland barn och unga under namnet God Mediekunnighet. Nationella riktlinjer (GMNR). Publikationens målgrupp är samtliga aktörer inom området mediefostran. Riktlinjerna utarbetades tväradministrativt och i samarbete med branschen. Målet med riktlinjerna är att stärka den gemensamma viljan att befrämja god medieläskunnighet bland barn och unga, och att förtydliga verksamhetsriktningarna för att uppnå de önskade målsättningarna. Syftet är också att starta och stöda processer i vilka olika aktörer såväl i samarbete som självständigt för vidare förslag. Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU) är ett ämbetsverk som lyder under undervisnings- och kulturministeriet, och följer dessa riktlinjer i sin verksamhet. Som myndighet inom mediefostran profilerar sig MEKU som nationellt centrum för mediefostran, vars viktigaste uppgifter innefattar myndighets- och expertuppgifter, samt olika former av samarbete med andra aktörer inom området. MEKU är den myndighet som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram. MEKU upprätthåller och utvecklar klassificeringssystemet för bildprogram, samt övervakar tillhandahållandet av bildprogram i syftet att främja en trygg mediemiljö för barn. 2

4 3 Som myndighet eftersträvar MEKU en förutsägbar och transparent verksamhet. MEKU:s handlingsprogram är en av de resurser som används för att främja en god medieläskunnighet och en trygg mediemiljö. I vårt handlingsprogram lyfter vi fram funktioner för åren med målet att främja mediefostran och en trygg mediemiljö. Funktionerna överensstämmer med MEKU:s kärnverksamhet och GMNR. I slutet av år 2013 har MEKU 13 ordinarie anställda, varav två är deltidsanställda. Därtill totalt fem visstidsanställda, varav två arbetar på deltid. I MEKU:s budget för år 2013 är den beviljade finansieringen totalt euro. Utöver budgetfinansieringen inbringar olika avgifter, i enlighet med förordningen om grunderna för avgifter, årligen mellan och euro. Från och med början av år 2014 sammanslås (MEKU) och Nationella audiovisuella arkivet (KAVA) till Nationella audiovisuella institutet (KAVI). MEKU:s uppgifter inom mediefostran och klassificering av bildprogram bevaras, men sköts i fortsättningen under styrning av det nya ämbetsverket KAVI.

5 2. MEKU:s verksamhet - lagstiftningsgrunden I lagen om Centralen för mediefostran och bildprogram (711/2011) och lagen om bildprogram (710/2011) fastslås att: Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU): 1. Främjar mediefostran, barns mediefärdigheter och utvecklingen av en mediemiljö som är trygg för barn i samarbete med andra myndigheter och sammanslutningar i branschen. 2. Fungerar som sakkunnig när det gäller utvecklingen av barnens mediemiljö, främjar branschforskningen och följer den internationella utvecklingen i branschen. 3. Informerar i frågor som gäller barn och medier. 4. Svarar för utbildningen av och repetitionsutbildningen för klassificerare av bildprogram. 5. För ett register över godkända klassificerare och leverantörer av bildprogram. 6. Förvaltar och utvecklar ett klassificeringsprogramutbud och en offentlig förteckning över bildprogram. 7. Tar emot reaktioner från allmänheten. 8. Övervakar tillhandahållandet av bildprogram. 9. Klassificerar bildprogram. MEKU:s uppgift är att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram då ett bildprogram görs tillgängligt att ses av allmänheten. MEKU övervakar inte privata bildprogram (t.ex. framställda i hobbysyfte). MEKU övervakar tillhandahållandet av filmer, upptagningar, televisionsprogram, samt dator- och konsolspel, och upprätthåller ett system för åldersgränser av barnskyddslig anledning. 4

6 5

7 3. Utgångspunkterna för MEKU:s verksamhet 3.1. MEKU:s vision, verksamhetsidé, värden och verksamhetsprinciper MEKU:s vision I Finland har vi en engagerad och trygg mediemiljö med aktiva, ansvarsfulla och mediekunniga barn, unga och vuxna. MEKU:s verksamhetsidé MEKU främjar mediefostran, mediefärdigheter och en trygg mediemiljö för barn genom ett vittomfattande samarbete med olika aktörer inom området. MEKU är en nationellt och internationellt känd koordinator, främjare och proaktiv expertmyndighet då det gäller mediefostran i Finland. MEKU är en pålitlig och ansedd expert inom klassificering av bildprogram, utvecklare av klassificerarutbildning, samt övervakare av tillhandahållandet av bildprogram. Vår vision är en engagerad och trygg mediemiljö med aktiva, ansvarsfulla och mediekunniga barn, unga och vuxna. MEKU:s centrala värden och verksamhetsprinciper Som centralens viktigaste värden kan nämnas barnens välbefinnande, ett gott liv inom mediekultur, jämlikhet och delaktighet. Som utgångspunkter för alla våra funktioner och beslutsfattandet har vi opartiskhet, konsekvens, transparens och expertis. Vår sakkunnighet är grunden för all vår verksamhet. 6

8 3.2. De samhälleliga och politiska kontexterna för MEKU:s funktioner MEKU:s verksamhet och samhörande lagstiftning styrs av mediekulturen och förändringar i samhället. För att skydda barn i dagens medievärld förutsätts lagstiftning och myndighetsverksamhet som är anpassad efter den förändrade verksamhetsmiljön. Den rådande globala mediemiljön har blivit allt svårare att reglera, och endast en liten del av det medieinnehåll dagens barn och unga konsumerar är sådant material som staten traditionellt förhandsgranskat. En fundamental del av all form av uppfostran är det s.k. läskunnighetens dilemma, att välja mellan att förbjuda och att uppmuntra. I MEKU:s verksamhet uppstår denna motsättning då man å ena sidan fastställer och övervakar åldersgränser, och andra sidan eftersträvar att främja medieläskunnighet på ett engagerat, kritiskt och förståelsefullt sätt. Man bör stödja utvecklandet av medieläskunigheten bland barn, unga och vuxna, men samtidigt begränsa vissa åldersgruppers tillgång till visst material. Barn och unga har rätt till såväl skydd som yttrandefrihet, samt rätt att utveckla sina mediefärdigheter. Åldersgränser allena garanterar inte en trygg mediemiljö för barn. Därför betonas vikten av mediefostran. Även om mediereglering och fostran som främjar mediefärdigheter har avvikande utgångspunkter kan de i praktisk fostran fungera som stöd för varandra. Till exempel fungerar åldersgränserna som ett utmärkt stöd för mediefostran i hemmen De samhälleliga och politiska kontexterna för mediefostran I sin verksamhet inom mediefostran driver MEKU, som ämbetsverk under UKM, regeringens audiovisuella kulturpolitik, barn- och ungdomspolitik och andra riktlinjer som berör mediefostran. Den mest omfattande, God Mediekunnighet. Nationella riktlinjer , är utarbetad av undervisnings- och kulturministeriet. Verksamheten och relaterade dokument (Bild 1) styrs av lagstiftningen i Finland samt av internationella avtal, speciellt FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) och politiskt samarbetet (främst Europeiska unionen). I en internationell jämförelse hör mediefostran i Finland till den nordeuropeiska mediefostringskulturen, i vilken man betonar utvecklandet av mediefärdigheter och fostran i syftet att skydda barn istället för att betona kontroll. 7

9 God mediekunnighet, nationella riktlinjer Audiovisuell kultur i den digitala miljön FN:s konvention om barnens rättigheter strategiska verksamhetsmiljön Kulturpolitisk strategi 2020 UNESCO MIL Policy Guidelines Barn- och ungdoms politiska utvecklingsprogrammet Bild 1. Den strategiska verksamhetsmiljön för MEKU:s mediefostran Undervisnings- och kulturministeriets strategi 2020 beskriver ministeriets långsiktiga mål. Enligt strategin blir det allt viktigare att ha en viss allmänbildning i form av globalt ansvar och ansvar för miljön, förståelse för andra kulturer och kompetens att tillämpa denna kunskap. Moraliska värden och etik, livskunskap, hälsofrämjande och välmående, social kompetens och kommunikationsfärdigheter samt mediekunskap, -läskunnighet och tekniskt kunnande blir också allt viktigare. Även om endast mediekunskap och -läskunnighet är direkt förknippade till mediefostran, hänger samtliga samman med media i dagens samhälle. En vittomfattande mediefostran kan vara gynnsam då man möter dessa utmaningar. Centrala teman i strategin är bland annat främjandet av jämlikhet på individ- och regional nivå samt att stärka delaktigheten. De tre viktigaste målen 8

10 i barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet är å sin sida delaktighet, likställdhet och hantering av vardagen. Mediefostran kan fungera som stöd för att uppnå samtliga dessa mål. Medieläskunnighetens heltäckande stöd av livskompetensen har också uppmärksammats i de audiovisuella kulturpolitiska riktlinjerna. År 2012 konstaterades följande om mediefostran: Mediefostran stöder en omfattande och mångsidig läskunnighet som stärker barns och ungas färdigheter i fråga om livskompetens. År 2013 utarbetade undervisnings- och kulturministeriet kulturpolitiska riktlinjer angående främjandet av god medieläskunnighet bland barn och unga under namnet God Mediekunnighet. Nationella riktlinjer Enligt riktlinjerna strävar man efter att främja bl.a. samarbete mellan aktörer inom mediefostran och diskussion gällande utvecklandet av medieläskunnighet De samhälleliga och politiska kontexterna för klassificering och övervakning av bildprogram I lagen om bildprogram (710/2011) föreskrivs att MEKU som myndighet bör utföra vissa uppgifter i syftet att skydda barn. Detta uppnås genom att utveckla klassificeringen av bildprogram, utbilda klassificerare och övervaka tillhandahållandet av bildprogram. Genom att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram förverkligas bl.a. barnens rätt till skydd, så som det förutsätts i internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna och den i den finländska lagstiftningen. Å andra sidan innebär lagen om bildprogram begränsningar i MEKU jobbar med barnskyddsfrågor, och ser också till att barnens yttrandefrihet inte begränsas utan fog. yttrandefriheten, vilket också är en grundläggande rättighet för barn och unga. Därför är det MEKU:s uppgift att se till att yttrandefriheten inte begränsas utan fog och att bildprogram inte åläggs oskäligt höga åldersgränsers. Lagtolkningen bör vara yttrandefrihetsvänlig, och alla begränsningar skall vara nödvändiga med tanke på barnskyddet. Ur ett internationellt perspektiv råder det stora skillnader mellan länder i 9

11 praxisen för mediereglering med barnrättslig grund, eftersom åtgärderna och motiveringarna återspeglar det samhällets rådande kultur och värderingar. Samhällets moraluppfattning styr livet i alla människosamfund och bestämmer vad som är rätt och fel. Då man avgör huruvida ett bildprogram är skadligt eller inte, kan man inte i Finland utgå ifrån att det som är omoraliskt är opassande. Samma gäller de övriga nordiska länderna, men i många andra länder är skyddande av barns moral och främjande av gott uppförande viktiga motiv till åldersgränser. De åldersgränsmärkningar och innehållssymboler som används för bildprogram följer det alleuropeiska åldersgränssystemet för digitala spel: PEGI. PE- GI-systemet används även i Finland. Motsvarande myndigheter i andra länder, som bär ansvar för mediefostran och regleringar, är bl.a. Statens Medieråd i Sverige och Medierådet for Børn og Unge i Danmark Aktörerna inom de nationella funktionerna - vem gör vad? Aktörerna inom mediefostran I Finland har en stor och mångsidig skara aktörer varit involverade i mediefostran under årtiondens lopp, men verksamheten har varit oenhetlig. Under en lång tid saknade branschen en ledande nationell myndighet som strukturerar verksamheten och förbättrar samarbetsmöjligheterna mellan de olika aktörerna. År 2012 inledde Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU sin verksamhet, och blev då den första statligt styrda aktören med en i lagen bestämd uppgift i främjandet av mediefostran. Bild 2 presenterar det nationella fältet av aktörer. Riksdagen fattar beslut angående lagstiftning, finansiering och fastställer bl.a. kultur-, ungdoms- och undervisningspolitkens riktlinjer. Statsrådet, och undervisningsministeriet som en del av statsrådet, ansvarar för planering och verkställande av politiken som berör mediefostran och -läskunnighet. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) fastslår de nationella riktlinjerna och strategin för mediefostran och -läskunnighet. UKM har tillsyn över den fostringsverksamhet som finansieras ur statens budget, samt bereder lagstiftning och statsrådets beslut som berör utbildning. UKM stöder också landsomfattande mediefostran genom resurs- och informationsstyrning. 10

12 Statsrådet Undervisnings- och kulturministeriet Utbildningsstyrelsen MEKU Före tagen Föreningar Kommunerna Högskolorna Riksomfattande centren Regionförvaltningen Bild 2. Aktörerna inom mediefostran Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU (KAVI från och med ), ett ämbetsverk som lyder under UKM, är en nationell myndighet inom mediefostran. MEKU fungerar som verkställande myndighet för undervisning- och kulturministeriets politiska linjedragningar och riktlinjer, samt främjar mediefostran i landet. MEKU är också en beredande myndighet i ärenden som gäller mediefostran och -läskunnighet. I mån av möjlighet samarbetar MEKU med branschens samtliga aktörer, även om myndighetsarbetet står i fokus. Inom området media och barn sköter, förutom MEKU, även en rad andra myndigheter ärenden som berör främjande, övervakning och informationsverksamhet. Av de organisationer som lyder under undervisnings- och kulturministeriet är det framför allt Utbildningsstyrelsen som utvecklar metoder för mediefostran. Konkurrensoch konsumentverket, som lyder under Arbets- och näringsministeriet, ansvarar å I mån av möjlighet samarbetar MEKU med branschens samtliga aktörer, även om myndighetsarbetet står i fokus. sin sida för ärenden som gäller barn och reklam. Mediefostran eller stödjande verksamhet främjas även inom Kommunikationsministeriets, Social- och hälsovårdsministeriets och Justitieministeriets förvaltningsområden. Även inom det nationella ungdomsarbetet utförs uppgifter förknippade med mediefostran. Till exempel Koordinaatti - Utvecklingscentret för ungdomsinformations- och rådgivningsarbete, Verke - Nationella utvecklingscentret 11

13 12 för ungdomsarbete på nätet, och Ungdomsforskningsnätverket utför betydelsefullt arbete. Regionförvaltningsverket främjar elevers rättsskydd genom att behandla besvär, begäranden om rättelse av elevbedömning och klagomål. Även landskapsförbunden har hand om regionala planerings- och utvecklingsuppgifter med fullmakt av kommunerna. Kommunerna står för bl.a. tjänster inom undervisning, uppfostran samt ungdoms- och kulturverksamhet. Inom dessa tjänster är mediefostran en del av det dagliga arbetet. I kommunerna genomförs också olika projekt inom mediefostran, både lokalt och i omfattande samarbete. Kommunernas verksamhet styrs genom mål i lagstiftningen och med hjälp av nationella dokument, t.ex. undervisningens läroplansgrunder. Kommunerna har dock friheten att själva bestämma det konkreta innehållet i tjänster de erbjuder. Yrkeshögskolorna och universiteten lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Många enheter driver forskning, erbjuder undervisning och utbildar proffs inom området mediefostran. Även många läroanstalter på andra stadiet utbildar yrkesfolk som arbetar med mediefostran i praktiken. Medborgarorganisationerna stöder, utvecklar och främjar mediefostran bl.a. genom utvecklings- och försöksprojekt, genom att ordna kompletterande utbildning och erbjuda läromedel för yrkesutbildare, genom utredningar och undersökningar, samt genom att höja medvetenheten om mediefostran och delta i den samhälleliga diskussionen. En del organisationer fokuserar huvudsakligen på mediefostran, men majoriteten av aktörerna inom tredje sektorn med verksamhet inom området utför även många andra funktioner. En stor del av verksamhetsområdets medborgarorganisationer är i direkt kontakt med barn, unga och vuxna i frågor som gäller mediefostran. Många av branschens organisationer är medlemmar i Sällskapet för Mediefostran. Företagen utför och främjar mediefostran bl.a. genom att gå ut med information, utbilda yrkesfolk, erbjuda utbildningstjänster, erbjuda resurser och stöd för att främja mediefostran, samt genom olika utvecklings- och forskningsprojekt.

14 13

15 Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram Före år 2012 var det Statens filmgranskningsbyrås uppgift att förhandsgranska och klassificera bildprogram som visas offentligt, eller sprids som upptagningar eller genom beställ-tv, samt att föra register över bildprogram som befriats från granskning. Det var Kommunikationsverkets uppgift att övervaka TV-program i syftet att skydda barn. Att övervaka leverantörer av bildprogram hörde inte till filmgranskningsbyråns uppgifter. Arbetet utfördes av polisen. Lagen om bildprogram (710/2011) trädde i kraft den I samband med det upphävdes lagen om granskning av bildprogram (775/2000). I samma väva ersattes Statens filmgranskningsbyrå (775/2000) av Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU (711/2011). Sammanslagningen av MEKU och KAVA (nytt namn Nationella audiovisuella institutet KAVI) har ingen praktisk inverkan på innehållet i lagen om bildprogram. MEKU:s uppgift är att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram då ett bildprogram görs tillgängligt att ses av allmänheten. MEKU övervakar inte privata bildprogram (t.ex. framställda i hobbysyfte). Lagen om bildprogram innehåller bestämmelser om begränsningar i tillhandahållandet av bildprogram i syfte att skydda barn. Att skydda barn från innehåll som kan anses vara skadligt sker huvudsakligen genom åldersgränser, innehållsmärkningar i samband med programmet och begränsningar i tillhandahållandet av program med åldersgräns. Lagen om bildprogram är en s.k. medieneutral lag, vilket innebär att samma bestämmelser gäller alla bildprogram oberoende av distributionskanalen eller programformatet. Riksdagen fattar beslut angående lagstiftning, finansiering och fastställer bl.a. kultur-, ungdoms- och undervisningspolitkens riktlinjer. Statsrådet, och undervisningsministeriet som en del av statsrådet, ansvarar för klassificeringen av bildprogram, samt för planering och verkställande av politiken som berör klassificering och övervakning av bildprogram. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) fastslår riktlinjerna och strategin för klassificeringen och övervakningen av bildprogram. Som ett ministerium med resultatorienterad styrning håller UKM uppsikt över klassificering och övervakning av bildprogram, samt bereder lagstiftningen som berör bildprogram. Ämbetsverket Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU (KAVI från och med ) lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Förutom att främja mediefostran fullgör MEKU de uppgifter inom klassificering 14

16 15 och övervakning av bildprogram som föreskrivs i lagstiftningen. På begäran av UKM deltar MEKU i beredningen av ärenden som berör klassificering och övervakning av tillhandahållandet av bildprogram, samt samarbetar tväradministrativt med frågor som berör branschen. Klassificeringen av bildprogram sköts av oberoende klassificerare av bildprogram, som är utbildade och godkända av MEKU. Beslut om klassificering som fattats av MEKU får överklagas genom besvär hos bildprogramsnämnden. Bildprogramsnämndens beslut får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Inom Centralen för mediefostran och bildprogram verkar en av undervisnings- och kulturministeriet tillsatt delegation, vars uppgift är att stödja och utveckla centralens verksamhet samt att göra motioner och främja samarbetet inom branschen. MEKU samarbetar med Konkurrens- och konsumentverket, speciellt i frågor som berör reklam och marknadsföring riktad till barn. MEKU samarbetar regelbundet med Kommunikationsverket, t.ex. då det gäller frågor om lagtillämpning för TV- och beställ-tv-tjänster. Kommunikationsverket utövar tillsyn över att utövare av programverksamhet följer de bestämmelser som föreskrivs i lagen om televisions- och radioverksamhet. MEKU övervakar bildprogramsleverantörernas verksamhet, men gör också informationssamarbete och strävar efter att främja branschens interna samarbete i barnskyddsfrågor. MEKU samarbetar med de nationella Tv-bolagen, leverantörer av beställ-tv-tjänster, aktörer inom biografverksamheten, aktörer inom försäljning och uthyrning av upptagningar, samt med dessa aktörers intresseorganisationer. Till branschens intresseorganisationer hör bl.a. Finlands Filmkammare RF (centralorganisation för filmbranschens föreningar), Suomen Asiakkuusmarkkinointiliitto ASML ry. (representerar bl.a. många nätbutiker) och Finlands Dagligvaruhandel RF (en stor del av medlemmarna tillhandahåller bildprogramsupptagningar).

17 Statsrådet Högsta förvaltningsdomstolen Undervisnings- och kulturministeriet MEKU Bildprogramsnämnden Klassificerare Tillhandahållare av bildprogram Intresseorganisationer Bild 3. Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram 3.4. MEKU:s fostringsmässiga utgångspunkter Enligt MEKU:s resonemang är målet med all fostran ett gott liv. För att uppnå ett gott liv behövs förmågan och möjligheten att delta i formandet av sitt eget liv, vilket i dagens samhälle bland annat innebär ett övergripande agerande i förhållande till medierna. MEKU:s uppdrag för mediefostran innefattar mediernas olika delområden, allt från traditionella tryckta medier till digitala medier. Detta trots att uppgiften som tillsynsmyndighet endast berör audiovisuellt innehåll. I dagens mediemiljö förenas olika medieverktyg och -innehåll på så mångskiftande sätt att det inte i praktiken vore meningsfullt att binda uppgiften för fostran till enbart vissa former av medier. Mediefostran är fostran till mediekultur och i mediekultur. Det är svårt att bestrida mediekulturens fostrande verkan. Den kultursociala makten har allt mera övergått till de globala aktörerna inom mediekulturen. Transnationaliseringen och centraliseringen av mediebranschens aktörer är en utmaning för den nationella mediekulturen. Målet för mediefostran kan alltså ses även som en kulturell och bildningsmässig medieläskunnighet, som innefattar förståelse, 16

18 17 färdigheter, erfarenhet, delaktighet, deltagande och en kritisk förmåga att bedöma den omgivande mediekulturen. Med kritisk förmåga menas nyfikenhet, ifrågasättande, sanningsenlighet och samhällstillvändhet. Även det nuvarande åldersgränssystemet stöder bättre än förr delaktighet och ett kritiskt förhållningssätt till media bland medborgare i alla åldersgrupper. Väl motiverad respons från åskådare kan leda till att ett bildprogram klassificeras på nytt. Åldersgräns- och innehållssymbolerna ger dels information om motiveringarna till klassificeringen, och uppmuntrar dels till diskussion om medieinnehåll och framställningssätten. Med hjälp av mediefostran kan man stärka och påverka individerna till aktiva aktörer för det egna livet i samhället. Barns och ungas delaktighet i den egna mediekulturen är en viktig kanal för delaktighet och aktivitet. Med hjälp av mediefostran är det också möjligt att förmedla kulturtradition och social, historisk, tyst kunskap. I all fostran ska respekten för barndomen som ett skede i livet beaktas så att man inte ställer upp mål enbart med tanke på framtiden, utan barnen ska stödjas till att handla i nuet i enlighet med sin ålders- och utvecklingsnivå. Inom mediefostran bör man beakta barnets medieförhållande här och nu. Genom åldersgränsreglering av medieinnehåll strävar man efter att erbjuda barn möjligheter till medieupplevelser och utveckling av mediefärdigheter i en trygg miljö som tar barnets ålder i beaktande. Målen och åtgärderna för MEKU:s mediefostran ses över med hjälp av forskningsinformation samt den kunskap vi insamlat om barns, ungas och vuxnas erfarenheter. För att kunna styra och verkställa mediefostran på ett modernt, slagkraftigt och effektivt sätt, samtidigt som man tar barnens och ungdomarnas rätt i beaktande, är detta nödvändigt. Utan kritisk reflektion och fungerande processer för insamling av information sker det lätt att utvecklingen och informationen man publicerar halkar efter.

19 18

20 4. MEKU:s uppgifter Uppgifterna för Centralen för mediefostran och bildprogram kan illustreras med hjälp av figuren nedan. Den gemensamma målsättningen för MEKU:s verksamhetsområden är en säker mediemiljö. Klassificering och övervakning av bildprogram samt mediefostran och informering är våra viktigaste åtgärder. Mediefostran och informering Trygg mediemiljö Bild 4. En säker mediemiljö Den gemensamma målsättningen för MEKU:s verksamhetsområden Klassificering och övervakning av bildprogram 19

21 4.1. Delområdena för MEKU:s fostringsverksamhet MEKU är en nationell myndighet för mediefostran och har som främsta uppgift att främja mediefostran i landet. Sakkunnande, inflytande och samarbete står som grund för den främjande verksamheten. Mediefostrans fyra grundläggande helheter inom MEKU är: 1) myndighets- och strategiarbete, 2) ökning av medvetenhet, 3) främjandet av verksamhetskulturen inom mediefostran, 4) utredningar och befrämjandet av undersökning. (Bild 5) Som mediefostrande myndighet i Finland är MEKU den enda aktören med en lagstadgad uppgift att främja mediefostran. Som mediefostrande myndighet i Finland är MEKU den enda aktören med en lagstadgad uppgift att främja mediefostran. Som statligt ämbetsverk främjar MEKU mediefostran nationellt och internationellt genom samnordiskt, alleuropeiskt och globalt samarbete. Nedan granskas de verksamhetsområden och -former (Bild 5) som MEKU förverkligar inom ramen för sin uppgift som mediefostrande myndighet. Målsättnigstabellerna i publikationen God Mediekunnighet Nationella riktlinjer som berör MEKU, och relaterade centrala funktioner, presenteras närmare i bilaga 1. Myndighets- och strategiarbete Myndighetssamarbete Beredning av strategiska och administrativa dokument Internationellt samarbete Främja Samarbete verksamhetskulturen Främja samarbete som överskrider sektorsgränserna Transparent, förutsägbar och öppen samarbetskultur Sakkunnighet Påverkan Höjning av medvetenhet Informering Proaktiv diskussion Undersökningar och utredningar Utredningar och kartläggningar Arbete i styrningsgrupper Popularisering Bild 5. Delområdena för MEKU:s fostringsverksamhet 20

22 Myndighets- och strategiarbete Myndighetssamarbete och rollen som beredare Myndigheten inom mediefostran profilerar sig som nationellt centrum för mediefostran, bedriver mångsidigt samarbete med andra myndigheter och aktörer, samt tar hänsyn till branschens aktörer och funktioner. Ämbetsverkets strategi, och andra offentliga dokument som styr verksamheten, gör myndighetens verksamhet inom mediefostran förutsägbar och transparent. (Mål 3 i GMNR) MEKU:s fostringsverksamhet innefattar att verka som expert och påverkare, t.ex. genom beredning och kommentering av strategiska och administrativa dokument, myndighetssamarbete, informering och deltagande i den offentliga debatten. Målet ovan fullföljer MEKU bl.a. genom att utarbeta detta handlingsprogram och genom regelbunden uppdatering av programmet. I och med handlingsprogrammet är planerna om främjandet av samarbete offentliga och föremål för allmän dialog. MEKU fungerar som sakkunnig i utvecklingen av barnens mediemiljö även i förhållande till andra myndigheter. Vi samarbetar med andra myndigheter, speciellt i frågor relaterade till undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde, men även allmänt med saker som berör barn och media. MEKU:s långsiktiga målsättning är att aktörerna inom kultur- och undervisningspolitiken idkar nära samarbete i förmån för mediefostran och de gemensamma målen om en god medieläskunnighet. Detta kan uppnås om bl.a. mediekunnighetspolitiken, läroplansarbetet, barnkulturpolitiken och politiken för audiovisuell kultur förverkligas så att de olika verkställande organisationerna har samma grundläggande utgångspunkter i förhållandet till mediefostran. MEKU fungerar som sakkunnig myndighet i frågor som gäller mediefostran och eftersträvar ett närmare samarbete med branschens aktörer. Nationellt och internationellt nätverksarbete Vi planerar och genomför mediefostran i brett samarbete med olika kombinationer regionalt, lokalt och på riksnivå. (Mål 3 i GMNR) Som myndighet inom mediefostran arbetar MEKU:s representanter som sakkunniga medlemmar i olika arbets- och styrningsgrupper. Grupperna behandlar frågor och funktioner som sammanhänger med mediefostran eller barn och media. MEKU:s experter deltar i styrningen och genomförandet av projekt och 21

ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014

ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014 ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad 1.1.2014 Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU) och Nationella audiovisuella arkivet (KAVA) fusionerades i början

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL UTKAST Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utövning av veterinäryrket PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Utöver

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 februari 2015 71/2015 Lag om ändring av lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Utfärdad i Helsingfors den 6 februari 2015 I enlighet

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

God Mediekunnighet. Opetus- ja kulttuuriministeriö. Undervisnings- och kulturministeriet. Nationella Riktlinjer 2013 2016

God Mediekunnighet. Opetus- ja kulttuuriministeriö. Undervisnings- och kulturministeriet. Nationella Riktlinjer 2013 2016 Opetus- ja kulttuuriministeriö Undervisnings- och kulturministeriet God Mediekunnighet Nationella Riktlinjer 2013 2016 Undervisnings- och kulturministeriets publikationer, Finland 2013:12 God Mediekunnighet

Läs mer

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING

INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ INSAMLANDE AV PERSONUPPGIFTER VID ENKÄTER ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING AV UTBILDNING Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi 2 GENOMFÖRANDE AV ENKÄT ANGÅENDE SJÄLVUTVÄRDERING Planering

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Klarspråkskampanj som maktmedel?

Klarspråkskampanj som maktmedel? Klarspråkskampanj som maktmedel? Aino Piehl Nordisk klarspråkskonferanse 2015: Fra myndig maktspråk til klar kommunikasjon Klarspråkskampanjen Syfte: Kampanjen uppmuntrar myndigheterna att använda ett

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Delegationen för stiftelser och fonder rf. www.saatiopalvelu.fi

Delegationen för stiftelser och fonder rf. www.saatiopalvelu.fi Delegationen för stiftelser och fonder rf www.saatiopalvelu.fi God stiftelsepraxis Närmare trettio stiftelser och fonder som beviljar stipendier började år 1970 hålla regelbunden kontakt med varandra.

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun Kommunikationspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2011 U N D E R R U B R I K Kommunikationspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

Lag om domännamn. Given i Helsingfors den 13 mars 2003. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Allmänna bestämmelser.

Lag om domännamn. Given i Helsingfors den 13 mars 2003. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Allmänna bestämmelser. Given i Helsingfors den 13 mars 2003 Lag om domännamn I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att främja informationssamhällets serviceutbud

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 213/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Anvisning till myndigheter 7/2012 2 (6)

Anvisning till myndigheter 7/2012 2 (6) Anvisning till myndigheter 7/2012 1 (6) Enligt sändlista Ändringarna av tobakslagen ur barnskyddsanstalternas perspektiv Allmänt Tobakslagen (693/1976) ändrades den 1 januari 2010 (698/2010). Ett nytt

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad?

EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? EU och europeisk rätt hur gör jag att få min sak prövad? Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats.

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Från TEPA och Valter till en nationell termbank?

Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Seminar: Alle termer på (r)ett sted? Språkrådet, Oslo 17 november 2014 Mari Suhonen och Kaisa Kuhmonen Hej! Jag är Kaisa Kuhmonen, ledande terminolog vid

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

www.mediataitokoulu.fi

www.mediataitokoulu.fi Detta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation

Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Miniskrift Mot mer agila former av samarbete och kommunikation Skrift fyra i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

BARN & MEDIER. Handbok för fostrare

BARN & MEDIER. Handbok för fostrare ?! BARN & MEDIER Handbok för fostrare I denna handbok 3 / Barn och medier 4 / Får jag se på det här? Fakta om åldersgränser. 6 / Varför blev pilen en hand?...och annat som behöver förklaras när man använder

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas.

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas. 8.11.2012 Energirådgivning för konsumenter: Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas. På uppdrag av arbets och näringsministeriet (ANM) ber

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER 1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA)-PROJEKTET Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH UNGA PÅ NÄTET (VESPA Socialarbetaren arbetar

Läs mer

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011

OSKARI nummer OM 17/41/2011 HARE nummer OM035:00/2011 11.4.2012 Publikationens titel Ändring av lagstiftningen om snabblån Författare Arbetsgruppen Snabblån 2011 ordförande Katri Kummoinen sekreterare Sofia Rajamäki Justitieministeriets publikation 17/2012

Läs mer

ANM rapporter 8/2014. Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2013

ANM rapporter 8/2014. Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2013 ANM rapporter 8/2014 Samarbetsombudsmannens byrån verksamhetsberättelse 2013 Samarbetsombudsmannens byrå 5.2.2014 Samarbetsombudsmannen Verksamhetsberättelse 2013 Samarbetsombudsmannens tillsyn över efterlevnaden

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 15 01 18 Helsingfors/Mariehamn 2.6.2015 Nr 16/15 Hänvisning Ålands lagtings skrivelse 29.4.2015, nr 89/2015. Till Justitieministeriet Ärende Utlåtande över landskapslagen

Läs mer

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011. Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund 8.11.2011 Publicerat 8.11.2011 Finlands Kommunförbund 2011 Om enkäten Enkäten om hur kommunerna använder sociala mediar är den första

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95

INFORMATIONSPOLICY. Kinda Kommun. antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 INFORMATIONSPOLICY Kinda Kommun antagen av Kommunfullmäktige 20000925, 95 Kommunfullmäktige har den 29 juni 1998 antagit övergripande mål för Kinda kommun, bland annat att - all kommunal verksamhet syftar

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Anvisning 9/2014 1 (7)

Anvisning 9/2014 1 (7) Anvisning 9/2014 1 (7) Försäljning av produkter som avses i tobakslagen på internet Bakgrund Lagstiftning Med stöd av 14 i tobakslagen (693/1976) ger Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors 21 22.11.2013 Kaj Hoffrén Överinspektör Skatteförvaltningen/Finland

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer