Kommunikationshandbok

Transkript

1 Linköpings kyrkliga samfällighet Kommunikationshandbok strategi manualer mallar

2 Innehåll 1 Begreppsförklaringar. Telefonnummer mm Strategidokument 2 Vision och kärnvärden. Övergripande kommunikationsmål 3 Övergripande kommunikationsstrategi Policydokument 4 Policy för användning av sociala medier 5 Policy för reklam och sponsring Manualer 6 Mediakontakter 7 Kriskommunikation 8 Lathund för sociala medier 9 Kommunikationsplan 10 Planering av kommunikationsinsats 11 Grafisk manual: Användning av logotyp, färger och typsnitt 12 Manual för annonser och skyltar 13 Grafisk grundkurs Blanketter och mallar 14 Beställningsblanketter 15 Mallar för planering med exempel 16 Mallar för kriskommunikationsplaner Svenska kyrkan i Linköping Text : Maria Ebruto Ellhar/Royne Mercurio (Lathund för sociala medier) Layout: Maria Bruto Ellhar/Royne Mercurio(Lathund för sociala medier

3 Ordlista Vision Strategi Taktik Policy Information Framtidsbild av hur vi vill att organisationen ska utvecklas Långsiktigt arbete för att påverka attityder, skapa relationer och bygga varumärke Å tgärd för att framkalla handling Det dokument som anger vilka regler som gäller och som styr ansvarsför delningen inom Svenska kyrkan i Linköping Strategiska och taktiska budskap Kommunikation Betyder göra gemensamt, dvs den process som sker när ett budskap förmedlas. Kommunikation innefattar både sändare,budskap, kanal, eventuella störningar, mottagare och tolkning.

4 Kontakter Annonser Corren och Extra Linköpingsposten Tryckerier Centraltryckeriet LTAB Kommunikationsenheten Jonna Allvin Maria Bruto Ellhar Royne Mercurio webbadresser internwww.svenskakyrkan.se Svenska kyrkans intranät Gå in under fliken verksamhetsstöd och välj kommunikations och insamling i menyn. Där hittar du bl a material för informatörer och bilddatabas Sveriges informationsförening MyNewsdesk, site för publicering och spridning av pressmeddelanden och artik lar Egna kontakter

5 Vision och kärnvärden Kommunikationsvision Vår vision är den bild vi vill att människor ska ha av Svenska kyrkan och är densamma som på nationell nivå: Svenska kyrkan är en kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra. Kärnvärden Kärnvärden är de värden som ska genomsyra all vår kommunikation. De är inte tänkta att användas som slagord eller ingå i någon slogan. Svenska kyrkans kärnvärden är närvaro, öppenhet och hopp. Närvaro Guds närvaro i världen föregår allt. Svenska kyrkan vill vara en följeslagare både i vardagen och vid gudstjänster och högtider som dop, konfirmation, vigsel och begravning. Svenska kyrkan vill vara nära glädjen och sorgen. Svenska kyrkan finns i hela Sverige och är en del av den världsvida kyrkan. Öppenhet Vi vill vara en öppen folkkyrka som välkomnar alla. Vi vill vara öppen för eftertanke, stillhet och samtal om tro och tvivel. Vi vill vara en lyhörd kyrka som vågar vara ärlig kring trons villkor i framtiden. Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd. Alla kan vara med och påverka och på olika sätt ta ansvar för sin tro. Hopp Vi vill inspirera till framtidstro i både ljusa och mörka stunder. Varje människa har rätt till ett värdigt liv och vi vill bidra till att var och en kan uppleva sitt liv som meningsfullt. Det innersta i Svenska kyrkan är tron på Gud, en kärleksfull Fader, en levande och närvarande Kristus och en helig, livgivande Ande.

6 Övergripande kommunikationsmål Att bilden av vad vi gör är tydlig för en bred allmänhet Att nå ut till unga och föräldrar till barn upp till 18 år Att skapa och stärka människors engagemang i och samhörighet med Svenska kyrkan och församlingen. Att stärka samhörigheten mellan medarbetare i Svenska kyrkan i Linköping Att vår kommunikation är effektiv i förhållande till våra resurser.

7 Övergripande kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategins syfte är att svara på frågan hur vi ska kommunicera för att leva upp till vision, kärnvärden och målsättning. En kommunikationsstrategi ska bidra till att stärka varumärket och skapa goda relationer. En väl utarbetad strategi är tänkt som ett verktyg för vår kommunikation både utåt och internt. Övergripande kommunikationsstrategi Vi ska alltid ha en tydlig avsändare, så att människor inte kan missuppfatta att våra församlingar tillhör Svenska kyrkan. Vår kommunikation ska upplevas som lätt att ta till sig Vår kommunikation ska vara tydlig, konsekvent och kontinuerlig. På de följande sidorna kan du läsa hur man planerar, genomför och utvärderar sin kommunikation.

8 Policy för sociala medier Fastställd av KN Gäller för anställda i Linköpings kyrkliga samfällighet Inledning Dagens internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner och företag som för organisationer. Många av Svenska kyrkans anställda, i församlingar, på stiftskanslier eller på den nationella nivån, använder dagligen digitala så kallade sociala medier för att kommunicera med sina nätverk, både privat och yrkesmässigt. Rätt använt ger verktygen goda möjligheter för Svenska kyrkan till dialog med medlemmar, kolleger och allmänhet. Policyn handlar om hur man bör agera när man uppträder i sociala medier i arbetet, men tar inte upp i vilka sammanhang Svenska kyrkan ska använda sociala medier som kommunikationskanal/verktyg. Svenska kyrkan vill i sitt strategiska arbete bejaka anställdas möjligheter att aktivt ta del av nätverk. När anställda deltar och bidrar med sin kunskap, sina erfarenheter och sin entusiasm ger det många positiva effekter för Svenska kyrkan. Det blir enkelt för medlemmarna att etablera en dialog med Svenska kyrkan med hjälp av verktyg de är vana vid att använda. Och när omgivningen pratar om kyrkan är det viktigt att vi är många lyssnare som kan delta i diskussionerna. Om det är negativa kommentarer vill vi hellre att man pratar med oss än om oss. Det ger oss en chans att ge vår syn på saken och att lära av våra misstag. Detta i grunden positiva, strategiska förhållningssätt innebär som alltid vissa risker. Ett ogenomtänkt uttalande, som tidigare bara hade nått ett fåtal, kan nu via internet spridas över världen och nå en jättepublik. Ryckt ur sitt sammanhang kan det som sagts dessutom feltolkas och oftast finns det ingen möjlighet att stoppa spridningen. Ett inlägg eller en bild som har lagts upp på webben är i princip omöjlig att radera i efterhand. Det är lätt att hitta exempel där enskilda individers kommunikation har lett till stor skada för organisationer och företag. Exempel finns också på anställda som blivit avskedade efter att ha använt sociala media på ett sätt som av arbetsgivaren uppfattas som illojalt eller kränkande. Med tanke på denna risk kan man förstå om många organisationer och företag väljer att begränsa anställdas möjligheter att kommunicera i sociala media. Samtidigt är det förståeligt om anställda väljer tystnad före kommunikation om de är osäkra på vad de får säga. Tystnad kan, emellertid, bli förödande med dagens kommunikationsstruktur. I dag är det i allt större utsträckning enskilda individer som tillsammans bär de påverkande budskapen inom de sociala medierna. Denna policy har skrivits för att vara en hjälp för anställda i Svenska kyrkan, så att de kan använda sociala medier och undvika de värsta fallgroparna. I första hand handlar policyn om den yrkesmässiga användningen av sociala media men även vid privat användning av sociala media tror vi att många anställda kan ha nytta av råden.

9 Anställda i Svenska kyrkan ska naturligtvis alltid följa de policyer och riktlinjer som gäller för anställningen, även när man är aktiv på nätet. För präster och diakoner gäller som alltid de särskilda ansvarsregler som finns under biskopens tillsynsansvar. Vid samtal i sociala medier i arbetet finns några grundregler som ska följas: 1. Transparens och tydlighet 2. Kompetens 3. Ärlighet och ansvarstagande 4. Hövlighet och gott omdöme 5. Respekt för andra 6. Konfidentiella interna uppgifter 7. Respekt för upphovsrätt 8. Varsamhet med resurser 9. Samarbete med de olika IT-funktionerna 1. Var transparent och tydlig! Uttalar du dig i egenskap av anställd av Trossamfundet Svenska kyrkan ska du alltid vara noga med att berätta vem du är, var du jobbar och dessutom fundera över om det ingår i din roll att uttala dig i ämnet. Redovisa alltid egna särintressen med anknytning till ämnet. Även om du kommenterar frågor som rör Svenska kyrkan men ger dina personliga reflektioner, så är det viktigt att du ändå är öppen med var du arbetar. Komplettera i sådana fall ditt inlägg med en text som säger: De åsikter som redovisas här är mina egna och delas inte nödvändigtvis av Svenska kyrkan. Vid marknadsaktiviteter då Svenska kyrkan på något sätt sponsrar exempelvis bloggare med syftet att dessa ska skriva om Svenska kyrkan, ska sådan sponsring alltid redovisas öppet. Sträva alltid efter att ge så komplett information som möjligt i profilbeskrivningar för sociala nätverk. 2. Bidra med din kompetens! Skriv inlägg och bidra till dialogen inom dina egna specialområden. Medlemmar och partners har rätt att förvänta sig att Svenska kyrkans inlägg och kommentarer håller hög kvalitet. Kunskapsnivån inom olika forum kan variera avsevärt och det är viktigt att du är väl bekant med de forum där du uttalar dig. Om du tycker att ett inlägg bör besvaras men känner tveksamhet angående forumet, eller 3. din Var kompetens ärlig och inom ansvarstagande! eller pressgruppen om inlägget, så att de kan hitta en kompetent området, bör du i stället tipsa Svenska kyrkans informationsservice person som besvarar det. Undanhåll inte information, men lova inte mer än du kan hålla. Gör aldrig några andra utfästelser om framtida resultat

10 3. Var ärlig och ansvarstagande! Undanhåll inte information, men lova inte mer än du kan hålla. Gör aldrig några andra utfästelser om framtida resultat och liknande än vad som är Svenska kyrkans officiella linje. Har du gjort ett misstag och lämnat felaktig information, så erkänn detta och rätta det omedelbart. Sociala medier ger dig närmast oändliga möjligheter att uttrycka dina synpunkter. Med dessa möjligheter följer också ett ansvar för vad som sägs. Ärlighet och ansvarstagande skapar förtroende både för dig själv och för Svenska kyrkan. 4. Var tillmötesgående och visa gott omdöme! Var alltid hövlig och vänlig. Kortfattad skriftlig information av den typ som det ofta handlar om inom social media kan ibland uppfattas som mycket hårdare av mottagaren än vad sändaren avsåg. Detta gäller i synnerhet i diskussioner där parterna har vitt skilda uppfattningar. Även om du uppfattar ett inlägg om Svenska kyrkan som negativt och felaktigt. Håll dig lugn, förklara din ståndpunkt sakligt och undvik meningsutbyte i affekt. Använd ett vårdat språk och undvik svordomar och annan jargong som kan väcka anstöt. Använd aldrig en nedlåtande ton om andra. Beakta också att ditt svar, även om det är riktat till en viss person, kommer att läsas av många andra, exempelvis Svenska kyrkans samarbetspartner och tidigare anställda. Att tänka efter en extra gång innan du postar ett inlägg och använda sunt förnuft gör att du ger ett sansat och vederhäftigt intryck. 5. Respektera andras rätt att uttrycka sig! Yttrandefriheten är en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle. Det innebär i detta fall att var och en är i sin fulla rätt att ge uttryck för både positiva och negativa synpunkter på Svenska kyrkan. Alla som har ett sådant engagemang för Svenska kyrkan att de använder sin tid till att skriva om oss på sociala nätverk är personer som vi vill ha en dialog med. Att andra talar om Svenska kyrkan är en realitet som vi måste förhålla oss till. Vi kan inte kontrollera denna kommunikation, men vi kan delta och ge vår syn, rätta direkta felaktigheter och lära oss av misstag. 6. Skydda interna uppgifter! Lämna aldrig ut information om enskilda personer, pågående affärer, upphandlingar, leverantörer, anställda eller liknande. När det gäller andras spekulationer kring Svenska kyrkans interna uppgifter är det oftast bäst att inte svara alls. Dementerar du påståenden vid ett tillfälle och inte vill svara vid ett annat, så kommer slutsatsen från läsarna att vara att spekulationen stämmer i det andra fallet. Fråga alltid andra personer om tillåtelse innan du skriver något om dem. Beakta också risken med att lämna ut mycket personlig information som inloggningsoch larmrutiner. 7. Respektera upphovsrätten! Svenska kyrkans officiella logotyper och varumärken får endast användas för godkända ändamål. Det är inte tillåtet att använda Svenska kyrkans logotyp som privat profilbild eller

11 på en blogg som är din privata. Använd aldrig andras material utan tillåtelse och var noga med att ange källor och följa de upphovsrättsliga regler som gäller för olika publikationer. Använd gärna externa länkar för att peka på dina källor, men var noga med att kontrollera vem du länkar till och visa tydligt att det är en extern länk. Var medveten om att en länk kan uppfattas som om Svenska kyrkan rekommenderar en viss leverantör. Det finns också risk att den plats du länkar till ändrar sitt innehåll till något som Svenska kyrkan inte vill förknippas med. Var därför källkritisk och länka endast till platser som drivs av seriösa ägare. 8. Var varsam med Svenska kyrkans resurser! Möjligheten att vara ständigt uppkopplad gör att gränsen mellan privatliv och arbetsliv blir allt otydligare. Många anställda passar på att kontrollera sin e-post hemifrån, och får ibland privat e-post till arbetet. Vissa passar också på att kolla sin Facebook eller Twitter på jobbet. Tänk på att inte säga mer än du skulle ha gjort på en middagsbjudning där du inte känner alla. Delar av nyhetsflödet på dessa tjänster kan vara av privat karaktär medan annat är av professionellt intresse. För många går det därför inte att dra en skarp gräns mellan privat och yrkesmässig användning av social media. Dock bör privat användning av sociala media på arbetstid begränsas till ett minimum. Men på samma sätt som det är okej att sköta privata ärenden på jobbet under exempelvis en fikarast är begränsad privat användning av social media acceptabelt. 9. Samarbeta med experter inom IT och säkerhet! Sociala medier är ett snabbt och effektivt redskap för att sprida information. Tyvärr är det också ett snabbt och effektivt sätt att sprida oönskad information som trojaner, virus och annan skadlig programvara. För att minska sådana risker använder Svenska kyrkan ett antal olika tekniska lösningar som brandväggar, virusskydd med mera. I vissa fall kan dessa säkerhetsmått begränsa möjligheten för åtkomst till sociala medier. Försök aldrig kringgå sådana begränsningar, utan inled vid behov en diskussion med er lokala IT-avdelning eller kanslistöd så att de kan undersöka möjligheterna att på ett säkert sätt skapa tillgång till de resurser du behöver nå. Påföljd vid missbruk Vid missbruk kan disciplinära åtgärder bli aktuella.

12 Policy för reklam och marknadsföring Reklam och marknadsföring Syfte Syftet med all reklam är att göra kyrkan och dess verksamhet känd och samtidigt skapa en positiv bild av Svenska kyrkans arbete så att fler människor aktivt väljer att vara medlemmar. Vilken typ av reklam och var? Det är viktigt för en organisation som Svenska kyrkan att vara noggrann i valet av reklamplats. Reklamen skall vara genomtänkt. För varje insats bör en analys göras av målgrupp, spridningsområde och genomslagskraft för det medium man valt att använda sig av. Målen kan vara såväl långsiktiga som kortsiktiga. Efter varje insats bör en utvärdering göras för att se om uppsatta mål nåtts. Omvärlds- och nulägesanalyser måste ske kontinuerligt. Reklam och marknadsföring ska vara kostnadseffektiv, dvs valet av kanaler bör göras med omsorg så att så många som möjligt inom målgruppen nås av budskapet. Marknadsföringsinsatser bör i första hand vara lokalt förankrade, gärna i samarbete med närliggande samfälligheter och församlingar. Sponsring Syfte Syfte med sponsring är att skapa en positiv bild av Svenska kyrkan och att stärka Svenska kyrkans varumärke. Sponsring är inte välgörenhet, utan rör sig om ett affärsmässigt samarbete mellan två eller flera parter till ömsesidig nytta. Vilka organisationer ska vi samarbeta med? Samarbete och utbyte av tjänster kan ske med lokala föreningar, t ex idrottsföreningar, kulturorganisationer eller naturvårds- och sociala projekt. Målgrupper ska tydligt kunna urskiljas. Prioriteringar Med begränsade resurser måste prioriteringar göras. Dels ska hänsyn tas till uppställda kommunikationsmål och följa uppgjorda kommunikationsplaner, dels måste olika projekt värderas efter den uppmärksamhet de beräknas få. Det är önskvärt med en spridning till olika målgrupper.

13 När kan vi tänka oss att sponsra? Här finns tre huvudlinjer som vi kan hålla oss till. När det gynnar vår verksamhet. När det gynnar vår rekrytering och vår personal. När det gynnar vår organisation ur ett medborgarperpektiv, dvs skapar good will. Sponsring ska vara lokalt förankrad Budskap Sponsringen måste stämma med Svenska kyrkans värdegrund och budskap, och präglas av etik och kvalitet. Avsändare All reklam skall ha en tydlig avsändare. Det ska framgå att det är Svenska kyrkan som står för budskapet Målgrupper Tänkbara målgrupper kan vara: Allmänheten Barnfamiljer Ungdomar Studenter Nyinflyttade Pensionärer Invandrare Anställda (som ett led i den interna marknadsföringen).

14 Mediakontakter Målet för våra kontakter med media är att ge samhället en positiv bild av Svenska kyrkans liv och verksamhet. Goda kontakter med media gör det lättare för oss att få fram vårt budskap. Media är dock inte en intressent, utan en kanal. Om du blir kontaktad av media: Vem äger frågan? Om du inte är säker på det, hänvisa till samfällighetens informatör. Om du äger frågan: Var vänlig och tillmötesgående, men lämna inte ut personer. Säg alltid sanningen. Var saklig. Svara bara på det som journalisten frågar. Spekulera inte. Vet du inte svaret, säg det och be att få återkomma då du tagit reda på hur det förhåller sig. Om du framför en personlig åsikt, var noga med att tala om att det är din egen, inte organisationens. Pressmeddelande Att skicka ett pressmeddelande är att aktivt söka kontakt med media. Tänk efter om det du vill att man ska skriva om är av allmänt intresse. Skriv kortfattat, börja med huvudbudskapet och spara eventuella detaljer till slutet. Var noga med att formulera en intressant och intresseväckande rubrik. Använd ett tillgängligt språk. Ange alltid tydligt avsändare och datum. Om det handlar om ett evenemang, ange tid, plats och hur man kommer dit. Ange alltid en kontaktperson som vid behov kan lämna ytterligare information. Spara alltid en kopia! Det värsta som kan hända är att artikeln inte blir publicerad... My news desk är en tjänst man kan använda för att få ut sina pressmeddelanden och artiklar till flera tidningar:

15 Kriskommunikation Kriskommunikation i Svenska kyrkan i Linköping En kris är en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella eller immateriella värden och som samtidigt riskerar minska vårt förtroendekapital. Kriser kan vara av två slag: de som utlösts av en traumatisk händelse t ex olycka eller brand, eller förtroendekriser. De förstnämnda kan, illa skötta, utvecklas till de senare. Risker som kan bli kriser: Skandaler Regel- och lagbrott Arbetskonflikter Ekonomiska brott Datorhaveri Dödsfall Naturkatastrof Politiska frågor Miljöutsläpp Svåra olyckor Faktorer som är avgörande för en lyckad kommunikationsinsats: Snabbhet Med beredskap ökar snabbheten. Ingen kris är väntad, då vore det ingen kris. Se över vilka handlingar som ska finnas i en pärm som alla känner till. En kriskommunikationsplan ska innehålla uppgifter om ansvar och rollfördelning. De ska vara tillgängliga, regelbundet uppdaterade, reviderade och praktiserade. I kriskommunikationsplanen ska finnas aktuella telefonnummer och kontaktpersoner. Entydighet En eller ett fåtal talesmän. Alla bör känna till vem man ska vända sig till och vem som äger just den här frågan. Korrekthet och noggrannhet All information bör vara kvalitetssäkrad, dvs en ensam talesman eller en grupp har till uppgift att granska all information i omlopp.

16 Omvärldsanalys Regelbundet uppdaterade omvärldsanalyser ökar situationsanpassningen Öppenhet En öppen dialog med intressenterna ökar förtroendet Förebyggande arbete Ju högre förtroendekapital en organisation har, desto lättare har man att få gehör i en kris. Detta kräver ett gediget grundarbete då normaltillstånd råder. All kommunikation bör ske enligt gällande strategier. Alla aktiviteter bör konsekvensanalyseras med tanke på hur de kan uppfattas utåt. Definiera och åtgärda svaga länkar.

17 En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

18

19

20

21

22

23

24 Kommunikationsplan och kalender En kommunikationsplan är en plan för ett år i taget som tar hänsyn till årets händelser och aktiviteter. Planen har sin grund i kommunikationsstrategin och ska sträva efter att uppfylla vision och mål. För att kunna göra en väl fungerande kommunikationsplan bör man med jämna mellanrum uppdatera sin omvärldsanalys. En kommunikationsplan bör upprättas inför varje nytt verksamhetsår. Mall för kommunikationsplanen hittar du under mallar.

25 Planering Målsättning och syfte En viktig del i planeringen är att fundera över vilken ambition man har med kommunikationsinsatsen. Veta Känna till Ökad kunskap God kunskap om allt Känna Acceptera Ökat engagemang Brinna för Göra Tänka sig göra Prova något enkelt Alltid göra, göra något annorlunda Vad är målet med kommunikationsinsatsen, dvs, vad vill jag uppnå? Exempel på mål kan vara: Att skapa goda relationer Att påverka bilden av Svenska kyrkan hos en bred allmänhet Att förhindra utträden Att få fler människor att döpa sina barn Att få fler konfirmander Att öka antalet gudstjänstdeltagare Att öka antalet deltagare i körer och/eller gruppverksamhet Att få fler deltagare i ett visst evenemang, t ex konserter, gemenskapsdagar, pilgrimsvandringar, etc Man bör vara så tydlig man kan då man sätter sina mål. Det är exempelvis orimligt att tänka sig att man vill att alla ska besöka en aktivitet, eller att alla ska vara medlemmar i Svenska kyrkan. Fundera över vad som är en målsättning man kan leva upp till och vad som är önskvärt. Mål- eller intressentgrupp Intressentgruppen är den grupp jag i första hand vill påverka eller skapa en relation till. En väl definierad målgrupp bidrar till en bättre effekt och bättre använda pengar. Exempel på målgrupper är: Barn Ungdomar

26 Budskap (information) För att ett budskap ska nå sin mottagare och förstås på rätt sätt måste det anpassas efter både målsättning och målgrupp. Tänk efter vad det är du vill säga. Utgå alltid från den som ska ta emot ditt budskap. Det är inte säkert att det som är självklart för oss som arbetar i kyrkan är begripligt för den som inte är insatt i kyrkans liv. Budskapet ska kommunicera öppenhet och dialog. Budskapet ska ta hänsyn till målgruppens förkunskaper och intresseområden. Språket ska vara enkelt, rakt och vardagligt, samtidigt som det är korrekt och ger ett intryck av professionalitet. Undvik kyrkiska. Bilder och illustrationer ska vara tydliga och fungera som förstärkare av textbudskapet.

27 Kanalvalsstrategi Hur ska jag få ut mitt budskap på bästa sätt? Här behövs en mediastrategi. Medier väljs huvudsaklingen utifrån fyra kriterier: frekvens, tid/kontinuitet,räckvidd och genomslagskraft (signalstyrka). Frekvens/tid/kontinuitet Med frekvens menas hur ofta budskapet sänds ut. Bedriver man en kampanj som ska resultera i en viss handling hos mottagaren kanske man vill att denne ska nås av budskapet från flera håll under en begränsad tid. Ett exempel på detta är valkampanjer. Det är inte säkert att det är bättre att kampanjen pågår länge, då kan männniskor bli informationströtta innan evenemanget ens har ägt rum. Arbetar man däremot med långsiktiga mål, där syftet är att påverka attityder och att bygga varumärken, är det bättre att budskapet når mottagarna under en lång period, men kanske inte så ofta. Att förändra en attityd kan ta år och här gäller det att vara uthållig och konsekvent. Kännedom, nå många under en lång period låg frekvens Kunskap Attityd Beteende, handling Top of mind, det alla talar om hög frekvens, Exempel på medier med hög frekvens är radio och utomhusreklam (under själva kampanjen). Strategiska och långsiktiga mål nås bl a genom bio, populärpress och TV, medan taktiska mål som ska leda till handling nås genom dagspress och direktmarknadsföring. Räckvidd Det finns ingen anledning för oss att använda rikstäckande medier. Vi finns och verkar lokalt och då ska vi synas lokalt. Frågan är snarare hur lokalt, inom Linköping, inom samfälligheten eller inom den egna församlingen eller det egna distriktet. Frågan är också om vi med den valda kanalen når rätt målgrupp. En annan ovärderlig kanal är den personliga kontakten, men den har givetvis begränsningar i fråga om hur många du når. Stor räckvidd har t ex TV, utomhusreklam och morgonpress

28 Genomslagskraft Hur stor påverkan har den kanal jag valt och hur många människor nås samtidigt? Givetvis är det bästa att välja en kanal som har så stor genomslagskraft som möjligt, men oftast är detta kopplat till hur hög kostnaden är. TV har stor genomslagskraft, men är dyrt att använda och frågan är om kostnaden kan försvaras av det uppnådda målet. Bio har också hög genomslagskraft, liksom internet. Andra faktorer Naturligtvis finns det andra faktorer som påverkar kanalvalet. Vilka medier är människor välvilligt inställda till och vilka irriterar dem? Man blir lättare arg på sådant man blir påtvingad. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att det inte har någon påverkan. Reklam vi tycker om är t ex bioreklam, sponsring och oadresserad direktreklam. Reklam vi ogillar är e-post (SPAM), internetreklam och TV-reklam. Olika målgrupper nås via olika kanaler. Ungdomar har andra vanor än barnfamiljer och den äldre generationen. Invandrare, studenter och andra grupper har egna mötesplatser där de kan nås.

29 Grafisk manualer Den grafiska manualen är hämtad från Svenska kyrkans webbplats och utgör de delar av manualen som handlar om logotyp, färger och typsnitt. Där hittar du också övriga manualer som följer Svenska kyrkans grafiska profil, bild-, annons- och skyltmanual, samt manual för internationellt arbete. Du hittar manualerna på

30 Grafisk grundkurs Layout bygger på kontraster och harmonier. Mycket av det som upplevs som välkomponerat bygger på urgamla principer om mått och format. Gyllene snittet Många konstnärer inom bildkonst och arkitektur har fascinerats av gyllenen snittet (GS) och använt det i sina arbeten. Våra vanliga format A4 och A5 bygger just på GS. Andra exempel är grekiska tempel, tidnigar, böcker och t o m tändsticksaskar. Geometriskt bygger GS på att en linje delas i två olika långa delar, så att den lilla delen (A-- B) förhåller sig till den stora delen (B--C) som denna förhåller sig till linjen i dess helhet (A--C). A B C Detta kan räknas ut matematiskt och beskrivas i en serie, vars proportioner blir ungefär: 3:5:8:13:21:34 osv. Proportionsskalan kan tillämpas som vägledning vid val av storlek på typsnitt, sidformat och bilder.

31 Optiska mittpunkten Optiska mittpunkten är det ställe dit ögat automatiskt söker sig. Det kan vara bra att ha i åtanke då man utformar sin affisch, annons, broschyr eller tidning. Faktiska mitten Optiska mittpunkten Faktiska mitten på andra sidan Optiska mittpunkten för första sidan Optiska mittpunkten för uppslag

32 Text Läs vad som står om typografi i grafiska manualen. Termer Gemena Versaler Kapitäler små bokstäver med staplar och underhäng (a,b,g) stora bokstäver som alla har full höjd (A,B,G) (small caps) har formen av versaler, men på samma höjd som gemena (a,b,g) Typsnitt (teckensnitt) Tecken (bokstav, siffra eller annat tecken)grupperas i teckenfamiljer efter hur de är konstruerade. Dels beror det på om teckensnittet baseras på ovalen eller cirkeln, dels på om det har eller saknar seriffer, alltså de fötter som en del bokstäver har nertill på staplarna. Man kan dela in tecknen i fyra huvudgrupper: Antikva, som har seriffer och som oftast används i brödtext. Linjerna kan variera i grovlek. Detta teckensnitt, Sabon, är ett sådant. Linjärer, som saknar seriffer. Foundry Sterling är en linjär. Skripter, som efterliknar skrivstil, t ex Edwardian Script. Extremer, ornater och gotiker är fantasifulla teckensnitt som används i första hand i namn och logotyper. Då man använder olika teckensnitt tillsammans bör man stäva efter kontraster, inte likhet. Använd t ex inte två linjärer tillsammans, Teckensort Teckensort är de olika stilvariationer som finns, t ex fet (bold), halvfet (demi), kursiv (italic), mager (light). Genom dessa kan man skapa kontraster i texten. Textens storlek Tecknets storlek kallas teckengrad. Teckengraden bestäms av sammanhanget och av läsbarheten. Utgå från brödtexten (den löpande texten). Antalet tecken per rad bör helst vara 55 till 60 (inkl blanksteg) för att ögat ska kunna följa raderna på ett enkelt sätt.

33 Rubriker och eventuella mellanrubriker sätts efter gyllene snittets princip. (Om brödtexten är 13 punkter bör alltså rubriken vara 21 punkter.) Om man väljer mellan två teckengrader i en rubrik, välj det mindre. Bilder Bild och text kompletterar varandra på ett oslagbart sätt. Bilder kan antingen vara teckningar eller foton. Några bildfilformat: JPEG el. JPG är ett komprimerat bildformat som tar liten plats i datorn. Det komprimeras genom att detaljer tas bort varje gång man sparar om bilden. Man kan därför inte spara om JPEG alltför många gånger. TIFF kan sparas om hur många gånger som helst utan att försämras. Kan tryckas. Tar mycket plats i datorn. EPS ett format som oftast används för loggor i tryck, därför att bilden kan dras ut i storlek utan att försämras. Det finns även punktuppbyggd EPS. Kan tryckas. PNG, är ett format för grafiska bilder för utskrift i skrivare. Bitmap används för tecknade bilder i t ex Word GIF är ett format för grafiska bilder för webben Digitala bilder har en storlek som visas i dpi, dots per inch. För utskrift i skrivare bör bilden ha en upplösning av 150 dpi i utskriftsstorlek, för tryck fordras 300 dpi. Tänk på detta när du tar bilderna med digitalkamera. En stor bild kan minskas, men det är svårt att göra en liten bild större. Färger Det finns flera olika färgsystem. CMYK är det fyrfärgssystem som används vid tryck. Färgerna är cyan, magenta, gul och svart, som egentligen är en blandning av de tre övriga. RGB är det system som används digitalt. Färgerna är rött, grönt och blåviolett. Varje färg har en komplementfärg som i en cirkel ligger mitt emot varandra. Komplementfärgerna får varandra att lysa. Vem har inte sett hur vacker en orange blomma är i en blå vas? Blått - orange Grönt - rött Violett - gult