Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering

2 Sida: 2 av 20

3 Sida: 3 av 20 Dnr: AF-2011/ Datum: Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Strategi för ökade informationsinsatser om arbetskraftsinvandring från tredjeland Arbetsförmedlingen, Svenska Institutet och Migrationsverket ska i samverkan utreda och analysera hur ökade informationsinsatser ytterligare skulle kunna underlätta för arbetskraftsinvandringen från tredjeland till Sverige. I arbetet, som ska utgå från gällande regelverk för arbetskraftsinvandring och arbetsgivarnas behov, ska såväl tredjelandsmedborgares som svenska arbetsgivares behov av information beaktas. Arbetsförmedlingen ska samordna arbetet och redovisa en för myndigheterna gemensam strategi för detta arbete. (Regleringsbrev för budgetåret 2012) En arbetsgrupp bestående av från Arbetsförmedlingen, Andres Delgado från Migrationsverket och Eva Kersten från Svenska institutet har genomfört analys- och utredningsarbetet samt arbetat fram förslag till myndighetsgemensam strategi, som generaldirektörerna från de tre myndigheterna diskuterat på ett gemensamt styrgruppsmöte. Ärendet har beretts och beslutats inom Migrationsverket och Svenska institutet. Arbetsförmedlingen har samordnat arbetet och beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist. Ärendet har föredragits av. I den slutliga handläggningen har chefen för analysavdelningen Clas Olsson och chefen för Ledningsstaben Christina Storm Wiklander deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist

4 Sida: 4 av 20

5 Sida: 5 av 20 Innehållsförteckning Bakgrund... 7 Informationsinsatser som kan underlätta arbetskraftsinvandringen från tredjeland Strategi för att underlätta hela arbetskraftsinvandringsprocessen Ge myndigheterna ett uppdrag att i samverkan utveckla en metod som stöttar hela arbetskraftsinvandringsprocessen Strategi för att marknadsföra Sverige som ett attraktivt land att arbeta och leva i Utökat uppdrag om riktade insatser mot specifika målgrupper Använd nya informationskanaler sociala medier Strategiförslag som underlättar matchningen mellan svenska arbetsgivare och tredjelandsmedborgare Ge Arbetsförmedlingen ett uppdrag att utreda vad ett utvidgat uppdrag på arbetskraftsinvandringsområdet skulle kunna omfatta och innebära Information om svenska arbetsgivares faktiska rekryteringsbehov behöver göras mer lättillgänglig för arbetssökande tredjelandsmedborgare Strategi för att förbättra och förkorta tiden för tillståndsgivningen Förbättringar i Migrationsverkets kanalstrategi Låt arbetsgivare initiera ansökan Utöka möjligheten för utannonsering av tjänst Utveckla statistik om arbetsgivare... 17

6 Sida: 6 av 20

7 Sida: 7 av 20 Bakgrund I syfte att effektivisera och underlätta (dvs länder utanför EU/EES och Schweiz) genomfördes stora förändringar av regelverket kring arbetskraftsinvandring. De nya reglerna trädde i kraft i slutet av 2008 och innebär att Sverige numera har det öppnaste systemet för arbetskraftsinvandring av alla OECD-länder. Under åren 2010 till och med 2025 minskar arbetskraften av demografiska skäl i alla delar av Sverige utom storstadslänen. Vissa branscher och yrkesområden drabbas betydligt hårdare än andra, vilket sannolikt kommer att leda till ökade rekryteringsproblem för företagen. 1 De demografiska förändringarna liknar varandra i de flesta av Europas länder. 2 Det talar för att intern rörlighet av arbetskraften inom EU inte kommer att vara tillräckligt för att lösa framtida rekryteringsproblem. Snarare kommer den internationella konkurrensen om arbetskraften att skärpas. De demografiskt betingade utmaningarna utgör den samhällsekonomiska bakgrunden till det nya regelverket: En ökad arbetskraftsinvandring är ett av flera instrument i arbetet för att på kort och lång sikt motverka arbetskraftsbrist och upprätthålla arbetskraftsutbudet. 3 En bärande tanke med det nya regelverket är att förbättra möjligheterna för arbetsgivare att rekrytera personer med rätt kompetens genom att underlätta rekrytering av arbetskraft från tredjeland. På så vis kan s.k. flaskhalsproblem undvikas och expansion av företag underlättas, vilket i förlängningen skapar fler jobb. 4 Trots det öppna systemet har det dock inte skett något större nivåskifte i de beviljade arbetstillstånden och få arbetsgivare löser problem med arbetskraftsbrist genom att rekrytera utomlands. 5 Arbetsförmedlingens, Migrationsverkets och Svenska institutets analys- och utredningsarbete visar att det inte räcker med ökade informationsinsatser i dess traditionella mening för att ytterligare underlätta för arbetskraftsinvandring från tredjeland. Myndigheterna anser det viktigt med en helhetssyn på processen, där marknadsföring, matchning och tillståndsgivning är viktiga kuggar som behöver smörjas och bättre hakas i varandra för att hjulen ska snurra med mindre gnissel. Frågan om bosättning och integration är också en viktig kugge för att få arbetskraftsinvandringsprocessen att fungera. Den inrymmer allt från boende och effektiv språkinlärning till praktiska frågor i vardagslivet. Detta ligger dock utanför dessa tre myndigheters uppdrag att lösa. 1 Arbetsförmedlingen 2010, Generationsväxlingen på arbetsmarknaden I riket och i ett regionalt perspektiv, Ura 2010:5 2 SOU 2005:50, Arbetskraftsinvandring till Sverige befolkning, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick 3 Prop. 2007/08:147, Nya regler för arbetskraftsinvandring 4 Prop. 2007/08:147, Nya regler för arbetskraftsinvandring 5 Se vidare bilagan till denna rapport.

8 Sida: 8 av 20 Det är dock viktigt att ta i beaktande att en ofullständig arbetskraftsinvandringsprocess kan leda till oönskade effekter i direkt motsats till det man vill uppnå med det nya regelverket. Om Sverige förknippas med svårighet att arbetsmigrera kan det repellera potentiella arbetskraftsimmigranter snarare än att attrahera dem.

9 Sida: 9 av 20 Informationsinsatser som kan underlätta arbetskraftsinvandringen från tredjeland Utredning och analys har visat att arbetsgivare och tredjelandsmedborgare på det stora hela är nöjda med den information som presenteras och de kanaler genom vilka den levereras. 6 Den information som idag finns tillgänglig handlar dock främst om att förtydliga regelverket och processen kring ansökning och tillståndsgivning. För att ge förslag på informationsinsatser som ytterligare skulle kunna underlätta för krävs en vidare syn på processen. Arbetskraftsinvandringsprocessen har här delats in i tre områden: marknadsföring, matchning och tillståndsgivning. De stora luckorna finns inom marknadsförings- och i synnerhet matchningsområdet. De strategiförslag som arbetats fram är tänkta att sammantaget stödja hela arbetskraftsinvandringsprocessen. Sammanfattning av strategiförslag: 1 Strategi för att underlätta hela arbetskraftsinvandringsprocessen 1.1 Ge myndigheterna ett uppdrag att i samverkan utveckla en metod som stöttar hela arbetskraftsinvandringsprocessen 2 Strategi för att marknadsföra Sverige som ett attraktivt land att arbeta och leva i 2.1 Ge Svenska institutet ett utökat uppdrag om riktade insatser mot specifika målgrupper 2.2 Utveckla nya informationskanaler 3 Strategiförslag som underlättar matchningen mellan svenska arbetsgivare och tredjelandsmedborgare 3.1 Ge Arbetsförmedlingen ett uppdrag att utreda vad ett utvidgat uppdrag skulle kunna omfatta och innebära 3.2 Informationen om svenska arbetsgivares faktiska rekryteringsbehov behöver göras mer lättillgänglig för arbetssökande tredjelandsmedborgare 4 Strategi för att förbättra och förkorta tiden för tillståndsgivningen 4.1 Förbättringar av Migrationsverkets kanalstrategi 4.2 Låt arbetsgivarna initiera ansökan 4.3 Utöka möjligheten för utannonsering av tjänst 4.4 Utveckla statistiken om arbetsgivare 6 Se vidare bilagan till denna rapport.

10 Sida: 10 av 20 1 Strategi för att underlätta hela arbetskraftsinvandringsprocessen Upparbetade metoder som på ett samordnat sätt stöttar hela arbetskraftsinvandringsprocessen saknas, eftersom ingen myndighet i dagsläget har till uppgift att underlätta själva matchningsprocessen och tillhandahålla den information som behövs för att svenska arbetsgivare och arbetstagare bosatta i tredjeland ska finna varandra. En sådan skulle dock vara önskvärd och förefaller inte långsökt sett till myndigheternas olika kompetenser och nuvarande uppdrag. Det finns gemensamma beröringspunkter i Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets uppdrag. Arbetsförmedlingen har som uppgift att verka för att arbetsgivarnas vakanstider blir så korta som möjligt och Migrationsverket har som målsättning att korta tillståndstiderna. Båda myndigheterna har i uppdrag att inom ramen för respektive myndighets område ha en god dialog med arbetsgivare för att tillgodose deras behov. Svenska institutet har i uppdrag att marknadsföra Sverige som en attraktiv arbetsdestination så att tredjelandsmedborgare väljer Sverige som sitt förstahandsval vid arbetsmigration. 1.1 Ge myndigheterna ett uppdrag att i samverkan utveckla en metod som stöttar hela arbetskraftsinvandringsprocessen Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Svenska institutet skulle kunna genomföras i form av ett gemensamt pilotprojekt med syfte att utveckla och pröva en samordnad metod och arbetssätt som går att generalisera i de fall där arbetsgivaren varken finner arbetskraft innanför Sveriges eller EU:s gränser eller på egen hand från tredjeland. Viktiga beståndsdelar i en sådan metod skulle vara: marknadsföringsinsatser innehållande målgruppsanpassade verktyg för marknadsföring av Sverige som ett attraktivt land att leva och arbeta i, stöd till arbetsgivaren i att finna arbetssökande med eftersökt kompetens (här skulle Arbetsförmedlingen kunna utnyttja sina upparbetade och goda nätverk med systermyndigheter i tredjeland. Även Svenska institutet kan agera brobryggare utifrån sina upparbetade nätverk i tredjeland), aktiviteter som stöd för mötet mellan svenska arbetsgivare och tredjelandsmedborgare, exempelvis i form av rekryteringsträffar på plats i tredjeland eller på distans via digital kommunikation,

11 Sida: 11 av 20 stöd för validering av utländska meriter (med hjälp av Högskoleverket/Universitets och högskolerådet), särskilda rutiner för att korta tidsåtgången för tillståndshandläggningen. Tidsmässigt uppskattas arbetet inom ett sådant pilotprojekt pågå i två år. Strategiförslaget förutsätter att det finns en viljeinriktning att ge Arbetsförmedlingen ett utökat uppdrag vad gäller att bistå arbetsgivare i rekrytering från utlandet. En viktig del i en framgångsrik arbetskraftsinvandringsprocess är ackreditering och validering av utländska examina. För att nå största verkan av pilotprojektet bör därför Högskoleverket/Universitets och högskolerådet få ett uppdrag och extra resurser för att avsätta personal för detta ändamål. 2 Strategi för att marknadsföra Sverige som ett attraktivt land att arbeta och leva i Sverige uppfattas generellt som ett attraktivt land att studera och arbeta i och är också känt som ett öppet och demokratisk land med hög livskvalitet. I länder utanför västvärlden är dock Sverige betydligt mindre känt. När länder som Kina, Indien och Brasilien blir alltmer inflytelserika blir det viktigt för Sverige att stärka sin position som talangmagnet. På sikt kommer bristen på relevant arbetskraft att bli alltmer uppenbar och konkurrensen mellan industriländer med likartade behov kommer att förstärkas. Sverige har nu en unik möjlighet att förekomma sina konkurrenter genom att marknadsföra sig brett, mot intressanta målgrupper för svenska arbetsgivare, som en attraktiv arbetsdestination genom att berätta för omvärlden om vilka karriärmöjligheter som finns här, vilka branscher som är starka, vilka yrkesgrupper Sverige lider brist på samt vilka arbetsgivare som aktivt söker personal från tredjeland. Med en förstärkt marknadsföringsinsats i kombination med rådande flexibla arbetskraftsinvandringsregler kan Sverige underlätta en bred och behovsbaserad arbetskraftsinvandring helt i linje med vad de svenska arbetsgivarna behöver. Men för att nå dit måste de riktade marknadsföringsinsatserna öka de kommande åren. Svenska institutet har i uppdrag att: o o främja intresset för Sverige hos arbetssökande utländska medborgare och vara samordnande myndighet för internationella informationsinsatser inom området, samt / / att skapa en internetbaserad informationssida för arbetssökande tredjelandsmedborgare samt vara samordnande myndighet för övriga informationsinsatser.

12 Sida: 12 av 20 Syftet med dessa uppdrag är att säkerställa att tredjelandsmedborgare ges möjlighet att erhålla information om möjligheten att framgångsrikt arbetsimmigrera till Sverige samt välja Sverige framför andra länder att arbetsimmigrera till. Webbportalen Workinginsweden.se lanserades Dock är målgruppen tredjelandsmedborgare utan specifikation av yrkesgrupp, utbildningsnivå eller språkkunskaper en för omfattande målgrupp för att framgångsrikt kunna utforma träffande budskap samt säkert kunna mäta framgången i efterhand. Svenska institutet bör därför erhålla ett utökat uppdrag som möjliggör riktade marknadsföringsinsatser, både inom och utom EU, mot särskilda målgrupper som det råder brist på i Sverige eller som av andra anledningar är intressanta för svenska arbetsgivare att rekrytera. Ett utökat marknadsföringsuppdrag skulle även kunna innebära ett nära samarbete mellan Svenska institutet, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, vilka med gemensamma insatser, inom respektive del av processen, samverkar till att förbättra förutsättningarna för en ökad arbetskraftsinvandring till Sverige. Förslag på innehåll i ett utökat uppdrag för Svenska institutet är riktade insatser mot specifika målgrupper samt användning av fler medier, till exempel sociala medier som nya informationskanaler. 2.1 Utökat uppdrag om riktade insatser mot specifika målgrupper Identifiera specifika målgrupper och utforma riktade informationsinsatser. Vid kraftig brist på vissa yrkesgrupper bör riktade informationsinsatser utformas och matchningsaktiviteter genomföras i utvalda länder, både inom och utom EU. Ett relevant exempel i dagsläget är yrkesgrupperna ingenjörer och IT-specialister samt specialister inom hälso- och sjukvården, där kraftig brist råder och många arbetsgivare har svårigheter att rekrytera. Ta fram ett marknadsföringspaket om Sverige som en attraktiv arbetsdestination att använda vid mässor. Ett nationellt marknadsföringspaket tas fram och utformas för att användas i mäss- och seminariesammanhang, på stora internationella eller mindre självanordnade mässor och seminarier. Det ska kunna användas av alla svenska myndigheter, på ett eller annat sätt involverade i informationsarbetet med arbetskraftsinvandring (inklusive svenska ambassader och konsulat). Paketet kan innehålla roll-ups med lämpliga budskap, case-historier med arbetstagare, kortfilm om hur det kan vara att arbeta i Sverige, en kommersiell presentation om varför en

13 Sida: 13 av 20 arbetstagare från tredjeland bör överväga Sverige som arbetsdestination, informativa broschyrer samt andra lämpliga marknadsföringsverktyg. Attrahera potentiella och redan etablerade internationella studenter att arbeta i Sverige. Då Svenska institutet även har uppdraget att marknadsföra Sverige som en attraktiv studiedestination för tredjelandsmedborgare, kan det vara lämpligt att vidareutveckla webbportalerna Studyinsweden.se och Workinginsweden.se för att informera potentiella och redan etablerade internationella studenter om möjligheterna att stanna och arbeta i Sverige efter examen. Där skulle även information kunna riktas mot specifika målgrupper till exempel utländska forskare för att få dem att attraheras att söka sig till Sverige för att arbeta. Ovan nämnda plattform skulle även kunna innehålla annonser med lediga forskartjänster, och därmed fungera som en nationell samlingsplats för lediga forskningstjänster för att öka tillgängligheten till arbete inom detta bristområde. Utbilda utländska Sverige-ambassadörer vid våra universitet och högskolor. För att bättre nå ut med information till internationella studenter på svenska universitet och högskolor om möjligheten att arbeta i Sverige bör ett nätverk av Sverige-ambassadörer skapas, där en person per lärosäte utses, utbildas i regelverket om arbetskraftsinvandring samt får tillgång till marknadsföringsverktyg för att bättre bedriva löpande informationsarbete på plats. Kunskap om hur regelverket fungerar i praktiken kommer även kunna inhämtas genom detta nätverk. 2.2 Använd nya informationskanaler sociala medier Aktiv närvaro i sociala medier ger stor utdelning för liten kostnad. Att aktivt använda sociala medier är ett kostnadseffektivt sätt att nå en förhållandevis stor målgrupp, som även är förhållandevis lätt att mäta. Avsikten är att attrahera en tydlig målgrupp som är specifikt intresserade av att flytta till och arbeta i Sverige. Ett twitter-konto, facebook och en blogg är lämpliga kanaler att använda. Ett Workinginsweden-twitter konto finns registrerat sedan tidigare men kräver utökade personalresurser för att kunna tas i bruk. Utveckla en app för att marknadsföra Sverige som en attraktiv arbetsdestination Ett komplement till de sociala medierna är att skapa en smartphone-app med uppgift att marknadsföra Sverige som en

14 Sida: 14 av 20 attraktiv arbetsdestination. Den kan tänkas innehålla information om varför Sverige är ett attraktivt land att arbeta i, en koppling till en jobbdatabas samt en kort beskrivning om hur en potentiell arbetstagare kan gå till väga för att arbetskraftsinvandra till Sverige. 3 Strategiförslag som underlättar matchningen mellan svenska arbetsgivare och tredjelandsmedborgare Att bistå i matchningen handlar om att underlätta mötet mellan svenska arbetsgivare och tredjelandsmedborgare. Svenska arbetsgivare behöver vägar för att finna den efterfrågade kompetensen och arbetssökande tredjelandsmedborgare behöver mer lättillgänglig information om svenska arbetsgivares faktiska rekryteringsbehov. Få arbetsgivare som upplever arbetskraftsbrist använder sig av möjligheten att rekrytera från tredjeland för att lösa arbetskraftsbristen. Gemensamt för majoriteten arbetsgivare som rekryterar från tredjeland är att de verkar ha upparbetade kontaktnät. Detta tyder på att matchningsproblematiken är en viktig förklaring till varför inte fler arbetsgivare rekryterar från tredjeland. Information är den avgörande länken mellan arbetsgivare och arbetssökande i matchningsprocessen, men själva insamlandet är oftast kostsamt. I fallet med rekrytering från tredjeland tillförs ytterligare en dimension och det är synliggörandet och bedömningen av utländska meriter. Det finns få tillgängliga och effektiva rekryteringsvägar vid rekrytering från tredjeland. Detta är särskilt slående för de mindre företagen. Arbetsgivaren skiljer vanligtvis inte på utländsk arbetskraft från EU eller tredjeland. Det viktiga för arbetsgivaren är att finna rätt kompetens och för den arbetssökande (oberoende om det är en EU- eller tredjelandsmedborgare) att känna till svenska arbetsgivares faktiska rekryteringsbehov. Därför borde våra stödsystem inte heller göra åtskillnad. För att förbättra informationsinsatserna på matchningsområdet föreslår vi följande: 3.1 Ge Arbetsförmedlingen ett uppdrag att utreda vad ett utvidgat uppdrag på arbetskraftsinvandringsområdet skulle kunna omfatta och innebära Ingen myndighet har idag ansvaret för att underlätta mötet mellan svenska arbetsgivare och tredjelandsmedborgare, det vill säga själva matchningsdelen av arbetskraftsinvandringsprocessen. I Tyskland, som också uppmärksammat behovet av och vidtar åtgärder för att öka arbetskraftsinvandringen från tredjeland, har den statliga arbetsförmedlingen Bundesagentur für Arbeit olika aktiviteter för att medverka till att möta efterfrågan på kvalificerad arbetskraft.

15 Sida: 15 av 20 Arbetsförmedlingen bör få i uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av ett utökat uppdrag att serva svenska arbetsgivare som inte finner arbetskraft inom Sveriges och EU:s gränser. Inom ett sådant utredningsuppdrag skulle bland annat följande områden kunna belysas närmre: - Förutsättningar för ett djupare samarbete med offentliga arbetsförmedlingsmyndigheter i tredjeland - Vilken information finns/behöver finnas tillgänglig om tillgången på arbetskraft (kompetens)? - Påverkan av ett utvidgat uppdrag på organisation och resurser - Benchmarking lärdomar av hur man arbetar inom Eures och i enskilda EU-länder Ovanstående områden föreslås analyseras och prövas inom ramen för det föreslagna myndighetsgemensamma pilotprojektet. 3.2 Information om svenska arbetsgivares faktiska rekryteringsbehov behöver göras mer lättillgänglig för arbetssökande tredjelandsmedborgare Idag är informationen till tredjelandsmedborgare ofullständig i det att den inte inkluderar information om svenska arbetsgivares faktiska rekryteringsbehov, i form av lediga jobb. En återkommande förväntan bland besökarna på Workinginsweden.se är att finna lediga tjänster på webbportalen. Referensen till Eures-portalen uppfattas som otillräcklig och svår att navigera i. Det förekommer också kritik mot att en stor del av annonserna är på svenska, vilket är en följd av att alla registrerade annonser automatiskt förs över från Platsbanken till Eures-portalen. Två områden att utveckla för att underlätta informationsflödet mellan svenska arbetsgivare och arbetssökande från tredjeland är: Tillgängliggörande av lediga tjänster på ett effektivt sätt Platsbanken gör idag ingen åtskillnad mellan de arbetsgivare som annonserar för hemmamarknaden och de som explicit söker arbetskraft utomlands. För att målgruppsanpassa informationen behöver annonserna från de arbetsgivare som är intresserade av att rekrytera utomlands därför tillgängliggöras på ett mer effektivt sätt. Workinginsweden.se skulle sedan kunna spegla de relevanta annonserna publicerade hos Arbetsförmedlingen. Detta skulle underlätta informationsspridningen för arbetsgivarna och informationssökandet för tredjelandsmedborgare. Översättning av Yrkeskompassen till engelska Yrkeskompassen på Arbetsförmedlingens webbsida visar yrkesinformation, arbetsmarknadsläge samt prognoser för olika yrken. Om den översätts till engelska skulle den vara till stor hjälp för många engelskspråkiga

16 Sida: 16 av 20 tredjelandsmedborgare. En koppling från webbportalen Workinginsweden.se till Yrkeskompassen skulle kunna upprättas (antingen via länk, men företrädesvis direkt på hemsidan via webbservicelösning). 4 Strategi för att förbättra och förkorta tiden för tillståndsgivningen 4.1 Förbättringar i Migrationsverkets kanalstrategi Av de målgruppsanalyser som Migrationsverket gjort framkommer att verkets hemsida är den i särklass mest använda informationskällan för arbetstillståndsprocessen, både i fråga om själva ansökningsförfarandet och övriga frågor. Målgruppen är mycket nöjd med den information som ges via den och genom Kundtjänsten (drygt 86 procent) men klagar samtidigt på tillgänglighet och väntetider. Frågor om regler, ansökningsförfarande, handläggningstid och väntetider dominerar som intressanta för målgruppen. Även huvudkanalerna webb och telefon är målgruppens preferenser och man önskar inte några alternativa kanaler förutom möjligheten att i större utsträckning använda e-post. Mätningarna visar även att nästan vartannat samtal kommer från arbetsgivare. Trots detta har de inte en egen ingång vare sig via telefon eller e-post. Här kan lärdomar dras från vårt grannland Norge som har en speciell arbetsgivarservice med telefontid varje dag. Arbetsgivare kan kontakta servicen både per telefon och per mejl. Utifrån dessa iakttagelser i de kundundersökningar som verket gjort föreslås följande förbättringar: Bättre undersegmentering av målgrupperna Huvudmålgruppen bör underindelas i Sökande, Arbetsgivare och Fack. I grupperna Sökande och Arbetsgivare bör förstagångssökande eller arbetsgivare som är nya i ansökningsprocessen fångas upp tidigt och ges särskild information om tillvägagångssätt. Hemsidan bör underindelas i undergrupperna med information som riktas särskilt till dem. Kundtjänsten bör öppna en särskild linje för arbetsgivare som också bör prioriteras upp i kön. Migrationsverket bör även marknadsföra möjligheten att använda sig av e-post för fackförbund för inkommande frågor, och e-post eller sms för svar om exempelvis att ett beslut är taget.

17 Sida: 17 av Låt arbetsgivare initiera ansökan Det kan med fog ifrågasättas om arbetstagare/sökande är den enda initiativtagaren till en ansökan. Tillståndsgivningen är traditionellt inriktad mot den enskilde arbetstagaren. I många fall är det dock arbetsgivaren som är den som initierar processen. Detta gäller i samtliga processled. Det enda villkoret för att initiera en ansökan är att ett anställningserbjudande finns. I realiteten är det redan så att verket inte kan styra vem som exempelvis fyller i anställningserbjudandet på nätet och inte heller varifrån detta sker. En formell fullmakt för arbetsgivaren skulle därför ge både denna och verket möjligheter att underlätta all kommunikation, inklusive beslut och kompletteringar genom att de kan tillställas arbetsgivaren i Sverige. Vi föreslår därför att formuläret utökas med ett avsnitt om fullmakt för arbetsgivaren att företräda arbetstagaren i tillståndsprocessen. 4.3 Utöka möjligheten för utannonsering av tjänst Migrationsverket ska vid sin prövning kontrollera att arbetsgivaren annonserat på ett sådant sätt att gemenskaps-/unionsföreträdet tillgodosetts och att annonsen legat ute i minst tio dagar med utgångspunkt från den angivna tidpunkten för annonseringen. De föreskrifter som gäller idag tar inte fullt ut hänsyn till det verkliga förfarandet vid anställning. I många fall har matchningen i anställningsprocessen skett genom att den enskilde själv tagit kontakt med arbetsgivaren eller genom informella kontaktnät i arbetsgivarens eller arbetstagarens krets. Dessa rekryteringsvägar är vanliga även i rörelser inom den inhemska arbetsmarknaden. Vi föreslår därför att Migrationsverket ser över möjligheten att utöka möjliga platsorgan för att en utannonsering ska anses kunna tillfredsställa unionsföreträdet. I de fall verket certifierat företag bör det även räcka med att arbetsgivaren visar att annonseringen gjorts tillgänglig inom Europa genom exempelvis den egna hemsidan. Anlitandet av bemannings- och rekryteringsföretag med bas i flera länder (inom och utom Europa) bör också kunna betraktas som en giltig rekryteringskanal. 4.4 Utveckla statistik om arbetsgivare Avsaknaden av statistik om arbetsgivare omöjliggör en god uppföljning, målgruppsanalys och riktade informationsinsatser mot undergrupperingar bland dem.

18 Sida: 18 av 20 Verket har svårt att fånga upp arbetsgivare som inte är vana vid ansökningsprocessen och deras krav tillgodoses inte. I motsatt ände finns företag som är väl förtrogna med förfarandet men som saknar snabba kontaktvägar in till verket när behovet finns. Statistiken behöver också förbättras så att matchningen mot arbetsmarknadens behov synliggörs. Det är värdefull information för alla parter på arbetsmarknaden och för att verket ska kunna återrapportera exempelvis hur myndigheten beaktat arbetsgivares behov och arbetat för att upprätthålla en dialog med dem. Vidare är en bättre statistik fundamental för att kunna göra riktade kontrollinsatser mot vissa branscher vid behov. Med anledning av att det förekommer personuppgifter, det vill säga firmanamn och organisationsnummer, bör rätten till ett verksamhetsregister och möjligheten till kontroller säkerställas i antingen utlänningslag eller i Migrationsverkets registerförordning. Vi föreslår därför att Migrationsverket ges möjlighet att få föra register över arbetsgivare.

19 Sida: 19 av 20

20 Sida: 20 av 20 Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress Stockholm Telefon: