Varumärkesvänner och relationsreklam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varumärkesvänner och relationsreklam"

Transkript

1 HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Institutionen för marknadsföring och strategi Kandidatuppsats VT 2012 Varumärkesvänner och relationsreklam En kvantitativ studie om medarbetarkommunikation på Facebook Marketers of today are confronted by the fact that it is increasingly difficult to gain the customer s attention, as they first have to break through the ad clutter. In a landscape where the general attitude towards advertising is negative, one way to successfully deliver the message to the customer involves communicating through personal impact. By using stimuli containing identical information with different senders, this thesis seeks to quantitatively explore whether brands can make use of the personal networks of its employees, in their social media marketing strategy. The purpose of the study is to investigate if communication via the employees could enhance traditional communication effects, such as buying intention and electronic WOM intention. Furthermore, the study aims to examine which role the employee should hold when communicating on behalf of the brand, and if the communication effects vary with the degree of product involvement. The topic is of interest, as many companies encourage employees to promote their brand in social media, although the marketing effects is unexplored in academic research. The paper strongly supports that employees are seen as more trustworthy senders than brands. When communicating through the employees the brand message is perceived as a personal recommendation, which results in positive influence on WOM intentions on Facebook. Key words: Employee, communication, social media marketing, ewom, level of involvement Författare Madeleine Johansson, Eva Skoghagen, Handledare Jonas Colliander Examinator Micael Dahlén Framläggning 14 juni 2012

2 Vi vill rikta ett stort tack till Jonas Colliander för tips, råd och inspiration Fredrik Palmberg & Kalle Nielsen för stöd och uppmuntran Ingmarie Hedström-Johansson för språklig precision Peter Skoghagen för hjälp med enkätsvar via f-wom Anna Widmark för ständig pepp Michael Karlström för inblick i freebee Alla våra respondenter

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMOMRÅDE SYFTE FÖRVÄNTAT KUNSKAPSBIDRAG DEFINITIONER AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION TEORI SOCIAL NÄTVERKSTEORI ÖVERGRIPANDE OM GRADEN AV HÖGT OCH LÅGT ENGAGEMANG STUDIENS HYPOTESMODELL INVERKAN PÅ UPPFATTNING OM AVSÄNDARE OCH BUDSKAP Avsändaren uppfattas som pålitlig Budskapet uppfattas personligt Budskapet uppfattas som en rekommendation INVERKAN PÅ EFFEKTIVITETSMÅTT Påverkanseffekt i form av budskapsattityd Påverkanseffekt i form av köpintention Spridningseffekt i form av f-wom METOD VAL AV ÄMNE OCH INLEDANDE ARBETE VAL AV ANSATS FÖRARBETE TILL HUVUDSTUDIEN Förstudie: val av produktkategorier Val av varumärken Val av kommunikationskanal HUVUDSTUDIE Undersökningsdesign Enkätutformning Datainsamling STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET Reliabilitet Validitet ANALYSVERKTYG RESULTAT OCH ANALYS INVERKAN PÅ UPPFATTNING OM AVSÄNDARE OCH BUDSKAP Avsändaren uppfattas som pålitlig Budskapet uppfattas personligt Budskapet uppfattas som en rekommendation INVERKAN PÅ EFFEKTIVITETSMÅTT Påverkanseffekt i form av budskapsattityd Påverkanseffekt i form av köpintention Spridningseffekt i form av f-wom DISKUSSION SLUTSATS Inverkan på uppfattning om avsändare och budskap Inverkan på effektivitetsmått... 34

4 5.1.3 Slutdiskussion KRITIK TILL STUDIEN FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING PRAKTISKA IMPLIKATIONER REFERENSER APPENDIX... 46

5 1. INLEDNING Den 10 april 2012 lanseras en ny applikation för iphone och Android med namnet freebee. En dag efter introduktionen återfinns applikationen på topp tio-listan över de mest nedladdade gratisapplikationer i svenska App Store. Statusuppdateringar om freebee som ger användarna möjlighet att hämta gratisprover av nya konsumentprodukter avlöser varandra på Facebook och genom delningar och kommentarer sprids nyheten om applikationen från vänkrets till vänkrets. Dagen därpå seglar freebee förbi Instagram och placerar sig bland topp fyra. Företaget, som endast består av nio medarbetare, har genom övertygande kommunikation via dessa lyckats engagera konsumenter, skapa stora spridningseffekter och inspirera människor att ladda ner applikationen allt i ett rasande tempo. För ett oetablerat varumärke som freebee hade detta aldrig varit möjligt utan de anställdas personliga påverkan. 1.1 Bakgrund Förutsättningarna för varumärken att kommunicera med sina kunder har under de senaste åren förändrats avsevärt i och med uppkomsten av fenomenet sociala medier (Mangold & Faulds, 2009). I en tid då den allmänna attityden till reklam blir alltmer negativ (Speck & Elliott, 1998; Blackwell, Miniard & Engel, 2006) har många varumärken rusat in i denna nya marknadsföringskanal utan någon egentlig reflektion över hur de väl där ska agera (Fournier & Avery, 2011). Att man skapar framgångsrik marknadsföring genom att använda sociala medier är dock inte självskrivet och det är fundamentalt att varumärken skapar en förståelse för vad kommunikation i sociala medier faktiskt innebär (ibid.). För att lyckas på den digitala spelplanen måste varumärken vidare ta hänsyn till kommunikationens förändrade karaktär och reformera sitt sätt att nå ut till konsumenter, genom att ta hänsyn till det skiftande maktförhållandet mellan varumärken och konsumenter (Carlsson, 2010). Samtidigt måste man visa att man har något betydelsefullt att bidra med till konversationens innehåll (Kent & Taylor, 2002). Innehåll som publiceras på sociala medier som exempelvis Facebook är användargenererat, främst skapat av användare riktat till andra användare. Således styr konsumenterna över den information som sprids i dessa forum (Haenlein & Kaplan, 2010) och allt fler marknadsförare konfronteras av det faktum att social media ursprungligen utformades för personer inte för varumärken (Fournier & Avery, 2011). Detta innebär att för att passa in i en social media-kontext måste varumärken anpassa sin kommersiella kommunikation till en mer personligt artad dialog, vilket medför en risk att uppfattas som oseriös (Stakston, 2010). För att undvika detta kan varumärken som komplement till sin egen kommunikation använda sig av de aktörer som sociala 1

6 medier egentligen skapades för användarna. En färsk studie av Colliander och Dahlén (2011), där effekten av varumärkesexponering i bloggar ställs i relation till exponering i traditionell digital media, påvisar att rekommendationer från en bloggare som läsaren upplever sig ha ett vänskapsband till, har en positiv inverkan på exempelvis köpintention. Vidare menar Palm (2006) att för att en viss attityd ska föranleda rätt intention och beteende är förebilder i form av människor som mottagaren kan identifiera sig med av stor vikt allra helst personer i mottagarens närhet, såsom vänner och familj. Det står klart att dagens konsumenter är aktiva individer med behov av att interagera med varandra (Jenkins, 2006). Detta i kombination med tillkomsten av sociala medier har möjliggjort kommunikation mellan hundra- eller tusentals konsumenter om produkter och varumärken, att jämföra med tidigare då åsikter utbyttes mellan ett mindre antal vänner. I och med denna förlängning av traditionell word-of-mouth har effekten av konsument-till-konsument-kommunikation kraftigt förstärkts, och företag måste lära sig att forma dessa diskussioner på ett sätt som gynnar dem (Mangold & Faulds, 2009). Trots att fördelarna sammankopplade med personlig påverkan i form av att låta anställda kommunicera varumärkets budskap via sociala medier kan förefalla vara många, kvarstår likväl det faktum att det saknas etablerad forskning kring hur denna form av kommunikation påverkar mottagaren. Mot ovanstående bakgrund finner vi det således vara av värde att undersöka om eventuella kommunikationseffekter kan uppstå då varumärken använder sig av sina medarbetares personliga nätverk i sin marknadsföringsstrategi. 1.2 Problemområde Trots att allt fler företag och organisationer idag uppmuntrar sina anställda att kommunicera i sociala medier 1, finns relativt lite forskning att tillgå kring ämnet och vilka effekter det faktiskt leder till. Tidigare forskning har fokuserat på hur varumärken kan stimulera konsumenter snarare än anställda att prata om produkter och tjänster på internet, genom att använda en nätverksstrategi och på så sätt driva på digital spridning (Graham & Havlena, 2007). En kvalitativ studie som berör effekten av användargenererat innehåll visar att produktinformation som skrivs av konsumenter istället för av varumärken tas emot bättre och uppfattas mer trovärdig, liksom att individerna som publicerar informationen betraktas som opinionsledare (Cheong & Morrison, 2008). Andra tidigare studier behandlar hur varumärken och marknadsförare kan vända sig till opinionsledare för att effektivisera marknadskommunikationen (Rosen, 2000; Vernette, 2004) 1 Se exempel Svenska Kyrkan, 2

7 samt att bloggare tenderar att påverka sina besökare till ökad konsumtion (Cheong & Morrison, 2008; Mooney & Rollins, 2008). Tidigare forskning kring medarbetarkommunikation via sociala medier berör främst vem som bör ansvara för det innehåll som varumärket publicerar (Kaplan & Haenlein, 2010) samt hur arbetsgivare kan kontrollera och ställa upp riktlinjer för hur medarbetare får använda sig av sociala medier privat (Shih, 2009; Ball, 2010). Vi anser dock att det finns en stor potential i att resonera på ett omvänt vis och istället dra nytta av medarbetarnas privata nätverk. Till följd av denna lucka i forskningen anser vi det intressant att studera huruvida medarbetarkommunikation i sociala nätverk kan ha en positiv inverkan på effektivitetsmått. 1.3 Syfte Huvudsyftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring huruvida varumärken kan skapa positiva kommunikationseffekter genom att låta medarbetare kommunicera varumärkets budskap i sina personliga nätverk på Facebook. Sekundärt syftar studien till att undersöka i vilken roll medarbetare ska kommunicera, samt om graden av engagemang i produktköpet kan ha någon inverkan på eventuella effekter som uppstår. 1.4 Förväntat kunskapsbidrag Mot bakgrunden att många varumärken har börjat använda sig av sina medarbetares personliga nätverk i sin kommunikationsstrategi på Facebook, trots att få studier kring effekterna av detta finns att tillgå, har vi valt att studera detta område. I och med denna uppsats vill vi utreda vilka effekter denna strategi kan leda till, främst på effektivitetsmåtten budskapsattityd, köpintention samt benägenhet att sprida informationen vidare digitalt på Facebook, vilket vi i vår studie har valt att benämna f-wom. Studien kommer även utforska huruvida graden av engagemang i köpet kan ha någon betydelse för den eventuella inverkan på effektivitetsmått som uppstår, samt i vilken roll medarbetaren bör kommunicera. Resultaten av denna studie kommer bidra till stöd för marknadsförare i form av kunskap om medarbetares värde som kommunikationskanaler och varumärkesbärare. Slutligen hoppas vi att denna studie leder till vidare forskning kring hur företag kan använda sig och dra nytta av sina anställdas personliga nätverk för att stärka varumärket. 1.5 Definitioner Nedanstående definitioner har använts i denna uppsats: Medarbetarkommunikation: När en anställd kommunicerar ett varumärkes budskap via sitt privata Facebook-konto, antingen i en helt privat roll eller med synlig koppling till yrkesrollen. 3

8 Vän i privat roll: En medarbetare som uppdaterar om ett varumärke via sitt privata Facebookkonto, utan synlig koppling till varumärket. Vän i yrkesroll: En medarbetare som uppdaterar om ett varumärke via sitt privata Facebookkonto, med synlig koppling till varumärket. Påverkanseffekt: Effekter av ett budskap i form av positiv inverkan på budskapsattityd och köpintention. Spridningeffekt: Effekter av ett budskap i form av positiv inverkan på word-of-mouth-intention på Facebook (f-wom-intention). Effektivitetsmått: Samlat uttryck för budskapsattityd, köpintention samt f-wom-intention. Sociala medier: I vår studie har vi valt att definiera sociala medier som kommunikationskanaler som tillåter privata användare och organisationer att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild och ljud. Gemensamt för sociala medier är att de bygger på eller leder till nätverkande mellan människor samt att de tillgängliga för alla (Carlsson, 2010). Statusuppdatering: Verktyg på Facebook som tillåter användaren att ladda upp ett budskap och dela med sina vänner, exempelvis genom text, bild, ljud och video. f-wom: Spridning av information på Facebook, genom att användare gillar, kommenterar eller delar statusuppdateringar med sina vänner. Detta sätt att sprida information betraktas som en typ av elektronisk word-of-mouth, ewom. Lågt engagemang: Låg grad av engagemang uppstår då låg kostnad och risk förknippas med köp av en produkt. Konsumenten upplever skillnaden mellan olika produkter inom kategorin som liten, och lägger ner lite tid och tankemöda på att utvärdera köpet av en produkt (Dahlén & Lange, 2009; Kotler, 2010). Högt engagemang: Hög grad av engagemang uppstår då hög kostnad och risk förknippas med ett produktköp. Konsumenten upplever skillnaden mellan olika produkter inom kategorin som stor, och lägger ner mycket tid och tankemöda på att utvärdera köpet av en produkt (Dahlén & Lange, 2009; Kotler, 2010). Opinionsledare: En person som aktivt rekommenderar produkter, antingen på eget eller mottagarens initiativ, ofta med ett stort intresse för den produktkategori inom vilken den ger rekommendationer (Solomon, et al., 2002; Blackwell, et al., 2006). 4

9 1.6 Avgränsningar Till följd av att studiens omfång anpassats utifrån ramarna för en kandidatuppsats, har vissa avgränsningar varit nödvändiga. Vi har i denna uppsats valt att enbart fokusera på den svenska marknaden, där två välkända konsumentföretag har studerats. Då syftet är att jämföra eventuella effekter beroende på avsändare av ett budskap, har vi valt att avgränsa studien till en kommunikationskanal, för att utesluta skillnader till följd av mediekanal. Det sociala nätverket Facebook valdes ut, då vi anser att detta nätverk är det mest välkända och använda bland svenska konsumenter. För att öka jämförbarheten berör studien endast produkter och tjänster har således uteslutits. I syfte att undersöka eventuella skillnader i kommunikationseffekter har vi valt att studera effektivitetsmåtten budskapsattityd, köpintention och f-wom-intention. Medan varumärkesattityd är det mått som traditionellt brukar testas, anser vi att det i denna studie är mer relevant att studera hur budskapsattityden påverkas. En utredning av varumärkesattityd har således uteslutits. För att utreda vårt sekundära syfte huruvida påverkan skiljer beroende på nivån av engagemang i köpet har vi valt att inkludera två produktkategorier i studien, en lågengagemangsprodukt och en högengagemangsprodukt. 1.7 Disposition Vi har valt att dela upp denna uppsats i fem huvuddelar. Efter ovanstående introduktion följer en teoridel där tidigare forskning som är relevant inom området redogörs för. Utifrån dessa teorier genereras även i detta kapitel studiens hypoteser. Vidare följer en metoddel där vi redovisar studiens upplägg mer utförligt och beskriver tillvägagångssättet som används. På detta avsnitt följer sedan en analyssektion där resultaten av hypotestesterna presenteras, innan uppsatsen avslutas med ett diskussionsparti där vi resonerar kring resultaten och lägger fram kritik till studien liksom förslag till vidare forskning. 5

10 2. TEORI 2.1 Social nätverksteori I dagens marknadsföringsklimat är det svårt för varumärken att tränga igenom det brus av tusentals kommersiella budskap som konsumenter blir exponerade för varje vecka, och den allmänna attityden till reklam blir som tidigare beskrivits alltmer negativ (Speck & Elliott, 1998; Blackwell, et al., 2006). För att nå ut med ett budskap är det viktigt för varumärken att utveckla nya sätt att kommunicera på, då konsumenter har skapat så kallade mentala genvägar som snabbt sorterar bort budskap som inte är tillräckligt givande (Blackwell, et al., 2006; Dahlén & Edenius, 2007). Att varumärken finns tillgängliga i sociala medier är idag snarare ett krav än ett tecken på innovativ dialog, och för att lyckas i den digitala världen måste man kontinuerligt finna sätt att utveckla sin kommunikation för att verkligen nå fram till konsumenter (Carlsson, 2010). En metod för att tränga igenom detta virrvarr av budskap är att använda kommunikationsaktiviteter som bygger på en mer personlig påverkan snarare än massmedial aktiviteter som enligt Palm (2011) går under beteckningen nätverksstrategier. Dessa har sin utgångspunkt i att människor med relationer till varandra bildar nätverk. Kommunikation och inflytande inom ett nätverk sker vanligtvis öga mot öga, men idag är många nätverk även förlagda till internet. Förhoppningen med nätverksstrategier är att åstadkomma påverkans- och spridningseffekter inom ett nätverk, för att budskapet sedan ska förflyttas från ett nätverk till ett annat. Sandberg och Palm (2004) menar vidare att om målet för marknadskommunikation är att förändra attityder, beteenden eller intentioner bör budskap från massmedia kompletteras med någon typ av interpersonell kommunikation och påverkan. Beteendeförändringar som uppstår i nätverk blir dessutom mer långvariga jämfört med massmediekampanjer, då förändringen per automatik stöttas av den sociala omgivningen (Sandberg & Palm, 2004). Personlig påverkan kan åstadkommas genom att identifiera och uppmuntra opinionsledare på olika nivåer i samhället. En opinionsledare benämns som en person som aktivt rekommenderar produkter, antingen på eget eller mottagarens initiativ, ofta med ett stort intresse för den produktkategori inom vilken den ger rekommendationer (Blackwell, et al., 2001; Solomon, et al., 2002). Ovan teori har sitt ursprung i Katz och Lazarsfelds (1955) modell tvåstegshypotesen, vilken förklarar att massmedias effekt ofta verkar indirekt genom personlig påverkan av opinionsledare. Modellen förklarar att medial information når ut till allmänheten i två steg direkt från massmedia till privatpersoner samt indirekt via individer som sätter sin individuella prägel på budskapet och 6

11 sedan utövar personlig påverkan inom sina respektive nätverk. Det personliga budskapet har enligt Katz och Lazarsfeld (1955) en mer kraftfull inverkan än massmedias, och forskning har styrkt att människor är mer benägna att ta till sig budskap som förmedlas genom word-of-mouth än genom traditionell marknadsföring (Kirby & Marsden, 2006). En studie gjord av Graham och Havlena (2007) fastslår att teorin om opinionsledare kan utnyttjas och är av stor betydelse i marknadsföringssammanhang, då man vill utnyttja fördelarna med konsumentgenererade åsikter. Tvåstegshypostesen har tidigare applicerats i en bloggkontext där man observerat att bloggare kan fungera som opinionsledare och påverka sina läsares köpbeteende (Cheong & Morrison, 2008). Vi anser att tidigare forskning underbygger att varumärken kan kommunicera med konsumenter på Facebook enligt tvåstegshypotesen. Med ovan introducerad teori som grund hävdar vi att ett företags anställda kan anta rollen som opinionsledare. Genom att dessa kommunicerar i sina respektive personliga nätverk kan varumärket nå ut till både homogena nätverk, där människor står varandra nära socialt, samt heterogena nätverk, som består av människor som är olika varandra och rumsligt åtskilda. Denna konsumentkommunikation i kombination med varumärkets egen borde leda till såväl påverkans- som spridningseffekter, i form av positiv inverkan på mottagarens attityder och intentioner (Palm, 2011). Detta illustreras i modell 1. MODELL 1. Tvåstegshypotesen VARUMÄRKE HETEROGENT NÄTVERK Anställd vän Anställd vän Anställd vän HOMOGENT NÄTVERK HOMOGENT NÄTVERK HOMOGENT NÄTVERK 7

12 2.2 Övergripande om graden av högt och lågt engagemang Graden av engagemang påverkar i stor utsträckning konsumenters köpbeteende (Petty, Cacioppo & Schumann, 1983; Kotler, 2010) och enligt Rossiter & Percy (1991) bör marknadskommunikation utformas på olika sätt beroende på graden av engagemang. Då tidigare forskning saknas kring medarbetarkommunikation och huruvida graden av engagemang spelar in, utgår vi ifrån att generella teorier om kommunikation vid högt och lågt engagemang kan appliceras även här. När ett köp kännetecknas av en hög grad av engagemang utgör både massmedia och word-ofmouth-kommunikation en viktig del av informationssökningen, då konsumenter tenderar att vända sig till flera informationskällor (Fill, 2002). Reklamen bör även bestå av flera delar för att påverka köpbeteende krävs att reklamen är informationsrik men för att skapa uppmärksamhet och locka till sig kundens intresse krävs ett budskap av mer enkel karaktär i ett medium som når en bred massa (Dahlén & Lange, 2009). Då man genom att använda sig av en nätverksstrategi kan nå ut och förmedla information via flera källor både via varumärkets egna Facebook-sida samt via den anställdes privata anser vi att medarbetarkommunikation borde inverka positivt på såväl påverkans- som spridningseffekter för högengagemangskategorin. Ytterligare stöd för en positiv påverkan finns att hämta i principen om sociala bevis, som menar att konsumenter är mer benägna att följa personer som liknar dem själva när de upplever osäkerhet och risk i samband med ett val av agerande (Cialdini, 2005). Då konsumenter tenderar att lägga ner lite tanke på lågengagemangsköp och filtrerar bort oviktig information (Fill, 2002), bör marknadskommunikation rörande denna typ av produkt skapa uppmärksamhet och påminna om dess existens (Dahlén & Lange, 2009). Med stöd av ovan teorier menar vi att påverkans- och spridningseffekter borde stimuleras av medarbetarkommunikation även inom denna produktkategori, då konsumenter till följd av en nätverksstrategi får upprepad kännedom om produkten och där informationen sannolikt ses som mer viktig då denna förmedlas via en vän. Med stöd av ovanstående argumenterar vi således för att medarbetarkommunikation leder till positiva kommunikationseffekter för såväl hög- som lågengagemangsprodukter. Till följd av studiens omfång har vi varit tvungna att avgränsa en analys mellan de två produktkategorierna till att enbart beröra huvudfrågan, det vill säga effektivitetsmåtten budskapsattityd, köpintention samt f- WOM-intention, varvid en separat jämförelse tar vid först i avsnitt 2.5 Inverkan på effektivitetsmått. Då 8

13 vi inte finner teoretiskt stöd för att effekterna skulle skilja sig åt mellan de båda produktkategorierna har en inbördes jämförelse dem emellan uteslutits. 2.3 Studiens hypotesmodell Baserat på tidigare forskning har vi valt att sammanställa våra hypoteser i en modell där förhållandet mellan studiens undersökta variabler illustreras. Effektivitetsmåtten budskapsattityd, köpintention och f-wom-intention förväntas drivas av avsändarens pålitlighet samt ett personligt budskap som upplevs som en rekommendation, vilket vidare behandlas nedan. Hypotesmodellen finns även illustrerad i modell Inverkan på uppfattning om avsändare och budskap I den tidigare återgivna artikeln Following the fashionable friend argumenterar Colliander och Dahlén (2011) för att avsändaren av ett budskap är av stor vikt i en social media-kontext, och att dennes trovärdighet påverkar konsumentens uppfattning om det publicerade budskapet. Zimmerman (1999) slår vidare fast att man litar mer på rekommendationer från individer ur sitt personliga nätverk än på budskap direkt från ett varumärke. Att personliga rekommendationer från pålitliga vänner är betydelsefulla vid konsumenters val av produkter samt inverkar positivt på köpintentioner har konstaterats i flertalet studier (Rosen & Olshavsky, 1987; Gremler & Brown, 1999; Söderlund, 2001; East, et al., 2005; Shih, 2009), och enligt Dichter (1966) är en mottagare av ett budskap mer benägen att sprida detta vidare om informationen upplevs vara exklusiv och endast avsedd för en begränsad skara människor. För att varumärken ska kunna använda sig av tvåstegshypotesen, där anställda agerar opinionsledare, krävs enligt ovan att medarbetarna anses inneha en pålitlig position i sina respektive nätverk, liksom att de sätter sin personliga prägel på budskapet i form av en rekommendation. Med redovisad vetenskap som utgångspunkt finner vi det således intressant att inledningsvis undersöka om avsändaren upplevs som mer pålitlig samt om budskapet upplevs som mer personligt och som en rekommendation i större utsträckning, då kommunikationen sker via en anställd vän Avsändaren uppfattas som pålitlig En avsändares pålitlighet bygger enligt Mowen (1993) på om informationen som förmedlas uppfattas vara av opartiskt och ärligt uppsåt, och enligt Hughes (2005) och Cheong & Morrison (2008) upplevs en person i mottagarens närhet som trovärdig då den talar om en produkt, eftersom denne inte har några övertalningsintentioner. Studier har vidare visat att konsumenter litar alltmer på personer inom olika sociala nätverk (Chell & Baines, 2000), och att detta förtroende gör konsumenter mer benägna att dela och söka produktrelaterad information i 9

14 nätverk online (Carlsson, 2010; Chu & Kim, 2011). Med stöd av ovanstående resonemang argumenterar vi för att konsumenter ser en vän i sitt sociala nätverk som en mer pålitlig avsändare av ett budskap än ett varumärke. Vidare antas även att en anställd vän i privat roll uppfattas som mer pålitlig än en anställd vän med synlig koppling till varumärket, då den senare kan upplevas ha ett övertalningsintresse (Hughes, 2005). Ovanstående diskussion leder oss till följande två hypoteser: H1A) En konsument litar mer på en anställd vän som avsändare av ett budskap, oavsett roll, än på ett varumärke H1B) En konsument litar mer på en anställd vän i privat roll som avsändare av ett budskap, än på en anställd vän i yrkesroll Budskapet uppfattas personligt Som tidigare nämnts är dagens konsumenter mindre mottagliga för varumärkens övertalningsförsök och företag måste därför utforma mer personliga budskap för att nå ut och uppfattas på rätt sätt (Söderlund, 2001). Ett personligt budskap har enligt Katz och Lazarsfeld (1955) starkare påverkan än massmedias och enligt Kotler (2003) kan varumärken använda sig av sociala kanaler via vänner och bekanta för att kommunicera ut ett budskap, och att denna kommunikation ofta är avgörande för konsumenters val av produkt. Enligt van der Does och Caldeira (2006) har dagens avancerade teknik bidragit till en alltmer opersonlig kommunikation, varför nätverkande mellan personer blir mer och mer betydelsefullt. Då ett budskap utformas för att kommuniceras exklusivt till en begränsad skara mottagare, exempelvis en vänkrets på Facebook, upplever dessa att de får ta del av något som inte alla känner till, vilket stimulerar mottagarnas self involvement (Dichter, 1966). Vi menar att sannolikheten att mottagarna upplever ett meddelande från en vän som personligt är större än då budskapet utformats för en bred massa potentiella kunder och förmedlat av ett varumärke. Vi finner det således relevant att argumentera för att ett budskap med en anställd vän som avsändare bör uppfattas som mer personligt än samma budskap från ett varumärke, liksom att ett budskap som är skapat av en vän unikt för vännerna i nätverket uppfattas som mer personligt än då samma budskap kommuniceras av en vän med tydlig anknytning till ett varumärke. Därmed ställer vi upp följande hypoteser: 10

15 H2A) Ett budskap från en anställd vän, oavsett roll, upplevs som mer personligt än ett budskap från ett varumärke H2B) Ett budskap från en anställd vän i privat roll upplevs som mer personligt än från en anställd vän i yrkesroll Budskapet uppfattas som en rekommendation Rekommendationer baseras inte på kommersiella intressen (Dichter, 1966), varför människor tenderar att lita mer på utlåtanden från personer ur sitt individuella nätverk, än på budskap direkt från ett varumärke (Zimmerman, 1999). Detta beror på att vänner inte drivs av vinstinriktade intressen och därmed bör ett budskap från en vän således uppfattas som mer rekommendationsartat, jämfört med ett budskap från ett varumärke. En övervägande, dock inte uteslutande, del av rekommendationer som används i konsumentbeslut utgörs av personliga informationskällor (Feldman & Spencer, 1965; Stewart, et al., 1985; Swartz & Stephens, 1983) och enligt Harridge-March och Quinton (2009) kommer allt fler rekommendationer kring varor, tjänster och varumärken från vänner i olika nätverk. Dessa behöver man nödvändigtvis inte ha träffat i verkligheten, utan relationer kan istället ha skapats via sociala medier där förbindelser baseras på tillit till neutrala och icke-vinstdrivna konsumenter. Utifrån ovanstående resonemang argumenterar vi för att ett budskap från en anställd vän, oavsett roll, bör uppfattas som en rekommendation i större utsträckning än om budskapet kommer från ett varumärke. Vidare anser vi oss även ha fog för att hävda att ett budskap som är förmedlat av en vän i sin privata roll bör uppfattas som en rekommendation i högre grad än om budskapet är sänt av en vän i sin yrkesroll, då den senare kan upplevas drivas av ett visst kommersiellt intresse (Dichter, 1966). Detta leder oss till följande hypoteser: H3A) Ett budskap från en anställd vän, oavsett roll, upplevs mer som en rekommendation än ett budskap från ett varumärke H3B) Ett budskap från en anställd vän i privat roll upplevs mer som en rekommendation än från en anställd vän i yrkesroll 2.5 Inverkan på effektivitetsmått Efter att ha formulerat ovanstående hypoteser går vi vidare genom att undersöka huruvida medarbetarkommunikation kan ha en positiv inverkan på effektivitetsmått. För att utvärdera effekterna av denna marknadskommunikation används mikromålkedjan, ur vilken de inledande delmålen kategoriintresse och varumärkeskännedom (Dahlén & Lange, 2009) har uteslutits till följd av 11

16 att studiens undersökta varumärken båda är välkända. Medan varumärkesattityd är det mått som traditionellt brukar testas finner vi, som tidigare kungjorts, att budskapsattityd är mer intressant att undersöka i denna studie då forskning av bland andra MacKenzie och Lutz (1989) samt Brown och Stayman (1992) har påvisat att attityder mot marknadskommunikativa budskap korrelerar positivt med köpintentioner. För välbekanta varumärken är dessutom sambandet mellan attityd till reklambudskap och attityd till varumärke svagt (Machleit & Wilson, 1988). Vi undersöker även mikromålkedjans slutliga delmål köpintention och adderar måttet f-wom-intention, eftersom vi finner det adekvat att utreda vilken effekt avsändaren har på budskapets vidare spridningspotential. Som vi tidigare redogjort för avser vi att för effektivitetsmåtten undersöka låg- och högengagemangskategorierna separerat, och hypoteserna som följer kommer således att vara uppdelade Påverkanseffekt i form av budskapsattityd Budskapsattityd kan beskrivas som konsumentens benägenhet att reagera gynnsamt eller ogynnsamt på ett reklamstimulus i en viss exponeringssituation (MacKenzie, et al., 1986). Vid marknadskommunikation är konsumentens attityd till buskapet av stor vikt, då denna inställning i sin tur driver framtida köp- och word-of-mouth intentioner (MacKenzie & Lutz, 1989; Brown & Stayman, 1992). Enligt Dahlén och Lange (2009) är attityden till reklambudskapet den mest precisa indikatorn på framgångsrik marknadskommunikation, då den indicerar huruvida konsumenten kommer att ta till sig budskapet eller inte. Vi menar att forskning kring PR kan tillämpas i detta sammanhang, då PR vilket beskrivs som kommunikation där varumärket inte står som avsändare (Rolker & Saxholm, 2005) kan likställas med medarbetarkommunikation. Vid studier kring attitydskillnader mellan PR och reklam har man funnit att PR leder till en ökad positiv budskapsattityd (Schwarz, Kumpf & Bussman, 1986; Loda & Coleman, 2005), och vi argumenterar därmed för att medarbetarkommunikation leder till högre budskapsattityd än kommunikation via ett varumärke. Enligt dessa tankegångar liksom resonemanget i vår hypotesmodell där nätverksstrategi på Facebook leder till att avsändaren av budskapet upplevs mer pålitlig samt att budskapet uppfattas mer personligt och som en rekommendation, vilket i sin tur förväntas leda till förbättrad attityd till budskapet vill vi argumentera för att medarbetarkommunikation bidrar till en positiv effekt på budskapsattityd. Vidare antar vi att en förbättrad attityd åstadkoms när budskapet är kommunicerat via en anställd i sin privata roll gentemot sin yrkesroll, då den senare kan upplevas drivas av kommersiella intressen (Dichter, 1966). Likt tidigare argumentation antar vi att samma effekter uppstår mellan de olika graderna av engagemang. Detta leder oss fram till följande hypoteser: 12

17 Lågt engagemang H4A) Kommunikation via en anställd vän, oavsett roll, leder till en mer positiv budskapsattityd än kommunikation via ett varumärke H4B) Kommunikation via en anställd vän i privat roll leder till en mer positiv budskapsattityd än via en anställd vän i yrkesroll Högt engagemang H4C) Kommunikation via en anställd vän, oavsett roll, leder till en mer positiv budskapsattityd än kommunikation via ett varumärke H4D) Kommunikation via en anställd vän i privat roll leder till en mer positiv budskapsattityd än via en anställd vän i yrkesroll Påverkanseffekt i form av köpintention Mikromålkedjans slutgiltiga steg är att målgruppen ska fatta ett köpbeslut och det ultimata utvärderingskriteriet för marknadskommunikation är således huruvida denna påverkar och formar en köpintention (Dahlén & Lange, 2009). Att lyckas skapa köpintention är dock svårt då det kräver att konsumenten påverkas av kommunikationen i så stor utsträckning att denne planerar en faktiskt handing som följd (Dahlén & Lange, 2007; Rossiter & Percy, 1996). Som nämnts tidigare bör ett budskap från massmedia kompletteras med någon typ av interpersonell kommunikation och påverkan för att förändra attityder, beteenden eller intentioner (Sandberg & Palm, 2004). Budskap som förmedlas via medarbetarkommunikation borde således ha en positiv inverkan på mottagarens köpintentioner. Köpintentionsförändringen som uppstår genom personlig påverkan blir dessutom mer ihållande jämfört med massmediekampanjer, eftersom förändringen stöttas av den omgivande sociala miljön (Sandberg & Palm, 2004). Homogeniteten i varje medarbetares personliga nätverk och medlemmarnas relationer till varandra talar för att påverkanspotentialen i att medarbetarna kommunicerar i sitt personliga nätverk bör vara stor (Palm, 2006). Enligt vår hypotesmodell om att medarbetarkommunikation bör leda till ökad pålitlighet hos avsändaren samt att budskapet upplevs mer personligt och som en rekommendation, vilka är faktorer som visat sig vara viktiga vid ett eventuellt köp (Rosen & Olshavsky, 1987; Gremler & Brown, 1999; Söderlund, 2001; East, et al., 2005; Shih, 2009), vill vi argumentera för att medarbetarkommunikation bör ha en positiv inverkan på köpintention. Ovan uppställda hypoteser 13

18 om en positiv effekt på budskapsattityd ger även stöd för detta resonemang, då konsumenters attityd till buskapet korrelerar positivt med köpintention (MacKenzie & Lutz, 1989; Brown & Stayman, 1992). I linje med tidigare hypoteser tror vi att ett budskap sänt av en vän i sin privata roll leder till en större positiv effekt än från en vän i tydlig yrkesroll, samt att samma effekt uppstår för både låg- och högengagemangsprodukter. Vi ställer därmed upp följande hypoteser: Lågt engagemang H5A) Kommunikation via en anställd vän, oavsett roll, leder till en högre köpintention än kommunikation via ett varumärke H5B) Kommunikation via en anställd vän i privat roll leder till en högre köpintention än via en anställd vän i yrkesroll Högt engagemang H5C) Kommunikation via en anställd vän, oavsett roll, leder till en högre köpintention än kommunikation via ett varumärke H5D) Kommunikation via en anställd vän i privat roll leder till en högre köpintention än via en anställd vän i yrkesroll Spridningseffekt i form av f-wom Word-of-mouth-kommunikation (WOM) uppstår då en icke-kommersiell avsändare sprider information om ett varumärke till personer i sin omgivning (Arndt, 1967; Söderlund, 2001). WOM har visat sig influera många köpbeslut (Dichter, 1966) och enligt Allsop, Bassett och Hoskins (2007) är det en av de mest inflytelserika kommunikationskanalerna som finns. När WOM tar plats i sociala medier på internet, så kallad ewom, blir effekten ännu större tack vare sammankopplingar i det sociala nätverket (Kaplan & Haenlein, 2011). Information som publiceras får i sådan miljö enorm spridning (Clapperton, 2009) och till följd av detta har ewom blivit ett effektivt verktyg för att fånga konsumenters uppmärksamhet samt öka försäljning (De Bruyn & Lilien, 2008). Samtidigt som ewom kan innebära enorma möjligheter för varumärken, har konsumenternas makt i och med de sociala medierna ökat, då man genom nätverkets funktioner enkelt kan sprida sina egna och ta del av andras åsikter (Breazeale, 2008). För att ta tillvara på möjligheterna som ewom innebär (Faulds & Mangold, 2009), måste varumärken justera sin kommunikation till den förändrade miljön på den digitala spelplanen (Carlsson, 2010). Vi menar att man kan förmoda att medarbetarkommunikation leder till ökade intentioner att sprida ett budskap vidare på Facebook. I och med att informationen som förmedlas av medarbetaren sannolikt upplevs som exklusiv och endast avsedd för en begränsad skara människor, nämligen vännerna i nätverket, stimuleras som tidigare nämnt mottagarens self 14

19 involvement (Dichter, 1966). Mottagaren upplever att den får ta del av något personligt som inte alla andra känner till och den upplevda exklusiviteten utgör ett motiv för mottagaren att sprida budskapet vidare. Dichter (1966) menar även att det är av stor betydelse om avsändaren upplevs vilja sälja in produkten eller enbart delge sin genuina uppfattning i formen av en rekommendation. Det sammantagna nätverket, bestående av samtliga kommunicerande medarbetares personliga nätverk, innehåller sannolikt människor som skiljer sig från varandra, både socialt och geografiskt. Därmed är det rimligt att betrakta hela nätverket som ett heterogent sådant, vilket betingar goda förutsättningar för idéer och budskap att spridas (Sandberg & Palm, 2004). Att ett stort antal medarbetare kommunicerar i sina respektive personliga nätverk borde således innebära stor spridningspotential och resultera i f-wom. Med stöd av ovanstående resonemang förväntar vi oss att kommunikation via medarbetare kan stimulera mottagarnas drivkraft att sprida vidare budskapet. Då den privata rollen helt saknar tydlig kommersiell koppling menar vi att budskap från denna avsändare borde leda till högre f- WOM-intention än då den anställde vännen agerar i sin yrkesroll, och vi argumenterar likt ovan att effekten borde gälla oberoende graden av engagemang. Detta leder oss till följande hypoteser: Lågt engagemang H6A) Kommunikation via en anställd vän, oavsett roll, leder till en högre f-wom-intention än kommunikation via ett varumärke H6B) Kommunikation via en anställd vän i privat roll leder till en högre f-wom-intention än via en anställd vän i yrkesroll Högt engagemang H6C) Kommunikation via en anställd vän, oavsett roll, leder till en högre f-wom-intention än kommunikation via ett varumärke H6D) Kommunikation via en anställd vän i privat roll leder till en högre f-wom-intention än via en anställd vän i yrkesroll 15

20 MODELL 2. Uppställda hypotser kring effekter av medarbetarkommunikation KOMMUNIKATION VIA ANSTÄLLD VÄN H1 H2 H3 Avsändaren uppfattas som pålitlig Budskapet uppfattas som personligt Budskapet uppfattas som en rekommendation PÅVERKANSEFFEKTER SPRIDNINGSEFFEKTER H4 H5 H6 Budskapsattityd Köpintention f-wom-intention 16

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

Sociala medier och uppdragsutbildning

Sociala medier och uppdragsutbildning Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?

Läs mer

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Facebook Ett av de snabbaste sätten att sprida sin webbutik och få sin första beställning är att använda sig av Facebook. Det finns två olika sätt att

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Om VIVA. Bolaget har kontor i Uppsala (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Oslo.

Om VIVA. Bolaget har kontor i Uppsala (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Oslo. Välkommen! önskar & Om VIVA Viva Media är en digital affärspartner som erbjuder strategier och tjänster med fokus på att konvertera digitala medieinvesteringar till konkreta affärer. Bolaget har kontor

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn Med över 300 miljoner användare är LinkedIn världens största professionella nätverk och två miljoner svenskar är medlemmar.

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Lathund sociala medier

Lathund sociala medier Lathund sociala medier Att komma igång och ha en aktiv närvaro i sociala medier behöver varken vara svårt eller tidskrävande. Men det gör sig inte själv och det behöver underhållas och man behöver ha en

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas o

Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas o Sponsring Definitioner Event syftar på det arrangemang/evenemang som samlar målgruppen i tid och rum och som inkluderar ett möte i vilket en upplevelse skapas och ett budskap kommuniceras (Behrer & Larsson,

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

Marknadsföring via Twitter

Marknadsföring via Twitter Marknadsföring via Twitter Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Ann-Sofie Hellsén anhe0037@student.hv.se 2011-05-20 Innehållsförteckning Inledning... 1 Beskrivning... 1 Diskussion... 4 Slutsats...

Läs mer

Det fria ordets makt. HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Institutionen för marknadsföring och strategi Examensuppsats vårterminen 2010

Det fria ordets makt. HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Institutionen för marknadsföring och strategi Examensuppsats vårterminen 2010 HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Institutionen för marknadsföring och strategi Examensuppsats vårterminen 2010 Det fria ordets makt En kvantitativ studie om effekten av kommentarer i anslutning till artiklar

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

http://youtu.be/zqzsqkmfghe

http://youtu.be/zqzsqkmfghe http://youtu.be/zqzsqkmfghe Sociala medier vill du ta steget, men vet inte hur? 4 oktober 2012 Lisbeth Larsson, Marknadschef Jenny Stråhle, Marknadskommunikatör Vad använder företag sociala medier till?

Läs mer

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring?

Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? Uppsala Universitet 2 januari 2009 Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi D Magisteruppsats Handledare: Konstantin Lampou Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? - en fallstudie om Google

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI

Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI Promotion (Påverkan) Thomas Rosenfall IEI 1 Agenda Masskommunikation Personlig försäljning Direktkommunikation Promotion mix Interaktiv kommunikation Att utforma en marknadskommunikationskampanj 2 Påverkan:

Läs mer

Interfloras handbok för sociala medier

Interfloras handbok för sociala medier Interfloras handbok för sociala medier Interfloras handbok för sociala medier Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte...3 2. Sociala medier...4 2.1 Vad är sociala medier?...4 2.1.1 Facebook...4 2.1.2

Läs mer

Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende.

Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende. Har du hört den förut? En kvantitativ studie om bakgrundsmusik och dess påverkan på konsumenters emotioner och köpbeteende. Denna uppsats syfte undersöker via ett fältexperiment i en ICA-butik hur bakgrundsmusik

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Sociala medier för organisationer

Sociala medier för organisationer Sociala medier för organisationer Christian Gustavsson Kommunikatör Studieförbundet Vuxenskolan Skåne Facebook: www.facebook.com/svskane Twitter: @svskane Vad är sociala medier? Internet öppnade för allmänheten

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Riktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18

Riktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18 Riktlinje Sociala medier Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18 2016 2019 sidan 1 av 6 Sociala medier definition Sociala medier avser aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

Sociala medier. Bloggar Flikr Yoono RSS. Facebook Digg Bebo. Friend feed Twitter Vimeo Spotify. StumbleUpon Reddit Mafia wars

Sociala medier. Bloggar Flikr Yoono RSS. Facebook Digg Bebo. Friend feed Twitter Vimeo Spotify. StumbleUpon Reddit Mafia wars Sociala medier Facebook Digg Bebo Friend feed Twitter Vimeo Spotify Reddit Del.icio.us Slideshare Buzz Xanga MySpace Youtube Linkedin Bloggar Flikr Yoono RSS StumbleUpon Reddit Mafia wars Introduktion

Läs mer

Unionens #twitterskola

Unionens #twitterskola Unionens #twitterskola Inledning Det finns framförallt två anledningar till att Twitters korta meddelanden på 140 tecken blivit en sådan succé. Den ena är att människor formulerar sig klart och tydligt

Läs mer

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014

Sociala medier. #val14 #svpol #eupol #ep2014 Sociala medier #val14 #svpol #eupol #ep2014 Samtalens betydelse är beroende av hur väl de samverkar med annan väljarpåverkan Samtal Arrangemang Direktkontakt Webb/ Sociala medier Väljare 2014 Media Direktreklam

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Så jobbar du Bilaga för regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Så jobbar du Bilaga för regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (5) Så jobbar du Bilaga för regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Så jobbar du Innan du startar 2 Några facebook-tips 2 Så kommer du igång 3 Så uppträder du på sociala

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Syns du inte finns du inte

Syns du inte finns du inte Sociala medier för företagare Syns du inte finns du inte Oscar Höglund 2013 3 Innehåll: Förord 5 Sociala medier 7 Hur använder företag sociala medier?..9 Nätverkande medarbetare?.10 Varför LinkedIn 11

Läs mer

Instagram. Vad kan Instagram göra för ditt företag?

Instagram. Vad kan Instagram göra för ditt företag? Instagram Vad kan Instagram göra för ditt företag? Lite statistik 46 % män 54 % kvinnor 75 miljoner dagliga användare 1,2 biljoner gilla dagligen Många företag och offentliga personer väljer att använda

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Landstinget har öppen och positiv inställning till att verksamheter använder sociala medier i sin kommunikation

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

OCH FRAMTIDA LOJALITET

OCH FRAMTIDA LOJALITET CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2015:3 G N A M E G A G N E S R E D N U K K BAN OCH FRAMTIDA LOJALITET Bankkunders engagemang och framtida lojalitet Christer Strandberg, Olof

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Chattar, bloggar,

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer

organisationer är större än nagonsin Andreas Drufva Björn Stenvad

organisationer är större än nagonsin Andreas Drufva Björn Stenvad Sponsring- Klicka möjligheterna här för att ideella ändra format organisationer är större än nagonsin Andreas Drufva Björn Stenvad 1 Klicka här för att ändra format 2 Procentuell utveckling: Klicka här

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Sociala medier och säkerhet

Sociala medier och säkerhet Sociala medier och säkerhet Vem bryr sig? FREDRIK ANDERSSON 2013-10-24 @awaze Gränslös Snowden-effekten Digitaljournal.com De uppenbara Skadliga applikationer Phishing nätfiske av uppgifter Clickjacking

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier Policy för sociala medier Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 127/2014-11-24 Innehållsförteckning Strategi...3 Nyttan med sociala medier... 3 Syftet med kommunens närvaro i sociala medier...

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg

den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg den lilla blå Hur du skriver effektiva och engagerande statusuppdateringar på Facebook En guide av Ebba Strandberg innehållsförteckning Vilken är din status?... s. 4 Testa om din statusuppdatering är läsbar

Läs mer

Kom igång snabbt Lyft ditt LinkedIn nätverkande till en ny nivå. LinkedInexpert.se 1

Kom igång snabbt Lyft ditt LinkedIn nätverkande till en ny nivå. LinkedInexpert.se 1 Kom igång snabbt Lyft ditt LinkedIn nätverkande till en ny nivå LinkedInexpert.se 1 Bra sätt att använda LinkedIn Innehållsförteckning Många möjligheter med LinkedIn Historiskt sätt är LinkedIn känt för

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

Put The App in the Ad

Put The App in the Ad Put The App in the Ad A quantitative study of how companies can offer service in an ad Gustav Kotz, 900621 Sandra Engström, 910315 Institutionen för Reklam & PR Kandidatuppsats 15 hp Reklam & PR Kandidatprogram

Läs mer

Hur tänker de nu? En studie om användandet av inkongruenta kändisar HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM EXAMENSUPPSATS INOM MARKNADSFÖRING HT 2008

Hur tänker de nu? En studie om användandet av inkongruenta kändisar HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM EXAMENSUPPSATS INOM MARKNADSFÖRING HT 2008 HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM EXAMENSUPPSATS INOM MARKNADSFÖRING HT 2008 Hur tänker de nu? En studie om användandet av inkongruenta kändisar Många företag väljer att marknadsföra sina produkter och varumärken

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

Personnummer: OBS! SKRIV SVAREN DIREKT UNDER VARJE FRÅGA OCH VID UTRYMMESBRIST PÅ BAKSIDAN EJ PÅ LÖSBLAD!

Personnummer: OBS! SKRIV SVAREN DIREKT UNDER VARJE FRÅGA OCH VID UTRYMMESBRIST PÅ BAKSIDAN EJ PÅ LÖSBLAD! Uppgift 1 (20p) Förhoppningsvis har början på hösten varit full av spännande upplevelser. Att erbjuda människor upplevelser är ett område vi ser växer. Under kursen och har vi tagit upp marknadsföring

Läs mer

bra sätt får vi en turboeffekt.

bra sätt får vi en turboeffekt. Vårt varumärke exponeras för mängder av opinionsbildare, som i sin tur påverkar ett antal vanliga användare. Om vi visar oss på ett bra sätt får vi en turboeffekt. Nu-gruppen 2009, utdrag ur utställarintervju

Läs mer

Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier

Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier Sid 1 (5) Försvarsutbildarnas riktlinjer för digitala medier Försvarsutbildarna har en positiv inställning till och uppmuntrar ingående förbund och föreningar att använda sig av digitala medier och att

Läs mer

Vitamin C som i Choklad?

Vitamin C som i Choklad? HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM EXAMENSUPPSATS INOM MARKNADSFÖRING VÅREN 2008 Vitamin C som i Choklad? En studie av inkongruenta varumärkesutvidgningars inverkan på produktkategorin Studien syftar till att

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Sociala medier och Flickr som marknadsföring Essä i kursen Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Av: Nicklas Johansson

Sociala medier och Flickr som marknadsföring Essä i kursen Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Av: Nicklas Johansson Sociala medier och Flickr som marknadsföring Essä i kursen Digitala Distributionsformer Högskolan Väst Av: Nicklas Johansson Innehåll Sammanfattning..s.1 Inledning.s.2 Beskrivning.s.2,3 Diskussion...s.4,5

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Sociala medier några tips

Sociala medier några tips Stockholm 2015-02-11 Charlotta Ulvenlöv Victor Svedberg Partistyrelsens expedition Sociala medier några tips Om vi skall uppfattas som framtidsinriktade är sociala medier en viktig del i vår kommunikation

Läs mer