Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Fotledsfraktur - FYS

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Innehållsansvarig: Ylva Hagström, Sektionsledare, Fysioterapi Mölndal (ylvha2) Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet Arbetsterapi och fysioterapi (asabl) Denna rutin gäller för: Verksamhet Ortopedi; Verksamhet Arbetsterapi och fysioterapi Rutinen gäller Alla fysioterapeuter och läkare inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bakgrund Ett antal olika frakturtyper kan uppkomma beroende på fotens position och våldets riktning i skadeögonblicket. Fotledsfrakturer orsakas ofta av lågenergivåld genom vridningar eller sidoförskjutningar som kan vara kombinerade med axiellt våld. Vid större energimängder som höghöjdsfall, trafikolyckor och liknande uppkommer ibland öppna och luxerade frakturer. Frakturer i fotleden är intraartikulära. De omnämns i regel som unilateral, bimalleolär eller trimalleolär. En unimalleolär fraktur är en skada på laterala eller mediala malleolen. Bimalleolär fraktur innebär skada på laterala samt bakre eller mediala malleolen. Trimalleolär fraktur innebär skada på laterala, mediala och bakre malleolen. Klassifikation sker enligt AO (Arbetsgruppen för osteosyntesfrågor). Typ A1-3-skador drabbar området nedanför syndesmosligamenten. Typ B1-3-skador i nivå med syndesmosligamenten. Typ C1-3-skador ovan syndesmosligamenten. Målsättning Åtgärd Reducera svullnad Återfå fullgod rörlighet i fot och fotled samt balans, styrka och gångförmåga Kirurgiskt behandlad fotledsfraktur Röntgenkontroll postoperativ dag 1 Omgipsning, klinisk kontroll och suturtagning 3 veckor postoperativt. Vid stabil fraktur kan patienten få en frakturortos som får tas av för rörelseomfångsträning Avgipsning 6 veckor postoperativt Belastningsgrad under gipstiden varierar. En stabilt opererad fotledsfraktur (platt- och skruvfixation) kan belasta fullt i gips om inget annat anges. Vid större opererade fragment av den bakre malleolen ska patienten vanligen ej belasta fullt Öppen fotledsfraktur behandlas ofta med externfixation ca dagar beroende på svullnad och mjukdelsskadornas omfattning innan definitiv operation Vid kraftig svullnad kan en AV-pump användas preoperativt. Pumpens fotmanschett placeras innanför gipset i väntan på avsvällning av fotleden Icke kirurgiskt behandlad fotledsfraktur Röntgenkontroll. Vid fraktur gipsbehandling Röntgenkontroll 7-10 dagar efter skadan om frakturtypen tyder på dislokation och det finns risk för inkongruens i fotleden Full belastning i gips Klinisk kontroll och omgipsning, eventuellt frakturortos som får tas av för rörelseomfångsträning 3 veckor efter skadan Klinisk kontroll och avgipsning 6 veckor efter skadan Röntgen inför mobilisering enbart i speciella fall Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 5)

2 Viktigt att tänka på Frakturens läkningstid uppgår till ca 3 månader Rehabiliteringstiden är individuell och varierar mellan 6-12 månader Förlängd gipstid till veckor används såväl vid kirurgiskt som icke-kirurgiskt behandlade fotledsfrakturer hos patienter med diabetes Möjliga komplikationer: Bedömning Smärta och värk Svullnad proximalt eller distalt om gipset. Svullnad efter avgipsning Djup ventrombos Infektion- sårläkningssvårighet (gäller kirurgiskt behandlade) Artrosutveckling när fotledsfraktur läkt med inkongruens Instabilitetskänsla Frågeformulär: - FAOS (Foot and Ankle Outcome Score) - PSFS (Patientspecifik Funktionell Skala) Smärta: VAS Rörlighet: Goniometer Svullnad: Mäts med måttband Gång/Löpning: Bedömning av förmåga och kvalitet Funktionella test: - Balans: Enbenstående, SOLEC-test - Spänst/styrka: Enbens hopp - Muskulär uthållighet: Tåhävningstest - Benböj på två ben och på ett ben Fysioterapeutiska åtgärder Fysioterapeutisk behandlingsplan efter kirurgisk fotledsfraktur, sid 4 Fysioterapeutisk behandlingsplan efter icke kirurgiskt behandlad fotledsfraktur, sid 6 Uppföljning, utvärdering och revision Rutindokument uppdateras minst vartannat år. Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior. Granskare/arbetsgrupp Ylva Hagström, sjukgymnast, Fysioterapi Mölndal Åse Hautau, sjukgymnast, Fysioterapi Mölndal Ingrid Olanders, sjukgymnast, Fysioterapi Mölndal. Michael Möller, överläkare, Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Relaterad information Underbensgips, Patientinformation Underbensgips, Hemträningsprogram Frakturortos, Hemträningsprogram Fotprogram 1, Hemträningsprogram Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 5)

3 Fysioterapeutisk behandlingsplan efter kirurgiskt behandlad fotledsfraktur Preoperativt Postoperativt Postop dag 1 Gipsskena på underbenet. Ingen belastning på foten. Utprovning av lämpligt gångstöd. Instruktion om högläge. Patienten bör ha kuddar alt. filtar som understödjer hela benet. Har patienten Av-pump kopplad till gipset ska benet ligga i planläge. Så länge patienten har gipsskena på underbenet får foten inte belastas. Gångträning med stöd av anpassat gånghjälpmedel. Instruera patienten att ha en aktiv gångrörelse i höft och knä på opererade sidan, utan att lägga belastning på foten. Instruera fortsatt högläge. Byte till cirkulärgips på underbenet. Kontrollera gipset så att tårna har fritt rörelseomfång och foten är i neutralläge. Gipset bör inte förhindra rörelseomfånget i knäleden. Genomgång/repetition av gipsprogram. Belastningsgrad på foten efter läkarordination, vanligen full belastning. Patienten får 1 till 2 gipsskor för att skydda gipset. (Vid avlastning av benet bedöms från patient till patient om lämpligt med gipssko). I stående kan patienten sätta foten i golvet som balansstöd utan att belasta på foten. Träning av trappgång vid behov Patienten informeras om återbesök 3 veckor postoperativt till ortopedmottagningen. Vid eventuella komplikationer kan patienten vända sig till: Kontaktpunkt 2, telefonnummer Akuten SU/Mölndal eller hemortens akutmottagning 3 veckor postop Patienten kallas till ortopedmottagningen på Mölndal för omgipsning, klinisk kontroll och suturtagning. Vid ny ordination bör patienten träffa fysioterapeut på ortopedmottagningen. Instruera gång med lämpligt gångstöd. Vid stabil fraktur kan frakturortos ordineras som får tas av för rörelseomfångsträning. Kontrollera så att patienten klarar ta av och på frakturortos samt utföra övningar enligt frakturortosprogram. Utöver detta skall patienten beröra/ massera foten. Instruktion till patienten angående fortsatt högläge. 6 veckor postop Återbesök till ortopedmottagningen för avgipsning och klinisk kontroll. Därefter till fysioterapeut på ortopedmottagningen. Genomgång av hemträningsprogram. Fotprogram 1. Att utföra övningarna bilateralt. Proprioceptionsträning. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 5)

4 Fortsatt ödemprofylax, vid behov råd om stödstrumpa. Kyla om kvarvarande smärta. Gång med lämpligt gångstöd för att främja normalt gångmönster. Poliklinisk uppföljning hos fysioterapeut inom Primärvård/Närhälsan inom 2 veckor efter att fotleden avgipsats. 8 veckor postop Fortsatt rörelseomfångsträning. och framåt Passivt rörelseuttag tår, fot/fotleden. Stabiliserings- och koordinationsträning. Balansträning. Dynamisk styrketräning med gummiband. Muskulär uthållighetsträning. Spänstträning. Konditionsträning. Externfixation Vid operation med ex-fixation ingen belastning på benet under behandlingstiden såvida inte ringfixator används vilken medger belastning. Patienten erhåller rullstol för att hålla benet i högläge. Genomgång av ödemprofylax/gipsprogram Av-pump som behandling mot svullnad. Gångträning med anpassat gångstöd. När patienten erhållit gips på underbenet behandling enligt ovan. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 5)

5 Fysioterapeutisk behandlingsplan efter icke kirurgiskt behandlad fotledsfraktur Akuten/vårdavd Patienten får underbensgips och får belasta enligt läkarordination, vanligen fullt. Utprovning av lämpligt gånghjälpmedel. Instruera patienten att ha en aktiv gångrörelse i höft och knä på skadade sidan och lägga successivt mer belastning på skadade foten. Instruktion om högläge. Informeras att vid eventuella komplikationer i första hand vända sig till: Kontaktpunkt 2, telefonnummer och i andra hand: Akuten SU/Mölndal eller hemortens akutmottagning 7-10 dagar efter skadan Kallas eventuellt för röntgenkontroll om skadan bedöms ha risk att disloceras i gips. 3 veckor efter skadan Kallas till ortopedmottagningen för omgipsning. Vid ny ordination bör patienten träffa fysioterapeut på ortopedmottagningen. Instruera gång med lämpligt gångstöd. Vid stabil fraktur kan frakturortos ordineras som får tas av för rörelseomfångsträning. Vid vissa frakturtyper kan prefabricerad ortos användas. Kontrollera så att patienten klarar ta av och på frakturortos samt utföra övningar enligt frakturortosprogram. Utöver detta skall patienten beröra/ massera foten. Instruktion till patienten angående fortsatt högläge. 6 veckor efter skadan Återbesök till ortopedmottagningen för avgipsning och klinisk kontroll. Därefter till fysioterapeut på ortopedmottagningen. Genomgång av hemträningsprogram. Fotprogram 1. Att utföra övningarna bilateralt. Proprioceptionsträning. Fortsatt ödemprofylax, vid behov råd om stödstrumpa. Kyla om kvarvarande smärta. Gång med lämpligt gångstöd för att främja normalt gångmönster. Poliklinisk uppföljning hos fysioterapeut inom Primärvård/Närhälsan inom 2 veckor efter att fotleden avgipsats. 8 veckor efter skadan Fortsatt rörelseomfångsträning. och framåt Passivt rörelseuttag tår, fot/fotleden. Stabiliserings och koordinationsträning. Balansträning. Dynamisk styrketräning med gummiband. Muskulär uthållighetsträning. Spänstträning. Konditionsträning. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 5)