Brukarrevision. Falu lasarett, avdelning 65 En avgiftnings- och motivationsbehandling. Rapport färdigställd våren Foto: Leo Pastuhoff

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brukarrevision. Falu lasarett, avdelning 65 En avgiftnings- och motivationsbehandling. Rapport färdigställd våren 2014. Foto: Leo Pastuhoff"

Transkript

1 Brukarrevision Falu lasarett, avdelning 65 En avgiftnings- och motivationsbehandling Rapport färdigställd våren 2014 Foto: Leo Pastuhoff

2 Sammanfattning Vi var 5 revisorer som november och december 2013 gjorde intervjuer på avdelning 65 Falu lasarett, en avdelning för avgiftning av alkohol och droger för att sen sammanfatta till en rapport. Vi intervjuade 11 patienter 9 män och 2 kvinnor i åldern mellan 23 och 60 år. Vi intervjuade även två grupper med personal med 4 stycken i vardera så kallade fokusgrupp. Patienterna fick frågor hur de tyckte de blev bemötta på avdelningen, tillgängligheten av personalen, hur de tyckte miljön var, rum, maten, aktiviteter och vad de tyckte om planeringen runt vård och behandling efter tiden på avdelningen. Personalen fick frågor om sitt arbete och sin syn på patienterna. Nedanstående punkter är en kortfattad sammanfattning av resultatet från våra intervjuer: Samtliga patienter vi intervjuade ansåg att de blev väl omhändertagna och ordentligt undersökta när de anlände till avdelningen Patienterna uppgav att de trivdes på avdelningen och att de blev väl bemötta och lyssnade på Patienterna önskar mer tydlig information kring vilken hjälp man kan få, dels under vistelsen på avdelning 65 och dels hur framtiden efter utskrivning skall te sig Det framkom att patienterna önskade mer hjälp när det gällde utskrivningsplaner och samverkan med sin hemkommun Både personal och patienter gör oss uppmärksam på att personaltätheten på avdelningen borde vara högre Personalen uppgav att de trivdes på sin arbetsplats, men att de saknade handledning, möjligheter till vidareutbildningar samt bättre kunskaper om krishantering Vi vill rikta ett stort tack till alla de som varit delaktiga (både patienter och personal) på avdelning 65, Falu lasarett i denna revision. Tack för det stora tålamod Ni visade oss utan Er hade det här inte gått! Nina Lund, Mariann Sjögren, Leo Pastuhoff, Marianne Nordqvist och Ola Svanström 2

3 Inledning Just nu pågår ett nationellt arbete som har som övergripande mål att bidra till en ökad brukarmedverkan i verksamheter som tillhandahåller vård och behandling, t.ex. socialtjänst och landsting. Den kunskap ett ökat brukarinflytande medför är värdefull utifrån flera aspekter. Dels för att brukarmedverkan ses såsom en viktig kompontent i en evidensbaserad praktik. Tillsammans med bästa tillgängliga kunskap och professionell expertis, är brukares erfarenheter en viktig kunskapskälla när det gäller att utveckla en samlad kunskapsbildning. En annan viktig aspekt är att samhällets brukarrörelser alltmer efterfrågar inflytande och medverkande i frågor som rör verksamhet och organisation gällande vård och omsorg. Även från regeringshåll (S2011/986/FST) framhålls att brukarinflytande skall beaktas i alla former av vård. En aktiv brukarmedverkan och möjligheter att få inflytande över den vård som erbjuds har många fördelar. Ett ökat brukarinflytande ger en ökad jämlikhet och skapar en grund för att våra vårdinstanser baseras på bättre demokratiska förhållningssätt där värden såsom delaktighet, tilltro och ömsesidig respekt blir ledord. Att ta del av kunskaper från brukarna ger också möjligheter till förbättringar som avser kvalité och service i vården, det vill säga en möjlighet att göra rätt saker direkt 1. Det är viktigt att både vara brukare och ha ett samtidigt inflytande. Inflytandet måste vara verkligt och brukarna måste ha chansen att kunna påverka, för att det ska kallas brukarinflytande. Att genomföra en brukarrevision innebär att brukare och/eller närstående samlar kunskap och erfarenheter från personer som är inskrivna/nyttjar olika typer av vård- och omsorgsverksamheter. I en brukarrevision försöker man få en bild av vad vårdtagaren/brukaren har för upplevelser av de vårdinsatser som utges i verksamheten. Kännetecknande för en brukarrevision är att undersökningen genomförs av personer som själva har erfarenheter av att ha varit användare och/eller anhöriga av en vårdinsats. Bakgrund Med anledning av de direktiv som föreskriver att verksamheter beaktar och synliggör brukares delaktighet och inflytande i frågor som rör vård- och behandling, har det på uppdrag av Region Dalarna startats ett brukarmedverkansprojekt i länet. 1 Brukarstyrd brukarrevision, en väg till ökat brukarinflytande metodhandledning. Verdandi socialpolitisk debatt nr 105. Verdandi 3

4 Tanken med projektet är att socialtjänstens verksamheter i Dalarnas kommuner samt närliggande verksamheter inom Landstinget Dalarna, skall bistå och stödja ett uppbyggnadsarbete som har fokus på att skapa en kompetensbank och en hållbar, framtida organisation för en brukarrevisionsverksamhet i Dalarna. Inom ramen för projektet ingår dels en brukarutbildning på totalt fyra heldagar. Personal från Högskolan Dalarna har hållit i denna utbildning. Vi som har skrivit den här rapporten har genomgått utbildningen. Vi är sålunda fem personer som har egen erfarenhet av att nyttja olika typer av vård- och/eller stödinsatser. Parallellt med utbildningen har vi utfört ett arbete med att genomföra en brukarrevision vid en verksamhet som innefattar brukare/vårdtagare. I det här fallet har en brukarrevision skett på avdelning 65 på Falu lasarett. Verksamhetens huvuduppdrag är abstinens- och motivations behandling vilket bedrivs i slutenvårdsform. I verksamheten ingår även en mottagningsverksamhet för underhållsbehandling vid opiatberoende. Avdelningen har ett länsövergripande uppdrag att arbeta med missbruks- och beroendebehandling utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Vid behov tar avdelningen in patienter som kommer från Gävleborgs län. Avdelningen inrymmer sex akutplatser, där man i regel stannar första dygnet. Det finns också elva motivationsplatser. Det sker både planerad intagning och att patienter kommer direkt själva. Avdelning 65 är öppen för jour- och bedömningar av patienter med behov av abstinensbehandling under vardagar mellan kl samt helger mellan kl Denna brukarrevision har avslutats med att vi fem brukarrevisorer, med stöd av personal från högskolan Dalarna 2, sammanställt en rapport kring på de åsikter som samlats in från avdelning 65 på Falu lasarett. Hur vi gick tillväga Vi började med att ta kontakt med avdelningens enhetschef. Vi informerade om hur vi tänkt gå tillväga med revisionen. Vi bad om ett datum när vi kunde komma på informationsfika, där vi kunde informera personal och kanske få möjlighet att prata med någon inskriven brukare. På informationsfikat berättade vi vad en brukarevision är för något och hur vi tänkte lägga 2 Mer information gällande projektet kan ges genom projektbeskrivningen som finns på Högskolan Dalarnas hemsida. 4

5 upp arbetet på avdelningen. Vi fick god hjälp av enhetschefen samt personalen att informera inneliggande brukare om vad en brukarevision är för något och varför det är viktigt att det görs. Vi lämnade broschyrer som förklarade mer ingående varför en brukarrevision görs, vi lämnade också ett informationsblad (se bilaga), där vi beskrev utifrån en etisk synvinkel, hur vi valt att lägga upp arbetet. Därefter lade vi upp en plan, tillsammans med personalen, för vilka dagar som det passade att vi kunde komma på intervjubesök. Vi informerade mycket noggrant att deltagande i intervjuer var absolut frivilligt, att intervjuerna kunde avbrytas när som helst av den som deltog och att detta inte särskilt behövde motiveras. Vi informerade även om vikten av att den deltagande var garanterad anonymitet och att vi var noga med att all information som vi samlade skulle sekretessbeläggas. Det blev sammanlagt fyra dagar med patientintervjuer och en dag med personalintervjuer. Vilka deltog i intervjuerna? Vi intervjuade både brukare och personal. De inneliggande brukarna intervjuade vi var och en för sig. Vi var två brukarrevisorer som var med på varje intervju och den varade mellan minuter. Någon av oss skrev och antecknade som stöd för minnet. Vi följde en på förhand upprättad intervjuguide. När det gällde personalen så intervjuade vi dem i så kallade fokusgrupper. Det innebar att vi delade in personal som anmälde sig såsom intresserade av att delta i en gruppintervju, i två grupper. Det var fyra personal i varje grupp. Samtliga fem brukarrevisorer ingick i varje grupp, där någon av oss skrev och någon hade mer ansvar för själva intervjuandet. Vi utgick även här från en i förväg upprättad intervjuguide, dock utan att följa den så strikt. Den personal som vi intervjuade hade olika yrkesbakgrund. Några var sjuksköterskor, några var skötare. En av dem arbetade som timvikarie på avdelningen. Intervjuerna varade ungefär en timme vardera. Vi gjorde en fokusgruppintervju på förmiddagen och en på eftermiddagen samma dag. Presentation av enskilda patientintervjuer När vi intervjuade de inneliggande patienterna utgick vi från 5 teman som var länkade till vår intervjuguide. Dessa teman var bemötandet/inskrivningen, handlingsplaner, maten, aktiviteter, miljön och övrigt. Vi beskriver dessa teman under respektive underrubrik. 5

6 Bemötande/inskrivning Patienterna upplevde att de blev respektfullt bemötta, och det uttryckte 10 av de 11 intervjuade patienterna. Den patient som inte kände sig nöjd beskrev det så här: När det gäller bemötandet så kan man bli avsnäst, och viss personal verkar konstant vara besvärade De vi intervjuade kände att det fanns personal tillgängliga om de behövde och de tyckte att de blev väl omhändertagna och fysiskt undersökta när de blev inskrivna. När det fanns tid så satte sig personalen ned och pratade med de inskrivna. Vi som intervjuade fick beskrivningar från patienterna av att det rådde en god stämning på avdelningen och att personalen var uppmärksamma kring de behov som patienterna behövde få tillgodosedda. Nästan ingen klagade på bemötandet, däremot så gick det som en röd tråd genom alla intervjuer att patienterna upplevde att personalstyrkan var underbemannad. De patienter vi intervjuade beskrev också att personalen verkade ha arbetat där länge och att de därmed hade bra arbetsrutiner. Patienterna beskrev detta på olika sätt: Personalen verkar ha koll på läget. Det är helt OK här Man blir bra bemött men det är underbemannat och man får vänta länge ibland Jag upplever läkaren som mycket duktig och kunnig Det är nästan den bästa läkaren som jag haft De tilltalar en vid namn och frågar och är uppmärksamma När det gäller beskrivningar kring hur man upplevde tiden vid inskrivning berättade patienterna att de kom till avdelningen efter en planering via annan verksamhet. Det kunde t.ex. vara socialtjänsten, öppenvårdpsykiatrin, husläkare eller anhöriga som hade föreslagit och erbjudit hjälp med avgiftning. Två av de intervjuade blev inlagda i ett akut skede. Samtliga intervjuade berättade att de kände sig motiverade att försöka bryta med sitt missbruk. Tre patienter tyckte att de fått vänta länge med få tillstånd att bli inskrivna på avdelning 65. När det gäller de första intrycken av inskrivningen beskrev patienterna detta så här: Man fick snabb hjälp man är ju så dålig när man är abstinent 6

7 Fick inget negativt intryck när jag kom hit, ingen var dum eller otrevlig i alla fall. De var redan förvarnade att jag skulle komma hit Handlingsplaner Utifrån ett brukarperspektiv är det viktigt att ha någon form av planering inför utskrivning. Det framkom från våra intervjuer med patienterna att fyra av dem inte hade någon framtida planering som skulle ta vid efter utskrivning. Tre av patienterna tyckte att de hade en bra framtida planering inför utskrivning. Två patienter väntade på att få en handlingsplan och två patienter sade att de hade ordnat för själva inför utskrivning. Patienterna ansåg dock att personalen hade svårt att hinna med att planera och att samtidigt motivera patienterna. De patienter vi intervjuade beskrev synpunkter kring handlingsplaner på följande sätt: Vet inte alls vad som händer, kanske ut på gatan igen? Jag behöver en plan och vill ha hjälp med det. Jag förstår inte det här själv Jag har fått mycket hjälp av personalen. Jag har tillsammans med min chef och personalen en bra vårdplanering Maten De inneliggande patienterna bjöds på mat och mellanmålsfika vid 5 tillfällen per dag. En majoritet av patienterna tyckte att maten var bra. Några tyckte dock att man fick för små portioner. Några patienter önskade att det kunde stå en kaffetermos framme och att det skulle finnas tillgång till en nattmacka om man önskade sig det. De intervjuade patienterna beskrev att de önskade en större flexibilitet från personalens sida när det gällde maten. Nedanstående citat visar patienternas inställning till matutbudet: Det är väldigt god mat. Har läst att sjukhuset har Sveriges bästa sjukhusmat Maten är OK, men för lite det behövs mer när man har B-vitaminbrist Jag önskar kaffe efter maten även nattmacka när man inte kan sova 7

8 Aktiviteter På motivationsavdelningen anordnades dagliga gruppmöten och dessa möten var obligatoriska. Samtliga patienter tycker att dessa möten, som ofta bedrevs i AA-rörelsens regi kändes bra och givande och de tyckte att det var bra att de var obligatoriska för då går man ju på dem. Mötesträffarna återkommer fyra gånger om dagen. Vid tre av dessa möten finns personalen med. På kvällsmötet är det gruppen själva som träffas och diskuterar ett ämne som de fått av personalen. Detta ämne är relaterat till frågor som rör alkohol, droger och beroendeproblematik. Någon patient som varit inskriven flera gånger tyckte att det fortfarande var precis samma aktiviteter och ungefär samma samtalsämnen i grupperna. Denne patient önskade att det kunde vara något nytänkande i vård och behandlingen. Patienterna beskrev sina upplevelser kring dessa möten enligt följande: AA-rörelsen kommer hit en gång i veckan och har möte. Det är uppskattat Länkarna kommer också med jämna mellanrum Det är OK med att 12-stegsprogrammet finns här jag har inga problem med det Vårdmiljön Många patienter som vi intervjuade påpekade att det var kallt och att det drog från fönstren. Någon patient ansåg att denne behövde ha en extrafilt på kvällarna när det var dags att titta på TV, för det var så kallt i lokalerna. En del tyckte att det var en sliten miljö de befann sig i och att det skulle behövas lite renoveringar både lite här och där. Några patienter tyckte att det vore skönt att få ett enkelrum, eftersom det kunde kännas obekvämt att dela rum med någon man inte kände. Två av de intervjuade uttryckte att de tyckte att vårdtiden var för kort, för några varade vården mellan 8-10 dagar. Medelvårdtiden var 5 dagar för de patienter som vi intervjuade. Så här uttryckte sig några patienter kring vård- och behandlingstider: Upptagningsområdet är ganska stort och ibland får man gå tidigare fastän man inte mår riktigt bra, för att någon annan behöver platsen Behandlingstiden skulle vara lite längre. Har man druckit länge hinner man inte avgiftas på 5 dagar 8

9 Övrigt De intervjuade patienterna berättade att de saknade kioskvagn och att det gav problem när man ville handla något. Man berättade också att det var svårt att få information ibland, eftersom man ibland inte förstod vem av personalen som skulle hjälpa till med vad. Några patienter nämnde att de ville ha tillgång till ett informationsblad, där det informerades vem man kunde vända sig till i olika frågor. På det stora hela beskrev patienterna att de tyckte avdelning 65 fungerade bra och att det verkade finnas välinarbetade rutiner för personalen. Personalgruppen verkade fungera bra, enligt patienterna. De upplevde också att beroendeläkarna var kunniga. Några patienter önskade en högre grad av flexibilitet från personalens sida, t.ex. när TV:n måste stängas av klockan 10, oavsett om filmen var klar eller inte. Vi frågade också om det något mer som patienterna skulle ha önskat sig från avdelning 65. En patient svarade då så här: Nej, av fem stjärnor skulle jag vilja ge den här avdelningen fem Presentation av fokusgruppsintervjuer med personal Från personalintervjuerna framgick att all personal gjorde samma sak på avdelningen oavsett vad de hade för titel, förutom vissa saker som inte alla hade delegation att göra. Alla personal berättade samma sak, att de trivdes mycket bra på sin arbetsplats och att de tyckte att klimatet och sammanhållningen var mycket god. Personalen förmedlade att de tyckte om sitt arbete och de arbetsuppgifter de hade. Mådde någon dåligt eller hade en sämre dag upplevde de att man ställde upp på varandra. När det hände något som någon påverkades av berättade flera av dem att de fick hjälp av varandra att klara av det och de hade kramterpi vid sådana tillfällen. Alla personal som vi pratade med tyckte att de blev lyssnade på av resten av personalen och att de kände sig trygga med sina kollegier. Samverkan med kommun, landsting och behandlingshem Personalen berättar att de tycker att samarbetet med kommunerna är svårt att få till. De upplevde att det ofta från kommunernas sida, förmedlades att det var andras bord och patienterna inte visste vart de ska vända sig. För en del kommuner fungerade det bra med kontakten gällande utskrivningsplaner men för andra kommuner fungerade det väldigt dåligt. 9

10 Det kunde därför bli mycket svårt att planera för fortsatt behandling efter tiden på avdelningen. Det i sin tur drabbar då patienterna som har varit på avdelningen och blivit motiverade av personalen att jobba vidare med sin nykterhet. En del som kommer vet vart de vill sedan, kanske till ett behandlingshem men även då måste ju kommunen in och bevilja vistelsen. Det kunde bli svårt. En del kommuner var bättre än andra att delta i planeringen för fortsatt behandling och de ville ha en vårdplanering tillsammans med avdelningen och patienten. Några kommuner tycker inte att vi på avdelningen ska lägga oss i planeringen när patienterna åker härifrån, berättar en av grupperna vi intervjuade. Det tyckte inte personalen kändes bra när de lagt ner mycket tid på att motivera patienterna, berättade de vidare. Ibland blir patienterna kvar på avdelningen fast det är fysiska sjukdomar som dominerar. Ingen annan avdelning på sjukhuset vill ta emot dem när de även har missbruksproblem. Även här berättades att personalen kände det som om att olika kommuner prioriterade sin missbruksvård olika och att en de upplevde att en del kommuner inte alls lägger ner speciellt stora resurser på den här patientgruppen. Bor alltså patienterna i fel kommun kan det vara svårt att få till en bra behandling när de är färdig avgiftade och behöver annan hjälp. Det finns en kurator knuten till avdelningen och av denne kan patienterna få hjälp att kontakta sin egen kommun och planera för vidare behandling. Personalen vill helst att patienterna ringer själva och ordnar med sin egen kommun. Inget direkt samarbete finns med något behandlingshem utan det måste gå genom den kommun man är mantalsskriven i. Utbildning, handledning, krishantering, information och personaltäthet De anställda förmedlade samma sak kring upplevelser av att det för det mesta saknades personal. Är någon sjuk eller borta av någon anledning kommer det att vara en personal för lite. Personalen uppgav därför att de inte kände som om de kunde gå ifrån avdelningen under sin matrast om det skulle inträffa något och de skulle behövas. Många ansåg därför att de jobbade gratis en halvtimme varje dag. Även vid pensionsavgångar upplevde de att det inte sattes in personal, vilket har lett till en upplevelse av en konstant för låg bemanning. Att få gå på vidareutbildning på t.ex. högskolan kändes inte alls möjligt då de all personal tyckte att de lämnade sina arbetskamrater i sticket, eftersom ingen vikarie sattes in. Omtanken om varandra fick komma före behovet att få uppdateras med mer och ny kunskap. 10

11 Handledning saknades och detta uttrycktes vid samtliga personalintervjuer. Krishantering löste personalen med egen kramterapi, som de själva uttryckte det. Personalen berättade att den goda omtanken om varandra hjälpte dem när något upprörande hände och att de försökte peppa varandra för att orka behålla sitt engagemang om patienterna och hålla arbetsglädjen uppe. Att läsa på nätet var ett sätt som personalen använde sig av när de kände att de behövde kunskap som de saknade. Personalen uppgav som ett exempel, att det hela tiden dyker upp nya droger och att det var svårt att hinna med att få den kunskap de tycker sig behöva kring detta. Även när det gällde nya behandlingssätt, behöver man ju hålla sig uppdaterad. Ibland kom polisen och informerade om droger som cirkulerar i samhället och på nätet. Det finns utbildningsdagar men arbetsbelastningen gör att alla inte kan gå. Den utbildningen sker ofta genom videolänk från högskolan. Flera av personalen förmedlade att de önskade att de kunde gå och vidareutveckla sig genom utbildning om inte arbetskamraterna skulle bli lidande och få tyngre arbetsbörda. Personalen framförde önskemål om mer internutbildning. De upplevde att de var de som fick hjälpa AT-läkarna med kunskap om missbruk, avgiftning och medicin vilket också gjorde att de behövde mycket kunskap. Personalen önskade att läkarna skulle ha mer kunskap om missbruk när de kom till avdelningen på sin praktik. Det framkom att det ibland kunde bli svårt vid avgiftningar när läkaren inte hade kunskap som avsåg området medicin och avgiftning. Miljön på avdelning var vad en av personalgrupperna tog upp när vi frågade om det var något som de ville ta upp som vi inte frågat om. Vi har blivit lovade att något ska göras men inget händer. All personal förmedlade att de tyckte att lokalerna var nedslitna och att de ansåg att andra avdelningar fick renoverat, men inget skedde på deras arbetsplats. De uttryckte upplevelser kring att det berodde på att missbruksvården fortfarande hade låg status inom sjukvården. Personalen berättade att det förekom att patienter önskade enkelrum. Å andra sidan tyckte en del patienter om att dela rum och ha någon att prata med. Personalen berättade att de tänkte på vilka de parade ihop på rummen, att patienterna skulle passa ihop. Engagemang När frågan kring hur de betraktade möjligheter till ett tillfrisknade hos de patienter de vårdade, svarade de flesta att de trodde på det men att det ibland kunde vara svårt när vissa 11

12 patienter varit inneliggande många gånger. Någon personal sa att de lade mer tid på förstagångs inneliggande patienter än på stamkunder. Några förmedlade att de upplevde att en del patienter kom in på avdelningen för att de inte hade någon annanstans att ta vägen. All personal beskrev att de upplevde ett stort engagemang för sitt arbete och alla förmedlade att de tyckte att deras arbete var meningsfullt. De flesta pratade om anhöriga som en tillgång för patienterna och sa att de uppmuntrade dem att söka hjälp för egen del. En del personal sa att de kunde vara bra att anhöriga inte fick vara delaktiga och besöka sina inneliggande anhöriga under tiden de var inskrivna på avdelningen. Detta för att skydda patienten från påverkan utifrån, under den akuta tiden. Någon personal sa att de inte hinner med de anhöriga men informerar dem om vad och var hjälp finns att få för dem. Anhöriga fick däremot vara med på vårdplaneringen när information om vad som skulle hända efter vistelsen på avdelningen, skulle planeras för. Under intervjuerna med personalen fick vi veta att det finns ett så kallat kontaktmannaskap på avdelningen vilket innebär att en utsedd person från personalen följer en patient under hela vistelsen på avdelningen. Några av personalen berättade att ibland hann inte kontaktpersonen ens träffa patienten innan denne skrevs ut. All personal berättade att motivationsarbetet var den största arbetsuppgiften men att de ofta upplevde att tiden inte räckte till för att hinna motivera en patient att finna nya vägar ur sitt missbruk. När någon av personalen blev sjuk eller det av andra anledningar fattades personal, blev det ännu mindre tid att över för att räcka till för alla patienter. All personal uppgav att de skulle vilja hinna prata och engagera sig mer i var och en av patienterna. En personal svarade på frågan om denne skulle bli inlagd på avdelningen hur denne då ville bli bemött; med respekt och att någon hade tid att prata med mig, blev svaret. Sammanfattning Vi var 5 revisorer som i november och december 2013 gjorde intervjuer på avdelning 65 Falu lasarett. Patienterna fick frågor hur de tyckte de blev bemötta på avdelningen, tillgängligheten av personalen, hur de tyckte miljön var, rum, maten, aktiviteter och vad de tyckte om planeringen runt vård och behandling efter tiden på avdelningen. Personalen fick frågor om sitt arbete och sin syn på patienterna. Alla patienter som tillfrågades ställde upp på att bli intervjuade och förmedlade att det kändes bra att vi var intresserade av dem och deras 12

13 situation. Likaså personalen hade en positiv inställning till oss brukare som genomförde revisionen och till själva revisionen. Vi brukarrevisorer upplevde en positiv anda på avdelningen och alla patienter som vi intervjuade berättade att de trivdes och kände sig väl bemötta. De flesta tyckte att det fanns personal tillgängligt när de behövde någon att fråga och prata med. Alla patienter tyckte de blev väl omhändertagna vid inskrivningen och noggrant fysiskt undersökta. Patienterna beskrev läkarna såsom kunniga. Personalen tyckte inte AT-läkarna hade den kunskap de behövde när de kom till avdelningen för att göra sin praktik utan de var personalen som fick hjälpa dem. De flesta patienter tyckte maten var bra. Någon patient tyckte det var för små portioner. Någon önskade att få ösa upp sin mat själv. Några beskrev hur de fick stor hunger på grund av vitamin brist och att de behövde något extra på kvällen eller natten. En termos med kaffe som fanns tillgänglig mellan måltiderna önskades av alla patienter. Möjlighet att få något handlat var något många patienter pratade om. Framför allt de som inte hade anhöriga att anlita till detta och de som bodde i kommuner längre bort. Den personal vi intervjuade sa att de trivdes med sitt arbete och sina arbetskompisar. De kände sig trygga med varandra och upplevde att de kunna be varandra om hjälp och stöd om de behövde. Personalen saknade handledning och hade önskemål om att få gå på vidareutbildning. Personalen upplevde sig nästan alltid underbemannade vilket gjorde att de inte tyckte att de kunde gå på utbildning och förkovra sig. De tyckte inte heller att de kunde gå från avdelningen på sin rast, eftersom de kände ett ansvar för sina arbetskamrater. Ett flertal av patienterna förmedlade att de ville ha mer hjälp med planeringen för tiden efter vistelsen på avdelningen. Även skriftlig information om detta önskades av många. Vårdavdelningen var gammal och nedsliten och några patienter tyckte det var kallt och dragit. Personalen förmedlade att de länge väntat på att få avdelningen reparerad. De tyckte nu att det var deras tur på sjukhuset, att få en renoverad avdelning. De flesta av patienterna vi intervjuade tyckte att det var bra att det var obligatoriska aktiviteter på avdelningen. Någon patient önskade dock att det skulle vara mer nytänkande i vård- och behandlingen. 13

14 Vår slutsats var att personalen gjorde ett fantastiskt arbete utifrån deras förutsättningar och att alla patienter tyckte att de blev väl bemötta. Reflektioner Vi samtliga revisorer reflekterade över att alla patienter som vi intervjuade tyckte att de blev väl bemötta och att de upplevde att det fanns personal tillgänglig när de behövde. Personalen signalerade att de upplevde sig underbemannade hela tiden och att de inte tyckte tiden räckte till. Både patienter och personal, uttryckte oberoende av varandra, att lokalerna var slitna och behövde ses över. Personalen berättade att de tyckte om sitt arbete och de förmedlade ett stort engagemang för sina patienter. De saknade krishantering och handledning och hade därför hittat sina egna sätt att lösa det på. Ändå förmedlade patienterna att de kände trygghet och att de blev mycket bra omhändertagna. Frågan som kom upp var att hur länge personalen kommer att orka hålla sitt engagemang uppe? Skulle det inte vara tid att satsa på denna personalgrupp och ge dem fler vikarier och handledning för att orka fortsätta göra sitt arbete med glädje? Skulle det inte vara viktigt att ge personalen en möjlighet att vidareutbilda sig? Vi reflekterade också över att patienterna ibland inte hann träffa sina kontaktpersoner som var utsedda bland personalen innan de blev utskrivna. Det framkom att patienterna ibland saknade information kring hur vistelsen på avdelning 65 var utformad. Kanske en whiteboardtavla eller en anslagstavla skulle kunna vara bra för att förmedla informationen bättre? Vi reflekterade också över att personalen motiverade patienterna att söka sig till nykterhet och att söka behandling när de blev utskrivna från avdelningen men att det var svårt att få till ett samarbete med vissa kommuner. Hur ska då patienterna kunna bli hjälpta att hitta en väg ur sitt missbruk? Samtliga patienter berättade att orken inte räckte till för att kontakta sin kommun och få till något efter vistelsen på avdelningen. Många patienter förmedlade att de behövde någon som hjälpte dem att samordna de insatser de behövde. Patienterna uttryckte en vilja men fick ändå inte ihop samarbetet med andra aktörer som de önskade. De tyckte att de hade nog med sin avgiftning och allt vad det innebar. Patienterna förmedlade också att det därför var lätt att falla tillbaka i missbruk när de kom hem. Idag finns det utbildade Vård- och stödsamordnare/cm Case Manager i kommuner och landsting i länet. Deras uppgift är att hjälpa patienten/brukaren att samordna sina insatser i sin kommun och i sitt landsting och vara den som organiserar hjälpen så alla jobbar åt samma håll. 14

15 Det är kanske något för missbruksvården att börja använda sig av. Ett sådant stöd ansöker patienten/brukaren om i sin hemkommun. Inom ramen för vård- och stödsamordnaren tillsätts en s.k. resursgrupp där olika personer ingår som patienten/brukaren väljer ha med i sin grupp. Det kan vara läkare, psykolog, missbruks- behandlare, anhöriga, boendestödjare samt någon från socialförvaltningen. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan kan även ingå om det skulle finnas behov av dessa insatser. Förslag på förbättringsområden/att tänka på Större flexibilitet bland personalen när det gäller tillgång till matportioner, kaffe mellan måltiderna med tilltugg och något att äta nattetid vid sömnlöshet. Större flexibilitet kring rutiner, t.ex. när TV:n stängs av på kvällarna. Någon patient önskade få se klart det program som man börjat titta på. Patienterna önskade möjlighet att få handla av t.ex. en kioskvagn under vistelsen på avdelningen. Mer skriftlig information till patienterna kring planering efter vistelsen på avdelning. Om vad och till vem de kan vända sig för att få hjälp med detta. Se över tillgång på personal i förhållande till arbetsuppgifter, sjukfrånvaro och inskolningar Personalen behöver tillgång till regelbunden handledning Se över lokalerna, plan för renoveringar och övrigt underhåll behöver upprättas Se över möjligheten för att patienter som önskar, skall kunna få tillgång till enkelrum Bilagor Bilaga 1. Informationsbrev Bilaga 2. Intervjuguide/patienter Bilaga 3. Intervjuguide/personal 15

16 Informationsmöte inför brukarrevision Hej! Vi har ett uppdrag från Region Dalarna att samla kunskaper och erfarenheter från Er som finns i den här verksamheten, en så kallad brukarrevision. Brukarinflytande är något som numera uppmärksammas från regeringshåll och som bör beaktas i alla former av vård. Vi vill intervjua patienter och personal som finns i verksamheten. För att förbereda oss inför intervjuerna har vi genomgått en brukarrevisionsutbildning. Vi som är utsedda att intervjua på avdelning 65 i Falun heter; Nina Lund Leo Pastuhoff Mariann Sjögren Marianne Nordqvist Ola Svanström Helén Olsson Vårt etiska förhållningssätt Deltagande i intervjuer är absolut frivilligt, intervjuerna kan avbrytas när som helst av den som deltar och någon motivering till detta behöver ej anges. Du som medverkar är garanterad anonymitet och vi är noga med att sekretessbelägga all information från dig. Vi vill gärna spela in intervjuerna på band, men lovar att avidentifiera och radera banden så snart de är utskrivna. Den färdiga rapporten kommer att vara fullständigt anonymiserad och Din medverkan kommer inte att kunna identifieras. Vi räknar med att intervjuerna tar ca minuter och vi vill ställa mellan 5-10 frågor till Dig (när det gäller intervjuer med personal skulle vi vilja att det sker via så kallade fokusgruppsintervjuer med mellan 4-8 personal i gruppen). Frågorna kommer att vara fokuserade på att få en beskrivning av Dina erfarenheter och upplevelser av vistelsen/att arbeta på avdelningen 65. Väcker intervjuerna frågor eller oro hos dig, kan du gärna återkomma till de som intervjuar (se kommande mejladresser). Du som brukare är mycket viktig i denna revision, eftersom Du har de mest värdefulla kunskaperna kring hur det är att vara patient på avdelning 65. Vi vill på förhand tacka både personal och patienter på avdelningen 65 för att Ni gör det möjligt att bidra med kunskaper som i förlängningen kan leda till förbättringar av verksamheten. Intervjuerna kommer att sammanställas i en rapport, som Ni senare kommer att få ta del av. Rapporten skall betraktas såsom en åsikts sammanställning, och kan ligga till grund för ett förbättrings/förändringsarbete. 16

17 Bilaga 2. Frågor till brukare, individuella intervjuer Kön, ålder, missbruk Inlagd för första gången eller har Du tidigare erfarenheter? Inkommande Hur kom Du in på avdelning 65, vilken information har Du fått när du kom hit? Vet/visste Du vad som kommer att hända under tiden nu när Du är här? Vad var de första intrycken av personalen när Du kom hit? Mest positiva/mest negativa? Nämn något som är viktigt att tänka på från personalens sida när det gäller bemötande? Vistelsen Vad behöver du för att känna dig trygg och omhändertagen på avdelningen? Beskriv hur Du upplever vårdmiljön här avseende lokaler, mobbning och trivsel Kan personalen ge Dig den tid Du behöver? Känner du dig sedd av personalen? Hur fungerar din kontakt med din läkare/psykiatriker? Hur är det med medicineringen? lätt, svårt eller tillräckligt? Finns det något personalen hade kunnat göra annorlunda? Vad minns du bäst? Efter vistelsen Kan Du bidra med något för att göra saker och ting bättre här för nästkommande patienter? Vilken annan vård skulle Du behöva efter denna vistelse? Finns det en plan för Dig efter utskrivning? På vilket sätt hindrar/hjälper Dina anhöriga eller närstående Dig? Vilken hjälp med kontakter har Du fått under din vistelse här? Är det något vi inte har tänkt på? Något mer som borde tilläggas? 17

18 Bilaga 3. Frågor till personal, fokusgruppsintervjuer Beläggning Är det endast akutinläggningar eller finns det även planerade inläggningar på avdelningen? Hur ser beläggning ut? Beskriv lite kring ålder och kön, om förstagångsinskrivna patienter och återkommande inskrivna Hur går dygnet-runt-intag till? Planering Hur tycker Ni att landstinget/kommunerna ser på missbruksvården? Hur uppfattar Ni rutinerna på avdelningen, flexibla/stelbenta? Anhöriga, ges de något utrymme till delaktighet under vistelsen? När Ni i personalgruppen träffas, hur ofta sker det? vad diskuteras? Finns det någon kurator på avdelningen? Vad behöver du som personal för att kunna utvecklas i ditt arbete? Vilka faktorer finns med då Ni bedömer Era åtgärder, och hur utför Ni dem? Har personalen i sitt arbete möjligheter till handledning eller studier? Är detta tillräckligt? Hur mycket av det man lär sig nytt används praktiskt? Till exempel kunskaper om nya droger eller behandlingar? Vad händer efter patienternas tid här? Tillgänglighet Hur upplever Ni Er arbetsbelastning? Räcker personalen till? Hur kan arbetsbelastningen förändras? Hur hålls motivationen för arbetet uppe bland personalen? Bemötande Hur ser ni på patientgruppens möjligheter att tillfriskna? Hur tas den fysiska hälsan hand om? Hur väl känner patienterna till sina rättigheter när det gäller val av läkare eller arbetssätt för tillnyktring? finns det några alternativ att tillgå, vad man kan välja mellan? Vet personalen om vilka extra rättigheter som skall ges till patienterna? Vilka valfriheter man har? Vad är ert mål med de patienter som kommit hit? Hur skulle ni vilja bli bemötta om Ni själva fick behov av en avgiftande behandling? Är det något vi inte har tänkt på att fråga om? Något mer som borde tilläggas? 18

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Gunvi Haggren Verdandi Karin Alexanderson Dalarnas forskningsråd Bakgrund Överenskommelse Verdandi SKL Försöksverksamhet

Läs mer

Brukarrevision VIVA 2014. Ett steg i taget. Foton: Mari Sjögren (överst), Helena Thorsén

Brukarrevision VIVA 2014. Ett steg i taget. Foton: Mari Sjögren (överst), Helena Thorsén Brukarrevision VIVA 2014 Ett steg i taget Foton: Mari Sjögren (överst), Helena Thorsén Sammanfattning av brukarrevisionen på Viva 2014 Vi var 4 revisorer som 2014 intervjuade brukare, anhöriga och personal

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Rapport brukarstyrd brukarrevision

Rapport brukarstyrd brukarrevision Rapport brukarstyrd brukarrevision PIVA Varberg 2012 den 26 november 2012 Skriven av: Jan Nyman och Therese Lind Innehåll SAMMANFATTNING... 2 FÖRBEREDELSE... 3 SYFTET... 4 PROJEKTLEDNING... 4 REVISORER...

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Projekt Brukarrevision Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Brukarrevision Göteborgsmodellen En granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd eller service till

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Välkommen till Familjehuset!

Välkommen till Familjehuset! Välkommen till Familjehuset! Vad är Familjehuset? Familjehuset är ett akut- utrednings- och behandlingshem för barn och föräldrar. Andledningen till att en familj kommer till Familjehuset varierar. Det

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier. Instämmer. Helt. Nästan helt. Knappast. Inte alls 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 40% 30% 20% 10% Samtliga kategorier 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplatsutveckling Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Medarbetarundersökning Höst 2005 Samtliga

Läs mer

LOV, LJUSDAL. Uppföljning, november 2010

LOV, LJUSDAL. Uppföljning, november 2010 LOV, LJUSDAL Uppföljning, november 2010 Uppföljning Eva Liljevall, har tillsammans med mig gjort en uppföljning av: Addera Omsorg Modus Vivendi, Hemtjänst och service 2 hemtjänstområden i Ljusdal Los Frågorna..

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Övergripande jämförelse

Övergripande jämförelse Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3 INNEHÅLL INLEDNING... 5 SYFTE... 6 BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV... 6 METOD... 7 RESULTAT... 8 TOLKNING... 24 SLUTKOMMENTARER... 24 FÖRSLAG

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2

!!  # # $  # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2 !! " ## $ " ##%% & &' ('#) * %% ) 2 "# Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Nacka kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN November 2013

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer Mulle Meck bygger vidare 1 2 Detta lilla häfte har vi gjort för att besvara några av de vanligaste frågorna, som ofta dyker upp, oavsett

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10% 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Samtliga kategorier Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Återkoppling Samtliga kategorier Arbetsplatsutveckling Tid för planering Ledarskap Trivsel Jag trivs

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Studiematerial Handledare

Studiematerial Handledare Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B 2013- våren 2015

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B 2013- våren 2015 Sammanställning av föräldraenkät Barnavdelningen för neurologi, 95B 13- våren 15 Denna sammanställning bygger på en enkät som delas ut till föräldrar vars barn opererats för kraniosynostos på Akademiska

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

BRUKARREVISION. TrÄNINGSBOENDE för unga

BRUKARREVISION. TrÄNINGSBOENDE för unga BRUKARREVISION TrÄNINGSBOENDE för unga Tryck: Fälth & Hässler 2011 Bilder: Matton Images Formgivning: Katarina Kindström och Anki Lindgren, Stockholms 2 Stadsmission Förord En brukarrevision utförs av

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Brukarundersökning på HANS (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer