Vad har belysningen med belastningsskador att göra? Sid Revyn. GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand

Transkript

1 Hemera Vad har belysningen med belastningsskador att göra? Sid 11 Kolla om partierna tycker som du. Sid Revyn GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand Nr På Elanders: Klubben ser en ljusning i konjunkturen. Sid 6 Anna Franssons LO-rapport är inget att skratta åt. Sid 3 Avdelningen flyttar till Globen. Sid 7 På praktik Dennis Lundberg går sista året på S:t Martins möbelsnickarlinje: Jag har alltid gillat att jobba med trä. Sid 9 VARSEL LAGT MOT SKOGSARBETSGIVARNA, SID 2

2 trejk mot lönedumpning ledaren GS har varslat om strejk i skogen. Varslet omfattar 500 medlemmar i ett första steg. Strejken startar den 1 juni klockan om inte en uppgörelse uppnåtts innan dess, i skrivande stund finns dock inget som tyder på det. GS motpart SLS (Skogs- och Lantarbetsgivarförbundet) är på offensiven och vill göra våra medlemmar rättslösa. Arbetsgivarna vill ta bort det så kallade arbetstagarbegreppet ur kollektivavtalet. Konsekvensen skulle bli att arbetsgivarna inte längre skulle anställa skogsarbetare, istället skulle de kunna anlita varje enskild person som enskild företagare. I det läget försvinner löneskydd, anställningsskydd och alla andra rättigheter som de anställda har i sitt kollektivavtal. Vägen till att dumpa våra medlemmars löner skulle ligga vidöppen, inte minst genom låglönekonkurrens från andra länder. Redan i dagsläget pågår en hel del ljusskygg verksamhet ute i skogarna, men nu vill SLA dra ur proppen och tömma hela badkaret. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt och ej förhandlingsbart. Varslet omfattar allt maskinellt avverkningsarbete, utforsling av virke, maskinreparationsarbete, plantskolearbete samt utlämning/utlastning av plantor. Följande företag är berörda av varslet: Sveaskog, Stora Enzo Skog AB, SCA Skog AB, Holmen Skog AB, Bergvik Skog och Plantor, Svenska Skogsplantor AB. Jag utgår från att förbundsstyrelsen vid behov fattar beslut om att utvidga konflikten. Våra strejkkassor är välfyllda och stridsviljan stark, vi tvivlar inte på att vi kan föra denna konflikt i hamn! Vi är fortfarande i efterdyningarna av den allvarligaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet, och nu har vi fått eurokrisen på halsen. I detta läge väljer arbetsgivarorganisation efter arbetsgivarorganisation att ta strid för att försämra de anställdas rättigheter, när de istället borde ägna sig åt att ta igen de förlorade åren genom att i samarbete med sina anställda utveckla verksamheterna. Snacka om att skjuta sig själv i foten! Inom Trä-, Såg- och stoppmöbelavtalen krävde arbetsgivarna en total dispositivitet, på svenska betyder det att innehållet i de centrala avtalen ska kunna förhandlas bort lokalt. Hur kan man som part formulera ett sådant avtalskrav, det är lika korkat som att vi som facklig organisation skulle kräva att det är vi som ska bestämma allt på företagen. Inom tidningsavtalet kräver arbetsgivarna årsarbetstid och total lokal dispositivitet när det gäller löneutläggen att de aldrig lär sig, ska det behövas varsel på detta avtalsområde också? Seppo Sinimaa Ordförande GS avdelning 9 Östra Svealand sticket ABF i Uppsala län LO-distriktet i Mellansverige Till Skyddsombud och Arbetsledare Grundutbildning för skyddsombud BAM 2010 Kursavgiften är 4 900:- per deltagare och kurs, arbetsgivaren står för alla kostnader (kurs, förlorad arbetsinkomst och ev. resekostnader). Kurser är på fem dagar, cirka 40 studietimmar. Kursdatum 13 14/9 + 29/9 1/10, anmälan senast den 18 augusti / /11, anmälan senast den 13 oktober 2010 Tid: Klockan (kaffe och lunch ingår i avgiften) Plats: ABFs expedition, rum 1 och 2, Bredgränd 14, Uppsala För ytterligare information kontakta: Kristina Thorén Sanna Melin ABF Stockholm Hög tid för lönerevision n Årets avtalsförhandlingar för Träindustriavtalet har varit väldigt spännande. Allmänt ville arbetsgivarna inte gå med på någon lönehöjning alls, de ville ta bort vårt arbetstidskonto, de ville också mycket mer än förr bolla med olika typer av anställningar och inhyrningar. I allra sista minuten, innan konflikt skulle bryta ut, skrevs avtalet under på vårt största avtalsområde, Träindustriavtalet. Även Sågverksavtalet, Stoppmöbelavtalet, Virkesmätaravtalet och Trävaruhandelsavtalet har blivit klara utan att stridsåtgärder utlösts. I skrivande stund återstår tio avtalsområden där GS har att teckna centralt avtal, bland dessa samtliga grafiska avtal. I de hittills klara avtalen är arbetstidskontona kvar. (i Trävaruhandelsavtalet finns inget arbetstidskonto) Lönerna har höjts, lite första året med en högre höjning nästa år. Och anställningar samt inhyrningar regleras. Nu ska de lokala parterna träffa överenskommelser om nya löner. Från avdelningen har vi liksom tidigare år målsättningen att vara med i lönerevisionsförhandlingen på arbetsplatser där vi har medlemmar. Där förhandlingsombud finns utsedda sker förhandling via dessa representanter för avdelningen. Har ni frågor är ni alltid välkomna att kontakta avdelningen! Lena Rosén

3 3 Grafikerdotterns upprörande rapport Fakta 2002 hade åtta procent av Sveriges sjuka, pensionärer och arbetslösa en så låg inkomst att de kunde betecknas som fattiga: Det vill säga de hade en disponibel inkomst som understeg 60 procent av medianinkomsten för befolkningen som helhet hade andelen fattiga fördubblats, 16 procent av Sveriges sjuka, pensionärer och arbetslösa hade en låg inkomst. Den största ökningen skedde mellan 2006 och Samtidigt har andelen fattiga bland resten av befolkningen i stort sett varit oförändrad. Från 2002 till 2007 har andelen fattiga bland arbetare och tjänstemän legat stadigt kring 4 procent. Det innebär att fattigdom är fyra gånger så vanligt bland sjuka, pensionärer och arbetslösa som bland befolkningen i övrigt. Sedan 1980 har utvecklingen gått mot en allt mer ojämn inkomstfördelning. Mellan 2002 och 2007 ökade inkomstspridningen dramatiskt med nästan 20 procent. Ungefär hälften av ökningen kan förklaras av den ojämna fördelningen av kapitalinkomster. Källa LO:s rapport Fördelning av inkomster och förmögenheter Anna Fransson, ekonom på LO, anser att fackföreningsrörelsen måste säga ifrån tydligare mot de ökade klyftorna. Anna Franssons mamma och pappa jobbade som Grafiker på Munksjö i Nybro. Som barn läste hon föräldrarnas facktidning Grafia. Nu gör hon utredningar och skriver rapporter åt LO om de ökande klassklyftorna. Text & Foto Jonas Lundborg n n Annas rapport Fördelning av inkomster och förmögenheter som kom i vintras är politiskt sprängstoff. Att klassklyftorna har ökat de senaste trettio åren är ingen nyhet. Men att de senaste fyra åren med en borgerlig regering har fördubblat antalet fattiga bland dem som är sjuka, arbetslösa eller förtidspensionerade är onekligen en nyhet. Att en tredjedel av alla ensamstående med barn är fattiga borde även uppröra en och annan liberal ledarskribent kan man tycka. Men trots detta är det nyheter som sällan kommer upp på den politiska dagordningen. I stället verkar årets redan påbörjade valrörelse mest handla om att spritskatten kan komma att höjas om de rödgröna vinner valet. Inte vad skattepengarna ska användas till eller vilket samhälle vi vill ha. Anna själv vill inte gärna kasta sig ut i den debatten, jag är bara en enkel utredare säger hon. Men när jag skrapar lite på ytan kommer hennes åsikter om de ökade klassklyftorna fram: Herregud, fackföreningsrörelsen måste säga ifrån! Anna anser att det måste bli lättare att kvalificera sig till a-kassan, samt att ersättningsnivåerna höjs. Idag får en arbetslös ut max 80 procent av kronor. Efter skatt blir det knappt kronor att leva på. Senast ersättningsnivåerna höjdes var Anna pekar på att det i huvudsak finns tre orsaker till de ökade klassklyftorna. Dels att de rika har fått allt större kapitalinkomster, att de som tjänar mer än genomsnittet får störst skattelättnader, att trygghetssystemen har försämrats. I och med den senaste krisen hoppas Anna att nyliberala sanningar om att ökade klyftor är bra på allvar kan ifrågasättas. Hon tror att det nu finns ett historiskt läge där det återigen går att diskutera en fördelningspolitik som tar sikte mot ett jämlikare samhälle. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv var snabba att avfärda hennes rapport med att om alla fått mer finns det väl inget att gnälla över. Ett resonemang Anna tycker är provocerande cyniskt. Det finns forskning som visar att folk ofta blir kvar i fattigdom.den som hamnar i långvarig sjukdom eller arbetslöshet riskerar med de nya reglerna att bokstavligen få gå från hus och hem. Men effekterna stannar inte där, berättar Anna, de påverkar också den framtida pensionen eftersom att dagens pensionssystem bygger på vad du tjänat över hela yrkeslivet. Anna är medveten om att hon själv har gjort en klassresa. Efter gymnasiet blev det studier i nationalekonomi på universitetet i Lindköping. Praktiken gjorde hon på LO. Och där valde hon att stanna kvar. Hon tror att föräldrarna är stolta över hennes arbetsplats. Vi har mycket att göra. Men det känns som det vi gör faktiskt har en viktig funktion.

4 notiser Grafiska branschen först i arbetsmiljöprojekt Märklig start på förhandlingar om tidningsavtalet n Arbetsmiljöverket ska besöka alla grafiska företag med anställda för en inspektion. Metoden att alla företag inom en näringsgren ska få besök kallas screening. Grafiska branschen är vald för att den finns i hela landet och storleken på branschen, cirka arbetsplatser, innebär att det är möjligt att besöka alla arbetsplatser under testperioden. Arbetsmiljöverket får dessutom möjlighet att inspektera ett brett spektra av arbetsmiljörisker arbetsorganisation, teknik, ergonomi och kemi. Provinspektioner påbörjas hösten 2010 och testverksamheten pågår under tre år och avslutas hösten Små tillverkningsföretag under lupp n Arbetsmiljöverket ska granska tillverkningsföretag inom stål och metall, papper och pappersvaror, plast, gummi, trä, livsmedel och fordon med flera, som inte blivit inspekterade efter Till övervägande delen handlar det om mindre företag med högst tio anställda. Maskiner, verktyg, truckar, kemikalier och påfrestande arbetsställningar i bullriga och dammiga lokaler är vanliga orsaker till olyckor och sjukdomar inom tillverkningsindustrin. Under 2010 ska drygt inspektioner se till att dessa företag kommer igång med ett systematiskt arbetsmiljöarbete som förebygger skador i jobbet. Arbetsmiljöbrott ger få straff n Endast elva personer straffades för arbetsmiljöbrott Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes 275 brott mot straffbestämmelserna i arbetsmiljölagen samma år. Arbetsmiljöverket, polis och åklagare lägger ner mycket tid på utredningar. Trots detta läggs oftast förundersökningen ner i brist på bevis. Regeringen har tillsatt en utredning om det går att göra ändringar i lagstiftningen. Ett förslag är Arbetsmiljöverkets inspektörer, likt lapplisor, ska kunna skriva ut böter i mycket större utsträckning. Utredningen ska vara klar i maj Den 10 maj samlades tidningsdelegationen för en första förhandlingsrunda. Men det blev en märklig uppstart där motparten, Mediaföretagen, inte hade kallat in sin delegation. n n Under 2009 övergick arbetsgivaransvaret från TU (tidningsutgivarna) till Mediaföretagen som ingår i Almega. TU är numera en branschorganisation för media. Inte nog med att delegationen inte var närvarande (som påstods finnas tillgängliga per telefon) så sade motparten att man inte hunnit med att ta fram lönestatistik, vilken är nödvändig för framräkning av lönekrav. Mediaföretagen har inte heller haft den goda tonen att informera GS-facket om vilka som n På grund av en redaktionell blunder föll förhandlingsrapporten bort i förra numret av 9-Revyn. Förhandlingarna sträcker sig därmed ett halvår tillbaka i tid. Mediagallerian Två medlemmar uppsagda. Ljugarns Snickerifabrik Två medlemmar uppsagda. Skokloster Gods En medlem uppsagd. Nordisk Reproduktion En medlem uppsagd Affärstryckeriet Två uppsagda varav en medlem. Karossan Två medlemmar uppsagda. Vida Österlövsta 16 uppsagda varav nio medlemmar. ingår i förhandlingsdelegationen, vilket vi gjort till motparten. Detta var som sagt upptakten. Det var inte utan att vår delegation kände en viss betänksamhet, hur seriöst tar motparten detta med avtalsförhandlingar? Efter att lilla delegationen bestående av Anne-Marie Stenberg, Tommy Andersson och Anders Edgren träffat motparten och vi återsamlades, hade dom med sig två tydliga krav från motparten. Det första kravet är att motparten vill införa möjligheten till årsarbetstid i avtalet, det andra kravet är möjligheten till lönebildning lokalt på det enskilda företaget. Båda kraven är långtgående försämringar i riksavtalet. Några av GS krav i förhandlingarna är Kraven överlämnade till GFF Förhandlingar påbörjades på de grafiska avtalsområdena. n n GS har utbytt yrkande med arbetsgivarorgsnisationen, GFF, när det gäller civil- och förpackningsavtalet. Förhandlingar Trygga anställningar och inflytande över arbetstiden blir viktiga frågor när GS går in i förhandlingar om de grafiska avtalen. Kravet på skyddad återanställningsrätt följer med, liksom utökad arbetstidsförkortning. Alfa Print Sex medlemmar uppsagda. Tierps Tryckeri Tre medlemmar uppsagda. Tigraph Produktion Två medlemmar uppsagda. Lokaltidningen Mitt i Stockholm Fem medlemmar uppsagda. Elanders Sverige Tvist om återanställning. V-Tab södertälje En medlem uppsagd. Samdistribution Tio uppsagda varav fyra medlemmar. Uppsala Nya Tidning 14 uppsagda varav sju medlemmar. trygga anställningsformer, och då i första hand kring bemanningsföretag, lönesättning med yrkeslöner och minimilöner är centrala frågor. Det är nytt förhandlingsdatum är utsatt till maj, avtalet går ut den 31 maj Claes Hallin GS-facket tidningsdelegation består av: Hans-Åke Svensson, Sydsvenskan Hans-Inge Persson, Norra Skåne Claes Hallin, DNEX-tryckeriet Annika Thörnros, Sydostpressarna Berit Larsson, VLT, Promedia Steinar Ruud, VF tryck AB Ett annat krav som är gemensamt gentemot både GFF och Medieföretagen är kravet på kompensation i lön för den nedlagda Utbildningsfonden. De nuvarande avtalen löper ut den sista maj ETC Kommunikation En medlem uppsagd. Gotlands Press Tre medlemmar uppsagda. Scandinavian Kitchen Nio uppsagda varav åtta medlemmar. 08Tryck AB Två medlemmar uppsagda. Jernström offset En medlem uppsagd. EkotryckRedners Tre oorganiserade uppsagda. Svenska Laminator Två medlemmar uppsagda. Hallsjö Brädgård Två medlemmar uppsagda på grund av sammanslagning av två anläggningar.

5 5 Skärpta krav på farliga sågverk Sågskyddade kläder höll inte måttet Arbetsmiljöverkets granskning av cirka 400 sågverk och hyvlerier är klar. Många av dem har fått krav på sig att sätta upp skyddbarriärer av olika slag för att olyckor ska undvikas. Bakgrunden till granskningen var att sågverk och hyvlerier toppade skadestatistiken. Granskningen inleddes 2008 och har pågått hela förra året. Företagen har fått både ett och två besök från Arbetsmiljöverket. Kraven på företagen är att de ska uppfylla maskindirektiv och föreskrifter om arbetsutrustning. Mer detaljerat innebär Arbetsmiljöverkets krav att företagen ska ordna med skyddsåtgärder som förhindrar att anställda kommer in i farliga maskiner under produktion. Åtgärderna kan bestå av allt från ljusridåer till trampmattor. Arbetsgivarna i Skogsindustrierna försökte förra året få anstånd med tiden för åtgärder eftersom den ansåg att den som Arbetsmiljöverket gett är för kort. Arbetsmiljöverket har dock stått på sig och tiden blir max tre år efter inspektionsmeddelandet. Under 2011 kommer Arbetsmiljöverket att följa upp om företagen följt kraven. Jonas Lundborg n Arbetsmiljöverket lät testa tio olika sågskyddsbyxor och två olika skyddskor. Endast ett par byxor och ett par skor klarade sig utan anmärkning. Testet genomfördes på Svensk Maskinprovning. Tester av genomsågning samt kontroll av skyddsomfattning, krympning, märkning och bruksanvisning genomfördes. De konstaterade att det finns stora brister hos personlig sågskyddsutrustning som saluförs på den svenska marknaden. Arbetsmiljöverket krävde av distributörerna att de ska se till att konstaterade brister åtgärdas. För fyra olika typer av sågskydd har företagen infört säljstopp och i ett fall återkallelse av sålda produkter. Företagen har i övriga fall genomfört frivilliga åtgärder för att rätta till påpekade brister. Jonas Lundborg Dessa produkter fick säljstopp: Byxor: Novotex-Isomat (två modeller: art.nr och art.nr ). Säljare, ESSKA Teknik AB Oregon supercomfort. Säljare, Nima Skor: Novesta professional. Säljare, Skogma Dessa produkter fick godkänt: TVÄRFACKLIG MEDLEMSUTBILDNING Uppsala september 2010 Arbetarrörelsens ideologi, värdegrund och historia Lagar och avtal på arbetsmarknaden (kollektivavtalets betydelse) Hur är facket organiserat och hur kan man påverka? Studiecirkeln vänder sig till alla som vill lära sig mer om fackföreningens arbete, ideologi och värdet i ditt medlemskap i form av avtal och försäkringar. Utbildningen är också för dig som är ny på ditt uppdrag. Tid: kl alla dagar Plats: ABF i Uppsala läns lokaler på Bredgränd 14, 1 tr, Uppsala Ledighet/ekonomi: Ansök om ledighet hos din arbetsgivare senast två veckor innan utbildningsstart. Du har enligt studieledighetslagen rätt till ledighet för fackliga studier! 94 kr per timme (skattefritt) betalas ut från LOs stipendiefond för att kompensera för förlorad arbetsförtjänst. Eventuell resekostnader betalas av egna förbundet. Lunch och kaffe serveras! Deltagaravgift: 600 kr som betalas av den egna avdelningen. Därför skall anmälan godkännas av behörig person på avdelningen innan den skickas till ABF. För anmälan och ytterligare information kontakta: Kia Thorén på ABF i Uppsala län ABF Stockholm Byxor: Outdoor Accesories Modell 220. Säljare, Sibro Skor: Läderkänga klass 2, LE10. Säljare Granngården

6 Notiser Arbetspraktik gav motsatt effekt n Riksrevisionen har granskat regeringens satsning på arbetspraktik för arbetslösa. Riksrevisionen konstaterar att satsningen inte har fått de effekter som eftersträvades. För deltids- och timanställningar var effekten relativt god. Men har haft negativa sysselsättningseffekter för reguljära heltidsjobb och har motverkat syftet att hjälpa deltagarna att få ett arbete. Källa: RoD Arja Medjkoune var med och drog igång fackklubben på Elanders. På Elanders finns två olika grafiska avtal Läkarbesök är skattepliktigt n Om du som anställd skickas till företagshälsovården för att få din arbetsförmåga bedömd ska du skatta för läkarbesöket, menar Skatteverket. Att frågan prövats beror på den extra satsning på 550 miljoner som staten skjutit till för att arbetsgivare tidigt ska sätta in åtgärder för att förhindra att anställda blir långtidssjukskrivna. Om den anställde utan egen kostnad kan få sin arbetsförmåga bedömd vid ett läkarbesök inom företagshälsovården har den anställde fått en skattepliktig förmån, skriver Skatteverket. Undantag görs för dem som ingår i en rehabilitering som Försäkringskassan beslutat om. Rödgrön satsning n S, V och MP, har enats om ett program för arbetsmiljön. Bland annat vill de tillföra mer resurser till Arbetsmiljöverket, utbildningen av skyddsombud, de regionala skyddsombudens verksamhet samt till arbetslivs- och arbetsmiljö forskningen. Oppositionen vill utvidga regionala skyddsombuds rätt så att de även kan verka på företag med kollektivavtal men där det inte finns medlemmar i facket. Arbetsmiljöverket ska få i uppdrag att revidera föreskrifterna om ensamarbete så att farligt ensamarbete förbjuds. Gymnasieelever kan bli lärlingar n Ett nytt lärlingssystem kan bli verklighet om ett par år. Utredaren, från LO, föreslår att en ny gymnasial lärlingsanställning, ska inrättas. Den ska bygga på ett kontrakt mellan skola, elev och arbetsplats. Anställningen ska upphöra när utbildningen är klar. Utredaren vill att parterna kommer överens om lönen. När jag kommer till Sorterargatan i Johannelund tittar jag mig omkring. På ena sidan gatan bakom en liten oansenlig skylt ligger Elanders där jag ska träffa Claes Vinberg, ordförande för grafikerna som går under Visby-avtalet. n n En tvärgata upp ser jag en stor skylt på ett hus där fönstren gapar tomma: STC, Svenska Tryckcentralen. Två företag som drabbats av krisen, STC gick under, Elanderskoncernen finns kvar. Claes sitter och jobbar med nöjesannonserna till DN när jag kommer. Vi skämtar lite om att han inte kommer ifrån sitt förflutna. Claes grafiska bana började på plåtframställningen och reproavdelningen på DN. År outsourcades hans avdelning. Det blev en del turer innan de köptes upp av Elanders. Det har blivit en del turbulenta turer inom Elanders också. Flytt från DN till Alviksstrand och senare samma år Södermalm därefter flytt ut till förorten Johannelund, varsel och nedläggning av offsettryckeriet och bokbinderiet, ny flytt. Nu hoppas Claes och hans kollegor på att få lite arbetsro. Något ingen kan lova i den grafiska branschen idag. Industrin har återhämtat sig lite och vi får lite fler beställningar. Men hur marknaden ser ut om sex månader kan vi bara gissa oss till, säger Claes luttrat. Han tror inte att det är några nya neddragningar på gång. Inom företaget har det varit mer fokus på att säljarna ska leverera. Men fortsätter krisen finns inga garantier för någonting. På Elanders i Johannelund arbetar Elanders Sverige-vd, projektledare, säljare, premedia som producerar annonsmaterial och layout till kunder, prepare i samarbete med digitaltryckeriet, lager och distribution. Dessutom finns en del som arbetar med digital lagerhållning åt kunder samt IT-Utveckling. Från att ha varit utspridda i fyra olika huskroppar är allt samlat på ett plan. Sammanlagt är de cirka 100 som arbetar där varav nästan hälften är grafiker. Enligt Claes var det företagspolitiska beslut som låg bakom nedläggningen av offsetdelen och bokbinderiet i Stockholm. Produktionen är flyttad till Mölnlycke. Resultatet blev att cirka 50 grafiker miste jobbet. Det var uppslitande och konfliktfyllt. Inte minst på grund av att grafikerna på Elanders går under två olika kollektivavtal. Claes kollade med förbundet om det skulle vara en Las-lista för båda avtalen. Förbundet svarade nej, varje avtal är sin egen Las-lista. Tryckeriet och bokbinderiet lades ner men digitalprintrarna med personal finns kvar, men man har ingen fackklubb. Arja Medjkoune, som också sitter med i klubbstyrelsen, tycker inte att det är så konstigt att det finns två grafiska avtal på en arbetsplats. Vi har inget skiftarbete och våra jobb är mer knutna till informationsoch mediateknik än tryckeri- eller andra industriarbeten. Men jag hade gärna ABF Gotland LO-distriktet Gotland sett att vi haft en stor grafisk personalklubb så att vi kan samarbeta. Hon var med och drog igång klubben för fyra år sedan. Hon tycker att det har varit värt det. Nu har de ett bra samarbete med företaget och tjänstemannaklubben. Och klubben har lyckats hitta nya som är beredda att ta ansvar när ledamöter avgått. Inne på digitaltryckeriet kör John Westerlund en digitalkärra med riksdagstryck. Han har jobbat på Elanders i 13 år. John tror att en av anledningarna till att de inte har en klubb beror på att ingen vill ta skit. I förra klubben var det mycket pajkastning. På sikt är han optimistisk. Vi kommer nog att få ihop en klubb. Det är trots allt vår framtid det handlar om. Jonas Lundborg Fackliga studier på Gotland Studieorganisatörsubildning Medlemsutbildning Facklig introduktion BAM Medlemsutbildning Facklig introduktionsutbildning 7-8 juni juni 23 september 5, 12, 19, 26 oktober och 2 november oktober 19 oktober Anmälan kan göras till Carina Hellgren eller carina.hellgren@abf.se ABF Stockholm

7 7 FÖRSTA VECKAN I AUGUSTI FLYTTAR VI HIT! GS avdelning 9 Östra Svealand flyttar kontoret från Barnhusgatan till Globen. Ny besöksadress blir Arenavägen 39. Tunnel- och tvärbanestation Globen. Vår nya postadress blir: GS avd 9 Box Johanneshov

8 8 9 Revyn Lärare Jonas Nordlöf tillsammans med eleven Dennis Lundberg. Läraren: Jag vill att de ska bli fungerande samhällsmedborgare ext & Foto Jonas Lundborg Att Jonas Nordlöf blev lärare var en ren slump. Jonas hade sitt gesällbrev och hade börjat jobba som snickare då en kompis som gick en utbildning frågade om han kunde komma och vicka. Idag är Jonas lärare på snickeriutbildningen på S:t Martins gymnasium i Sundbyberg. Det var aldrig en självklarhet att han skulle fortsätta som lärare, men under det där vikariatet i mitten på 80-talet vaknade en lust att lära ut sina kunskaper. Några år senare sökte Jonas ett jobb som slöjdlärare som han kunde kombinera med studier i pedagogik på Lärarhögskolan. Att Jonas är populär märks när jag går genom korridorerna med honom; han slänger käft, förmanar, skrattar, påminner och småbrottas med eleverna på ett okonstlat vis. Han tycks ha lika långt till allvar som till skratt. Jonas ser sig inte i första hand som lärare, utan snarare som en kurator. Många av eleverna har en tung ryggsäck med sig. Det kan handla om föräldrar med missbruksproblem eller andra typer av problem. Och den ryggsäcken är naturligtvis inget de hänger av sig i korridoren innan lektionen börjar. De bär ständigt med sig den. Om eleverna blir snickare eller ej skiter jag i, säger Jonas frankt. Jag vill att de ska bli fungerande samhällsmedborgare när de har gått här. Människor som kan bidra till samhället i stället för att vara en kostnad. Uttalandet kan förefalla provocerande. Men har man elever där pappan är försvunnen och där mamman är alkoholiserad och tar hem män som spöar på henne blir uttalandet inte längre lika provokativt. Utan snarare förnuftigt. S:t Martin har ingen statistik på hur det har gått för eleverna men Jonas tror att det oftast går bra. Vi uppmanar våra gamla elever att komma och hälsa på och mitt intryck är att det går bra för de flesta. S:t Martin är ett kommunalt gymnasium. Sundbybergs kommun är huvudman. Efter förra valet blev det regim skifte. Sundbyberg hade styrts av Socialdemokraterna sedan De borgerliga partierna hade inte gjort någon hemlighet av att de ville privatisera skolorna. Innan det hann genomföras blev det dock maktskifte igen. Två moderater bytte parti och blev socialdemokrater. Privatiseringarna ställdes in. Trots det finns oro över hur det ska bli. Man får sällan någon arbetsro i den här typen av verksamhet. Vid var- je maktskifte kommer nya politiker och ska stöka och böka med omorganisationer. Det är lite trist. Jonas menar att vare sig han eller hans kollegor har något intresse av att driva skolan själva. Vad som händer efter höstens val är oklart. Skulle skolan privatiseras och Jonas inte vill jobba vidare kan han alltid skrämma liv i sin vilande firma. Genom åren har han alltid pendlat mellan lärartill snickaryrket. Jag tror att man måste det för att hålla sig i trim. Men Jonas trivs med jobbet på S:t Martin: Det här är den bästa skola jag jobbat på, vi har en trevlig stämning här. Och jag tror att eleverna också trivs. Tror? frågar jag. Vet. Jag vet att de trivs, svarar Jonas med ett stolt leende.

9 9 Dennis går sista året och praktiserar just nu på ett företag. Han är säker på att han kommer att hålla på med trä i framtiden. Eleven: Man kan göra så mycket kreativt Redan som barn visste Dennis Lundberg att han ville pyssla med trä. Dennis är 19 år och går sista året på S:t Martins Gymnasiums snickeriutbildning. Nu gör han praktik hos Linhult och Jonsdotter. Linhult och Jonsdotter har sina lokaler i Djurgårdsvarvet. Utsikten från snickeriet går inte av för hackor: Saltsjön och Södermalm. Företaget jobbar mycket med fartygsinredningar och Waxholmsbolaget är största kund. När jag kommer in möts jag av Erik Tidman som är Dennis handledare. Han berättar att de har varit lite restriktiva med praktikanter efter att det har haft några som inte varit särskilt intresserade av yrket. Men med Dennis har det gått bra. Kanske inte så konstigt, för redan som barn började Dennis att inreda en verkstad i föräldrarnas hus. Var intresset för snickeri kom vet han inte. Pappa jobbar med it-kommunikation, mamma på bank. Svarven köpte Dennis själv. Jag hade en bra slöjdlärare på högstadiet, han lärde mig en massa specialare. Utbildningen på S:t Martin hittade Dennis själv och han har trivts som fisken i vattnet. Det är väldigt roligt att få göra något kreativt som man gillar om dagarna. Men det är inte bara snickeri om dagarna. På gymnasiet läser de kärnämnena, svenska, matte och engelska. Och så har de har även lektioner i trämaterial och stilhistoria. Det sista var något Dennis verkligen gillade eftersom klassen åkte till auktionsverket och tittade på äldre möbler. Utbildningen höll dock på att sluta i förskräckelse. På sin första praktik sågade Dennis nästan av sig ett finger. Högra ringfingret är fortfarande lite missformat. Han menar att det berodde på nervositet. Att han fortsatte berodde nog på två saker, dels det stöd han fick från sin lärare, Jonas Nordlöf och klassen, men kanske mest på Dennis verkligen gillar att arbeta med trä. När jag frågar honom varför, svarar han vilken konstig fråga. Han sitter tyst ett tag. Sen kommer svaret uppdelat. För att jag alltid hållit på med det. Man kan göra så mycket kreativt. Trä rör sig. Man måste tänka. Hur framtiden kommer att se ut vet han inte. Först tänker han plugga ett år till, men inte för gesällbrevet utan tekniskt basår. Dennis vill bredda sina kunskaper. Men han tror inte att han kommer att sluta jobba med trä. Jag kommer alltid att hålla på med trä. Antingen som yrke eller på fritiden, säger Dennis självsäkert.

10 10 9 Revyn SMÅTT & blandat Rapport från Sektion Gotland Rapport från repskapsmötet Jag sitter vid trädgårdsmöbeln och njuter av att vår och försommar även kommit till Gotland. Här ute i solens ihärdiga strålar ter sig framtiden väldigt ljus, tyvärr är inte verkligheten lika ljus för alla GS-medlemmar inom sektion Gotland. Men man kan skönja en viss stabilisering på den gotländska arbetsmarknaden inom vissa yrkesområden, en liten om än väldigt liten uppgång på efterfrågan av kompetent arbetskraft. Cirka 50 medlemmar inom GS sektion Gotland saknar i dag anställning vilket utgör en sjättedel av medlemmarna inom sektionen. På avtalssidan är följande avtal klara och ska förhandlas lokalt: träindustriavtalet, sågverksavtalet, stoppmöbelavtalet, trävaruhandelsavtalet. Följande avtal återstår: civil avtalet, tidningsavtalet, skogs avtalet, visbyavtalet, förpackningsavtalet samt samhall avtalet, avtalsförhandlingarna på samhallavtalet är ajournerade och ska återupptas juni. Man kan konstatera att avtalsrörelsen ingalunda är över utan att vi befinner oss mitt uppe i den. Sektion Gotland inbjuder i samarbete med fackförbunden inom Fackliga Samhällsbyggarna (GS, Seko, Byggnads, Transport, Elektrikerna, Målarna och Fastighets), till en halv dags gemenskap för alla arbetslösa inom respektive förbund. Det börjar klockan fredagen den 28 maj på Huset, Arbetarrörelsens Hus. Sylvia Lindgren (s) ledamot av arbetsmarknadsutskottet kommer och samtalar. Sist men inte minst vill jag önska alla medlemmar en skön sommar, så tar vi nya tag när medeltidsveckan har passerat. Alla medlemmar i avdelning 9 är dessutom varmt välkomna till Gotland i sommar, även andra medlemmar i förbundet naturligtvis. Glöm ej Almedalsveckan, vecka 27. Göran GABA Gabrielsson Ansvarig sektion Gotland Representantskapsmötet beslu tad e godkänna verksamhetsb er ä t t e ls e n s a m t a t t b e v i l j a a vd e ln i n g ss t yr e l s e n a n s v a r s - frihet för perio den 1 juni 31 december 2009 GS avtalssekreterare, Tommy Andersson, berättade att den här avtalsrörelsen inte liknat någon annan som han deltagit i. Sverige och många andra länder sitter fast i ett svårt ekonomiskt läge. Arbetsgivarsidan har trott att fackföreningsrörelsen är tillplattad och har därför passat på att ställa hårda krav. Efter många förhandlingsdagar accepterades ett avtalsförslag av delegationerna inom Sågverk, Stoppmöbel samt Träindustri. GS tackade därmed ja till ett avtal som i mångt och mycket var bra, men som låg något lågt i lönenivå. Ett flertal LO-förbund har nu använt sig av den modell i bemanningsfrågan som GS kommit fram till, en modell som ger stor frihet men som kräver långtgående förhandlingar innan tillsättandet av tillfällig personal. GS är i princip klart med förhandlingarna om Skogsavtalet. Motparten vill luckra upp arbetstagarbegreppet och med den definitionen som arbetsgivaren önskar så riskerar vi att få F-skattare i skogarna. Hans Jansson, DNEX, tyckte att det fanns en del att säga om uppgörelsen, men ytterst handlar det om makt och där har GS lyckats medlemmar i LO-förbunden svarade på Stockholms läns LO-distrikts enkät om vilka politiska frågor som är viktigast för dem. De viktigaste svaren oavsett förbundstillhörighet var att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige, att ett tandläkarbesök ska kosta lika mycket som ett vanligt läkarbesök samt att heltid ska vara en rättighet deltid ska vara en möjlighet. Svaren omformulerades till frågor och ställdes till riksdagspartierna. De svar man fått är nu publicerade och ska fungera som en press på de folkvalda. Oscar Ernerot och Anna Fransson från LO konstaterade att regeringens åtgärder mot arbetslösheten är ett misslyckande. Att A-kassan ska bära sin egen kostnad och egenfinansieras i högre har lett till att personer har klivit av försäkringen sedan regeringens förändringar. A-kassan borde enligt LO omfattas av ett frivilligt medlemskap som kostar lika mycket oavsett inom vilken bransch du arbetar. Den borde garantera minst 80 procent av tidigare lön och avgiften borde vara en skattereducerbar. Befolkningen har fått en ökad inkomst totalt sett, men oavsett hur man räknar så har de som har det bäst fått det bättre och de som har det sämst fått det sämre. De som arbetar har dels lyckats höja reallönerna och dels fått kraftiga skattesänkningar. De som är arbetslösa, långtidssjuka eller förtidspensionerade har inte fått några ökningar alls då ersättningarna ligger på fasta krontal eller inte följer den övriga löne-/prisutvecklingen. Seppo Sinimaa informerade om att det till höstens representantskapsmöte ska läggas fram ett förslag om valkretsar inom avdelningen. Kretsarna ska garantera en säkrare medlemsrepresentation inom avdelningen samt förbättra den regionala verksamheten. Kretsarna ska även välja dem som sitter i valberedningen. Sven-Erik Österberg från Socialdemokraterna konstaterade att allt det som den borgerliga alliansen kom överens om i Bankerydsamtalen föte valet 2006 infördes med raketfart efter valsegern. Om man räknar som regeringen gör så är det nu fler i utanförskap än då regeringen tillträdde. Om regeringen vinner valet även denna gång så kommer man hävda att man har folkets förtroende, då kommer vi få uppleva att man kapar i resten av välfärdssamhället. Det kommer att bli mycket svårt att ta tillbaka det vi då har förlorat. Stellan Englund P.S. Glöm ej att rösta i valet den 19 september D.S. Nittio procent av de förtroendevalda deltog i representantskapsmötet.

11 11 SMÅTT & blandat Avd 9 ett lyft för fackmötet I den grafiska avdelningen var det ofta trögt med anslutningen till representantskaps möten, vilket kan ha berott på att mötena var förlagda till lördagar. Allt ifrån båtbestyr till att kratta trädgården ansågs som mer prioriterat. Skogs- och träfacket har enligt utsago haft en bättre anslutning till sina möten. Men vid den nybildade avdelningens första planeringskonferens förra året var det ett enat beslut om att förlägga representantskaps möten till en vardag. Trots att det medfört ökade kostnader för avdelningen. Men tanken har varit att öka den demokratiska processen till att fler är med och fattar beslut. Vilket har visat sig vara ett riktigt lyft. Deltagandet av representantskaps ledamöter har varit över 90 procent. Dagarna har varit fyllda med intressanta inslag, i höstas öppnades mötet med att P-O Sjöö, GS-facket ordförande, pratade om GS-fackets framtid, Elisabeth Brandt pratade om Stockholmsmodellen och Kurt Junesjö föredrog våra fackliga rättigheter. Nu i våras pratade Tommy Andersson om avtalsrörelsen, Anna Fransson och Oscar Eneroth om försämringarna i a-kassan och sjukförsäkringen och Sven- Erik Österberg från socialdemokraterna pratade arbetsmarknadsfrågor. Och till det har det varit sedvanliga mötesförhandlingar, med godkännande av verksamhetsplan och inriktningar. Styrelsen har planer på att eventuellt förlägga framtida repskap till platser inom avdelningens verksamhetsområden för att sprida kunskap om olika yrkesområden. Claes Hallin Veteranklubben! Följ med till Arbetets museum i Norrköping, onsdagen den 8 september. Från Cityterminalen, samling 9.00 avresa klockan Bussresa, kaffe, lunch och guidning på museet. 250 kronor för det hela. Anmäl dig senast 2 8 augusti till Lillemor Åström eller Ann-Cathrine Jernbrant Se även Verksamhetskalendern Hemera Stoppa belastningsskadorna Belastnings- och förslitningsskador är ett gissel. De kommer sakta smygande och när vi märker av dom är det för oftast för sent. Arbetsgivarna har ett ansvar för att arbetsmiljön ska vara sund och säker som det står i Arbetsmiljölagen, AML. De flesta arbetsgivare är bra på att göra vad dom kan för att efterleva lagen. Sedan finns det några rötägg som gör vad de kan för att undandra sig sitt ansvar. Men tyvärr är problemet större än några dåliga arbetsgivare. Belastningsskador förekommer även på arbetsplatser med bra arbetsgivare. Vi måste lära oss att upptäcka och åtgärda innan vi fått skador som är näst intill omöjliga att rehabilitera. Hur går man då tillväga för att förebygga skador? Börja med att titta på hur du jobbar. Hur sitter eller står du? Är belysningen bra? Förekommer det arbetsrotation eller gör du samma monotona jobb hela dagarna? Det finns många saker som styr vårt dagliga arbete. Belysningen, vad har det med belastningsskador att göra? Om du jobbar i dålig eller felaktig belysning så måste du anstränga dig genom att spänna axlarna eller nacken omedvetet för att få den koncentration som krävs. Vad är det för beläggning på golvet? Har du ont i fötterna eller benen efter en arbetsvecka? Du kanske har ont redan efter en dag. Då är det stor risk att problemen blir permanenta snart. Om du jobbar i eller på en maskin som bullrar och vibrerar så finns det risk för permanenta skador även där. De flesta tillverkarna gör vad dom kan för att bygga bort problemen och utveckla maskinerna efter våra behov. Men det har inte kommit av sig självt. Många av de lagar och förordningar som finns på arbetsmarknaden har kommit till efter skyddsombudens krav. Det är tyvärr alltför vanligt att vi tiger still när det gäller vår arbetsmiljö. Av lojalitet med arbetsgivaren vill man inte gnälla för småsaker. Dessa småsaker som till slut växer och blir till tuvan som stjälper lasset. När du väl fått en skada som gör att du inte klarar av ditt jobb så blir du sjukskriven. När du varit sjuk i 90 dagar ska du tillsammans med din arbetsgivare gå igen om det finns något annat på företaget som du kan göra. Om ni inte hittar något jobb som passar så har han rätt att säga upp dig på grund av arbetsbrist. Du får sjukpenning från Försäkringskassan till dag 180. Det är nu problemen börjar. Du måste anmäla dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att få fortsatt ersättning från försäkringskassan måste du vara beredd att ta vilket jobb som helst inom vilken bransch som helst och i vilken del av landet som helst. Om du inte anmäler dig på arbetsförmedlingen så drar försäkringskassan in din sjukpenning. Snart är dina sjukdagar förbrukade och A-kassedagarna är slut. Nu förstår du varför det är så viktigt med att undersöka din arbetsmiljö och påtala småsaker innan det blir stora saker av dom. Hjälp till genom att stötta skyddsombuden som bevakar vår arbetsmiljö. Föreslå förbättringar. Ta aktiv del av informationen som kommer både från facket och från myndigheterna. Du kanske själv vill göra en insats genom att bli skyddsombud på ditt företag. Vi behöver hjälp med att hjälpa. Våra medlemmar inom GS är alldeles för värdefulla för att sluta sina yrkesverksamma år som söndervärkta och fattiga stackare. Vi har rätt att gå i pension som åldrande men friska människor. Ronny Frithiof Regionalt skyddsombud GS avdelning 9 Oycksfall på fritiden Medlemsolycksfall Fritid heter från och med 2009 den medlemsförsäkring som gäller vid skador under fritid och den är kopplad till ditt fackliga medlemskap. I försäkringen ingår schablonbelopp redan vid första läkarbesöket och ytterligare schablonbelopp om skadan leder till minst åtta dagars akut sjuktid. Du kan också få ersättning för sjukhusvistelse, tandskador, rehabilitering och övriga kostnader. Dessutom ingår extra kroppskadeersättning enligt en tabell med olika belopp beroende på vilken kroppsskada det gäller. Om du får en bestående nedsättning av kroppsfunktionen kan du få invaliditetsbelopp vars storlek beror på din ålder och invaliditetsgrad. I försäkringen ingår också ersättning för krisbehandling hos legitimerad psykolog eller psykoterapeut vid högst tio behandlingstillfällen. Du kan också teckna samma försäkring som tillval för din livspartner. Så kom ihåg anmäla om det händer dig någonting på fritiden, det kan vara lätt att glömma bort det om man har skadat sig utanför sitt arbete. Tänk också på att stå kvar som medlem även om du blir arbetslös, långtidssjuk eller börjar studera i vuxen ålder. Medlemskapet är den viktigaste förutsättningen för att medlemsförsäkringarna ska gälla. Göran Svensson Försäkringsrådgivare OBS. HÖSTMÖTET den 6 oktober är flyttat till Barnhusgatan 22. De som önskar lunch, bindande anmälan, måste anmäla detta till Lillemor Åström eller Ann-Cathrine Jernbrant Höstterminen 2010 har cirklarna Stockholmiana och engelskacirklarna flyttat till ny adress: Södergården, Götgatan 37. Gemensam start för alla cirklar tisdagen den 14 september klockan Stockholmscirkeln startar torsdagen 16 september klockan 12.00, 10 möten/terminen. Det två engelskacirklarna startar tisdagen 21 september, första gruppen, och andra gruppen Även där 10 möten/terminen. Anmälan till ovanstående kurser Lillemor Åström För övriga upplysningar: Åke Nygren eller A

12 12 9 Revyn Vad tycker partierna om d För att ta reda på vilken politik LO-medlemmarna vill se har LO-distriktet i Stockholms län under vintern 2009/2010 genomfört en enkätundersökning bland cirka medlemmar. När medlemsundersökningen var avslutad ställdes samma frågor till de politiska partierna. Frågorna formulerades så att partierna måste svara ja eller nej. För de politiska partierna var många av frågorna svåra att bara svara ja eller nej på. Därför har de i vissa frågor kompletterat sina svar med ytterligare kommentarer. Här nedan redovisar vi 15 av de 27 svaren. På hittar du hela undersökningen. (---* = Vill ej svara Ja/Nej) Arbetsmarknad Bakgrund: Enligt den svenska modellen är det parterna (arbetstagare och arbetsgivare) som ska göra upp spelreglerna på arbetsmarknaden. Nu blandar sig den borgerliga regeringen i och vill att utländska avtal som påstås klara minimikraven ska godkännas i Sverige. Svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige, oavsett vilket land arbetskraften kommer ifrån. 84,87% svarar mycket viktigt. Medelvärde 9,48 på en tiogradig skala. Välfärden Bakgrund: Diskussioner om en tandvårdsreform har förts under många år, men ingenting har blivit gjort. Vi prioriterar god tandvård före stora skattesänkningar. Ett tandläkarbesök ska inte kosta mer än ett läkarbesök. 82,74 % svarar mycket viktigt. Medelvärde 9,40 på en tiogradig skala. Ja* Nej* Ja Nej* ---* Nej* ---* Ja Ja Ja ---* ---* Nej* Nej *Moderaterna: M ser positivt på att företag och människor rör sig över gränserna. Det ska inte behöva stå i konflikt med den svenska modellen på arbetsmarknaden. Både företag och människor från andra EU-länder som kommer hit måste följa våra spelregler, inklusive möjligheten att kräva kollektivavtal. *Folkpartiet: Fp och Alliansregeringen värnar den svenska modellen och därmed fackföreningars rätt att verka för kollektivavtal. Detta är en grundbult för arbetsmarknaden nu och i framtiden. Om ett företag med arbetskraft tillfälligt utstationerad i Sverige har ett avtal som i allt väsentligt är likvärdigt eller bättre än svenska kollektivavtal är det dock inte rimligt att det utländska kollektivavtalet enbart av det skälet att det är utländskt ska ifrågasättas. *Centern: C drev före valet och tycker fortfarande att tillfälliga arbeten ska kunna utföras med sitt eget lands kollektivavtal men efter landets arbetsmiljölagar där man utför arbete i men när det blir permanent eller längre jobb så ska det vara enligt svenska kollektivavtal. Bakgrund: Många, främst kvinnor, tvingas mot sin vilja att arbeta deltid därför att inget annat erbjuds. Heltid ska vara en rättighet deltid en möjlighet. 79,24% svarar mycket viktigt. Medelvärde 9,39 på en tiogradig skala. *Socialdemokraterna: Vår målsättning att patientkostnaderna i tandvården på sikt bör omfattas av ett högkostnadsskydd av samma modell som gäller inom hälso- och sjukvården. *Miljöpartiet: Mp:s långsiktiga hållning är att tänderna ska behandlas som en del av övriga kroppen. Det är ett stort ekonomiskt åtagande som inte är genomförbart idag. *Moderaterna: Bra tandvård är viktig. Tidigare var det många som inte hade råd med tandvård, därför har Alliansregering infört ett skydd mot höga kostnader. För barn och ungdomar upp till 19 år ska tandvård vara kostnadsfri. Alla andra får en ersättning vartannat år för att underlätta tandläkarbesök. Dessutom finns det nu ett högkostnadsskydd där staten betalar mellan 50 och 85 procent av kostnaderna. *Folkpartiet: Regeringens tandvårdsreform har gjort betytt att det blivit mycket billigare för de allra flesta att gå till tandläkaren. Detta är en stor förbättring jämfört med det tandvårdssystem som rådde på den tid då Socialdemokraterna satt vid makten. Just nu finns det andra saker vi vill satsa på än att fortsätta sänka avgifterna till exempel satsningar på kvalitet inom vården. Längre fram kan det dock bli aktuellt att sänka avgifterna ytterligare. *Centern: Tandvård för de upp till 20 års ålder är avgiftsfri, och ska så förbli enligt oss. Därefter betalar man själv. Det viktiga för att hålla ner priserna, då vuxentandvården är privatfinansierad, är en fungerande marknad med god konkurrens. *Kristdemokraterna: Vi har minskat avgifterna för tandvård, något som Göran Persson pratade mycket om men aldrig gjorde något åt. Vi har pratat mindre och sett till att få det gjort istället. Vi tar gärna ytterliga steg men att lova samma taxa för tandvård som för sjukvård är inte något vi kan göra idag. Ja Ja Ja Nej* ---* Nej* ---* Bakgrund: För oss är det otänkbart att överlämna kontrollen av våra sjukhus till vårdföretag med vinstintressen. Vård ska ges efter behov och inte efter betalningsförmåga. *Moderaterna: Grundprincipen om tillsvidareanställning ska gälla, men det ska stå arbetsgivare och arbetstagare fritt att ingå anställningsavtal om deltid och tidsbegränsade kontrakt. Vi välkomnar om fler erbjuds heltid. *Folkpartiet: Om frågan avser en tvingande lagstiftning där alla arbetsgivare ska vara skyldiga att enbart erbjuda heltidsanställningar är svaret nej. Sjukhusen ska ägas och drivas av det gemensamma. 66,31% svarar mycket viktigt. Medelvärde 8,76 på en tiogradig skala. *Kristdemokraterna: Vi vill inte lagstifta om heltid, men vi vill arbeta för det inom de kommuner och landsting där vi är med och styr. Ja* Ja* Ja Nej* ---* Nej ---*

13 1 3 et som är viktigt för dig? *Socialdemokraterna: Undantag kan behöva göras om det finns särskilda skäl, till exempel rörande det i nuläget privata S:t Görans sjukhus som istället kan behöva bli föremål för en ny upphandling där både landstinget såväl som privata aktörer får inkomma med anbud. *Miljöpartiet: Mp:s grundläggande hållning är att alla akutsjukhus ska ägas och drivas av det gemensamma. I Stockholm finns S:t Görans sjukhus som drivs av en privat entreprenör. När avtalet går ut vill vi att Landstinget ska få lägga ett egenregi-anbud men inte återta driften mot personalens vilja. *Moderaterna: Bra vård och hög kvalitet är viktigare än vem som driver verksamheten. Däremot ska sjukvård alltid bekostas solidariskt via skatten och ges efter behov. Plånbokens tjocklek får aldrig bli avgörande. *Folkpartiet: En del tycker att det allra viktigaste är vem som äger ett sjukhus. Vi i Folkpartiet tycker att det är viktigast att vården betalas gemensamt, är av bra kvalitet och kommer alla till del på samma villkor. Taxan för kollektivtrafiken ska sänkas. 73,63% svarar mycket viktigt. Medelvärde 9,05 på en tiogradig skala. Ja Ja Ja Nej* Nej* Ja Nej *Moderaterna: Nej, ska vi kunna locka fler att resa miljövänligt med SL behöver vi satsa på kollektivtrafiken inte kräva nedskärningar som vänsterpartierna. *Folkpartiet: Nej, resurserna ska satsas på att bygga ut kollektivtrafiken. *Kristdemokraterna: Inte enbart, vi är positiva till privata aktörer. Men vården ska vara offentligt finansierad. Bakgrund: Skattemedel ska gå till vård, skola och omsorg. Inte till privata vinster. Privatiseringarna i Stockholm har inneburit att enorma belopp av våra gemensamma tillgångar förts över till ett fåtal. Privata företag ska inte kunna göra stora vinster på skattefinansierade verksamheter såsom vård, skola och omsorg. 71,01 % svarar mycket viktigt. Medelvärde 8,90 på en tiogradig skala. Bakgrund: Trängselskatten infördes för att värna om miljön och öka framkomligheten genom att få fler att åka kollektivt. För att så många som möjligt ska välja att resa så måste satsningar på kollektivtrafiken göras. Pengarna från trängselskatten ska gå till satsningar på kollektivtrafik. 68,49% svarar mycket viktigt. Medelvärde 8,85 på en tiogradig skala. ---* Ja Ja ---* ---* Ja ---* Ja Ja* Ja Nej* ---* Nej* ---* *Socialdemokraterna: Pengar från trängselskatten ska gå till satsningar på både kollektivtrafik och vägar. Vi vill följa folkomröstningens tydliga beslut. *Miljöpartiet: Mp anser att det behövs överskott för att klara investeringar både i offentliga och privat drift, men att avtal ska skrivas så att merparten av överskottet används för att förbättra verksamheten. *Moderaterna: Oavsett vem som utför verksamheten är det viktig med rättvisa spelregler. Ska välfärden långsiktigt kunna tryggas är det avgörande att den inte går med förlust. Sunda vinster är ett tecken på en välskött verksamhet och möjliggör utveckling av välfärden. *Folkpartiet: En del tycker att det allra viktigaste är förbjuda verksamheter att löna sig. Vi i Folkpartiet tycker att det är viktigast att välfärdstjänsterna betalas gemensamt, är av bra kvalitet och kommer alla till del på samma villkor.. *Centern: Möjligheten att göra vinst är en katalysator för att utveckla nya vårdkoncept och stimulera fram nya idéer i vårdens utförande. Utan möjlighet att göra vinst kommer det inte att finnas något vårdföretagande. Så länge vi får mer vård för varje skattekrona med privat drift än med offentlig ser C inte vinsten som ett problem. *Kristdemokraterna: Driver man en verksamhet på ett effektivt sätt ska man självklart kunna få ta ut vinst. Vad som menas med stora vinster är dessutom en helt subjektiv bedömning som gör det omöjligt att svara ja eller nej på en sådan fråga. *Moderaterna: Ja, redan i dag går pengar både till kollektivtrafik och vägar. En fungerande busstrafik kräver bra vägar. *Folkpartiet: Intäkterna ska gå till förstärkning av trafiksystemet som helhet. Det behövs både järnvägar och vägar. *Kristdemokraterna: Pengarna bör gå till kollektivtrafiken, men inte allt. Bostäder Bakgrund: Alla ska ha rätt till en bra bostad, så är det inte idag. Fler hyresrätter till rimligt pris behövs. Fler hyresrätter till rimlig kostnad ska byggas i Stockholms län. 73,19% svarar mycket viktigt. Medelvärde 9,15 på en tiogradig skala. Trafik/Miljö Bakgrund: För miljöns skull måste vi öka resandet med kollektivtrafiken. Den enhetstaxa som infördes under förra mandatperioden ökade resandet och gjorde det billigare. Ja Ja Ja Ja Ja* Ja Ja *Folkpartiet: Självklart behövs fler hyresrätter och fler bostadsrätter. Nu skapas också stabila system som gör att företag vågar satsa långsiktigt på hyresrätter.

14 14 9 Revyn Andra viktiga frågor som engagerar LOs Medlemmar I undersökningen uppmanades LO-medlemmarna att med egna ord tala om vad som var viktigt utöver de frågor som fanns med i enkäten. Det var många som tog chansen att lämna övriga kommentarer. Några av de mest återkommande synpunkter som framkom formulerades till nedanstående frågor som vi ställt till partierna. Med anledning av att dessa synpunkter framkom utöver de formulerade frågorna i enkäten kan vi inte redovisa procenttal eller medelvärde. Bakgrund: Arbetsgivareorganisationer skyller arbetslöshetsproblemen på Lagen om anställningsskydd (LAS). Att försämra anställningsskyddet skulle inte motverka arbetslösheten. Den enskildes rätt till anställningstrygghet måste stärkas. Oavsett vilken typ eller storlek av företag det handlar om. *Centern: C går till val på att landstinget ska gå från ca 50% förnyelsebara drivmedel till 100% förnyelsebara drivmedel och fossiloberoende år Bakgrund: Enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen är det parterna (arbetstagare och arbetsgivare) som ska upprätthålla reglerna på arbetsmarknaden. Då är det inte rättvist att bara den ena parten, arbetsgivarna, har rätt att göra avdrag i deklarationen för sina kostnader. Ja Nej* Ja ---* ---* Nej Nej Medlemsavgiften till facket och A-kassan ska vara avdragsgill i deklarationen. *Miljöpartiet: Miljöpartiet menar att undantag för två personer i företag med färre än 10 anställda ska finnas. *Moderaterna: Det är viktigt att lagar och regler utformas så att behovet av trygghet hos både företagare och anställda tillgodoses. Ett bra regelverk ger stabila spelregler som ger både trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden. Ytterst är detta en fråga för fack och arbetsgivare att komma överens om. Ja* ---* Ja Nej Nej Nej ---* *Folkpartiet: Eftersom vi försvarar den svenska modellen som ger arbetsmarknadens parter huvudansvaret för avtalsfrågor är detta något som främst bör lösas genom kollektivavtal inom ramen för rådande lagstiftning. *Miljöpartiet: Miljöpartiet anser att samma regler ska gälla för löntagare och företagare. *Kristdemokraterna: Vi vill göra A-kassan avdragsgill, men inte fackföreningsavgiften. Bakgrund: Vi har under alldeles för lång tid levt på en nivå som miljön inte klarar. Vårt ansvar att värna om miljön måste stärkas. Samhällets miljöinvesteringar ska fördubblas de kommande åren. ---* Ja Ja* ---* Ja* ---* Ja *Socialdemokraterna: Samhällets miljöinvesteringar ska öka kraftigt de kommande åren. Vi vill bland annat återinföra klimatinvesteringsprogrammen. *Vänsterpartiet: Eftersom vänsterpartiet instämmer med LO-medlemmarna som i fråga 10 säger att samhällets miljöinvesteringar ska fördubblas de kommande åren menar vi att massiv utbyggnad av kollektivtrafik och järnväg måste gå före sådana dyra och ogenomtänkta vägprojekt som Förbifart Stockholm. Bara så kan vi effektivt motverka klimatförändringarna. Dessutom vill vi att staten stå för stora infrastruktursatsningar, de ska inte finansieras regionalt av pengar som skulle gått till vård, skola och omsorg. Vägavgifter eller privata företag ska inte finansiera nya vägar. *Moderaterna: Sverige har den mest ambitiösa klimatpolitiken i världen, där ekonomiska styrmedel kombineras med investeringar i miljövänlig teknik och satsningar på klimatsmarta lösningar. Den utvecklingen vill vi driva på. *Folkpartiet: Det beror förstås på vad som menas med de kommande åren, men vår grundhållning är att det behövs mer satsningar på miljön. Exempelvis har regeringen gjort en rejäl ökning av anslagen för att skydda den biologiska mångfalden. Bakgrund: Idag kan arbetsgivare kringgå LAS (Lagen om anställningsskydd) genom att säga upp personal och sedan hyra in personal från ett bemanningsföretag till att göra samma jobb. Det ska inte vara möjligt att bli uppsagd från en anställning för att sedan direkt erbjudas återanställning till det tidigare arbetet via bemanningsföretag. Ja Ja Ja Ja* ---* ---* Ja *Moderaterna: Det är inte bra om detta används för att kringgå anställningstryggheten. Det understryker vikten av att både fack och arbetsgivare tar ett ömsesidigt ansvar och kommer överens. *Folkpartiet: Eftersom vi försvarar den svenska modellen som ger arbetsmarknadens parter huvudansvaret för avtalsfrågor är detta något som främst bör lösas genom kollektivavtal inom ramen för rådande lagstiftning. *Centern: Detta är ytterst en fråga för arbetsmarknadens parter, men självklart ska anställda ha så bra villkor som möjligt. Bakgrund: Fler människor arbetar på obekväm arbetstid. Därför ökar också behovet av tillgång till barnomsorg på kvällar, nätter och helger.

15 1 5 Barnomsorg ska erbjudas även på kvällar och nätter. Ja Ja Ja Ja* Ja Ja Ja *Moderaterna: Ja, det görs redan i viss utsträckning av Stockholms stad. Bakgrund: Den ekonomiska brottsligheten är omfattande och Skatteverket uppskattar att det fuskas bort minst 133 miljarder varje år. Våra gemensamma pengar som t ex skulle kunna finansiera en bättrad välfärd. Det behövs en nationell handlingsplan mot ekonomisk brottslighet och social dumpning där staten, arbetsgivarna och facken är parter. Ja Ja Ja ---* ---* Nej Ja *Moderaterna: Det behövs tydliga lagar och regler mot ekonomisk brottslighet och oseriösa arbetsgivare som utnyttjar människor. Därför är även våra satsningar på polisen och rättsväsendet viktiga. *Folkpartiet: Regeringen har i dag (9 april) beslutat om en särskild utredning för att förbättra de samlade insatserna mot ekonomisk brottslighet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april Regeringen har sedan tidigare också gett polisen i uppdrag att formulera en samlad strategi mot organiserad brottslighet, som ju till stor del bygger på ekobrott. Lokalt samarbete mellan polis, företag och andra aktörer är ofta avgörande. Alliansregeringen arbetar alltså redan i allra högsta grad med samlade nationella strategier på just detta område. Bakgrund: Att bli arbetslös väljer sällan någon frivilligt. När och om det händer är det viktigt att inte hela livet ska behöva förändras bara för att det ekonomiska bortfallet blir för stort. Nivån på arbetslöshetsförsäkringen ska vara lägst 80 procent. Ja Nej* Ja Nej* Ja* Nej* Nej *Miljöpartiet: Miljöpartiet anser att det måste finnas ett tak men idag är det bara 13 procent som får 80 procent. Fler än idag ska få 80 procent. *Moderaterna: Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring som ger trygghet och samtidigt uppmuntra till att söka nya jobb. I dag betalas 80 procent av den tidigare lönen ut under de första 200 dagarna av arbetslöshet. Därefter sjunker ersättningen till 70 procent av lönen dag 201 till 300. Därefter träder jobb- och utvecklingsgarantin in. *Folkpartiet: Detta är också fallet i dag. *Centern: När det statsfinansiella läget tillåter vill vi överväga att höja taket eller ersättningen i a-kassan initialt (ex de tre första månaderna). För att sedan trappa ned ersättningsnivåerna i en snabbare takt. Kommentar Medlemmarna tar till vänster När man tittar på enkätsvaren är det ganska tydligt att medlemmarna lyft klassiska vänsterfrågor. Det handlar till exempel om drägliga villkor på arbetsplatsen, en stabil och väl fungerande välfärd för alla och möjligheten att bo bra och billigt. Att medlemmarna vill byta politik är väldigt tydligt. Intressant är att egennyttan inte varit avgörande för svaren utan man solidariserar sig med dem som har sämre villkor. Rätt till heltid är ju något som i första hand berör medlemmar i kvinnodominerade förbund. Trots detta är det en fråga som alla förbunds medlemmar har som en av de viktigaste. Partierna duckar. Så hur förhåller sig då partierna till kraven? Det första som sticker ut är att vissa inte svarat ja eller nej på alla frågor. I stället har man valt att skriva förklaringar (markerade med ---*). När man läser dessa är det uppenbart att man på detta sätt försöker undvika obekväma frågor. Om man tittar på exempelvis centern som redan svarat nej på en väldigt stor andel av frågorna är det kanske inte heller så konstigt att de på det här sättet försöker blanda ihop korten. Alliansen. I allianspartiernas svar på medlemmarnas krav syns ett tydligt mönster. Alla fyra svarar nej och ger förklarande text till ungefär två tredjedelar av kraven. Vissa svarar också ja, men med en förklaring. På en fråga svarar till exempel moderaterna ja på om det ska vara omöjligt att säga upp personal för att återanställa dem via bemanningsföretag. I texten förklarar de dock att det är upp till arbetsmarknadens parter vilket måste tolkas som att de inte tänker ta politiskt ansvar för frågan. Och så fortsätter det. Sämst i klassen är om dessa ja räknas in moderaterna tätt följda av centern som dock ska ha viss heder för att de varit ärliga och oftast inte försökt dölja sina åsikter. De rödgröna. Men hur ser det då ut hos de rödgröna? Vad gäller socialdemokraterna svarar de inte nej en enda gång men kommenterar dock, med eller utan ett ja, några frågor. Detta känns klart godkänt och de tycks på det hela gå i takt med medlemmarna. Miljöpartiet svarar nej på tre frågor. Att de inte vill återställa a-kassan kanske är det allvarligaste för medlemmarna (även om de i oppositionens skuggbudget redan gett vika på detta). Vänsterpartiet är det enda partiet som praktiskt taget står bakom alla krav medlemmarna ställer och de får därför räknas som bäst i klassen tätt följda av socialdemokraterna. I höst avgörs det. Om man ska dra någon slutsats av svaren, och det finns det all anledning till, så är det att det gör stor skillnad på vilka man röstar i höstens val. Det är tydligt att allianspartierna inte är särskilt intresserade av att driva våra frågor och att gensvaret är betydligt bättre hos de rödgröna. Vilket parti vi medlemmar sedan känner störst förtroende för är självklart individuellt men förhoppningsvis ska denna undersökning göra valet den 19 september lite lättare. Peter Isgren

16 krönikan B-post McFusk& Co Inte nog med att McDonalds som stor ungdomsarbetsgivare har tjänat 200 miljoner kronor på halverade sociala avgifter för sina anställda under 26 år (mer kända som arbetsgivaravgifter). Nu har det också blivit allmänt känt att restaurangchefer systematiskt fuskar med de anställdas arbetstidsrapportering. Cheferna skalar bort timmar från arbetstidsrapporterna, speciellt de timmar som kostar mest, övertiden. Dessutom pressas personalen att arbeta gratis, stämpla ut på sin rast eller när det är lugnt och att jobba sjuka. Det avslöjades i dokumentären McFusk & Co på Svt. Där framgick det att McDonalds har ett system där restaurangerna hela tiden registrerar antal anställda jämfört med intäkterna. En så kallad löneprocent som ständigt uppdateras på arbetsledarnas dataskärm under hela kvällen. Det tvingar troligen fram det här fusket. Men lika illa är att lönesystemet automatiskt avrundar neråt och till och med tar bort övertid. Att det här bedrivs med systematik är inte svårt att belägga eftersom det pågår flera fall runt om i världen. Speciellt i USA. De stora förlorarna är i det här fallet ungdomar, ofta på sitt första jobb. En person berättar i programmet att hon är utbytesstudent och har ett arbetskrav för att inte bli utvisad. Skulle du våga klaga i denna sits? HRF (Hotell & Restaurangförbundet) är medvetna om problemet. Men då ungdomarna ofta inte är medlemmar i facket och inte alltid sparar sina egna tidrapporter blir det svårt att driva frågan rättsligt. McDonalds lämnar, av förklarliga skäl, inte gärna ut de anställdas tidrapporter. Mer strukturella förändringar sker inte heller därför att även om facket driver ett antal skadeståndsfall så löses det ofta genom förlikning och det har McDonalds råd med. Räknar man med ett snitt på fem minuter i veckan per anställd så blir det på ett år 2,7 miljoner minuter vilket gör tre miljoner kr. Det kan man jämföra med att en av dem i programmet hade fått 31 timmar stulet från sig på två månader. McDonalds gjorde en vinst på 105 miljoner kr. Hur mycket av den vinsten tjänas på utnyttjande av ungdomars löner och arbetsvillkor? Slutligen undrar jag, är det verkligen ett sånt här företag centerns ungdomsförbund tycker att ungdomar ska arbeta i. Tydligen. I deras aktuella reklamkampanj Fuck facket 4-ever är McDonalds ett typiskt idealföretag. Här styr arbetsgivaren. Inga är med i facket. Det är låga löner och då blir ju McDonalds hjältar i kampen mot ungdomsarbetslösheten. Men jag för min del tycker att det avskyvärt och ett alltför högt pris för ungdomar och för arbetsmarknadens rykte i stort. Claes Muschkin KAFFE VI MINNS KF:s affischer från till 1960-talet 1 juni - 30 september Litografiska museet på Sundby Gård i Huddinge Öppettider: Onsdagar 11-15, söndagar Museum och utställning visas även enligt överenskommelse. Litografklubbens Arkiv i samarbete med Kooperativa Förbundet (KF) och Konsumentföreningen Stockholm (KfS). Tag buss 709 från Huddinge C. Mer info får du på tel: eller KASSÖRSUTBILDNING Uppsala den oktober 2010 Utbildning vänder sig till dig som är förtroendevald som kassör på klubb- eller sektionsnivå. Utbildningen arrangeras av LO-distriktet och ABF i samverkan med IF Metall Uppland. Dag/tid/Plats: Måndag onsdag den oktober 2010 Kl alla dagar ABFs lokaler på Bredgränd 14, 1 tr 9 Revyn GS fackets avdelning 9, Östra Svealand Barnhusgatan 20, 2 tr Box 737, Stockholm Tfn , e-post: avd9@gsfacket.se Hemsida Redaktör Jonas Lundborg, jonas@gsavd9.se Ansvarig utgivare Seppo Sinimaa, tel Deltagaravgift: 500 kr som betalas av den egna avdelningen. därför skall anmälan godkännas av behörig person på avdelningen innan den skickas till ABF. Kaffe, lunch och material ingår i avgiften. Bekräftelse skickas till deltagaren innan start. Sista anmälningsdagen är den 23 sept Ledighet sökes enligt 6 FML (senast två veckor innan kursstart) Redaktion Stellan Englund, Ronny Frithiof, Göran Gabrielsson, Peter Isgren, Jonas Lundborg, Claes Muschkin, Lena Rosén, Seppo Sinimaa, Göran Svensson. Grafisk form Losita Design, Omslagsbilder Jonas Lundborg Tryck UNT 2010 och ersättning utgår enligt 7 FML. Åker man egen bil betalas milersättning enligt res pektive reglemente och förbund. För anmälan och ytterligare information kontakta: Kia Thorén på ABF i Uppsala län ABF Stockholm