Först ut med mässans nyheter! Nyheter & Info från utställare på Skolforum okt 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Först ut med mässans nyheter! Nyheter & Info från utställare på Skolforum 27-28 okt 2014"

Transkript

1 Först ut med mässans nyheter! Nyheter & Info från utställare på Skolforum okt 2014

2 Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svenska Läromedel och Sveriges Skolledarförbund. Det är också en mötesplats för inspiration, erfarenhetsutbyte och fortbildning. En plats där besökaren ges möjlighet att växa i sin roll som lärare eller skolledare. Skolforum erbjuder som vanligt workshops och möjligheter till möten för att diskutera och byta erfarenheter, ofta kring utmaningar och situationer som många lärare och skolledare delar. Syftet är att kombinationen av att lyssna till andra och att själv sätta ord på saker i sin tur leder till verklig utveckling. Årets Skolforum sätter bland annat fokus på frågor kring mänsklig rättigheter och förföljelser av folkgrupper men även kring ökad läsförståelse. Skolforum är Sveriges största läs- och diskussionsforum kring skolutveckling där man bl.a. presenterar ett urval böcker, artiklar, program och sajter som på olika sätt tar upp utveckling av lärare, skolledare och svensk skola. Tidningen Mässnytt Digital utgives av City Reklam Ansvarig utgivare och redaktör, Bertil Bredelius. Pr/info, Dan Meijer. Sättning och Layout, The Webminister Co.Ltd. Adress, Ledet 17, Alingsås Telefon E-post Hemsida

3 Klassisk skönlitteratur ett steg mot ökad läsförståelse Den 1 maj lanseras Litteraturbankens skola, med ett helt nytt, fritt tillgängligt pedagogiskt material riktat till lärare och litteraturpedagoger för arbetet med skönlitteratur. I fokus för Litteraturbankens skola står Selma Lagerlöfs författarskap. Bristande läsförståelse Svenska barn och ungdomar har enligt internationella undersökningar blivit allt sämre på att läsa. Det rapporteras om brister i läsförståelse, och tålamodet att läsa längre texter har dessutom minskat. Det är också skralt med lusten att läsa. Vågar lärare, i denna utsatta situation, läsa äldre texter med sina elever? Kraftullt verktyg Litteraturbankens skola ger läraren verk-tyg för att hjälpa eleven att ta till sig en av vårt lands genom tiderna mest färgstarka och välkända författare: Selma Lagerlöf. Här erbjuds didaktiska, metodiska och litteraturvetenskapliga bakgrundstexter samt förslag på litteraturaktiviteter och boksamtal för skolans alla stadier. Materialet har utvecklats av Anna Nordlund, litteraturvetare och Lagerlöf-forskare, och Ann Boglind, lärare och litteraturdidaktiker. Lagerlöf kan introduceras redan i skolans tidiga år. Berättelserna passar väldigt bra för högläsning. Det är lätt att läsa Lagerlöf, inte bara för att hennes språkbehandling är enkel utan också för att hon inlevelsefullt gestaltar starka känslor och skriver om allmänmänskliga problem, säger Anna Nordlund. Gemensam läsning Materialet innehåller bland annat förslag på litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever genom exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbetet med äldre och mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och av ett gemensamt arbete under lärarens ledning. Eleverna behöver ha förebilder som presenterar olika sätt att läsa och de behöver höra hur andra människor uppfattar en text, för att förstå att texter kan läsas och tolkas på flera sätt, säger Ann Boglind. Även för förskoleklasser Större delen av Litteraturbankens texter lämpar sig bättre för grundskolans senare år och gymnasiet. Men Litteraturbankens skola lyfter också fram texter som passar att läsa med yngre»på grund af den ädla idealitet / den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet/ som prägla hennes diktning» Motiveringen när Selma Lagerlöf som första kvinna och första svensk som fick Nobelpriset i litteratur1909. barn, ända ner till förskoleklass. Materialet passar också väl för bokcirklar och i biblioteksverksamhet. För mer information kontakta: Ann Boglind, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet Anna Nordlund, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet Mats Malm, Litteraturbankens föreståndare Monter A18:24

4 Kollegialt lärande effektiv kompetenseutveckling NTA ( naturvetenskap och teknik för alla ) fortsätter att skapa en helhet kring lärandet inom de teman man hittills utvecklat vilket i sin tur ger pedagogen utrymme för att väcka nyfikenhet och struktur i elevens lärande. Modellen för skolutvecklingen är främst inriktad på biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. -Forskning och erfarenheter visar entydigt att inlärandet är individuellt från person till person, vilket innebär att man i ett större sammanhang, som t.ex. i klassrum, så måste man hitta metoder det vill säga en fungerande pedagogik, säger Marja Andersson verksamhetschef på NTA Utveckling i yrkesrollen Under kommer man inom NTA-programmet fokusera på ett kompetensutvecklingsprogram för kollegialt lärande. Detta program bygger bl.a. på erfarenheter från Fibonacciprojektet ett treårigt EU-projekt vars syfte var spridning av ett frågebaserat arbetssätt inom undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik. -Den viktigaste utgångspunkten är lärarnas befintliga kunskaper samt det engagemang som ger dem möjligheter att utvecklas i sina yrkesroller. Vi har många bra lärare i landet men vi har också funnit att om lärare samarbetar och kommunicerar med varandra så blir de ännu bättre. Gemensam plattform På sätt och vis fungerar kollegialt lärande som ett team work. Det vill säga att man lär av varandra och bildar samtidigt en gemensam front eller plattform för eleverna med ett fokus, inte bara på det egna ämnet utan det utvecklas samtidigt en ämnessamverkan. Verksamhetschef Marja Andersson -Det innebär att vi med kollegialt lärande samlar kunskaper, mål och värderingar vilket också gör att man får en kvalitetssäkring i undervisningen och detta i sin tur bidrar till att höja hela skolans nivå, framhåller Marja Andersson. Modellen för kollegialt lärande innehåller tre träffar med fokus på tre viktiga delar i skolarbetet: Fundera på- som synliggör elevernas erfarenheter i ett uppdrag. Experimentera handlar om hur man som lärare kan hjälpa eleverna att förstå hur de skall observera i ett uppdrag. Sammanfatta tar upp diskussion kring resultatet och hur man som lärare arbetar så att eleverna får visa sitt lärande. Erfarenheterna från EU-projektet visar att kollegialt lärande är ett ytterst kraftfullt verktyg som synliggör elevernas kunnande och som ger ökat utrymme för kommunikationen och interaktionen mellan lärare och elever. Monter A10:28

5 Nyfikenhet och experimentlusta starka drivkrafter Vetenskapens Hus möter idag mer än skolelever och lärare per år med huvudsyftet att inspirera och skapa intresse och kunskap i en miljö som visar naturvetenskap, teknik och matematik på riktigt. En av vägarna dit är unga människors nyfikenhet och inneboende experimentlusta. - Vi menar att det är otroligt viktigt att arbeta för att öka intresset inom dessa områden. Ett sätt att göra detta är att skapa möten vilket är en av anledningarna till att vi medverkar på Skolforum, säger Cecilia Kozma, föreståndare på Vetenskapens Hus. Hands on-experiment Ett annat sätt att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena är att låta unga pröva på naturvetenskap på riktigt. Därför erbjuder Vetenskapens Hus spännande laborationer till skolan som ett komplement till skolundervisningen. Vetenskapens Hus arbetar bland annat med hands on-experiment med modern forskarutrustning inom biologi, fysik, kemi, matematik och teknik som erbjuds dels i laboratorier vid AlbaNova universitetscentrum, dels i Naturens Hus i Bergianska trädgården. Vetenskapens Hus genomför också aktiviteter på stan såsom ForskarFredag och Fysik i Kungsan. Skolprogram och helgaktiviteter för barn och ungdomar handleds av studenter från KTH och Stockholms universitet. -Dessa besöksledare verkar som förebilder för de besökande eleverna när de beskriver sin egen utbildning och berättar om livet som student. Alla våra skolprogram följer läroplanen. Missa inte den spännande 3D skrivaren i Vetenskapens Hus monter Andra evenemang som erbjuds är Astronomins dag och natt, Teknikåttan- en rikstäckande naturvetenskapstävling, Edutainmentdag på Gröna Lund osv. Fördjupande fortbildningar Genom fortbildningar i laboratorier, miljöbesök, föreläsningar och unika studiebesök ges lärare såväl ökad motivation som kraftfulla verktyg i undervisningen. Cecilia Kozma framhåller att det är lärarna som är nycklarna till ungdomars lärande och därför erbjuder Vetenskapens Hus fortbildningar med inbjudna forskare och olika aktiviteter. Dessa lärarfortbildningar ger möjlighet att möta forskningen och fördjupa sig inom respektive ämnesområden. -Vi arbetar både ämnesfördjupande och ämnesövergripande för att tillmötesgå olika krav i kurs- och ämnesplaner och det finns även möjlighet att önska teman för fortbildningar. I montern kommer Vetenskapens Hus bl.a. att visa spännande 3D design och praktisk matematik. Under mässan anordnas också bussturer för besökare till laboratorierna vid AlbaNova universitetscentrum. Monter A15:30 Cecilia Kozma, föreståndare på Vetenskapens hus

6 Tävlingen som effektivt fördjupar intresset för IT Databävern (Bebras) är en årlig IT-tävling för skolelever från årskurs 2 till sista gymnasieåret och som blivit omåttligt populär. Med start i Litauen 2004 med ett blygsamt antal deltagare har tävlingen fått ett stort internationellt genomslag. Förra året samlade man cirka elever och i år räknar man med ännu fler deltagande från ett 30-tal länder. Alltmer digitaliserad Vardagen blir allt mer digitaliserad och därmed också möjligheterna till information från hela världen. Ur det perspektivet är det också viktigt att barn redan från tidig ålder får en djupare förståelse för IT. För att möta detta behov har ett 100-tal representanter från olika universitet skapat en tävling och ett material för undervisning som lyfter fram kunskaperna på ett sätt som skall intressera så många som möjligt. Inga förkunskaper Tävlingsfrågorna berör IT ur olika perspektiv hur tekniken påverkar oss i samhället, logiskt tänkande och problemlösning och kräver inga förkunskaper. Efter tävlingen blir alla frågorna öppet tillgäng-liga så att elever och lärare kan jobba vidare med uppgifterna. Till varje uppgift finns både en utförlig förklaring och en text som sätter in uppgiften i ett sammanhang och som sedan kan utgöra underlag för fortsatta diskussioner i klassrummet Fredrik Heintz på Linköpings universitet är samordnare och kontaktperson för Databävern i Sverige. - Tävlingsformen är ett effektivt sätt att skapa och Fredrik Heintz Samordnare öka intresset för IT och den pedagogiska poängen är att eleverna gärna fortsätter med att fördjupa sina kunskaper. Tävlingen är också ett värdefullt instrument för mätning av hur datakunskapen står sig mellan de deltagande länderna och kan därmed ge vägledning för politiker. Förberedelserna inför årets stora tävling i Sverige är i full gång. Vi jobbar hårt för att nå ut till så många skolor som möjligt och att göra det så enkelt som möjligt att delta. Vårt mål är att få minst 5000 elever i alla åldrar och från hela Sverige att delta i Databävern. Vi vill nå eleverna så tidigt som möjligt, redan i lågstadie-åldern. On-line Tävlingen pågår mellan den november och genomförs på deltagande skolor online i form av flervalsfrågor och interaktiva uppgifter. Träningsuppgifterna rättas automatiskt, vilket innebär att eleverna får direkt återkoppling på sina svar. Förra året deltog 1600 elever från Sverige. Visionen är att om 10 år kommer minst 80% av alla skolbarn i Sverige att delta i Databävern, vilket också kommer att signifikant höja kunskapsnivån i Sverige. Monter A08:20

7 Viktigt att stärka det demokratiska immunförsvaret Forum för levande historia är en myndighet under Kulturdepartementet som arbetar för demokrati och att stärka alla människors vilja att arbeta för allas lika värde. Det innebär bl.a. att informera om Förintelsen och om olika regimers brott Eskil Franck Överintendent Levande historia mot mänskligheten. Ett i alla bemärkelser mycket tungt och viktigt uppdrag. Utgångspunkten är övertygelsen om att det går att förebygga intolerans genom att lära av historien. Historien visar otvetydigt inte minst senare års politiska utveckling inom flera EU-länder - att demokratin inte är statisk utan måste återvinnas, återuppväckas och försvaras gång på gång. - Vi är övertygade om att det går att förebygga intolerans genom att dra lärdom av historien. Därför bedriver vi utåtriktad verksamhet med inriktning på kunskap, kultur och fortbildning. Vår ambition är att skapa verktyg som hjälper lärare i deras arbete kring demokrati och mänskliga rättigheter. Vi hoppas kunna hjälpa till att inspirera elever till att vilja lära sig mer, men också till reflektion över eget ansvar och agerande, framhåller Eskil Franck, överintendent på Levande Historia. Nyligen har Forum för levande historia börjat inrikta sig även mot lägre årskurser, d.v.s årkurs 4-6. Inom dessa årskurser ingår i läroplanen studier om mänskliga rättigheter. Däremot inte om folkmord och förföljelser. - Där kommer vi in bilden och kan vara en resurs för skolan i dessa frågor. I våren 2015 kommer man ha en utställning med workshop för denna nya målgrupp med En femteklass testar workshopövningar om mänskliga rättigheter i arbetet med att ta fram Alla människor! Foto: Juliana Wiklund bl.a övningar där eleverna kan arbeta på temat alla människors lika värde med ett historiskt perspektiv. Att ta del av andra människors upplevelser kan väcka känslor och leda till insikter om tidigare händelser och skeenden i vår historia som inte får hända igen. När eleverna gemensamt får ta del av filmklipp innehållande personliga vittnesmål skapas en utgångspunkt för reflektion och diskussion. - Vittnesmålet har en oerhörd kraft. Att möta personer som blivit utsatta lämnar ingen oberörd. Vi har haft många som med egna erfarenheter från förintelselägren och som inför knäpptysta skolklasser berättat om sina upplevelser som i sin ohygglighet ligger långt utanför vad man kan föreställa sig, säger Eskil Franck. Levande historias omfattande kunskapsdepå innehåller material om, förutom antisemitism, även antiziganism, folkmorden i Rwanda, m.fl. Även övergripande frågor som t.ex demokrati, mänskliga rättigheter, rasism, tolerans, och homo-, bi- och transfobi. Ett annat exempel är Den livsfarliga historien med pedagogiskt material som riktar sig mot gymnasiet med övningar och lärarhandledning om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Men vilken nytta gör det att belysa nuet genom historien? - Vi har inga garantier men vi måste utgå från att det ger resultat. Och tyvärr är de här frågorna viktigare än någonsin och är som vi ser det ett sätt att stärka det demokratiska immunförsvaret, avslutar Eskil Franck. Monter A 12:40

8 Geologi i läroplanen ger ökad omvärldsinsikt Sveriges geologiska undersökning (SGU) har av regeringen fått uppdraget att inom bl.a. skolan öka kunskapen om geologin betydelse för samhällsbyggnad och tillväxt. -Tidigare har geologin fallit under de naturvetenskapliga ämnen. Men numera väger samhällsvetare in geologin som betydelsefull faktor i den samhälleliga och politiska utvecklingen, berättar projektledaren Kaarina Ringstad. -Vi konstaterar att man i de flesta andra länder lägger större vikt vid geologin som också betyder mycket när det gäller elevernas omvärldsbild.vi vill, på olika sätt, visa hur geologin på ett naturligt sätt kan komma in i skolans olika stadier, även i de mer samhällsorienterade ämnena. Geovetenskap är en av de fem stora naturvetenskaperna. Det handlar om jordklotet och de processer som verkar här, men också mycket om den vardag vi lever i. Det finns flera anledningar till att ta upp geovetenskap på skolschemat att ge en geologisk allmänbildning. Det handlar om jordklotet vi lever på hur det har formats, hur det formas just nu och hur det kommer att se ut i framtiden. Det handlar om hur tidigare kontinentalkrockar, nedvittrade bergskedjor, inlands-isar och hav har format det vi ser i vår närmiljö. Och om hur geologin hänger ihop med flora och fauna. Det handlar om de risker som finns naturligt runt oss i världen jordbävningar, vulkanism men också skred och ras och naturlig förekomst av giftiga ämnen i marken. Det handlar om miljöfrågorna genom geologin kan vi titta tillbaka på hur klimatet har förändrats över miljontals år. Det handlar om vårt kulturarv Sverige hade inte varit det samhälle det är idag utan den mineralrika berggrunden och kunskapen att Bild från SGUs inspirationsdag för lärare den 13 oktober, då man lyfte olika aspekter av geologi och avslutade med en geologisk vandring i närmiljö. Foto: Karl-Erik Alnavik Kaarina Ringstad, projektledare Foto: Ylva Sandstrand bryta och nyttja malmen. Än idag är Sverige en stor malmproducent och bland annat störst inom EU på att producera järnmalm. Det handlar också om motstridigheter inom Sverige och även när gäller mellanstatliga förhål-ningssätt. Olika markintressen som står mot varandra, tillgång till rent vatten (globalt en mycket stor fråga) och givetvis andra naturresurser som gas och olja. Mot den bakgrunden får det väl anses en smula märklig att geologi inte finns som eget ämne i skolan! -I läroplanen ingår inte geologi som ju ändå är så centralt i vårt samhället, även om inte alla är medvetna om det. Jag har förståelse för att det kan vara svårt att inrymma ämnet i läroplanen. Kunskap om geologi är kunskap både om jorden som vi lever på, de processer som har verkat och kommer att verka men också om det moderna samhället - råvaror, miljöpåverkan, att bygga i och på jord och berg, naturolyckor och mycket mer, sammanfattar Kaarina Ringstad. SGU samarbetar med flera organisationer och föreningar kring detta projekt. På Skolforum har man bjudit med både Geologins Dag och Lantmäteriet, som ligger bakom Geodata-samverkan och Geoskolan. Geologins Dag har bland annat tagit fram både ett underlag som visar var i läroplan geologin kommer (kopplat till läroplanens mål) och konkreta övningar. Monter A10:20

9 Värderingsverktyg underlättar arbetet med tillgänglighet Från och med 1 januari 2015 införs bristande tillgänglighet som ny diskrimineringsform även i förskolans och skolans verksamhet. Med bristande tillgänglighet menas att ett barn eller en elev behandlas orättvist på grund av sin funktionsnedsättning i skollokaler och i undervisningen. I montern på Skolforum presenterar Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare ett nytt värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, som utarbetats tillsammans med Handikappförbundet. Det är meningen att skolor ska kunna använda verktyget för att skatta sin tillgänglighet, upptäcka brister och utveckla sin lärmiljö, säger Marie Fogelberg, rådgivare på SPSM. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att Marie Fogelberg anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Verktyget är ett stöd och en hjälp att komma igång och arbeta systematiskt med de här frågorna. Vilket i sin tur leder till ökad likabehandling och bättre tillgänglighet för alla elever på skolan, fortsätter Marie Fogelberg. I värderingsverktyget för tillgänglig utbildning ingår ett digitalt värderingsverktyg och en tryckt handledning. Verktyget vänder sig till verksamhetschefer, pedagoger, specialpedagoger och elevhälsa inom förskolor, skolor och gymnasieskolor. Hitta läromedel är en ny digital tjänst som SPSM också presenterar på Skolforum. Vi har sett att det finns behov av en webbaserad söktjänst för läromedel som kan passa i specialpedagogiska sammanhang. Hitta läromedel ska underlätta för skolpersonal och andra att hitta läromedel som på olika sätt kan vara lämpliga för elever i behov av särskilt stöd, berättar Marie Fogelberg. Idag innehåller databasen läromedel för särskolan, men den håller på att fyllas med läromedel för andra skolformer. Målet är att på tre år lägga in uppskattningsvis sökbara läromedel i tjänsten. Välkomna till vår monter med dina frågor. Vi pratar gärna om hur vi tillsammans skapar en tillgänglig skola, som gör det möjligt för alla elever att vara delaktiga och få de kunskaper de behöver, avslutar Marie Fogelberg. Seminarier 27 oktober Kl , A7 Hitta läromedel en söktjänst med tillgängliga läromedel Kl , A5 Klart alla ska med! en presentation av verktyget för tillgänglighet 28 oktober Kl , A3 Om specialpedagogiskt stöd med tidsenliga lärverktyg för dator, platta, telefon och webb Kl , A5 Klart alla ska med! en presentation av verktyget för tillgänglighet Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas, förskolornas och skolornas egna resurser. Monter A09:51

10 Brott mot barn ett ämne som sällan berörs Våren 2013 fick Brottsoffermyndigheten ett uppdrag av regeringen att ta fram information om olika typer av brott och om var man kan få hjälp. Informationen är riktad så att brottsutsatta barn och ungdomar får möjlighet att själva söka information om sin situation. Resultatet blev webbplatsen jagvillveta.se, en barnbok om Liten och informationsbroschyrer som kan spridas via olika verksamheter som kommer i kontakt med barn som utsatts för brott. Liten, som Brottsoffermyndigheten har tagit framtillsammans med författaren Stina Wirsénären unik bok som behandlar ett ämne som sällan berörs i barnlitteratur men som berör alla barn. Boken om Liten handlar om en liten person som är rädd hemma. I Litens familj blir bråken stora, för stora. Man får följa Litens strategier för att hantera en skrämmande vardag och till slut berättar Liten för fröken på förskolan om hur hen har det hemma. -Vi hoppas fånga upp dessa barn och unga och att de hittar information så att deras situation kan bli bättre och att de berättar för någon om hur de mår och om vad som har hänt, berättar projektledaren Hanna Netzell. -Den här typen av riktad information behövs. Många barn och ungdomarsom varit med om brott upplever att de inte fått någon information om hur de skall bete sig, om sina rättigheter eller vart de skall vända sig för att få hjälp. Mörkertal Skolan är en viktig arena där barn förväntar sig information men frågan är hur man hanterar detta. Många barn är med om brott men långt ifrån alla uppdagas och det finns ett stort antal mörkertal. -Ja, många brott mot barn och ungdomar sker inom familjen men få polisanmäls. Det kan vara fråga om fysiskt eller psykiskt våld, bevittnat våld eller sexuella övergrepp. Det är faktiskt också så att många inte ens vet om att de blivit utsatta eftersom förhållandena inom familjenlätt blir normaliserade i den utsattes ögon. Det kan också finnas såväl lojalitetskonflikter som skamkänslor med i bilden. Hanna Netzell betonar vikten av att skolan arbetar förebyggande på det här området. Monter A 18:22 Hanna Netzell projektledare

11 Läslyftet ny metod som skall öka läsförståelsen Ökad läsförståelse och bättre skrivförmåga är syftet med den stora satsning på elevers läsande och skrivande som Skolverket nyligen dragit igång. Ett 30-tal skolor deltar i en utprövningsomgång av Läslyftet. Internationella undersökningar har visat att läsförståelsen i Sverige sjunker. Nu sker därför en insats för att ge lärare möjlighet att pröva nya metoder och arbetssätt. Inom ramarna för det så kallade Läslyftet får lärare ta del av olika pedagogiska modeller. Läs- och skrivportalen öppen Materialet samlas på den nylanserade Läs- och skrivportalen som Skolverket ansvarar för. Portalen är ännu under uppbyggnad och Skolverket tar löpande fram fortbildningsunderlag. Upplägget är det samma som för den pågående satsningen Matematiklyftet. Lärare tar del av och diskuterar material, planerar sin undervisning utifrån det, prövar i klassrummen och diskuterar effekterna med sina kolleger. Vi hoppas att de uppskattar det här sättet att pröva och reflektera tillsammans, och att det är något många vill fortsätta med, säger Erica Jonvallen, undervisningsråd på Skolverket och projektledare i satsningen Läslyftet. Inte bara svensklärare De grundskolor som deltar i utprövningsomgången av Läslyftet utsågs för att spegla olika förutsättningar. Såväl kommunala som fristående skolor är representerade, och skolor med höga respektive låga resultat. Umeå universitet utvärderar försöket på uppdrag av Skolverket. Inför läsåret 2015/2016 kan huvudmän ansöka om statsbidrag för att delta i Läslyftet. Fullt utbyggd vänder sig satsningen till lärare på alla nivåer, dock ej inom vuxenutbildningen. Erica Jonvallen understryker att det inte är enbart lärare i svenska som borde delta. Läroplanen är tydlig med att språkutveckling är alla lärares ansvar. Och det är genom språkutvecklingen som också utvecklingen av ny kunskap kan ske i alla ämnen. Den webbaserade kursen i bedömning och betygssättning riktar sig till lärare och skolledare i alla skolformer och kan genomföras i valfritt tempo. Kursen är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment. Genom kursen kommer man att få kunskap och möjlighet att reflektera kring hur man använder läroplanen som underlag för planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Läraren kommer att få redskap att använda bedömning såväl för elevens lärande som för egna utvecklingen. Lärare kommer också att få resonera om hur man kan väga samman elevers kunskaper till betyg på ett tillförlitligt sätt. Kursen riktar sig till dem som arbetar som lärare eller skolledare i de obligatoriska skolformerna, gymnasial utbildning och vuxenutbildningen. Monter A02:21

12 Projekt för lustfyllt läsande och skrivande En bok för alla ger ut kvalitetsböcker för både barn och vuxna till låga priser och som ger ut cirka 25 böcker om året, nästan enbart återutgivning av tidigare utgivna böcker, större delen för barn och unga. En bok för alla bedriver även ett läsfrämjande arbete där syftet är att öka läsandet speciellt bland läsovana grupper, och att främja bra litteratur. En bok för alla startades 1976 för att med statligt stöd ge ut kvalitetslitteratur till lågt pris. Förlaget var de första åren en del av Stiftelsen Litteraturfrämjandet men omvandlades 1992 till ett aktiebolag med ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Föreningen Ordfront samt Föreningen En bok för allas vänner som lika stora delägare. Statsstödet till verksamheten upphörde vid utgången av år 2007 vilket innebar att både verksamhet och utgivning krymptes men fortsatte enligt den ursprungliga grundidén. Under Skolforum kommer man att informera om olika läsfrämjande projekt som En bok för alla varit och är inblandade i. Skriv vidare! Skriv vidare! är namnet på ett nytt läsoch skrivprojekt som En bok för allas vänner genomfört hösten 2013 och våren Mellanstadieelever har skrivit en egen berättelse, tecknat en serie eller ritat en bild som anknyter till en valfri bok ur En Bok för allas sortiment. De har antingen skrivit enskilt eller i en grupp, på fritiden eller i skolan. Syftet med projektet har varit att stimulera barnens fantasi och deras eget lustfyllda läsande och skrivande. Ett urval av bidragen har publicerats i en antologi, Två brutna armar om en dröm som blev sann och andra berättelser ur ett läsoch skrivprojekt. Projektledaren Lena Lundgren har också skrivit en metodbok,skriv vidare! Metoder och reflektioner från ett läs- och skrivprojekt där hon delar med sig av erfarenheter och tips från projektet. Barnen-antologierna De tre barnantologierna Barnens första bok, Barnens andra bok och De små barnens bok har tillsammans spridits i nästan två miljoner exemplar till barn i Sverige. Många kommuner och landsting delar ut böckerna till nyfödda och deras föräldrar och i sexårsverk -samheten. Läs för mej, pappa! Läs för mej, pappa! syftade till att locka pappor att ta större ansvar för sina barns läsning. En bok för alla ordnade pappadagar där pappor från olika fackförbund deltog. De fick lära sig mer om barns språkutveckling, möta en författare, besöka biblioteket och få med sig ett bokpaket hem med fyra bilderböcker och en vuxenbok. Projektet var ett samarbete mellan En bok för alla, ABF, fackförbund inom LO och lokala kommunbibliotek. Fortfarande anordnas pappadagar runtom i landet. Monter A08:21

Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare

Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare Varför Läslyft? Regeringsuppdrag Vad är Läslyftet? Utgångspunkter Genomförande -

Läs mer

ntations titel Arial 14pt Vetenskapens Hus Rubrik rial 26pt,bold Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker 1: Arial 22pt

ntations titel Arial 14pt Vetenskapens Hus Rubrik rial 26pt,bold Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker 1: Arial 22pt Vetenskapens Hus Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker Vetenskapens Hus En kunskapshöjande mötesplats mellan skola, universitet, näringsliv Vi erbjuder en inspirerande miljö med

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Vi möter 60 000 elever och lärare varje år Hos oss möter

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR VETENSKAPENS HUS, 2013-2016 Bakgrund Vetenskapens Hus startades år 2002 som ett samarbetsprojekt mellan KTH och Stockholms universitet. En av de främsta drivkrafterna

Läs mer

Innehåll: Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben. Nyhetsbrev oktober Referenslärare sökes!

Innehåll: Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben. Nyhetsbrev oktober Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben Innehåll: Nyhetsbrev oktober 2016 Referenslärare sökes! LÄRARFORTBILDNINGAR PÅ GÅNG Kromatografi Prova-på-programmering Mineral och bergarter

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Erica Jonvallen projektledare Tove Mejer expert Katarina Linnarsson undervisningsråd Läslyftet Erica Jonvallen projektledare 2015-01-12

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt FAS Konferenscentrum Wallenberg 2016-04-28 Tre skolmyndigheter Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut Helsingborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Bårslövs skola belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00

Läs mer

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska

Läs mer

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE VARBERGS KOMMUN & LIN EDUCATION PRESENTERAR: STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE 24 SEPTEMBER - ÅK F-5 PÅSKBERGSSKOLAN & PINGSTKYRKAN Välkomna till en heldag kring IT och lärande. Du får under dagen en gemensam

Läs mer

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Statens skolverk 106 20 Stockholm

Statens skolverk 106 20 Stockholm Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Lite kort om Ljungby Invånarantal: 27 411 varav drygt hälften i Ljungby stad Yta: 2 000 kvkm Sjöar och vattendrag: 178 I Ljungby kommun finns 13 kommunala grundskolor

Läs mer

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Verksamhetsplan för Tällbergs förskola 2013/2014

Verksamhetsplan för Tällbergs förskola 2013/2014 Verksamhetsplan för Tällbergs förskola 2013/2014 Verksamhetsplan 2013/2014 Vision Vi vill frambringa trygga och harmoniska barn som visar respekt för alla. Vi vill ha en förskola där alla ska känna tillit.

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till

Läs mer

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation. Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola 2016/2017 Enhet Kvarngårdens förskola Förskoleverksamhet 1-5 år Förutsättningar Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Skapande och lärande med medier och it i skolan

Skapande och lärande med medier och it i skolan Skapande och lärande med medier och it i skolan Tisdag den 2 november 2004 på Skolforum, Älvsjömässan Program vid Skolforum 2 november 2004 9.30-12.30 Visioner om skapande och lärande med it och medier

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys 15/16 Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 Resultatet av årets verksamhet... 5 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet...

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Dnr 43-2016:24 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Klastorpsskolan belägen i Stockholms kommun 2(7) Tillsyn i Klastorpsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013 Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013 1. Verksamhetsbeskrivning Alvhemsförskola består av två avdelningar Loket 1-3 och Vagnen 3-5. Förskolan ligger i Alvhem med Kungsgården med dess

Läs mer

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Grundskola Kevingeskolan

Kvalitetsdokument 2015/2016 Grundskola Kevingeskolan Kvalitetsdokument 2015/2016 Grundskola Kevingeskolan Skolans utvecklingsarbete 1 Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? Utvecklingsområdena under läsåret 2015-2016 var läsförmåga,

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge:

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge: Verksamhetsplan för 2014-2015 Nuläge: Vårt uppdrag är att uppfylla de mål som åligger förskoleverksamheten utifrån LPFÖ 98(10) samt Barn och utbildningsnämndens mål. Enheten består av. Vi erbjuder förskoleverksamhet

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola \ i i Stockholms kommun Beslut Dnr 43-2015:10008 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gubbängsskolan belägen i Stockholms kommun_ 2 (8) Dnr 43-2015:10008 Tillsyn i Gubbängsskolan har

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 Lyans förskola Övergripande tema Arlanda - närmiljön Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1 Läroplan för gymnasiesärskolan

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer