Först ut med mässans nyheter! Nyheter & Info från utställare på Skolforum okt 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Först ut med mässans nyheter! Nyheter & Info från utställare på Skolforum 27-28 okt 2014"

Transkript

1 Först ut med mässans nyheter! Nyheter & Info från utställare på Skolforum okt 2014

2 Bakom Skolforum står Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Svenska Läromedel och Sveriges Skolledarförbund. Det är också en mötesplats för inspiration, erfarenhetsutbyte och fortbildning. En plats där besökaren ges möjlighet att växa i sin roll som lärare eller skolledare. Skolforum erbjuder som vanligt workshops och möjligheter till möten för att diskutera och byta erfarenheter, ofta kring utmaningar och situationer som många lärare och skolledare delar. Syftet är att kombinationen av att lyssna till andra och att själv sätta ord på saker i sin tur leder till verklig utveckling. Årets Skolforum sätter bland annat fokus på frågor kring mänsklig rättigheter och förföljelser av folkgrupper men även kring ökad läsförståelse. Skolforum är Sveriges största läs- och diskussionsforum kring skolutveckling där man bl.a. presenterar ett urval böcker, artiklar, program och sajter som på olika sätt tar upp utveckling av lärare, skolledare och svensk skola. Tidningen Mässnytt Digital utgives av City Reklam Ansvarig utgivare och redaktör, Bertil Bredelius. Pr/info, Dan Meijer. Sättning och Layout, The Webminister Co.Ltd. Adress, Ledet 17, Alingsås Telefon E-post Hemsida

3 Klassisk skönlitteratur ett steg mot ökad läsförståelse Den 1 maj lanseras Litteraturbankens skola, med ett helt nytt, fritt tillgängligt pedagogiskt material riktat till lärare och litteraturpedagoger för arbetet med skönlitteratur. I fokus för Litteraturbankens skola står Selma Lagerlöfs författarskap. Bristande läsförståelse Svenska barn och ungdomar har enligt internationella undersökningar blivit allt sämre på att läsa. Det rapporteras om brister i läsförståelse, och tålamodet att läsa längre texter har dessutom minskat. Det är också skralt med lusten att läsa. Vågar lärare, i denna utsatta situation, läsa äldre texter med sina elever? Kraftullt verktyg Litteraturbankens skola ger läraren verk-tyg för att hjälpa eleven att ta till sig en av vårt lands genom tiderna mest färgstarka och välkända författare: Selma Lagerlöf. Här erbjuds didaktiska, metodiska och litteraturvetenskapliga bakgrundstexter samt förslag på litteraturaktiviteter och boksamtal för skolans alla stadier. Materialet har utvecklats av Anna Nordlund, litteraturvetare och Lagerlöf-forskare, och Ann Boglind, lärare och litteraturdidaktiker. Lagerlöf kan introduceras redan i skolans tidiga år. Berättelserna passar väldigt bra för högläsning. Det är lätt att läsa Lagerlöf, inte bara för att hennes språkbehandling är enkel utan också för att hon inlevelsefullt gestaltar starka känslor och skriver om allmänmänskliga problem, säger Anna Nordlund. Gemensam läsning Materialet innehåller bland annat förslag på litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever genom exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbetet med äldre och mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och av ett gemensamt arbete under lärarens ledning. Eleverna behöver ha förebilder som presenterar olika sätt att läsa och de behöver höra hur andra människor uppfattar en text, för att förstå att texter kan läsas och tolkas på flera sätt, säger Ann Boglind. Även för förskoleklasser Större delen av Litteraturbankens texter lämpar sig bättre för grundskolans senare år och gymnasiet. Men Litteraturbankens skola lyfter också fram texter som passar att läsa med yngre»på grund af den ädla idealitet / den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet/ som prägla hennes diktning» Motiveringen när Selma Lagerlöf som första kvinna och första svensk som fick Nobelpriset i litteratur1909. barn, ända ner till förskoleklass. Materialet passar också väl för bokcirklar och i biblioteksverksamhet. För mer information kontakta: Ann Boglind, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet Anna Nordlund, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet Mats Malm, Litteraturbankens föreståndare Monter A18:24

4 Kollegialt lärande effektiv kompetenseutveckling NTA ( naturvetenskap och teknik för alla ) fortsätter att skapa en helhet kring lärandet inom de teman man hittills utvecklat vilket i sin tur ger pedagogen utrymme för att väcka nyfikenhet och struktur i elevens lärande. Modellen för skolutvecklingen är främst inriktad på biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. -Forskning och erfarenheter visar entydigt att inlärandet är individuellt från person till person, vilket innebär att man i ett större sammanhang, som t.ex. i klassrum, så måste man hitta metoder det vill säga en fungerande pedagogik, säger Marja Andersson verksamhetschef på NTA Utveckling i yrkesrollen Under kommer man inom NTA-programmet fokusera på ett kompetensutvecklingsprogram för kollegialt lärande. Detta program bygger bl.a. på erfarenheter från Fibonacciprojektet ett treårigt EU-projekt vars syfte var spridning av ett frågebaserat arbetssätt inom undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik. -Den viktigaste utgångspunkten är lärarnas befintliga kunskaper samt det engagemang som ger dem möjligheter att utvecklas i sina yrkesroller. Vi har många bra lärare i landet men vi har också funnit att om lärare samarbetar och kommunicerar med varandra så blir de ännu bättre. Gemensam plattform På sätt och vis fungerar kollegialt lärande som ett team work. Det vill säga att man lär av varandra och bildar samtidigt en gemensam front eller plattform för eleverna med ett fokus, inte bara på det egna ämnet utan det utvecklas samtidigt en ämnessamverkan. Verksamhetschef Marja Andersson -Det innebär att vi med kollegialt lärande samlar kunskaper, mål och värderingar vilket också gör att man får en kvalitetssäkring i undervisningen och detta i sin tur bidrar till att höja hela skolans nivå, framhåller Marja Andersson. Modellen för kollegialt lärande innehåller tre träffar med fokus på tre viktiga delar i skolarbetet: Fundera på- som synliggör elevernas erfarenheter i ett uppdrag. Experimentera handlar om hur man som lärare kan hjälpa eleverna att förstå hur de skall observera i ett uppdrag. Sammanfatta tar upp diskussion kring resultatet och hur man som lärare arbetar så att eleverna får visa sitt lärande. Erfarenheterna från EU-projektet visar att kollegialt lärande är ett ytterst kraftfullt verktyg som synliggör elevernas kunnande och som ger ökat utrymme för kommunikationen och interaktionen mellan lärare och elever. Monter A10:28

5 Nyfikenhet och experimentlusta starka drivkrafter Vetenskapens Hus möter idag mer än skolelever och lärare per år med huvudsyftet att inspirera och skapa intresse och kunskap i en miljö som visar naturvetenskap, teknik och matematik på riktigt. En av vägarna dit är unga människors nyfikenhet och inneboende experimentlusta. - Vi menar att det är otroligt viktigt att arbeta för att öka intresset inom dessa områden. Ett sätt att göra detta är att skapa möten vilket är en av anledningarna till att vi medverkar på Skolforum, säger Cecilia Kozma, föreståndare på Vetenskapens Hus. Hands on-experiment Ett annat sätt att skapa ett större intresse för de naturvetenskapliga ämnena är att låta unga pröva på naturvetenskap på riktigt. Därför erbjuder Vetenskapens Hus spännande laborationer till skolan som ett komplement till skolundervisningen. Vetenskapens Hus arbetar bland annat med hands on-experiment med modern forskarutrustning inom biologi, fysik, kemi, matematik och teknik som erbjuds dels i laboratorier vid AlbaNova universitetscentrum, dels i Naturens Hus i Bergianska trädgården. Vetenskapens Hus genomför också aktiviteter på stan såsom ForskarFredag och Fysik i Kungsan. Skolprogram och helgaktiviteter för barn och ungdomar handleds av studenter från KTH och Stockholms universitet. -Dessa besöksledare verkar som förebilder för de besökande eleverna när de beskriver sin egen utbildning och berättar om livet som student. Alla våra skolprogram följer läroplanen. Missa inte den spännande 3D skrivaren i Vetenskapens Hus monter Andra evenemang som erbjuds är Astronomins dag och natt, Teknikåttan- en rikstäckande naturvetenskapstävling, Edutainmentdag på Gröna Lund osv. Fördjupande fortbildningar Genom fortbildningar i laboratorier, miljöbesök, föreläsningar och unika studiebesök ges lärare såväl ökad motivation som kraftfulla verktyg i undervisningen. Cecilia Kozma framhåller att det är lärarna som är nycklarna till ungdomars lärande och därför erbjuder Vetenskapens Hus fortbildningar med inbjudna forskare och olika aktiviteter. Dessa lärarfortbildningar ger möjlighet att möta forskningen och fördjupa sig inom respektive ämnesområden. -Vi arbetar både ämnesfördjupande och ämnesövergripande för att tillmötesgå olika krav i kurs- och ämnesplaner och det finns även möjlighet att önska teman för fortbildningar. I montern kommer Vetenskapens Hus bl.a. att visa spännande 3D design och praktisk matematik. Under mässan anordnas också bussturer för besökare till laboratorierna vid AlbaNova universitetscentrum. Monter A15:30 Cecilia Kozma, föreståndare på Vetenskapens hus

6 Tävlingen som effektivt fördjupar intresset för IT Databävern (Bebras) är en årlig IT-tävling för skolelever från årskurs 2 till sista gymnasieåret och som blivit omåttligt populär. Med start i Litauen 2004 med ett blygsamt antal deltagare har tävlingen fått ett stort internationellt genomslag. Förra året samlade man cirka elever och i år räknar man med ännu fler deltagande från ett 30-tal länder. Alltmer digitaliserad Vardagen blir allt mer digitaliserad och därmed också möjligheterna till information från hela världen. Ur det perspektivet är det också viktigt att barn redan från tidig ålder får en djupare förståelse för IT. För att möta detta behov har ett 100-tal representanter från olika universitet skapat en tävling och ett material för undervisning som lyfter fram kunskaperna på ett sätt som skall intressera så många som möjligt. Inga förkunskaper Tävlingsfrågorna berör IT ur olika perspektiv hur tekniken påverkar oss i samhället, logiskt tänkande och problemlösning och kräver inga förkunskaper. Efter tävlingen blir alla frågorna öppet tillgäng-liga så att elever och lärare kan jobba vidare med uppgifterna. Till varje uppgift finns både en utförlig förklaring och en text som sätter in uppgiften i ett sammanhang och som sedan kan utgöra underlag för fortsatta diskussioner i klassrummet Fredrik Heintz på Linköpings universitet är samordnare och kontaktperson för Databävern i Sverige. - Tävlingsformen är ett effektivt sätt att skapa och Fredrik Heintz Samordnare öka intresset för IT och den pedagogiska poängen är att eleverna gärna fortsätter med att fördjupa sina kunskaper. Tävlingen är också ett värdefullt instrument för mätning av hur datakunskapen står sig mellan de deltagande länderna och kan därmed ge vägledning för politiker. Förberedelserna inför årets stora tävling i Sverige är i full gång. Vi jobbar hårt för att nå ut till så många skolor som möjligt och att göra det så enkelt som möjligt att delta. Vårt mål är att få minst 5000 elever i alla åldrar och från hela Sverige att delta i Databävern. Vi vill nå eleverna så tidigt som möjligt, redan i lågstadie-åldern. On-line Tävlingen pågår mellan den november och genomförs på deltagande skolor online i form av flervalsfrågor och interaktiva uppgifter. Träningsuppgifterna rättas automatiskt, vilket innebär att eleverna får direkt återkoppling på sina svar. Förra året deltog 1600 elever från Sverige. Visionen är att om 10 år kommer minst 80% av alla skolbarn i Sverige att delta i Databävern, vilket också kommer att signifikant höja kunskapsnivån i Sverige. Monter A08:20

7 Viktigt att stärka det demokratiska immunförsvaret Forum för levande historia är en myndighet under Kulturdepartementet som arbetar för demokrati och att stärka alla människors vilja att arbeta för allas lika värde. Det innebär bl.a. att informera om Förintelsen och om olika regimers brott Eskil Franck Överintendent Levande historia mot mänskligheten. Ett i alla bemärkelser mycket tungt och viktigt uppdrag. Utgångspunkten är övertygelsen om att det går att förebygga intolerans genom att lära av historien. Historien visar otvetydigt inte minst senare års politiska utveckling inom flera EU-länder - att demokratin inte är statisk utan måste återvinnas, återuppväckas och försvaras gång på gång. - Vi är övertygade om att det går att förebygga intolerans genom att dra lärdom av historien. Därför bedriver vi utåtriktad verksamhet med inriktning på kunskap, kultur och fortbildning. Vår ambition är att skapa verktyg som hjälper lärare i deras arbete kring demokrati och mänskliga rättigheter. Vi hoppas kunna hjälpa till att inspirera elever till att vilja lära sig mer, men också till reflektion över eget ansvar och agerande, framhåller Eskil Franck, överintendent på Levande Historia. Nyligen har Forum för levande historia börjat inrikta sig även mot lägre årskurser, d.v.s årkurs 4-6. Inom dessa årskurser ingår i läroplanen studier om mänskliga rättigheter. Däremot inte om folkmord och förföljelser. - Där kommer vi in bilden och kan vara en resurs för skolan i dessa frågor. I våren 2015 kommer man ha en utställning med workshop för denna nya målgrupp med En femteklass testar workshopövningar om mänskliga rättigheter i arbetet med att ta fram Alla människor! Foto: Juliana Wiklund bl.a övningar där eleverna kan arbeta på temat alla människors lika värde med ett historiskt perspektiv. Att ta del av andra människors upplevelser kan väcka känslor och leda till insikter om tidigare händelser och skeenden i vår historia som inte får hända igen. När eleverna gemensamt får ta del av filmklipp innehållande personliga vittnesmål skapas en utgångspunkt för reflektion och diskussion. - Vittnesmålet har en oerhörd kraft. Att möta personer som blivit utsatta lämnar ingen oberörd. Vi har haft många som med egna erfarenheter från förintelselägren och som inför knäpptysta skolklasser berättat om sina upplevelser som i sin ohygglighet ligger långt utanför vad man kan föreställa sig, säger Eskil Franck. Levande historias omfattande kunskapsdepå innehåller material om, förutom antisemitism, även antiziganism, folkmorden i Rwanda, m.fl. Även övergripande frågor som t.ex demokrati, mänskliga rättigheter, rasism, tolerans, och homo-, bi- och transfobi. Ett annat exempel är Den livsfarliga historien med pedagogiskt material som riktar sig mot gymnasiet med övningar och lärarhandledning om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Men vilken nytta gör det att belysa nuet genom historien? - Vi har inga garantier men vi måste utgå från att det ger resultat. Och tyvärr är de här frågorna viktigare än någonsin och är som vi ser det ett sätt att stärka det demokratiska immunförsvaret, avslutar Eskil Franck. Monter A 12:40

8 Geologi i läroplanen ger ökad omvärldsinsikt Sveriges geologiska undersökning (SGU) har av regeringen fått uppdraget att inom bl.a. skolan öka kunskapen om geologin betydelse för samhällsbyggnad och tillväxt. -Tidigare har geologin fallit under de naturvetenskapliga ämnen. Men numera väger samhällsvetare in geologin som betydelsefull faktor i den samhälleliga och politiska utvecklingen, berättar projektledaren Kaarina Ringstad. -Vi konstaterar att man i de flesta andra länder lägger större vikt vid geologin som också betyder mycket när det gäller elevernas omvärldsbild.vi vill, på olika sätt, visa hur geologin på ett naturligt sätt kan komma in i skolans olika stadier, även i de mer samhällsorienterade ämnena. Geovetenskap är en av de fem stora naturvetenskaperna. Det handlar om jordklotet och de processer som verkar här, men också mycket om den vardag vi lever i. Det finns flera anledningar till att ta upp geovetenskap på skolschemat att ge en geologisk allmänbildning. Det handlar om jordklotet vi lever på hur det har formats, hur det formas just nu och hur det kommer att se ut i framtiden. Det handlar om hur tidigare kontinentalkrockar, nedvittrade bergskedjor, inlands-isar och hav har format det vi ser i vår närmiljö. Och om hur geologin hänger ihop med flora och fauna. Det handlar om de risker som finns naturligt runt oss i världen jordbävningar, vulkanism men också skred och ras och naturlig förekomst av giftiga ämnen i marken. Det handlar om miljöfrågorna genom geologin kan vi titta tillbaka på hur klimatet har förändrats över miljontals år. Det handlar om vårt kulturarv Sverige hade inte varit det samhälle det är idag utan den mineralrika berggrunden och kunskapen att Bild från SGUs inspirationsdag för lärare den 13 oktober, då man lyfte olika aspekter av geologi och avslutade med en geologisk vandring i närmiljö. Foto: Karl-Erik Alnavik Kaarina Ringstad, projektledare Foto: Ylva Sandstrand bryta och nyttja malmen. Än idag är Sverige en stor malmproducent och bland annat störst inom EU på att producera järnmalm. Det handlar också om motstridigheter inom Sverige och även när gäller mellanstatliga förhål-ningssätt. Olika markintressen som står mot varandra, tillgång till rent vatten (globalt en mycket stor fråga) och givetvis andra naturresurser som gas och olja. Mot den bakgrunden får det väl anses en smula märklig att geologi inte finns som eget ämne i skolan! -I läroplanen ingår inte geologi som ju ändå är så centralt i vårt samhället, även om inte alla är medvetna om det. Jag har förståelse för att det kan vara svårt att inrymma ämnet i läroplanen. Kunskap om geologi är kunskap både om jorden som vi lever på, de processer som har verkat och kommer att verka men också om det moderna samhället - råvaror, miljöpåverkan, att bygga i och på jord och berg, naturolyckor och mycket mer, sammanfattar Kaarina Ringstad. SGU samarbetar med flera organisationer och föreningar kring detta projekt. På Skolforum har man bjudit med både Geologins Dag och Lantmäteriet, som ligger bakom Geodata-samverkan och Geoskolan. Geologins Dag har bland annat tagit fram både ett underlag som visar var i läroplan geologin kommer (kopplat till läroplanens mål) och konkreta övningar. Monter A10:20

9 Värderingsverktyg underlättar arbetet med tillgänglighet Från och med 1 januari 2015 införs bristande tillgänglighet som ny diskrimineringsform även i förskolans och skolans verksamhet. Med bristande tillgänglighet menas att ett barn eller en elev behandlas orättvist på grund av sin funktionsnedsättning i skollokaler och i undervisningen. I montern på Skolforum presenterar Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare ett nytt värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, som utarbetats tillsammans med Handikappförbundet. Det är meningen att skolor ska kunna använda verktyget för att skatta sin tillgänglighet, upptäcka brister och utveckla sin lärmiljö, säger Marie Fogelberg, rådgivare på SPSM. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att Marie Fogelberg anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Verktyget är ett stöd och en hjälp att komma igång och arbeta systematiskt med de här frågorna. Vilket i sin tur leder till ökad likabehandling och bättre tillgänglighet för alla elever på skolan, fortsätter Marie Fogelberg. I värderingsverktyget för tillgänglig utbildning ingår ett digitalt värderingsverktyg och en tryckt handledning. Verktyget vänder sig till verksamhetschefer, pedagoger, specialpedagoger och elevhälsa inom förskolor, skolor och gymnasieskolor. Hitta läromedel är en ny digital tjänst som SPSM också presenterar på Skolforum. Vi har sett att det finns behov av en webbaserad söktjänst för läromedel som kan passa i specialpedagogiska sammanhang. Hitta läromedel ska underlätta för skolpersonal och andra att hitta läromedel som på olika sätt kan vara lämpliga för elever i behov av särskilt stöd, berättar Marie Fogelberg. Idag innehåller databasen läromedel för särskolan, men den håller på att fyllas med läromedel för andra skolformer. Målet är att på tre år lägga in uppskattningsvis sökbara läromedel i tjänsten. Välkomna till vår monter med dina frågor. Vi pratar gärna om hur vi tillsammans skapar en tillgänglig skola, som gör det möjligt för alla elever att vara delaktiga och få de kunskaper de behöver, avslutar Marie Fogelberg. Seminarier 27 oktober Kl , A7 Hitta läromedel en söktjänst med tillgängliga läromedel Kl , A5 Klart alla ska med! en presentation av verktyget för tillgänglighet 28 oktober Kl , A3 Om specialpedagogiskt stöd med tidsenliga lärverktyg för dator, platta, telefon och webb Kl , A5 Klart alla ska med! en presentation av verktyget för tillgänglighet Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas, förskolornas och skolornas egna resurser. Monter A09:51

10 Brott mot barn ett ämne som sällan berörs Våren 2013 fick Brottsoffermyndigheten ett uppdrag av regeringen att ta fram information om olika typer av brott och om var man kan få hjälp. Informationen är riktad så att brottsutsatta barn och ungdomar får möjlighet att själva söka information om sin situation. Resultatet blev webbplatsen jagvillveta.se, en barnbok om Liten och informationsbroschyrer som kan spridas via olika verksamheter som kommer i kontakt med barn som utsatts för brott. Liten, som Brottsoffermyndigheten har tagit framtillsammans med författaren Stina Wirsénären unik bok som behandlar ett ämne som sällan berörs i barnlitteratur men som berör alla barn. Boken om Liten handlar om en liten person som är rädd hemma. I Litens familj blir bråken stora, för stora. Man får följa Litens strategier för att hantera en skrämmande vardag och till slut berättar Liten för fröken på förskolan om hur hen har det hemma. -Vi hoppas fånga upp dessa barn och unga och att de hittar information så att deras situation kan bli bättre och att de berättar för någon om hur de mår och om vad som har hänt, berättar projektledaren Hanna Netzell. -Den här typen av riktad information behövs. Många barn och ungdomarsom varit med om brott upplever att de inte fått någon information om hur de skall bete sig, om sina rättigheter eller vart de skall vända sig för att få hjälp. Mörkertal Skolan är en viktig arena där barn förväntar sig information men frågan är hur man hanterar detta. Många barn är med om brott men långt ifrån alla uppdagas och det finns ett stort antal mörkertal. -Ja, många brott mot barn och ungdomar sker inom familjen men få polisanmäls. Det kan vara fråga om fysiskt eller psykiskt våld, bevittnat våld eller sexuella övergrepp. Det är faktiskt också så att många inte ens vet om att de blivit utsatta eftersom förhållandena inom familjenlätt blir normaliserade i den utsattes ögon. Det kan också finnas såväl lojalitetskonflikter som skamkänslor med i bilden. Hanna Netzell betonar vikten av att skolan arbetar förebyggande på det här området. Monter A 18:22 Hanna Netzell projektledare

11 Läslyftet ny metod som skall öka läsförståelsen Ökad läsförståelse och bättre skrivförmåga är syftet med den stora satsning på elevers läsande och skrivande som Skolverket nyligen dragit igång. Ett 30-tal skolor deltar i en utprövningsomgång av Läslyftet. Internationella undersökningar har visat att läsförståelsen i Sverige sjunker. Nu sker därför en insats för att ge lärare möjlighet att pröva nya metoder och arbetssätt. Inom ramarna för det så kallade Läslyftet får lärare ta del av olika pedagogiska modeller. Läs- och skrivportalen öppen Materialet samlas på den nylanserade Läs- och skrivportalen som Skolverket ansvarar för. Portalen är ännu under uppbyggnad och Skolverket tar löpande fram fortbildningsunderlag. Upplägget är det samma som för den pågående satsningen Matematiklyftet. Lärare tar del av och diskuterar material, planerar sin undervisning utifrån det, prövar i klassrummen och diskuterar effekterna med sina kolleger. Vi hoppas att de uppskattar det här sättet att pröva och reflektera tillsammans, och att det är något många vill fortsätta med, säger Erica Jonvallen, undervisningsråd på Skolverket och projektledare i satsningen Läslyftet. Inte bara svensklärare De grundskolor som deltar i utprövningsomgången av Läslyftet utsågs för att spegla olika förutsättningar. Såväl kommunala som fristående skolor är representerade, och skolor med höga respektive låga resultat. Umeå universitet utvärderar försöket på uppdrag av Skolverket. Inför läsåret 2015/2016 kan huvudmän ansöka om statsbidrag för att delta i Läslyftet. Fullt utbyggd vänder sig satsningen till lärare på alla nivåer, dock ej inom vuxenutbildningen. Erica Jonvallen understryker att det inte är enbart lärare i svenska som borde delta. Läroplanen är tydlig med att språkutveckling är alla lärares ansvar. Och det är genom språkutvecklingen som också utvecklingen av ny kunskap kan ske i alla ämnen. Den webbaserade kursen i bedömning och betygssättning riktar sig till lärare och skolledare i alla skolformer och kan genomföras i valfritt tempo. Kursen är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment. Genom kursen kommer man att få kunskap och möjlighet att reflektera kring hur man använder läroplanen som underlag för planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Läraren kommer att få redskap att använda bedömning såväl för elevens lärande som för egna utvecklingen. Lärare kommer också att få resonera om hur man kan väga samman elevers kunskaper till betyg på ett tillförlitligt sätt. Kursen riktar sig till dem som arbetar som lärare eller skolledare i de obligatoriska skolformerna, gymnasial utbildning och vuxenutbildningen. Monter A02:21

12 Projekt för lustfyllt läsande och skrivande En bok för alla ger ut kvalitetsböcker för både barn och vuxna till låga priser och som ger ut cirka 25 böcker om året, nästan enbart återutgivning av tidigare utgivna böcker, större delen för barn och unga. En bok för alla bedriver även ett läsfrämjande arbete där syftet är att öka läsandet speciellt bland läsovana grupper, och att främja bra litteratur. En bok för alla startades 1976 för att med statligt stöd ge ut kvalitetslitteratur till lågt pris. Förlaget var de första åren en del av Stiftelsen Litteraturfrämjandet men omvandlades 1992 till ett aktiebolag med ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Föreningen Ordfront samt Föreningen En bok för allas vänner som lika stora delägare. Statsstödet till verksamheten upphörde vid utgången av år 2007 vilket innebar att både verksamhet och utgivning krymptes men fortsatte enligt den ursprungliga grundidén. Under Skolforum kommer man att informera om olika läsfrämjande projekt som En bok för alla varit och är inblandade i. Skriv vidare! Skriv vidare! är namnet på ett nytt läsoch skrivprojekt som En bok för allas vänner genomfört hösten 2013 och våren Mellanstadieelever har skrivit en egen berättelse, tecknat en serie eller ritat en bild som anknyter till en valfri bok ur En Bok för allas sortiment. De har antingen skrivit enskilt eller i en grupp, på fritiden eller i skolan. Syftet med projektet har varit att stimulera barnens fantasi och deras eget lustfyllda läsande och skrivande. Ett urval av bidragen har publicerats i en antologi, Två brutna armar om en dröm som blev sann och andra berättelser ur ett läsoch skrivprojekt. Projektledaren Lena Lundgren har också skrivit en metodbok,skriv vidare! Metoder och reflektioner från ett läs- och skrivprojekt där hon delar med sig av erfarenheter och tips från projektet. Barnen-antologierna De tre barnantologierna Barnens första bok, Barnens andra bok och De små barnens bok har tillsammans spridits i nästan två miljoner exemplar till barn i Sverige. Många kommuner och landsting delar ut böckerna till nyfödda och deras föräldrar och i sexårsverk -samheten. Läs för mej, pappa! Läs för mej, pappa! syftade till att locka pappor att ta större ansvar för sina barns läsning. En bok för alla ordnade pappadagar där pappor från olika fackförbund deltog. De fick lära sig mer om barns språkutveckling, möta en författare, besöka biblioteket och få med sig ett bokpaket hem med fyra bilderböcker och en vuxenbok. Projektet var ett samarbete mellan En bok för alla, ABF, fackförbund inom LO och lokala kommunbibliotek. Fortfarande anordnas pappadagar runtom i landet. Monter A08:21

ntations titel Arial 14pt Vetenskapens Hus Rubrik rial 26pt,bold Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker 1: Arial 22pt

ntations titel Arial 14pt Vetenskapens Hus Rubrik rial 26pt,bold Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker 1: Arial 22pt Vetenskapens Hus Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker Vetenskapens Hus En kunskapshöjande mötesplats mellan skola, universitet, näringsliv Vi erbjuder en inspirerande miljö med

Läs mer

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Vi möter 60 000 elever och lärare varje år Hos oss möter

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Erica Jonvallen projektledare Tove Mejer expert Katarina Linnarsson undervisningsråd Läslyftet Erica Jonvallen projektledare 2015-01-12

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik

NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik NTA ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap och teknik Gerd Bergman, utvecklingschef NTA www.ntaskolutveckling.se Kompetensförsörjning: elevers intresse för naturvetenskap och teknik Läsåret 2013/14

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Förskola och skola www.spsm.se/tillganglighet Isak Lukas Lisa Nesrin Tove Dennis

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Vadå geo någonting. Vad är det här bra för? det har fröken inte sagt något om.

Vadå geo någonting. Vad är det här bra för? det har fröken inte sagt något om. Kaarina Ringstad Informatör på SGU (hydrogeolog och copywriter) och projektledare för uppdraget Att öka kunskapen om geologins betydelse för samhällsbyggnad och tillväxt Vad är det här bra för? Vadå geo

Läs mer

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT! HÖSTEN 2014 1:1.618 x 9,82 i Trollhättan VÄLKOMNA HIT! Innovatums Science Center är en plats för den som vill inspirera sig själv och sin grupp. Roliga interaktiva utställningar, kreativa workshops, intressanta

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Uppsala 2011-01-18 Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Greger Bååth Gd Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vårt uppdrag: (från vår instruktion ) Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Valbara kurser Elevens Val

Valbara kurser Elevens Val Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20 Handboll OBS! Detta val gör du till alla tre passen! Kod: ABC0 Att våga tala Svenska A26 Vad är väldigt många människor rädda för mest av allt? Jo,

Läs mer

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012 Bakgrund I dagens samhälle krävs det att alla har en hög kompetens när det gäller kommunikation och informationshantering. Enligt IT-strategin

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer