KALLELSE. Datum Sammanträdet är öppet för allmänheten från klockan Godkännande av kallelse till dagens sammanträde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KALLELSE. Datum 2015-05-26. Sammanträdet är öppet för allmänheten från klockan 13.00. 3 Godkännande av kallelse till dagens sammanträde"

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(2) Bo Björn , Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde kl i Folkets Hus, Hällefors för att behandla följande ärenden: Utanför dagordningen återrapporterar vice ordförande Kenth W Johansson (M) från SKL:s demokratidagar. Enligt arbetsordning för Kommunfullmäktige ska en allmänpolitisk debatt hållas vid sammanträdet i juni. Debatten flyttas till hösten eftersom dagens sammanträde behandlar budget och mål. Sammanträdet är öppet för allmänheten från klockan Ärenden 1 Upprop. 2 Val av justerare samt dag för justering. 3 Godkännande av kallelse till dagens sammanträde 4 Fastställande av dagordning. Allmänhetens frågestund Ledamöternas frågor och interpellationer Beslutsärenden 5 Valärenden 6 Inkomna motioner och medborgarförslag 7 Årsredovisning för Hällefors kommun Revisionsberättelse för Beslut om ansvarsfrihet för Inriktningsmål för Hällefors kommun Hällefors kommun budget för 2016 och plan för

2 2 12 Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy 13 Hällefors Bostads AB:s årsredovisning för Svartälvstorps Förvaltnings AB:s årsredovisning för Bergslagens räddningstjänsts årsredovisning för 2014 (årsredovisningen biläggs ej) 16 Bergslagens kommunaltekniks årsredovisning för 2014 (årsredovisningen biläggs ej) 17 Minoritetspolicy för Hällefors kommun 18 Förslag om planändring av kvarteret Morkullan 19 Revidering av förbundsordning för Bergslagens kommunalteknik 20 Revidering av arvodesreglemente för Bergslagens kommunalteknik 21 Taxa för anmälningar enligt Attefall 22 Gemensam taxa för markåterställningsarbeten i Hällefors, Nora, Ljusnarsbergs och Lindesbergs kommun 23 Beslutsgång för detaljplaner enligt lagändring i Plan- och bygglagen, PBL 24 Nya avgiftsnivåer för maxtaxa 2015 Informationsärenden 25 Kammarrättens dom, laglighetsprövning gällande val av kommunalråd 80 % 26 Ekonomisk rapport mars Ej verkställda beslut inom omsorgen Delgivningsärenden 28 Remissyttrande regional cykelplan Susanne Grundström ordförande Kenth W Johansson vice ordförande Stefan Backius 2 vice ordförande Bo Björn Administrativ chef

3 Datum Sida 1(6) Hällefors kommuns årsredovisning 2014, dnr KS 15/00088 Beslutsunderlag Årsredovisning för Hällefors kommun 2014 Ärendet Kommunens antagna verksamhets- och ekonomistyrningspolicy innebär att ekonomiprocessen ska ske i dialogform. Nu har första dialogträffen genomförts av ekonomiberedningen bestående av de politiska partiföreträdarna. Ekonomiberedningen kan konstatera att alla partier genom sin partiföreträdare inte varit representerade/delaktiga under den heldag som dialogen pågått med fokus på föregående år. Syftet med dialogträffarna är att det ska bygga på en bred förankring i politiken för att få en till en ökat kunskapsnivå och en långsiktig stabilitet i de större frågorna. Dialogen har skett med representanter från kommunstyrelsen, bildningsutskottet, omsorgsutskottet, Hällefors Bostads AB, Bergslagens Kommunalteknik, Bergslagens Räddningstjänst, Bergslagens Miljö och byggnämnd och Bergslagens Överförmyndarnämnd. I samband med dialogträff avseende årsbokslut 2013 beslutade ekonomiberedningen att kravet på skriftligt material utifrån givna frågeställningar skulle tas bort. Istället skulle dialogträffarna utgå från fyra frågeställningar; Styrkor, Möjligheter, Utmaningar och Framtid. På det sättet anser beredningen att dialogformen möter upp ett samarbete och att alla känner en tillhörighet. Det skapas en samhörighet och en vi-känsla. Alla är överrens om att dialogen är bra och ger stort informationsflöde och tillfälle till dialog med verksamheterna. Däremot ser ekonomiberedningen gärna att verksamheterna lämnar något skriftligt material i förväg för att beredningen ska kunna läsa in sig på berörda verksamheter och därmed ha något att diskutera omkring vid själva dialogen. Det handlar då främst om vad E-post Organisationsnr Hällefors kommun Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Hällefors Sikforsvägen vx

4 2(6) som har hänt i verksamheten, måluppfyllelsen och framtida utmaningar, och inte så mycket om ekonomiskt utfall. Kommunstyrelsens förvaltning kan konstatera att kommunen har låg måluppfyllelse vad gäller resultatmålen 2014 och att kommunen framöver behöver arbeta med formulering av mål för att på så vis definiera vilka nyckeltals som ska utvärdera målsättningen för att kunna mäta målet. Antalet mål är dels för många utifrån kommunens storlek och dels att målen inte är mätbara utifrån avsaknad av indikator som gör att målstyrningen blir omöjlig att genomföra. Det samma gäller för de inriktningsmål som är antagna för mandatperioden Kommunförvaltningen har utifrån dialogen och verksamhetsrapporter sammanställt kommunens årsredovisning för verksamhetsåret 2014 som beretts av ekonomiberedningen. Ekonomi Kommunen redovisar ett positivt resultat på 7,3 miljoner kronor exklusive extra nedskrivningar, vilket jämfört med den antagna årsbudgeten är 6,1 miljoner kronor bättre. Detta positiva resultat innebär att kommunen valt att göra resultatpåverkande nedskrivningar med 5,4 miljoner kronor utifrån att kommunen har bokförda värden som är för högt värderat. Kommunens bokslut redovisar ett positivt resultat efter nedskrivningar på 1,9 miljoner kronor, vilket jämfört med den antagna årsbudgeten är 0,7 miljoner kronor bättre. I förhållande till den delårsrapport som presenterades för kommunstyrelsen är det en skillnad på 0,2 miljoner kronor.. Under de senaste fem åren har det egna kapitalet ökat med 37,0 miljoner kronor, vilket motsvarar en årlig ökningstakt med 15,2 procent. Nämnder och styrelsen uppvisar tillsammans en negativ avvikelse på totalt -14,2 miljoner kronor gentemot budget, som motsvarar kommunens totala verksamhetskostnader. Underskottet kan härledas till driftnämnderna som tillsammans redovisar ett underskott på -14,2 miljoner kronor. Skatter och generella bidrag uppvisar tillsammans en positiv avvikelse på totalt 14,0 miljoner kronor gentemot budget. Överskottet kan härledas till det nya utjämningssystemet. Finansnettot uppvisar en positiv avvikelse på 0,9 miljoner kronor gentemot budget. Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet ska resultatet reduceras med de realisationsposter som uppstått under året. Kommunen har uppfyllt balanskravet varje år sedan detta infördes år 2000, med undantag för budgetåret Kommunens resultat för 2014 visar på ett positivt resultat på 1,9 miljoner kronor och vid en avstämning av Kommunallagens balanskrav redovisar kommunen ett justerat positivt resultat på 2,5 miljoner kronor. I årets årsredovisning har kommunens antagna finansiella målsättningar utvärderats utifrån ett femårsperspektiv och den antagna soliditetsplanen. Förvaltningen kan konstatera att kommunens målsättning med att förbättra kommunens soliditet är på rätt väg. Kommunen har totalt investerat 21,8 miljoner kronor under verksamhetsåret Investeringsbudget var 30,7 miljoner kronor, vilket innebär att den fastställda budgetramen inte förbrukades utan gav ett överskott på 8,9

5 3(6) miljoner kronor års investeringar har finansieras med 97,2 procent av egna medel och resterande del finansieras med medel som fanns vid ingången av år Kommunen har uppfyllt målet att finansiera investeringarna med egna medel som dels inkommit under verksamhetsåret och dels med medel från ingången av föregående år. Kommunens likviditet vid årsskiftet 2014/2015 var 17,1 miljoner kronor. Orsaken till denna nivå är att verksamheternas preliminära utfall blivit bättre än tidigare gjorda prognoser och att kommunens budgeterade investeringar för år 2014 inte förbrukats. Låneskulden avseende långfristiga lån per den 31 december 2014 uppgick till 107,6 miljoner kronor. I förhållande till föregående år har låneskulden minskat med 12,0 miljoner kronor vilket innebär att målsättningen att amortera uppfyllts. Kommunen har fortsatt stora borgensåtaganden som kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån, alternativt att ge ägartillskott. Totalt har kommunen ett borgensåtagande på 189,7 miljoner kronor vid årets slut. Det största åtagandet har kommunen till Hällefors Bostads AB som uppgår till 130,0 miljoner kronor och i förhållande till föregående år har det totala borgensåtagandet minskat med 18,6 miljoner kronor. Folkhälsa Redovisning utifrån folkhälsoperspektivet hänvisar förvaltningen till kommunens årsredovisning för verksamhetsåret Miljö Redovisning utifrån miljöaspekter hänvisar förvaltningen till kommunens årsredovisning för verksamhetsåret Förvaltningens förslag till beslut Ekonomiberedningen föreslår kommunstyrelsen att - Hällefors kommuns årsredovisning 2014 godkänns. --- Under kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar ordförande Christina Johansson (M) att en förändring av texten ska ske så att handlingens text överensstämmer med tjänsteskrivelsens. Samuel Eriksson (V) yrkar avslag med motiveringen att handlingen är ofullständig och innehåller fel och otydligheter. Lars-Göran Zetterlund (C) och Hans-Otto Pohlmann (GL) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Allan Myrtenkvist och Anne Horneman, båda (S), yttrar sig utan att yrka. Ordförande Christina Johansson (M) ställer bifall mot avslag på förvaltningens förslag med tillägg för det egna yrkandet och finner att förslaget bifalls.

6 4(6) Kommunstyrelsens beslut Texten i den bakomliggande handlingen förändras för att överensstämma med tjänsteskrivelsens text. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige Hällefors kommuns årsredovisning 2014 godkänns. Mot beslutet reserverar sig Samuel Eriksson och Katja Ollila, båda (V) --- Under Kommunfullmäktiges behandling av ärendet föredrar ekonomichef Jessica Jansson utförligt för årsredovisningen. Uppehåller sig särskilt vid kommunens ekonomiska årshjul och förhållandet mellan resultat- och balansräkning. Därefter ges tid för ledamöterna att ställa frågor till ekonomichefen. Terje Fröhlich (S) ställer fråga gällande känslighetsanalysen vilken besvaras av Jessica Jansson. Svaret föranleder följdfråga gällande inflation vilken besvaras av Jessica Jansson. Lasse Eriksson (SD) ställer frågor gällande verksamhetsmål, soliditetsmål och pensionsskuld vilka besvaras av Jessica Jansson Lars-Göran Zetterlund (C) ställer fråga gällande benämningen av citybanemedel vilken besvaras av Jessica Jansson. Stefan Backius (V) ställer fråga gällande driftens negativa resultat om 14 miljoner kronor vilken besvaras av Jessica Jansson. Samuel Eriksson (V) ställer fråga gällande de förändringar i årsredovisningen som skett sedan den behandlades i Kommunstyrelsen vilken besvaras av Jessica Jansson. Kommunstyrelsens ordförande Annahelena Jernberg (S) föredrar Kommunstyrelsens bokslut och tar särskilt upp resecentrum, renoveringen av ishallen vid Hällevi, Grythyttans bibliotek, satsningen på feriearbete och utbildningen av undersköterskor. Johan Stolpen (V) ställer fråga gällande måluppfyllelse vilken besvaras av Christina Johansson (M). Lars-Göran Zetterlund (C) ställer fråga om samhällbyggnad och planering vilken besvaras av Annahelena Jernberg (S). Lasse Eriksson (SD) ställer fråga gällande dagens beslutsunderlag vilken lämnas obesvarad. Samuel Eriksson (V) yrkar återremiss med hänvisning till bristande beredning.

7 5(6) Christina Johansson (M) föredrar omsorgsnämndens bokslut för 2014 och tar särskilt upp Gillersgården, tremålssystemet och hemtjänsten. Föredragningen leder till replik från Johan Stolpen (V). Lasse Eriksson (SD) ställer åter fråga gällande dagens beslutsunderlag vilken besvaras av ordförande Susanne Grundström (S). Stefan Backius (V) ansluter sig till Samuel Erikssons (V) återremissyrkande, med tillägg för att de 6,7 miljoner kronor som anges som resultat i förordet inte överensstämmer med sifferunderlaget. Annahelena Jernberg (S), Christina Johansson (M), Allan Myrtenkvist (S), Åsa Andersson Sandberg och Hans-Otto Pohlmann, båda (GL) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Anne Horneman (S) yttrar sig utan att yrka. Yttrandet leder till replikskiften med flera ledamöter. Ulrika Mellkvist (C) lämnar i samband med detta sakupplysning gällande antagandet av kommunens övergripande mål. Ordförande Susanne Grundström (S) meddelar att hon först kommer att ställa proposition på Samuel Erikssons och Stefan Backius, båda (V), återremissyrkande och om detta avslås sedan proposition på Kommunstyrelsens förslag vilket bifalls. Ordförande ställer bifall mot avslag på Samuel Erikssons och Stefan Backius, båda (V), återremissyrkande vilket avslås. Votering begärs och genomförs genom handuppräckning. Kommunsekreteraren och justerarna är rösträknare. Ordförande finner att Kommunfullmäktige har 29 tjänstgörande ledamöter och för återremiss krävs 10 röster. För återremiss röstar Ulrika Mellkvist (C), Stefan Backius, Gunilla Josefsson, Samuel Eriksson, Amanda Kron, Johan Stolpen, Berit Qvarnström, Fredrik Fogelqvist, samtliga (V), Lasse Eriksson och Fredrik Dahlberg, båda (SD). Mot återremiss röstar Christina Johansson, Vivianne Pettersson, Per Karlsson, Kenth W Johansson, Ewa Lindbäck, samtliga (M), Annahelena Jernberg, Allan Myrtenkvist, Anne Horneman, Siv Sander, Kari Paavonen, Martin Eklund, Susanne Grundström, Terje Fröhlich, Thomas Lönn, samtliga (S), Åsa Andersson Sandberg, Maria Jansson Andersson, Hans-Otto Pohlmann, samtliga (GL) och Per Grängstedt (LBPO). Lars-Göran Zetterlund (C) avstår. Ordförande Susanne Grundström (S) finner 10 röster för återremiss, 18 röster mot återremiss, en ledamot avstår. Ärendet återremitteras därmed till Kommunstyrelsen enligt Samuel Erikssons och Stefan Backius, båda (V), yrkande. Kommunfullmäktiges beslut

8 6(6) Ärendet återremitteras till Kommunstyrelsen med hänvisning till bristande beredning samt korrigering så att resultatet i förordet överensstämmer med sifferunderlaget. Mot återremissen reserverar sig Christina Johansson, Vivianne Pettersson, Per Karlsson, Kenth W Johansson, Ewa Lindbäck, samtliga (M), Annahelena Jernberg, Allan Myrtenkvist, Anne Horneman, Siv Sander, Martin Eklund, Susanne Grundström, Terje Fröhlich, Thomas Lönn, samtliga (S), Åsa Andersson Sandberg, Maria Jansson Andersson, Hans-Otto Pohlmann, samtliga (GL) och Per Grängstedt (LBPO). --- Under Kommunstyrelsens behandling av ärendet yttrar sig Ritha Sörling (V) vilket leder till replikskifte med Christina Johansson (M). Ordförande Annahelena Jernberg (S) yrkar att årsredovisningen ska godkännas vilket bifalls. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige Hällefors kommuns årsredovisning 2014 godkänns.

9 Årsredovisning 2014

10 Innehållsförteckning År 2014 i korthet... 2 Kommunstyrelsens ordförande... 3 Förvaltningsberättelse Allmän översikt... 4 Målområden... 8 Ekonomiskt utfall och ställning i korthet Finansiell analys - kommunkoncernen Finansiell analys - kommunen Personalredovisning Organisation Kommunstyrelse Bildningsnämnd Omsorgsnämnd Val- och Demokratinämnd Kommunrevision Finansiella rapporter Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Nothänvisningar Redovisningsprinciper Driftredovisning Investeringsredovisning Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Bergslagens Räddningstjänst Bergslagens Kommunalteknik Bergslagens Miljö och Byggnämnd Överförmyndarnämnd Hällefors Bostads AB Övriga kommunala äganden Ord- och begreppsförklaringar Årsredovisningen har producerats av Hällefors kommuns kommunförvaltning i samarbete med övriga förvaltningar och kommunala bolag. Layout och sammanställning: Jessica Jansson, ekonomichef, Kristina Andersson, ekonom Foto omslagsbilder: Laila Sandberg Tryck: Strands Tryckeri AB - 1 -

11 År 2014 i korthet Kommunkoncernens ekonomi Kommunkoncernens resultat uppgår till 2,5 miljoner kronor. Resultatet har tyngts med 7,9 miljoner kronor i form av en nedskrivning av värdet på kommunens fastigheter och av dessa kostnader är 5,4 miljoner kronor resultatpåverkande. Investeringar har skett med 21,8 miljoner kronor. Kommunens ekonomi Kommunen redovisar ett positivt resultat på 7,3 miljoner kronor exklusive extra nedskrivningar. Detta positiva resultat innebär att kommunen valt att göra resultatpåverkande nedskrivningar med 5,4 miljoner kronor utifrån att kommunen har bokförda värden som är för högt värderat. Kommunens bokslut redovisar ett positivt resultat efter nedskrivningar på 1,9 miljoner kronor. Investeringar har skett med 21,8 miljoner kronor. Större investering har skett på Hällevis ishall, ombyggnation Galaxen och kommunens VA-nät. Finansiella målsättningarna har uppnåtts vad gäller amortering av låneskulden, finansnettoandel och soliditet. Däremot inte resultatandel, nettokostnadsandel, investeringsandel och självfinansiering av investeringarna. Fakta om kommunen Vid årets utgång har Hällefors kommun invånare, en minskning med 46 personer under året. 58 barn föddes under året. Antalet årsarbetare i kommunen uppgår till 531 och i kommunkoncernen i övrigt finns 6,5 årsarbetare. Utdebiteringen ligger totalt på 33:60 fördelat på landstinget 11:52 och kommunen 22:08. Viktigare händelser Året har haft fokus på ökad medborgardialog. Medborgar dialog har skett genom att öppna upp Medborgarplatsen sista lördagen i varje månad för att på så sätt diskutera viktiga frågeställningar med kommunens innevånare. Fyra medborgardialoger i enkätform har genomförts via e-panelen. Under året har ett 50-tal varit i vuxenutbildning inom omvårdnad, där 21 stycken tog examen efter höstterminen. Satsningen betyder mycket för kommunens framtida rekryteringsbehov men framförallt för den enskilda individen. Kommunen har antagit en lokalresursplan som har till syfte att vara ett stöd i kommunens långsiktiga och strategiska planering i de målsättningar som kommunen har. Planen ska dessutom vara en utgångspunkt vid framtagande av kommunens kommande årsbudgetar. Hällevi ishall har renoverats med en ny ispist, kyl och värmesystem, sarg och belysning. Detta innebär att ishallens standard höjs avsevärt och de sportsliga förutsättningarna förbättrats, vilket är positivt för ishockeyföreningen, skolan och allmänheten. Under sommarhalvåret färdigställdes nya lokaler för kommunens dagliga verksamhet som numera heter Galaxen. Verksamheten har fått nya ljusa lokaler som är helt anpassad för verksamheten

12 Kommunstyrelsens ordförande Året avslutades med en personalfest för alla anställda i kommunen och det blev en mycket uppskattad tillställning, med god mat och dans och möjligheten att träffa kollegor i alla förvaltningar. Nu, liksom jag gjorde då, vill jag tacka alla fantastiska och engagerade medarbetare som varje dag skapar ett gott värde för alla innevånare i Hällefors kommun och som har lagt grunden för att 2014 blev ett gott år att bygga vidare på! 2014 var supervalår, men det var också året, då det togs beslut som kommer att ha positiv inverkan på Hällefors kommuns framtid och utveckling. Beslut fattades om att förverkliga och starta byggnationen av ett nytt resecentrum i Hällefors samt att förlänga plattformen. Dessa båda satsningar kommer att innebära en positiv utveckling för hela kommunen. Renoveringen av Hällevi ishall innebär en stor satsning inom idrotten som gör att de sportsliga förutsättningarna förbättrats, vilket är positivt för ishockeyföreningen, skolan och medborgarna. Flytten av biblioteksverksamheten i Grythyttan tillbaks till torget och Tingshuset var ett direkt beslut utifrån medborgardialog med innevånarna i Grythyttan. Medborgardialog med innevånarna i Hällefors, innebar också att biblioteksverksamheten i Hällefors kommer att finnas kvar i nuvarande form. Kommunen tog beslut om att utöka budgeten till omsorgsnämnden, så att alla ungdomar som ville ha feriearbete skulle få möjlighet att få det. Målet med denna satsning var att ge ungdomar inte bara arbetslivserfarenhet, utan också en chans att knyta kontakter på arbetsmarknaden och få en första inblick i arbetslivet. Investeringarna i Kommunhuset stoppades då det visade sig att det krävdes stora belopp för att få huset i ett funktionsdugligt skick. Fastighetsförvaltningen har fått i uppdrag att istället arbeta fram ett förslag där bland annat Formens Hus skulle kunna användas för kommunal verksamhet, till en betydligt lägre kostnad för kommunen. Satsningen i utbildning av undersköterskor betyder mycket för kommunens framtida rekryteringsbehov men framförallt för den enskilda individen. Vid årsskiftet tog 21 stycken undersköterskor examen. I september fattade politiken beslut om att ändra reglerna för omställningsstöd för förtroendevalda enligt SKL:s rekommendationer. Hällefors Kommun tog även beslut om att avskaffa övergångsreglerna, vilket innebär att samtliga förtroendevalda omfattas av de nya reglerna från och med Dessutom togs beslut om att förändra det kommunala partistödet, vilket innebär att tomma stolar inte längre berättigar till partistöd. Under hösten rekryterades en ny kommunchef och 1 november började Ola Ström i Hällefors kommun. Resultatet för 2014 uppvisar ett överskott med 7,3 miljoner kronor exklusive extra nedskrivningar, vilket är 6,1 miljoner kronor bättre än budgeterat. Detta positiva resultat innebär att kommunen även i år kan göra nedskrivningar med 5,4 miljoner kronor och på så sätt långsiktigt minska kostnaderna i verksamheten. Resultatet på 1,9 miljoner kronor innebär att kommunens beslutade soliditetsplan efterlevs. AnnaHelena Jernberg - 3 -

13 Allmän översikt Befolkningsutveckling Hällefors kommun minskade sin befolkning med 46 personer under året, vilket motsvarar 0,7 procent. Minskningen beror till övervägande del på födelseöverskottet, d v s att det föds färre barn än den befolkning som dör. Det negativa födelseöverskottet uppgick totalt till 60 personer vid årets slut. Totalt föddes det 58 barn i kommunen, vilket är 6 färre än föregående år. Örebro län som helhet ökade sin befolkning med personer Befolkning Födelseöverskott Flyttnetto Förändring totalt Antal födda Antalet invånare är en faktor som påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna i kommunen. Framtagna prognoser till år 2033 visar på en fortsatt befolkningsminskning. I prognosen framgår att kommunens befolkning minskar med drygt 13 procent fram till år Enligt framtagna prognoser beräknas kommunen befolkning understiga 6000 invånare i slutet av år Av särskilt intresse är att studera de åldersintervall som påverkar behovet av förskoleverksamhet, utbildning och äldreomsorg. En ökning av barnafödandet har skett sett över den senaste femårsperioden, även om det är från ett lågt utgångsläge. Stor betydelse har de senaste åren överströmningen av elever från grundskolan till gymnasieskolan haft. De stora barnkullar som föddes i slutet av 80-talet och början av 90-talet har nu kommit upp i gymnasieåldern fortsatte elevantalet att sjunka i gymnasieskolan i och med att den s k elevpuckeln håller på att lämna skolan. En annan trend är att antalet äldre pensionärer d v s personer över 80 år, har ökat under hela femårsperioden. Ökningsnivån är relativt måttlig, men denna utveckling kommer att accelerera inom några decennier, när 40-talisterna når denna ålder

14 w Totalt Arbetsmarknad Den öppna arbetslösheten i kommunen har ökat med 34 personer under året. Antalet öppet arbetslösa motsvarar nu 5,1 procent av befolkningen i åldern år, en ökning jämfört med 0,9 procentenheter vid årets början. Samtidigt har antalet personer som är sökande i program med aktivitetsstöd minskat med 77 personer. Exempel på aktivitetsstöd är arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, arbetsträning, samt jobb och utvecklingsgarantin Öppet arbetslösa Aktivitetsstöd Summa Den öppna arbetslösheten har under 2014 ökat för både kvinnorna och männen. I riket är totalt andelen öppet arbetslösa 4,3 procent, och för länet är siffran 4,4 procent. Det innebär att kommunen ligger mellan 2,2 till 2,3 procentenheter högre än länet och riket och att gapet ökat. Andelen kvinnor som har arbete med olika former av stöd under 2014 har fortsatt att minska i förhållande till år 2010 där männens siffra också har minskat till år Öppet arbetslösa 4,4% 4,8% 5,4% 4,2% 6,6% kvinnor 3,6% 3,5% 3,8% 2,7% 3,7% män 5,1% 6,2% 6,9% 5,5% 6,3% Med stödform 5,6% 5,4% 5,2% 5,5% 4,8% kvinnor 5,4% 5,3% 5,1% 5,0% 2,9% män 5,7% 5,6% 5,4% 6,0% 4,4% Under året har kommunen haft avtal med arbetsförmedlingen som inneburit att kommunen haft individer i olika arbetsmarknadsåtgärder. Vid årsskiftet 2014/2015 var det totalt 69 personer som var i kommunal åtgärd varav 29 stycken var ungdomar. Ungdomar år Kommunens öppna arbetslöshet inom åldersintervallet 18 till 24 år uppgår till 5,0 procent. Riket och länet uppvisar 3,4 procent respektive 3,8 procent. Det innebär att kommunen har 1,2 procentenheter högre öppen ungdomsarbetslöshet i förhållande till länet. I förhållande till föregående år har öppna arbetslösenheten för ungdomar ökat i hela riket

15 Ungdomar år Öppet arbetslösa 5,2% 5,0% 5,0% kvinnor 4,3% 3,4% 4,6% män 6,1% 6,4% 5,2% Med stödform 12,4% 11,8% 7,5% kvinnor 10,0% 10,1% 4,3% män 14,7% 13,4% 10,5% Av ungdomarna i kommunen är det 7,5 procent som har arbete med någon form av stöd, vilket innebär att kommunen ligger 1,7 procentenheter högre än länet, och också i samma nivå som föregående år. I förhållande till riket har kommunen 2,0 procentenheter högre andel av ungdomarna som har arbete med olika former av stöd. Utlandsfödda år Kommunens öppna arbetslöshet inom gruppen utlandsfödda uppgår till 15,0 procent. Riket och länet uppvisar 8,1 procent respektive 9,7 procent. Det innebär att kommunen har 5,3 procentenheter högre öppen arbetslös inom gruppen utländskfödda i förhållande till länet. Ungdomar år Öppet arbetslösa 8,9% 8,1% 15,0% kvinnor 6,9% 3,8% 10,9% män 10,9% 12,3% 18,8% Med stödform 8,4% 10,8% 5,6% kvinnor 5,9% 6,6% 3,1% män 10,9% 14,8% 7,8% Näringsliv Hällefors kommun är beroende av ett väl fungerande näringsliv. Det är därför av största vikt att det lokala näringslivet har optimala förutsättningar för att driva och utveckla sin verksamhet. Dialogen mellan kommunen och näringslivet behöver utvecklas Under slutet av 2014 startades ett arbete med att strukturera kommunens näringslivskontakter och tanken är att en kontaktorganisation för detta ändamål ska byggas upp under Vid kommunfullmäktiges sammanträde i september 2014 presenterade Örebro Business Region/Bisnode en analys av strukturen på näringslivet i Hällefors. Syftet med studien var att dokumentera utvecklingen avseende tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher, storleksklasser och ålderskategorier, samt att utifrån detta underlag analysera vilka styrkor och svagheter som finns i det lokala näringslivet. Analysen gav vid handen att tillväxten i förädlingsvärdet har varit mycket god i Hällefors kommun under mätperioden Hällefors placerar sig på en tredjeplats bland länets tolv kommuner ur denna aspekt. Även jobbtillväxten har varit relativt god under samma period, där Hällefors placerar sig på en femteplats i länet. Utifrån ett sysselsättningsperspektiv per bransch hamnar stål- och metallindustrin i en klass för sig. Logistik, besöksnäring, bygg, livsmedel, och detaljhandel kommer därefter med likvärdig nivå i antalet sysselsatta per bransch. Nyföretagandet är på en relativt låg nivå. Under 2014 initierades ett samarbete inom KNÖLkommunerna för att få till stånd ett Nyföretagarcentrum. Bärande idé är att näringsliv och kommuner finansierar verksamheten tillsammans. En representant för Nyföretagarcentrum kommer regelbundet att besöka Hällefors och erbjuda hjälp till dem som funderar på att starta egen verksamhet. Hällefors kommun har under 2014 varit delaktig i starten av Örebro Business Region som syftar till att underlätta för företagsetableringar i hela länet

16 Bostadsmarknad Bostadsmarknaden har tidgare haft ett större utbud än efterfrågan men närmar sig nu balans. Detta har tidigare inneburit låga priser på både egna hem och bostadsrätter. Nyproduktionen i kommunen består av enstaka villabyggnader. Det allt äldre beståndet på fastighetsmarknaden kräver ökade underhållsinsatser. Genomgripande renoveringar innebär stora kostnader som föranleder stor försiktighet hos fastighetsägarna eftersom marknaden inte är så stark i kommunen. Följden blir ett allt sämre fastighetsbestånd. Detta är en ond spiral som i dagsläget verkar vara svår att bryta. Enligt avtal med Statens Bostadsomvandling AB (SBO) har kommunen genomfört en förstudie som innebär att hyreshuset på Gillersvägen 6 kan omvandlas till sex lägenheter för äldre och lokaler för kommunal förskola. I förstudien ingår även att hyreshuset på Berglagsvägen 15 skulle kvarstå som lokal för kommunal förskola men att två våningsplan, som idag består av lägenheter, skulle rivas. Detta är ett led i att anpassa bostadsmarknaden efter demografin. Politisk mandatfördelning Genom fria val ger kommunmedborgarna kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika verksamheterna blir utförda enligt fastställda styrdokument och tilldelade anslag. Kommunens mandatfördelning framgår av tabellen nedan. Kommunfullmäktige Socialdemokraterna 11 9 Moderaterna 4 5 Hällefors oberoende 4 - Vänsterpartiet 4 7 Centerpartiet 3 3 Grythyttelistan 3 3 Kristdemokraterna 1 - Sverigedemokraterna 1 3 Landsbygdens oberoende - 1 Totalt Vid de allmänna valen i september 2014 var valdeltagandet i stort sett oförändrat jämfört med valet Valdistrikten förändrades genom att Hjulsjö och Kronhagen, vilka båda var mindre än valmyndighetens nedre rekommenderade gräns, slogs samman till distriktet Hjulsjö-Kronhagen. En röstningslokal fanns fortfarande i Hjulsjö. Efter valet förändrades fullmäktiges sammansättning betydligt jämfört med tidigare mandatperiod. Det lokala partiet Hällefors oberoende, som 2010 vann fyra mandat, meddelade under året att det inte skulle ställa upp i valet. Kristdemokraterna förlorade sitt enda mandat, medan Landsbygdspartiet oberoende för första gången vann ett mandat. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Moderaterna gick framåt i antal mandat jämfört med föregående mandatperiod, medan Socialdemokraterna backade. En majoritetsbildning bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna, Grythyttelistan och Landsbygdens oberoende bildades och formaliserades genom en valteknisk samverkan, vilket påverkar mandatfördelningen i Kommunstyrelsen. Det innebär att majoriteten har 18 av kommunfullmäktiges 31 mandat. Det nyvalda Kommunfullmäktige tillträde formellt den 15 ok tober, och hade sammanträden i november och december

17 Målområden God ekonomisk hushållning Enligt lagen ska kommunen fastställa verksamhetsmässiga mål utifrån god ekonomisk hushållning. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För Hällefors kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs effektivt, d v s den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Detta ska mål och riktlinjer reglera. Verksamhetsmål ska vara uppföljningsbara. De ska rikta sig till medborgarna och till exempel anges i form av servicenivåer och kvalitet. Verksamhetsmål kan också riktas inåt i organisationen och uttryckas i form av produktivitet och effektivitet. Avstämning verksamhetsmål Hällefors kommun har antagit övergripande verksamhetsmål som fastställts av Kommunfullmäktige. Måldokumentet heter Hela Hällefors kommun ska leva och är uppdelad i tre identifierade områden med inriktningsmål för mandatperioden 2011 till 2014 som är kopplade till god ekonomisk hushållning. Inriktningsmålen har ett långsiktigt verksamhetsperspektiv som visar den önskvärda inriktningen och utvecklingen av verksamheter utifrån ett samhällsperspektiv. Inriktningsmålen kan mätas över tid genom att relatera dem till ett eller flera s k resultatmål. På motsvarande sätt som Kommunfullmäktige styr nämnderna via inriktningsmålen har kommunens nämnder och styrelse fastställt resultatmål för verksamhetsåret Resultatmålen har ett kortsiktigt verksamhetsperspektiv som visar konkret i vilken utsträckning verksamheter uppnår sin målsättning, omsatt i resultat. Resultatmålen ger en indikation om kommunen är på väg att uppnå inriktningsmålen eller inte. Nedan redovisas måluppfyllelsen för 2014 års resultatmål under respektive målområde. Målområde 1: Kommunen som prioriterar hållbar tillväxt Alla som vill ska ha möjlighet att utbilda sig i Hällefors kommun Hällefors kommuns arbetsmarknadspolitik prioriterar åtgärder för människors möjlighet till egen försörjning En ansvarsfull ekonomi som är långsiktigt hållbar och innebär 7000 invånare eller fler Ett strukturerat lokalt näringslivsarbete lyfter företagsklimatet, stöder vitala näringar och stärker kommunen som varumärke Kommunens infrastrukturella tillgänglighet breddar arbetsmarknad och utbildningsområden och stärker kommunens geografiska läge Kommunens övergripande planering möjliggör långsiktig och hållbar tillväxt - 8 -

18 Kommunstyrelsen EJ UPPNÅTT I december har företagarna i Hällefors tillgång till fullgod service och information från kommunen. Under året har inte någon servicemätning genomförts, vilket gör att någon måluppfyllelse inte går att mäta. Under perioden har planering för ett Nyföretagarcentrum inom KNÖL-kommunerna diskuterats som ett led i att öka service och information till kommunens företag. Utifrån 2013 års servicemätning av kommunernas myndighetsutövning kallad Insikt, har ett projekt med detta namn inletts med målsättning att skapa ett förbättringsarbete av servicen gentemot kommunernas företag. Projektet genomförs i samverkan mellan de fyra kommunerna i norra Örebro län, Bergslagens Kommunalteknik, Bergslagens miljö & byggnämnd samt andra relevanta parter. Kommunstyrelsen EJ UPPNÅTT I december har besöksnäringen tillgängliga miljöer för fortsatt utveckling av naturturism. Antalet leder kommer att öka framöver. Målet är inte uppnått 2014 i och med att vandringsleden vid namn Postleden-Vildmarkslänken mellan Hällefors och Ljusnarsberg, en länk mellan Bergslagsleden och Silverleden, inte färdigställts. Projektet är avslutat och leden planeras att färdigställas under våren Omsorgsnämnd UPPNÅTT 31 december har unga arbetssökande (18-24 år) en egen försörjning alternativt är i utbildning. Målet för 2014 är att 50 procent av antalet ungdomar har fortsatt till arbete eller studier efter kommunalt anordnaruppdrag. Måluppfyllelse till och med december 2014 är 70 procent. Av 70 anordnaruppdrag för ungdomar under år 2014 har 42 ungdomar gått vidare till ett arbete (anställning) och 7 till studier, vilket gör att målet är uppnått. Omsorgsnämnd UPPNÅTT 31 december har identifierade långtidsarbetslösa egen försörjning. Målvärde för 2014 är att 50 procent av antalet långtidsarbetslösa i Hällefors kommun har egen försörjning. Enligt kommunens statistik har 15 individer övergått i egen försörjning. Detta är cirka 50 procent av de av kommunen identifierade långtidsarbetslösa, vilket gör att målet är uppfyllt. Övriga 15 individer har eller har haft någon typ av insats/åtgärd, utan att i dagsläget uppnått en egen försörjning. Omsorgsnämnd 31 augusti har alla ungdomar, skrivna i kommunen, i år 9 och åk 1 gymnasiet som ansökt om feriepraktik erhållit det. UPPNÅTT Målet att antalet feriearbeten, som kommunen anordnar för åk 9 och åk 1 gymnasium, ska uppgå till 100 procent av sökanden har uppnåtts. Antalet ferieplatser som Hällefors kommun erbjöd blev 82 stycken jämfört med 52 feriearbetsplatser år Av dessa var 72 i kommunal regi och 10 inom externa företag. Kommunstyrelsen EJ UPPNÅTT 31 december är kommuninvånaren nöjd med det bemötande och den tillgänglighet som kommunen erbjuder. Målvärde för år 2014 är 60 i Nöjd Medborgar Index i SCB medborgarundersökning. Måluppfyllelsen går inte att mätas i och med att kommunen valt att inte delta i SCB:s medborgarundersökning år

19 Kommunstyrelsen EJ UPPNÅTT 30 juni är kommunens Medborgarplats, både fysiskt och digitalt, välbesökt av kommuninvånare och företagare med hög nöjdhetsgrad. Antalet besökande och nöjdhetsgrad är inget som kommunförvaltningen har mätt under året. Under året upplever förvaltningen att antalet besökande varken har ökat eller minskat och att de besökande som kommer är nöjda. Enheten har ställt ett antal frågeställningar till kommunens medborgarpanel för att få stöd i utvecklingen av medborgarplatsen. Enheten har dessutom gjort en utvärdering, en utvecklingsplan och ett årligt aktivitetshjul för platsen för att på så sätt öka medborgardialogen. Under november månad genomfördes en kvällsaktivitet där BMB, BKT och BRT deltog utifrån årshjulets intentioner. Målområde 2: Kommunen som erbjuder lärande för livet En attraktiv grund- och gymnasieskola som uppmuntrar och bidrar till kreativitet och entreprenörskap En förskola med god kvalitet som av kommunens invånare upplevs som tillgänglig En barnomsorg och en grund- och gymnasieskola med tydlig jämställdhetsprofil, god elevhälsa och som aktivt motverkar stereotypa könsroller och könsmönster Den vuxnes möjligheter till utbildning, via sitt arbete eller som enskild individ ska stimuleras och stödjas av den kommunala verksamheten Lärandet utgår från individens förutsättningar och stimulerar till personlig utveckling Bildningsnämnd EJ UPPNÅTT Förskolan upplevs av alla som tillgänglig och av god kvalitet. Enstaka individärenden gör att måluppfyllelsen inte är fullständig. Tillgänglighet och kvalitet är godtagbar. Förskolan arbetar kontinuerligt med att både barn och vuxna ska känna inflytande och delaktighet. Vistelsetiden i förskolan för 15- timmars barn är flexibel. Förskolan har under året klarat lagstadgat krav att kötiden inte får överskrida 4 månader. Förskolan har under året arbetat fram en gemensam mall för utvecklingssamtal som finns på flera olika språk. Förskolan genomför årligen en föräldraenkät, där resultatet visar att större delen av vårdnadshavarna är mycket nöjda med verksamheten. Synpunkter som bland annat inkommit är att barngrupperna bör minskas för att höja kvalitén ytterligare. Personaltätheten inom förskolan är 6,4 barn per årsarbetare exkluderat särskilda stödinsatser. Med de åtta personer som arbetar med särskilt stöd blir personaltätheten 5,6 barn per årsarbetare, vilket är en ökning från mars månad (6,1 barn per årsarbetare och 5,4 inkluderat särskilt stöd). Pågående insatser inom förskoleverksamheten verkar för att förskolorna ska upprätthålla likvärdig kvalitet. Genom gemensam fortbildning och kompetensutveckling skapas gemensamma rutiner för lärande, utveckling och uppföljning och ett nära samarbete mellan de olika förskolorna och avdelningarna, vilket säkerställer att alla förskolorna genomsyras av en likvärdig och god kvalitet

20 Förskolan har implementerat ett digitalt webbaserat verktyg där vårdnadshavarna kan lägga in barnets schema. Barnen nuddar in sig vid ankomst och hemgång. Föräldrarna kan skicka meddelande till personalen. Verktyget används vid personalplanering, måltidsbeställning, vikarietillsättning mm. Bildningsnämnd EJ UPPNÅTT Alla elever i årskurs 9 är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan Trenden är positiv. Det är svårt att uppnå fullständig måluppfyllelse med sent anlända i verksamheten. Ökad måluppfyllelse är ett prioriterat mål i hela grundskolan. Grundskolan arbetar med ökad måluppfyllelse på organisatorisk nivå, på gruppnivå och enskilt. För år 2014 finns ingen statistik publicerad ännu Nationellt program 83,2% Yrkesprogram - 75,8% 78,8% 83,3% Högskoleförberedande program - 74,7% 75,0% 82,2% Fram till och med år 2010 var behörighet för ett nationellt program på gymnasieskolan godkända betyg i matematik, engelska och svenska. Genom den nya skollagen och förordningarna som trädde i kraft i juli 2010 har behörighetskraven för gymnasieskolan ändrats. Behörighetskraven till ett högskoleförberedande program är godkända betyg i minst 12 ämnen och för ett yrkesprogram är kravet minst godkända betyg i 8 ämnen. För båda programvalen krävs det ett godkänt betyg i matematik, svenska och engelska. För att tidigt uppmärksamma och undanröja barns svårigheter har personal från elevhälsan tillsammans med förskolechef och barnhälsovården inlett ett samarbete och bildat ett barnhälsoteam. Genom samverkan och gemensamma resurser ser barnhälsoteamet möjligheter att förbättra det förebyggande arbetet och bidra till ökat välbefinnande hos varje enskild individ. Samverkan mellan kulturskola och skola ger eleverna möjlighet till dans, teater, bild, musik och foto. De estetiska lärprocesserna ger eleverna bättre förutsättningar att tillgodogöra sig andra ämneskunskaper. Grundskolan deltar i matematiklyftet genom statsbidrag Vidare har grundskolan rekryterat två förstelärare genom statsbidrag under hösten 2013 och ytterligare fyra har rekryteras inför hösten Ledningsorganisationen har förändrats inför hösten Ett nära pedagogiskt ledarskap är en förutsättning för att eleverna ska nå bättre måluppfyllelse. Vidare måste skolans kompensatoriska uppdrag även fortsättningsvis fokusera på grundskolan. Hällefors kommuns svåra utgångsläge (låg utbildningsnivå bland föräldrar mm) i utbildningsfrågor måste hanteras. Bildningsnämnd EJ UPPNÅTT Alla vuxna ges möjlighet att utbilda sig enligt arbetslivets krav eller inför vidare studier. Vuxenutbildningen klarar inte att finansiera önskemål om utbildning för alla vuxna. Målet är en pågående process. Vuxenutbildningen i Hällefors kommun utgör en del i ett livslångt lärande. Utbildningen skall präglas av insikten om alla människors lika värde och ett demokratiskt synsätt. Vuxenutbildningen i Hällefors vänder sig till dem som vill lära sig svenska, komplettera tidigare utbildning eller läsa in behörighet för högre studier. Komvux erbjuder kostnadsfria kurser, vägledning samt information om studiefinansiering

21 Pihlskolan har beviljats bidrag från Skolverket för att bedriva yrkesvuxutbildning på gymnasial nivå inom omvårdnadsprogrammet, restaurang - och livsmedelsprogrammet och industritekniska programmet. I samarbete med omsorgsförvaltningen ges personal inom vården möjlighet till undersköterskeutbildning på Pihlskolan genom omvårdnadslyftet, som finansieras genom bidrag. En undersköterskeutbildning som starstartade upp hösten 2013 med 24 elever avslutas vid årsskiftet 2014/2015. Hösten 2014 startade en ny undersköterskeutbildning med 20 elever. Måluppfyllelsen för vuxenutbildningen ser god ut i den teoretiska delen men behöver utvecklas mer utifrån arbetslivets krav. Liknande prioriteringar som vårdutbildningen kan behöva göras inom andra yrken i samverkan med näringslivets behov. Många av eleverna inom vuxenutbildningen har utländsk bakgrund och behöver studiestöd för att klara målen både inom grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning. Det finns behov av utökning av undervisningstid för att ge eleverna bättre förutsättningar att klara måluppfyllelsen. Idag är timmarna för få. Ekonomiska prioriteringar kan behöva göras. Bildningsnämnd EJ UPPNÅTT Alla i vår verksamhet behandlas jämlikt, är trygga och känner tillit. Utvärdering av likabehandlingsplaner visar att enstaka fall av kränkningar förekommit. Målet är viktigt för all verksamhet inom bildningsnämnden och kan aldrig ses som avslutat. Den undersökning som genomförs av Örebro läns landsting vart tredje år kallad Liv & Hälsa ung riktar sig till alla elever i år 7, år 9 och år 2 på gymnasiet. Senast den genomfördes var våren Trygghet i klassrummet har sedan år 2009 ökat i årskurs 7 på Klockarhagsskolan och i övriga länet. Undersökningen visar killarna i årskurs 7 känner sig något tryggare i klassrummet än tjejerna. Gällande årskurs 9 så har tryggheten i klassrummet minskat med ca 20% för både tjejer och killar på Klockarhagsskolan medan länet ligger i samma nivå som Här finns det ingen skillnad mellan tjejer och killar på Klockarhagsskolan medan killarna i länet är tryggare än tjejerna. På Pihlskolan har tryggheten i klassrummet ökat något för både tjejer och killar i årskurs 2. Andel elever som känner sig trygg i klassrummet tjejer killar Skolår 7 76% 68% 89% 90% 92% 94% Skolår 7 Örebro län 74% 75% 76% 84% 85% 87% Skolår 9 80% 92% 69% 81% 91% 69% Skolår 9 Örebro län 73% 76% 75% 83% 87% 88% År 2 gy 60% 79% 82% 92% 88% 96% År 2 gy Örebro län 81% 81% 80% 88% 91% 91% När det gäller upplevd trygghet på raster i skolan var skillnaden stor mellan tjejer och killar i skolår 7 år I undersökningen 2014 visar motsatsen att tjejerna känner sig tryggare än killarna. Samtidigt visar undersökningen att elever i årskurs 9 både tjejer och killar, är mindre trygga. Skillnaden mellan trygghet på rasterna mellan Klockarhagsskolan och övriga länet är stor både gällande tjejer och killar. På Pihlskolan har tryggheten ökat hos både tjejer och killar

22 Andel elever som alltid känner sig trygg på rasterna i skolan tjejer killar Skolår 7 71% 55% 89% 80% 78% 85% Skolår 7 Örebro län 65% 68% 71% 71% 76% 80% Skolår 9 72% 84% 53% 88% 89% 60% Skolår 9 Örebro län 70% 75% 73% 80% 84% 86% År 2 gy 72% 65% 88% 92% 88% 96% År 2 gy Örebro län 79% 80% 79% 85% 90% 89% Arbetet med måluppfyllelsen kring jämlikhet, trygghet och tillit fortsätter. Rutiner och strukturer finns för att fånga upp synpunkter hos elever och personal, vilka kan komma att behöva utvärderas ytterligare. Elevråd och klassråd hålls regelbundet där rektor, förskolechef, kultur- och fritidschef och lärare tar del av elevernas synpunkter. All personal inom skolan har ett ansvar för att förebygga och förhindra kränkande behandling av olika slag. Likabehandlingsplanen revideras och aktualiseras årligen. Verksamheten beskriver då hur personalen och elever arbetar med att förhindra och förebygga trakasserier och mobbing via olika slags aktiviteter och åtgärder. Elevers trygghet och trivsel kartläggs regelbundet, analyseras och återkopplas till elever och lärare av Trygghetsgruppen. Vänskapsdag anordnas för att öka förståelsen för varandra samt för att främja trygghet och kamratskap. Samarbete sker med elevhälsan både förebyggande och i akuta situationer. En ökad dialog mellan skola och fritidklubbarna Valhalla och Lilla Kvarn pågår bland annat för att stävja konflikter mellan ungdomar. Samarbetet med elevhälsan och polisen struktureras upp för att nå målet. Med den kompetens, närhet till vuxenstöd och trygghet som finns inom fritidsklubbarna påvisas att nästan alla känner sig trygga i verksamheten. Enkäter genomförs varje vår. Målområde 3: Den serviceinriktade och hälsofrämjande kommunen Den kommunala verksamheten och servicen är tillgänglig och av god kvalitet och invånarna har goda möjligheter till deltagande och insyn i det demokratiska arbetet Den kommunala måltidsprofilen leder till att måltider som serveras inom den kommunens verksamhet har högkvalitativa råvaror, bra tillagningsmetoder och god måltidsmiljö Kommunens invånare har framtidstro och en god självupplevd hälsa Fritids- och kulturutbudet i kommunen är allsidigt och levande och upplevs tillgängligt för alla åldrar Hällefors kommun ska erbjuda vård, omsorg och serviceinsatser som bidrar till ett värdigt liv Alla som bor eller arbetar i kommunen lever i en säker och brandskyddad miljö Val och demokratinämnd Valdeltagandet i såväl EU-val som allmänna val ska vara minst i nivå med riksgenomsnittet EJ UPPNÅTT

23 Målet är inte uppnått. Valdeltagandet ökade något, men marginellt, i valet till EP, men för RKL ligger det i princip lika som vid förra valet. Eftersom valdeltagandet ökat i riket som helhet blir glappet mellan valdeltagandet i Hällefors och landet i övrigt större. Huruvida detta har något med nämndens arbete att göra får diskuteras vid kommande utvärdering av nämndens arbete inför valen. Oavsett vilket kan det tolkas som att det är angeläget att prioritera insatser för att få medborgarna att känna sig intresserade för och delaktiga i det politiska arbetet. Val och demokratinämnd Under våren 2014 har en digital medborgarpanel etableras med cirka 70 deltagare/medborgare, vilket motsvarar cirka 1 procent av befolkningen. UPPNÅTT Målet vad gäller att införa en digital medborgarpanel är uppnått. Dessutom är målet att antalet deltagare i e-panelen ska vara cirka 1 procent av befolkningen uppnådd. Totalt var det 72 stycken medborgare i e-panelen vid årsskiftet 2014/2015. Val och demokratinämnd Den digitala medborgarpanelen har använts vid 4 6 tillfällen under året. UPPNÅTT Under året har e-panelen använts vid fyra tillfällen under året, vilket innebär att målet är uppfyllt. Första enkäten hade rubrik Attraktiva Hällefors och den andra handlade om Medborgarplatsen. En tredje enkät har genomförts i början av september och handlade om "Lindholmstorpet". Den fjärde hade rubriken "Val 2014" och genomfördes i slutet av året. Svaren finns på kommunens hemsida och nämnden gläds åt att svarsfrekvensen ökar för varje gång en ny enkät läggs ut. I den senaste enkäten var det 52 medborgare som svarade. Bildningsnämnd EJ UPPNÅTT Alla upplever att måltiden har god kvalitet och att måltidsmiljön är bra Målet är delvis uppfyllt. Måltidsverksamheten ingår i Hållbara måltider ett gemensamt projekt för Örebro län med regionförbundet som ägare. I projektet finns kollegialt utbyte mellan kökspersonal, gemensamma föreläsningar om måltidsmiljö, matsvinn, klimatsmart mat mm. Projektet löper ut i nov Verksamhetens nationella/lokala mål med inköp av 25 % ekologiska och 7 % närproducerade livsmedel kommer att uppnås. Det finns förutbestämda livsmedel som alltid ska köpas ekologiskt, en mer strukturerad arbetsmall gällande det ekologiska arbetet är under process. Angående närproducerad mat uppnås kvoten under de temadagar med klimatsmart mat. Målet att servera 80 % egenlagad mat kommer inte att uppnås. Vid menyplanering av egenlagad mat måste även hänsyn tas till arbetsbelastning och maskinparkens kvalitet i centralköket. För målet att minska matsvinn saknas rutiner och system. I projektet hållbara måltider i Örebro län förs diskussioner kring hur matsvinnsproblematiken ska lösas. Inom förskolan är måltiden en viktig del av dagen. Personalen inom förskolan äter tillsammans med barnen. Det finns inga tider att passa utan alla kan äta i lugn och ro och ta tillvara tillfället att föra långa och bra samtal med barnen. Att prioriterar dessa stunder under dagen är för att det är viktigt att barnen får en positiv upplevelse av måltidssituationen. I grundskolans lägre åldrar årskurs F-6 äter lärararna pedagogisk lunch med sina elever. Från och med hösten 2014 införs lunch som lektion för alla elever inom grundskolans F-9. Genom att måltiden blir en lektion säkerställs att ingen behöver äta lunch ensam, alla ges möjlighet att inta måltiden i lugn och ro. Bra samtal kan föras under måltiden vilket ger eleverna ökat inflytande och delaktighet. Lunch som lektion kommer att utvärderas vid årsskiftet 2014/

24 Trivselregler för elevrestaurangen finns, och alla elever har minst 30 minuters lunchrast. Det finns matråd inom skolans alla stadier, där det ingår elevrepresentanter, lärare och kökspersonal. Bildningsnämnd EJ UPPNÅTT Andelen unga aktiva inom fritids- och kulturaktiviteter ligger på minst 75% deltagande Den uppföljning som gjordes år 2012 visade att det var ca 800 barn och ungdomar som deltog i fritidsoch idrottsföreningarna. I utvärderingar som gjorts framgår dock inte om det är samma barn som deltar i flera aktiviteter. Idag deltar 275 (år ) barn och unga i kulturskolans frivilliga undervisning. Ett samarbete till ökad integration i föreningslivet i samverkan med Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF), omsorgsförvaltningen, invandrarföreningar, boendet för ensamkommande barn och ungdomar (Solrosen) med flera har pågått. Målet var att utreda fritidsområden inom idrott och kultur utifrån olika perspektiv såsom jämställdhet, kön, socioekonomi, tradition och barns rättigheter. I undersökningen Liv och hälsa ung som genomfördes av Landstinget våren 2014 visades nedanstående resultat. Undersökningen genomförs vart tredje år. tjejer killar Skolår 7 83% 77% 84% 79% 70% 82% Skolår 7 Örebro län Skolår 9 69% 78% 83% 56% 83% 81% Skolår 9 Örebro län År 2 gy 69% 67% 67% 70% 74% 76% År 2 gy Örebro län Enligt SKL s undersökning 2013, deltar 42 % av alla Hälleforsbarn mellan 7-15 år i någon av Kulturskolans verksamhet. I jämförbara kommuner ligger deltagandet runt 24 %. Omsorgsnämnd EJ UPPNÅTT Alla anhöriga är en resurs som ska erbjudas stöd utifrån sina egna behov. Ansvarig för anhörigutvecklingen är anställd och under året har personalförändringar lett till att övriga delar i målet inte kunnat uppfyllts. Målet var att varje område skulle presentera en plan för anhörigstöd vid årets slut. En broschyr är framtagen för stöd till anhöriga. Rutiner för daglig verksamheten Linden är framtagna. Omsorgsnämnd EJ UPPNÅTT Information om omsorgens verksamheter och dess innehåll skall vara tillgänglig för alla. Målet är delvis uppnått. Omsorgsförvaltningen har omarbetat hemsidan för att ge bättre information och tillgänglighet till den verksamhet och insatser som erbjuds. Område för funktionshinder, äldreomsorg och hemsjukvård har lämnat underlag för broschyr med syfte att nå alla medborgare med lättillgänglig information, ett arbete som beräknas slutföras under år Omsorgsnämnd EJ UPPNÅTT Alla brukare ska känna trygghet och värdighet i livets slutskede

25 Under året har ingen mätning genomförts. Genom att arbeta med kvalitetsregistren löpande och fokusera på förbättringsområden förbättras vården i livets slutskede successivt. Indikatorer visar att förvaltningen är bra på att lindra, stödja och stötta utifrån varje människas unika behov. Ett utvecklingsområde är möjlighet att samtala om existentiella frågor. Vård och omsorgspersonalen måste våga prioritera existentiella aspekter, likväl som medicinska. I samband med öppnandet av de nya enheterna på Fyrklövern, där antalet kortboplatser ska vara flexibelt, ökar möjlighet att erbjuda plats för vård i livets slut, om så önskas. Omsorgsnämnd EJ UPPNÅTT Den demenssjuke ska ges en värdig vård baserad utifrån omsorgsnämndens värdegrund. Fortsatt utveckling av teamarbete, där alla professioner är närvarande och tar sitt ansvar utifrån brukarens behov. Flertalet brukare har en bemötandeplan utifrån registret för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD), som samtlig personal är väl känd med och arbetar utifrån. Antalet äldre människor med demens har ökat. Framförallt är problematiken stor när äldre fysiskt pigga drabbats av demens. Detta gör att förvaltningen behöver ändra sina arbetssätt och även till viss mån den fysiska miljön på kommunens boenden för att anpassa denna till de som fortfarande har behov av fysiskt aktivitet trots demenssjukdomen. Detta innebär att målet inte är uppnått, utan att förvaltningen behöver ändra arbetssätt. Omsorgsnämnd EJ UPPNÅTT Individanpassat boende för funktionshindrade utifrån sina behov. Målet är delvis uppfyllt utifrån det arbete som förvaltningen genomfört under året, men går inte att mäta. En tjänsteskrivelse angående kvalité i verksamheten lämnades och behandlades på nämnd i juni. Skrivelsen berörde bemanning inom boende och daglig verksamhet samt boendefrågan enligt LSS. Bemanningen var bristfällig utifrån stödbehov enligt PWCs mätning. Enbart LSS-gruppbostad finns att tillgå fastän lagen säger att vuxna personer som omfattas av LSS-lagen har rätt till en bostad med särskild service. Huvudformerna för en sådan bostad är servicebostad samt gruppbostad. Förslag på åtgärder presenterades i skrivelsen. Nämnden valde dock att avvakta beslut samt att ta upp ärendet igen i september. Ärendet var uppe under hösten men en pågående flytt inom LSS-bostäder utifrån ålder och funktionshinder samt ändrade scheman utifrån bemanningskrav på LSS-boende påverkar behov av bemanning. Detta gör att nytt ställningstagande får tas när ny PWC mätning är genomförd. Alla brukare inom LSS-gruppbostad och dagliga verksamhet samt brukare inom det kommunala boendestödet har fått varit delaktiga i sin egen genomförandeplan som är upprättad efter beviljade beslut och individuella behov av stöd. Ett pilotprojekt inom gruppbostad på Källvägen har bedrivits under första halvåret Projektets syfte var att ta reda på vilka fritidsintressen som brukaren hade. Brukarna fick önska två fritidsintressen som sedan genomfördes. Projektet föll väl ut och har idag implementerats i alla gruppbostäder. Omsorgsnämnd EJ UPPNÅTT Meningsfull aktivitet som stimulerar till delaktighet i samhället. Boendestöd som stimulerar till ett självständigt liv. Måluppfyllelsen går inte att bedömas i och med att det inte genomfört någon undersökning. Alla brukare inom daglig verksamhet har fått vara med och påverka sin sysselsättning. Idag har 20 brukare av totalt 30 valt att ha en extern praktikplats som ett komplement till sysselsättning på den dagliga

26 verksamheten. Under hösten har två personal fått utbildning i delaktighetsmodellen. En delaktighetsslinga har genomförts på LSS-boendet Källvägen. Slingan föll väl ut och brukarna önskar fortsättning. Slingar ökar inflytande och delaktighet. Bostöd är individuellt anpassat utifrån behov och bygger på delaktighet. Syftet är att hjälpa den psykisk funktionshindrade att klara sitt boende och detta görs utifrån tre målsättningar: - stärka och utveckla brukarens förmåga - skapa trygghet och struktur i vardagen - öka brukarens möjlighet till ett självständigt och aktivt deltagande i samhället. Omsorgsnämnd EJ UPPNÅTT Insatser ska utformas så att individers trygghet, självständighet och jämlikhet i levnadsvillkor stärks på lång sikt. Att sänka genomsnittstiden för ekonomiskt bistånd till under 300 dagar Målet för 2014 är att korta tiden för vilka medborgare är beroende av försörjningsstöd och korta processen för medborgare till andra former av försörjning. Fokus är att utveckla arbetssätt där de individer som inte har resurser för att själva komma till egen försörjning skall få bättre stöd och i högre grad få sina behov tillgodosedda genomfördes en statistikgenomgång med försörjningsstödshandläggarna där försörjningsstödet för de senaste fem åren genomlystes. I denna framkom att den genomsnittliga försörjningsstödstiden för ärenden i Hällefors var 335 dagar Efter denna statistikgenomgång enades gruppen om att arbeta för att sänka genomsnittstiden för ekonomiskt bistånd till under 300 dagar. Detta kräver dock ett väl utbyggt samarbete med arbetsmarknadsenheten, och är även beroende av situationen på arbetsmarknaden och ett fungerande integrationsarbete. Fokus har därför initialt lagts på att skapa samverkan och närmare samarbete med arbetsmarknadsenheten. Vid uppföljning var den genomsnittliga ärendetiden för försörjningsstödsärenden 300 dagar, vilket innebär att verksamheten ser ut att nå det uppsatta målet med kortare ärendetid. Detta bedöms vara en kombination av satsningar från bildningsförvaltningen på vuxenutbildning i kommunen, en ökad satsning på Kommunala arbetsmarknadsåtgärder i kommunen samt ett systematiskt arbete vid försörjningsstödsenheten i att öka insatserna för de mest utsatta i försörjningsstödshandläggningen. Omsorgsnämnd EJ UPPNÅTT Alla ensamkommande ungdomar i verksamheten ska uppleva meningsfullhet, trygghet och medbestämmande i de insatser som erbjuds. Målet innebär att arbetet med genomförandeplaner ska intensifieras under I utgången av 2014 ska alla ungdomar i verksamheten vara väl insatta i respektive genomförandeplan, vara delaktiga i utformningen av planen samt uppleva planen relevant och meningsfull. Därigenom skapas även en ökad brukarnöjdhet i verksamheten. Utifrån det mål som fastställdes och gällande lagstiftning, har alla individer som är boende vid Solrosen en vårdplan, en genomförandeplan och har varit delaktiga vid att upprätta den i målet definierade genomförandeplan. Däremot finns inga indikatorer beslutade vilket gör att målet inte går att mäta

27 Omsorgsnämnd EJ UPPNÅTT Alla brukare på våra vård- och omsorgsboenden ska uppleva en nöjdhet vid måltider och i måltidsmiljön. Någon mätning har inte genomförts under året, vilket gör att måluppfyllelse inte går att bedöma. Strategiska uppföljningar av risk för undernäring i arbete med kvalitetsregistret, Senior Alert, pågår. Som ett exempel kan mellanmål, alternativt nattmål, vara ett komplement till övriga måltider. När det gäller måltidsmiljö och servering vid måltider finns utvecklingsbehov. Ett samarbete med måltidsenheten har återupptagits. Förvaltningen har också återinsatt kostombud som är en länk mellan vård- och omsorgsboende samt måltidsenheten

28 Ekonomiskt utfall och ställning i korthet I koncernen Hällefors kommun ingår förutom kommunen även det helägda bolaget Hällefors Bostads AB samt deläga bolaget Svartälvstorps Förvaltnings AB där kommunen äger mer än 20 procent av aktierna. Koncern Koncern Kommun Kommun Verksamhetens nettokostnader (tkr) per invånare (kr) i procent av skatteintäk/utjämning ,9 98,4 Utdebitering (kr/skkr) ,08 22,08 Skatteintäkter och utjämning (tkr) per invånare (kr) Finansnetto (tkr) Skattekostnad (tkr) Årets resultat (tkr) justerat resultat mot balanskravet i procent av skatteintäk/utjämning - - 0,2 0,5 Nettoinvesteringar (tkr) per invånare (kr) i procent av skatteintäk/utjämning - - 4,2 5,8 Soliditet (%) 16,7 18,2 24,8 26,8 - inklusive hela pensionsåtagandet -22,8-20,6-38,8-35,4 Total låneskuld (tkr) per invånare (kr) Pensionsåtagande (tkr) per invånare (kr) Borgensåtagande (tkr) per invånare (kr)

29 Finansiell analys- koncernen Resultat Kartläggning av årets resultat och dess orsaker. Analysering av investeringar och dess utveckling. Årets resultat Årets resultat uppgår till 2,5 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning av det egna kapitalet med 2,7 procent. Resultatet är 0,5 miljoner bättre än budgeterat. Orsaken till kommunkoncernens låga resultat är att koncernen genomfört nedskrivningar av tillgångar på totalt 7,9 miljoner kronor utifrån att de bokförda värdena är för högt värderade. Av dessa kostnader är 5,4 miljoner kronor resultatpåverkande Årets resultat (mkr) ,8-0,7 2,5 % av eget kapital vid årets början ,2-0,1 2,7 Investeringsvolym Årets nettoinvesteringar uppgick till 21,8 miljoner kronor, vilket är 6,6 miljoner högre än föregående år. Exkluderas avskrivningar, nedskrivningar och pensionsskuldsförändringen från årets resultat hade kommunen 33,0 miljoner kronor kvar av intäkterna från skatter och generella statsbidrag efter att den löpande verksamheten var finansierad. Detta har medfört att 100 procent av investeringarna kunnat finansieras med medel från den löpande verksamheten. (mkr) Kommunen ,1 15,2 21,8 Hällefors Bostads AB - - 0,3 - - Årets nettoinvesteringar ,4 15,2 21,8 Kapacitet Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunkoncernen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunkoncernen för kommande lågkonjunkturer. Soliditet Vid en analys av kommunkoncernens kapacitet är soliditeten ett centralt begrepp. Nyckeltalet visar hur stor del av tillgångsmassan som finansierats med egna medel. Årets resultatutveckling visar om det egna kapitalet ökat eller förbrukats. Det räcker emellertid inte med ett nollresultat om tillgångsmassan ökar, eftersom den självfinansierade delen av tillgångarna då minskar vilket leder till ökade kostnader för lånat kapital. Ju större soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. (%) Soliditet ,1% 16,7% 18,2% Soliditet inkl hela pensionsåtagandet ,4% -22,8% -20,6% Under år 2014 ökade soliditeten med 1,5 procentenheter till 18,2 procent. För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Skulle detta åtagande, som vid årsskiftet uppgick till 198,9 miljoner kronor, läggas in i balansräkningen blir kommunens soliditet -20,6 procent

30 Skuldsättningsgrad Ett annat mått på kommunkoncernens kapitalstruktur är skuldsättningsgrad, det vill säga den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital. Detta ger en bild av hur olika delar av det främmande kapitalet utvecklats över tiden. (%) Total skuldsättningsgrad ,9% 83,3% 81,8% Den totala skuldsättningsgraden har under året minskat till följd av det positiva resultatet och minskningen av långfristiga skulder. Risk Risk analyserar kommunkoncernens finansiella riskexponering. En god ekonomisk hushållning skapar möjlighet att möta finansiella problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. Finansiella skulder Kommunkoncernens långfristiga skulder uppgår till 304,4 miljoner kronor. 291,1 miljoner kronor avser lån hos låneinstitutet Kommuninvest och Swedbank och 2,2 miljoner kronor av dessa lån bedöms som kortfristiga skulder för nästa års amortering. 11,1 miljoner består av skuld till VA- och avfallskunder och 4,4 miljoner kronor avser skuld till Bergslagens Räddningstjänst. (mkr) Långfristiga lån ,5 306,9 288,9 Kortfristiga lån ,1 14,8 2,2 Totalt ,6 321,7 291,1 Framtida utveckling Utifrån kommunens antagna soliditetsplan och bostadsbolagets ägardirektiv är målsättningen att stärka soliditeten på längre sikt genom främst betalning av låneskulden. Koncernens långsiktiga finansiella åtagande kommer att minska i och med årsskiftet 2015/2016 då avvecklingen av kommunens ägande i Svartälvstorps Förvaltnings AB innebär att kommunens borgensåtagande kopplade till Svartälvstorps Förvaltnings AB upphör. För närmare analys av räkenskaperna hänvisas till kommunens respektive bolagens årsredovisningar. Preliminära uppgifter har lämnats för Hällefors Bostads AB, vilket innebär att de inte är granskade

31 Finansiell analys- kommunen Resultat Kartläggning av årets resultat och dess orsaker. Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Analysering av investeringar och dess utveckling. Årets resultat Årets resultat uppgår till 1,9 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning av det egna kapitalet med 2,3 procent. Resultatet är 0,7 miljoner bättre än budgeterat. Kommunens resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 0,5 procent. Orsaken till kommunens låga resultat är att kommunen valt att göra nedskrivningar av tillgångar på totalt 7,9 miljoner kronor utifrån att kommunen har bokförda värden som är för högt värderade. Av dessa kostnader är 5,4 miljoner kronor resultatpåverkande Årets resultat (mkr) 12,5 6,7 15,1 0,8 1,9 % av eget kapital vid årets början 25,6 10,9 22,3 1,0 2,3 Under de fem senaste åren har det egna kapitalet ökat med 37,0 miljoner kronor, vilket motsvarar en årlig ökningstakt på 15,2 procent. Balanskravet Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet ska resultatet justeras med de realisationsposter som uppstått under året. Kommunen har uppfyllt balanskravet varje år sedan detta infördes år 2000, med undantag för budgetåret Hällefors kommuns resultat för 2014 visar på ett positivt resultat på 1,9 miljoner kronor och vid en avstämning av Kommunallagens balanskrav uppgår årets balanskravsresultat till 2,5 miljoner kronor. Kommunen har därmed inget negativt balanskravsresultat. (mkr) Årets resultat 15,1 0,8 1,9 samtliga realisationsvinster/förluster omställningskostnader 7,8 0,4 0,6 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 22,9 1,2 2,5 rips-räntesänkning på pensionsskuld - 2,5 - medel till resultatutjämningsreserv medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat 22,9 3,7 2,5 Kommunen har inte reserverat några positiva resultat i en s k resultatutjämningsreserv (RUR) utifrån att kommunen antagit en soliditetsplan som har till syfte att ge kommunen en långsiktig och strategisk planering i de finansiella målsättningar som kommunen har och vara utgångspunkt vid framtagande av kommunens kommande årsbudgetar. I planen framgår tydligt att kommunen ska budgetera överskott. Förändring av kostnader och intäkter En förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter vi får genom skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemet. Nettokostnaderna ökade med 5,2 procent jämfört med år Intäkterna från skatteintäkter och generella statsbidrag minskade med 4,7 procent. (mkr) Nettokostnader 347,4 347,2 341,4 352,9 371,2 Skatteintäkter och utmämning 363,3 358,3 362,5 360,3 377,1-22 -

32 Under perioden från år 2010 till 2014 har ökningstakten för nettokostnaderna uppgått till 6,8 procent och för skatteintäkter och generella statsbidrag har ökningstakten uppgått till 3,8 procent. Nettokostnadsandel Grundläggande för en god ekonomi är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel de löpande verksamhetskostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och bidrag. Tabellen visar hur stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag som ianspråktas av verksamhetens nettokostnader och finansnetto. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen 98 procent eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning. (%) Nettokostnadsandel 95,6% 96,9% 94,2% 97,9% 98,4% Av tabellen framgår det att 98,4 procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag har använts till verksamheterna. Investering och självfinansieringsgrad Årets nettoinvesteringar uppgick till 21,8 miljoner kronor, vilket är 6,6 miljoner högre än föregående år. Exkluderas avskrivningar, nedskrivningar och pensionsskuldsförändringen från årets resultat hade kommunen 21,2 miljoner kronor kvar av intäkterna från skatter och generella statsbidrag efter att den löpande verksamheten var finansierad. Detta har medfört att 97,2 procent av investeringarna kunnat finansieras med medel från den löpande verksamheten och resterande del finansieras med medel som fanns vid ingången av år Medel från verksamhet (mkr) 30,1 21,1 29,0 29,8 21,2 Nettoinvesteringar (mkr) 19,2 70,5 19,1 15,2 21,8 Självfinansieringsgrad (%) 100,0% 29,9% 100,0% 100,0% 97,2% Redovisas ett värde på 100 procent eller mer innebär det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100 procent kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Under de fem senaste åren har 90 procent av investeringarna finansierats med medel från verksamheten. Kapacitet Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för kommande lågkonjunkturer. Soliditet Vid en analys av kommunens kapacitet är soliditeten ett centralt begrepp. Nyckeltalet visar hur stor del av tillgångsmassan som finansierats med egna medel. Årets resultatutveckling visar om det egna kapitalet ökat eller förbrukats. Det räcker emellertid inte med ett nollresultat om tillgångsmassan ökar, eftersom den självfinansierade delen av tillgångarna då minskar vilket leder till ökade kostnader för lånat kapital. Ju större soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme

33 (%) Soliditet 21,5% 21,0% 24,8% 24,8% 26,8% Soliditet inkl hela pensionsåtagandet -44,4% -42,7% -36,2% -38,8% -35,4% Under år 2014 ökade soliditeten med 2,0 procentenheter till 26,8 procent. För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Skulle detta åtagande, som vid årsskiftet uppgick till 198,9 miljoner kronor, läggas in i balansräkningen blir kommunens soliditet -35,4 procent. Skuldsättningsgrad Ett annat mått på kommunens kapitalstruktur är skuldsättningsgrad, det vill säga den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital. Detta ger en bild av hur olika delar av det främmande kapitalet utvecklats över tiden. Den totala skuldsättningsgraden har under året minskat till följd av det positiva resultatet och minskning av långfristiga skulder. (%) Total skuldsättningsgrad 78,5% 79,0% 75,3% 74,0% 72,2% Kommunalskatt Skattesatsen för Hällefors invånare under 2014 var 22,08 procent. Kommunen hade under 2014 den fjärde högsta skattsatsen i länet. Den genomsnittliga skattesatsen för riket uppgick 2014 till 31,86 procent, varav kommunerna svarar för 20,65 procent. Risk Risk analyseras kommunens finansiella riskexponering. En god ekonomisk hushållning skapar möjlighet att möta finansiella problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. Här diskuteras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Likviditet Likviditeten visar kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Kassalikviditeten utgörs av kvoten mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Ett resultat över 100 procent visar att de kortfristiga tillgångarna är större än de kortfristiga skulderna. Rörelsekapitalet beräknas som samtliga omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder Kassalikviditet (%) 106,9% 78,4% 90,5% 93,2% 77,2% Röreslekapital (mkr) 5,5-18,1-7,3-5,7-17,3 Den kortfristiga betalningsberedskapen har minskat mot föregående år med 16,0 procentenheter och rörelsekapitalet har minskat med 11,6 miljoner kronor. Finansiella skulder Kommunens långfristiga skulder uppgår till 123,0 miljoner kronor. 107,6 miljoner kronor avser lån hos låneinstitutet Kommuninvest och 0,2 miljoner kronor av dessa lån bedöms som kortfristiga skulder för nästa års amortering. 11,2 miljoner består av skuld till VA- och avfallskunder och 4,4 miljoner kronor avser skuld till Bergslagens Räddningstjänst. (mkr) Långfristiga lån 111,8 134,5 134,5 119,5 107,4 VA- och avfallsfond 6,6 8,8 8,8 10,2 11,2 BRT 3,0 3,5 3,7 4,3 4,4-24 -

34 Genomsnittsräntan på låneskulden uppgick till 3,22 procent vid årsskiftet och innebär en minskning med 0,14 procentenheter i förhållande till samma tidpunkt föregående år. Pensionsåtaganden Sedan bokslutet för år 2007 beräknas pensionsskulden enligt en ny modell (RIPS07). Modellen är framtagen och fastställd av SKL för att användas framöver vid värderingen av kommunala pensionsåtaganden. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt, då utbetalningarna kommer att belasta kommunens resultat under många decennier. De totala pensionsförpliktelserna uppgick vid årets slut till 231,8 miljoner kronor, vilket är en minskning med 16,6 miljoner kronor under året. Det finns inga medel som är särskilt placerade för kommande pensionsutbetalningar, utan kommunen har återlånat den samlade pensionsskulden i verksamheten. (mkr) Avsättning till pensioner 19,5 22,7 24,8 33,8 32,9 Pensionsförpliktelser äldre än ,6 206,0 204,0 214,6 198,9 Totalt 207,1 228,7 228,8 248,4 231,8 Borgensåtaganden Kommunens utnyttjade borgensåtagande uppgick till 189,7 miljoner kronor. Stora borgensåtaganden kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt att ge ägartillskott. Det största borgensåtagandet har kommunen till Hällefors Bostads AB med 130,0 miljoner kronor. Kontroll Med kontroll avses hur ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så sätt att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. Budgetavvikelse En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Under 2014 har nettokostnader varit högre än budgeterat och beror på svårigheten att ställa om verksamheterna i kommunen p g a de reducerade ramarna som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutade om. (mkr) Årets resultat 10,7-9,1-3,7-8,5 0,7 Nettokostnader 3,9-14,3-10,4-9,2-14,2 Skatteintäkter och utjämning 4,2 4,0 4,9-0,1 14,0 Finansnetto 2,6 1,2 1,8 0,8 0,9 Budgetföljsamhet inom nämnderna En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna

35 (mkr) Återbetaltning AFA-försäkring 0,0 0,0 7,5 7,5 - Kommunstyrelse -1,0-1,9 8,4-6,4 0,8 Bildningsnämnd 4,1-2,0-6,4-4,2-2,3 Omsorgsnämnd -7,3-10,4-19,9-6,1-12,9 Kommunrevision 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Val- och demokratinämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 Överförmyndare -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Omstruktuktureringsåtgärder 8, Under omstruktureringsåtgärder finns de budgeterade extra medel som kommunstyrelsen avsatt för det planerade omstruktureringsarbetet, som kommunen beräknades göra under För år 2011 tom 2014 finns inga extra medel budgeterade för omstruktureringsåtgärder. Prognossäkerhet Prognossäkerheten hos nämnderna är viktig för kommunens möjligheter att ha kontroll över den finansiella utvecklingen. En god prognossäkerhet skapar möjlighet att korrigera eventuella ekonomiska förändringar under året. Utfallet för nämndernas verksamhet blev 6,6 miljoner kronor bättre än prognosen i delårsrapporten. Största orsaken till detta är att Omsorgsnämnden fick tilläggsbudget på 4,7 miljoner kronor av kommunfullmäktige i september (mkr) Mars Delårsrapport Årsbokslut Kommunstyrelse 0,0 0,2 0,8 Bildningsnämnd -1,5-1,6-2,3 Omsorgsnämnd -12,3-19,7-12,9 Kommunrevision 0,0 0,0 0,0 Val- och demokratinämnd 0,0 0,0 0,2 Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser som på kort sikt kan vara svåra att påverka. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys för att visa hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. För att möta sådana förändringar är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi under ett år. (mkr) Löneförändring med 1% inkl personalpåslag 2,5 Bruttokostnadsförändring med 1% 4,5 Ränteändring på långfristiga lån 1% 1,0 Förändring generella statsbidrag med 1% 0,9 Förändring utdebitering med 10 öre 1,0 Avstämning finansiella mål Kommunen ska enligt lagen fastställa finansiella mål utifrån god ekonomisk hushållning. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Enligt kommunens soliditetsplan framgår långsiktiga och kortsiktiga mål som kommunen har antagit och innebär att fyra mål ska mätas över en femårsperiod och åtta mål ska mätas för varje enskilt verksamhetsår. Resultatandel Hällefors kommuns långsiktiga mål är att redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar 3,5 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period, vilket inte uppfyllts. Finansiella målet för det enskilda verksamhetsåret 2014 är att resultatandel ska uppgå

36 till minst 1,6 procent och det uppnås inte. Orsaken är att kommunen valt att gör nedskrivningar som är resultatpåverkande på totalt 5,4 miljoner kronor utifrån att tillgångar är för högt värderade. Hade inte detta gjorts hade måttet slutat på 1,9 procent, vilket innebär att målet hade uppfyllts TOTALT Årets resultat (mkr) 12,5 6,7 15,1 0,8 1,9 37,0 Skatteintäker och utjämning (mkr) 363,3 358,3 362,5 360,3 377, ,5 Resultatandel 3,4% 1,9% 4,2% 0,2% 0,5% 2,0% Nettokostnadsandel Hällefors kommuns mål för verksamhetsåret 2014 är att nettokostnadsandel ska uppgå till högst 97,0 procent vilket inte uppfyllts TOTALT Nettokostnader (mkr) 347,4 347,2 341,4 352,9 371, ,1 Skatteintäkter och utjämning (mkr) 363,3 358,3 362,5 360,3 377, ,5 Nettokostnadsandel 95,6% 96,9% 94,2% 97,9% 98,4% 96,6% Finansnettoandel Hällefors kommuns mål för verksamhetsåret 2014 är att finansnettoandel ska uppgå till högst -1,3 procent vilket uppnåtts TOTALT Finansnetto (mkr) -3,4-4,4-6,0-6,6-4,0-24,4 Skatteintäkter och utjämning (mkr) 363,3 358,3 362,5 360,3 377, ,5 Finansnettoandel -0,9% -1,2% -1,7% -1,8% -1,1% -1,3% Investeringsandel Hällefors kommuns långsiktiga mål är att redovisa investeringar som över en femårsperiod högst motsvarar 4 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period, vilket inte uppfyllts. Orsaken är att kommunen år 2011 genomförde till och ombyggnaden av Klockarhagsskolan. Finansiella målet för det enskilda verksamhetsåret 2014 är att investeringsandelen ska uppgå till högst 4,9 procent och det uppnås inte TOTALT Nettoinvesteringar (mkr) 19,2 70,5 19,1 15,2 21,8 145,8 Skatteintäker och utjämning (mkr) 363,3 358,3 362,5 360,3 377, ,5 Investeringsandel 5,3% 19,7% 5,3% 4,2% 5,8% 8,0% Självfinansieringsgrad Hällefors kommuns mål för verksamhetsåret 2014 är att självfinansieringsgraden ska vara 100 procent och det har inte uppnåtts. Det innebär att 2014 års investeringar beräknas finansieras med 97,2 procent av årets egna medel och resterande del finansieras med medel som fanns vid ingången av år Över den senaste femårsperioden kan konstateras att kommunen gjort nyupplåning med anledning av stora investeringsvolymer under år TOTALT Medel från verksamhet (mkr) 30,1 21,1 29,0 29,8 21,2 131,2 Nettoinvesteringar (mkr) 19,2 70,5 19,1 15,2 21,8 145,8 Självfinanseringsgrad 100,0% 29,9% 100,0% 100,0% 97,2% 90,0%

37 Amorteringstakt av låneskuld Hällefors kommuns långisktiga mål är att amortera på den långsiktiga låneskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 40 miljoner kronor, vilket inte uppnåtts. Anledningen är att kommunen genomförde större investeringar under år 2011 vilket resulterade i nyupplåning på 26,7 miljoner kronor. Under år 2014 har kommunen amorterat 12,0 miljoner kronor som innebär att det kortsiktiga målet är uppfyllt. (mkr) TOTALT Låneskuld 112,8 139,5 139,5 119,6 107,6 Amortering (+) Upplåning (-) 0,0-26,7 0,0 19,9 12,0 5,2 Försäkra bort pensionsskuld Hällefors kommuns långsiktiga mål från och med år 2014 är att försäkra bort den långsiktiga pensionsskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 10 miljoner kronor. Under de år som varit har kommunen inte försäkrat bort något. (mkr) TOTALT Totalt pensionssåtagande 207,1 228,7 228,8 248,4 231,8 Försäkring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Soliditet Hällefors kommuns långsiktiga mål är att redovisa en soliditet inklusive alla pensionsåtagande på 20 procent. Finansiella målet för det enskilda verksamhetsåret 2014 är att soliditeten enligt blandande modellen ska uppgå till lägst 24,78 procent och det uppfylls. Soliditet blandad modell TOTALT Eget kapital (mkr) 61,2 67,8 82,9 83,8 85,7 381,4 Totala tillgångar (mkr) 284,9 323,6 334,7 337,5 319, ,6 Soliditet 21,5% 21,0% 24,8% 24,8% 26,8% 23,8% Soliditet inkl pensionsåtagandet TOTALT Eget kapital (mkr) -126,4-138,1-121,1-130,9-113,2-629,7 Totala tillgångar (mkr) 284,9 323,6 334,7 337,5 319, ,6 Soliditet -44,4% -42,7% -36,2% -38,8% -35,4% -39,3% Framtida utveckling Kommunernas ekonomiska förutsättningar beräknas vara starkare åren framöver med anledning av den beslutade ändringen i utjämningssystemet som träder i kraft från verksamhetsåret 2014 vilket innebär en årlig intäktsökning med cirka 11,0 miljoner kronor. Trots utökningen måste fokus ligga på att nämnder och styrelse når balans mellan kostnader och budgetramar. Kommunen har fattat beslut om en ekonomisk plan som har till syfte att minska verksamheternas kostnader utifrån den invånarstruktur kommunen har idag och därmed skapa en god ekonomisk hushållning. Målsättningen är att skapa en långsiktigt stabil ekonomi genom att öka soliditeten. Som ett led i det har kommunen antagit en soliditetsplan som ska bygga på tre viktiga finansiella målsättningar som påverkar soliditetens utveckling positivt. Fortsatta gemensamma ansträngningar kommer att behövas för att ytterligare effektivisera och förbättra verksamheterna så att kommunen kan ge medborgarna bästa möjliga service inom tillgängliga resurser

38 Personalredovisning Arbetsgivarperspektiv Målet med Hällefors kommuns personalpolitik är att vara en arbetsgivare som kan attrahera, behålla och utveckla medarbetare så att kommuninvånarna möter kompetent och engagerad personal i en väl fungerande organisation. Chefs- och ledarutveckling Hällefors kommun hade vid ingången av 2014 totalt 21 chefer med personalansvar. Under året utökades antalet chefer inom omsorgsförvaltningen med anledning av omfattande omorganisation. De chefstjänster som tillkom under året rekryterades externt. Under året har chefsutbildningar skett löpande. Vissa specifika satsningar har påbörjats, bland annat genom rektorsutbildning. Personalnyckeltal Anställningar och årsarbetare Förändringen av antal anställda har varit marginell jämfört med Den 1 november 2014 var antalet anställningar i Hällefors kommun 578, vilket är en ökning med 5 anställningar jämfört med år Redovisningen avser månadsavlönade, både tillsvidare och visstidsanställda, som faller under avtalet Allmänna Bestämmelser (AB). Inom kommunen finns ett stort antal timavlönade med anställningsvillkor enligt AB, de ingår i vissa delar av redovisningen. De flesta anställningarna finns inom bildnings- och omsorgsförvaltningen. Totalt arbetade 485 kvinnor och 93 män i kommunen. Andelen kvinnor uppgår till 84 procent. I förhållande till föregående år har antalet kvinnor minskat med 1 anställning och antalet män ökat med 6 anställningar november Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal anställda med månadslön Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal heltidsanställda Antal deltidsanställda Visstidsanställningarna har ökat och tillsvidareanställningarna har minskat jämfört med föregående år. Av kommunens anställningar är 87 procent tillsvidareanställningar och resterande 13 procent visstidsanställningar. Visstidsanställda är de som är anställda för ett vikariat, är provanställda eller anställda för en viss arbetsuppgift. Jämfört med föregående år har deltidsanställningarna minskat och heltidsanställningarna ökat. De flesta anställda, 64 procent, har heltidsanställning. Heltider är anställningar som har en sysselsättningsgrad på 100 procent. Av alla månadsavlönade hade 36 procent en deltidsanställning. Deltidsanställningar har en sysselsättningsgrad som är lägre än 100 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i kommunen är 92 procent. Fördelat mellan könen har kvinnorna en genomsnittlig sysselsättningsgrad på 91 procent, medan männen har 95 procent i snitt

39 november Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Genomsnittlig sysselsättning 91% 90% 95% 92% 91% 95% Vid omräkning till årsarbetare motsvarar de 578 månadsanställningarna 531 heltidstjänster totalt i kommunen den 1 november Vid mätningen 1 november 2010 hade kommunen 535 årsarbetare, det är en total minskning med 4 årsarbetare de senaste fem åren. 1 november Antal anställningar omvandlat till årsarbetare Åldersstruktur Den genomsnittliga åldern för kommunens anställda har totalt minskat jämfört med föregående år från 48,4 år till 47,5 år november Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Genomsnittlig ålder 48,4 48,7 46,9 47,5 48,0 44,7 Den största förändringen av åldersfördelningen mätt i antal är åldersgruppen 60 år och äldre som minskade med 13 personer. Mätt i procent är största förändringen i åldersgruppen upp till 29 år som ökade med 19 procent. Totalt finns 73 anställda i åldersgruppen 60 år och äldre, dessa personer har möjlighet att avgå med pension från och med att de uppnår 61 års ålder och de har möjlighet att kvarstå i tjänst till dess de fyller 67 år. Under 2014 valde nio anställda att avgå före 65-årsdagen, åtta anställda avgick vid 65-årsdagen och fem anställda har valt att kvarstå efter 65-årsdagen. Andel 60 år och äldre har minskat från 19,5 procent till 12,6 procent de senaste fem åren. 1 november Summa Tidsredovisning Under år 2014 uppgick all arbetad tid till timmar. I beräkningen ingår månadslön, timlön, fackligt internt arbete, fyllnadstid och övertid. Arbetad tid utgjorde 81,3 procent av all tid. Övertid och mertid utgjorde 2014 cirka 1,8 procent av all arbetad tid Antal arbetade timmar under året omvandlat till årsarbetare Antal timmar övertid och mertid under året omvandlat till årsarbetare Timavlönades arbetade timmar har ökat under den senaste femårsperioden. Av den arbetade tiden utgjorde timavlönades timmar 8 procent under 2009, den ökade till 13 procent 2013 för att 2014 sjunka marginellt till 12 procent. År 2014 motsvarar de timavlönade cirka 61 årsarbetare

40 1 november timavlönade Antal arbetade timmar under året omvandlat till årsarbetare Frånvaro Frånvaron utgörs av såväl betald som obetald ledighet och utgörs av semester, ferie/uppehåll, sjukdom, sjukersättning, rehabilitering, föräldraledighet, vård av sjukt barn och övrig frånvaro. Utifrån den avtalade arbetstiden har totalt cirka 19 procent bestått av frånvaro. Semester, ferie och uppehåll tillsammans motsvarar cirka hälften av all frånvaro. Frånvaro på grund av sjukdom har under de senaste fem åren stått för mellan 21 och 34 procent av frånvaron. Föräldraledighet och vård av sjukt barn har under åren 2010 till 2013 stått för cirka 15 procent men sjönk 2013 kraftigt till sex procent för att 2014 fortsätta att minska. Frånvaro Semester 37,0% 37,0% 35,0% 38,0% 39,4% Ferie/uppehåll 13,0% 14,0% 12,0% 12,0% 11,1% Sjukdom/tidsbegr sjukers/rehab 26,0% 22,0% 28,0% 33,0% 33,8% Föräldraledighet/vård av sjukt barn 14,0% 15,0% 13,0% 6,0% 4,3% Övriga 10,0% 12,0% 12,0% 11,0% 11,5% Summa 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Sjukfrånvaron har ökat de senaste åren och en liknande utveckling ses i hela landet. Under 2014 har dock sjukfrånvaron i kommunen minskat marginellt. Sjuktalen omfattar all sjukdomsrelaterad frånvaro. Den totala sjukfrånvaron i kommunen 2014 var 7,03 procent i förhållande till ordinarie arbetstid. Den långa sjukfrånvaron, överstigande 59 dagar, var ,27 procent och steg något i förhållande till föregående år. Nedan redovisas sjukfrånvaron fördelad på kön enligt lagen om kommunal redovisning 4 kapitel 1a Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Total sjukfr tid/ord arbetsstid 7,65% 8,63% 2,88% 7,03% 7,95% 2,69% Sjukfr tid långtidssj/tot sjukfr tid 50,94% 50,78% 53,27% 51,27% 52,91% 23,28% Sjukfr tid -29 år/ord arbetstid 5,26% 5,94% 3,88% 5,19% 6,13% 2,59% Sjukfr tid år/ord arbetstid 6,71% 7,60% 2,48% 5,69% 6,30% 2,99% Sjukfr tid 50+/ord arbetstid 8,81% 9,81% 3,09% 8,59% 9,74% 2,36% Antalet sjukfrånvarodagar minskade med 478 dagar i förhållande till föregående år, vilket motsvarar en minskning med 8 procent. Arbetsgivarens sjuklöneperiod omfattar intervallet 2-14 dagar. Det totala antalet sjukdagar 2014 motsvarar i genomsnitt 30 sjukdagar per anställd, vilket är en minskning med 1 procentenhet Karensdag Dag Dag Dag Totalt Utifrån redovisning av andelen friska i förhållande till anställningar 1 november har 34 procent av kommunen anställda inte haft någon sjukfrånvarodag. Tjänster som köps av företagshälsovården har tonvikt på främjande och förebyggande insatser mot individ och grupp samt övergripande insatser på organisationsnivå

41 Lön Lönekartläggningen visar inga osakliga löneskillnader på grund av kön. Det lönestrategiska arbetet pågår med att öka lönespridningen utifrån lönepolitiska beslut. Lönespridningen baseras dels på skillnader i arbetets svårighetsgrad, dels på lönesättande chefers bedömning av prestation och goda resultat. För att stärka chefer i rollen som bärare av lönepolitiken genomfördes under året en utbildning i lönesamtal. Löneskillnad ska finnas mellan yrkesgrupper med krav på högskoleutbildning i förhållande till de yrkeskategorier som inte har det kravet. Den totala lönesumman för år 2014 uppgick till 192,6 miljoner kronor exklusive arvoden och sociala avgifter. Detta motsvarar en genomsnittlig lönekostnad per årsarbetare på kronor. Det innebär att den genomsnittiga lönekostnaden har ökat med kronor motsvarande 4 procent november Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Medianlön Medianlönen i Hällefors kommun var 1 november kronor. Detta är en ökning med 529 kronor och motsvarar en ökning med 2,2 procent jämfört med föregående år. Mellan år 2013 och 2014 ökade männens medianlön med 0,5 procent, medan kvinnornas medianlön ökade med 2,4 procent

42 Organisation

43 Kommunstyrelse Ordförande: AnnaHelena Jernberg Antal ledamöter: 11 Kommunchef: Ola Ström Inledning Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och lyder direkt under kommunfullmäktige som är kommunens högsta beslutande organ. Styrelsen har följt nämndernas och de kommunala bolagens verksamheter under året och bevakat utvecklingsområden som haft betydelse för kommunen. Styrelsen har fungerat som beredningsorgan för alla frågor som behandlats i kommunfullmäktige och verkställt uppdrag inom de områden kommunstyrelsen handhar genom sitt reglemente. Kommunstyrelsens förvaltning, kommunförvaltningen, ansvarar för de övergripande strategiska uppdragen inom vissa områden. Förvaltningen har en servicefunktion för kommunstyrelse, val- och demokratinämnd, fullmäktige, allmänhet och den övriga förvaltningsorganisationen inom områdena nämndsekretariat, personal, ekonomi, IT och tillväxt (näringsliv, turism, infrastruktur). Kommunstyrelsens handhar också specifikt verksamhetsområdena arbetsmarknad, kris- och beredskap, växel/reception, arkiv och information/kommunikation (marknadsföring, broschyrer, webb mm). Dessutom ansvarar kommunförvaltningen för kommunens övergripande finansiering. Inom finansieringen har kontakten med det tekniska kommunalförbundet, räddningstjänstförbundet och den gemensamma bygg- och miljönämnden i norra Örebro län skötts. Den kommunövergripande ledningsgruppen arbetar med samordning och effektivisering av de kommunala verksamheterna utifrån det mandat och de uppdrag som lämnas av kommunstyrelsen. Ledningsgruppen utgörs av förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef, IT-chef och kommunsekreterare

44 Viktiga händelser Under året har kommunens ansvar för arbetsmarknad flyttats över från kommunstyrelsen till omsorgsnämnden. Processen med rekrytering av ny kommunchef har avslutats genom beslut att tillsätta ny kommunchef från 1 november Kommunen har tecknat avtal med Bergslagens miljö & byggnämnd avseende kommunens samhällsplaneringsfrågor för framtagandet av kommunens översiktsplan. Kommunen har beslutat att teckna avtal med Bergslagens Räddningstjänst avseende kommunens beredskaps- och säkerhetsfrågor. Under året har en reviderad förbundsordning för Bergslagens Kommunalteknik fastställts. Kommunen har antagit förslag till projektdirektiv för utredning av befintlig samverkan inom organisationerna BKT och BMB samt för att utreda nya samverkansområden inom KNÖLområdet. Under året har kommunen antagit en plan för lokalplaneringen för kommunen utifrån de lokalbehov som förvaltningarna har på kortare och längre sikt. Lokalresursplaneringen kommer att vara ett viktigt styrdokument för hur kommunen ska planera sitt kommande investerings- och fastighetsunderhåll. Kommunen har antagit en friskvårdspolicy och beslutat att införa friskvårdsbidrag till alla anställda från och med verksamhetsåret I Saxhyttan, Hammarn, Sången och Nygård har bredbandsprojekt startats med att gräva ner kanalisation för fiberkablar. Kommunen har ansökt och erhållit statliga bidrag för ett nytt resecentrum och för en förflyttning och förlängning av perrongen i Hällefors tätort. Under året har en utredning gjorts vad gäller Krokbornsparken vilket innebar att kommunen tagit beslut att göra satsningar på parken från år 2015 och framåt för att bevara och utveckla denna. Årets resultat Kommunstyrelsens budget för verksamhetsåret 2014 uppgick till 64,8 miljoner kronor och under 2014 förbrukades 64,0 miljoner kronor. Det innebär ett överskott med totalt 0,8 miljoner kronor. Under året har styrelsen haft extra kostnader av engångskaraktär motsvarande 2 miljon kronor. Dessa kostnader avser avgångsvederlag med 1,8 miljoner kronor och beslutad förstudie med SBO. Dessutom har en nedskrivning på 5,4 miljoner kronor av fastigheten Klockarhagsskolan genomförts. Nedskrivningen har gjorts för att ta bort övervärden på fastigheten efter att skolan blev ombyggd och färdigställd. Nedskrivningen har varit möjlig utifrån att kommunens fastighetsförvaltning har redovisat ett överskott Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetram Resultat Under året har kommunfullmäktige beslutat att minska kommunstyrelsens budget med 0,3 miljoner kronor och öka omsorgsnämndens budgetram med motsvarande summa utifrån att satsa medel inom arbetsmarknad i form av att erbjuda fler feriearbeten och förstärka arbetsmarknad med studie- och yrkesvägledningskompetens. I utfallet ingår kostnader för rivning av Snäckeskolan och Norrgården på totalt 1,6 miljoner kronor

45 Totalt har kommunstyrelsen en investeringsram på 23,6 miljoner kronor. Under året har kommunstyrelsen totalt tilläggsbudgeterats med 11,6 miljoner kronor där största investeringen avser ventilation i kommunhuset som finansieras via likvida medel från föregående års återbetalning av AFA-medel. Totalt har investeringsbudgeten förbrukats till 64 procent, d v s 15,1 miljoner kronor inklusive BKT:s och fastighetsförvaltningens investeringar, som redovisas under Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund. Orsaken till att budgeten inte förbrukas är dels att BKT inte genomfört personalombyggnaden på Gyltbo återvinningscentral på 1,2 miljoner kronor eftersom det under år 2014 kommer att beslutas om en ny avfallslag som kan innebära stora förändringar av kommunernas ansvar. Dels har tänkta investeringen i kommunhuset bromsats upp Nettoinvesteringar IT-investeringarna är uppdelade inom fyra långsiktiga områden; IT-infrastruktur, servrar, PC och KNÖL-samarbetet (gemensamma system). Detta har gjort att kommunen framgångsrikt har kunnat ha moderna system utan att investera stora engångsbelopp då förvaltningen uppdaterar systemen. Utöver detta sker investeringar i gemensamma IT-utrustningar. Kommunen har under året ökat säkerheten i kommunhuset genom att montera en säkerhetsdörr vid Medborgarplatsen för att få större kontroll på vilka personer som rör sig i huset. Detta i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vilket innebär att MSB står för 50 procent av kostnaden enligt tidigare överenskommelse. I serverrummet har de centrala servrarna bytts ut och effektiviserats från 5 stycken till 3 stycken kraftfullare enheter. Detta innebär att kommunen har gjort en besparing med 2 stycken serverlicenser med cirka 60 tkr/år. Omsorgen har även utökat sina ITsystem markant, vilket kräver ökad prestanda på servrarna. 2 stycken nya brandväggar är inköpta för att öka IT-säkerheten. PC beståndet är moderniserats med cirka 30 stycken nya PC och skolan har satsat på rekonditionerade datorer som ett led i miljöarbetet. De största arbetena som gjorts under året har varit att säkerställa IT-driften inför ombyggnationen av kommunhusets ventilation, genom att flytta och säkra upp datakommunikationen in och ut från kommunhuset till andra fastigheter eller externa system, vilket även har ökar robustheten i nätverket. Framtidsperspektiv Personalen är Hällefors kommuns främsta resurs. Det är i deras möten med brukare, klienter, invånare och besökare som bilden av kommunens verksamhet skapas. Deras kunskap, engagemang, empati och arbetsglädje är avgörande för hur såväl kvalitet som bemötandet i tjänsteutbudet blir. Det ska inte bara vara tillåtet utan även önskvärt att personalen känner trygghet i att föra fram konstruktiva förslag på hur verksamheten kan förbättras och utvecklas. Ett målmedvetet arbete har inletts för att skapa ett arbetsklimat där delaktighet är nyckeln för att skapa en arbetsmiljö för personalen som bygger på engagemang, ansvar och känsla av samhörighet. Värdegrundsarbetet i alla kommunens verksamheter hålls levande och inkluderar alla medarbetare. Kommunen ägs och styrs av dess invånare genom deras folkvalda företrädare i kommunfullmäktige. Genom en organisationsförändring som trädde i kraft vid årsskiftet 2015 ökar politiken möjlighet att styra verksamhetens inriktning genom bland annat bättre möjligheter till budgetstyrning och ökad insyn. Förvaltningar slås ihop till en enhet under kommunstyrelsen vilket ger förutsättningar för ökad samverkan över de tidigare förvaltningsgränserna. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att de politiska företrädarna ska kunna styra verksamhetens inriktning och fördela resurser i önskad riktning

46 Kommunfullmäktige vitaliseras genom att fasta beredningar tillsätts under kommunfullmäktige där viktiga strategival för kommunens framtid kan beredas och diskuteras. Arbetet med översiktsplanen inleds under Där kommunfullmäktiges ledamöter bereds möjlighet att aktivt arbeta med Hällefors kommuns framtida utveckling. Hällefors kommun ska präglas av öppenhet. Ett arbete med att mer strategiskt arbeta för att erbjuda invånarna större möjlighet till information och därmed delaktighet inleds. Kvalitet och bredd i utbildningsutbudet har avgörande betydelse för näringslivets och kommunens framtida kunskapsförsörjning. Hällefors kommer att ha en fortsatt hög ambitionsnivå för den egna skolverksamheten samt att erbjuda fler medarbetare möjlighet att utveckla sin kompetens. Genom ett nära samarbete med Statens Bostadsomvandling planeras i kvarteret Lärkan en sammanhållen förskoleverksamhet som kan ersätta gamla och slitna lokaler. Näringslivet i kommunen är en förutsättning för kommunens förmåga att erbjuda välfärdstjänster. Därför har ett arbete inletts för att öka kontaktytorna mellan kommunen och näringslivet. I samverkan kan kommunen och näringsliv öka möjligheterna för att fler arbetstillfällen tillkommer och därmed öka kommunens skatteintäkter. En process har under slutet av 2014 inletts för att städa upp yttre miljöer inom kommunen. En snygg och välstädad kommun är inte bara viktig för besöksnäringen utan stärker också invånarnas engagemang och stolthet för lokalsamhället. Besöksnäringen är viktig för kommunen och skapar många arbetstillfällen. Kommunens samverkan och dialog med turismnäringen ska öka

47 Bildningsnämnd Ordförande: Allan Myrtenkvist Antal ledamöter: 7 Förvaltningschef: Tina Lanefjord Inledning Bildningsnämnden ansvarar för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, utbildnings-, samt kultur- och fritidsverksamhet och kommunens måltidsverksamhet. I ansvaret ingår att i samråd med brukarna utveckla verksamheterna. Bildningsnämndens förvaltning leds av förvaltningschef. Centrala administrationen består av förvaltningschef, utvecklingsstrateg samt nämndsekreterare. Inom förvaltningen finns en förskolechef, tre rektorer, en kultur- och fritidschef och en måltidschef, som bildar förvaltningens ledningsgrupp. Förvaltningen har ansvar för fem förskolor; Lärkan, Bananen, Masken, Smultronstället (Ur och skur) och Grythyttans förskola. Det finns två grundskolor; i Hällefors tätort, Klockarhagsskolan (F-9) och i Grythyttans tätort, Grythyttans skola (F-5). Skolorna bildar två rektorsområden. F-5 Grythyttan skola och Klockarhagsskolan F-3 med ansvar för elevhälsan är ett område. Klockarhagsskolan 4-9 är det andra området. Förvaltningen har också en kulturskola, som kultur- och fritidschefen ansvarar för, en gymnasieskola med tre yrkesinriktade program varav två med riksrekrytering, två högskoleförberedande program, introduktionsprogram samt vuxenutbildning. Inom vuxenutbildningen ryms grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna. Dessutom ansvarar förvaltningen för ungdomar som väljer att studera vid gymnasieskolor i annan kommun. Förvaltningen har även ansvar för måltidsverksamheten inom kommunen

48 Viktiga händelser Familjecentralen har avvecklats i juni månad år 2014 och ett nytt samarbete har påbörjats med individ och familjeomsorgen, landstinget och kyrkan i andra former. Bland annat har ett barnhälsoteamet skapats. En Förstudie kallat projekt Lärkan har genomförts tillsammans med Statens Bostadsomvandling (SBO) som redovisats i slutet av året. Projektet avser förskolelokaler i Hällefors tätort. Förändrad ledningsorganisation/rektorsområden inom grundskolan. Grythyttan skola F-5 och Klockarhagsskolan F-3 blir ett rektorsområde. Klockarhagsskolan 4-9 blir ett område. Den nya organisationen gäller från hösten 2014 och innebär att rektor ges bättre förutsättningar att arbeta med det pedagogiska ledarskapet. Ökad måluppfyllelse i grundskolan. Grundskolan har ökat sin måluppfyllelse i samtliga mätningar som presenterats genom Sveriges kommuner och landstings (SKL) öppna jämförelser för Grundskolan. Kommunen ligger på första plats i länet mot tredje plats föregående år. Ytterligare sex förstelärare har anställts genom statsbidrag från Skolverket, fyra på grundskolan och två på gymnasiet. Matematiksatsning ska inom grundskolans alla stadier, samtliga lärare som undervisar i matematik deltar för att nå alla elever, vilket motsvarar cirka 15 lärare. Matematiklyftet sker i samverkan med Skolverket och Karlstads universitet. Matematiklyftet finansieras med statliga medel. Fler elever än budgeterat har sökt gymnasieutbildning i annan kommun, vilket innebär en ökad kostnad. Det har bland annat resulterat i ett nytt avtal med Studiefrämjande, som äger Vattenbruksskolan, gällande Naturbruksprogrammet då ny klass inte startats upp hösten Studiefrämjandet avser att avveckla utbildningen då intresset för utbildningen avtagit. I december år 2014 var det 22 undersköterskor som tog examen vid Pihlskolan. En ny elevgrupp om 20 elever på omvårdnadsutbildning har startat upp genom yrkesvux. En omorganisation i administration har skett där ny tjänst som kultur- och fritidssekreterare inrättats. Kommunen har nu en kompetens för allmänkulturen, fritid- och idrottsliv samt föreningslivet som innebär en högre måluppfyllelse inom verksamheten Kultur- och fritid. Antalet barn och unga inom fritisklubbarna har ökat under året. Valhallas verksamhet har ökat med 68 procent och Lilla kvarns med 49 procent. Hällevi ishall har renoverats med en ny ispist, sarg och belysning. Detta innebär att ishallens standard höjs avsevärt och de sportsliga förutsättningarna kommer förbättras, vilket är positivt för ishockeyföreningen, skolan och allmänheten. En ny idrottsanläggning är positivt för hela kommunen. Driftskostnaderna kommer att sänkas avsevärt efter installationen. En ny vaktmästarorganisation för Sporthall, Bowlinghall och Hällevi har genomförts. En heltids vaktmästare innebär förbättrad skötsel och minskad skadegörelse på anläggningarna, liksom god service till föreningar, skola och besökare. Förändringen möjliggörs med anledning av att kommunens bowlinghall numera drivas i egen regi efter att tidigare arrendator valt att inte fortsätta verksamheten. Bowlinghallen har under höst/vinter blivit en välbesökt och populär anläggning. Förutom de aktiva bowlingföreningarna bokas hallen av företag, skolans elevens val, fritidshem och förskolor. Från hösten 2014 har grundskolan i samverkan med måltidsverksamheten infört lunch som lektion för alla. Målsättningen är att få fler elever att äta, fler vuxna i samband med måltiden och minskat matsvinn. Under året har kommunen deltagit i ett regionalt projekt i Hållbara måltider. Projektet innebär ett kollegialt utbyte mellan kökspersonal, föreläsningar om måltidsmiljö, matsvinn, klimatsmart mat etc och kommer att avslutas i november år

49 Årets resultat Bildningsnämnden resultat för år 2014 visar på ett underskott med 2,3 miljoner kronor. Under året har nämnden haft extra kostnader av engångskaraktär motsvarande cirka 1 miljon kronor. Dessa kostnader avser extra driftkostnader i samband med investeringen i Hällevi ishall, beslutad förstudie med SBO och extra kostnader i samband med vattenskada på förskolan i Grythyttan. Underskottet beror främst på ökade kostnader för den interkommunala eleversättningen inom gymnasieskolan som kostade 2,4 miljoner kronor mer än budgeterat. Dessa kostnader är svåra att styra över och bygger på elevens egna val för höstterminen Intäkter Kostnader därav personal Nettokostnad Budgetram Resultat Arbetet med anpassning av verksamheten till den av nämnden tilldelade ramen har pågått under hela året, vilket syns när det gäller nettokostnaderna, som år 2014 har samma nivå som utfallet år 2013, trots kostnadsökningar som resultat av löneöversyn. Total ram för bildningsnämndens investeringar för verksamhetsåret 2014 har varit 6,3 miljoner kronor. Totalt har investeringsbudgeten förbrukats till 99 procent. Större delen av investeringssumman har genomförts i ishallen vid Hällevi idrottsplats genom ny ispist, sarg och belysning på totalt 5,7 miljoner kronor. Övriga investeringar avser investering i kombiugnar i centralköket och inventarier inom skolan Nettoinvesteringar Framtidsperspektiv Några större lagförändringar inom förvaltningens område är inte väntade det kommande året. Från förskola till vuxenutbildning har det de senaste åren kommit nya lagar, förordningar och läroplaner. Dessa har och håller verksamheterna på att implementera. Fokus vid fortbildning och kompetensutveckling har varit ny skollag, nya läroplaner och ämnesplaner. De kommande åren ska det arbetas fram bra rutiner för att möta de nya förändringarna och säkerställa kvaliteten, genom utbildning i ämnes- och arbetslag, via nätverk och genom omvärldsbevakning. Ett nationellt arbete pågår gällande industritekniska programmet, som beräknas vara klart till hösten Nuvarande yrkesprogram kommer att läggas ner och programmet kommer att utformas mer tekniskt för att möta branschens behov. Förändringen kommer att leda till en mer teoretisk utbildning och ställa högre krav på eleverna jämfört med nuvarande industritekniska program. En nationell SFI-utredning har genomförts. Hur den påverkar verksamheten ska utredas. Vidare ligger en remiss ute gällande nyanländas möjlighet till förlängd grundskola upp till 18 års ålder. Regeringen har även flaggat för en 10-årig grundskola. Förskoleklass blir då en obligatorisk verksamhet. Grundskolans timplan i matematik har utökats från 900 timmar till 1020, utökningen planeras i de lägre åldrarna. Kommunerna får kompensation i form av statsbidrag

50 Grundskolan och förskolan ser ett behov av att fortbilda lärarna genom lärarlyftet/förskolelyftet samt till specialkompetenser. Det är svårt att rekrytera speciallärare/specialpedagoger då förvaltningen inte har hela tjänster. Även förskolan har behov av att utöka med specialpedagog, vilket flera närliggande kommuner har prioriterat. Lärarlegitimationen styr tydligt upp lärarens behörighet och befogenheter och med ett minskat elevunderlag blir det fler deltider och kombinationstjänster. Arbetet med att säkerställa kvalitet och kostnadseffektivt inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen måste fortsätta. Integreringen av vuxenutbildningen i gymnasieskolan är fortsatt viktigt. Ytterligare anpassningar måste göras på grund av minskat elevantal. Nära samverkan mellan grund- och gymnasieskola för att få ännu fler elever från kommunen att välja Pihlskolan är viktigt. Det påbörjade marknadsföringsarbetet kommer att fortsätta både internt och externt. Pihlskolan är i stort behov av renovering och uppfräschning vilket eventuellt kan medföra en hyreshöjning. Vuxenutbildningen ska utvecklas efter det behov som finns inför vidare studier och för arbetsmarknaden. Ett nära samarbete med arbetsmarknadsenheten och näringslivet är nödvändigt. Samverkan med övriga kommuner i länet är viktig för förvaltningens verksamhet. Säkerställande att elever som valt att studera i Hällefors kommun erbjuds boende under sin studietid med bra hyresvillkor måste ske. Skolbiblioteken är i behov av utveckling för att uppfylla den nya skollagens krav. Nämnden beslutade under våren 2013 att återta och bedriva biblioteksverksamheten i egen regi. Beslutet hävdes i kommunfullmäktige hösten år Ny upphandling kommer att göras våren Avtalet med nuvarande entreprenör upphör i september år Nämnden har beslutat flytta biblioteket i Grythyttan till torget. Arbetet har påbörjats och invigning beräknas till nationaldagen Arbetet med vision Hällevi fortgår. Det finns politiskt beslut att kommunen går in och tar en del av kostnaden för en förstudie under förutsättning att regionförbundet samt föreningarna går in och tar en del av kostnaden. Tjänstemän från kommunförvaltningen och bildningsförvaltningen kommer att vara ett stöd för föreningarna i deras arbete. Flera områden inom Kultur- och fritid behöver ses över. En organisation för vaktmästeri och skötsel av anläggningar/offentlig konst bör skapas. En god och snabb service till föreningar och medborgare behövs. Måltidsverksamhetens arbete är pågående, arbetet utförs enligt den måltidspolicy som antagits av nämnden under våren Ett bra underlag för arbetet är den Måltidsutredning som gjordes år Resultatet av den verksamhetsanalys som genomfördes av Sveriges Kommuner och Landsting på uppdrag av nämnden är utgångspunkt för det fortsatta framtida arbetet. En ökad samverkan kring integrationsfrågor är nödvändig mellan verksamheterna, förvaltningarna, föreningslivet och näringslivet i kommunen för att alla medborgare ska känna tillhörighet, trygghet och få ett meningsfullt och bra liv

51 Omsorgsnämnd Ordförande: Christina Johansson Antal ledamöter: 7 Tf förvaltningschef: Ingrid Holmgren Inledning Omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd, utom de uppgifter inom förskole- och fritidsverksamheten som hör till bildningsnämnden. Nämnden fullgör kommunens uppgifter gällande omsorgen om äldre människor och människor med funktionshinder. Nämnden utövar ledningen av kommunens hälso- och sjukvård och kommunens verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden fullgör också kommunens uppgifter enligt alkohollagen. I uppdraget ingår även alla frågor som rör integration och arbetsmarknad som innefattas i kommunens uppdrag. Omsorgsförvaltningen är organiserad med en övergripande central administration som består av förvaltningschef, utvecklingsstrateg, medicinskt ansvarig sjuksköterska, med ansvar som enhetschef för hälso- och sjukvårdspersonal samt ansvarig för utveckling av anhörigstödet för alla verksamheter. Direkt under den centrala förvaltningen finns fyra områden, äldreomsorg, LSS/social psykiatri, individ och familjeomsorg (IFO) och arbetsmarknad/integration. Områdeschefen för äldreomsorg ansvarar för all verksamhet riktad mot äldre, hemtjänst och särskilt boende. Chefen för funktionshinder ansvarar för utförande av LSS insatser samt olika stödinsatser enligt SOL för brukare med funktionsnedsättningar samt för kommunens socialpsykiatri. Områdeschefen för IFO ansvarar för socialtjänstens arbete, ekonomiskt bistånd samt all biståndshandläggning enligt SOL och LSS för äldre och funktionshindrade

52 Området arbetsmarknad/integration ansvarar för alla insatser riktade till stöd som syftar till att komma igång i studier eller arbete. Integrationsarbetet är inriktat mot flyktingarbete samt kommunens hem för vård och boende (HVB) för ensamkommande ungdomar. Viktiga händelser Nämnden har tagit beslut om en gemensam värdegrund för hela nämndens område. Värdegrunden synliggör de centrala värdena i organisationen och visar vilka etiska värden och normer som ligger till grund för verksamheten. Värdighetsgaranti har införts som en konkret beskrivning av vad brukarna och deras anhöriga kan förvänta sig av den service som förvaltningen ger. Under året har tre omorganisationer genomförts. Kommunens handläggare för biståndsbedömning överfördes till IFO, Området integration/arbetsmarknad inrättades och kommunens boende för ensamkommande flyktingbarn och unga övergick till detta nya område. Kommunen har tilldelats kronor för goda resultat inom området de mest sjuka äldre. I november ändrades inriktningen för biståndshandläggningen till att äldre skall kunna bo kvar i sin trygga och invanda miljö i sitt ordinarie boende och där få den hjälp och service som krävs för det dagliga livet. När behovet av vård och omsorg är omfattande ska kommunen erbjuda plats i ett vårdboende (särskilt boende). En rotation på lokaler gjordes under juni månad. Vård- och omsorgsboende på Gillersgården flyttade till lokaler på Fyrklövern. HVB-Solrosen flyttade från Fyrklöverns lokaler ner till Gillersgården. Institution för vård och omsorg, IVO, var på inspektion i äldreomsorgen i början på oktober månad. Anledning till inspektionen var att många klagomål anseende både SoL och HSL inkommit till IVO. IVO har bland annat konstaterat bristande kontinuitet, för mycket rotation på chefer, otydlig ledning och styrning, dåligt med struktur och ordning, samt avsaknad av fungerande kvalitetsledningssystem. Arbetsmiljöverket var på inspektion i maj månad. Verket konstaterade brister i förhållande till arbetsmiljöregler, vad beträffar riskbedömningar av arbete med/hos respektive brukare, med rutiner att anmäla/utreda tillbud och olyckor, med personalutrymmen och arbetsbelastning, samt med stress för nattpatrullen. Allt förutom personalutrymmet är idag åtgärdat. Förvaltningens digitala utveckling har varit stor under året. Bland annat sker all dokumentation digitalt i verksamhetssystemet Viva. All personal använder sig av självservice i personalsystemet. Schemaplanering sker i Time Care, vilket är mera kostnadseffektivt än tidigare eftersom planeringen utgår från bemanningsbehov. Planeringssystem i hemtjänst har införts, där all daglig planering efter beslut läggs in i program som fördelar insats efter resurser. Intraphone, som är ett komplement till planeringssystemet, har införts, vilket säkerställer att alla får den insats som är beviljad, och dessutom registrera utförd tid. Nämnden har beslutat att tremålssystemet ska upphöra på kommunens trygghetsboenden, vilket resulterat i att boende får sin frukost samt kvällsmat i det ordinära boendet ombesörjt av vårdpersonal. Den 18 juni 2014 invigdes nya lokaler för dagliga verksamheten som numera heter Galaxen. Verksamheten har fått nya ljusa lokaler som är mer anpassade för verksamheten än tidigare lokaler både ur brukar och personalsynpunkt. Under året har kommunens ansvar för arbetsmarknad flyttats över från kommunstyrelsen till omsorgsnämnden. På initiativ av kommunförvaltningen har en genomlysning av behovet av framtida äldreomsorg i Hällefors kommun genomförts av extern konsult, vilket resulterade i förslag på omedelbara åtgärder, som kan bidra till en bättre ledning och styrning av verksamheten och dess ekonomi

53 Årets resultat Omsorgsnämndens resultat för år 2014 visar ett underskott på 12,9 miljoner kronor, där äldreomsorgen står för största delen d v s 11,6 miljoner kronor. Under året har nämnden haft jämförelsestörande kostnader på totalt 1,9 miljoner kronor. Dessa kostnader avser 0,6 miljoner kronor för tomhyror vid Gillersgården, sanktionsavgifter på 0,2 miljoner kronor och beslutade avgångsvederlag på 1,1 miljoner kronor. Underskottet beror främst på att nämndens beslut gällande Handlingsplan 2 inte kunnat genomföras fullt ut. Enligt beslutet skulle antalet vård- och omsorgsboendeplatser och bemanningen av hemtjänstpersonal minska. Kommunens kostnader för arbetsmarknadsåtgärder har varit 1,5 miljoner kronor högre än budgetrat och beror på ökad personalbemanning Intäkter Kostnader därav personal Nettokostnad Budgetram Resultat Under året har nämndens budgetram förstärkts inom området arbetsmarknad genom tilläggsbudgetering från kommunstyrelsen med drygt 0,3 miljoner kronor. Förstärkningen avser feriearbeten och studie- och yrkesvägledartjänst. Under september månad beslutade kommunfullmäktige att utöka omsorgsnämndens budget med 4,7 miljoner kronor. Om nämnden inte erhållit någon tilläggsbudgering skulle resultatet ha varit ett underskott på 17,6 miljoner kronor. Sett till föregående år har personalkostnaderna ökat med 11,5 procent. Total ram för omsorgsnämndens investeringar för verksamhetsåret 2014 har varit 0,8 miljoner kronor. Totalt har investeringsbudgeten förbrukats till 61 procent. Orsaken till att investeringsbudgeten redovisar ett överskott är att nämnden beslutade som en åtgärd att inte förbruka beslutade investeringsbudgeten för verksamhetsåret De investeringar som gjorts avser dels ITinvesteringar och dels omvårdnadshjälpmedel och sängar som syftar till att öka arbetsmiljösäkerheten för vårdtagare och medarbetare Nettoinvesteringar Framtidsperspektiv Utredningen av äldreomsorgen 2014 har resulterat i en ny ledningsorganisation som ska kännetecknas av hållbarhet, ett nära ledarskap samt god service till politikerna och allmänheten. Ledningsorganisationen ska bestå av tre chefsled: förvaltningschef, områdeschef och enhetschef. Ledningsorganisationen kommer att minska från fyra till två områdeschefer och med sju respektive tre enhetschefer. Fortsatt samverkan med övriga kommuner i norra länsdelen, landstinget, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, andra intressenter och myndigheter är för verksamheterna inom förvaltningen helt nödvändig. Kommunen har en hög andel äldre genom 29 procent. Andelen äldre över 65 år kommer inte att öka, men andelen äldre, äldre kommer att öka fram till år Det är även där de stora behoven av vård och omvårdnad finns

54 Ensolution har i sin utredning kommit fram till att hemtjänstens kostnader i förhållande till år 2013 kommer att ha en kostnadsutveckling för år 2016 med en utökad kostnad med 2 miljoner kronor, år 2019 med 2,4 miljoner kronor och år 2022 med 2,3 miljoner kronor. Beräknat i timmar är motsvarande summor 3095 timmar, 3850 timmar samt timmar som kommunen har att ta hänsyn till i sin planering. Det är viktigt att kommunen skapar förutsättningar för de äldre att bibehålla sin hälsa och sitt välbefinnande, så att flytt till vård- och omsorgsboende kan förskjutas. Förhållande till den egna hälsan och den egna livsstilen rör såväl fysiska, psykiska som sociala aktiviteter, särskilt utanför den egna bostaden. Tillgång till aktiviteter, tryggheten att röra sig i samhället och utbudet och möjligheter till social samvaro är centrala för att upprätthålla en hälsosam livsstil. Detta är något som kommunen behöver ta i beaktande vad gäller trygghetsboenden i kommunen. En trygghetsbostad ska innehålla lokaler för gemensamma aktiviteter, personal ska finnas varje dag för att skapa kontakt med de boende och gemensamma måltider och kulturella aktiviteter ska erbjudas. Antalet platser för vård- och omsorgsboende beräknas öka med 4 till år 2016 och till år 2023 med 5 platser. Framöver ökar behovet marginellt. Förvaltningen kan konstatera att 81 platser i särskilt boende är en volym som behövs en lång tid framöver. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna till att införa ett vård- och omsorgsboende i Grythyttan. Förvaltningen måste fortsätta med den tekniska utveckling, som kan bidra till en bättre och effektivare äldreomsorg (nyckelfri hemtjänst, nattfrid). Det analoga systemet kommer att släckas ner, vilket gör att kommunen behöver planera för digitalisering av trygghetslarm. Under de senaste åren har kostnader uppstått för placeringar på HVB inom målgruppen socialpsykiatri. Förvaltningen behöver se över möjligheter att utveckla egna former för boendelösningar, exempelvis trapphusboende. Förvaltningen behöver öka kompetensen och då främst gällande omvårdnadsutbildning. Samarbetet med bildningsförvaltningen har resulterat i 22 personer som gick ut i årsskiftet 2014/2015 med undersköterskekompetens, och 24 är fortfarande under pågående utbildning. Behov kommer dock kvarstå, och kommunen behöver fortsätta med ytterligare utbildningar åren framöver. I kommunens vård- och omsorgsboende är det många personer som har en demenssjukdom, vilket medför att kommunen behöver ta fram en utbildningsplan i bemötande och arbetssätt. Kommunen och Örebro läns landsting har tecknat ett samverkansavtal som gör att kommunen tar över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt hem för personer med psykisk störning, i uppgiften till sjuksköterskenivå. Dock måste en samordnad individuell planering (SIP) föregå innan övertagandet kan ske. Kommunen kommer att ersättas för insatserna i hemsjukvården, dock ej för de insatser som utförs av arbetsterapeut. Enligt LSS ska kommunen erbjuda serviceboende, vilket är ett område som kommunen behöver arbeta med framöver. Idag erbjuder kommunen endast gruppboende enligt LSS. Ett samarbete med Hällefors Bostads AB pågår, där bostadsbolaget ser över möjligheten att tillskapa ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Tanken är att verksamheten ska flytta efter att avtalet löper ut med Länsgården år

55 Val- och Demokratinämnd Ordförande: Susanne Grundström Antal ledamöter: 7 Inledning Nämnden har till uppgift att förrätta allmänna val och folkomröstningar inom kommunen. Val- och demokratinämnden ska också arbeta med demokratifrågor utifrån ett medborgarperspektiv samt främja brukarinflytande inom kommunala verksamheter. Viktiga händelser Europaval och riksdags-, landstings- och kommunalval har genomförts under året. En demokratidag har genomförts den 27 augusti på Hällefors folkhögskola i samarbete med Pihlskolan och Folkhögskolan. Dagen lockade ca 150 deltagare. Medborgarplatsen har varit öppen sista lördagen varje månad för att ge medborgarna möjlighet att möta politiker från den styrande majoriteten och lyfta olika aktuella frågor. Fyra medborgardialoger i enkätform har genomförts i samarbete med kommunens förvaltningar rörande Attraktiva Hällefors, Medborgarplatsen, Lindholmstorpet och Val Under året har utbildning om hur valet går till genomförts, med god uppslutning av nämnden. Årets resultat Nämndens resultat för år 2014 är ett överskott på 240 kr. De resurser som löpande tagits i anspråk för verksamheten under året har i första hand varit immateriella kostnader för politisk verksamhet samt för administrativa delen. I och med supervalåret har nämnden erhållit knappt 0,3 miljoner kronor i statliga medel som använts till extra förstärkning av personella resurser för att hantera valen. Anledningen till överskottet är dels att nämnden erhållit en utökad budgetram som inte var exakt uträknat utifrån behov och de statsbidrag som skulle erhållas, dessutom har kommunstyrelsens förvaltning arbetat med valen där personalkostnaderna bokförts inom kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetram Resultat Framtidsperspektiv Val- och demokratinämndens påbörjade arbete med att utveckla och stärka medborgardialogen både digitalt och fysiskt behöver få fortsatt uppmärksamhet under kommande verksamhetsår utifrån den nya politiska organisationen. Nämnden anser att kommunen fortsättningsvis ska ge möjlighet för medborgarna att lämna in medborgarförslag till kommunen enligt den ordning som finns reglerad i kommunallagen, men att möjligheten att lämna in förslag som inte nödvändigtvis följer den lagstadgade ordningen också ska erbjudas. Dessutom anser nämnden att kommunen måste arbeta för att hitta en tydlig mottagare av förslag från medborgare och som gör att förslagsställaren lotsas vidare så att förslaget hamnar där det hör hemma i kommunens organisation

56 De tjänstemän som är kopplade till nämndens valarbete har under 2014 haft till uppgift att dokumentera de olika arbetsmoment som ingår i organiseringen av val. Under 2014 kommer dokumentationen att ligga till grund för en utvärdering av årets arbete med valen. Syfet är också att dokumentationen ska kunna fungera som ett planeringsunderlag för kommande val. Nämnden anser att kommunen behöver arbeta långsiktigt för att offentliga lokaler som används för exempelvis kommunfullmäktiges sammanträden och medborgardialog ska ha en tillgänglighet enligt lagstiftningen

57 Kommunrevision Ordförande: Sune Ekman Antal revisorer: 5 Inledning Revisorernas grundläggande uppdrag är att ge underlag för kommunfullmäktiges årliga beslut i ansvarsfrågan. Granskningsinsatserna under ett revisionsår ska också bidra till att utveckla och effektivisera verksamheten. Årets resultat Revisionen redovisar ett underskott på 2 tkr vid jämförelse med budgetram, vilket innebär att budgeterade medel förbrukats Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetram Resultat Viktiga händelser Granskningen av kommunens årsredovisning för år 2013 inklusive koncernbokslutet har genomförts. Revisorerna har genomfört den årliga övergripande granskningen av all verksamhet. Utifrån de kunskaper som den gett har revisorerna utarbetat en revisionsplan för fördjupande granskningar utifrån analys av väsentlighet och risk. Fyra nya fördjupningsprojekt har beslutats. Tre av dessa har redovisats hittills under år Dessa avser Kommunstyrelsens, bildningsnämndens och omsorgsnämndens interna kontroll, handläggning och dokumentation av insatser för barn och ungdomar inom IFO, med hänsyn till barnkonventionen och Hantering av personuppgifter i bildningsnämnden och omsorgsnämnden. Den sista granskningen beträffande Omsorgsnämndens ekonomiska kontroll har ännu inte redovisats. Framtidsperspektiv I centrum för revisorernas arbete står att kommunen ska leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Av de årliga övergripande granskningarna framgår att det finns en rad områden där oklarheter om effektivitet och måluppfyllelse råder. Det är revisorernas ambition att efterhand kunna minska den för närvarande ökande del av revisionsplanen som inte genomförts. Vid åtskilliga tillfällen har revisorerna påtalat att verksamhetsmålen varit ofullständiga och otydliga. Detta försvårar givetvis en korrekt bedömning av måluppfyllelsen. För mandatperioden har nu kommunfullmäktige fastställt ett antal inriktningsmål, som bör kunna betyda en kvalitativt bättre revision även om målens mätbarhet ännu är ofullständiga. Den nu förändrade politiska organisationen kan innebära svårigheter för revisionen

58 Resultaträkning (belopp i tkr) Koncern Koncern Kommun Kommun Verksamhetens intäkter, not 1) Verksamhetens kostnader, not 2) Jämförelsestörande poster, not 3) Avskrivningar, not 4) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, not 5) Generella statsbidrag, not 6) Finansiella intäkter, not 7) Finansiella kostnader, not 8) Skatt på årets resultat Resultat före extraordinära poster Årets resultat, not 9)

59 Kassaflödesanalys (belopp i tkr) Koncern Koncern Kommun Kommun Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Just för av- och nedskrivningar, not 10) Just för övr poster som inte ingår i kassaflödet, not 11) Kassaflöde före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökn/minskn av rörelsefordringar Ökn/minskn av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anl tillgångar, not 12) Försäljning av materiella anl tillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Minskning av finansiella tillgångar, not 13) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna skulder Amortering av skulder Ökn/minskn av långfr fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

60 Balansräkning (belopp i tkr) Tillgångar Koncern Koncern Kommun Kommun Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnad och tekn anläggningar, not 14) Maskiner och inventarier, not 15) Pågående investeringsprojekt, not 16) Konst Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter, not 17) Långfristiga fordringar, not 18) Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur, not 19) Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar, not 20) Kassa, bank, postgiro, not 21) Summa omsättningstillgångar Balansposter, enligt lag redovisning av bostadslån Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, not 23) därav periodens resultat därav resultatutjämningsreserv Avsättningar Avsättningar till pensioner, not 24) Avsättning till statlig infrastruktur, not 25) Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder, not 26) Kortfristiga skulder, not 27) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda säkerheter och borgensförbindelser Anvarsförbindelser, not 24) Borgensåtaganden, not 28)

61 Nothänvisningar (belopp i tkr) RESULTATRÄKNING Koncern Koncern Kommun Kommun Not 1 Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Statliga driftbidrag EU-bidrag Försäljning verksamhet Övriga intäkter Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Löner, soc avg, ersättningar Övriga kostnader anställda Försörjningsstöd Entrep, köp av verksamhet Konsulttjänster Tele, ADB, porto Bränsle, energi, vatten Övriga kostnader Summa Not 3 Jämförelsestörande poster Återbetalning av AFA Försäkringspremier för AGS-KL & AVBF-KL Ersättning för nedskrivning Summa intäkter Avgångsvederlag AGF-KL ÖK-SAP Hyror i samband m avveckling Sanktionsavgifter Återbet klausul hyresavtal Nedskrivning Summa kostnader Summa Not 4 Avskrivningar Allmän markreserv Verksamhetsfastigheter Fast för affärsverksamhet Publika fastigheter Fast för annan verksamhet Övriga fastigheter Exploateringsfastigheter Inventarier Övriga maskiner och inventarier Summa

62 Koncern Koncern Kommun Kommun Not 5 Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning 12 / Slutavräkning 13 prog / 14 prog Summa Not 6 Generella statsbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Regleringsavgift /-bidrag Bidrag för LSS-utjämning Generella bidrag Summa Not 7 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel Övriga finansiella intäkter Summa Not 8 Finansiella kostnader Räntor på lån Räntor på pensionsskuld Rips-räntesänktning på pensionsskuld Indexreglering Citybanan Övriga finansiella kostnader Summa Not 9 Kommunallagens balanskrav Årets resultat Realisationvinst/förlust Omställningskostnader Årets resultat efter balanskravsjusteringar Rips-räntesänkning på pensionsskuld Medel till/från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans ska kommunernas intäkter vara större än kostnaderna. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa talet regleras under de närmaste följande tre åren. Kommunen kan även åberopa särskilda skäl för att klara balanskravet genom att justera resultatet från sådana poster som ej skall ingå i kravet för ekonomisk balans. KASSAFLÖDESANALYS Not 10 Just för av- och nedskrivningar Årets avskrivningar Nedskrivningar Summa Not 11 Justering för övr poster Ökning av pensionsskuld Indexreglering Citybanan Årets utbetalning Citybanan Upplösning Citybanan 20 år Skatt på årets resultat Reavinst/förlust Summa

63 Koncern Koncern Kommun Kommun Not 12 Förvärv av materiella anl tillgångar Mark, byggnader, tekn anl Maskiner och inventarier Pågående investeringsobjekt Summa Not 13 Minskning/ökning finans anl tillgångar Svartälvstorps Förvaltnings AB Försäljning/utrangering av materiella anl tillgångar Andel Stiftelsen Formens hus Grythyttan 56:2 Förvaltnings AB Övrig minskning/ökning finans anl tillgångar Summa BALANSRÄKNING Not 14 Mark, byggnad och tekniska anläggningar Ack anskaffningsvärden Vid årets början Avyttringar/utrangeringar Årets inköp Omfört från pågående Omklassificering Ack avskrivningar/nedskr Vid årets början Avyttringar/utrangeringar Årets avskrivningar enl plan Årets nedskrivningar Omklassificering Summa Bokfört värde fördelat per fastighetskategori: Allmän markreserv Verksamhetsfastigheter Fast för affärsverksamhet Publika fastigheter Fast för annan verksamhet Övriga fastigheter Exploateringsfastigheter Summa Not 15 Maskiner och inventarier Ack anskaffningsvärden Vid årets början Avyttringar/utrangeringar Årets inköp Omfört från pågående Omklassificering Ack avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar/utrangeringar Årets avskrivningar enl plan Årets nedskrivningar Omklassificering Summa

64 Koncern Koncern Kommun Kommun Not 16 Pågående investeringsobjekt Vid årets början Årets inköp Överföring från/till annan tillg Nedskrivningar Summa Not 17 Värdepapper, andelar m m Hällefors Bostads AB, aktier Svartälvstorp, 730 aktier Grythyttan 56:2, aktier Hällefors Värmeprod AB, 50 aktier Andel Kommuninvest Andel Rinmanstiftelsen Andel Bergslagens räddningstj Andel Stift Formens Hus Bostadsrätter Grundkap Stift Måltidsakademin Husbyggnadsvaror HBV Förening Summa Not 18 Långfristiga fordringar Logen Forsblomman Folkets Hus Kommuninvest, förlagsfordran Husbyggnadsvaror HBV Förening Lämnade depositioner Summa Not 19 Bidrag till statlig infrastruktur Statlig infrastruktur Upplösning i 20 år Summa Not 20 Kortfristiga fordringar Fakturafordringar Statsbidragsfordringar Andra kortfristiga fordringar Momsfordringar Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Upplupen skatteintäkt Interimsfordringar Summa Not 21 Likvida medel Kassa Postgiro Bank Skattekonto Koncernkonto - avser Hällefors Bostads AB Kortfristig placering Summa Not 22 Balansposter Hällefors Bostads AB Bostads-, underhålls- och reparationslåneposter enl särskild lag Summa

65 Not 23 Eget kapital Koncern Koncern Kommun Kommun Det egna kapitalet består av: Rörelsekapital Anläggningskapital Summa Ingående balans Årets resultat Slutlikvidation av Grythyttan 56:2 Förvaltnings AB Övriga justeringar i koncernen utifrån obeskattade reserver Utgående balans Not 24 Avsättningar till pensioner Avsättning till pensioner Avsättning till löneskatt Summa Ansvarsförbindelser - pensioner löneskatt Pensionsmedlens användning: Finansiella placeringar medel använda i verksamheten, s k återlån Not 25 Avsättningar till statlig infrastruktur Vid årets början Årets indexavsättning Årets utbetalning till Länstrafiken Summa Not 26 Långfristiga skulder Ingående låneskuld Nyupplåning under året Inlösen av lån under året Amorteringar nästkommande år Bergslagens Räddningstjänst VA-fond Avfallsfond Summa långfristiga skulder Kreditgivare Kommuninvest Swedbank Summa långfristiga skulder Låneskuldens struktur Andel lån med rörlig ränta ,9% 12,1% Låneskuldens struktur- förfallodatum Andel lån 1-3 år ,8% 24,2% Andel lån på mellan 4-6 år ,4% 45,1% Andel lån på mellan 7 år eller längre ,8% 30,7% Summa ,0% 100,0% Koncerninformation angående låneskuldens struktur hänvisas till bolagets egna årsredovisningar

66 Koncern Koncern Kommun Kommun Not 27 Kortfristiga skulder Nästa års amorteringar Leverantörsskulder Personalens källskatt Arbetsgivaravgifter Räddningtj. placerade medel Kortfristig skuld till koncernföretag Övriga kortfristiga skulder Ej konterade int/kost IFO Upplupna löner Upplupna räntekostnader Avgiftsbestämd ÅP Löneskatt på avgiftbestämd ÅP Förutbetald skatteintäkt Förutbetalda intäkter/upplupna kostnader Interimsskulder Gåva Gunnar Karlsson Befarade förluster kommunala bolag Summa Not 28 Borgensåtaganden Hällefors Bostads AB Svartälvstorp Stiftelsen Formens hus Övriga borgensåtaganden Summa Hällefors kommun har i februari 1993, 21 KF, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av i Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hällefors kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till ,5 mkr och totala tillgångar till ,7 mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 463,0 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 450,9 mkr. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har under året beslutat om ränta på insatskapital om kronor och återbäring utifrån affärsvolym om kronor för Hällefors kommun. Hällefors kommuns totala insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgår till kronor. I verksamhetens kostnader ingår tecknade leasingavtal inklusive service för 2014 och framåt Rest Bilar Summa

67 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt lagen (SFS 1997:614) om kommunal redovisning samt god redovisningssed, och följer kommunens redovisningsreglemente. Redovisningen bygger även på anvisningar och riktlinjer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Redovisningsmodell I redovisningsmodellen ingår: Resultaträkning som visar periodens intäkter och kostnader samt förändring av eget kapital. Balansräkning som visar den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Kassaflödesanalys som visar hur verksamheten har finansierats. Driftredovisning som, per nämn/styrelse, redovisar utfall mot budget. Investeringsredovisning som, per nämn/styrelse, redovisar årets nettoinvesteringar. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster tas upp som not 3 i resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande. Tillgångar/intäkter Skatteintäkter har enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning hänförts till det räkenskapsår då skatteintäkten fastställs och beloppet för slutavräkning är känd. Slutavräkningen för år 2013 (korrigering) och 2014 har räknats fram med hjälp av Sveriges kommuner och landstings beräkningsmodell skatter och bidrag. Utställda fakturor efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har i flertalet fall fordringsbokförts och tillgodogjorts årets redovisning. Statsbidrag för bl a social omsorg har periodiserats i så stor utsträckning som möjligt. Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden minus eventuella investeringsbidrag. Avskrivningar sker således inte på tillgångarnas bidragsfinansierade del. Omsättningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet om detta är lägre. Avskrivningarna beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden, och kommunförbundets rekommendationer tillämpas vad gäller avskrivningstider. Som anläggningstillgång räknas tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett prisbasbelopp ( kronor år 2014) exklusive moms och har en livslängd överstigande tre år. Avskrivningar beräknas ej för aktier, andelar, konstverk, mark och pågående investeringsprojekt. Huvudsakligen tillämpas följande livslängder: Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet 20, 33 och 50 år 20, 33 och 50 år Publika fastigheter (gator, vägar och parker) 33 år Maskiner och inventarier 3, 5 och 10 år Nominell metod används vid beräkning av avskrivningar (linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde). Avskrivning sker från och med månaden efter anskaffningen tas i bruk

68 Komponentavskrivning på materiella anläggningstillgångar tillämpas inte i kommunens årsredovisning. Kommunen har för avsikt att komponentuppdela nya anläggningstillgångar i framtiden. Skulder/kostnader Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har redovisats enligt kontantmetoden. Sociala avgifter har bokförts som procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har i huvudsak skuldbokförts och belastat årets redovisning. Semesterlöneskuld inklusive okompenserad övertid bokförs som en kortfristig skuld och finns i not 27 rad Upplupna löner. Ändrad redovisningsprincip har gjorts från och med 2013 års bokslut vad gäller tidpunkten för avstämning av skulden. Den nya avstämningstidpunkten är efter lönekörning i december månad innevarande år. Tidigare hade kommunen avstämningstidpunkt efter lönekörningen i januari månad kommande år. Kostnadsräntor hörande till redovisningsåret men där betalning skett efter årsskiftet har skuldbokförts. Kapitalkostnaderna omfattas av internränta och avskrivning. I den interna redovisningen belastas verksamheterna med intern ränta. Internräntan beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Räntesatsen under 2014 var 2,5 procent. Intern ränta bokförs månadsvis. För nyinvesteringar beräknas intern ränta från och med månaden som anskaffningen tas i bruk. Pensionsskulden har upptagits till beräknat värde enligt KPAs beräkningar. Pensionsåtagande som avser tid från och med år 1998 redovisas som avsättning. Åtagande som avser tid före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Årets nyintjänade pensioner inklusive särskild löneskatt redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning på balansräkningen. Ändrad redovisningsprincip har gjorts från och med 2011 års bokslut vad gäller avsättning av löneskatt på innevarade års ålderspension. Detta framgår av not 27. Enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning har särskild löneskatt på pensionsskulden redovisats som en avsättning på balansräkningen. Räntedelen redovisas bland pensionsskuldsförändringen. Avsättningar Avsättning finns upptagen för statlig infrastrukturåtgärd inom Länstrafiken i Örebro län. Beslut togs av kommunfullmäktige Avsättningen kommer att finnas fram till och med år Pensionsåtaganden Pensionsåtaganden skall enligt den kommunala redovisningslagen redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebär att: Pensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Garanti- och visstidspensioner samt pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 redovisas i balansräkningen som avsättning för pensioner och liknande förpliktelser. Större delen av pensionsförmåner intjänade från och med år 2000 får personalen placera individuellt. Dessa redovisas som kortfristig skuld tills utbetalning sker i slutet av mars året efter intjänandet. I samtliga belopp ingår löneskatt

69 Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens totala ekonomiska ställning och åtaganden. Den omfattar all kommunal verksamhet i den mån kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande, oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller företagsform. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att kommunens bokförda värden i aktier i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av dotterbolagens tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter har tagits med i sammanställningen. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse, avseende intäkter och kostnader samt fodringar och skulder, har eliminerats. I den sammanställda redovisningen ingår samtliga aktiebolag i vilka Hällefors kommun, direkt eller indirekt, har ett röstetal på minst 20 procent. Detta följer årsredovisningslagens definition av betydande inflytande (1 kap, 5 ). Uppgifterna i den sammanställda redovisningen baseras i vissa fall på icke fastställda bokslut, dock har de granskats av revisorerna i respektive bolag. Jämförelsetalen för år 2012 baseras på fastställda bokslut och har i förekommande fall justerats. Donationer Gåvor och stiftelser Stiftelselagen gäller för donationsförvaltningen. Donationer klassificeras antingen som gåvor eller stiftelser. Gåvorna ingår ej i kommunens redovisning. Stiftelserna är självständiga juridiska personer med Hällefors kommun som förvaltare. Vid utgången av år 2014 förvaltar Hällefors kommun 26 sådana stiftelser. Större delen av tillgångarna i stiftelserna är avsedda att användas inom socialvård, äldreomsorg samt undervisnings- och utbildningsverksamhet. Under år 2014 har 110,5 tkr delats ut enligt donationernas syften. Stiftelsernas tillgångar är vid 2014 års utgång bokförda till 9,2 miljoner kronor

70 Driftredovisning (belopp i tkr) Nettokostnad Nettokostnad Budget Avvikelse (inkl tilläggsbudget) Återbetalning AFA-försäkring Kommunstyrelse Bildningsnämnd Omsorgsnämnd Kommunrevision Val- & demokratinämnd Summa Investeringsredovisning (belopp i tkr) Nettokostnad Nettokostnad Budget Avvikelse (inkl tilläggsbudget) Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse Bildningsnämnd Omsorgsnämnd Summa skattefinansierad Avgiftsfinansiserad verksamhet Kommunstyrelse Summa avgiftsfinansierad Totala investeringar

71 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Bergslagens Räddningstjänst Ordförande: Göran Ståhlberg Antal ledamöter: 8 Förbundschef: Anders Nilsson Inledning Ansvaret för kommunens räddningstjänst ligger hos kommunalförbundet Bergslagens Räddningstjänst. Förbundet bildades I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Förbundet ansvarar för ett område som inbegriper människor. Den geografiska utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Kommunens andel i förbundet: 8,43 % Syftet med räddningstjänstförbundet är att medlemskommunerna ska erhålla en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad. Räddningstjänstförbundets främsta målsättning är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra i förhållandet till risker och olyckor som de kan utsättas för samt känna förtroende för BRT som organisation. För att BRT ska kunna medverka till att skapa ett samhälle där olyckor som påverkar människor, egendom och miljö minskas, måste olycksriskerna identifieras och kommuninnevånarna medvetandegöras om dessa risker. Den samlade resursen för räddningstjänstförbundet består av 178 tjänster. Till sitt förfogande har BRT cirka 30 brand/räddningsfordon och ett antal besiktnings- och transportfordon. Förbundet har utryckningsstyrkor och utrustning placerad på åtta brandstationer för att uppnå en optimal täckning över ytan och möjligheter till snabb insats till olycksplatsen. Viktiga händelser Byggnationen av den nya stationen i Karlskoga på Boforsudden är slutförd med invigning den 10 september I Degerfors har byggnationen av en ny brandstation påbörjats. Stationen beräknas vara färdigställd sommaren Arbete fortgår med att utveckla kompetens och hitta samverkansformer för ett effektivt stabsarbete i ledningsplatsen i Karlskogas nya brandstation. För Larmcentralens utveckling pågår förhandlingar/diskussioner med Hällefors kommun gällande tekniska larm. Ett nytt avtal har tecknats med Örebro läns lansting gällande IVPA (I väntan på ambulans). Som exempel kan nämnas att Hällefors styrkan vid fem tillfällen utalarmeras i samband med hjärtstopp. Under året har BRT och medlemskommunerna fortsatt arbetet med att kartlägga nya samverkansområden och som exempel kan nämnas att förbundet tecknat avtal med Hällefors kommun gällande kris och beredskapsfrågor. BRT och medlemskommunerna har påbörjat arbetet med att kartlägga nya samverkansområden och som exempel kan nämnas samordning av skydds- och säkerhetsarbetet i förbundets medlemskommuner

72 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Årets resultat Totalt redovisar förbundet ett negativt resultat på -1,0 miljoner kronor. Orsaken är omställningskostnader i samband med planering, avveckling samt inflyttning till Karlskogas nya brandstation. Dessutom har BRT under tiden betalt hyra för två brandstationer under 4 månader. Under 2014 har förbundet erhållit 6,4 miljoner kronor i driftbidrag från Hällefors kommun Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetresultat Skillnad Totalt har förbundet genomfört investeringar på 6,6 miljoner kronor under året, vilket redovisas som en ökad tillgång för förbundet. Investeringarna avser främst ett släckfordon och ett personal/ transportfordon Nettoinvesteringar Framtidsperspektiv Förbundet har ett antaget handlingsprogram med tillhörande ekonomisk plan för åren Utöver ekonomiska resurser finns andra faktorer i samhället som bidrar till utveckling och styrning av förbundets verksamhet. Bland annat innebär ökade miljökrav miljöanpassning av övningar och olyckshantering. Antalet anlagda bränder ökar och ställer nya krav på samverkan mellan polis, socialtjänst och förbundet. Samhällets medvetenhet om betydelsen av förebyggande risk- och säkerhetsarbete kommer att öka. Fokus kommer att fortsätta att ligga på uppdraget vilket innebär att alla i förbundet måste vara flexibla avseende arbetsuppgifter, arbetstider, arbetssätt, arbetsmiljö och arbetskamrat. De nya brandstationerna i den södra delen av BRT kommer att innebära en nystart och möjliggör verksamhetsutveckling på ett bättre sätt än tidigare. Det är helt nödvändigt att BRT tillskapar bättre övningsförutsättningar för utryckningsstyrkorna i förbundet. Svårigheterna att rekrytera deltidsbrandmän vid ett par av förbundets stationer är så påtaglig att det kan bli svårt att upprätthålla den nuvarande dimensioneringen/beredskapsschemat

73 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Bergslagens Kommunalteknik Ordförande: Hans-Olof Hake Antal ledamöter: 9 Förbundschef: Eva Jonsson Inledning Bergslagens Kommunalteknik (BKT) är ett kommunalförbund inom norra Örebro län. Förbundet bildades 2003 och har sitt säte i Nora. I Bergslagens Kommunalteknik ingår kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Förbundet ansvarar för dels kommunens tekniska verksamheter såsom gator och vägar, VA och avfallshantering, dels för kommunens verksamheter inom städ, badoch parkanläggningar. Kommunens andel i förbundet: 15,7 % Bergslagens Kommunaltekniks vision är att verka för utökat samarbete mellan kommunerna och vara den naturliga huvudmannen och samarbetspartnern som med hög kompetens och effektivitet utför tekniska uppdrag inom vårt geografiska område med fokus på medborgarnytta och god miljö. BKT ska tillgodose behoven av kommunalteknisk service med säkerställd kompetens genom att verka för en trygg och säker miljö, tillhandahålla friskt vatten, välskötta parker, gator och lokaler, bra fritidsanläggningar och avfall på rätt ställe. I förbundets uppdrag i Hällefors inom gata och park ingår att förvalta meter vägar, 67 ha grönytor, belysningspunkter, 4 lekparker, 2 badplatser, 5 broar och 536 ha skogsförvaltning. All lokalvård utförs på uppdrag av BKT i egen regi från halvårsskiftet. Viktiga händelser Förbundsordningen har reviderats. Område trafik och kommunernas investeringar tillförs förbundet. Översyn av samverkansorganisationer inom KNÖL-området påbörjades. Praktikenhetens verksamhet har funnit sin form och antalet praktikanter ökar. Införande av projekt Kundcenter har startat. Under första kvartalet förbrukades budgeten för vinterväghållning p g a fler snöröjningstillfällen än beräknat. Beslut att bedriva lokalvårdsverksamheten i Hällefors kommun i egen regi från 1 juli togs. Separat utsortering av gips provas på återvinningscentralerna. Digitaliseringsprojektet har slutförts i Hällefors kommun. Jeppetorp vattenverk är nyrenoverat och ny process är i drift. Lokalisering av ovidkommande inläckage till spillvattennätet i samtliga kommuner har skett. Årets resultat Totalt redovisar förbundet ett preliminärt positivt resultat på 7,4 miljoner kronor. För Hällefors kommuns del innebär det ett överskott på 0,9 miljoner kronor vad gäller den taxefinansierade delen och ett underskott på 0,2 miljoner kronor vad gäller den skattefinansierade delen. Underskottet avser uppstartskostnader inom lokal- och miljöservice i samband med genomförandet av beslutet att hantera lokalvården i egen regi i Hällefors kommun. Under 2014 har förbundet erhållit 9,7 miljoner kronor i driftbidrag från Hällefors kommun, exkluderat lokalvården

74 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Intäkter Kostnader Nettoresultat Budgetresultat Skillnad Totalt har förbundets budgeterade investeringar på 4,1 miljoner kronor för den skattefinansierade verksamheten under året inte förbrukats fullt ut och redovisas som en ökad tillgång för kommunen. Investeringarna som utförs bidrar i första hand till att öka kommunens attraktivitet och tillgänglighet. Investeringar i lekplatser och gaturummet är centrala delar för kommunens utveckling samt främjar inflyttning. Under året har BKT samkört VA-investering och asfaltering av Hagvägen. Förbundet har förberett och påbörjat investering i en ny cykelväg vid Saxhyttevägen. Under året har förbundet investerat i trafiksäkerhetsåtgärder genom säkrare trafikmiljöer genom ombyggnad av trafiksituationen intill förskolan i Gryhyttan och Grythyttans skola. Skattefinasierat Nettoinvesteringar De taxefinansierade verksamheterna VA och avfallshantering/återvinning för kommunen uppvisar ett preliminärt positivt resultat på sammanlagt 0,9 miljoner kronor för år 2014, vilket innebär att kommunens fordran till abonnenterna totalt ökar. Taxefinasierat VA Avfall och återvinning Totalt har förbundets budgeterade VA- och avfallsinvesteringar på 3,8 miljoner kronor för år 2014 som förbrukats och redovisas som en ökad tillgång för kommunen. Under året har BKT samkört VAinvestering och asfaltering av Hagvägen. VA-projektet Jeppetorp har pågått under året vilket innebär att drickvattnet i Hällefors och Grythyttans säkerställs. Projektet har slutföras under år Taxefinasierat Nettoinvesteringar Framtidsperspektiv BKT firade 10-årsjubileum under våren 2013 och förbundet är fortfarande unikt avseende antalet kommunaltekniska verksamheter i den offentligrättsliga formen kommunalförbund. Detta innebär att förbundet nationellt och internationellt är en intressant organisation. Förbundet får förfrågningar om att delta i nätverk avseende forskning och utveckling, exempel på detta är SKL:s Fou-grupp, avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad och Kommunaltekniska föreningen. Skälet till detta intresse är att många andra små kommuner både inom och utanför Sverige har problem att rekrytera teknisk personal inom det kommunaltekniska området. Avseende kvalitets- och miljöledning arbetar BKT vidare med den stomme som redan finns upprättad och planerar att genomföra ledningens genomgång i enlighet med ISO 9001 i samband med årsbokslutet för Syftet är att klara myndighetskrav och att arbeta med ständiga förbättringar

75 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Alla avdelningar inom förbundet bör ha en eller flera delar i sin verksamhet som ligger i framkant av utvecklingen och aktivt utvecklar verksamheten i dialog med kommunerna. Nationellt pekar trenden mot gemensamma organisationer som arbetar för samhällsbyggande (plan, bygg, exploatering, miljöoch kommunalteknik) eftersom verksamhetsområdena i många frågor hänger samman. Av detta skäl är det ett högt prioriterat område att ytterligare förstärka samarbetet med BMB. Ett exempel på detta är att utveckla publika kartor som ger information om skötselnivåer inom de skattefinansierade delarna av förbundets verksamhet. Att starta en arbetsmarknadsenhet inom BKT i samarbete med kommunernas motsvarande enheter har flera syften. Det är ett sätt att bidra till sysselsättningen inom KNÖL-området samt att skapa mervärden inom respektive kommun avseende skötsel av allas gemensamma ytor och anläggningar. För att nå miljömålen i Örebro län krävs fler åtgärder och styrmedel. Merparten av vatten- och reningsverken är år och ledningsnäten ännu äldre. Begynnande klimatförändringar medför att investerings- och underhållsbehovet kommer att öka väsentligt i framtiden. En huvuduppgift är att verka för att de stora investeringarna ska skötas och förnyas på ett optimalt sätt. En anpassning till ett förändrat klimat ska klaras genom tekniska lösningar i VA-verksamheten; reservdricksvatten, dagvattenavledning och hantering av översvämningsrisker. Vattendirektiven, kemikalielagen och de statliga utredningsdirektiven är införda för att trygga dricksvattenförsörjningen på lång sikt. Arbetet med att öka säkerheten i dricksvattenförsörjningen fortsätter. Säkerhetsanalys av alla dricksvattenanläggningar enligt Livsmedelsverkets föreskrift är utförd och förberedelser och åtgärder för att avhjälpa skadeverkningar från sabotage fortsätter. För att minska risken för klorresistenta parasiter i dricksvatten installeras UV-ljus som komplettering i vattenproduktionen. En modell för långsiktig ekonomisk planering som visar den ekonomiska utvecklingen av VAverksamheten över en 15-årsperiod togs i drift under Syftet med modellen är att planera utvecklingen av taxan och det egna kapitalet (VA-fonden) utifrån investeringar t ex reservvatten, reningsverk och förnyelse av ledningsnäten. Arbetet med inventering och dokumentation av gatljusnäten har påbörjats. Arbete med upprättande av dokument för besiktning av fackverksmaster och belysningsstolpar i anslutning till idrotts- och lekplatser har påbörjats. Propositionen med lagförslag om ändringar till följd av avfallsutredningen, som förväntades lämnas avriksdagen under 2013 är försenad. Huvudförslaget i utredningens betänkande går ut på att ansvaret för att samla in förpackningar och tidningar från hushållen flyttas från Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) till kommunerna. Förslaget öppnar för BKT att bland annat utöka servicegraden när det gäller fastighetsnära insamling

76 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Bergslagens miljö & byggnämnd Ordförande: Kristine Andersson Antal ledamöter: 13 Förvaltningschef: Peter Grönlund Inledning Bergslagens miljö- och byggnämnd (BMB) är en gemensam nämnd- och förvaltningsorganisation för de fyra kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Organisationen bildades 2004 och Lindesbergs kommun är värdkommun. Kommunens andel i nämnden: 15,4 % BMB hanterar kommunala myndighetsuppgifter inom främst miljö- trafik- och byggområdena för kommunerna. Arbetet styrs framför allt av miljöbalken, trafikförordningen, livsmedelslagstiftningen och plan- och bygglagen. Förutom miljö- och byggfrågor arbetar förvaltningen med naturvård, fysisk planering, trafiksäkerhet, energirådgivning samt kart- och mätningsverksamhet för de fyra kommunerna. Viktiga händelser Arbete har pågått med samverkanskommuneras översiktliga planeringsarbete. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att se över arbetsprocesserna för att få till en ännu effektivare organisation och för att minska stressen hos personalen. Deltagande har skett i projektet Samverkan i Bergslagen, där en gemensam samhällsbyggnadsförvaltning med BMB och BKT utreds. Arbetet med att införa e-tjänst för att söka bygglov har påbörjats. E-tjänst kommer att införas under Årets resultat Verksamheten finansieras dels av de samverkande kommunerna genom driftbidrag, dels enligt principen procentuell fördelning efter antal invånare vid fastställd tidpunkt samt genom taxor och avgifter för tillsyn, kontroll, planer och bygglov. För verksamhetsåret 2014 redovisar nämnden ett underskott på 1,8 miljoner kronor. Underskottet motsvarar 5,0 procent vid en jämförelse med nämndens totala omsättning på 35,4 miljoner kronor. Underskottet beror till stor del på en licenskostnad som BMB har fått betala för en programvara, som används till kartmaterial. Den kostnaden som bestämdes efter en revision uppgick till 948 tkr. Övriga underskott härrör till lägre intäkter på bygglovssidan och ett minus när det gäller parkeringsövervakningen Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetram Resultat

77 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Framtidsperspektiv Projektet Samverkan i Bergslagen är ett projekt som kommer att pågå under ett halvår, för att utreda om det går att skapa en mer effektiv hantering av dessa områden inom organisationerna. Projektet ska även utveckla verksamhetens processer ur ett kundperspektiv. BMB har en väldigt varierad verksamhet som spänner över ett stort område och arbetar med många svåra områden inom myndighetsutövning som är viktiga för kommunens invånare och dess miljö. Det är inte alltid är ett uppskattat arbete, men förvaltningen känner att dialogen har blivit bättre och märker att attityden till myndighetsutövningen har förändrats något. Utöver detta arbetar BMB mycket med samhällsplanering och det är ett område där det händer väldigt mycket just nu i och med arbetet med översiktsplan. Områden som förvaltningen behöver arbeta mer med är förebyggande rekrytering, då förvaltningen har nio medarbetare som går i pension inom de närmaste fem åren. Ser förvaltningen ytterligare två år framåt är det ytterligare fem personer som uppnår pensionsåldern. Förvaltningen måste tänka strategiskt runt dessa frågor och skaffa sig en strategi för rekrytering. Förvaltningens arbete är mycket koncentrerat på frågor som service, bemötande, rådgivning och mallar. Det svåraste är att få ut budskapet att förvaltningen ger råd hela tiden och att förvaltningens servicenivå är hög. Att vända den negativa trenden tar längre tid än vad förvaltningen trodde och kräver mycket arbete tillsammans med samverkanskommunerna. För att förbättra servicen för medborgarna, har BMB gjort om hemsidan för att anpassa den till medborgarnas behov. Förvaltningen har försökt göra den enklare och mer informativ. Det är ett ständigt pågående arbete

78 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Bergslagens överförmyndarnämnd Ordförande: Pirjo Nilsson Antal ledamöter: 5 Förvaltningschef: Anders Andersson Inledning Enligt lag ska det i varje kommun finnas en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. Överförmyndarnämnden är en myndighet vars verksamhet, med huvuduppgiften att utöva tillsyn över förvaltare och gode män, regleras av föräldrabalken. Överförmyndarnämnden är tillsammans med kommunstyrelse, valnämnd och revisorerna en obligatorisk verksamhet. Överförmyndarnämnden är en gemensam nämnd- och förvaltningsorganisation för de fyra kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Organisationen bildades 2011 och Ljusnarsbergs kommun är värdkommun. Nämnden och dess förvaltning ska vara en kvalificerad resurs i norra länsdelens kommuner för att ge huvudmännen trygghet. Enhetens huvudsakliga uppgift är att utöva tillsyn över gode män och förvaltare. Enheten bygger på principen att alla åtgärder ska vara till gagn för den enskilde huvudmannen, det vill säga den person som har god man eller förvaltare. Enheten har även som uppdrag att rekrytera, utbilda och stödja ställföreträdare såsom gode män och förvaltare. Enheten informerar allmänheten och övriga myndigheter om verksamheten. Enhetens arbete har utgått ifrån respekt för den enskilde, ett empatiskt och engagerat förhållningssätt och att den enskilde görs delaktig och ges möjlighet att utvecklas och ta eget ansvar (så långt det är möjligt). Verksamheten ska kännetecknas av rättsäkerhet utifrån legalitet, objektivitet och proportionalitet och uppföljningsrutiner för att säkerställa detta kommer att vara viktiga. Viktiga händelser Utbildning för gode män i samtliga fyra kommuner har genomförts under januari månad. Yttrande antogs av överförmyndarnämnden med anledning av revisionsrapport från PwC. Länsstyrelsen Dalarnas län har genomfört tillsyn över verksamheten den 1 juli Vid detta tillfälle fanns enbart mindre påpekanden vad gäller nuvarande överförmyndarverksamhet. En enkätundersökning genomfördes bland gode män och förvaltare under våren om bland annat hur de upplever servicen från överförmyndarförvaltningen. 87 procent instämmer helt eller till stora delar i påståendet att det är god service inom överförmyndarförvaltningen. Målet i förvaltningen om att 95 procent skulle instämma i påstående uppnåddes således inte. Målet om att 80 procent av samtliga årsräkningar skulle vara granskade senast den 30 juni uppnåddes, den 30 juni var 85 procent av årsräkningarna granskade. Ett tredje mål för verksamheten var att handläggningstiden skulle vara högst en månad från anmälan av behov av god man förvaltare eller förmyndare inkommit. Detta mål uppnåddes inte då handläggningstiden varit mer än en månad i fyra ärenden. Överförmyndarnämnden har antagit en reviderad vision och värdegrund samt nya mål för överförmyndarförvaltningen. Lindesbergs och Nora kommuner har under året ingått avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar, vilket medfört att överförmyndarnämndens ansvarsområde utökats med att införskaffa gode män till dessa ensamkommande barn och ungdomar. Med anledning av detta har nytt avtal ingåtts mellan de

79 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund fyra kommunerna innebärande bland annat att samtliga kommuner finansierar vardera 25 procent av en överförmyndarhandläggartjänst riktad mot ensamkommande barn och ungdomar. Avtal med Örebro kommun om stöd till verksamheten har sagts upp. Årets resultat Verksamheten finansieras av de samverkande kommunerna enligt principen procentuell fördelning efter antal ärenden vid fastställd tidpunkt. Arvode till gode män, förvaltare och förmyndare, som inte betalas av den enskilde, belastar respektive kommun. Beslut om arvode fattas på delegation av handläggare på förvaltningen. För verksamhetsåret 2014 redovisar nämnden en nettokostnad på 244 tkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetram Resultat Nämnden granskade 2013 totalt 602 redovisningar i form av årsräkningar, sluträkningar och delräkningar varav Hällefors stod för 11 procent, det vill säga 65. Under 2014 granskades totalt 574 redovisningar, vilket är en minskning med 28. Hällefors stod för 16 procent av dessa, 92 redovisningar. Nämnden har 2014 haft 93 huvudmän i Hällefors, vilket är en minskning med 14 huvudmän jämfört med Till detta kommer ärenden som godmanskap för ensamkommande barn som är placerade i kommunen samt förmynderskap/spärrade konton för barn som fått del av arv eller försäkringsmedel. Framtidsperspektiv Nämndens och förvaltningen fortsätter sitt arbete med att utveckla struktur och tydlighet i handläggning och rutiner. Datasystemstödet skall även det utvecklas med inköp av ytterligare en modul till det befintliga Wärnasystemet. Samverkan med andra överförmyndarverksamheter i länet och landet samt centrala myndigheter vad gäller utbildning, erfarenhetsutbyte och liknande ska vidareutvecklas. Vidare ska särskild uppmärksamhet riktas mot omvärldsbevakning i det att verksamheten är föremål för utredningar samt diskussion pågår på riksnivå angående hur arbetet med ställföreträdare skall utformas i framtiden

80 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Hällefors Bostads AB Ordförande: Bertil Johnson Antal ledamöter: 5 VD: Rickard Johansson Inledning Hällefors Bostads AB är ett helägt kommunalt bostadsföretag. Bolagets verksamhet ska vara att som allmännyttigt bostadsföretag äga, förvalta, förvärva, uppföra och tillhandahålla bostäder och lokaler för olika ändamål i Hällefors kommun. Kommunens ägarandel: 100,0 % Totalt aktiekapital: tkr Totalt har bostadsbolaget ett bostadsbestånd på 652 lägenheter som har total yta på kvm och 117 lägenheter på kvm som är kategoribostäder i form av vård och omsorgsboende och boende för funktionsnedsatta. Dessutom har bolaget lokalytor på totalt kvm. Bolaget har även ett kommunalt förvaltningsuppdrag att förvalta skolor, förskolor och andra förvaltningsbyggnader till en yta av kvm. Viktiga händelser Under året har uthyrning av lägenheter/lokaler och fastighetsunderhåll varit dominerade frågor. Förändring av kvarteret Lärkan, Gillersvägen 8 E-G, som ska omvandlas till 55+ boende har fortsatt. Ombyggnad av en avdelning från boende till barnomsorg på Sörgården i Grythyttan har skett. Påbörjat en förstudie för möjligheten att finna annan användning av Sörgårdens lokaler har påbörjats. Revidering av den kommunala lokalresursplanen har påbörjats. Årets resultat Bostadsbolagets årsresultat för år 2014 visar ett överskott på 0,3 miljoner kronor. Resultatet stämmer väl med budgeterat resultat Intäkter Kostnader Rörelseresultat Övriga kostnader Resultat När det gäller bolagets uppdrag att förvalta kommunens fastigheter har bolaget för verksamhetsåret 2014 en nettobudget på 2,6 miljoner kronor. Under året redovisar bolaget ett underskott på 3,5 miljoner kronor. Anledningen är att kommunen gjort en nedskrivning av fastigheten Klockarhagsskolan inklusive centralkök med 5,4 miljoner kronor utifrån att det bokförda värdet varit för högt efter att skolan byggdes om. Bortser förvaltningen från denna nedskrivning blev resultatet ett överskott med 1,9 miljoner kronor, vilket beror på att förvaltningen inte haft en optimal organisation som möjliggjort planering av underhåll på kommunens fastigheter. Under året har inriktningen varit reparationer och investeringar. Under 2015 kommer underhållsplaner att arbetas fram för samtliga kommunens fastigheter för att kunna få en bra planering för underhållet år 2015 och framåt

81 Verksamhet inom bolag, gemensam nämnd och kommunalförbund Skattefinansierat Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetram Resultat Bolaget hade under 2014 en investeringsbudget på 4,3 miljoner kronor för kvarteret Lärkan. Investeringen har inte tagits i anspråk, eftersom ombyggnationen som påbörjades i november ännu inte burit några kostnader som kunnat föras som investeringar Nettoinvesteringar Totalt har bolaget budgeterade investeringar på 12,3 miljoner kronor för kommunens fastighetsförvaltning under år 2014 som en ökad tillgång för kommunen. Under året har fastighetsförvaltningen förbrukat 61 procent av investeringsramen, d v s 7,5 miljoner kronor. Fd Kronhagsskolan har slutförts för ny verksamhet och projektering och förberedelse för ny ventilation i kommunhuset har genomförts och avbrutits i väntan på nya politiska beslut. Skattefinasierat Nettoinvesteringar Framtidsperspektiv Kommunens bostadsmarknad är totalt sett och kortsiktigt i balans. Fortsatt befolkningsminskning kan dock innebära ett överskott på några års sikt. Samtidigt råder en strukturell obalans, där det kan uppstå en brist på bostäder för främst äldre med utökat tillgänglighetsbehov. Med en åldrande befolkning framstår tillgänglighetsfrågorna som allt mer betydelsefulla. En stor del av bolagets bestånd är byggt i en tid då kraven var betydligt lägre än idag. En viktig uppgift är därför att kartlägga vilka hus som med rimliga insatser kan ges en tillgänglighet som tillgodoser de boende och ger acceptabla arbetsvillkor för hemtjänstens personal. På grund av detta är en tillgänglighetsinventering utförd och resultatet av denna beräknas klart för redovisning i början av I bostadsbolagets lokalbestånd har 16 procent varit outhyrda. Den största ekonomiskt betydelsefulla delen är Sörgården där arbete pågår för att hitta en framtida användning för de ytor som är outhyrda. Uppdraget att förvalta kommunens fastigheter sker inom ramen för den kommunala budgeten. Avsatta medel för underhåll har minskats i förhållande till vad som ansetts tekniskt önskvärt, vilket betyder att vissa byggnader även fortsättningsvis har ett stort eftersatt underhåll. Kommunala verksamheter bedrivs i både egna och Hällefors Bostad AB:s lokaler. För ett optimalt resursutnyttjande är det angeläget att lokalförsörjningen planeras i samverkan med kommunen. Därför har ett arbete med revidering av lokalresursplanen påbörjats

82 Övriga kommunala äganden Svartälvstorps Förvaltnings AB Inledning Bolaget Svartälvstorps Förvaltnings AB:s ägs till 65,00 procent av Hällefors kommun samt till 35,00 procent av Hellefors Bryggeri AB. Bolaget äger och förvaltar en industrifastighet där Spendrups Bryggeri, Hellefors bedriver sin verksamhet och är ensam hyresgäst. På fastigheten Svartälvstorp 2:7 finns en byggnad om kvadratmeter. Årets resultat Bolagets resultat visar ett överskott med 228 tusen kronor för Intäkterna består till största delen av hyresintäkter. Bolagets kostnader består mest av avskrivningskostnader och räntekostnader för långfristiga lån. Bolagets långfristiga skulder uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 53,5 miljoner kronor. Av dessa lån bedöms 2,0 miljoner som kortfristiga skulder för nästa års amortering Kommunens ägarandel (%): 65,0 65,0 65,0 65,0 65,0 Totalt aktiekapital (tkr): 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Omsättning (tkr): 5 400, , , ,0 Årets resultat (tkr): 13,0 12,0 148,0 243,0 228,0 Framtidsperspektiv tog Kommunfullmäktige beslut om ett avtalspaket mellan ägarparterna, Hällefors kommun och Spendrups Bryggeri AB. Avtalspaketet innebär bl a att kommunen förblir majoritetsägare fram till 1 januari Hällefors kommun har påkallat optionsrätten och för att ägandet helt ska övergå på Spendrups Bryggeri AB från och med 1 januari Avvecklingen av kommunens ägande i Svartälvstorps Förvaltnings AB innebär att kommunens borgensåtagande kopplade till Svartälvstorps Förvaltnings AB upphör 1 januari Hällefors Värmeproduktion AB Hällefors Värmeproduktion AB är ett fjärrvärmebolag som producerar och distribuerar fjärrvärme i Hällefors och Grythyttans tätorter. Bolaget använder över 75 procent förnyelsebar energi i form av sågspån, bark och flis samt 20 procent spillvärme från Ovako Hellefors AB. Bolaget ägs av Värmevärden till 95,00 procent och Hällefors kommun till 5,00 procent. Rinmansstiftelsen Rinmansstiftelsens övergripande mål är att kommunen och näringslivet gemensamt inom stiftelsen ska verka för spridning av och kunskap om teknik och ingenjörskonst. Stiftelsens huvuduppgift är att främja forskning och utveckling inom främst området material och produktionsteknik. Hällefors kommun äger 46,00 procent av stiftelsekapitalet. Stiftelsen förvaltar egendom i form av maskiner och undervisningsmaterial som hyrs ut till Rinman Education AB som är ett helägt dotterbolag till stiftelsen. Rinmansstiftelsens verksamhet bedrivs i Hällefors i lokaler som ägs av Ovako Hellefors AB. Stiftelsen Formens hus i Hällefors År 2012 begärdes Stiftelsen Formens hus i Hällefors i frivillig likvidation. Kommunfullmäktige beslutade 2006 om att ingå ett borgenslån för stiftelsen med 5,5 miljoner kronor som vid avslut kommer att överföras till kommunen. Totalt har kommunen en ägarandel på 33,33 procent i stiftelsen och 1,0 miljoner kronor i fordran på konkursboet. Konkursen beräknas vara avslutad under våren år

83 Stiftelsen måltidsmuseum i Grythyttan Hällefors kommun äger 9,09 procent av stiftelsekapitalet. Stiftelsen bildades 2002 på initiativ av Hällefors kommun, Lantbrukarnas riksförbund LRF, Sveriges hotell- och restaurangföretagare SHR och Restaurangfacket HRF samt Måltidsakademien. Syftet med stiftelsen är att vara med i arbetet att skapa ett europeiskt center för måltid i Grythyttan Kommuninvest ekonomisk förening År 1992 bildades Kommuninvest ekonomisk förening och dess vision är att vara världens bästa organisation för kommunal finansförvaltning. Kommuninvests kreditvärdighet bärs upp av en solidarisk borgen, såsom för egen skuld, från medlemmarna, vilken bidrar till att göra Kommuninvest till en attraktiv motpart för kvalificerade investerare och finansiella institutioner. Kommuninvest har inget vinstsyfte, utan ändamålet är att bereda medlemmarna ekonomisk nytta. Efter nödvändig konsolidering tillförs medlemmarna resultatet. Medlemskap i Kommuninvest bygger på frivillighet och affärsmässighet. I slutet av år 2014 var totalt 280 kommuner och landsting av totalt 310 medlemmar i föreningen. Kreditmarknadsbolaget Kommuninvest i Sverige AB är ett helägt dotterbolag till föreningen och ägs av Kommuninvests medlemskommer. Bolaget erbjuder ägarna effektiv finansförvaltning med fokus på utlåning och rådgivning. Finansiering sker på den svenska och internationella kreditmarknaden. Som kommunägt bolag regleras verksamheten av Kommunallagen. Huvudkontoret har sitt säte i Örebro. Regionförbundet Örebro Regionförbundet Örebro är en den gemensamma arenan för regionalt utvecklingsarbete och bildades av länets 12 kommuner och landstinget år Förbundets uppdrag är att samla resurser och kraftfullt arbeta för hållbar tillväxt, utveckling och god livskvalité i hela regionen. Förbundet vill engagera näringsliv, kommuner, landsting, ideella organisationer och befolkning för att tillsammans bygga en stark och attraktiv region. Regionförbundet har utsetts till samverkansorgan av regeringen, vilket innebär att de har ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna och för prioriteringar av satsningar på infrastruktur. De ansvarar också för fördelning av vissa statliga medel för regional utveckling. Från och med den 1 januari 2015 har beslut fattats att Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro går samman i Region Örebro län. Uppdraget att utveckla länet ligger nu hos Region Örebro län och det handlar bland annat om hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, näringslivsutveckling, kultur och utvecklingen av social välfärd

84 Ord- och begreppsförklaringar DRIFT- REDOVISNING Budgeterade och redovisade kostnader/intäkter för den löpande verksamheten INVESTERINGS- REDOVISNING Nettoinvesteringar = årets investeringar minus investeringsbidrag RESULTAT- RÄKNING Intäkter Kostnader FÖRÄNDRING EGET KAPITAL KASSAFLÖDES- ANALYS Inbetalningar Utbetalningar ÅRETS KASSAFLÖDE BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Driftredovisningen visar de olika verksamhet- kapitalet har anskaffats (eget kapital, avsättnernas budgeterade respektive redovisade intäkter ingar, samt lång- och kortfristiga skulder). och kostnader. Ett sammandrag av verksamhet- Anläggningstillgångar: fast och lös egendom ernas intäkter och kostnader tar vi med oss till avsedda att stadigvarande innehas. resultaträkningen. Omsättningstillgångar: lös egendom som inte Resultaträkningen visar hur förändringen av är anläggningstillgångar. det egna kapitalet under året har uppkommit. Eget kapital: består av anläggningskapital Det egna kapitalets förändring kan även avläsas (bundet kapital i anläggningar m m) rörelsekapital av balansräkningen, genom att jämföra eget (fritt kapital för framtida drift- och investeringskapital i de två senaste årens balansräkningar. ändamål). Anläggningskapitalet utgör skillnaden Investeringsredovisningen visar hur mellan anläggningstillgångar och långfristiga kommunens investeringar fördelat sig på olika skulder. Rörelsekapitalet däremot utgör ansvar under året. Den ger också uppgift om årets skillnaden mellan omsättningstillgångar och nettoinvesteringar som förs in i kassaflödes- kortfristiga skulder (det avspeglar kommunens analysen. finansiella styrka). Kassaflödesanalysen visar hur kommunen Avsättningar: motsvarar förpliktelsen av fått in pengar och hur dessa använts under pensioner intjänade från och med år året. Skillnaden mellan likvida medel vid årets Långfristiga skulder: skulder som förfaller mer början och likvida medel vid årets slut är årets än ett år efter räkenskapsårets utgång. kassaflöde. Kortfristiga skulder: kortfristiga lån och skulder Balansräkningen visar den ekonomiska som förfaller inom ett år från bokslutsdagen. ställningen vid en viss tidpunkt och hur den har Likviditet: betalningsberedskap på kort sikt. förändrats under året. Tillgångarna visar hur Soliditet: andelen eget kapital av de totala kommunen har använt sitt kapital (i omsättnings- tillgångarna, d v s graden av egen finansierade och anläggningstillgångar) respektive hur tillgångar. Måttet visar den finansiella styrkan på lång sikt

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104 Datum Sida 1(2) Inriktningsmål för Hällefors kommun , dnr KS 15/00162 Under allmänna utskottets behandling av ärendet föredrar ordförande Christina Johansson (M) majoritetens förslag till inriktningsmål. Ekonomichef Jessica Jansson redogör för de finansiella målen. Christina Johansson (M) förtydligar att vissa justeringar i texten gällande mål 2 och 3 kan komma att föredras vid Kommunstyrelsens sammanträde 12 maj. Christina Johansson (M) yrkar att siffran gällande positivt resultat ska vara 2,5 % istället för 3,5 % samt att amorteringarna under femårsperioden ska vara 20 miljoner kronor istället för 40 miljoner kronor vilket bifalls. Lars-Göran Zetterlund (C) yttrar sig utan att yrka. Ordförande Christina Johansson (M) yrkar att inriktningsmålen med de av henne själv föreslagna förändringarna ska antas vilket bifalls. Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen Förslaget till inriktningsmål antas med förändringar avseende positivt resultat 2,5 % istället för 3,5 % samt amorteringar om 20 miljoner kronor istället för 40 miljoner kronor under femårsperioden. --- Under Kommunstyrelsens behandling av ärendet föredrar ekonomichef Jessica Jansson kort kring överskottsmålet. Christina Johansson (M) yrkar att mål 3 på sidan 5 ersätts med Att understödja människors personliga och sociala behov så att de kan leva det liv de vill och kan. E-post Organisationsnr Hällefors kommun Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Hällefors Sikforsvägen vx

105 2(2) Lars-Göran Zetterlund (C) yrkar bifall till allmänna utskottets förslag till överskottsmål. Annahelena Jernberg (S) tilläggsyrkar att soliditetsplanen med detta upphävs. Johan Stolpen (V), Ritha Sörling (V), Ewa Lindbäck (M) och Anne Horneman (S) yttrar sig utan att yrka. Ordförande Annahelena Jernberg (S) ställer först bifall mot avslag på Christina Johanssons (M) yrkande vilket bifalls. Därefter ställer ordförande bifall mot avslag på allmänna utskottets förslag med tillägg för det egna yrkandet vilket bifalls. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige Förslaget till inriktningsmål antas med förändringar avseende positivt resultat 2,5 % istället för 3,5 % samt amorteringar om 20 miljoner kronor istället för 40 miljoner kronor under femårsperioden, samt förändring under mål 3 till Att understödja människors personliga och sociala behov så att de kan leva det liv de vill och kan. Soliditetsplan för Hällefors kommun upphävs. Mot beslutet reserverar sig Fredrik Dahlberg (SD), Ritha Sörling och Katja Ollila, båda (V)

106 RAPPORT Datum Sida 1(5) Hällefors kommuns inriktningsmål mandatperioden E-post Organisationsnr HÄLLEFORS KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Sikforsvägen vx Hällefors Hällefors

107 2(5) Innehåll 1 God ekonomisk hushållning Mål Inriktningsmål Mandatperioden Finansiella mål Verksamhetsmässiga mål Tillväxt Utbildning Omsorg... 5

108 3(5) 1 God ekonomisk hushållning Enligt lagen ska kommunen fastställa verksamhetsmässiga och finansiella mål utifrån god ekonomisk hushållning. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För Hällefors kommun innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs effektivt, d v s den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Det är här mål och riktlinjer för verksamheten kommer in i bilden. Målen ska vara uppföljningsbara. Verksamhetsmålen ska rikta sig till medborgarna och till exempel anges i form av servicenivåer och kvalitet. Verksamhetsmål kan också riktas inåt i organisationen och uttryckas i form av produktivitet och effektivitet. 2 Mål Målen ska ange ett önskvärt framtida tillstånd och kan formuleras enligt SMART-modellen: 1. S Specifikt. Ett mål som är specifikt och tydligt är enklare att förstå. Ju tydligare och mer specifikt desto effektivare är målet. 2. M Mätbart. För att målet ska kunna följas upp ska det vara mätbart. Då blir det tydligt när målet är uppnått. 3. A Accepterade. Målet måste vara välkänt och accepterat för alla involverade, alla anställda ska vara väl införstådda med målen. 4. R Realistiskt. Det ska vara möjligt att nå målet med de resurser och den kunskap som finns. Även om målet ska vara realistiskt, ska det utmana kommunens framåtanda. 5. T Tidsatt. Det ska finnas mål som både är kortsiktiga, t ex månadsvisa mål, men också mål som är mer långsiktiga, t ex årsvisa mål. Respektive mål ska ha en eller ett antal indikatorer. Indikatorer indikerar, som namnet antyder, i vilken mån kommunen når målet. Dessa ska användas vid uppföljningen och några målvärden anges därför inte. För många av målen behövs flera indikatorer för att en rättvis presentation av måluppfyllelsen ska kunna ges. Det är en fördel om indikatorer av olika typer används. Några indikatorer mäts ofta och några enbart vartannat år, då kommunen eftersträvar en blandning av olika typer också avseende denna aspekt. 3 Inriktningsmål Inriktningsmål har ett långsiktigt verksamhetsperspektiv som visar den önskvärda inriktningen och utvecklingen av verksamheter utifrån ett samhällsperspektiv. Utifrån ett långsiktigt perspektiv ska kommunen fastställa långsiktiga finansiella mål för att nå målsättningen att förbättra kommunens soliditet. En målsättning att sträva efter är att redovisa en soliditet som uppgår till minst 20 procent, inkl pensionsskulden.

109 4(5) 3.1 Mandatperioden Inriktningsmålet för mandatperioden har fokus på att Hällefors ska bidra/medverka till: människors utveckling möten som engagerar/stimulerar ett öppet och tolerant samhälle Finansiella mål Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Därför är det av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i lågkonjunkturer. För att varje skattekrona ska användas optimalt är det av vikt att kommunens arbete präglas av öppenhet och tydlighet. Mål 1: Hällefors kommuns har ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar 3,5 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period. Indikator 1: Resultatandel Mål 2: Hällefors kommun har investeringar som över en femårsperiod högst motsvarar 4 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag samma period. Indikator 1: Investeringsandel Mål 3: Hällefors kommun har amorterat på den långsiktiga låneskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 40 miljoner kronor. Indikator 1: Långfristiga låneskulden Mål 4: Hällefors kommun har försäkrat bort den långsiktiga pensionsskulden som över en femårsperiod minst motsvarar 10 miljoner kronor. Indikator 1: Pensionsskulden Verksamhetsmässiga mål Tillväxt Ett väl fungerande och dynamiskt näringsliv är en förutsättning för en livskraftig kommunal service. Kommunen ska aktivt arbeta för att få fler i arbete. Det kan göras via aktivt arbete för att nya företag ska etablera sig i kommunen och antalet nystartade och växande företag ska öka. Vidare kan det ske genom att utveckla samverkan mellan näringsliv och skola i syfte att uppnå bättre matchning mellan människors kunskaper och arbetslivets behov. En del i detta arbete är att kommunen erbjuder praktikplatser inom sina verksamheter. Mål 1: Kommunen prioriterar åtgärder för människors möjlighet till egen försörjning genom eget arbete eller företagande

110 5(5) Indikator 1: Antal arbetstillfällen i kommunen Indikator 2: Antal sysselsatta (dagbefolkning) Indikator 3: Antal företag Indikator 4: Antalet praktikplatser i kommunen Utbildning Det finns mycket forskning som pekar på värdet av en fungerande grundskola. Förutom det faktum att väl genomförd grundskola för individen medför ökade möjligheter till fortsatta karriärval, och därmed ökade förutsättningar för företagens framtida rekrytering, finns en hel del forskning på epidemiologisk nivå. Grundskolans nyckelfunktion beträffande ett stort antal parametrar i samhället är alltså väl dokumenterat. För att resultaten i grundskolan ska stiga behöver också ett antal andra verksamheter ges möjlighet till utveckling. Med utgångspunkt i det rådande forskningsläget och verksamhetens organisation i övrigt föreslår förvaltningen att utbildningsverksamhetens resultatmål fokuserar på grundskolan. Mål 2: Måluppfyllelsen i grundskolan har ökat Indikator 1: Meritvärde i åk 9 lägeskommun, genomsnitt. Indikator 2: Elever i åk 9 som är behöriga till ett nationellt program Omsorg Utifrån lagstiftning har Hällfors kommun det yttersta ansvaret för att vuxna, barn och ungdomar som vistas i kommen får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunen ska arbeta för att kommuninnevånarna känner tillit och förtroende för verksamheten. All vård, omsorg och service som kommunen levererar utifrån gällande lagstiftning ska ges med hänsyn till omsorgens värdegrund: Vi visar omtanke genom att lyssna, respektera och stödja dig, så du får möjlighet att leva det liv du vill och kan. Mål 3: Kommuninnevånare upplever en nöjdhet med de insatser som omsorgsverksamheten erbjuder. Indikator 1: Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg bemötande, andel (%) Indikator 2: Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn, andel (%) Indikator 3: Verkställighetstid i antal dagar från beslut till verkställighet ligger inom medelvärde - äldreomsorgen, LSS och IFO Indikator 4: Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) Indikator 5: Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt bistånd, andel (%)

111 Datum Sida 1(4) Strategisk planering för Hällefors kommun år och budget för år 2016, dnr KS 15/00180 Beslutsunderlag Sveriges kommuner och landstings cirkulär 15:14, vårproposition och vårändringsbudgeten för år Sveriges kommuner och landstings cirkulär 15:15, budgetförutsättningar för åren Förslag till årsbudget för Hällefors kommuns år 2016 och plan för åren , daterad Ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har utifrån information och material som inkommit till ekonomiberedningen vid dialogträff 2, politiska majoritetens prioriteringar och de ekonomiska förutsättningar som råder för kommunen kommande år sammanställt ett förslag till strategisk planering för åren 2016 till 2020 innehållande en budget för verksamhetsåret Ekonomiberedningen kan konstatera att alla partier genom sin partiföreträdare inte varit representerade/delaktiga under den heldag som dialogen pågått med fokus på verksamhetsåret Syftet med dialogträffarna är att det ska bygga på en bred förankring i politiken för att få en till en ökat kunskapsnivå och en långsiktig stabilitet i de större frågorna. Dialogen har skett med representanter från kommunstyrelsen, Hällefors Bostads AB, Bergslagens Kommunalteknik, Bergslagens Räddningstjänst, Bergslagens Miljö och byggnämnd och Bergslagens Överförmyndarnämnd. Alla är överrens om att dialogen är bra och ger stort informationsflöde och tillfälle till dialog med verksamheterna. Däremot ser ekonomiberedningen fortfarande att verksamheterna lämnar något skriftligt material i förväg för att beredningen ska kunna läsa in sig på berörda verksamheter och därmed ha något att diskutera omkring vid själva dialogen. Det handlar då främst om vad som har hänt i verksamheten, måluppfyllelsen och framtida utmaningar, och inte så mycket om ekonomiskt utfall. E-post Organisationsnr Hällefors kommun Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Hällefors Sikforsvägen vx

112 2(4) Utifrån ekonomiberedningens önskan och den nya politiska organisationen har kommunstyrelsens förvaltning skrivit om riktlinjerna till verksamhets- och ekonomistyrningspolicyn som i stort innebär att det enbart ska ske en dialog under ett verksamhetsår och då i form av en budgetdialog. Det innebär att dialogträffarna under hösten 2015 inte kommer att genomföras. Budgetdialogen ska ske i mitten av april där ekonomiberedning och kommunstyrelseledamöter med fokus på framtiden. Alla nämnder, fullmäktiges presidium, kommunalförbund och kommunala bolag inom kommunen bjuds in till verksamhetsdialog som genomförs under en bestämd period under april månad vid ett antal halvdagar. 5 dagar i förväg innan tid för budgetdialog, ska respektive verksamhetsområde lämna ett skriftligt underlag, vilket möjliggör för ekonomiberedningen att förbereda sig för dialogen. Det skriftliga underlaget ska kortfattat beskriva nuläget för verksamheten och beskrivning av framtida eventuella förändringar och orsaker till dem. Frågeställningar som diskuteras under dialogen är styrkor, möjligheter, utmaningar och framtid. Efter respektive avslutad budgetdialog genomförs minnesanteckningar av ekonomichef som sedan ligger till grund för politiska prioriteringar. Ekonomi Förslaget utgår från Sveriges kommuner och landstings senaste cirkulär 15:15, som anger kommunens budgetförutsättningar för åren Förslaget till årsresultat för år 2016 är tkr. Förvaltningen beräknar att kommunen erhåller tkr i skatter och generella statsbidrag för verksamhetsåret 2016 och är en utökning med 5,5 procent i förhållande till innevarande års driftsbudget. Förslaget till driftbudget för 2016 är att verksamhetens nettokostnader ska uppgå till tkr, och är en utökning med 5,1 procent i förhållande till innevarande års driftbudget. Finansnettot i förslaget till driftbudget för 2016 är tkr. Investeringsbudget föreslås uppgå totalt till tkr för år Förslaget utgår ifrån att investeringsnivån i förhållande till skatter och bidrag, investeringsandel, ska uppgå till högst 4,5 procent. För åren 2017 till 2020 beräknas investeringsandelen vara mellan 3,6 till 4,4 procent. Folkhälsa Kommunstyrelsens förvaltning har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljö Kommunstyrelsens förvaltning har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

113 3(4) Förvaltningens förslag till beslut 1 Driftbudget (ramar) för år 2016 fastställs enligt följande (tkr): Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Totalt Investeringsvolym för år 2016 fastställs enligt följande (tkr): Kommunstyrelse Totalt Finansiella resultatmål för år 2016 fastställs. 4 Plan för åren avseende driftbudget, investeringsbudget, resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget antas. 5 Under år 2016 får ingen nyupplåning ske utifrån en investeringsnivå på kronor och ett resultat på kronor. --- Under Kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar Christina Johansson (M) bifall till förvaltningens förslag med tillägg för fem utredningsuppdrag: Utreda möjligheterna att bygga en simhall Utreda gymnasieskolans kommande utmaningar och framtida inrikningar Utreda hur framtidens sociala mötesplatser för äldre ska se ut Utreda hur utbudet av kvalitativa utbildningar i Hällefors kommun kan utökas. Utreda cykelväg Grythyttan-Hällefors. Ritha Sörling (S) ställer fråga gällande framtida utbildningar vilken besvaras av Christina Johansson (M). Fredrik Dahlberg (SD) ställer fråga gällande Kommunstyrelsens internbudget vilken besvaras av ordförande Annahelena Jernberg (S) Fredrik Dahlberg (SD) ställer följdfråga gällande beslutsinstans vilken besvaras av ordförande Annahelena Jernberg (S). Fredrik Dahlberg (SD) ställer fråga gällande fullmäktiges budgetansvar vilken besvaras av ekonomichef Jessica Jansson. Fredrik Dahlberg (SD) yrkar avslag på förvaltningens förslag. Hans-Otto Pohlmann (GL) och Anne Horneman (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag med tillägg för Christina Johanssons (M) tilläggsyrkanden. Johan Stolpen (V) föredrar Vänsterpartiets förslag till investeringsbudget för 2016.

114 4(4) Ritha Sörling (V) yrkar bifall till Vänsterpartiets investeringsbudget, men återremiss på förvaltningens driftbudget med hänvisning till bristande beredning. Med anledning av ovanstående yrkanden följer ett antal replikskiften. Lars-Göran Zetterlund (C) yttrar sig utan att yrka. Ordförande Annahelena Jernberg (S) ställer först bifall mot avslag på Vänsterpartiets budgetförslag vilket avslås. Därefter ställer ordförande bifall mot avslag på förvaltningens förslag med de av Christina Johansson (M) yrkade förändringarna vilket bifalls. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige 1 Driftbudget (ramar) för år 2016 fastställs enligt följande (tkr): Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Totalt Investeringsvolym för år 2016 fastställs enligt följande (tkr): Kommunstyrelse Totalt Finansiella resultatmål för år 2016 fastställs. 4 Plan för åren avseende driftbudget, investeringsbudget, resultatbudget, balansbudget och finansieringsbudget antas. 5 Under år 2016 får ingen nyupplåning ske utifrån en investeringsnivå på kronor och ett resultat på kronor. Under perioden ska fem utredningsuppdrag genomföras: Utreda möjligheterna att bygga en simhall Utreda gymnasieskolans kommande utmaningar och framtida inrikningar Utreda hur framtidens sociala mötesplatser för äldre ska se ut Utreda hur utbudet av kvalitativa utbildningar i Hällefors kommun kan utökas. Utreda cykelväg Grythyttan-Hällefors. Mot beslutet reserverar sig Ritha Sörling och Katja Ollila båda (V) till förmån för eget förslag, Fredrik Dahlberg (SD) samt Lars-Göran Zetterlund (C)

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145 Datum Sida 1(2) Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun, dnr KS 13/00072 Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy, daterad Ärendet Kommunförvaltningen har reviderat kommunens verksamhets- och ekonomistyrningspolicy utifrån kommunens nu gällande politiska organisation. Ekonomi Policyn är det styrdokument som tillämpas i samband med kommunens framtagande av budget och plan för kommande år och hur uppföljning av ekonomin ska genomföras under året och efter avslutat verksamhetsår. Revideringen innebär att policyn förtydligar vad gäller ordet nämnd. Nu utgår policyn från att det är en eller flera nämnder. Dessutom har det tagits bort att finansiella målsättningarna årligen ska antas i en soliditetsplan. Finansiella målen ska fastställas genom inriktningsmål och resultatmål i samband med budgetarbetet. Kommunförvaltningen kommer att revidera tidigare framtagna riktlinjer till policyn för att få med eventuella beslutade förändringar. Riktlinjernas målsättning är att ge tydliga regler och direktiv för att alla berörda ska få förutsättningar för att följa den föreslagna policyn. Folkhälsa Kommunstyrelsens förvaltning har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv Miljö Kommunstyrelsens förvaltning har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv E-post Organisationsnr Hällefors kommun Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Hällefors Sikforsvägen vx

146 2(2) Förvaltningens förslag till beslut - Tidigare antagna verksamhets- och ekonomistyrningspolicy upphör att gälla. - Förslag till reviderad verksamhets- och ekonomistyrningspolicy antas. --- Under allmänna utskottets behandling av ärendet ställer ordförande Christina Johansson (M) bifall mot avslag på förvaltningens förslag vilket bifalls. Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen Tidigare antagna verksamhets- och ekonomistyrningspolicy upphör att gälla. Förslag till reviderad verksamhets- och ekonomistyrningspolicy antas. --- Under Kommunstyrelsens behandling av ärendet ställer ordförande Annahelena Jernberg (S) bifall mot avslag på allmänna utskottets förslag vilket bifalls. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige Tidigare antagna verksamhets- och ekonomistyrningspolicy upphör att gälla. Förslag till reviderad verksamhets- och ekonomistyrningspolicy antas.

147 Dokumenttitel Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun Typ av styrdokument Policy Dokumentförteckning A-E-0400 Ansvarig utgivare Hällefors Kommun Kommunfullmäktige Organisation Kommunförvaltning Ansvarig författare Ekonomichef Enhet Enheten för chefsoch verksamhetsstöd Giltighetsdatum Datum nästa revision Verksamhets och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun

148 2(5) 1 Syfte Kommunfullmäktige anger i denna policy vad som gäller för den styrning, målstyrning som ska tillämpas i Hällefors kommun och som ska driva verksamhetsutvecklingen inom alla områden. Via mål och kvalitetsmått (nyckeltal) styr kommunfullmäktige den ekonomiska utvecklingen i en god ekonomisk hushållningsprincip. De övergripande reglerna från stat och myndigheter för ekonomistyrning utgör grunden för styrning. De styrmedel som finns är: Budget och plan med mål Redovisning Uppföljning inklusive intern kontroll Utvärdering Den centrala ekonomistyrningen utövas av kommunstyrelsen och omfattar hela kommunkoncernen. 2 Målsättning Målsättningen är att kommunens resurser ska användas effektivt och skapa största möjliga nytta för medborgaren. Nyttan för medborgarna följs upp genom de mål som sätts upp för nämnder och deras olika verksamheter. 3 Organisation och ansvarsfördelning 3.1 Kommunfullmäktiges ansvar Enligt Kommunallagens 3 kapitel 9-12 ska kommunfullmäktige besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. I samband med att budgeten fastställs får fullmäktige uppdra åt nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av lagen. 3.2 Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen ska enligt Kommunallagens 6 kapitel 1-6 leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuellt gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Styrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen har enligt Kommunallagen 6:1 och 6:3 det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en intern kontrollorganisation upprättas inom kommunen samt tillse att denna utvecklas utifrån kommunens kontrollbehov. Därvid ska förvaltningsövergripande anvisningar och regler upprättas. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs ge förslag om sådana. Kommunstyrelsen ska även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala företagen.

149 3(5) 3.3 Nämnds ansvar Enligt Kommunallagens 6 kapitlet 7 ska nämnd var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Vid konflikt mellan ekonomi och verksamhet är det ekonomin som utgör gränsen för verksamhetens omfattning. Nämnd är skyldig att vidta åtgärder vid befarat underskott. Nämnd har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde enligt kommunallagen 6:7. Den enskilda nämnden har därvid att tillse att: en organisation upprättas för den interna kontrollen regler och anvisningar antages för den interna kontrollen Nämnd ska årligen rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen. Rapporteringen ska samtidigt ske till kommunens revisorer. 4 Budget och plan med mål I Kommunallagen 8 kapitlet 4-12 regleras budgetens innehåll och budgetprocessen i stort för kommunen. I 5 anges att det för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Hällefors kommun använder sig av målstyrning som innebär att fullmäktige antar inriktningsmål per mandatperiod och resultatmål per år. Kommunen tillämpar metoden dialog för att få adekvata underlag inför resursfördelningsbeslut. Utifrån målen, de ekonomiska förutsättningarna och det budgetunderlag som finns tilldelas nämnderna budgetram för verksamheten. Där ska anges de finansiella och verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunen ska anta långsiktiga finansiella mål för att på lång sikt få bättre ekonomiska förutsättningar. Dessutom ska kommunen besluta vilka kortsiktiga finansiella mål som kommunen ska följa upp löpande under ett verksamhetsår. Kopplingen mellan budgetprocess och löneöversyn är viktig, inte minst med tanke på att lönekostnaderna utgör den största delen av budgeten. Löneavtalen har sedan ett antal avtalsrörelser en tydlig fokus på lokal lönebildning och förutsätter att arbetsgivaren prioriterar och tar ställning. I det lokala lönebildningsarbetet ansvarar arbetsgivaren för bedömningar av vilka löneåtgärder som behöver vidtas. Grundläggande principer är verksamhetens resultat, behovet av att kunna behålla och rekrytera goda medarbetare samt arbetsgivarens ekonomiska förutsättningar. Det är verksamheten och de politiskt uppsatta målen om inriktning, omfattning och kvalitet som är utgångspunkten för arbetsgivarens lönepolitik. Hällefors kommuns åtagande i lönebildningsprocessen är att minst leva upp till den garantiutfästelse som de centrala parterna enats om. Kommunens budget ska innehålla en plan för ekonomin för en period av fem år, där budgetåret alltid är periodens första år. Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen för slutgiltigt fastställande i kommunfullmäktige i juni.

150 4(5) Över- och underskott som uppstår vid bokslut får enligt huvudregeln flyttas med till nästkommande år: för att förtydliga konsekvenserna för nämnds och styrelsens ansvar för ekonomin, för att stimulera till mer långsiktiga lösningar genom att se ekonomin i ett längre perspektiv. Överskott tas med till nästkommande år om de mål som nämnden har fått uppfylls. Kommunen ska vid underskott återställa det egna kapitalet inom tre år. Detsamma gäller för nämnd. 5 Redovisning Kommunfullmäktige har det samlade ansvaret och styr kommunens nämnder och övrig verksamhet. Även andra intressenter som har intresse av kommunens ekonomiska ställning ska kunna följa arbetet. Syftet med redovisningen kan sammanfattas i följande punkter: Ge en korrekt bild av kommunens och kommunkoncernens ekonomi. Tillgodose externa intressenters behov av information om kommunens och dess olika verksamheters resultat och ställning. Tillgodose kommunens egna behov av olika verksamheters och enheters resultat och ställning. Spegla kommunens resultat och ställning för att på så sätt ge underlag för kommande beslut. Redovisningen ska ske enligt Kommunallagens 8 kapitel och de bestämmelser som står i Lagen om kommunal redovisning gällande den kommunala bokföringen. 7 Uppföljning Syftet med uppföljningen är att se till att den ekonomiska utvecklingen går i relation till måluppfyllelsen. Uppföljningen via prognoser ska visa ett förväntat ekonomiska resultat för helåret med en uppskattning av måluppfyllelsen. Därmed ges en signaler om nödvändiga åtgärder, under innevarande eller kommande år, behöver göras. Under budgetåret har kommunstyrelsen en skyldighet att lämna upplysning innehållande intern åtgärdsplan till kommunfullmäktige när prognoser pekar på att de ekonomiska målen inte går att uppfylla. Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem. Respektive nämnd ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen inom sin verksamhet. Upptäcker kommunstyrelsen att det finns allvarliga brister rörande de ekonomiska rutinerna ska kommunstyrelsen omedelbart informera kommunfullmäktige om detta. I begreppet intern kontroll innefattas hela organisationen och alla de rutiner och olika samverkande aktiviteter som bland annat syftar till: att öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen. att säkerställa att lagar och reglementen, bestämmelser och överenskommelser efterlevs. att trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av

151 5(5) extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel. att säkerställa en riktig och fullständig ekonomisk redovisning. att säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. Varje nämnd har en skyldighet att styra och löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ska som grund för sin styrning genomföra riskbedömningar för sin verksamhet. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan, rapporteras till nämnd i den omfattning som fastställts i internkontrollplan. 8 Utvärdering Kommunen ska varje år göra utvärdering i form av en delårsrapport och en årsredovisning enligt Lagen om kommunal redovisning. Delårsrapporten ska omfatta perioden fram till och med augusti månad och ska presenteras för kommunfullmäktige i oktober månad. Kommunens räkenskaper ska årligen avslutas i ett årsbokslut och en årsredovisning. En årsredovisning som uppfyller kravet på god redovisningssed visar ett rättvisande resultat, en rättvisande ställning och lämnar analys utifrån viktiga händelser under redovisningsåret samt prognoser inför framtiden. Årsredovisningen innehållande en sammanställd redovisning ska fastställas i kommunfullmäktige i april. Kommunens helägda kommunala bolag och kommunalförbund ska överlämna sina respektive delårsbokslut och årsredovisningar enligt beslutade bolagsoch förbundsordningar. Kommunen ska varje år göra en analys i form av en nyckeltalssammanställning där respektive verksamhet analyseras och jämförs med jämförbara kommuner. 9 Uppdatering av verksamhets- och ekonomistyrningspolicyn Denna policy ska inför ny mandatperiod tas upp för revidering i kommunfullmäktige. Om förutsättningar i omvärlden förändras på ett sätt som motiverar ändringar i policyns riktlinjer ska kommunstyrelsens förvaltning föreslå uppdatering av verksamhets- och ekonomistyrningspolicyn.

152 Datum Sida 1(3) Hällefors Bostads AB årsredovisning 2014, dnr KS 15/00168 Beslutsunderlag Årsredovisning och revisionsberättelse för Hällefors Bostads AB 2014 Ärendet Bolagsstyrelsen för Hällefors Bostads AB har sammanställt bolagets ekonomi i en årsredovisning för verksamhetsåret Ekonomi Hällefors Bostads AB redovisar för räkenskapsåret 2014 en vinst på 335 tusentals kronor efter skatt och en vinst på 532 tusentals kronor före skatt. Bolaget ägs till 100 procent av Hällefors kommun. Enligt ägardirektivet har bolaget två målsättningar: 1. Bolaget ska ha en avkastning på eget kapital som motsvarar genomsnittliga statslåneräntan föregående kalenderår, vilket uppfylls då avkastningen uppgår 436 tusentals kronor. Den genomsnittliga statslåneräntan för 2013 är 2,01 procent, som Skatteverket fastställt, SKV A 2014:01. Räntan används bland annat för att beräkna det värdeöverföringstak som regleras i 3 lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. 2. Soliditeten ska långsiktigt vara 20 procent. Detta ekonomiska mål uppfylls inte då bolagets soliditet är 13,3 procent. Bolaget fastighetsbestånd omfattar 47 fastigheter med sammanlagt 769 bostadslägenheter, totalt m², samt lokalyta på m². Bolaget har även avtal med Hällefors kommun om förvaltning av kommunens fastigheter med en total lokalyta om ca m². Intäkterna består mest av hyres- och förvaltningsintäkter. Kostnaderna består mest av fastighets-, personal-, avskrivnings- och räntekostnader för långfristiga lån. Inga investeringar har gjort under 2014 på bolagets materiella anläggningstillgångar. Bolaget har amorterat 11,6 miljoner kronor på sina långfristiga lån. Den balanserade vinsten och årets vinst blir tillsammans kronor och föreslås i förvaltningsberättelsen överföras i ny räkning. E-post Organisationsnr Hällefors kommun Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Hällefors Sikforsvägen vx

153 2(3) Revisorerna har utfört en revision av bolagets årsredovisning för år 2014 och de tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret Folkhälsa Redovisning utifrån folkhälsoperspektivet hänvisar förvaltningen till bolagets årsredovisning för verksamhetsåret Miljö Redovisning utifrån miljöaspekter hänvisar förvaltningen till bolagets årsredovisning för verksamhetsåret Förvaltningens förslag till beslut - Hällefors Bostads AB:s årsredovisning 2014 godkänns. - Resultat-, balansräkning och förvaltningsberättelse för 2014 godkänns. - Att den balanserade vinsten och årets vinst på totalt kronor överförs i ny räkning. - Styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. - Ovanstående beslut ska gälla som ombudsinstruktion vid årsstämma i Hällefors Bostads AB. --- Under allmänna utskottets behandling av ärendet yrkar ordförande Christina Johansson (M) att frågor rörande avkastning och ägarutdelning bör förtydligas i bolagets ägardirektiv. Ronnie Faltin (S) ställer fråga gällande tomma lokaler vilken besvaras av ekonomichef Jessica Jansson. Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen Hällefors Bostads AB:s årsredovisning 2014 godkänns. Resultat-, balansräkning och förvaltningsberättelse för 2014 godkänns. Att den balanserade vinsten och årets vinst på totalt kronor överförs i ny räkning. Styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. Ovanstående beslut ska gälla som ombudsinstruktion vid årsstämma i Hällefors Bostads AB.

154 3(3) Frågor rörande avkastning och ägarutdelning bör skyndsamt förtydligas i bolagets ägardirektiv. --- Under kommunstyrelsens behandling av ärendet föredrar bolagets ordförande Bertil Johnson årsredovisningen och framtida utmaningar. Bertil Johnson delar till ledamöterna ut en tillgänglighetsrapport och redogör för denna, samt önskar att detta noteras i protokollet vilket godkänns. Christina Johansson (M) tilläggsyrkar att beslut om ett nytt ägardirektiv ska tas under Ordförande Annahelena Jernberg (S) ställer bifall mot avslag på allmänna utskottets förslag med Christina Johanssons (M) tillägg vilket bifalls. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige Hällefors Bostads AB:s årsredovisning 2014 godkänns. Resultat-, balansräkning och förvaltningsberättelse för 2014 godkänns. Att den balanserade vinsten och årets vinst på totalt kronor överförs i ny räkning. Styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. Ovanstående beslut ska gälla som ombudsinstruktion vid årsstämma i Hällefors Bostads AB. Frågor rörande avkastning och ägarutdelning bör skyndsamt förtydligas i bolagets ägardirektiv. Beslut om ett nytt ägardirektiv ska antas under Mot tilläggsyrkandet reserverar sig Ritha Sörling och Katja Ollila, båda (V)

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171 Datum Sida 1(3) Svartälvstorps Förvaltnings AB årsredovisning 2014, dnr KS 15/ Beslutsunderlag Årsredovisning och revisionsberättelse för Svartälvstorps Förvaltnings AB 2014 Ärendet Bolagsstyrelsen för Svartälvstorps Förvaltnings AB har sammanställt bolagets ekonomi i en årsredovisning för verksamhetsåret Ekonomi Svartälvstorps Förvaltnings AB redovisar för räkenskapsåret 2014 en vinst på kronor. Bolaget ägs till 65 procent av Hällefors kommun samt till 35 procent av Spendrups Bryggeri AB. Bolaget äger och förvaltar en industrifastighet där Hellefors Bryggeri AB är ensam hyresgäst. Intäkterna består av hyresintäkter och kostnaderna består mest av avskrivnings- och räntekostnader för långfristiga lån. Inga investeringar har gjort under Bolaget har amorterat 7 miljoner kronor på sina långfristiga lån. Den balanserade vinsten och årets vinst blir tillsammans kronor och föreslås i förvaltningsberättelsen överföras i ny räkning. Revisorerna har utfört en revision av bolagets årsredovisning för år 2014 och de tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. De tillstyrker också att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret Folkhälsa Redovisning utifrån folkhälsoperspektivet hänvisar förvaltningen till bolagets årsredovisning för verksamhetsåret Miljö Redovisning utifrån miljöaspekter hänvisar förvaltningen till bolagets årsredovisning för verksamhetsåret E-post Organisationsnr Hällefors kommun Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Hällefors Sikforsvägen vx

172 2(3) Förvaltningens förslag till beslut - Svartälvstorps Förvaltnings AB:s årsredovisning 2014 godkänns. - Resultat-, balansräkning och förvaltningsberättelse för 2014 godkänns. - Att den balanserade vinsten och årets vinst på totalt kronor överförs i ny räkning. - Styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. - Ovanstående beslut ska gälla som ombudsinstruktion vid årsstämma i Svartälvstorps Förvaltnings AB. --- Under allmänna utskottets behandling av ärendet föredrar ordförande Christina Johansson (M) utförligt. Ronnie Faltin (S) ställer fråga gällande tidigare beslutat avtalspaket vilken besvaras av ekonomichef Jessica Jansson. Hans-Otto Pohlmann (G) yttrar sig utan att yrka. Ordförande Christina Johansson (M) ställer bifall mot avslag på förvaltningens förslag vilket bifalls. Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen Svartälvstorps Förvaltnings AB:s årsredovisning 2014 godkänns. Resultat-, balansräkning och förvaltningsberättelse för 2014 godkänns. Att den balanserade vinsten och årets vinst på totalt kronor överförs i ny räkning. Styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. Ovanstående beslut ska gälla som ombudsinstruktion vid årsstämma i Svartälvstorps Förvaltnings AB. --- Under Kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar Christina Johansson (M) bifall till allmänna utskottets förslag. Ordförande Annahelena Jernberg (S) ställer bifall mot avslag på allmänna utskottets förslag vilket bifalls. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige Svartälvstorps Förvaltnings AB:s årsredovisning 2014 godkänns.

173 3(3) Resultat-, balansräkning och förvaltningsberättelse för 2014 godkänns. Att den balanserade vinsten och årets vinst på totalt kronor överförs i ny räkning. Styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. Ovanstående beslut ska gälla som ombudsinstruktion vid årsstämma i Svartälvstorps Förvaltnings AB.

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185 Datum Sida 1(3) Bergslagens Räddningstjänsts årsredovisning 2014, dnr KS 15/00170 Beslutsunderlag Bergslagens Räddningstjänsts direktionsprotokoll Årsredovisning och revisionsberättelse för Bergslagens Räddningstjänst 2014 Ärendet Bergslagens Räddningstjänst (BRT) har sammanställt förbundets ekonomi i en årsredovisning för verksamhetsåret Ekonomi BRT redovisar för räkenskapsåret 2014 en förlust på 1,0 miljoner kronor för de sex medlemskommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Orsaken till förlusten är främst omställningskostnader i samband med planering, avveckling samt inflyttning till Karlskogas nya brandstation. Förbundets verksamhetsredovisning är uppdelad i fyra avdelningar där respektive avdelning särredovisas: Stabsavdelning Räddningsavdelning Brandskyddsavdelning Larmcentral Respektive verksamhetsavdelning har egna mål och förvaltningens bedömning utifrån årsredovisningen är att måluppfyllelsen är god inom förbundet. Intäkterna består till största delen av kommunbidrag, taxor och avgifter. Kostnaderna består mest av personal-, hyres-, kommunikations-, drifts-, utrustnings-, försäkrings- och avskrivningskostnader. Under 2014 har förbundet erhållit 6,4 miljoner kronor i driftbidrag från Hällefors kommun. Totalt har förbundet genomfört investeringar på 6,6 E-post Organisationsnr Hällefors kommun Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Hällefors Sikforsvägen vx

186 2(3) miljoner kronor. Investeringarna avser främst ett släckfordon och ett personal/transportfordon. Revisorerna har utfört en revision av förbundets årsredovisning för år 2014 och de tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Förvaltningen kan konstatera att underskottet som är för verksamhetsåret 2014 har finansierats av tidigare års överskott. Totalt har förbundet ett eget kapital på 38,3 miljoner kronor vid 2014 års utgång. Enligt tidigare genomförd revisionsgranskning har KPMG konstaterat att det finns två möjligheter att reglera det balanserade överskottet mot medlemskommunerna. Revisorerna rekommenderar det första alternativet. 1. Direktionen beslutar, med hänvisning till synnerliga skäl och efter noggrann utredning av det finansiella läget, att underbalansera budgeten under ett eller flera år, som led i att anpassa förbundets eget kapital till en i sammanhanget rimlig finansiell handlingsberedskap. 2. Direktionen beslutar att reglera medlemskommunernas respektive andel av förbundets tillgångar och skulder, genom en utbetalning som minskar det egna kapitlet. Avseende framtida överskott rekommenderar revisorerna att förbundsordningen ändras så att medlemskommunerna erlägger en preliminär avgift för respektive verksamhetsår, vilken vid årets slut avräknas mot verksamhetens faktiska kostnader, varefter förbundet återbetalar ett överskott till medlemskommunerna, alternativt tilläggsdebiterar medlemmarna vid underskott. Revisorernas uppföljning av regelverket för resultatutjämningsreserver visar att dessa inte är tillämpliga på kommunalförbund. Revisorerna i Bergslagens Räddningstjänstförbund överlämnade utredningen om eget kapital inom Bergslagens Räddningstjänstförbund, för kännedom till direktionen och kommunfullmäktige i respektive medlemskommun Folkhälsa Redovisning utifrån folkhälsoperspektivet hänvisar förvaltningen till förbundets årsredovisning för verksamhetsåret Miljö Redovisning utifrån miljöaspekter hänvisar förvaltningen till förbundets årsredovisning för verksamhetsåret Förvaltningens förslag till beslut - Bergslagens Räddningstjänsts årsredovisning 2014 godkänns. - Förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. ---

187 3(3) Under allmänna utskottets behandling av ärendet föredrar ekonomichef Jessica Jansson. Ordförande Christina Johansson (M) tilläggsyrkar att Kommunstyrelsens förvaltning ska ges i uppdrag att föreslå en förändring i förbundsordningen som omöjliggör för förbundet att bygga eget kapital. Lars-Göran Zetterlund (C) yttrar sig utan att yrka. Ordförande Christina Johansson (M) ställer bifall mot avslag på förvaltningens förslag med tillägg för det egna yrkandet vilket bifalls. Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen Bergslagens Räddningstjänsts årsredovisning 2014 godkänns. Förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att föreslå en förändring i förbundsordningen som omöjliggör för förbundet att bygga eget kapital. --- Under Kommunstyrelsens behandling av ärendet ställer ordförande Annahelena Jernberg (S) bifall mot avslag på allmänna utskottets förslag vilket bifalls. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige Bergslagens Räddningstjänsts årsredovisning 2014 godkänns. Förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att föreslå en förändring i förbundsordningen som omöjliggör för förbundet att bygga eget kapital.

188 Bergslagens Räddningstjänst Årsredovisning 2014 Omslagsbild Brandstationen Karlskoga Antagen av direktionen dnr: 458/14-145

189 Förvaltningsredovisning Ordförande har ordet... 3 Organisation och verksamhetsområde... 5 Insatsområde... 6 Vision... 7 Övergripande politiska mål för BRT... 7 Uppfyllande av säkerhetsmål enligt handlingsprogram... 8 Externa uppdrag... 9 Personal Nyckeltal Driftsredovisning, netto i Tkr Investeringsredovisning, netto Stabsavdelning Räddningstjänstavdelning Brandskyddsavdelning Larmcentral Ekonomisk översikt Redovisningsmodell Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Redovisningsprinciper år i sammandrag Ord och begreppsförklaringar Förslag till resultatdisposition Bilaga 2

190 Ordförande har ordet Verksamheten inom Bergslagens Räddningstjänst (BRT) år 2014 kommer med denna berättelse att läggas till handlingarna. Året har som tidigare år varit fyllt av olika uppgifter till gagn för medborgarna inom våra kommuner. Nya brandstationer De händelser som är mest glädjande under verksamhetsåret är att den nya Brandstationen i Karlskoga är invigd och tagen i anspråk för sitt ändamål. Invigningen skedde den 10 september 2014 Det första spadtaget för den nya Brandstationen i Degerfors togs i september månad och beräknad inflyttning är vid halvårskiftet Dessa två händelser får betraktas som mycket stora händelser i BRT:s historia. Utökade samverkansområden Vidare pågår en utredning tillsammans med Filipstads kommun om eventuell samlokalisering av ambulansverksamheten i Brandstationen Filipstad. Det pågår även en sondering och utredning vad gäller ökad samverkan med medlemskommunerna i Beredskap och Säkerhetsfrågor. Planarbete Kommunernas Plan för räddningsinsats vid aktuella SEVESO företag har under året uppdaterats. IVPA Avtal om IVPA i Värmland har fått en fortsättning och gäller nu i första hand fram t.om Inom Örebro län finns numera ett avtal som endast gäller hjärtstopp detta under förutsättning att väntetiden på ambulans är mer än tio minuter. BRT:s direktion och förbundsledning har som tidigare överenskommits deltagit i samrådsgruppens (ÖV-gruppen) sammanträden där det i stor utsträckning diskuterats hyresmodell och hyreskostnader för nya stationer inom verksamhetsområdet. Överenskommelser har nåtts vad gäller hyreskostnaden för såväl Karlskoga och Degerfors. En ny Administratör med controllerfunktion har anställts under senare delen av året och direktionen har under slutet av året haft en dialogträff med förbundets revisorer. När det gäller förbundets ekonomi finns den bifogad i den här verksamhetsberättelsen under den Ekonomiska berättelsen Det här får ses som ett axplock av händelser inom direktionens arbete 2014 och jag vill avslutningsvis rikta ett stort tack till all personal, förbundsledning och till direktionens ledamöter för ett mycket väl genomfört verksamhetsår Göran Ståhlberg Direktionsordförande 3

191 Bergslagens Räddningstjänst Brandstationerna Byggnationen av den nya stationen i Karlskoga är avslutad och inflyttning genomfördes den 2 juni I Degerfors har byggnation av ny brandstation påbörjats och bygget beräknas vara klart i juni Planeringen för en samlokalisering med Ambulansen på brandstationen i Filipstad fortsätter. Operativ ledning Arbetet fortgår med att utveckla kompetens och hitta samverkansformer för ett effektivt stabsarbete på ledningsplatsen i Karlskogas nya brandstation. IVPA Ett tillsvidareavtal har undertecknats med Region Örebro Län angående IVPA vid konstaterat hjärtstopp för utryckningsstyrkorna i Hällefors, Degerfors och Åtorp. Utryckningar Antalet larm och tillsyner under året ligger på en normal nivå ca 1400/200. Största händelsen under året var den 21 augusti då delar av dammen vid Niklasdamm i Kristinehamn brast. En störtflod med vattenmassor skapade stora översvämningar och skador på vägar och egendom. Risk och Säkerhet BRT och Filipstad och Hällefors kommuner har tecknat avtal om utökat stöd från BRT till kommunerna när det gäller Systematiskt brandskyddsarbete respektive Risk- och säkerhetsarbete. Teknik Nytt släckfordon har levererats under året till Karlskoga. Ett personal- och transportfordon har införskaffats till Hällefors. Administration/IT Arbetet fortgår med att skapa åtkomst till ekonomi- och lönesystem ut i BRT:s organisation. Medlemskommunerna har under året fastställt den hyresmodell som ska gälla för förbundets brandstationer. Ett nytt avtal har tecknats med Hällefors-sotaren om övertagande av brandskydds-kontroll och rengöring avseende Kristinehamn och Storfors kommuner. Samverkan Civilförsvarsföreningen ansvarar för att rekrytering av personal påbörjats till de Frivilliga resursgrupperna (FRG). Utbildning har genomförts i Storfors där BRT närvarande. FRG har bland annat varit engagerade vid skogsbranden i Sala. Larmcentralen Uppgradering av trygghetstelefoner fortgår ständigt så att både nyttjare och LC:s egen personal ska känna trygghet. På uppdrag av räddningstjänstavdelningen installeras Rakel för egna larm i Telecall. Alla bärbara Rakelenheter finns nu med i telecalls larmpunkter. Information/utbildning En ny informationsbroschyr om brandskydd och den nya brandstationen i Karlskoga har producerats. Två Öppet hus med prova på aktiviteter har arrangerats på nya brandstationen i Karlskoga. Framtiden Under 2015 kommer förslag och beslut att tas om Handlingsprogrammet för perioden Kraven på samverkan mellan polisen, kommunerna och BRT kommer att öka. Behovet av förebyggande risk- och säkerhetsarbete kommer att öka. Den rådande, eller kommande riskbilden, i östra Värmland innebär att BRT:s förmåga inte bör försvagas i något avseende. Möjligheterna att rekrytera deltidsbrandmän minskar. Förbundet planerar att årligen investera i ett tungt och två lätta fordon Anders Nilsson Förbundschef Bergslagens Räddningstjänst 4

192 Organisation och verksamhetsområde Bergslagens Räddningstjänst bildades I räddningstjänstförbundet ingår kommunerna Degerfors, Filipstad, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors. Den geografiska utsträckningen är ca 140 km x 70 km. Räddningstjänstområdet omfattar stads- och tätortsbebyggelse, större mekaniska och kemisk/tekniska fabriker, stora skogsområden, jordbruk och skärgård. Europaväg och järnväg går genom området samt stora trafikmängder från och till de närliggande Dalafjällen. Syftet med räddningstjänstförbundet är att erhålla en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad för medlemskommunerna. Räddningstjänstförbundets främsta målsättningen är att medverka till att olyckor och bränder inte inträffar samt att konsekvenserna av de olyckor som inträffar blir så små som möjligt. Innevånarna och de som vistas inom räddningstjänstområdet skall erbjudas en kompetent och effektiv räddningstjänst med hög beredskap för att kunna rädda liv och egendom samt att skador på människa miljö och egendom begränsas. Den samlade resursen för räddningstjänstförbundet består av 178 tjänster som till sitt förfogande har ca 30 brand/räddningsfordon och ett antal besiktnings och transportfordon. Förbundet har utryckningsstyrkor och utrustning placerad på åtta brandstationer för att uppnå en optimal täckning över ytan och möjligheter till snabb insats till olycksplatsen. Insatsområde Folkmängd Degerfors ( ) 1/ Filipstad ( ) Hällefors ( ) Insatsområde Folkmängd Karlskoga ( ) Kristinehamn ( ) Storfors ( ) Totalt ( ) ORGANISATION Medlemskommunernas kommunfullmäktige Förbundsdirektion Revision Förbundschef Stab Räddningsavdelning Skyddsavdelning Larmcentral 1/ ( ) 5

193 Insatsområde Heltidsstationer Förbundets två renodlade heltidsstationer: Karlskoga (1+5 man) Kristinehamn (1+4 man) Deltidsstationer: Filipstad 1+5 Storfors 1+4 Lesjöfors 1+4 Degerfors 1+4 Hällefors 1+5 1/ Åtorp 1+1 Anspänningstider: Heltid: 1,5 min Deltid: 5 min Räddningsstyrkor Ledning Ytterst och övergripande ansvarig för förbundets utryckande organisation är RCB, Räddningschef i beredskap. Räddningstjänstområdet indelas i två halvor med vardera en IL, insatsledare. IL Norr för kommunerna Filipstad och Hällefors. (Beredskap) IL Syd för Degerfors, Karlskoga, Kristinehamn och Storfors kommuner. (Jour) Insatsledaren kan utgå från någon av de kommuner som ingår i syd respektive norr. Varje enskild styrka leds av en styrkeledare. 1/ Ovako Steel i Hällefors bekostar genom avtal 1 man 6

194 Vision Människor som bor eller vistas i våra kommuner skall känna sig trygga och säkra vad gäller hantering av risker och olyckor och känna förtroende för BRT som organisation. - Medborgarundersökningar och andra kontakter med medborgare tyder på att BRT utvecklas mot visionen. Nöjd medborgarindex 2014 för Kristinhamn och Karlskoga redovisar kommunmedborgarnas betygsindex för räddningstjänsten med ett värde 78 på en 100-gradig skala. Inga andra medlemskommuner har deltagit i medborgarundersökningen. Övergripande politiska mål för BRT BRT skall betraktas som en organisatorisk enhet, vilket innebär att alla anställda skall känna sig hemma på alla orter inom regionen. - De förhållandevis stora geografiska avstånden och de olika förutsättningar för hel respektive deltidspersonal försvårar målsättningen. Gemensamma övningar men även genom andra samlingar med medarbetare från flera stationer är ett sätt att markera samhörigheten. Skyddsavdelningens personal gör tillsyner över hela förbundsytan oavsett stationeringsort. Poolpersonalen inom räddningsavdelningen alternerar mellan heltidsstationerna. BRT skall vara föredöme för andra verksamheter som kan organiseras som kommunalförbund. - Ansvaret för detta ligger till stor del på direktionen men även på förbundsledningen. Det är viktigt att vi får en organisatorisk stabilitet och att förändringsarbetet i första hand sker när handlingsprogrammet ses över inför varje ny fyraårsperiod. Förbundsordningen medför att en tydlig dialog avseende handlingsprogram och övergripande ekonomi förs i den Samrådsgrupp som bildats mellan medlemskommunernas kommunstyrelseordförande och kommunchefer. BRT skall organiseras och planeras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. - Handlingsprogrammet beskriver detta på ett bra sätt. Uppföljning av anspännings- och insatstider sker via stickprov. Redovisas av räddningsavdelningen under måluppfyllelse ekonomisk hushållning. BRT: s verksamhet skall stödjas av målformuleringar med ständiga kvalitetsförbättringar till en lägre kostnad. - Inriktningsmål och prestationsmål finns formulerade för samtliga avdelningar och verksamheter. Uppföljning och utvärdering av dessa mål har planerats in i en övergripande och årlig verksamhetsplan. BRT ska genom kartläggning av samhällets risker och riskutveckling samt genom aktivt förebyggande arbete medverka till ett bättre skydd och höjd säkerhet för människor, egendom och miljö. Grundsynen skall vara att riskkällor elimineras eller reduceras. - Det förebyggande arbetet har intensifierats genom ökade utbildningsinsatser som ger resultat på lång sikt. Heltidsskiftlagen samt insatsledarna utför verksamhetsbesök på skolor, förskolor, vårdboenden, samlingslokaler, enskilda företag. Verksamhetsbesöket ersätter ej tillsyn enl. LSO utan är en kontaktyta mot operativa enheterna i syfte att öka säkerheten. Förbundsledningen har tillsammans med medlemskommunernas beredskaps-och säkerhetssamordnare en samverkansgrupp beträffande säkerhetssamverkan i medlemskommunerna. 7

195 Uppfyllande av säkerhetsmål enligt handlingsprogram. Den enskilde skall genom mottagen information ha god medvetenhet och kunskap beträffande brandskydd och riskhantering. o Antalet brand i byggnad har minskat ytterligare och utgör 9,1 % av årets totala utryckningar. (9,8% 2013). Alla fastighetsägare eller nyttjanderättshavare inom förbundets geografiska yta bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. o I skyddsavdelningens dagliga arbete arbetas med verktygen, information, rådgivning, kampanjer, tillsyner mm för att uppfylla säkerhetsmålet. Ett aktivt och naturligt sätt i samverkan med medlemskommunernas arbete med att skapa robusthet och säkerhet i samhället. o Samverkan sker i form av regelbundna möte med medlemskommunernas, beredskapssamordnare, Posom grupper och olika förvaltningar i syfte gemensamt att skapa ett säkert samhälle. Antalet genom olycka omkomna människor skall minskas. o Antalet omkomna personer genom olyckor är lika med föregående år 8 st. Minimering av allvarliga personskador till följd av olyckshändelse. o Antalet svårt skadade har minskat från 52 stycken föregående år till 42 stycken. Minimering av skador på miljö och egendom. o Resultat av nedlagt arbete är svårt att mäta. Antalet brand i byggnad har dock fortsatt att minska för tredje året i följd. o Ytterliggare stärkning av kommuninvånarnas förtroende för förbundets och kommunens förmåga att skapa trygg miljö. o Uppfyllande kan till viss del mätas och redovisas under avsnittet Vision (föregående sida) som upplevd trygghet i medborgarenkät. 8

196 Externa uppdrag Utbildning Genom skyddsavdelningen bedriver förbundet utbildningar. Kurser som bedrivs består i SBA (systematiskt brandskydds arbete), är en kurs av övergripande karaktär för att säkerställa ett systematiskt arbetssätt på en arbetsplats. Kursen Heta arbeten innebär att upprätthålla kvalifikationer för att på utföra sk. hetarbeten, svetsning skärning mm. Kurser av mer praktisk typ är GBK (grundläggande brandkunskap, inriktar sig till en bredare grupp anställda inom ett företag eller förvaltning. Kursen ger grunder för att klara av ett förstahandsingripande vid brand. Ambulans Landstinget i Värmlands ambulansverksamhet i Kristinehamn/Storfors området hyr garageplatser, logement samt gemensamhetslokaler för sin verksamhet på stationen i Kristinehamn. IVPA IVPA (i väntan på ambulans), med en räddningsstyrka bestående av två brandmän som larmas till livshotande sjukdomsfall och där insats av brandstyrkan ske i väntan på att ambulans anländer. Insatsen utförs i Värmlands län genom löpande avtal med Kristinehamn, Storfors och Filipstads kommuner. Inom Örebro län utförs IVPA genom avtal med Hällefors och Degerfors kommuner. Säkerhetssamordning BRT sammanträder fyra gånger per år med medlemskommuneras beredskaps och säkerhetssamordnare. Ändamålet är att samverka i gemensamma frågor som berör säkerhet och trygghet i medlemskommunerna. BRT har bistått medlemskommunerna med säkerhetsbesiktning av badplatser. Brandorsaksutredning Utredning av bränder sker bland annat genom brandorsaksutredningar. Under 2014 har 9 fördjupade brandorsaksutredningar genomförts. Därutöver har ett antal olycksutvärderingar skett i samband med olyckor. POSOM BRT är representerade i samtliga kommuners POSOM grupper. Grupperna handhar psykiskt och socialt omhändertagande av drabbade i samband med olyckor och kriser. POSOM grupperna har under året samverkat med BRT vid flera räddningsinsatser. Larmcentral Genom larmcentralens försorg hanteras samtliga medlemskommunernas trygghets- och tekniska larm. Bergslagens Räddningstjänst driver egen- larm och kommunikationscentral, som är bemannad dygnet runt. 9

197 Personal Personaluppföljning Samverkan Samverkansmöten har genomförts med ett möte i månaden. Ett nytt samverkansavtal är klart och utskickat för underskrift av de fackliga huvudorganisationerna. Underskrift från Brandmännens Riksförbund återstår. Rehabilitering Två medarbetare har under året jobbat halvtid under sin rehabilitering där nu båda är åter i tjänst. Flera medarbetare i utryckningstjänst har varit under medicinsk utredning Systematiskt arbetsmiljöarbete Karlskoga kommun har fått uppdraget att göra en slutgiltig mätning av luftkvalitet och flöde på Kga gamla brandstation före utflyttningen. Mätningen visar ett avvikande värde på ett av mätställena, Varnumhälsan är informerade. Skumhantering har diskuterats och hur personal som hanterat skumvätskor, främst innehållande PFHA kemikalier, kan ha påverkats. Varnumhälsan är kontaktade. Under året har det inkommit 10 rapporter om tillbud eller skada. Mångfald/jämställdhet BRT har i samverkan med Karlstadregionens räddningstjänst och Nerikes brandkår påbörjat planeringen för att arbeta i ett projekt om mångfald. Till semesterperioden lyckades vi endast rekrytera en kvinnlig brandman som semestervikarie heltid. Totalt arbetar (22) kvinnor och (157) män (exkl. brandman pool) inom förbundet. Personalplanering Under året har 3 Brandmän (H),1 Brandinspektör (H) och 3 Brandmän/Styrkeledare (D) gått i pension. Dessutom har 1 Brandman (H) och 4 Brandmän (D) slutat på egen begäran. Rekryteringen efter Stf Räddningschefens pensionsavgång är avslutad och befattningen återbesatt som en renodlad Administratör med controllerfunktion. Tillträde sker i januari Åtta brandmän har varit visstidsanställda som semestervikarier i Karlskoga och Kristinehamn. Dessutom har LC haft ett antal semestervikarierande larmoperatörer. Rekrytering av två brandmän heltid har genomförts. Personalutveckling Arbetsmiljöutbildningar har skett under jan-mars för samtliga styrkeledare heltid. Arbetsmiljödelegeringen utformas i samverkar med Varnumhälsan. Vid Suicid-konferensen i Jönköping deltog medarbetare från BRT. Lönerevision Årets lönerevision innebar 2,68 % i genomsnittlig löneutveckling. Hur har du det på jobbet Mycket bra 106 (111) Bra 63 (57) Mindre bra 0 (1) Dåligt 0 (0) Är din kontakt och ditt samarbete med din närmaste arbetsledning bra? Mycket bra 86 (95) Bra 80 (74) Mindre bra 3 (0) Dåligt 0 (0) Är din kontakt och ditt samarbete med företagets ledning bra? Mycket bra 51 (52) Bra 93 (115) Mindre bra 19 (9) Dåligt 1 (0) Får du hjälp och stöd när du har problem i arbetet? Mycket bra 71 (78) Bra 89 (80) Mindre bra 4 (3) Dåligt 0 (0) 10

198 Nyckeltal Anställd Personal Utryckningspersonal Heltid Män Kvinnor 1 1 Deltid Män Kvinnor 8 6 Dagtidspersonal Räddningstjänst 5 7 Män 5 7 Kvinnor 0 0 Förebyggande 7 5 Män 7 5 Kvinnor 0 0 Administration 3 3 Män 2 2 Kvinnor 1 1 Larmcentral 4 4 Män 1 2 Kvinnor 3 2 Larmcentral Larmmottagning skiftgång Män 0 0 Kvinnor TOTALT antal tillsvidareanställda Pool BmD pool ca 12 man tillkommer. 11

199 Personalavgångar Utryckningspersonal Heltid Pension 4 5 Egen begäran 1 0 Deltid Pension 3 2 Egen begäran 4 1 Medicinska skäl 0 0 Dagtidspersonal Pension 0 0 Egen begäran 0 0 Åldersstruktur Medelålder Heltid Deltid Sjukfrånvaro kategori tjänstemän Ålderskategori år eller yngre 0,31 0, år 3,79 2,90 50 år eller äldre 4,65 0,66 Totalt 3,79 1,48 Män Kvinnor Totalt Varav långtidssjukskrivna Totalt ,55% 11,37% 3,79% 1,8% Totalt ,33 % 2,36 % 1,48 % 10,62 % Övrigt Förbundet köper dessutom genom avtal administrationen av: Ekonom Ekonomiadministration Löneadministration Arkivhantering Pensionshantering Karlskoga kommun Kristinehamns kommun Kristinehamns kommun, LÖV Kristinehamns kommun Karlskoga kommun 12

200 Driftsredovisning, netto i Tkr Intern Budget Avdelning Stab Revision Pensionskostnader Räddning Brandskydd Larmcentral Summa driftsbudget Summa kommunbidrag Summa korr driftsbidrag pension Resultat Analys av årets resultat Verksamhet påvisar vid bokslut ett negativt resultat om -992 Tkr. De ekonomiska effekterna av årets verksamhet, utryckningsinsatserna exkluderat, har varit svårare att förutse än tidigare år. I upprättade prognoser för tertial 1 och 2 har prognos för bokslut påvisat ett mindre positiv resultat. Vid färdigställt bokslut är resultatet negativt. Avvikelsen är att hänföra till en betydligt större komp- och semesterlöneskuld än vad som budgeterats för, samt större omställningskostnader, därutöver finns givetvis både positiva och negativa orsaker. Driftredovisning och ekonomisk analys är gjord i jämförelse med internbudget. Samtliga kostnader som är redovisade som extra ordinära "omställningskostnader" i samband med planering, avveckling, flytt och installation på nya brandstationen i Karlskoga är helt obudgeterade. Detta gäller även påbörjad investering i samband med Degerfors nya brandstation. Redovisningsmässig hantering av uppstådda kostnader i samband med våra nya brandstationer är beskrivet i beslutad budget inför De största orsakerna till uppnått resultat är följande: Intäkter i jämförelse mot budget: * ökade intäkter pga: * utförda hjälpinsatser vid "Salabranden" * sålda tjänster inom området "risk- och säkerhet" till medlemskommunerna * fler debeterbara automalarm * avyttrade fordon och verktyg * mer efterfrågan på kringutrustning till trygghetstelefoner * minskade intäkter pga: * lägre räntenivå * i budget för hög uppräkning av intäkt i förhållande till antagna taxor gällande tekniska larm 13

201 Personalkostnader i jämförelse mot budget: * lägre kostnader pga: * schablonberäknad löneökning för deltidsbrandmän har ej belastat personalkostnaderna då avtalet förlängts till * lägre arbetsgivaravgifter för arbetskraft födda 1988 och senare * lägre arbetsgivaravgifter för arbetskraft födda 1948 och tidigare * generellt för högt budgeterade arbetsgivaravgifter * ökade kostnader pga: * större komp- och semesterlöneskuld Driftskostnader i jämförelse mot budget: * lägre kostnader gällande: * förbundsövergripande konton tillsammans * brandskyddsavdelningens utbildningskonto Driftskostnader i jämförelse mot budget: * ökade kostnader gällande: * arbetsmiljö * revision, kostnad tillhörande 2013 belastar 2014 * flera större reparationer och underhåll av våra tyngre fordon * inköp av stationskläder i större omfattning * införskaffande av digitala trygghetslarm Avskrivning i jämförelse mot budget: * lägre avskrivning pga investering av tungt fordon förskjutits över årsskiftet Pensionskostnader i jämförelse mot budget * lägre pensionskostnad vilket inte påverkat resultatet då medlemsbidraget från medlemskommunerna korrigerats med motsvarande belopp. Extra ordinära kostnader i jämförelse mot budget * innehåller samtliga obudgeterade kostnader tillhörande de nya brandstationerna 14

202 Händelser som påverkat organisation och ekonomi Det finns alltid inslag utanför organisationen som påverkar effektivitet, kvantitet och kvalitét vilket indirekt påverkar ekonomin. Under året kan nämnas följande: Brandstationerna Karlskoga, Degerfors och Filipstad År 2009 påpekande arbetsmiljöverket brister på fastigheterna i Degerfors och Karlskoga vilket utmynnade i ett utredningarbete. År 2010 fattade direktion beslut utifrån verksamhetens bästa om att förorda två nybyggda separata brandstationer. År 2011 fattades beslut i Karlskoga resp. Degerfors fullmäktige om förprojektering År 2012 färdigställdes projekteringen för Karlskoga. År 2013 togs första spadtaget och byggprocessen påbörjades Under 2014 har ett intensivt arbete pågått inte minst från BRT:s sida för att få till bra funktion i lokalerna. I månadsskiftet maj/juni stod fastigheten klar för inflyttning. Därefter har arbetet fortgått till att anpassa lokalerna för att få till bland annat bra logistik. Detta gäller inte minst den tekniska utrustningen i ledningsoch larmcentralen. Nybyggnationen av Degerfors brandstation har i stort sett följt samma mönster som ovan mer ligger ett år senare i tid. Byggnationen har påbörjats och beräknas vara klar i juni Själva hanteringen ifrån BRT:s sida kommer följa den process som gällt för Karlskoga brandstation även om det i kr inte är i samma omfattning som byggnationen av Karlskogas brandstation. Byggnationen har påbörjats och beräknas vara klar juni I Filipstad har diskussioner pågått för en eventuell samlokalisering i brandstationens befintliga lokaler mellan Landstinget och BRT. Ledningscentral Arbetet har under 2014 fortsatt tillsammans med kommunen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att fullfölja integreringen av ledningscentral i Karlskogas nya brandstation utifrån MSB:s koncept gällande krav på teknisk utrustning. Inköp Utöver investering av fordon, utrustning och dyl har även investering skett via Karlskoga kommun gällande fasta inventarier i den nya brandstationen i Karlskoga. Vad gäller Degerfors nya brandstation har investering av fasta Inventarier har påbörjats via Degerfors kommun. Hyressättningsmodell Parallellt med arbetet kring nya brandstationer så har även arbete pågått under hela 2014 med att hitta en ny hyresmodell för både nya och gamla brandstationer och som kan accepteras av samtliga medlemskommuner. Arbetet att hitta hyresnivån fortsätter under år Samverkan Arbetet som påbörjades under år 2013 har fortsatt under 2014 med att kartlägga eventuella verksamhetsområden där samverkan kan ske mellan medlemskommunerna och BRT. Syftet har varit att BRT skulle kunna vara utförare och den enskilda kommunen beställare och på så sätt få till samordningsvinster som skulle minska medlemskommunernas kostnader. Larmcentralen Larmcentralen har under år 2014 fortsatt arbetet med att vid olika tillfällen träffat både leverantörer och medlemskommunernas ansvariga gällande trygghetslarm. Information har givits om när och hur larmcentralen jobbar med processen att övergå till digital larmmottagning av trygghetslarm. Från år 2014 utplaceras enbart digitala trygghetslarm ut. 15

203 Ekonomi- och personalsystem Från årsskiftet 2012/13 körs all debitering, fakturering och bokföring i Kristinehamns kommuns ekonomisystem. Arbetet sker rent fysiskt från ekonomikontoret i Kristinehamn. Arbetsprocessen har inte heller under år 2014 varit helt problemfritt vad gäller den tekniska delen. Det är fortfarande svårt att få till en teknisk lösning mellan kommunen/kommunerna och BRT som gör att det känns användarvänligt. Det är en av anledningarna till att processen inte går framåt vad gäller utvecklingen av att föra ut elektronisk attestering och lönehantering ut i organisationen. Systemen behöver en bättre/stabilare uppkoppling. Den fysiska placeringen bör överflyttas till brandstationen i Kristinehamn. Framtida IT-strategi bör arbetas fram och en projektresurs bör tillskapas utanför ordinarie organisation för att få fart på arbetet. 16

204 Investeringsredovisning, netto Budget Avvikelse Räddningsmaterial: Varav: Utalarmering utrustning 284 sexhjulingar 52 3 st. rullband 113 passersystem 64 container, övningsplats 51 hydralverktyg 48 Rakelutrustning: Skyddsavdelningens material: Datateknik: Investering Larmcentral: Fordon: varav: Hävare Kristinehamn 7 Släckbil Karlskoga 2424 Mitsubishi, Lesjöfors 49 Mitsubishi, Hällefors st. släpkärror 89 Golf, besiktningsbil 21 Övriga inventarier varav: Inventarier Kristinehamns brandstation 69 Inventarier Karlskoga brandstation 163 Alkolås, Karlskoga 81 Städmaskin, Karlskoga 30 Inventarier nya brandstationerna varav: kommunikationsinventarier 29 fasta inventarier Karlskoga 2275 fasta inventarier Degerfors 226 Varav överfört från Summa

205 Kommentar: I bokslut 2013 tog direktionen beslut om att överföra outnyttjade investeringsmedel till 2014 med Tkr. Årets investeringar har gjorts utifrån planerad fordonsplan. Färdigställande av ett tungt fordon har skett under år 2014, chassit införskaffades under år Ett mindre transportfordon har köpts in och ett mindre "leasing" fordon har köpts loss. Dessutom har 2 st. släpkärror införskaffats. Slutinvestering av fasta inventarier i Karlskoga brandstation har fullföljts och investering till Degerfors brandstation har påbörjats under Karlskoga har försetts med en alkoblås och städmaskin i samband med ny brandstation. Utbyte av möbler har skett både i Kristinehamn och Karlskoga. Av årets outnyttjade medel föreslås Tkr överföras till 2015 för att bla fullfölja planerad investering av ett tungt fordon samt kvarstående investering till Degerfors och Filipstads brandstationer. 18

206 Intern Budget Stabsavdelning Intäkter Kostnader Revision Avskrivning Pensionskostnader Netto Driftsbidrag Korrigerat pensionsbidrag Medlemsbidrag Uppdrag Att utifrån förbundsordning, handlingsprogram och budget tillse att medlemskommunerna erhåller en effektiv räddningstjänst till en sammantaget låg kostnad. Ansvara för alla övergripande administrativa arbetsuppgifter utifrån de lagar och avtal som gäller för ett kommunalförbund. Verksamhetsbeskrivning under 2014 IT avdelningen i Kristinehamns kommun har under året försökt att skapa möjligheter för BRT att få åtkomst till ekonomi och personalsystem. Arbetetet kommer att fortsätta in i Avtal har under året tecknats med Filipstad gällande SBA arbete och med Hällefors kommun gällande delar av risk och säkerhets uppgifter. Avtal gällande utförande av delar av säkerhetsamordnartjänst åt Kristinehamns kommun har upphört under året. Utifrån synpunkter/information vid konferens gällande vattensäkerhet har erfarenheterna utvecklats i det gemensamma säkerhetsarbetet med medlemskommunerna i SIMK-gruppen (samverkan i medlemskommunerna). Medlemskommunerna har fortsatt sitt arbete med att hitta en hyresmodell som är mer rättvisande än dagens hyressättning. Detta kan på sikt ge effekter på BRT:s ekonomi. Invigning av Karlskoga brandstation har följts av en mängd studiebesök från olika intressegrupper. Nytt avtal har tecknats med Hälleforssotaren AB om övertagande av brandskyddskontroll och rengöring avseende Kristinehamn och Storfors kommuner. Rekrytering av administratör med controllerfunktion har slutförts. 19

207 Ekonomisk kommentar Årets resultat är Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: lägre ränteintäkt och utökat uppdrag kring "Risk- och säkerhet" Personalkostnader: Lägre lönekostnader pga outnyttjad 25% administrativ resurstjänst. samt betydligt lägre arbetsgivaravgift Driftskostnader: Konto för arbetsmiljö och projektmedel påvisar ett negativt resultat. Förbundsövergripande konton tillsammans påvisar ett positivt resultat. Extra ordinära omställningskostnader: Obudgeterade kostnader om Tkr i samband med planering, avveckling, av- och inflyttning samt anpassning av engångskaraktär i Karlskogas nya brandstation. Revision: Negativt resultat beroende av en sen inkommen kostnad som borde belastat 2013 Oförutsett: Kontot har nyttjats till kostnader i samband med invigning av nya brandstationen Karlskoga Avskrivning: Lägre än budget då avskrivningen gällande fasta inventarier istället belastat Räddningsavdelningen. Pensionskostnader: Lägre än budgeterat. Detta påverkar dock inte resultatet eftersom medlemsbidraget har korrigerats med motsvarande belopp. 20

208 Intern Budget Räddningstjänstavdelning Intäkter Kostnader Avskrivning enl. plan Netto Uppdrag Att ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor samt att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Enligt förbundsordningen ska även BRT ansvara för RUHB i samtliga ägarkommuner. Verksamhetsbeskrivning under 2014 Antalet larm har minskat jämfört med Den största anledningen till minskningen är att IVPA avtalen har setts över gällande utalarmeringskriterier. Även larm angående person fast i hiss har minskat. Den största förändringen i antalet larm finns i Kristinehamn och gäller brand ej byggnad. Större insatser Januari Storfors och Karlskoga bekämpade en fullt utvecklad brand i radhus i Tåbäcken, Storfors. Kringliggande lägenheter fick utrymmas men ingen skadades. I Kristinehamn brann det i en förrådsbyggnad på Presterudsallén. Rökutvecklingen var kraftig. Vissa inventarier kunde räddas innan byggnaden var helt övertänd. I Filipstad larmades räddningstjänsten om brand i byggnad på Asphyttevägen. Rökdykning påbörjades men fick avbrytas pga. för hög strålningsvärme. Kringliggande byggnad utrymdes av säkerhetsskäl. Februari Under februari månad larmades Kristinehamnsstyrkan om brand i flerfamiljshus i centrala Kristinehamn. Branden lokaliserades till källaren. De anslutande trapphusen rökfylldes och 5 personer fick evakueras med hjälp av räddningstjänsten. 63 st. lägenheter kontrollerades. 120 st. personer berördes av branden. Mars I mars larmade Storfors och Karlskoga om brand i radhuslänga Tåbäcken. Samtliga lägenheter blev totalskadade 3 personer fördes till sjukhus med rökskador. Juni I juni månad larmades Karlskoga till industribrand. Larmet inkom som ett automatiskt brandlarm. På plats konstaterades kraftig brand i produktionslokalen. Efter ett antal timmars släckningsarbete var branden under kontroll. Ett effektivt släckningsarbete minimerade skadorna där styrkor från Karlskoga, Degerfors och Kristinehamn deltog i arbetet. Augusti BRT har under augusti på begäran av Räddningsledningen, gällande skogsbranden i Sala, bemannat 5 st. tolvtimmarspass om 7 personer. Totalt har BRT arbetat ca 630 h på skogsbranden i Sala med ställtider inräknat. 21

209 I slutet av augusti inträffade en stor översvämning i Kristinehamn med stora skador som följd. Kraftigt regnväder med nederbörd på över 100 mm på kort tid gjorde att stora regnmassor från skogarna norr om Kristinehamn passerade Kristinehamn på väg ner mot Vänern. Ett oväntat scenario då det normalt största hotet har varit att vattnet kommer från Vänern och ej ifrån skogen. Räddningstjänsten, polis, Kristinehamns kommun, restvärdesledare, hemvärn samt div specialister bildade gemensam stab i räddningstjänstens lokaler. Att bilda gemensam stab var i efterhand ett mycket bra beslut då samtliga kunde arbeta mot en gemensam lägesbild. September En bil kör under hög hastighet in i en skolbyggnad i Lesjöfors. Olyckan sker vid 20 tiden då ingen verksamhet förekommer i skolan, skolgård och lekpark är även tomma på människor. Konsekvensen har kunnat bli stora om man antar att skolgården och lekparken varit bemannade. December Under december månad inträffade en brand i Degerfors. En brand som sannolikt startade på altanen fick snabbt en spridning till övriga delar av huset. Bostadsområdet består av fristående hus där avståndet mellan byggnader är ca 4 m. Trots hög strålningsvärme och intensiv brand lyckades taktiken med att undvika brandspridning till annan fastighet. Personal 9 st. nya deltidsbrandmän har erhållit introduktionsutbildning. 8 st. sommarvikarier brandman heltid har rekryterats varav 1 kvinna. Sammanfattningsvis har det varit en något ansträngd personalsituation under perioden pga. ledigheter och annan frånvaro typ långtidssjukskrivningar. Ett antal utbildningar samt planering och genomförande av flytt av verksamheten till nya brandstationen i Karlskoga har tagit stora personalresurser i anspråk. Investering/Leasing En begagnad pickup har inköpts till Hällefors och två nya persontransportbilar har leasats till Karlskoga. I och med att ny släckbil leveretats till Karlskoga uppstår sucessionsmöjligheter som innebär att Karlskogas 1:a bil går till Lesjöfors och Karlskoga 2:a bil går till Åtorp. Fordon som går ur organisationen har sålts via Kvarndammen. Förberedelser för upphandling av nytt höjdfordon har påbörjats. Nyckeltal Utryckningsfrekvens Antal larm *varav brand i byggnad *varav brand ej byggnad *varav trafik *varav automatlarm, ej brand *IVP larm *varav övrigt *övrigt=utsläpp farligt ämne, förmodad brand, vattenskada, nödställd person, nödställt djur och hjälp till ambulans Insats per stationsområde Karlskoga Kristinehamn Filipstad Degerfors Hällefors Storfors Lesjöfors Åtorp

210 Inriktningsmål: Skadeeffekten av händelser som leder till räddningstjänstinsats skall genom insatsen begränsas och Minimeras Räddningstjänsten skall genomföra räddningsinsats inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt i de fall där den enskildes egen förmåga ej räcker till Räddningstjänsten skall kunna fungera på ett godtagbart och effektivt sätt även vid över tiden utdragna händelser Genom utvecklande av operativ teknik och förmåga minska antalet genom olyckor omkomna och skadade samt minska skador på egendom och miljö Prestationsmål: Räddningsstyrkorna skall övas och orienteras inom respektive insatsområde så att en godtagbar insatstid kan upprätthållas Säkerställa teknik, metoder, rutiner och logistik i samband med överflyttning till Karlskogas nya brandstation Utreda och ta tillvara erfarenheter från inträffade Händelser Sker löpande via återkommande övningar. Uppfyllt Pågår 23

211 RUHB (Räddningstjänst under höjd beredskap) VMA ( Viktigt meddelande allmänheten) Inventering av RHUB-materiel pågår i samtliga förråd. Frivilliga resursgruppen försvarar numera en del materiel i Kristinehamns förrådet. Karlskoga och Degerfors Under året har vi väntat in utrustning för att kunna påbörja utbytet från radiosystemet till Rakel i samtliga 41 anläggningar i förbundet. På grund av överklagan av upphandlingen av detta inte kunnat påbörjats. Filipstad och Hällefors VMA- aggregaten i Filipstad har fått översyn under juni månad. Ett aggregat har reparerades under hösten. Kristinehamn Årlig tillsyn har utförts. MSB har hjälpt till med åtgärder på Rolls Royce, Stenstalidskolan och Vasallen. MSB har även bytt ut anläggningarna vid Akzo Nobel och Bro svets till elektroniska tutor. Storfors Utrustningarna i Storfors har fått årlig tillsyn av ansvarig i BRT och personal från MSB, ihop med detta byttes även batterier och programvara. Frivilliga resursgruppen (FRG) Övning Den 7 juni genomfördes en övning för hela FRG-BRT med scenariot skogsbrand mellan Storfors och Karlskoga, ca 1 mil in i skogen. FRG bistod BRT med parkeringsvakter och lotsar vid invigning och öppet hus på nya brandstationen i Karlskoga. FRG-Insats Under december månad genomfördes prov för FRG-Insats. 9 personer togs ut för att ingå i gruppen. Provet var uppdelad i olika stationer där förflyttning, styrka, färdighet, uthållighet prövades. Även lämplighetsintervju hölls. Representanter från BRT var med och ansvarade för testerna. 24

212 Intern Budget Brandskyddsavdelning Intäkter Kostnader Avskrivning Netto Uppdrag Kommunens och därmed räddningstjänstens lagstadgade skyldighet beträffande den förebyggande verksamheten är att se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder". Vidare skall kommunen (räddningstjänsten) genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag". I handlingsprogrammet framgår Skyddsavdelningens uppdrag och dess innebörd på ett tydligare sätt. Verksamhetsbeskrivning 2014 Personal Precis som föregående år består Skyddsavdelningen av 7 personer för 2014, dock har det skett några mindre förändringar. En tjänst har till viss del att finansieras av Filipstads kommun i syfte att stötta, utveckla och stärka det systematiska brandskyddsarbetet i kommunens verksamhet. Ytterligare 2 personer, tillhörande Räddningsavdelningen har engagerats i utbildningsverksamheten. Sammanlagt 3 personer ur skiftlagen genomför utbildningar i grundläggande brandkunskap (GBK) i Skyddsavdelningens regi. Under hösten har 2 personer varit långtidssjukskrivna. Tillsyn Vid både Tertial 1 och 2 har fler tillsyner gjorts än under motsvarande period tidigare år, detta tack vare stöttningen vid brandskyddsutbildningar. Skyddsavdelningens personal ska i huvudsak arbeta med förebyggande brandskydd men har dessutom uppdrag inom Räddningsavdelningen. Omfattningen av dessa uppdrag har en tendens att vara större än vad personalplaneringen i budgethänseende säger. Detta innebär att verkningsgraden av Skyddsavdelningens uppdrag/arbetsuppgifter minskar och gör det svårare att nå de mål som fastställts i tillsynsplanen. Från och med 2012 infördes ett nytt arbetssätt vad gäller tillsynsverksamheten. Målet sattes till att alla tillsynsobjekt inom förbundets geografiska område skulle besökas utifrån en frist. Fristerna varierar från 1 till 6 år. Prioriteringen av tillsynsobjekten styrs av hur tätt respektive verksamhet ska tillsynas. Det nya arbetssättet medför att kravet på antal utförda tillsyner ökat jämfört med tidigare år vilket i sin tur innebär att målet kanske inte kan uppnås med befintliga resurser. En justering som gjorts för tillsynsplan 2014 är att innevarande års tillsynsobjekt delats upp i en prioriterad grupp och en sekundär grupp. För den prioriterade gruppen gäller att alla objekt skall vara tillsynade under Denna uppdelning har gjorts pga. av att det finns fler objekt att göra tillsyn på varje år (ca 300) än vad Skyddsavdelningens resurser klarar av (ca 200). Under andra tertialen har Skyddsavdelningens arbete och verksamhet gått ner på sparlåga, liksom vid varje års semesterperiod då flera av personalen i Skyddsavdelningen ingår i utryckningsstyrkans skifttjänst. Semesterperioden är mellan maj t.o.m. augusti. Dessutom har 25

213 flytten till den nya brandstationen i Karlskoga engagerat även personal från Skyddsavdelningen. Från 1 september och fram till årets slut har produktionen löpt på och trots tidigare nämnda sjukskrivningar så har ett bra produktionsresultat erhållits. Utbildning Tillsammans med Räddningsavdelningen har Skyddsavdelningen gjort investering av övnings- och utbildningsanläggning på brandstationen i Karlskoga. Detta projekt kommer att fortsätta under Sotning Sotning och brandskyddskontroll utförs av två sotningsentreprenörerna inom Bergslagens Räddningstjänsts område ( Kristinehamn/Storfors/Filipstad/Hällefors och Karlskoga/Degerfors) Ett möte med skorstensfejarmästarna hölls i mitten av december där olika punkter som egensotning, förändringar avseende frister, sotningsavtal, utvecklingsområden mm diskuterades. BRT har med anledning av det höga antalet eldstadsrelaterade bränder som skett de senaste åren tillsammans med skorstensfejarmästarna tagit fram ett informationsblad beträffande eldning och säker eldstad. Bladet delas ut till enläggningsägaren i samband med sotning och brandskyddskontroll. Under 2014 har 18 st. ansökningar om egenrengöring beviljats Nyckeltal År 2014 År 2013 År 2012 Antal brandskyddsansvariga som genomgått utbildning Antal utbildade i någon form av brandutbildning Genonomförda tillsyner LSO Övriga förebyggande ärenden, remisser, rådgivning etc Tillståndsärenden Brandutbildning skolelever

214 Inriktningsmål: Boende och verksamhetsutövare samt personer som vistas inom förbundsområdet skall genom effektiv tillsyn och information erhålla största möjliga trygghet gentemot brand och explosion Alla ägare eller nyttjanderättshavare inom förbundets geografiska yta ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete Medlemskommunernas anställda personal skall ges möjligheten att regelbundet få grundläggande brandskyddsutbildning Prestationsmål: Människor som bor och vistas inom räddningstjänstområdet skall erbjudas utbildning inom brandskydd och övriga delar av räddningstjänstförbundets kompetensområde Kostnadsfria föreningsutbildningar, kvartersbesök från utryckningsstyrkan information i samband med rengöring (sotning), brandutbildning för skolelever är några av de åtgärder som görs i syfte att nå detta mål. Medverka till att ge varje skola med grundskoleelever regelbunden grundläggande brand och säkerhetsutbildning för personal och ungdomar (elever) i årskurs 2 och 5 Uppnå antal tillsyner utifrån antagen tillsynsplan för år 2014 Skolpersonal genomgår vart 4:e eller vart 5:e år en brandutbildning som gör att de i sin tur kan utbilda elever under skoltid och med BRT:s medverkan (BUSE). Kopplat till tillsynsplanen finns en arbetsplanering där innevarande års tillsyner är listade. Prioriterade objekt i denna lista har klarats av, de sekundära objekten hanns inte med. Ekonomisk kommentar Årets resultat är +330 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Följer i stort sett budget Personalkostnader: Positivt mot budget pga. av utlånad personal under sommarmånaderna samt 2 st. längre sjukskrivningar. Driftskostnader: Något lägre kostnader totalt. Avskrivning: Följer budget 27

215 Intern Budget Larmcentral Intäkter Kostnader Avskrivning Netto Uppdrag Att vara Bergslagens räddningstjänsts egen televäxel, larm- och kommunikationscentral samt sambands- och ledningscentral. Detta innebär att LC ska fungera som utalarmeringscentral för utryckningsstyrkan samt vara mottagare av tekniska larm och trygghetslarm från i första hand medlemskommunerna. LC ska vara självfinansierad vilket innebär att samtliga kostnader som finns inom LC ska bäras av verksamheten själv. Verksamhetsbeskrivning Larmoperatörens uppgift är att administrera, organisera, och tillgodose att verkställighet sker av alla typer av inkommande larm bland annat medlemskommunernas trygghetslarm. LC hanterar, enligt specifika avtal, utsättning och service av trygghetstelefoner i samtliga medlemskommuner. Uppgradering av trygghetstelefoner fortgår ständigt för att både nyttjare av trygghetslarm och LC:s personal ska känna trygghet, det är nu mer endast digitala trygghetslarm som sätts ut. En vakans av 75% larmtekniker samt en långtidssjukskrivning har lösts genom att två larmoperatörer har fått provat på arbete som Larmtekniker, vilket utmynnade i att kombinationstjänster tillskapades. Under perioden har arbetet fortsatt med att byta ut den analoga tekniken till digital. Uppgradering och förändring har skett i telecallsystemet. Mycket arbete har även lagts på att införa ny telefonväxel och nya IP telefoner inför flytt till nya brandstationen. Inför flytten till nya brandstationen har även nya rakeldispatcher testats med uppgraderad programmering. Nattfrid har påbörjats i några kommuner Trygghetslarm st. inkommande larm har registrerats under året vilket inte går att jämföra med 2013 eftersom ett nytt statistikprogram införts från och med juni

216 Risklinjen Skador och olycksfall är en av de vanligaste orsaker till att människor förolyckas i Sverige. Den vanligaste orsaken till dödsfall för barn och ungdomar är just olycksfall. Tillsammans med kommunerna försöker Bergslagens Räddningstjänst att skapa en säkrare miljö för alla som bor inom kommunen. Karlskoga, Kristinehamn och Degerfors har under året använt sig av risklinjen. Identifierade risker har förmedlats till ansvariga tjänstemän i respektive kommun enligt följande: Karlskoga 201* Degerfors Kristinehamn *inkl. Click for Alert se information nedan i teknisk utveckling Personal Verksamheten är bemannad av 14 tjänster varav 8 stycken heltidstjänster och 2 stycken deltidstjänster som larmoperatörer och 4 dagtidspersonal. Teknisk utveckling Reservutalarmering av förbundets styrkor kan nu ske från larmcentralen via Rakel utrustningen Arbetet fortgår med att byta ut analoga trygghetslarm till digital teknik. Från och med augusti 2014 sätts enbart digitala trygghetslarm ut. Anmälan om faror till Risklinjen kan numera även ske via e-post. Karlskoga har under 2014 även haft möjligheten att anmäla via kartor på kommunens hemsida (Click for Alert) Ledningsplatsen är under teknisk utveckling, analog teknik är utbytt mot digital teknik. Nyckeltal År 2014 År 2013 År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 Medlemskommunernas anslutna trygg./larm/år varav: Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors

217 Inriktningsmål: LC skall vara det självklara valet för mottagning av trygghetslarm från våra medlemskommuner pga. kvalité i form av servicenivå, goda relationer med nyckelpersoner i våra medlemskommuner samt ett kostnadseffektivt alternativt LC bör fortsätta arbetet med att knyta till sig fler kommunala fastigheterna/verksamheter när det gäller automatiska brandlarm LC bör ha möjlighet utifrån kommunernas önskemål, även bevaka kommunernas objekt och fastigheter via Kamerabevakning LC skall med hög kvalité och service utföra ett tydligt definierat uppdrag av utalarmering, samband och dokumentation för räddningsavdelningens räkning LC skall förmedla identifierade risker vidare till samtliga sex medlemskommuner Prestationsmål: LC skall kartlägga den möjliga marknaden av automatiska brandlarm samt övriga tekniska larm i fastigheter/verksamheter inom de medlemskommuner som ännu inte har avtal med LC LC skall utifrån medlemskommunernas efterfrågan upphandla digitala larmmottagare samt nya digitala trygghetstelefoner Fortgår med Filipstad och Hällefors Möte med kommunerna ang kostnadsbild för köp eller hyra av larmmottagare. Inväntar svar från leverantörer. LC skall påbörja utbyte av analog teknik till digital teknik En leverantörhar meddelat sig att kunna uppgradera sin analoga mottagare till digital för provdrift under hösten. Fler möjligheter kan komma fram Möte med olika leverantörer har skett, endast en leverantör kan leverera digitala trygghetslarm som vi kan använda i vår analoga mottagare. Det är endast digitala larm som sätts ut till nya brukare. Trasiga analoga larm byts ut till digitala 30

218 Ekonomisk kommentar Årets resultat är +144 Tkr mot budget vilket är att hänföra till: Intäkter: Större intäkter än budgeterat pga. kringutrustning till trygghetslarmen. De tekniska larmens intäkter är något lägre pga. för hög budgeterad intäkt. Personalkostnader: Lägre lönekostnader än budget pga. effektivt nyttjande personalresurser över sommarmånaderna. Driftskostnader: Negativ avvikelse mot budget som enbart är att härleda till utbyte och kvalitetssäkring av våra trygghetstelefoner. Avskrivning: Lägre avskrivning mot budget pga. införskaffande av digital larmmottagare är förskjuten i tid. 31

219 Ekonomisk översikt Intäkter BRT:s totala intäkter uppgår till Tkr ( Tkr) varav 0 Tkr (1 495 Tkr) kan anses vara jämförelsestörande poster. Kostnaderna uppgick till Tkr ( Tkr) varav Tkr (0 Tkr) kan anses vara jämförelsestörande poster. Både intäkter och kostnader är högre i förhållande till budget. Medlemskommunernas driftsbidrag till förbundet är BRT:s största inkomstkälla och uppgår under året till Tkr ( Tkr). Medlemsbidraget har vid bokslutet korrigerats ned 539 Tkr pga. under året för högt schablonberäknat medlemsbidrag avseende pensionskostnader. I förhållande till föregående år så har intäkterna för taxor och avgifter, hyror och försäljning av verksamhet av externt sålda tjänster ökat med 8,14%, jämförelsestörande poster exkluderat. Bidrag avseende anställningsstöd och ersättning från MSB:s RiB utbildning är dock 48,48% lägre än mot 2013 då det statliga anställningsstödet till BRT helt har upphört från år Kostnader Personalkostnader exkl. pensionskostnader blev 275 Tkr lägre än budgeterat. I jämförelse med föregående år har lönekostnaderna ökat med 3,14%. Detta innefattar även en ökad löneutveckling från 1 april 2014 om 2,68%. Komp- och semesterlöneskuld är den enskilt största orsaken till den totala lönekostnadsökningen. Övriga driftskostnader exkl. löner är 202 Tkr högre än budget. I jämförelse med föregående år har motsvarande kostnader ökat med 7,17%. De mest ökade kostnaderna är att härleda till kommunikation och ökade driftskostnader för fordon. Intäktsfördelning 2014 Kostnadsfördelning

220 Pensionskostnader BRT svarar för samtliga förekommande pensionskostnader vilka under 2014 uppgick till Tkr ( Tkr) vilket är 15,64% (29,75%) av den totala personalkostnaden. Årets pensionskostnader är 539 Tkr lägre än vad som angivits i budget vilket i första hand är att hänföra till faktiskt utfall av pensionsskuldsförändring vilken blev mindre än vad som tidigare angivits i KPA:s prognoser. Pensionsutbetalningen är däremot högre än KPA:s prognos. Av de 11 personer som under året haft möjlighet att avgå med pension utnyttjade 7 personer möjligheten. BRT har en relativt hög pensionsskuld i balansräkningen Tkr ( Tkr) i förhållande till antal anställda. Detta är direkt att hänföra till den särskilda ålderspensionen som utfaller mellan år. Förbundets kostnader i dessa fall är ca 73,5% av den anställdes lön fram t o m 65 års ålder. I budget 2014 fastslogs att medlemskommunerna pensionsbidrag baseras på KPA:s prognos vilken slut avräknas och korrigeras vid bokslutstillfället utifrån faktiskt utfall. Framtida pensionskostnadsutveckling inkl. löneskatt enl. KPA i Tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 Premie KAP-KL Avgiftsbestämd ÅP Skuldförändring Finansiell kostnad Utbetalningar Övrigt 69 Summa Pensionsskuld i balansräkning Pensionsskuld utanför balansräkning Avskrivningar Årets avskrivning enligt plan om Tkr (2 887 Tkr) är en minskning mot budget om 400 Tkr. Ingen nedskrivning har gjorts under året i förhållande till år 2013 då nedskrivningar gjordes motsvarande 270 Tkr. Finansnetto Finansnetto anger skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor. För 2014 var detta netto +60 Tkr (+228 Tkr), ett betydligt lägre netto än vad som beräknats vid budgetarbetet då en högre styrränta gällde än vad som senare antagits under året. Likviditet Årets likviditet har ökat till att vid årsskiftet vara Tkr ( Tkr). Av detta är ca 17,2 milj. (5,3 milj.) inbetalda i förskott gällande 1:a kvartalets medlemsbidrag för Pensionskostnader utöver pensionsskuld har ej utbetalts likvidmässigt från medlemskommunerna 33

221 utan reglerats via reversförfarande utifrån KPA:s prognos vid bokslut. Eget kapital Det egna kapitalet har under året minskat med 992 tkr. Med hänvisning till synnerliga skäl gällande omställningskostnader av engångskaraktär samt till BRT:s starka egna kapital anses inte att det föreligger skäl till att behöva återställa det egna kapitalet till motsvarande positivt resultat under de kommande 3 åren. Balanskrav År 2014 År 2013 År 2012 Årets resultat Återställande eget kapital Soliditet Soliditeten visar den långsiktiga betalningsförmågan och hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Utvecklingen av soliditeten beror dels av förändring av eget kapital och tillgångarnas värdeökning respektive minskning. Soliditeten vid årets utgång har ökat mot föregående år 24 (22). I balansomslutningen för 2013 ingår hela 2014 års förfakturerat medlemsbidrag medans det i 2014 års balans- omslutning bara har fakturerats delar av medlemsbidraget vilket har påverkan på soliditeten. Kassalikviditet Måttet (som inte bör understiga 100) anger hur stor del av de kortfristiga skulderna som kan betalas i rätt tid. BRT:s förmåga att betala sina kortfristiga skulder är fortfarande goda men har sedan 2013 minskat till 117 (118). Ekonomisk hushållning: Kommunallagen kräver att även Kommunalförbund innefattas om att ha en god ekonomisk hushållning. Målsättningen är att verksamheten ska klaras inom givna ekonomiska ramar och att det egna kapitalet ska byggas upp för att räcka till att klara av enstaka år med höga kostnader, göra investeringar med egna medel och täcka kommande pensionskostnader. BRT har definierat sin syn på god ekonomisk hushållning i budget 2014 under rubrikerna: * ekonomi och verksamhetsstyrning * pensionskostnader - ansvarsförbindelse * investeringsvolym * resultat och finansiellt mål * verksamheternas prestationsmål 34

222 Utifrån dessa definitioner arbetar BRT och uppfyller kravet om god ekonomisk hushållning utifrån det ekonomiska perspektivet. BRT har under de senaste tre åren klarat av balanskravet med god marginal och har under de år som förbundet funnits tillskapat sig ett eget kapital om ca 38 milj. Banklikviditeten är ca 25,3 Milj samtidigt som förbundet har ca 10,3 Milj kortfristig utlåning till medlemskommunerna. Detta gör att de närmsta 3 åren kommer planerade investeringar att kunna göras med egna likvida medel. Investeringarna kommer att vara större än avskrivningarna under samma period av den anledningen att förbundet inte är i fas med investeringar av tunga fordon. Däremot finns fortfarande osäkerhet gällande investeringsbehov i samband med Degerfors och Filipstads brandstationer. Upptagen pensionsskuld inom balansräkningen är säkrad via de likvida medel om ca 48,1 Milj som långsiktligt är utlånade till medlemskommunerna. Finansiella mål: Kommunallagen och lagen om kommunalredovisning vilket innebar att kommunalförbund skall ha upprättat finansiella mål och mål och riktlinjer för sin verksamheten. För verksamhetsåret 2014 antog BRT som finansiellt mål att: Årets resultat ska vara positivt utöver större och mer omfattande insatser än vad budget anger, omställningskostnader exkluderat Årets avskrivning bör inte överskrida budgeterad avskrivning uppfyllt trots negativt resultat om -992 Tkr vilket hänföres till omställningskostnader uppfyllt Årets investering ska finansieras med egna medel uppfyllt Banklikviditeten bör vid bokslut inte underskrida 3 Milj uppfyllt 35

223 Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv: Räddningstjänstavdelning Att inom tilldelade medel upprätthålla beslutad beredskapsorganisation och att påbörja utryckning inom angiven anspänningstid enligt handlingsprogram (exkl. insatser med fördröjd tidsangivelse som kan härledas till kommunikation/teknik gällande själva utalarmeringen) *Ej uppfyllt *Uppföljning har skett på samtliga larm under 6 veckor,143 st. larm har granskats. Avvikelse finns på 4 st. larm. Avvikelsen beror på att kompletterande utrustning plockats ihop innan avfärd. Skyddsavdelning Att tillsyn skall göras på samtliga tillsynsobjekt under handlingsprogrammets giltighetsperiod Den årligt antagna tillsynsplanen anger hur fördelning och prioritet av tillsynsobjekten sker. Enligt nuvarande upprättade register finns totalt 991 st. LSO/LBE-objekt inom BRT:s geografiska verksamhetsområde. Delmålet ej uppnått 237 st. objekt har tillsynats under st. objekt har tillsynats under st. objekt har tillsynats under 2014 Larmcentral Att verksamheten utifrån självkostnadsprincipen ska vara bemannad och tekniskt utrustad, utifrån medlemskommunerna och BRT:s interna efterfrågan av larmtjänster Uppnått 36

224 Redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar förbundets redovisningsmodell, vilken består av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Resultaträkning: är en sammanfattning av årets redovisade kostnader och intäkter. Överstiger intäkterna periodens kostnader innebär det att det egna kapitalet ökar och BRT:s finansiella styrka förbättras. Det innebär också att BRT har uppnått balanskravet. Resultaträkningen delas upp i fyra olika resultat. Första resultatet är verksamhetens nettokostnader, vilket består av intäkter genererade i verksamheten och som minskas med verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningar. Resultat före finansiella poster reducerar verksamhetens nettokostnader med medlemsbidrag och statsbidrag. Resultatet efter finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella kostnader minskar resultatet. Under år 2014 har även kostnader redovisats som extra ordinära kostnader (omställning till ny brandstation). Dessa fyra resultat tillsammans utgör Årets Resultat. Balansräkning: beskriver den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället och utgör därmed en koppling mellan åren. Den visar det bokförda värdet av BRT:s tillgångar och hur dessa har finansierats, externt med främmande kapital (skulder) och internt med eget kapital. Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar (tillgångar som skall innehas och nyttjas under flera år) och omsättningstillgångar (fordringar och kassa). På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. De övriga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar innefattar BRT:s pensionsskuld. En avsättning är en skuld som man inte vet hur stor den är eller när den ska betalas ut. Kassaflödesanalys: ger upplysning om hur medel har tillförts och hur de har använts. Till skillnad från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter utgår kassaflödesanalysen från gjorda in- och utbetalningar. 37

225 Resultaträkning (Belopp i tkr) Budget Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Revision Övriga verksamhetskostnader Avskrivningar enl. plan Verksamhetens nettokostnad Erhållna bidrag Bidrag från medlemskommuner Statsbidrag Resultat före finansiella poster Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Årets resultat före extra ordinära poster Extra Ord. Intäkter Extra Ord Kostnader Årets resultat

226 Balansräkning (Belopp i tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristig fordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Kortfristig fordran medlemskommuner Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

227 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser (Belopp i tkr) Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser utöver vad upptagits bland skulder eller avsättningar

228 Kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning(-)/Minskning(+) av långfristig fordran Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

229 Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys (Belopp i tkr) Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Av- och nedskrivningar av tillgångar Reavinst Avsättning till pensioner Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank

230 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges Not 1 Verksamhetens intäkter Nettoomsättning per väsentligt intäktsslag Taxor och avgifter Hyror Försäljning verksamhet och externa tjänster Övrigt Försäljning tillgångar Vite 0 0 Fora Summa Not 2 Personalkostnader och arvode till styrelse Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Lön Styrelse Övriga anställda, lön och ersättningar Semesterlöneskuld Totala arbetsgivaravgifter och pensionskostnader fördelat på lagstadgade och avtalsenliga delar fördelat på pensionskostnader varav avgiftsbestämd ÅP varav löpande premier varav pensionsutbetalning varav pensionsskuldsökning inkl. löneskatt varav grundändring pensionsskuld inkl. löneskatt varav övriga pensionsavgifter varav löneskatt Andra personalrelaterade kostnader Summa Not 3 Övriga rörelsekostnader Hyra inkl. fastighetsskötsel Räddningstjänst, drift och utrustning Kommunikationskostnader Försäkring och fordonskatt Övrigt Summa

231 Not 4 Avskrivning Avskrivning enl. plan Nedskrivning Summa Not 5 Driftsbidrag Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors Summa Not 6 Statsbidrag Ersättning för brandskyddsutbildning AMS 0 69 Ersättning Räddningsskolan Summa Not 7 Ränteintäkter Ränteintäkter på bankkonto Ränteintäkter på fastränteplacering Ränteintäkter medlemskommuner Övriga ränteintäkter 1 3 Summa Not 8 Räntekostnader Kostnadsräntor Summa Not 9 Extra ordinarie kostnader Personalkostnader 380 Hyra 1471 Flyttkostnader 89 Kommunikationskostader, omst 284 Övr inventarier 241 Summa

232 Not 10 Inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Nedskrivning Redovisat värde vid årets slut Not 11 Långfristig fordran medlemskommunerna Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors Summa Not 12 Kundfordringar Not 13 Kortfristig fordran medlemskommunerna Kristinehamn Karlskoga Filipstad Hällefors Degerfors Storfors Summa Not 14 Övriga fordringar Handkassa och fordringar hos anställda 1 1 Fordran skattekonto

233 Ingående moms Övrigt Summa Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Förutbetald kommunikation Förutbetald försäkring Förutbetald bilskatt 95 Förutbetald pension 405 Övriga förutbetalda kostnader Upplupet anställningsstöd 0 0 Upplupna trygghetslarm Upplupna IVPA-larm 0 47 Upplupna automatlarm 0 44 Upplupna avtal Upplupen ränta 0 14 Upplupen Fora Upplupna skatteintäkter 223 Övr. upplupna intäkter 0 72 Summa Not 16 Kassa och Bank Nordea, bankkonto Nordea, fastränteplacering Postgiro 0 0 Summa Not 17 Eget kapital Fritt eget kapital vid årets början Årets resultat Eget kapital vid årets slut Not 18 Avsättning pensioner IB Pensionsavsättning ink löneskatt Årets avsättning till pensioner Summa Not 19 Övriga skulder Övr. kortfristiga skulder 0 2 Utgående moms Källskatt Arbetsgivaravgift

234 Summa Not 20 Uppl. kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner Upplupen semesterlöneskuld Upplupen avgiftbestämd ÅP Upplupen löneskatt på avgiftbestämd ÅP Upplupen löneskatt på utbetalning 0 0 Upplupen skatt, slutavräkning Övriga interimsskulder Förutbetalda medlemsbidrag kv Fakturerade medlemsbidrag kv Förutbetalda intäkter 1 28 Summa

235 Redovisningsprinciper Kommunal redovisningslag styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisningssed BRT:s principer för redovisning. Grundläggande redovisningsprinciper: Kundfordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas betalas. Utställda fakturor efter årsskiftet som kan hänföras till redovisningsåret 2014 har fordringsförts och ingår i 2014 års resultat. Skulder har upptagits till faktiska värden av kända skulder. Leverantörsfakturor som inkommit efter årsskiftet och som avser redovisningsåret 2014 har skuldbokförts och belastar 2014 års resultat. Den del av löneredovisning som skett under jan 2015 och som avser dec 2014 har periodiserats. Intjänad och ej uttagen semesterersättning och komp tid redovisas som kortfristig skuld. Förändringen mellan 2013 och 2014 redovisas i verksamhetens kostnader. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuell personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen med: Födda Födda 1988 och senare Födda Arbetsgivaravgift enl. lag 31,42% 15,49% 10,21% Avtalsförsäkringar 0,21% 0,21% 0,01% Pensionspålägg inkl. löneskatt 6,83% 5,59% 5,59% Med anläggningstillgång avses objekt som har en ekonomisk livslängd som är längre än tre år och som uppgår till minst ett halvt basbelopp vilket för 2014 är kr exkl. moms. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till det värde som åsattes inventarierna i i samband med förbundets bildande. Därefter har avskrivning påbörjats utifrån att inventarier varit nyanskaffad. Nya investeringar som gjorts efter förbundets bildande har upptagits till anskaffningsvärde. Därefter har planenliga avskrivningar beräknats på de olika objektens anskaffningsvärde och avskrivits med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivning påbörjas det år som inventarier tagits i bruk. Avskrivningstider: Tungt fordon Lätt fordon Inventarier Datorer och liknande utrustning 20 år 10 år 5 år 3 år Pensionsskuldens ökning, dvs avsättningen för den särskilda ålderspensionen inkl. löneskatt har redovisats i verksamhetens kostnader. Den individuella delen inkl. löneskatt har avsatts som kortfristig skuld och ingår i verksamhetens kostnader. Löneskatt har beräknats med 24,26%. 48

236 5 år i sammandrag Belopp i tkr Årets resultat Omsättning Verksamhetskostnad inkl. avskr Självfinansierad verksamhetskostnad 16,55% 16,20% 17,71% 14,54% 14,75% Nettokostnad inkl. avskr Kommunbidrag Avskrivning Finansnetto Investeringar Avsatt till pensioner Pensionsskuld inom linjen Årets pensionskostnad Balansomslutning Eget kapital Soliditet Kassalikviditet Banksaldo Antal anställda i medeltal Sjukfrånvaro 3,79% 1,50% 2,90% 2,70% 2,20% Antal invånare per Befolkningsförändring 0,59% 0,39% -0,25% -0,51% -0,66% Förändring mellan år Total förändring sedan Nettokostnad/inv., kr Medlemsbidrag/inv., kr Medlemsbidrag/inv. exkl. pension, kr

237 Ord och begreppsförklaringar Resultaträkning Redovisning av samtliga intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet har förändrats under året Balansräkning Redovisning av totala tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på bokslutsdagen Driftredovisning Beskrivning av utfallet i förhållande till budgeterade kostnader och intäkter Investeringsredovisning Redovisning av hur investeringsutgifterna har fördelat sig under året Avskrivning Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde Anläggningstillgång Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk Omsättningstillgång Summan av likvida medel och kortfristiga fordringar som på kort tid kan omsättas i likvida medel Kassalikviditet Ett mått på betalningsberedskap på kort sikt Avsättning Fastställd ekonomisk förpliktelse men där storleken av belopp eller tidpunkt för infriande är osäker Eget kapital Skillnad mellan tillgångar och skulder, d.v.s. hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel Periodisering/Interims post Fordran eller skuld mellan olika redovisningsår Kortfristig skuld Skuld med löptid på kortare tid än ett år Långfristig skuld Skuld som förfaller senare än ett år Soliditet Andelen av eget kapital av de totala tillgångarna, d.v.s. graden av självfinansierade tillgångar Kassaflödesanalys Upplysning om hur medel har tillförts och hur de har använts. 50

238 Förslag till resultatdisposition Förbundet redovisar ett underskott ,35 Kr vilket föreslås tillföras eget kapital dessutom föreslås att outnyttjade investeringsmedel om kr överföres till 2015 års investeringsbudget. Kristinehamn

239 52

240 53

241 Filipstad Hällefors Storfors Kristinehamn Karlskoga Degerfors Faktaruta utryckningsstyrkor enl. Handlingsprogram Stationer BRT RCB: Gemensam resurs samtliga stationer Anspänningstid BRT Södra: 1 Insatsledare för samtliga stationer (jour) Karlskoga: SL+5 Bm heltid 90 sek Kristinehamn: SL+4 Bm heltid 90 sek Storfors: SL+4 Bm deltid 5 min Degerfors: SL+4 Bm deltid 5 min Åtorp: SL+1 Bm deltid 5 min BRT Norra: 1 Insatsledare för samtliga stationer (beredskap) Filipstad: SL+5 Bm deltid 6 min Lesjöfors: SL+4 Bm deltid 5 min Hällefors*: SL+4+1 Bm deltid 5 min RCB= Räddningschef i beredskap SL= Styrkeledare * =1 Bm finansieras av Ovako Steel Innevånare st. ( ) st. ( ) 54

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259 Datum Sida 1(3) Bergslagens Kommunaltekniks årsredovisning 2014, dnr KS 15/00171 Beslutsunderlag Bergslagens Kommunalteknik direktionsprotokoll Årsredovisning och revisionsberättelse för Bergslagens Kommunalteknik 2014 Ärendet Bergslagens Kommunalteknik (BKT) har sammanställt förbundets ekonomi i en årsredovisning för verksamhetsåret Ekonomi BKT redovisar totalt för räkenskapsåret 2014 en vinst på 2,3 miljoner kronor för de skattefinansierade verksamheterna och en vinst på 4,1 miljoner kronor för de avgiftsfinansierade verksamheterna för de fyra medlemskommunerna. Förbundets verksamhetsredovisning är uppdelad i fem grupper där respektive medlemskommun särredovisas: Kansli gemensamt Gata, Park och Idrott skattefinansierad Lokal- & Miljöservice skattefinansierad Avfall och Återvinning avgiftsfinansierad Vatten och Avlopp avgiftsfinansierad Respektive verksamhetsgren har egna mål och förvaltningens bedömning utifrån årsredovisningen är att måluppfyllelsen i stort är god inom förbundet. Intäkterna består till störta delen av kommunbidrag och konsumtionsintäkter. Kostnaderna består mest av anläggningstillgångs-, entreprenad-, drifts-, personal-, avskrivnings- och kapitalkostnader från medlemskommunerna. För Hällefors kommuns del redovisas förbundet en förlust på 0,3 miljoner kronor för de skattefinansierade verksamheterna och en vinst på 0,9 miljoner E-post Organisationsnr Hällefors kommun Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Hällefors Sikforsvägen vx

260 2(3) kronor för de avgiftsfinansierade verksamheterna. Förlusten för de skattefinansierade verksamheterna består främst av lokal- och miljöservice. I samband med att förbundet tog över lokalvården gjordes inköp av städmaskiner- och vagnar, tvättmaskin samt städmateriel. Personalkostnaderna översteg tidigare entreprenadkostnad på grund av utökat förtroende med ytterligare uppdrag. Trots ett intäktsöverskott beroende på för låg budget för hemstädning, visar lokal- och miljöservice ett underskott på 0,2 miljoner kronor. I samband med beslutet att genomföra lokalvården på prov i egen regi under en tvåårsperiod garanterades att inga kostnadsökningar vilket förvaltningen ändå kan konstatera har skett under verksamhetsåret. Förbundet utför investeringsprojekt för medlemskommunernas räkning. Varje verksamhetsavdelning utarbetar förslag till investeringsbudget med tre års framförhållning till respektive kommun. Den investeringsram som beslutas i respektive kommunfullmäktige utgör sedan förbundets investeringsplan. För Hällefors kommuns del har förbundet genomfört skattefinansierade investeringar på 2,8 miljoner kronor och avgiftsfinansierade investeringar på 3,4 miljoner kronor. Revisorerna har utfört en revision av förbundets årsredovisning för år 2014 och de tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet. Folkhälsa Redovisning utifrån folkhälsoperspektivet hänvisar förvaltningen till förbundets årsredovisning för verksamhetsåret Miljö Redovisning utifrån miljöaspekter hänvisar förvaltningen till förbundets årsredovisning för verksamhetsåret Förvaltningens förslag till beslut - Bergslagens Kommunaltekniks årsredovisning 2014 godkänns. - Förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. --- Under allmänna utskottets behandling av ärendet tilläggsyrkar ordförande Christina Johansson (M) att lokalvården skyndsamt bör utredas och att Kommunstyrelsens förvaltning med fördel är delaktig i utredningen. Lars-Göran Zetterlund (C) och Hans-Otto Pohlmann (GL) yttrar sig utan att yrka. Ordförande Christina Johansson (M) ställer bifall mot avslag på förvaltningens förslag med tillägg för det egna yrkandet vilket bifalls. Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen Bergslagens Kommunaltekniks årsredovisning 2014 godkänns.

261 3(3) Förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. Lokalvården bör skyndsamt utredas och Kommunstyrelsens förvaltning är med fördel delaktig i utredningen. --- Under Kommunstyrelsens behandling av ärendet ställer ordförande Annahelena Jernberg (S) bifall mot avslag på allmänna utskottets förslag vilket bifalls. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige Bergslagens Kommunaltekniks årsredovisning 2014 godkänns. Förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar. Lokalvården bör skyndsamt utredas och Kommunstyrelsens förvaltning är med fördel delaktig i utredningen.

262

263 Årsredovisning 2014 Bergslagens kommunalteknik Direktionen för Bergslagens kommunalteknik får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Antagen av Direktionen

264 Årsredovisning 2014 Innehåll Allmänt om verksamheten... 3 Bergslagens kommunalteknik en del av din vardag... 3 Bergslagens kommunaltekniks verksamheter... 3 Organisation... 3 Politiska mål... 4 Uppdrag och verksamhetsidé... 4 God ekonomisk hushållning... 5 Finansiellt perspektiv... 5 Verksamhetsmässigt pespektiv... 5 Årets resultat... 6 Investeringsverksamhet... 6 Väsentliga händelser och framtida utveckling... 7 Sammanfattning... 8 Personal Direktion och Revision Ordförande har ordet Medlemskommuner Kansli Gata, Park och Idrott Lokal- & Miljöservice Avfall och Återvinning Vatten och Avlopp Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter för den samlade verksamheten Underskrifter Begreppsförklaring

265 Årsredovisning 2014 Allmänt om verksamheten Bergslagens kommunalteknik en del av din vardag Ändamålet med förbundets verksamhet är att tillhandahålla de tjänster som medlemskommunerna kräver för att fullgöra sina skyldigheter enligt respektive kommuns ambitionsnivå på den tekniska verksamheten och som är förenligt med de resurser som förbundet förfogar över. Respektive medlemskommun förbinder sig i ett långsiktigt åtagande att säkerställa förbundets utveckling och kompetensförsörjning inom den tekniska verksamheten. Bergslagens kommunaltekniks kansli är placerat inom Pershyttans industriområde. Bergslagens kommunaltekniks verksamheter Skattefinansierade verksamheter Gata, park, idrott- och fritidsanläggningar Skogsförvaltning Lokal- och miljöservice Agiftsfinansierade verksamheter Avfall och återvinning Vatten och avlopp Organisation Direktion Ordförande Hans-Olof Hake Revision Förbundschef Eva Jonsson Kansli Avdelningschef Anders Hansson Planeringsenhet Vatten och avlopp Gata, Park och Idrott Avfall och återvinning Lokal- & Miljöservice Avdelningschef Gunnar Berglund Avdelningschef Joakim Eriksson Avdelningschef Ann-Louise Hedlund Tf Avdelningschef Ulla Bergström 3

Sune Ekman, revisor Torbjörn Ström, revisor Torbjörn Ström, revisor Ola ström, kommunchef Mathias Brandt, kommunsekreterare

Sune Ekman, revisor Torbjörn Ström, revisor Torbjörn Ström, revisor Ola ström, kommunchef Mathias Brandt, kommunsekreterare 1(88) Plats och tid Folkets Hus, Hällefors, kl. 13.00-18.55 Beslutande Ledamöter Se bilagd förteckning Ersättare Se bilagd förteckning Övriga närvarande Sune Ekman, revisor Torbjörn Ström, revisor Torbjörn

Läs mer

Datum 2015-04-14. Ersättare Ulrika Jonsson (M), ej tjänstgörande kl 13-18.20 Göran Strömqvist (M), ej tjänstgörande kl 13-18.30

Datum 2015-04-14. Ersättare Ulrika Jonsson (M), ej tjänstgörande kl 13-18.20 Göran Strömqvist (M), ej tjänstgörande kl 13-18.30 1(73) Plats och tid Folkets Hus, Hällefors, kl. 13.00-19.00 Beslutande Ledamöter Se bilagd förteckning Ersättare Ulrika Jonsson (M), ej tjänstgörande kl 13-18.20 Göran Strömqvist (M), ej tjänstgörande

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning År 2013 i korthet... 2 Kommunstyrelsens ordförande... 3 Förvaltningsberättelse Allmän översikt... 4 Målområden... 7 Ekonomiskt utfall och ställning i korthet...

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Delårsrapport 2014 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Allmän översikt... 2 Målområden... 4 Ekonomiskt utfall och ställning i korthet... 15 Finansiell analys - kommunkoncernen... 16 Finansiell

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Val- och demokratinämnden

Val- och demokratinämnden 1(12) Plats och tid Kommunhuset, Plenisalen, Kl. 13.00-15.30 Beslutande Ledamöter Susanne Grundström (S) Jan Svärd (S) Samuel Eriksson (V) Robin Pleines (C) Bo Hedlund (C) Erkki Vuorijärvi (GL) Göran Strömqvist

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Christina Johansson och Allan Myrtenkvist

Christina Johansson och Allan Myrtenkvist 1(5) Plats och tid Kommunhuset, Plenisalen, kl. 10.30 12.20 Beslutande Ledamöter Se bilagd förteckning Övriga närvarande Se bilagd förteckning Justerare Christina Johansson och Allan Myrtenkvist Justeringens

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ritha Sörling och Örjan Fredriksson. Sekreterarens rum tisdag 2008-09-30

Ritha Sörling och Örjan Fredriksson. Sekreterarens rum tisdag 2008-09-30 Kommunstyrelsen 2008-09-23 1 (16) Plats och tid Kommunhuset, Hällefors, kl. 13.00 15.40 Beslutande Se bilagd förteckning Övriga deltagande Se bilagd förteckning Utses att justera Justeringens plats och

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI

KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med utskottet för stöd och strategi, måndagen den 2 mars 2015 kl. 9.00 i Leja, kommunhuset Ledamot som är förhindrad

Läs mer

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30 Se bilagd närvarolista Ulla Sjöberg, sekreterare Eira Källgren, kommunchef Christer Ekendahl, ekonomichef,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

KALLELSE. Datum 2015-10-27. kallas härmed till sammanträde 2015-11-10 kl. 13.00 i Folkets Hus, Hällefors för att behandla följande ärenden:

KALLELSE. Datum 2015-10-27. kallas härmed till sammanträde 2015-11-10 kl. 13.00 i Folkets Hus, Hällefors för att behandla följande ärenden: KALLELSE Datum 2015-10-27 Sida 1(2) Mathias Brandt Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde 2015-11-10 kl. 13.00 i Folkets Hus, Hällefors för att behandla följande ärenden: Sammanträdet är öppet

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista Tomelilla kommun Familjenämndens utskott för gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: torsdagen den 5 februari 2015 kl. 08.00 Plats: Svea Hund i

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden 2015-08-19 1 (17)

Barn- och ungdomsnämnden 2015-08-19 1 (17) Barn- och ungdomsnämnden 2015-08-19 1 (17) Plats och tid Lilla sammanträdesrummet Kl. 13:00-16:10 Beslutande Maria Hedin (S) ordförande Malin Svan (C) 2:e vice ordförande Mikael Andersson (S) Katja Larsson

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28

Barn- och ungdomsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Barn- och ungdomsnämnden Paragraf Ärendelista Sammanträdesdatum 2014-08-28 69 Budgetuppföljning och ekonomisk redovisning år 2014 70 Budget skolskjuts 2015 71 Återremiss motion om förskola i Vallberga

Läs mer

Minnesanteckningar för demokratiberedningen

Minnesanteckningar för demokratiberedningen Minnesanteckningar 1 (6) Datum: 2015-04-22 Grupp: Tid och plats: Deltagare: Frånvarande: Demokratiberedningen Sammanträdesrum Mäseln kommunhuset, kl. 13.00-14.45 Ordförande: Berit Martinsson 1:e vice ordförande

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Kungörelse 2011-02-21. Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen)

Kungörelse 2011-02-21. Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen) 1(21) 2011-02-21 Kommunförvaltningen Kommunsekreterare Ingegerd Svensson Tfn 040-42 5151 Sammanträdesdatum Plats Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen) Tid 19:00 Ärendelista 1. Upprop 2. Val

Läs mer

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

Måltidspolicy. Fastställt: 2013-10-24 125. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter: Måltidspolicy Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2013-10-24 125 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona kommun och dess bolag tills vidare Kostpolicy

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Datum 2015-08-25. Ewa Lindbäck (M), Fredrik Dahlberg (SD) Underskrifter Sekreterare 163-186 Mathias Brandt

Datum 2015-08-25. Ewa Lindbäck (M), Fredrik Dahlberg (SD) Underskrifter Sekreterare 163-186 Mathias Brandt 1(57) Plats och tid Björskogsnäs kl 9.30-11.30; Kommunhuset, Plenisalen, kl. 13.00-15.40 Beslutande Ledamöter Se bilagd förteckning Ersättare Ronnie Faltin (S), ej tjänstgörande Vivianne Pettersson (M),

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Barngruppernas storlek inom förskolan

Barngruppernas storlek inom förskolan Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen förskola och äldreomsorg i egen regi Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-04-29 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 08-508 22 064 Till Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen

Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2015-01-30 KS 2013/0228 50044 Kommunfullmäktige Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Val- och demokratinämnden

Val- och demokratinämnden 1(6) Plats och tid Kommunhuset, Plenisalen, Kl. 13.00-14.25 Beslutande Ledamöter Susanne Grundström (S) Jan Svärd (S) Samuel Ericson (V), ordförande Robin Pleines, (C) Jonas Domnauer (HOB), Erkki Vuorijärvi

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Snabbprotokoll kommunfullmäktige 10 oktober 2011

Snabbprotokoll kommunfullmäktige 10 oktober 2011 1 (5) ANTECKNINGAR Karin Lundmark 08-535 301 22, karin.lundmark@huddinge.se Snabbprotokoll kommunfullmäktige Svar på medborgarförslag 1. Lösningen på parkeringsproblemen Bengt Nilsson har lämnat in ett

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au 2015-02-18 Plats och tid Beslutande ledamöter Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 Lena Gerby (M), ordförande Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Hanna

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 1288/2014. Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 1288/2014. Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset Protokoll Ks 1288/2014 Kommunstyrelsen Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset Närvarande ledamöter Lena Baastad (S), ordförande Lennart Bondeson (KD) Anders Åhrlin (M) Björn Sundin

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Ekonomi- och personalutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Fredrik Löfqvist, kommunchef Karolina Larsson, nämndsekreterare, ej 49

Ekonomi- och personalutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Fredrik Löfqvist, kommunchef Karolina Larsson, nämndsekreterare, ej 49 Sida 1 Plats och tid Kommunhuset, lokal Strået, kl 15.00 16.10. Beslutande Torbjörn Ekelund (FP), ordförande Anette Hallberg (S), tjänstgörande ersättare för Birgitta Jönsson (S) Christer Laurell (C) Ej

Läs mer

Kävlinge kommunhus, Fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge. Samtliga bilagor har skickats ut i samband med kommunstyrelsens kallelse

Kävlinge kommunhus, Fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge. Samtliga bilagor har skickats ut i samband med kommunstyrelsens kallelse Kallelse/föredragningslista Kungörelse 2014-10-01 Kommunfullmäktige Tid 2014-10-13, kl. 19:00 Plats Bilagor Kävlinge kommunhus, Fullmäktigesalen, Kullagatan 2, Kävlinge Samtliga bilagor har skickats ut

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

PROTOKOLL UTBILDNINGSNÄMNDEN

PROTOKOLL UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-06-03 1 (9) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ej tjänstgörande ersättare Övriga Sekreterare Pia Möller (M) Louise Stjernquist (FP) Britt-Marie Kahl (M) Torbjörn Brorsson (M)

Läs mer

Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2008-10-27 1 (12) Vita rummet, Kommunkontoret, Surahammar Måndag 27 oktober 2008, klockan 13.00 15.

Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2008-10-27 1 (12) Vita rummet, Kommunkontoret, Surahammar Måndag 27 oktober 2008, klockan 13.00 15. 2008-10-27 1 (12) Plats och tid Beslutande Vita rummet, Kommunkontoret, Surahammar Måndag 27 oktober 2008, klockan 13.00 15.25 Anders Tollin (S) Ordförande Leif Carlberg (S) Christina Waster Jansson (S)

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-06-17. KilArena, tisdag 17 juni 2014, 18.00 OBS! 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering

Sammanträdesdatum 2014-06-17. KilArena, tisdag 17 juni 2014, 18.00 OBS! 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-06-17 PLATS OCH TID KilArena, tisdag 17 juni 2014, 18.00 OBS! FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE Val av protokolljusterare DNR 1 Upprop 2 Val av två justerare samt

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer