Lärarfackens förändring under 1990-talet. Teacher Union s Alteration During The 1990 s

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarfackens förändring under 1990-talet. Teacher Union s Alteration During The 1990 s"

Transkript

1 Linköpings universitet Lärarprogrammet Malin Einarsson Lärarfackens förändring under 1990-talet - en litteraturstudie om lärarfackens roll i professionalisering Teacher Union s Alteration During The 1990 s - A Literaturestudy About Teacher s Unions Part In Professionalization Examensarbete 15 hp Handledare: Per Jansson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning Studien har utgått från en kvalitativ analys med induktiv ansats. I undersökningen har litteratur behandlats för att söka svar på vilken roll som lärarfacken har i professionaliseringen. De utgångspunkter som legat till grund för studien har varit reformer som varit märkbara för lärarkårens professionalisering. Det var även av betydelse att belysa hur lärarfacken agerade och handlade i samband med dessa reformer och söka förklaringar till handlandet. Studien uppvisar att fackförbunden haft en framträdande roll, dock i en professionalisering som initierats av staten. Fackförbunden tog över professionaliseringen och driver den starkt. Idag försöker fackförbunden driva alla sina frågor genom professionalisering och de traditionella fackliga strategierna minskat. Genom de teoretiska analysverktyg som användes kunde förklaringar ges till de förändringar som lärarfacken genomgått. Studien uppvisar att yttre omständigheter och normer har stor påverkan för utformningen av verksamheten.

3 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Avgränsningar Profession Decentralisering Disposition 4 2. BAKGRUND Vad kännetecknar en fackförening? Lärarfackens historiska bakgrund Lärarnas Riksförbund (LR) Lärarförbundet (LF) Decentraliseringen av skolans styrsystem Kommunalisering av lärartjänsterna Införandet av mål- och resultatstyrning Arbetsvillkorsförändringar METOD Litteratursökning Urval Val av sökord Val av dokument Analys Användning av teoretiska analysverktyg Källkritik och metoddiskussion TEORETISKA ANALYSVERKTYG Allmänsociologisk definition av profession Förhållande mellan stat och profession Professionell och facklig strategi Nyinstitutionellt perspektiv Normer som sätter ramverk för organisationer Organisationers anpassning RESULTAT Från kollektiv till individuell facklig verksamhet Arbetsmarknad och arbetspolitik i förändring Nytt huvudmannaskap krävde samverkan Decentralisering gör sig synlig i avtalsrörelsen Fackförbundens roll förändras När staten kallar svarar lärarfacken 29

4 5.2.1 Statens behov av professionella lärare Facken tar över professionaliseringen Reformerna och förändringarnas paradox Fackförbunden efterliknar traditionella professioner Professionalisering införs i retoriken Fackförbundens arbete för professionalisering DISKUSSION OCH SLUTSATS Från fackförbund till professionellt förbund Hur kan vi förstå lärarfackens agerande och anpassning? Slutsats VIDARE FORSKNING REFERENSFÖRTECKNING 43

5

6 1. Inledning Den fackliga rörelsen i Sverige har sedan början av 1900-talet varit en central aktör i samhällsutvecklingen. Lärarnas fackliga sammanslutningar är inget undantag, och har under historiens gång haft, och ännu har, stort inflytande över utformningen av utbildningspolitiken. Genom den korporativa 1 modellen, som kännetecknade den politiska beslutsprocessen under senare delen av 1900-tal, hade lärarkåren [ ] ett direkt tillträde till den politiska maktens inre korridorer. 2 Lärarkåren i Sverige har sedan slutet 1800-talet fört en professionaliseringskamp med varierande resultat. Enligt Carlgren och Marton har denna process gått i tre vågor där den rört sig från professionalisering till deprofessionalisering för avslutas med en ny professionaliseringsfas. 3 Denna tog fart i början av 1990-talet, i samband med decentraliseringen av skolan styrning. Fler forskare framhåller att den professionalisering som lärarkåren idag strävar efter från början var ett statligt initiativ, då staten var i behov av professionella aktörer som skulle ansvara för den mål- och resultatstyrning som implementerades under 1990-talet. 4 Sedermera tog fackförbunden över stafettpinnen över professionaliseringen och är idag de som ansvarar för professionaliseringen. Trots att fackförbunden värnar starkt om professionalisering för yrket har de dock medverkat till att sjösätta reformer och förändringar som anses haft motsatt verkan. I avtal och utbildningspolitiska frågor har de ibland tvingats lägga sig eller kompromissa med andra aktörer. Likaså har det fackliga landskapet förändrats för alla fackliga organisationer, med fallande medlemssiffror och ökad individualisering på arbetsmarknaden, vilket också har effekter för lärarnas fackliga organisationer och deras arbete. 1 Den korporativa modellen kännetecknades av att arbetsgivarorganisationer och fackförbund var representerade inom offentlig förvaltning. Facken var därmed aktivt med och utformande politiken. 2 Maria Jarl & Linda Rönnberg, Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum (Stockholm 2010) s Ingrid Carlgren, Ference Marton, Lärare av i morgon, (Stockholm 2002), s Kajsa Falkner, Lärarprofessionalitet och skolverklighet: en diskussion om professionaliseringssträvanden i det senmoderna samhället, (Uppsala 1996) s. 23 1

7 I egenskap av både fackligt engagerad och blivande gymnasielärare finner jag det därmed relevant att studera yrkets professionaliseringssträvan och skapa en förståelse för det yrkeskollektiv jag kommer ta del av. 1.1 Syfte Studiens syfte är att redogöra för den roll lärarfacken har haft i professionaliseringen av läraryrket sedan 1990-tal, och tar därför avstamp i skolans styrförändring och decentralisering. Det är även av vikt att belysa hur fackförbunden uppträdde och agerade vid dessa förändringar samt söka förklaringar till vad som ligger bakom fackförbundens handlande. Detta finns förväntningar om att kunna nå genom nyinstitutionell och professionsteori, vilkas roll framträder i diskussionen. Studien är en litteraturbaserad uppsats och därmed utgör tidigare forskning empirin. Genom de valda teorierna, samt en integrering olika ämnesdiscipliner såsom statsvetenskap och sociologi hoppas jag med studien kunna förmedla en nyanserad uppfattning av fackförbundens agerande idag. 1.2 Frågeställningar Syftet har, för att underlätta strukturen och forskningsarbetet, brutits ned i följande frågeställningar Hur påverkades lärarfackens organisation och fackliga arbete av decentraliseringen? Vilken roll tog fackförbunden i professionaliseringen efter decentraliseringen? Vad avser fackförbunden med professionalisering och vilka strategier använder de? 1.3 Avgränsningar Av hänsyn till studiens omfång och tidsbegränsning behövdes vissa områden definieras och avgränsas. I detta stycke kommer jag att redogöra två centrala begrepp, vilkas grund studien vilar på. Genom dessa avgränsningar och valda definitioner av begreppen underlättades urvalsprocessen och styrde litteratursökningen åt rätt håll Profession Ett av de centrala begrepp som används i studien är profession. Professionsbegreppet är ett sociologiskt analytiskt begrepp som används för att beskriva yrken som ansetts 2

8 ha en viktig yrkesroll för samhället och hög status. Den traditionella forskningen fokuserar på utmärkande drag hos professionsyrken och studerar vad som skiljer dem från andra yrken. 5 I stycket om teori kommer begreppet och teorin redogöras djupare. Professionsforskningen är omfattande och har olika inriktningar och tolkningar beroende på vilken teoretisk forskningstradition som används. 6 De teoretiska traditionerna utgår från olika perspektiv att se på professionsyrkena och vilken roll de har i samhället. Exempelvis ser en del professioner som handlingskraftiga aktörer (strukturfunktionlister) medan andra riktar fokus på makt och exkludering (nyweberianer). 7 Idag har de teoretiska ingångarna utökats ytterligare och detta innebär att det finns mängder med definitioner på vad en profession är. Den professionsforskning som berör läraryrket befattar huruvida läraryrket är en profession eller inte, vilket det även finns olika bud om. Denna studies avsikt var varken att resonera kring läraryrkets vara eller inte vara eller att fastställa vilka kännetecken en profession bör bestå av. Eftersom profession och professionalisering enbart utgjorde en komponent av flera av studiens syfte valdes således en allmänsociologisk definition på begreppet. Trots skilda inriktningar inom forskningen delar många av dem ett par gemensamma kriterier och attribut och som återkommer i de flesta teoretiska inriktningar. 8 Det är dessa allmänna kriterier som har varit ledande, och dessa redogörs ytterligare teoriavsnittet Decentralisering Under slutet av 1980-talet inleddes en lång process som kom att innebära en omdaning av den offentliga sektorns styrning och förvaltning. Ledord som dominerade var decentralisering, målstyrning och utvärdering, vilka kan ses som komponenter i det stora reformpaket som benämns som New Public Management 5 Johanna Ringarp, Professionens problematik: lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling, (Stockholm 2011), s Barbro Strömberg, Läraryrket en profession?: en överblick och några funderingar i anslutning till aktuell professionsforskning, (Mölndal 1994), s Thomas Brante, Vad är en profession?: teoretiska ansatser och definitioner, i Vetenskap för profession, 2009:8, s Ibid 3

9 (NPM). 9 NPM sågs som en ny styrmodell där syftet var att öka effektiviteten genom att styra verksamheten mer marknadslikt men även närmare medborgaren. Decentraliseringsbegreppet kan med en enkel allmän definition förklaras som en nedflyttning av ansvar och makt från en högre instans till en lägre, och de förändringar som ägde rum innebar en omfattande förskjutning från staten till kommunerna, där kommunerna fick ett stort ansvar över den lokala verksamheten. Skolan var först ut inom den offentliga verksamheten men även den sektor där dessa nya reformer genomfördes mest genomgripande. Genom en lång rad reformer banades vägen för en kommunalt målstyrd skola. 10 Skolans organisationsförändring innefattade en oerhörd mängd reformer och för att inte bli uppslukad av litteratur fann jag det nödvändigt att begränsa decentraliseringsprocessen och enbart fokusera på ett fåtal komponenter; kommunaliseringen, införandet av resultat- och målstyrning samt arbetsvillkorsförändringar. Dessa valdes ut under studiens gång, då det gick att urskilja vissa reformer som haft märkbar betydelse för lärarkårens professionalisering, och därmed även för lärarfackens arbete mot den. Vikten av reformerna var återkommande i fler källor och därför föll valet på dem. Avsikten har inte varit att studera de tre reformerna djupgående och var för sig, utan dessa låg till grund för valet av litteratur. Avgränsningen bidrog även till ett fokus på det som var väsentligt för mitt valda syftet. 1.4 Disposition Den disposition som uppsatsen följer är vald enligt den ordning som jag ansåg underlätta förståelsen för läsaren och därmed vägleda läsaren smidigt genom de olika kapitel som uppsatsen består av. I inledningen introduceras syfte och frågeställningar, men även en kort redogörelse över problemområdet som uppsatsen berör. Vidare följer en beskrivning av avgränsningar som var av betydelse vid urvalet men även för hur jag valde att definiera begreppen. Efter inledningen kommer en bakgrund, där nödvändig bakgrundsfakta redogörs. Lärarfacken presenteras men även en kort beskrivning över 9 Niklas Stenlås,, En kår i kläm: läraryrket mellan professionella och ideal och statliga reformideologier, (Stockholm 2009) s Stenlås, s. 45 4

10 valda reformer och förändringar. Därefter möts läsaren av metoddelen där teoretiska resonemang, såsom urvalsprocess, analysmetod och litteratursökning redogörs. Metoddelen innehåller även en del med källkritik där urvalet kritiskt diskuteras. Vidare följer delen med de teoretiska analysverktyg. Där presenterar jag de teorier som kommer att appliceras på resultatet och därmed ligga till grund för diskussionsdelen. Därefter kommer resultatdelen, där empirin presenteras utifrån frågeställningarna, men även utifrån teman som kunnat urskiljas. Näst sist följer en diskussions- och slutsatsdel där det väsentliga och mest betydelsefulla presenteras och förklaras med hjälp av teorier, för att sedan avsluta studien med slutsatser och förslag på vidare forskning. 5

11 2. Bakgrund I denna del presenteras de båda fackförbunden och en kort redogörelse över deras historiska utveckling ges. Därefter följer en beskrivning över valda reformer. Genom detta stycke hoppas jag kunna ge en förförståelse till det som presenteras i resultatet. 2.1 Vad kännetecknar en fackförening? En fackförening är en ideell sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar ska tillvarata medlemmarnas intressen i förhållande till arbetsgivare. 11 Fackförbundets organisation och verksamhet vilar därmed på medlemmarnas förtroende. Hur arbete och organisation ska se ut hanteras i fackförbundets stadgar, som kan ses som en avtal mellan förbunden och dess medlemmar. Stadgarna reglerar bland annat organisationsstruktur, medlemskap och förbundets syfte. 12 Fackförbunden består av en central enhet med tillhörande lokala föreningar, men tillhör också en topporganisation, som exempelvis SACO (Sveriges akademikers centralorganisation) eller TCO (Tjänstemannaorganisationen). Organisationsstrukturen följer en hierarkisk modell, där den centrala enheten ansvarar över verksamheten. För lärarfacken är förbundsstyrelsen det högsta beslutande organ, förutom vid kongress. Kongress sker vart fjärde år för de båda lärarfacken, och utgörs av representanter från alla lokala avdelningar, och där beslutas det om kommande verksamhetsperiod. 13 Kollektivavtal förhandlas på olika nivåer och följer den hierarkiska ordning som fackförbunden utgörs av. Mellan olika topp- och huvudorganisationer som exempelvis SACO, TCO, Svenskt näringsliv, sker centrala överrenskommelser. Mellan centrala organisationer, som respektive fackförbund som LR, LF eller Kommunal, fastslås riksavtal. Sedan sker avtalen på ytterligare nivå, den lokala, där centrala överrenskommelser och riksavtal preciseras ytterligare och lokala avtal fastslås Lärarförbundets stadgar 2010, Lärarnas Riksförbund stadgar Lärarförbundets stadgar 2010, s. 10, Lärarnas Riksförbund stadgar 2013, s

12 2.2 Lärarfackens historiska bakgrund Lärarkåren är en stor yrkeskår med lärare i olika skolformer och har därmed ett brett yrkesfält. Lärarkåren är därmed ingen homogen yrkeskår, vilket den heller aldrig varit under historiens gång. Där finner vi även förklaringar till att lärarnas fackförbund idag utgörs av två stycken förbund, Lärarförbundet (LF) och Lärarnas Riksförbund (LR). Nedan följer en kort historisk genomgång, med fokus på de lärarkategorier de strävat efter att organisera, för att bringa förståelse för fackförbundens verksamhet idag Lärarnas Riksförbund (LR) Lärarnas Riksförbund har sina rötter hos de statliga anställda läroverkslärarna som grundade sin organisation Under hela 1900-talet har LR, i takt med förändringar inom skolans och lärarutbildningens olika reformer, utökat sin medlemsbas. De har gått från att organisera endast läroverkslärare, till lektorer och ämneslärare på gymnasiet och högstadiet, till att idag rekrytera behöriga 15 studie- och yrkesvägledare, lärare från grundskolan upp till gymnasiet, lärarstudenter samt lärare i vuxenskolan. De organiserar inte förskolelärare och heller inte skolledare. 16 LR:s organisation består av ungefär 300 stycken kommunföreningar som i sin tur är indelade i 29 distrikt, och dessa styrs centralt av kansliet i Stockholm. Många skolor utgör i sin tur lokalavdelningar där en representant från förbundet arbetar. 17 LR tillhör topporganisationen SACO och har nära medlemmar idag. 18 De centrala frågor som förbundet driver idag är ökat nationellt (statligt) ansvar över skolan, ökad status och högre lön för lärare, professionsutveckling via legitimation och karriärsteg samt vikten av forskning inom utbildningsväsendet Lärarförbundet (LF) Lärarförbundets historiska rötter går att spåra till 1880 då folkskolelärarna bildade Sveriges folkskolelärarförening. Lärarna i folkskolan arbetade under sämre förhållanden än läroverkslärarna och det fanns ett starkt behov av att organisera sig. Under första delen av 1900-talet bestod det som idag heter Lärarförbundet av en mängd splittrade fackföreningar, bland annat med en uppdelning av kvinnor och 15 Med behöriga avses de som har lärarexamen 16 Carle, Torbjörn, Kinnander, Sven, Salin, Sven, Lärarnas Rikförbund , 2000, s

13 män 20 i olika organisationer. 21 På 1940-talet samlades många av dessa fragmenterade intresseorganisationer i ett större förbund, Svenska facklärarförbundet, och på talet skedde ytterligare sammanslagning med andra intresseorganisationer som då bildade Sveriges lärarförbund. Inte förrän 1991 slogs sig dessa två samman och bildade dagens lärarförbund. 22 LF har ungefär medlemmar och tillhör topporganisationen TCO (Tjänstemännens centrala organisation). De rekryterar alla som är lärare, från förskola till högskolan, men även lärarstudenter, rektorer, kyrkomusiker och egenföretagare. 23 De centrala frågor som LF driver idag är bland annat vikten av lärares inflytande, en forskningsanknuten skola samt en ökning av läraryrkets status och högre lön. 24 LF:s organisationsstruktur ser något mer komplex ut än LR:s, då förbundet är både större och har fler grupper som exempelvis skolledare. Förbundet utgörs av ca 297 avdelningsstyrelser som är indelade i 28 valkretsar, men även 119 representantskap. Representantskapet består av ledamöter som ska fungera som rådgivare till förbundsstyrelsen vid behov. Även LF har lokala ombud på de flesta skolor Decentraliseringen av skolans styrsystem De förändringar som skedde influerades i stora drag av New Public Management. Dock kan inte NMP ses som en enhetligt teori utan mer som en samlingsbeteckning för olika åtgärder inom den offentliga förvaltningen. 26 En styrmodell enligt NMP kan därför se olika ut i olika länder, då det finns stort tolkningsutrymme i de olika åtgärder eller komponenter som ingår. Ett gemensamt mål har dock kunnat urskiljas och det är att öka effektiviteten inom den offentliga sektorn. 27 I Sverige har NMP kännetecknats av kostnadsminskning inom den offentliga sektorn, en uppbrytning av den offentliga sektorn i mindre delar, efterkontroller i form av utvärdering, betoning av medborgares individuella rättigheter samt en 20 Uppdelningen mellan män och kvinnor berodde på en lagstadgad särskiljning mellan manliga och kvinnliga folkskolelärares lön Ibid Lärarförbundets styrdokument , s Stig Montin, Moderna kommuner, (Malmö 2007) s Ibid, s

14 omkonstruktion av politikers och chefers roller till att vara ledare eller coacher som ska leda personalen till effektivitet och detta kan nås genom prestationsbaserad och individuell lönesättning. 28 Före 1990-talets reformer styrde staten via detaljreglering. För lärarna innebar det en stark styrning via utförliga ämnesplaner och färdigställda krav på kunskaper som elever skulle lära sig. Genom de förändringar som genomfördes under 1990-talet flyttades makt och ansvar ner från den statliga nivån till den kommunala och andra (privata) aktörer. 29 Nedan kommer en kort redogörelse över valda reformer som alla är en del av NPM Kommunalisering av lärartjänsterna Fram till slutet av 1980-talet hade lärarkåren dubbelt huvudmannaskap. De var anställda hos kommunen men deras arbetsvillkor och lön reglerades av staten, då avtal enbart slöts mellan fackförbund och stat. Reformen om kommunaliseringen genomgicks av en lång politisk och facklig strid, där lärarfacken länge stretade emot. 30 Den budget som staten hade för lärartjänster hade under 1980-talet överstigit sin post, och därmed fann staten det angeläget att göra lärarkåren kommunalt anställda. På köpet fick kommunerna mer ansvar, vilket stämde in med de samhällsvindar som blåste in över Sverige. Niklas Stenlås framlägger att kommunaliseringen var startskottet för den decentraliseringsprocessen som ägde rum under 1990-talets början. 31 Lärarfackens motstånd bottnade i en fruktan för lägre lön, sämre arbetsvillkor men också ett förfarande över att kommunaliseringen skulle undergräva likvärdigheten i skolan togs beslutet trots lärarkårens motvilja och de fackliga förbunden ansåg att det längre inte fanns några chanser att kunna påverka beslutet. Med detta förändrades huvudmannaskapet och kommunerna fick det fulla ansvaret Införandet av mål- och resultatstyrning Kommunaliseringen banade vägen för en ny ansvarsfördelning inom skolans organisation. Den administrativa organisationen förändrades och den tidigare 28 Montin, s Jarl & Rönnberg, s Hans Albin Larsson, Mot bättre vetande: en svensk skolhistoria, (Stockholm 2011), s Stenlås, s Larsson, s

15 Skolöverstyrelsen som kontrollerade och utformade detaljregler lades ner och en ny administration inrättades Skolverket. 33 Likaså infördes en ny läroplan, Lpo/Lpf 94, med färre regler och tydliga mål. Genom denna målstyrning var det längre inte tänkt att staten skulle styra med detaljer utan istället utvärdera arbetet och måluppfyllelsen. Det nyinrättade Skolverket satte upp mål som sedan regeringen fastställde. Kommuner fick stor frihet i att utforma verksamheten på vilket sätt de ville förutsatt att de nådde målen. 34 I styrdokumenten framhölls det att de professionella i skolan, det vill säga lärarna och skolledarna, skulle få ökat ansvar, men i verkligheten kom detta att läggas på en kommunal administration. 35 Det tog dock lång tid att skapa ordning efter den nya läroplanen, då många lärare inte förstod från början vad som förväntades. Det fanns otydlighet från statens sida med införandet vilket innebar stort tolkningsutrymme Arbetsvillkorsförändringar Med det förändrade huvudmannaskapet och styrsystemet fick även lärarkåren nya arbetsvillkor. Enligt fler bedömare har dessa förändringar skett till en kringskuren autonomi och lärarna känner sig mer styrda än tidigare. 37 Dessa förändringar skedde inom ramarna för avtalsrörelser under 1990-talet. Nedan följer en kort redogörelse av hur arbetsförhållandena såg ut innan förändringarna. Styrförändringen ledde till en förändring gällande lärarkårens arbetsavtal. Fram till mitten av 1990-talet var lärares undervisningstid reglerad i något som kallades undervisningsskyldighet, vilket kommer att benämnas som usk vidare i uppsatsen. Denna tid varierade beroende på vilket stadium och ämne lärarna undervisade i. Exempelvis hade de lärare som undervisade på gymnasiet en lägre usk då de ansågs behöva längre planeringstid. 33 Larsson, s Ibid, s Stenlås, s Ibid, s Ringarp, s.186, Falkner, s.26, 10

16 Lärares löner var fastställda i ett tarifflönesystemet, som var ett lönesystem inom den offentliga sektorn som byggde på antal år som arbetstagarna varit anställda, men också vilken placering de hade inom yrket

17 3. Metod I detta avsnitt kommer studiens teoretiska och metodologiska avvägningar att diskuteras. Även en redogörelse av hur urvalsprocessen och sökning av litteratur gick till. Därefter avslutar jag med en diskussion om källkritik kring litteraturen. 3.1 Litteratursökning Trots den tyngd som lärarfacken har i professionaliseringen har det fokuserats ytterst lite om dem. Forskning och litteratur om de båda lärarförbunden har lyst med sin frånvaro, och utifrån den tid och den tillgång till databaser jag hade har det varit problematiskt att hitta tidskrifter och annan litteratur. Frånvaron av forskning lärarfacken är självklart en intressant fråga i sig, men innebar svårigheter under litteraturstudiens gång. Svårigheterna har försökt lösas på olika sätt, dels genom att applicera teoretiska analysverktyg på resultatet, men även hämta litteratur från andra områden Urval Bristen på litteratur ledde till att urvalet bestod av få kriterier och endast begränsades utifrån de avgränsningar som presenterades i inledningen. Därav tog litterutsökningen mycket tid i anspråk. Urvalet skedde till stor del enligt en osystematisk sökning där jag inledningsvis sökte oplanerat och ostrukturerat i både bibliotekets hyllor och bland databaser. 39 Sekundärsökningar har också varit av stor betydelse. Genom de träffar eller den litteratur som funnits vid den osystematiska sökningen kunde jag studera referenslistor och ämnesord som används inom liknande områden som denna studie berör, och därmed funnit nya relevant litteratur. 40 Även personsökningar på författare gjordes för att se utifall författaren hade fler bidrag som kunde vara betydelsefulla. Enligt Östlundh är sekundärsökningar nödvändiga att tillämpa eftersom det annars kan gå miste om bra litteratur Linda Östlundh, Informationssökning, i Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, Febe Friberg (red.), (Lund 2006), s Ibid, s Ibid, s

18 De sökmotorer som jag använde var bibliotekets sökmotor Unisearch, ERIC och Scopus, där två senare användes för att finna internationell litteratur. UniSearch beskrivs som en allt-i-en sökmotor där det går att finna både litteratur och artiklar. ERIC är ett digitalt verktyg som tillhandahåller internationell forskning inom området utbildning och utbildningsvetenskap medan Scopus är en av de största databaserna inom humaniora. Dock var det svårt att få tillgång till fulltext i alla sökmotorer, men i synnerhet genom ERIC, vilket ledde till att jag gick miste om några relevanta artiklar, av att döma av titeln på dem. Jag har även använt Googles sökmotor och det gav positiva utfall och länkade till olika forskningsprojekt som pågår i Sverige. På så sätt fick jag nya tips om litteratur och tillgång till vetenskapliga artiklar Val av sökord Eftersom jag sökte litteratur från olika områden har därmed sökorden varierat enormt. De förändrades också under studiens undersökningsprocess. Först sökte jag enbart på lärares professionalisering men när jag sedan insåg att det sällan inkluderade lärarfacken fick jag byta sökord. Huvudsakligen har det sökts på begrepp och ord som har att göra med professionalisering, profession, fackförbund, decentralisering, New public management, lärarfacken och lärares arbetsvillkor Val av dokument Den litteratur som ligger till grund för litteraturstudien utgörs av avhandlingar, tidskrifter, fackböcker, rapporter samt historiska skildringar. Även internetsidor användes, dock enbart till bakgrundsdelen. Varje enskild litteratur som lästes gavs ett stort värde, men genom att jag läste avhandlingar och artiklar från olika områden och forskningsdiscipliner fanns en förhoppning om att kunna nå en mer sammansatt och nyanserad kunskap om det fackliga arbetet inom professionaliseringen. Litteratur från sociologi, statsvetenskap och i synnerhet utbildningsvetenskap användes. För att exemplifiera på den bredd urvalet uppvisade berörde litteraturen bland annat lärarkårens förändring, lärares arbete, arbetsmarknadsvillkor, fackföreningar samt utbildningsreformer. Eftersom syftet fokuserar på de bägge lärarfacken i Sverige består litteraturen främst av svensk litteratur, trots att jag ihärdigt sökte efter internationella artiklar. Då 13

19 fackförbundens arbete är kontextbundet var det också svårt att dra generella slutsatser från internationella artiklar, då fackförbundens ställning i Sverige och övriga Norden är någorlunda sällsynt jämfört internationellt. Fackförbundens ställning, verksamhet och organisation är ett resultat av den historiska utveckling som fackförbunden verkat i. Fackförbunden har format och formats med andra aktörer på arbetsmarknaden, och därför ser inte fackföreningsrörelsen likadan ut i olika länder. Trots den fåtaliga i vissa delar av resultatet upplevdes dock en teoretisk mättnad, där det kändes som att det som var relevant hade fångats. 3.2 Analys I enlighet med syftet ämnar denna studie att försöka klargöra och frambringa förståelse för de effekter och erfarenheter som decentraliseringen frambringade för lärares professionalisering och fackens roll i den. Således föll valet på en kvalitativ metod med induktiv ansats till litteraturstudien. Enligt Bryman är en innehållsanalys den vanligaste metoden när det gäller kvalitativ analys av dokument, och i detta fall även tidigare forskning. Bakomliggande teman söks i texterna och dessa kan komma fram på olika sätt. 42 En form av denna metod är den etnografiska innehållsanalysen, där tanken är att vara analytisk och systematisk men samtidigt inte låst i sitt sökande. Det ska vara möjligt att upptäcka nya kategorier under processens gång och att den rör sig som en pendel mellan datainsamling, analys och tolkning. 43 Med detta gjorde sig också en induktiv ansats mest lämplig. Syftet och frågeställningarna lämnar resultatet öppet till att ta den väg den vill och det fanns förväntningar om att resultatet skulle kunna generera kunskap som ännu inte fanns. 44 I ett induktivt synsätt, som valts att användas, uppstår teori efter insamlad data och blir också en del av forskningsprocessen och resultatet. 45 I detta fall växte olika teman fram som gav möjligheter att applicera det nyinstitutionella perspektivet och ju längre fram processen framskred blev det tydligare vilken inriktning av den nyinstitutionella teori som skulle användas på resultatet. 42 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö 2002) s Ibid 44 Ibid, s Ibid 14

20 3.2.1 Användning av teoretiska analysverktyg De valda teorierna, professionsteori och nyinstitutionalism utgör en viktig del för analysen av resultatet. Jag valde att applicera dessa teorier på resultatet för att få en ökad förståelse för fackförbundens roll och agerande i professionaliseringen. Därför kommer de först presenteras och redogöras i kapitel tre för att sedan tillämpas i diskussionen. Dock löper profession och professionalisering som en röd tråd genom hela uppsatsen, av det enkla skäl att det syftet efterfrågar det. Den nyinstitutionella teorin får en mer framträdande roll vid senare tillfälle. 3.3 Källkritik och metoddiskussion För att kunna bedöma trovärdigheten i vald litteratur har klassiska källkritiska regler enligt Esaiasson m.fl., tillämpats. Dessa är äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. 46 De kriterier som varit relevanta är äkthet, oberoende och tendens. Gällande äktheten var detta kriterium inte ett problem, då en litteraturstudie till stor del ska utgöras av tidigare forskning. Större delen av litteraturen är avhandlingar, vetenskapliga avhandlingar, forskningsantologier, internetsidor, fackgranskningar samt en rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Därmed finner jag ingen anledning att oroas över falska källor och information. Litteraturen har funnits genom sökmotorer där den blivit granskad, och de internetsidor som användes var skrivna av politiska och fackliga organisationer som inte tjänar på att ge falsk information. 47 Enligt Esiasson m.fl. kan en källa visa oberoende på fler sätt. Ett sätt är att informationen återkommer i fler texter, vilket det gjorde i några av mina. Många verk pekade på liknande fenomen och utveckling. Dock använde mycket av litteraturen samma källor. 48 I huvudsak användes primärkällor källor, och de fall där sekundärkällor nyttjades var enbart bakgrund eller inledning. Vidare var det komplicerat att finna litteratur med motsatt tendens. Tendenskriteriet berör den som skrivit boken och i vilket syfte. Beroende på tänkt mottagare väljer författaren medvetet ut saker som anses låta bäst i 46 Peter Esiasson m.fl., Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, (Stockholm 2012), s Ibid, s Ibid, 15

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

10/4/2013. Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig

10/4/2013. Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig Skolledarkonferensen 2013 Tylesand Helene Ärlestig Lärare har betydelse för elevernas resultat För få väljer att gå lärarutbildningen Det är svårt att rekrytera lärare med rätt behörighet Många lärare

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Kunskapen tar form LAU 150

Kunskapen tar form LAU 150 Kunskapen tar form LAU 150 Akademisk bildning och professionell kompetens i ett historiskt perspektiv Lennart G Svensson 1. Vad är ett universitet? 2. Vad betyder bildning? 3. Vad menas med professionell

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Välkommen till Lärarnas Riksförbund. Fackförbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare

Välkommen till Lärarnas Riksförbund. Fackförbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare Välkommen till Lärarnas Riksförbund Fackförbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare Lärarnas Riksförbund är förbundet för dig som är eller studerar till lärare eller studie- och yrkesvägledare.

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Frågor och svar kring Läraravtalet

Frågor och svar kring Läraravtalet Frågor och svar kring Läraravtalet 2 Frågor och svar kring Läraravtalet Läraravtalet Vi som företräder lärare och landets kommuner är överens om att vi gemensamt vill höja kvaliteten i skolan och förbättra

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

vad du behöver veta om fsastud

vad du behöver veta om fsastud vad du behöver veta om fsastud om FSAstud FSAstud är Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) studentorganisation. FSA driver såväl medlemmarnas fackliga- som yrkesmässiga intressen och arbetar med yrkes-,

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper

Skolan. en nationell angelägenhet. En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet En rapport från Lärarnas Riksförbund därför att ett litet land behöver stora kunskaper Skolan en nationell angelägenhet Juli 2011 Bakgrund Regeringen har sedan 2006 utrett

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 11:51 Diarienr: 11/6798 P-cirknr: 11-2:16 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, lärare, kollektivavtal,

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Managementbyråkrati Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning Vad är managementbyråkrati? En ny typ av byråkrati som använder sig av näringslivsinspirerade modeller ( management ) för att utföra sekundära

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Stadgar antagna vid kongressen 2014

Stadgar antagna vid kongressen 2014 Stadgar antagna vid kongressen 2014 1. Vårdförbundets grundläggande värderingar och ändamål Vårdförbundet är ett yrkesförbund som tillvaratar medlemmarnas fackliga intressen och utvecklingen av professionerna.

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 1 TNS SIFO:s anseendeindex 1 Övergripande värdering Allmänt rykte 2 Personligt intryck Känslomässig Anseendeindex 3

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer