Lärarfackens förändring under 1990-talet. Teacher Union s Alteration During The 1990 s

Transkript

1 Linköpings universitet Lärarprogrammet Malin Einarsson Lärarfackens förändring under 1990-talet - en litteraturstudie om lärarfackens roll i professionalisering Teacher Union s Alteration During The 1990 s - A Literaturestudy About Teacher s Unions Part In Professionalization Examensarbete 15 hp Handledare: Per Jansson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning Studien har utgått från en kvalitativ analys med induktiv ansats. I undersökningen har litteratur behandlats för att söka svar på vilken roll som lärarfacken har i professionaliseringen. De utgångspunkter som legat till grund för studien har varit reformer som varit märkbara för lärarkårens professionalisering. Det var även av betydelse att belysa hur lärarfacken agerade och handlade i samband med dessa reformer och söka förklaringar till handlandet. Studien uppvisar att fackförbunden haft en framträdande roll, dock i en professionalisering som initierats av staten. Fackförbunden tog över professionaliseringen och driver den starkt. Idag försöker fackförbunden driva alla sina frågor genom professionalisering och de traditionella fackliga strategierna minskat. Genom de teoretiska analysverktyg som användes kunde förklaringar ges till de förändringar som lärarfacken genomgått. Studien uppvisar att yttre omständigheter och normer har stor påverkan för utformningen av verksamheten.

3 1. INLEDNING Syfte Frågeställningar Avgränsningar Profession Decentralisering Disposition 4 2. BAKGRUND Vad kännetecknar en fackförening? Lärarfackens historiska bakgrund Lärarnas Riksförbund (LR) Lärarförbundet (LF) Decentraliseringen av skolans styrsystem Kommunalisering av lärartjänsterna Införandet av mål- och resultatstyrning Arbetsvillkorsförändringar METOD Litteratursökning Urval Val av sökord Val av dokument Analys Användning av teoretiska analysverktyg Källkritik och metoddiskussion TEORETISKA ANALYSVERKTYG Allmänsociologisk definition av profession Förhållande mellan stat och profession Professionell och facklig strategi Nyinstitutionellt perspektiv Normer som sätter ramverk för organisationer Organisationers anpassning RESULTAT Från kollektiv till individuell facklig verksamhet Arbetsmarknad och arbetspolitik i förändring Nytt huvudmannaskap krävde samverkan Decentralisering gör sig synlig i avtalsrörelsen Fackförbundens roll förändras När staten kallar svarar lärarfacken 29

4 5.2.1 Statens behov av professionella lärare Facken tar över professionaliseringen Reformerna och förändringarnas paradox Fackförbunden efterliknar traditionella professioner Professionalisering införs i retoriken Fackförbundens arbete för professionalisering DISKUSSION OCH SLUTSATS Från fackförbund till professionellt förbund Hur kan vi förstå lärarfackens agerande och anpassning? Slutsats VIDARE FORSKNING REFERENSFÖRTECKNING 43

5

6 1. Inledning Den fackliga rörelsen i Sverige har sedan början av 1900-talet varit en central aktör i samhällsutvecklingen. Lärarnas fackliga sammanslutningar är inget undantag, och har under historiens gång haft, och ännu har, stort inflytande över utformningen av utbildningspolitiken. Genom den korporativa 1 modellen, som kännetecknade den politiska beslutsprocessen under senare delen av 1900-tal, hade lärarkåren [ ] ett direkt tillträde till den politiska maktens inre korridorer. 2 Lärarkåren i Sverige har sedan slutet 1800-talet fört en professionaliseringskamp med varierande resultat. Enligt Carlgren och Marton har denna process gått i tre vågor där den rört sig från professionalisering till deprofessionalisering för avslutas med en ny professionaliseringsfas. 3 Denna tog fart i början av 1990-talet, i samband med decentraliseringen av skolan styrning. Fler forskare framhåller att den professionalisering som lärarkåren idag strävar efter från början var ett statligt initiativ, då staten var i behov av professionella aktörer som skulle ansvara för den mål- och resultatstyrning som implementerades under 1990-talet. 4 Sedermera tog fackförbunden över stafettpinnen över professionaliseringen och är idag de som ansvarar för professionaliseringen. Trots att fackförbunden värnar starkt om professionalisering för yrket har de dock medverkat till att sjösätta reformer och förändringar som anses haft motsatt verkan. I avtal och utbildningspolitiska frågor har de ibland tvingats lägga sig eller kompromissa med andra aktörer. Likaså har det fackliga landskapet förändrats för alla fackliga organisationer, med fallande medlemssiffror och ökad individualisering på arbetsmarknaden, vilket också har effekter för lärarnas fackliga organisationer och deras arbete. 1 Den korporativa modellen kännetecknades av att arbetsgivarorganisationer och fackförbund var representerade inom offentlig förvaltning. Facken var därmed aktivt med och utformande politiken. 2 Maria Jarl & Linda Rönnberg, Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum (Stockholm 2010) s Ingrid Carlgren, Ference Marton, Lärare av i morgon, (Stockholm 2002), s Kajsa Falkner, Lärarprofessionalitet och skolverklighet: en diskussion om professionaliseringssträvanden i det senmoderna samhället, (Uppsala 1996) s. 23 1

7 I egenskap av både fackligt engagerad och blivande gymnasielärare finner jag det därmed relevant att studera yrkets professionaliseringssträvan och skapa en förståelse för det yrkeskollektiv jag kommer ta del av. 1.1 Syfte Studiens syfte är att redogöra för den roll lärarfacken har haft i professionaliseringen av läraryrket sedan 1990-tal, och tar därför avstamp i skolans styrförändring och decentralisering. Det är även av vikt att belysa hur fackförbunden uppträdde och agerade vid dessa förändringar samt söka förklaringar till vad som ligger bakom fackförbundens handlande. Detta finns förväntningar om att kunna nå genom nyinstitutionell och professionsteori, vilkas roll framträder i diskussionen. Studien är en litteraturbaserad uppsats och därmed utgör tidigare forskning empirin. Genom de valda teorierna, samt en integrering olika ämnesdiscipliner såsom statsvetenskap och sociologi hoppas jag med studien kunna förmedla en nyanserad uppfattning av fackförbundens agerande idag. 1.2 Frågeställningar Syftet har, för att underlätta strukturen och forskningsarbetet, brutits ned i följande frågeställningar Hur påverkades lärarfackens organisation och fackliga arbete av decentraliseringen? Vilken roll tog fackförbunden i professionaliseringen efter decentraliseringen? Vad avser fackförbunden med professionalisering och vilka strategier använder de? 1.3 Avgränsningar Av hänsyn till studiens omfång och tidsbegränsning behövdes vissa områden definieras och avgränsas. I detta stycke kommer jag att redogöra två centrala begrepp, vilkas grund studien vilar på. Genom dessa avgränsningar och valda definitioner av begreppen underlättades urvalsprocessen och styrde litteratursökningen åt rätt håll Profession Ett av de centrala begrepp som används i studien är profession. Professionsbegreppet är ett sociologiskt analytiskt begrepp som används för att beskriva yrken som ansetts 2

8 ha en viktig yrkesroll för samhället och hög status. Den traditionella forskningen fokuserar på utmärkande drag hos professionsyrken och studerar vad som skiljer dem från andra yrken. 5 I stycket om teori kommer begreppet och teorin redogöras djupare. Professionsforskningen är omfattande och har olika inriktningar och tolkningar beroende på vilken teoretisk forskningstradition som används. 6 De teoretiska traditionerna utgår från olika perspektiv att se på professionsyrkena och vilken roll de har i samhället. Exempelvis ser en del professioner som handlingskraftiga aktörer (strukturfunktionlister) medan andra riktar fokus på makt och exkludering (nyweberianer). 7 Idag har de teoretiska ingångarna utökats ytterligare och detta innebär att det finns mängder med definitioner på vad en profession är. Den professionsforskning som berör läraryrket befattar huruvida läraryrket är en profession eller inte, vilket det även finns olika bud om. Denna studies avsikt var varken att resonera kring läraryrkets vara eller inte vara eller att fastställa vilka kännetecken en profession bör bestå av. Eftersom profession och professionalisering enbart utgjorde en komponent av flera av studiens syfte valdes således en allmänsociologisk definition på begreppet. Trots skilda inriktningar inom forskningen delar många av dem ett par gemensamma kriterier och attribut och som återkommer i de flesta teoretiska inriktningar. 8 Det är dessa allmänna kriterier som har varit ledande, och dessa redogörs ytterligare teoriavsnittet Decentralisering Under slutet av 1980-talet inleddes en lång process som kom att innebära en omdaning av den offentliga sektorns styrning och förvaltning. Ledord som dominerade var decentralisering, målstyrning och utvärdering, vilka kan ses som komponenter i det stora reformpaket som benämns som New Public Management 5 Johanna Ringarp, Professionens problematik: lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling, (Stockholm 2011), s Barbro Strömberg, Läraryrket en profession?: en överblick och några funderingar i anslutning till aktuell professionsforskning, (Mölndal 1994), s Thomas Brante, Vad är en profession?: teoretiska ansatser och definitioner, i Vetenskap för profession, 2009:8, s Ibid 3

9 (NPM). 9 NPM sågs som en ny styrmodell där syftet var att öka effektiviteten genom att styra verksamheten mer marknadslikt men även närmare medborgaren. Decentraliseringsbegreppet kan med en enkel allmän definition förklaras som en nedflyttning av ansvar och makt från en högre instans till en lägre, och de förändringar som ägde rum innebar en omfattande förskjutning från staten till kommunerna, där kommunerna fick ett stort ansvar över den lokala verksamheten. Skolan var först ut inom den offentliga verksamheten men även den sektor där dessa nya reformer genomfördes mest genomgripande. Genom en lång rad reformer banades vägen för en kommunalt målstyrd skola. 10 Skolans organisationsförändring innefattade en oerhörd mängd reformer och för att inte bli uppslukad av litteratur fann jag det nödvändigt att begränsa decentraliseringsprocessen och enbart fokusera på ett fåtal komponenter; kommunaliseringen, införandet av resultat- och målstyrning samt arbetsvillkorsförändringar. Dessa valdes ut under studiens gång, då det gick att urskilja vissa reformer som haft märkbar betydelse för lärarkårens professionalisering, och därmed även för lärarfackens arbete mot den. Vikten av reformerna var återkommande i fler källor och därför föll valet på dem. Avsikten har inte varit att studera de tre reformerna djupgående och var för sig, utan dessa låg till grund för valet av litteratur. Avgränsningen bidrog även till ett fokus på det som var väsentligt för mitt valda syftet. 1.4 Disposition Den disposition som uppsatsen följer är vald enligt den ordning som jag ansåg underlätta förståelsen för läsaren och därmed vägleda läsaren smidigt genom de olika kapitel som uppsatsen består av. I inledningen introduceras syfte och frågeställningar, men även en kort redogörelse över problemområdet som uppsatsen berör. Vidare följer en beskrivning av avgränsningar som var av betydelse vid urvalet men även för hur jag valde att definiera begreppen. Efter inledningen kommer en bakgrund, där nödvändig bakgrundsfakta redogörs. Lärarfacken presenteras men även en kort beskrivning över 9 Niklas Stenlås,, En kår i kläm: läraryrket mellan professionella och ideal och statliga reformideologier, (Stockholm 2009) s Stenlås, s. 45 4

10 valda reformer och förändringar. Därefter möts läsaren av metoddelen där teoretiska resonemang, såsom urvalsprocess, analysmetod och litteratursökning redogörs. Metoddelen innehåller även en del med källkritik där urvalet kritiskt diskuteras. Vidare följer delen med de teoretiska analysverktyg. Där presenterar jag de teorier som kommer att appliceras på resultatet och därmed ligga till grund för diskussionsdelen. Därefter kommer resultatdelen, där empirin presenteras utifrån frågeställningarna, men även utifrån teman som kunnat urskiljas. Näst sist följer en diskussions- och slutsatsdel där det väsentliga och mest betydelsefulla presenteras och förklaras med hjälp av teorier, för att sedan avsluta studien med slutsatser och förslag på vidare forskning. 5

11 2. Bakgrund I denna del presenteras de båda fackförbunden och en kort redogörelse över deras historiska utveckling ges. Därefter följer en beskrivning över valda reformer. Genom detta stycke hoppas jag kunna ge en förförståelse till det som presenteras i resultatet. 2.1 Vad kännetecknar en fackförening? En fackförening är en ideell sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar ska tillvarata medlemmarnas intressen i förhållande till arbetsgivare. 11 Fackförbundets organisation och verksamhet vilar därmed på medlemmarnas förtroende. Hur arbete och organisation ska se ut hanteras i fackförbundets stadgar, som kan ses som en avtal mellan förbunden och dess medlemmar. Stadgarna reglerar bland annat organisationsstruktur, medlemskap och förbundets syfte. 12 Fackförbunden består av en central enhet med tillhörande lokala föreningar, men tillhör också en topporganisation, som exempelvis SACO (Sveriges akademikers centralorganisation) eller TCO (Tjänstemannaorganisationen). Organisationsstrukturen följer en hierarkisk modell, där den centrala enheten ansvarar över verksamheten. För lärarfacken är förbundsstyrelsen det högsta beslutande organ, förutom vid kongress. Kongress sker vart fjärde år för de båda lärarfacken, och utgörs av representanter från alla lokala avdelningar, och där beslutas det om kommande verksamhetsperiod. 13 Kollektivavtal förhandlas på olika nivåer och följer den hierarkiska ordning som fackförbunden utgörs av. Mellan olika topp- och huvudorganisationer som exempelvis SACO, TCO, Svenskt näringsliv, sker centrala överrenskommelser. Mellan centrala organisationer, som respektive fackförbund som LR, LF eller Kommunal, fastslås riksavtal. Sedan sker avtalen på ytterligare nivå, den lokala, där centrala överrenskommelser och riksavtal preciseras ytterligare och lokala avtal fastslås Lärarförbundets stadgar 2010, Lärarnas Riksförbund stadgar Lärarförbundets stadgar 2010, s. 10, Lärarnas Riksförbund stadgar 2013, s

12 2.2 Lärarfackens historiska bakgrund Lärarkåren är en stor yrkeskår med lärare i olika skolformer och har därmed ett brett yrkesfält. Lärarkåren är därmed ingen homogen yrkeskår, vilket den heller aldrig varit under historiens gång. Där finner vi även förklaringar till att lärarnas fackförbund idag utgörs av två stycken förbund, Lärarförbundet (LF) och Lärarnas Riksförbund (LR). Nedan följer en kort historisk genomgång, med fokus på de lärarkategorier de strävat efter att organisera, för att bringa förståelse för fackförbundens verksamhet idag Lärarnas Riksförbund (LR) Lärarnas Riksförbund har sina rötter hos de statliga anställda läroverkslärarna som grundade sin organisation Under hela 1900-talet har LR, i takt med förändringar inom skolans och lärarutbildningens olika reformer, utökat sin medlemsbas. De har gått från att organisera endast läroverkslärare, till lektorer och ämneslärare på gymnasiet och högstadiet, till att idag rekrytera behöriga 15 studie- och yrkesvägledare, lärare från grundskolan upp till gymnasiet, lärarstudenter samt lärare i vuxenskolan. De organiserar inte förskolelärare och heller inte skolledare. 16 LR:s organisation består av ungefär 300 stycken kommunföreningar som i sin tur är indelade i 29 distrikt, och dessa styrs centralt av kansliet i Stockholm. Många skolor utgör i sin tur lokalavdelningar där en representant från förbundet arbetar. 17 LR tillhör topporganisationen SACO och har nära medlemmar idag. 18 De centrala frågor som förbundet driver idag är ökat nationellt (statligt) ansvar över skolan, ökad status och högre lön för lärare, professionsutveckling via legitimation och karriärsteg samt vikten av forskning inom utbildningsväsendet Lärarförbundet (LF) Lärarförbundets historiska rötter går att spåra till 1880 då folkskolelärarna bildade Sveriges folkskolelärarförening. Lärarna i folkskolan arbetade under sämre förhållanden än läroverkslärarna och det fanns ett starkt behov av att organisera sig. Under första delen av 1900-talet bestod det som idag heter Lärarförbundet av en mängd splittrade fackföreningar, bland annat med en uppdelning av kvinnor och 15 Med behöriga avses de som har lärarexamen 16 Carle, Torbjörn, Kinnander, Sven, Salin, Sven, Lärarnas Rikförbund , 2000, s

13 män 20 i olika organisationer. 21 På 1940-talet samlades många av dessa fragmenterade intresseorganisationer i ett större förbund, Svenska facklärarförbundet, och på talet skedde ytterligare sammanslagning med andra intresseorganisationer som då bildade Sveriges lärarförbund. Inte förrän 1991 slogs sig dessa två samman och bildade dagens lärarförbund. 22 LF har ungefär medlemmar och tillhör topporganisationen TCO (Tjänstemännens centrala organisation). De rekryterar alla som är lärare, från förskola till högskolan, men även lärarstudenter, rektorer, kyrkomusiker och egenföretagare. 23 De centrala frågor som LF driver idag är bland annat vikten av lärares inflytande, en forskningsanknuten skola samt en ökning av läraryrkets status och högre lön. 24 LF:s organisationsstruktur ser något mer komplex ut än LR:s, då förbundet är både större och har fler grupper som exempelvis skolledare. Förbundet utgörs av ca 297 avdelningsstyrelser som är indelade i 28 valkretsar, men även 119 representantskap. Representantskapet består av ledamöter som ska fungera som rådgivare till förbundsstyrelsen vid behov. Även LF har lokala ombud på de flesta skolor Decentraliseringen av skolans styrsystem De förändringar som skedde influerades i stora drag av New Public Management. Dock kan inte NMP ses som en enhetligt teori utan mer som en samlingsbeteckning för olika åtgärder inom den offentliga förvaltningen. 26 En styrmodell enligt NMP kan därför se olika ut i olika länder, då det finns stort tolkningsutrymme i de olika åtgärder eller komponenter som ingår. Ett gemensamt mål har dock kunnat urskiljas och det är att öka effektiviteten inom den offentliga sektorn. 27 I Sverige har NMP kännetecknats av kostnadsminskning inom den offentliga sektorn, en uppbrytning av den offentliga sektorn i mindre delar, efterkontroller i form av utvärdering, betoning av medborgares individuella rättigheter samt en 20 Uppdelningen mellan män och kvinnor berodde på en lagstadgad särskiljning mellan manliga och kvinnliga folkskolelärares lön Ibid Lärarförbundets styrdokument , s Stig Montin, Moderna kommuner, (Malmö 2007) s Ibid, s

14 omkonstruktion av politikers och chefers roller till att vara ledare eller coacher som ska leda personalen till effektivitet och detta kan nås genom prestationsbaserad och individuell lönesättning. 28 Före 1990-talets reformer styrde staten via detaljreglering. För lärarna innebar det en stark styrning via utförliga ämnesplaner och färdigställda krav på kunskaper som elever skulle lära sig. Genom de förändringar som genomfördes under 1990-talet flyttades makt och ansvar ner från den statliga nivån till den kommunala och andra (privata) aktörer. 29 Nedan kommer en kort redogörelse över valda reformer som alla är en del av NPM Kommunalisering av lärartjänsterna Fram till slutet av 1980-talet hade lärarkåren dubbelt huvudmannaskap. De var anställda hos kommunen men deras arbetsvillkor och lön reglerades av staten, då avtal enbart slöts mellan fackförbund och stat. Reformen om kommunaliseringen genomgicks av en lång politisk och facklig strid, där lärarfacken länge stretade emot. 30 Den budget som staten hade för lärartjänster hade under 1980-talet överstigit sin post, och därmed fann staten det angeläget att göra lärarkåren kommunalt anställda. På köpet fick kommunerna mer ansvar, vilket stämde in med de samhällsvindar som blåste in över Sverige. Niklas Stenlås framlägger att kommunaliseringen var startskottet för den decentraliseringsprocessen som ägde rum under 1990-talets början. 31 Lärarfackens motstånd bottnade i en fruktan för lägre lön, sämre arbetsvillkor men också ett förfarande över att kommunaliseringen skulle undergräva likvärdigheten i skolan togs beslutet trots lärarkårens motvilja och de fackliga förbunden ansåg att det längre inte fanns några chanser att kunna påverka beslutet. Med detta förändrades huvudmannaskapet och kommunerna fick det fulla ansvaret Införandet av mål- och resultatstyrning Kommunaliseringen banade vägen för en ny ansvarsfördelning inom skolans organisation. Den administrativa organisationen förändrades och den tidigare 28 Montin, s Jarl & Rönnberg, s Hans Albin Larsson, Mot bättre vetande: en svensk skolhistoria, (Stockholm 2011), s Stenlås, s Larsson, s

15 Skolöverstyrelsen som kontrollerade och utformade detaljregler lades ner och en ny administration inrättades Skolverket. 33 Likaså infördes en ny läroplan, Lpo/Lpf 94, med färre regler och tydliga mål. Genom denna målstyrning var det längre inte tänkt att staten skulle styra med detaljer utan istället utvärdera arbetet och måluppfyllelsen. Det nyinrättade Skolverket satte upp mål som sedan regeringen fastställde. Kommuner fick stor frihet i att utforma verksamheten på vilket sätt de ville förutsatt att de nådde målen. 34 I styrdokumenten framhölls det att de professionella i skolan, det vill säga lärarna och skolledarna, skulle få ökat ansvar, men i verkligheten kom detta att läggas på en kommunal administration. 35 Det tog dock lång tid att skapa ordning efter den nya läroplanen, då många lärare inte förstod från början vad som förväntades. Det fanns otydlighet från statens sida med införandet vilket innebar stort tolkningsutrymme Arbetsvillkorsförändringar Med det förändrade huvudmannaskapet och styrsystemet fick även lärarkåren nya arbetsvillkor. Enligt fler bedömare har dessa förändringar skett till en kringskuren autonomi och lärarna känner sig mer styrda än tidigare. 37 Dessa förändringar skedde inom ramarna för avtalsrörelser under 1990-talet. Nedan följer en kort redogörelse av hur arbetsförhållandena såg ut innan förändringarna. Styrförändringen ledde till en förändring gällande lärarkårens arbetsavtal. Fram till mitten av 1990-talet var lärares undervisningstid reglerad i något som kallades undervisningsskyldighet, vilket kommer att benämnas som usk vidare i uppsatsen. Denna tid varierade beroende på vilket stadium och ämne lärarna undervisade i. Exempelvis hade de lärare som undervisade på gymnasiet en lägre usk då de ansågs behöva längre planeringstid. 33 Larsson, s Ibid, s Stenlås, s Ibid, s Ringarp, s.186, Falkner, s.26, 10

16 Lärares löner var fastställda i ett tarifflönesystemet, som var ett lönesystem inom den offentliga sektorn som byggde på antal år som arbetstagarna varit anställda, men också vilken placering de hade inom yrket

17 3. Metod I detta avsnitt kommer studiens teoretiska och metodologiska avvägningar att diskuteras. Även en redogörelse av hur urvalsprocessen och sökning av litteratur gick till. Därefter avslutar jag med en diskussion om källkritik kring litteraturen. 3.1 Litteratursökning Trots den tyngd som lärarfacken har i professionaliseringen har det fokuserats ytterst lite om dem. Forskning och litteratur om de båda lärarförbunden har lyst med sin frånvaro, och utifrån den tid och den tillgång till databaser jag hade har det varit problematiskt att hitta tidskrifter och annan litteratur. Frånvaron av forskning lärarfacken är självklart en intressant fråga i sig, men innebar svårigheter under litteraturstudiens gång. Svårigheterna har försökt lösas på olika sätt, dels genom att applicera teoretiska analysverktyg på resultatet, men även hämta litteratur från andra områden Urval Bristen på litteratur ledde till att urvalet bestod av få kriterier och endast begränsades utifrån de avgränsningar som presenterades i inledningen. Därav tog litterutsökningen mycket tid i anspråk. Urvalet skedde till stor del enligt en osystematisk sökning där jag inledningsvis sökte oplanerat och ostrukturerat i både bibliotekets hyllor och bland databaser. 39 Sekundärsökningar har också varit av stor betydelse. Genom de träffar eller den litteratur som funnits vid den osystematiska sökningen kunde jag studera referenslistor och ämnesord som används inom liknande områden som denna studie berör, och därmed funnit nya relevant litteratur. 40 Även personsökningar på författare gjordes för att se utifall författaren hade fler bidrag som kunde vara betydelsefulla. Enligt Östlundh är sekundärsökningar nödvändiga att tillämpa eftersom det annars kan gå miste om bra litteratur Linda Östlundh, Informationssökning, i Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, Febe Friberg (red.), (Lund 2006), s Ibid, s Ibid, s

18 De sökmotorer som jag använde var bibliotekets sökmotor Unisearch, ERIC och Scopus, där två senare användes för att finna internationell litteratur. UniSearch beskrivs som en allt-i-en sökmotor där det går att finna både litteratur och artiklar. ERIC är ett digitalt verktyg som tillhandahåller internationell forskning inom området utbildning och utbildningsvetenskap medan Scopus är en av de största databaserna inom humaniora. Dock var det svårt att få tillgång till fulltext i alla sökmotorer, men i synnerhet genom ERIC, vilket ledde till att jag gick miste om några relevanta artiklar, av att döma av titeln på dem. Jag har även använt Googles sökmotor och det gav positiva utfall och länkade till olika forskningsprojekt som pågår i Sverige. På så sätt fick jag nya tips om litteratur och tillgång till vetenskapliga artiklar Val av sökord Eftersom jag sökte litteratur från olika områden har därmed sökorden varierat enormt. De förändrades också under studiens undersökningsprocess. Först sökte jag enbart på lärares professionalisering men när jag sedan insåg att det sällan inkluderade lärarfacken fick jag byta sökord. Huvudsakligen har det sökts på begrepp och ord som har att göra med professionalisering, profession, fackförbund, decentralisering, New public management, lärarfacken och lärares arbetsvillkor Val av dokument Den litteratur som ligger till grund för litteraturstudien utgörs av avhandlingar, tidskrifter, fackböcker, rapporter samt historiska skildringar. Även internetsidor användes, dock enbart till bakgrundsdelen. Varje enskild litteratur som lästes gavs ett stort värde, men genom att jag läste avhandlingar och artiklar från olika områden och forskningsdiscipliner fanns en förhoppning om att kunna nå en mer sammansatt och nyanserad kunskap om det fackliga arbetet inom professionaliseringen. Litteratur från sociologi, statsvetenskap och i synnerhet utbildningsvetenskap användes. För att exemplifiera på den bredd urvalet uppvisade berörde litteraturen bland annat lärarkårens förändring, lärares arbete, arbetsmarknadsvillkor, fackföreningar samt utbildningsreformer. Eftersom syftet fokuserar på de bägge lärarfacken i Sverige består litteraturen främst av svensk litteratur, trots att jag ihärdigt sökte efter internationella artiklar. Då 13

19 fackförbundens arbete är kontextbundet var det också svårt att dra generella slutsatser från internationella artiklar, då fackförbundens ställning i Sverige och övriga Norden är någorlunda sällsynt jämfört internationellt. Fackförbundens ställning, verksamhet och organisation är ett resultat av den historiska utveckling som fackförbunden verkat i. Fackförbunden har format och formats med andra aktörer på arbetsmarknaden, och därför ser inte fackföreningsrörelsen likadan ut i olika länder. Trots den fåtaliga i vissa delar av resultatet upplevdes dock en teoretisk mättnad, där det kändes som att det som var relevant hade fångats. 3.2 Analys I enlighet med syftet ämnar denna studie att försöka klargöra och frambringa förståelse för de effekter och erfarenheter som decentraliseringen frambringade för lärares professionalisering och fackens roll i den. Således föll valet på en kvalitativ metod med induktiv ansats till litteraturstudien. Enligt Bryman är en innehållsanalys den vanligaste metoden när det gäller kvalitativ analys av dokument, och i detta fall även tidigare forskning. Bakomliggande teman söks i texterna och dessa kan komma fram på olika sätt. 42 En form av denna metod är den etnografiska innehållsanalysen, där tanken är att vara analytisk och systematisk men samtidigt inte låst i sitt sökande. Det ska vara möjligt att upptäcka nya kategorier under processens gång och att den rör sig som en pendel mellan datainsamling, analys och tolkning. 43 Med detta gjorde sig också en induktiv ansats mest lämplig. Syftet och frågeställningarna lämnar resultatet öppet till att ta den väg den vill och det fanns förväntningar om att resultatet skulle kunna generera kunskap som ännu inte fanns. 44 I ett induktivt synsätt, som valts att användas, uppstår teori efter insamlad data och blir också en del av forskningsprocessen och resultatet. 45 I detta fall växte olika teman fram som gav möjligheter att applicera det nyinstitutionella perspektivet och ju längre fram processen framskred blev det tydligare vilken inriktning av den nyinstitutionella teori som skulle användas på resultatet. 42 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malmö 2002) s Ibid 44 Ibid, s Ibid 14

20 3.2.1 Användning av teoretiska analysverktyg De valda teorierna, professionsteori och nyinstitutionalism utgör en viktig del för analysen av resultatet. Jag valde att applicera dessa teorier på resultatet för att få en ökad förståelse för fackförbundens roll och agerande i professionaliseringen. Därför kommer de först presenteras och redogöras i kapitel tre för att sedan tillämpas i diskussionen. Dock löper profession och professionalisering som en röd tråd genom hela uppsatsen, av det enkla skäl att det syftet efterfrågar det. Den nyinstitutionella teorin får en mer framträdande roll vid senare tillfälle. 3.3 Källkritik och metoddiskussion För att kunna bedöma trovärdigheten i vald litteratur har klassiska källkritiska regler enligt Esaiasson m.fl., tillämpats. Dessa är äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. 46 De kriterier som varit relevanta är äkthet, oberoende och tendens. Gällande äktheten var detta kriterium inte ett problem, då en litteraturstudie till stor del ska utgöras av tidigare forskning. Större delen av litteraturen är avhandlingar, vetenskapliga avhandlingar, forskningsantologier, internetsidor, fackgranskningar samt en rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Därmed finner jag ingen anledning att oroas över falska källor och information. Litteraturen har funnits genom sökmotorer där den blivit granskad, och de internetsidor som användes var skrivna av politiska och fackliga organisationer som inte tjänar på att ge falsk information. 47 Enligt Esiasson m.fl. kan en källa visa oberoende på fler sätt. Ett sätt är att informationen återkommer i fler texter, vilket det gjorde i några av mina. Många verk pekade på liknande fenomen och utveckling. Dock använde mycket av litteraturen samma källor. 48 I huvudsak användes primärkällor källor, och de fall där sekundärkällor nyttjades var enbart bakgrund eller inledning. Vidare var det komplicerat att finna litteratur med motsatt tendens. Tendenskriteriet berör den som skrivit boken och i vilket syfte. Beroende på tänkt mottagare väljer författaren medvetet ut saker som anses låta bäst i 46 Peter Esiasson m.fl., Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, (Stockholm 2012), s Ibid, s Ibid, 15