En värld i rörelse Sista ordet: elisabeth dahlin. Thailand: Bakom leendet finns en annan verklighet. Kina: Barnen betalar framgångens pris

Transkript

1 Thailand: Bakom leendet finns en annan verklighet Kina: Barnen betalar framgångens pris Bryssel: En dag med Cecilia Malmström Sverige: Madona njuter av sitt nya liv En värld i rörelse Sista ordet: elisabeth dahlin

2 TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I RÄDDA BARNEN! UNNA DIG SKADEHANTERING SOM DEN BORDE VARA. NU MED 15 % RABATT PÅ HEMFÖRSÄKRINGEN. Rädda Barnen rekommenderar If som ditt försäkringsbolag. Därför har vi glädjen att ge dig som medlem eller månadsgivare hela 15 % rabatt på vår hemförsäkring. Men det finns fler skäl att vara kund hos oss. Som att vi ser till att lösa mer än hälften av alla ärenden inom 24 timmar och att vi får väldigt höga snittbetyg av de kunder som råkat ut för en skada (4,5 av 5). Läs mer om skadehantering som den borde vara på eller ring I samarbete med: 2 Barn 1/2011

3 innehåll 1/ En värld i rörelse Varje år lämnar miljontals barn sina hemländer. Förflyttningen medför ofta risker, särskilt för dem som reser utan sina familjer. 16 Paradisets baksida Möt Thailand bakom leendet. Ett land där fattiga barn utnyttjas och där det saknas politisk vilja att skydda dem. 24 En lektion i säkerhet Kinas ekonomiska tillväxt har lyft många ur fattigdom. Andra har blivit mer utsatta. Rädda Barnen utbildar dem som är mest sårbara. 30 Folk måste behandlas värdigt EU-kommissionären Cecilia Malmström vill skapa ett gemensamt system för hur flyktingar ska tas emot i Europa. Barn 1/ Madonas nya liv För fem år sedan lämnade Madona och hennes föräldrar kriget i Irak. Nu har de skapat ett nytt liv i Sverige. 38 Det som hänt henne fanns i mig Jens Orback, generalsekreterare för Olof Palmes Center, beskriver i sin krönika hur hans mammas flykt har påverkat honom. 40 Mario Vargas Llosa i Rinkeby Nobelpristagarens besök blev höjdpunkten på ett intensivt arbete för eleverna i årskurs åtta på Rinkeby- och Bredbyskolan. 42 Rädda Barnen öppnar lekrum På Sagåsen får barn på flykt möjlighet att leka en välkommen paus från dagar fulla av oviss väntan, oro och sysslolöshet. 3

4 Tack alla huvudpartners för att ni hjälper oss att göra världen lite barnvänligare SAS stöttar vår stora kampanj Rewrite the Future så att barn i konfl iktområden kan gå i skolan. IKEA är engagerad i flera projekt med Rädda Barnen. Ett exempel är Föräldratelefonen dit man kan vända sig med frågor om barn och föräldraskap. Santa Maria hjälper utsatta barn i Colombia till en bättre utbildning. Via Banco Humanfonden som förvaltas av Swedbank Robur, stödjer fondsparare Rädda Barnens arbete med att ge barn i krigsoch katastrofl änder tillgång till utbildning. Med stöd från If genomför vi Private Property, en landsomfattande satsning kring ungas utsatthet på nätet. Med stöd från Axfood genomför Rädda Barnen utbildningskampanjen Rewrite the Future i Elfenbenskusten. Axfood stödjer även andra kampanjer med fokus på barns utbildning. Pengarna från PostkodLotteriet har varit med och delfinansierat en stor mängd projekt. De viktigaste arbetsområdena är att se till att alla barn får gå i skolan och att inga barn ska behöva utsättas för våld. Accenture bidrar med management- och konsulttjänster för att löpande förbättra Rädda Barnens verksamhet samt stödja projekt i utvecklingsländer och lokalt. GodEl och systerbolaget GodFond har stöttat Rädda Barnen sedan företagen startades. Vi har valt att låta Rädda Barnen använda pengarna där de gör störst nytta för utsatta barn. Vill du också samarbeta med Rädda Barnen? Ring Jonas Olsson på tel Barn 1/2011

5 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vi är en folkrörelse som stöds av medlemmar, faddrar och givare. Rädda Barnens huvudpartners är IKEA, If, SAS, Santa Maria, Accenture, GodEl/GodFond, Axfood, Swedbank Robur, Svenska Postkod- Lotteriet. Ordförande Inger Ashing Generalsekreterare Elisabeth Dahlin Plusgiro Rädda Barnens plus- och bankgiro Medlemsavgift: 200 kronor, plusgiro Månadsgivare 100 kronor i månaden under minst 1 år. För mer information ring Barn ISSN Barn tidningen om barns rättigheter ges ut av Rädda Barnen med 4 nr/år. Medlemmar och faddrar får tidningen gratis. För icke beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material, samt att publicera materialet elektroniskt. Eftertryck och utdrag med angivande av källa är tillåtet. För signerade bidrag svarar författarna. I TIDNINGSTANKAR Sophie Arnö, chefredaktör, sophie.arno@rb.se bland känns det som om jag håller på att bli galen. Vad är det med oss människor!? Vad är det som gör att vi är så beredda att utnyttja varandra på de mest hänsynslösa vis? Vad är det som gör att den som är proppmätt vill ha mer? Vad är det som gör att vi så ofta låter vinstintressen och egen njutning gå före hänsyn, moral och medmänskliga värderingar? Att de som har drar fördel av dem som inte har. För det här numret av tidningen Barn besökte jag Thailand. Jag hade nog hört att det fanns ett annat land bakom den leende fasaden men jag var inte fullt ut beredd på att möta den verklighet jag såg. Hur kommer det sig att välgödda småföretagare, knappandes på sina mobiltelefoner, är så villiga att låta små burmesiska barn jobba vid sina fötter? Små mjuka händer lämpar sig väl för att skala räkor. Arbetskraften är billig. Det finns många sätt att rättfärdiga kriminellt beteende. Skulle jag utnyttja dem? Du skulle bara veta vad de skulle ha tjänat i Kina! Och hur många som står på kö för att arbeta här!, säger arbetsgivaren för en grupp illegala invandrare, när han blir ifrågasatt i Javier Badems nästan outhärdligt smärtsamma film Biutiful. Den handlar om just de migranter som betalar priset för andras konsumtion. Om dem som syr fejkade Gucciväskor timmar per dygn och sedan sover, inlåsta, på fabrikens golv. Det värsta är att allt är sant. Precis så här ser världen ut. Redaktion Sophie Arnö, chefredaktör sophie.arno@rb.se Nadja Debove, reporter nadja.debove@rb.se Ulla Ståhl, korrektur ulla.stahl@rb.se Ansvarig utgivare Nedjma Chaouche Prenumerationsärenden Barbro Fredriksson, barbro.fredriksson@rb.se Produktion & grafisk form Spoon Publishing AB Adress Barn, Rädda Barnen, Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg e-post barn@rb.se Hemsida Annonser Annonsbolaget, info@annonsbolaget.nu Tryck Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper. TS-kontrollerad upplaga ex. Art nr Omslag Phyu Nyin fotograferad av Jörgen Hildebrandt Medverkande i detta nummer Jonas Askergren, Stefan Bladh, Yvonne Busk, Jörgen Hildebrandt, Moa Karlberg, Jonas Lindstedt, Karl Melander, Elin Toft Många av de barn som migrerar med drömmar om ett bättre liv, utnyttjas istället till att utföra farliga arbetsuppgifter, under dåliga arbetsförhållanden, utan insyn och kontroll. Utan legal status saknar de dessutom samma möjlighet som andra att till skola, sjukvård och skydd. Det är helt oacceptabelt att vi fortsätter blunda för deras verklighet. Istället måste vi aktivt söka upp den. Lära oss mer. Se individerna i stället för massan. Fråga barnen vilka de är och vad de själva vill. Och vi måste rannsaka våra egna värderingar. Hur ser vi på främlingen, den andre? Som en resurs? En tjänare? Eller ett hot? Jag hoppas att du som läser det här numret av tidningen Barn blir lika upprörd som jag. Och att du vill ta ett moraliskt ansvar. Själv har jag slutat äta skalade räkor från Thailand. Någonstans måste man börja. PS. Vill du prenumerera på tidningen Barn, mejla namn och adress till barn@rb.se Medverkande i detta nummer Nadja Debove, 43, är reporter på tidningen Barn. I det här numret har hon skrivit om Mölndals och Härrydas lokalförening som stöttar nyanlända flyktingbarn på Sagåsens ankomstboende. Jag blir alltid lika tagen och imponerad av alla de frivilliga krafter som satsar så mycket tid och engagemang på att stötta barn i utsatta situationer. Vilken insats de gör! Jörgen Hildebrandt, 44, arbetar som frilansfotograf. För det här numret av Barn har han fotograferat hur migrerande barn lever i Thailand och Kina. Det var otroligt spännande! Jag är fascinerad av vilken tro på livet människor kan ha fast allt omkring dem är misär. Det är också fantastiskt att se alla människor som faktiskt vill hjälpa. Barn 1/2011 5

6 just nu FOTO save the children Elisabeth Dahlin besöker en av Rädda Barnens sjukvårdskliniker. Svenskarna har skänkt 25 miljoner kronor till verksamheten i Haiti. Haiti kräver mer Drygt ett år efter jordbävningskatastrofen för våld, övergrepp, sjukdomar och undernäring. har Rädda Barnens insatser nått mer än Det är verkligen dags att världssamfundet barn och vuxna med mat, sjukvård, tält, sanitet tar ansvar för att det blir fart på återuppoch trygghet och skydd för barn. bygganden, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin som nyligen besökt Men behoven är enorma. Fortfarande lever över en miljon människor i tältläger; boendesituationen ökar risken för barn att utsättas Barnens behov måste sättas i landet. fokus. Enkät: vad är inflytande för dig? Kritiskt för omhändertagna barn I årets upplaga av rapporten Upp till 18 från Statistiska centralbyrån och Barnombudsmannen har fokus bland annat riktats mot barn som lever i utsatta situationer. Särskilt uppmärksammas situationen för barn som är placerade i samhällsvård. De allvarliga bristerna i omsorgen av de barn och unga som varje år omhändertas är en av välfärdsstatens blinda fläckar, säger barnombudsman Fredrik Malmberg. Minister på besök I början av året besökte barnminister Maria Larsson (kd) Rädda Barnens kontor i Stockholm. Jag är månadsgivare sedan länge och har ett stort förtroende för organisationen, säger hon. Maria Larson menar att regeringen är beroende av de ideella organisationernas kunskap och att Rädda Barnen därför är en viktig samarbetspartner. Det är ni som har örat mot marken och kan uppmärksamma oss på problem och lösningar. En av de allra viktigaste barnrättsfrågorna hon vill driva under mandatperioden är barns rätt att bli lyssnade på. Lagstiftningen måste garantera att barns åsikter dokumenteras och tas på allvar i till exempel ärenden som rör barns placering inom socialtjänsten. TEXT & FOTO ANGELICA WOM RYDEN Enligt barnkonventionen ska barn och unga ha inflytande över frågor som rör dem. Men - hur definierar de själva inflytande? Och vad tycker de är viktigast att ha inflytande över? Tidningen Barn frågade några ungdomar. Amina Ploco, 14 år, Trollhättan Inflytande är att få sin röst hörd och att någon lyssnar när man vill säga något, vad det än handlar om i samhället. Skolan är viktigast att ha inflytande över, för det är där vi är mest. Thanongsak Maisungnoen, 15 år, Borås. Att se och lära sig hur saker fungerar, och sedan förändra till det bättre. Det är inflytande för mig. Miljön. Och att få bestämma mer över mig själv. Jag vill bestämma själv vad jag ska göra både på min fritid och i framtiden. Stella Skalja, 14 år, Trollhättan. Inflytande är när alla får vara med och påverka och göra sin röst hörd, inom allt. Viktigast nu är att ha inflytande över skolan, för vi måste trivas där. Det kan handla om allt från prov och lektioner till skoltröjor, sport och kaféet. Dafina Dragusha, 14 år, Borås. Att få vara med och påverka, men det får vi inte göra så mycket. Jag vill ha inflytande över frågor som rör mig själv, till exempel vilken skola jag ska gå i. Amgalan Odkhuu, 14 år, Borås. Det är när vuxna lyssnar på vad vi säger och tar våra förslag på allvar, så vi kan göra något av dem. Om jag kunde påverka skulle jag hjälpa till så mycket som möjligt så att alla har det lika bra, och att ingen är fattig. 6 Barn 1/2011

7 Nyhet! Nu med kamera som tillval! Hemlarm anslutet till SOS Alarm Trygghet med omtanke I vårt Trygghetsabonnemang ingår alltid: fri installation, livstids materialgaranti, fria utryckningar och fri service utan bindningstid eller årsavgifter. Våra larm kan inte köpas av dörrknackare och vi samarbetar med SOS Alarm för att ge dig som kund största möjliga trygghet. Som ett bevis för att vårt skydd håller högsta säkerhetsnivå har Villaägarnas Riksförbund - för åttonde året i rad - valt oss som enda partner när det gäller För vi har samma säkerhetsprodukter som de främsta konkurrenterna, men vi håller i regel ett väsentligt lägre pris. Smidigt så även barnen kan hantera larmet och självklart husdjursanpassar vi larmet kostnadsfritt. Enkelt, tryggt och prisvärt. Välkommen att larma klokt med Trygga Hem! För mer information SMS:a TRYGGAHEM till 71120, ring , maila info@tryggahem.se eller besök Barn x/20xx Trygga Hem är ett publikt bolag noterat på marknadsplatsen Nasdaq OMX First North. 7

8 just nu FOTO PRADEEP KUMAR Suzanna Sundström och Sofia Söderfjell besökte flera projekt i Indien som Rädda Barnen står bakom. Indienresa för lotterivinnare Över personer har hittills dragit en lott i Rädda Barnens kampanj Livets Lotteri och testat idén att återfödas i ett nytt land. Sofia Söderfjell, 18, var en av dem som lade ner mest arbete på sitt nya jag. För det vann hon en resa till Indien. Jag blev jätteglad, mest tänkte jag på vilken fantastisk möjlighet det var att få se och uppleva saker man kanske aldrig skulle få uppleva annars, säger hon så många barn i Sverige lever i fattigdom. Det visar Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport. Det är en ökning med barn sedan den sista mätningen Även klyftorna ökar. Risken att leva fattigt är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund som bland barn med svensk bakgrund. Barn till ensamstående föräldrar är också utsatta. Allra störst är risken för barn som lever med en förälder som är både utlandsfödd och ensamstående. Barnfattigdomen bland dessa hushåll är 49 procent. Vi kan och bör ställa höga krav på ett av världens rikaste länder. Sverige har utan tvekan de resurser som krävs för uppgiften, säger Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare. Läs hela rapporten på Som resesällskap till Indien tog hon med sig kompisen Suzanna Sundström. Tillsammans besökte de bland annat skolor för fattiga barn, ett mobilt bussjukhus och en barnrättskommitté som har daghem i slumområden några av alla projekt som Rädda Barnen driver i New Delhi. Det som gjorde störst intryck under resan var alla människor vi fick träffa, säger Sofia Söderfjell. Nu väntar arbetet med att vidareutveckla de nya kunskaperna. Sofia och Suzanna går sista året på gymnasiet och de har nu valt att fokusera sitt projektarbete på barns skilda villkor. Vi blev inspirerade av Livets Lotteri och har beslutat oss för att jämföra indiska och svenska barns framtidsdrömmar, säger Sofia. Vi intervjuade barn under resan och kommer göra detsamma med barn här hemma nu. Läs mer på Dockvagn, bilar, dvd-filmer, bollar och spel......det har lokalföreningen i Skänninge samlat in och nu skänkt till Kriminalvårdens anstalt i kommunen. Tanken är att leksakerna ska kunna användas av barn som besöker sina föräldrar i fängelset, säger Iréne Johansson, ordförande i lokalföreningen. Bamse stöttar asylsökande barn Migrationsverket riktar sig för första gången direkt till asylsökande barn i en stor informationssatsning. Materialet har tagits fram i samråd med bland andra Rädda Barnen och släpps nu i april. Om barnen får kännedom om hur processen går till och vilka personer de kommer att träffa känner de sig också tryggare, säger Annelie Kungsman-Persson som leder projektet. Förutom en särskild barn- och ungdomsportal på verkets hemsida släpps även en Bamsetidning på sex olika språk. Det är alltid bra att konkretisera information till barn med bilder. Ny sajt om bistånd Debatten kring det svenska biståndet har varit intensiv det senaste året. Nu lanserar Rädda Barnen tillsammans med Röda Korset, Diakonia och Svenska kyrkan sajten Därför bistånd, för att bredda informationen och diskussionen. Läs mer på: Oklart ansvar drabbar barn På många håll i landet saknas förebyggande och tidiga insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. I vissa fall riskerar barn att bli helt utan vård. Det visar Socialstyrelsen i en nationell granskning. Anledningen är otydlig ansvarsfördelning mellan olika verksamheter som BVC, skolhälsovård, ungdomsmottagningar, och BUP. Goda nyheter Sedan kalla krigets slut har antalet krig i världen minskat med 77 procent. Det visar årets upplaga av Human Security Report. Enligt rapporten finns ett samband mellan ökande BNP per capita och minskande antal konflikter. I till exempel Ostasien har BNP fördubblats sedan 1979, samtidigt som antalet konflikter där nära halverats. Vårdmissar Vården missar sannolikt många fall av allvarlig barnmisshandel. Det visar barnsjuksköterskan Björn Tingberg i en avhandling från Karolinska Institutet. I bara 5 av de 47 fall av misstänkt skallskada hos barn under 17 månader, nämner journalanteckningarna att en utredning om barnmisshandel genomförts. I övriga sägs i stort sett inget om misshandel, säger Björn Tingberg som gjort studien vid akuten vid Astrid Lindgrens sjukhus. En delstudie i avhandlingen visar att bara 55 procent av de barn som identifierats som utsatta för övergrepp har anmälts till socialtjänsten. Detta trots att vårdpersonal är skyldig att rapportera. 8 Barn 1/2011

9 TACK! Barn x/20xx 9

10 just nu Företag Peter Ingman, VD på MyNewsdesk köpte Rädda Barnens julgran för kronor. IKEA:s mjukaste kampanj gav miljoner Mellan 1 november och 23 december varje år säljer IKEA mjukdjur till förmån för Rädda Barnen och FN:s barnfond Unicef. I år blev det drygt 102 miljoner kronor, vilket är fantastiskt roligt, säger Eva Stål, koordinator miljö och socialt ansvar IKEA Sverige. Sedan starten 2003 har IKEA bidragit med kronor till de två organisationerna genom mjukdjurskampanjen. Pengarna användas för att stötta olika utbildningsinsatser världen över. Dyra men nyttiga klappar Strax före jul erbjöd Rädda Barnen företagsklappar till överpriser. Kampanjen var ett sätt att visa det orimliga i att det är avdragsgillt att ge julklappar som ost och pepparkakor, men inte klappar som stöttar arbetet för utsatta barn. Ett av de företag som nappade på erbjudandet var MyNewsdesk som köpte en julgran för kronor. Genom att ställa granen mitt i det öppna landskapet på vårt nya kontor ville vi inspirera andra till att göra samma sak, säger Peter Ingman, VD på MyNewsdesk. Det är också det finaste vi kan ge våra kunder som tack för det gångna året. Runda av uppåt! Axfood Snabbgross är Sveriges ledande hämtgrossist för restaurang- och storköksmarknaden. Under december månad genomfördes kampanjen High five i företagets butiker. Kunderna fick då möjlighet att öka summan i kassan med 5 kronor eller mer, ett bidrag som gått till Rädda Barnens utbildningsprojekt i Elfenbenskusten. Detta är ett sätt för oss att ta vårt sociala ansvar, säger Anna Åkesson, Marknads- och Affärsutvecklingsansvarig vid Axfood Snabbgross AB. Lätt göra god gärning med ny säljsajt Nästa gång du vill sälja en begagnad vara på nätet, varför inte lägga ut den på nya köp- och säljsajten karl-bertil.se? Då går nämligen hälften av din annonsavgift till Rädda Barnen, SOS Barnbyar eller Amnesty International. I sann Karl-Bertil Jonsson-anda vill vi göra det lätt för personer att vara snälla, säger Markus Sundström, grundare av sajten. Annonsavgifterna på karl-bertil.se varierar mellan 10 och 90 kronor, beroende på vad man säljer. Samarbete med Medstop klart Apotekskedjan Medstop har inlett ett samarbete med Rädda Barnen. Syftet är att stödja den globala kampanjen EveryOne, som arbetar för att minska barndödligheten i tredje världen. I en första aktivitet avsatte Medstop 2 kronor för varje såld julsenap till Rädda Barnen. Två burkar julsenap kan rädda ett barn från malaria, säger Fredrik Söderberg. VD Medstop. Posten lanserar frimärke för Rädda Barnen Nu ger posten ut ett särskilt frimärke för att stötta hjälparbete runt om i världen. Rädda Barnen blir den första förmånstagaren. För varje sålt häfte som säljs i år, går tio kronor till organisationen. Pengarna ska till arbetet att ge barn i konflikt- och katastrofdrabbade områden tillgång till en kvalitativ utbildning. Frimärkena kommer att finnas i handeln från den 24 mars. 10 Barn 1/2011

11 TACK MYNEWSDESK OCH RELACOM FÖR ATT NI KÖPTE EN PRISVÄRD JULGÅVA. Tack vare er har kampen för barns rättigheter fått en rejäl skjuts framåt. Insatsen betyder både akut och långsiktigt stöd till barn som drabbats av krig och naturkatastrofer, att fler får gå i skolan och att färre barn tvingas arbeta som barnsoldater eller bli utsatta för våld och övergrepp. Rädda Barnen vill tacka för att ni investerat i något mycket värdefullt. Barn x/20xx 11

12 En värld i 16,8 14,2 Andel migranter av befolkningen efter region år 2010, procent 9,5 1,9 1,5 1,3 Oceanien Oceanien Nordamerika Nordamerika Europa Afrika Afrika Asien Asien Latinamerika Latinamerika Europas regionala dynamik skiljer sig från andra på grund av Europeiska Unionens mål att upprätta ett gemensamt utrymme för fri rörlighet innanför unionens yttre gränser. Amerika karakteriseras av starka migrationsströmmar från syd till nord, från Latinamerika och Karibien till USA och Kanada, och i ökad utsträckning Europa. USA och Kanada fortsätter att vara stora mottagare av permanenta invandrare från hela världen men står också inför en växande efterfrågan på tillfällig arbetskraft. Afrikaner flyttar främst till andra afrikanska länder. Södra Afrika, Afrika norr om Sahara och Västafrika är de sub-regioner som drabbats hårdast av arbetskraftens rörlighet i Afrika. Världens befolkning 214 Antal internationella migranter i världen år Siffran motsvarar miljoner 3,1 % av världens sammanlagda befolkning. 740 miljoner människor flyttade inom sitt eget land. 3,1 % är migranter 414 Den sammanlagda summa som världens miljarder migranter skickade tillbaka till sina hemländer under ,1 miljoner Källa: International Organization for Migration, IOM. och FN:s utvecklingsprogram, UNDP *Människor som har flytt på grund av en fruktan för sitt liv och hälsa, men som inte lämnat sitt hemland. Antal internflyktingar* i världen år Globala trender Det totala antalet intenationella migranter har ökat under de senaste 10 åren, från 150 miljoner år 2000 till dagens 214 miljoner. I dag är en av 33 personer i världen internationell migrant. 12 Barn 1/2011

13 rörelse 42,8 USA USA Barn 1/2011 Här lever flest migranter miljoner personer 12,3 10,8 7,3 7,2 Ryssland Ryssland Tyskland Tyskland Saudi Saudi Arabien Arabien Mellanöstern är den i särklass viktigaste regionen för tillfälligt kontraktsanställda arbetstagare, varav de flesta är från Asien. Människor migrerar till fler olika länder i dag än för tio år sedan. Men fortfarande rör sig de allra flesta inom sina egna länder. Kanada Kanada Länderna som flest har lämnat 35 antal som lever utanför gränserna miljoner personer Kina Kina De summor som migranter skickar hem till sina familjer överstiger i många länder det officiella utvecklingsbiståndet. 20 Indien Indien 7 Filippinerna Filippinerna Asien, härifrån kommer den största gruppen tillfälliga kontraktsarbetare i världen. Samtidigt karaktäriseras Asien av mycket stora interregionala flöden av migrerande arbetstagare, särskilt av den stora inre rörelsen i Kina och Indien. Oceanien omfattar två stora destinationsländer - Australien och Nya Zeeland. Ö-nationer vars befolkningar är allt mer intresserade av arbetskraftsutvandring. Antalet flyktingar i världen har varit relativt konstant: 13, 5 miljoner år 2009, jämfört med 14 miljoner år nyhetsgrafik.com Varje år lämnar miljontals barn sina hemländer. Många drömmer om ett bättre liv. Andra flyr undan krig, våld och naturkatastrofer. Några används som varor i en mänsklig handel. Nu är det dags att vi riktar ljuset mot barn som migrerar, säger Lena Karlsson, ansvarig för Rädda Barnens satsning för barns rätt till trygghet och skydd. text & foto: sophie arnö grafik: jonas askergren Cirka 200 miljoner människor rör sig årligen mellan världens länder och ännu fler inom länder, ofta från landsbygd till stad. Många av dem är barn. Och antalet som migrerar kommer troligen att öka. Det finns många positiva drivkrafter och effekter av migration, säger Lena Karlsson, som leder Rädda Barnens arbete för att uppmärksamma och stötta barn som migrerar. Förflyttningen innebär ofta nya möjligheter till jobb, utbildning, sjukvård och bättre levnadsstandard. Men den medför också risker särskilt för dem som reser utan sina familjer. Hittills har biståndsorganisationer framförallt uppmärksammat barn som utsätts för trafficking. Nu måste vi bredda perspektivet och se erfarenheterna, sårbarheten och behoven även hos andra. Vi måste också utveckla mer effektiva och integrerade stödsystem för barn som migrerar. Idag är stödet ofta fragmenterat och inkonsekvent. Barn som migrerar ska ha samma rättigheter som barnen i det land de förflyttar sig till. Under hösten var Rädda Barnen med och samlade en rad forskare och representanter bland annat från världens regeringar, från FN, International Labour Organisation, Institute of migration, och UNHCR till en konferens. Målet var att skapa en gemensam förståelse för de frågor som är väsentliga för barn som migrerar, säger Lena Karlsson. Med på konferensen var därför också barn som kunde dela med sig av egna erfarenheter. En av dem 13

14 Se hur vi bidrar Fråga om våra mål och planer gör det lättare att återförenas Erica Munoz Mercado, 18, flyttade från Nicaragua till Costa Rica med sin familj när hon var tio år, för att komma ur fattigdom och arbetslöshet. Utan papper var det svårt att få gå i skolan. Och det var krångligt och dyrt att få legal status. Ett annat problem var alla fördomar mot invandrare. De säger att vi stjäl deras jobb, att vi är våldsamma. Regeringen och media borde lyfta fram vad vi gör för landet istället, hur vi bidrar till ekonomi och kultur. Ali Ahmed, 17, har migrerat ensam från Eritrea till Italien, i hopp om ett bättre liv. Jag skulle vilja be alla som har möjlighet att påverka att ta emot de unga som kommer till deras länder på ett bättre sätt. Många av oss vill studera. Men utan dokument kan vi inte göra någonting. Jag önskar att de frågade oss om våra ambitioner, mål och planer när vi kommer till Europa. Idag tar de våra fingeravtryck och ingenting mer. Gloria Berberi, 18, bor i Kucove i Albanien och arbetar mot trafficking. Det är extremt många som lämnar vår by på grund av arbetslöshet. De hoppas på ett bättre liv, men utsätts ofta för övergrepp på vägen. Jag vet många unga som har tvingats till prostitution. Polisen som ska hjälpa dem utsätter dem för misshandel och låser in dem. Barn skulle behöva mer information om riskerna innan de ger sig av. Jag önskar också att det var lättare för familjer att återförenas. var Erica Munoz Mercado, 18, som flyttade från Nicaragua till Costa Rica med sin mamma och två bröder när hon var tio år, för att familjen skulle komma ur fattigdom och arbetslöshet. Jag visste ingenting om vad som skulle hända i det nya landet, berättar hon. Den nya staden var som en labyrint. Jag kände mig vilsen. Ali Ahmed, 17, migrerade ensam och på eget initiativ, från Eritrea till Rom i Italien, i hopp om ett bättre liv. Resan tog sju månader. Två av hans vänner dog i öknen när de var på väg till fots genom Sudan. Det svåraste var att ingen visste något om vad som hände oss på vägen, säger han. Ingen hade ansvar för oss. Gloria Berberi, 18, från Albanien berättar också om vänner som dött. Jag kommer från en by med extremt hög arbetslöshet. Många tar sig till Grekland, men många dör också av kylan på väg över bergen. Hon har även vänner som utsatts för olika övergrepp på vägen, bland annat av polisen. När den som ska hjälpa, istället misshandlar och låser in en så finns det ingen man kan vända sig till, konstaterar hon. Barnens erfarenheter visar att utmaningar, övergrepp och risker kan uppstå både före, under och efter resan men ofta är det just själva resan som är den mest riskfyllda. Många kommer på illegal väg och riskerar sin hälsa och sina liv i farliga transporter, med dålig hygien och dålig mat, konstaterar Lena Karlsson. En 16-årig pojke berättar hur han grävde ner sig under en löven i djungeln på natten för att skydda sig mot vilda djur. Han berättar också om hur desorienterad han var. Jag kunde inte språket och visste inte vägen. Själva rörelsen gör barnen sårbara, konstaterar Najat M jid Maalla, FN: s särskilde rapportör om försäljning av barn. Vi får inte heller glömma alla de barn som lämnas ensamma när föräldrarna flyttar till andra orter för att söka arbete, understryker hon. Familjen utgör det främsta skyddet för ett barn så när de splittras ökar barnets sårbarhet. Att ständigt vara borta från sin familj lämnar också djupa spår. Ett annat problem är att många barn som migrerar arresteras och skickas tillbaka utan någon ordentlig bedömning av om detta verkligen ligger i deras bästa intresse. Frågan om vad som är barnets bästa har inte bara ett svar, konstaterar Jaqueline Bhabba, professor vid Harvard University i USA. Barn skickas ofta tillbaka hem under parollen att barn mår bäst av att vara med sina föräldrar. Men vad som är bäst beror på så mycket, som ålder, kön, personliga, politiska och sociala omständigheter och erfarenheter, familj. Man behöver göra ordentliga individuella prövningar. Att lyssna på varje enskilt barns erfarenheter och behov är centralt för att ett bättre omhändertagande ska kunna utvecklas. Det finns inte en lösning, säger Lena Karlsson. Det handlar om att involvera familjen i första hand, men också om att utveckla strukturer för trygghet och skydd i lokalsamhällen, att engagera frivilligorganisationer, politiker och myndigheter. Ett barn som kommer till ett nytt land måste till exempel ha tillgång till utbildning och sjukvård och få information och rådgivning på sitt eget språk. Om man ska kunna avgöra vad som är barnets bästa är det också nödvändigt att man lyssnar till vad barnet själv tycker, och att man är beredd att diskutera olika lösningar för varje barn. Men så ser det inte alltid ut. En särskilt utsatt grupp bland de migrerande barnen är de statslösa, det vill säga barn utan nationell identitet eller legal status i något land. De hamnar ofta utanför alla sociala skyddsnät. 14 Barn 1/2011

15 Hallå där Informera mera hjälp barn att organisera sig Roberta Cecchetti! Du ansvarar för att driva Rädda Barnens påverkansarbete i Genève. Vad är ditt uppdrag? Jag ska försöka få till stånd politiska förändringar på nationell, regional och internationell nivå som kan leda till att barn som migrerar får ett bättre skydd. Thanat Phaetchaidaen, 23, är född och uppvuxen i Thailand men har först nyligen fått medborgarskap eftersom hans föräldrar är från Burma. Det är otroligt mycket korruption och byråkrati i processen att söka en nationell identitet. Tänk bara på alla protokoll som ska signeras och på att det finns barn som aldrig har sett en penna i sitt liv! Det måste bli enklare! Organisationer borde söka upp barn utan papper som bor i avlägsna områden, informera och hjälpa dem. Utan dokument kan man inte göra någonting, säger Thanat Phaetchaidaen, som vuxit upp som statslös i norra Thailand med burmesiska föräldrar. Jag förstod aldrig varför jag inte fick samma möjligheter som mina vänner som hade thailändskt id-kort. Jag kunde till exempel inte resa inom landet, vilket innebar att jag inte fick följa med mitt fotbollslag på turneringar. Och min familj var tvungen att betala för skola och sjukvård. Han säger att det stöd han skulle ha behövt är väldigt enkelt; Att få vara med familjen och känna mig trygg att inte hela tiden behöva fly undan polisen som jagar illegala invandrare. Polisen skulle göra det enklare att ansöka om nationalitet. Idag är det otroligt mycket byråkrati och korruption i den processen. Thanat tycker att organisationer borde söka upp människor i avlägsna områden där det finns många barn utan papper och hjälpa dem med information om hur de kan söka en nationalitet. Han har själv engagerat sig i en grupp unga, före detta statslösa, som söker upp och hjälper andra i den processen. Även andra unga pekar på att barn behöver organisera sig och hjälpa varandra. Som Barn 1/2011 Sèverine Tangni, 16, bor i Benin och är engagerad i en organisation där barn stödjer andra barn som arbetar. Många av dem har migrerat. Barn som måste jobba i ett annat land behöver en organisation som är till för dem. En organisation som kan dela deras erfarenheter och tala om vad det finns för möjligheter, hur man skaffar id-kort, vart man vänder sig om man behöver stöd. Barn kan göra mycket för att hjälpa varandra. Vår största styrka är våra vänner. grupp kan man få helt andra möjligheter till skydd, aktioner, sanktioner, påtryckningar och förhandlingar. Barnen känner varandra och kan hjälpa varandra med råd om var de ska vända sig om de behöver hjälp av expertis. Men Erica Munoz Mercado påpekar samtidigt att de vuxna, och staterna, alltid måste bära ett ansvar: Både hemlandet och ankomstlandet måste vara involverade. Det är inte bara familjens och lokalsamhällets ansvar utan även regeringarnas. De måste skydda barnen! Statslösa barn särskilt utsatta Vissa barn är mer utsatta än andra när de migrerar, bland dem finns flickor, de yngsta barnen och barn som är statslösa. En statslös person är någon som inte erkänns av något land som medborgare. Åtskilliga miljoner människor i världen lever idag utan nationell identitet. Det innebär som regel att de inte kan vara fullt delaktiga i samhället, till exempel så är rösträtten oftast begränsad till medborgare. Statslösa nekas ofta identitetshandlingar, liksom tillgång till utbildning, jobb och hälsovård. Vilken är den viktigaste delen i detta arbete? Att få regeringar att inse att det finns många olika skäl till att barn migrerar. Det kan vara för att komma undan fattigdom, krig och katastrofer, men också för att skapa bättre möjligheter i livet. Att barn migrerar kan i sig kan inte förhindras, men vi måste se till att det inte sker på ett farligt och otryggt sätt, vare sig de flyttar själva, i familj; inom ett land eller över gränser. Vilka andra viktiga frågor driver Rädda Barnen? I dag finns det i många länder ett lagstadgat skydd för barn som utsätts för handel, vi driver nu på för att det skyddet måste gälla för alla barn som migrerar. Vi driver också på för att de barn som migrerat till ett land ska ha samma tillgång till exempelvis skolgång, sjukvård, samt juridiskt och psykosocialt stöd som inhemska barn. Vilka resultat har ni uppnått? Vi har lyckats sätta barn som migrerar på den internationella agendan. Just nu sker ett paradigmskifte från att se på migration som synonymt med risker, till att se att också barn har rätt till fri rörlighet och att det kan skapa möjligheter för barn om det sker under bra förutsättningar. Vilka är de största utmaningarna? Att göra vuxna och politiker medvetna om att en förflyttning faktiskt kan vara för barnets bästa, men också att de allra flesta barn rör sig inom ett lands gränser och inte mellan. En annan utmaning är att anpassa systemen för att skydda barn när de flyttar. Det är oftast lättare för myndigheter och andra att skydda barn före och efter att barnet förflyttat sig, men insatserna är svårare under själva förflyttningen. Varför är Rädda Barnen en aktör i denna fråga? Vi har en unik position i det att vi pratat med barn som migrerar och tagit del av deras och föräldrarnas erfarenheter. Det har till exempel gjort det uppenbart att migration både kan utgöra en risk för barnen men också en möjlighet, så länge det görs på ett säkert och tryggt sätt. 15

16 Staden Ranong är knutpunkt för landets fiskeindustri. Här jobbar fattiga barn från Burma med att sortera fisk och skala räkor. 16 Barn 1/2011

17 Paradisets baksida Drömmen är sann. Solen skiner från en klarblå himmel. Vattnet är turkosgrönt, maten kryddig och leendena vänliga. Men det finns också ett annat Thailand. Ett land där fattiga och utländska barn utnyttjas hänsynslöst. Ett land där polisen är korrupt och där det saknas politisk vilja att skydda dem som bygger nationens framtid. TEXT sophie arnö foto jörgen hildebrandt Barn 1/

18 Pweh, 11, (i förgrunden) och hennes moster (på huk till vänster) jobbar koncentrerat med att binda upp klorna på hundratals krabbor medan deras thailändska arbetsgivare (vid bordet bakom) övervakar dem, äter och pratar i mobiltelefon. Det är inte mer än ett sund emellan. På ena sidan turistparadiset Thailand, rikt på naturtillgångar och med en blomstrande exportindustri. På andra sidan den konfliktdrabbade diktaturen Burma med sin skriande höga arbetslöshet, fattigdom och kränkningar av mänskliga rättigheter. Klockan sju på morgonen är det redan full fart. Rangliga små träbåtar går i skytteltrafik över floden. Människor hojtar och håller hårt i sina värdehandlingar, väl tummade pass med många stämplar i. Solblekta paraplyer skyddar mot hettan. Resan, från Kawthung, det brittiska imperiets sista utpost i södra Burma, tar en halvtimme och kostar 12 kronor. Det här är verkligen ett dåligt ställe! Människor lider, säger pastor Kevin Medilo. Han är 34 år ung men talar redan som en gammal man. Det klafsar om våra skor när vi försiktigt kliver mellan högarna av fisk på kajen. Lukten är fullkomligt bedövande i den 30-gradiga värmen. Ranong är en liten charmlös stad med solkiga fasader och härvor av trassliga elledningar, 30 mil norr om turistparadiset Phuket. I all sin oansenlighet är orten en viktig knutpunkt för fiskeindustrin i Thailand. Som sådan lockar den till sig tusentals migranter varje år, framförallt från Burma. Den här morgonen, liksom alla andra morgnar, är många fullt sysselsatta med att sortera nattens fångst. De flesta är barn. Små, mjuka händer lämpar sig väl. Pweh, 11, jobbar koncentrerat med att binda ihop klorna på krabba efter krabba. Förläget tittar hon ner när vi söker kontakt, men berättar att hon har kommit hit från Burma med sin moster. Hon tystnar när hon ser att hennes thailändska arbetsgivare ser oss, två välgödda kvinnor, fortfarande med olja på fingrarna efter en riklig måltid. De knappar lojt på sina nya mobiltelefoner, samtidigt som de bevakar sina anställda. De tycks inte ha några som helst problem med att låta små burmesiska barn jobba vid sina fötter. Enligt thailändsk lag är det förbjudet för barn under 15 år att arbeta, berättar pastor Kevin. Men det tycks ingen bry sig om. På samma vis är det förbjudet för underåriga att sälja sex. Något som inte på något vis generar handeln som tar vid på stadens bakgator framåt kvällen. Här finns ytterligare möjligheter att tjäna pengar, både för dem som säljer sig och för polisen som ofta är korrupt. När han först kom hit från Filippinerna för tre år sedan, på besök för sin församling Marist Mission, som driver verksamhet i området med stöd av Rädda Barnen, så blev han djupt berörd, ja skakad, av migranternas situation. Jag såg hur de utnyttjades, hur de arbetade långa arbetsdagar, för knappt minimilön, inom fiske-, jordbruks- byggnads- och sexindustrin. Om vi tog bort alla migranter skulle Thailand bli bankrutt. Den växande ekonomin är helt beroende av deras arbete. Men trots det är fördomar och rasism utbredda, särskilt mot burmeser och mot 18 Barn 1/2011

19 Phyu Nyin vågar inte lämna den fallfärdiga bostad som hon delar med ett 60-tal andra migranter från Burma. Jag är rädd att bli arresterad och deporterad, säger hon. minoritetsfolk från de fattiga nordöstra delarna av landet. Man vill att de utför tjänster åt en men man vill inte ta hand om dem. Många migrerande barn och familjer är i Thailand illegalt och lever osynliga, helt utanför befintliga trygghetssystem. Det gör dem extra sårbara och beroende av sina arbetsgivare. Om de blir utsatta för olika typer av övergrepp har de ingenstans att vända sig eftersom de då är rädda att bli fängslade eller deporterade. Det finns kriminella, thailändska ligor som har satt i system att råna just illegala invandrare, eftersom de vet att de sällan polisanmäler brotten. Andra problem migranter brottas med är att de inte kan språket, vilket gör att de har svårt att söka information. Och de lever ofta i usla, osanitära bostäder, äter dåligt och drabbas därför också oftare än andra av olika infektioner. Pastor Kevin tar med oss till ett kvarter någon kilometer från hamnen. Genom ett Barn 1/2011 trasigt plank kliver vi in i en fullkomligt osannolik miljö, som är hem för ett 60-tal burmesiska migranter. Runt en gård fylld av bråte sluter sig ett tvåvåninghus som ser ut att kunna rasa samman vilken stund som helst, hjälpligt ihopspikat av murkna plankor och tätat i taket med stora trasiga plastsjok. Luften är fuktig och stanken från floden som löper längs baksidan unken. Bland snäckskalen som ligger spridda på flodbanken bökar mängder av stora bruna råttor. Nu förstår du varför många blir sjuka, säger han och tittar forskande på mig. Ett par medelålders män skränar berusat på en bänk och pastor Kevin går fram och hör hur det är med dem. Intill badar ett litet barn i en minimal blå plastbalja full av brunt vatten. På den dunkla övervåningen steker en kvinna kyckling över öppen eld något som verkar fullkomligt livsfarligt med tanke på bostadens fnösktorra virke. Och mitt i allt detta i ett av de små sovrummen som har väggar tapetserade med tidningspapper, finns ett skåp med glasdörrar som döljer perfekt tvättade och vikta babykläder. Han var ett år när han dog, förklarar Lhjin Koko, 26, och visar oss ett blekt foto av sonen. Vi hade inte pengar att åka till sjukhus och vi förstod inte att det var hiv. Han har själv just blivit lite starkare efter att ha varit nära döden i aids. Jag har pastor Kevin och pastor John, ja hela Marist Mission, att tacka för mitt liv! Det var de som hittade mig och såg till att jag fick vård när jag låg här. Livet i Ranong har blivit totalt annorlunda än vad Lhjin Koko drömde om när han kom hit som 18-åring. När jag först kom från Rangoon med hjälp av människosmugglare, så var jag rädd eftersom jag inte pratade språket. Men jag hoppades tjäna pengar. Sen visade det sig vara svårt att få jobb. Jag började festa vilt, tog droger och träffade tjejer. Sen blev jag sjuk. Nu känner jag mig alldeles tom och 19

20 Lhjin Kok (till höger) kom till Thailand som 18-åring. Idag lever han gömd och utblottad med aids. Han har också förlorat en son i sjukdomen. Pastor Kevin Medilo (till vänster) är upprörd. Thailands växande ekonomi är helt beroende av migranternas arbete. Man utnyttjar men vill inte ta hand om dem, konstaterar han. 20 Barn 1/2011