NOBELVÄNNEN. Nr 2 Medlemstidning för Nobelmuseets Vänner 2012

Transkript

1 NOBELVÄNNEN Nr 2 Medlemstidning för Nobelmuseets Vänner 2012

2 Styrelsen för Nobelmuseets vänner 2013 Ordförande: Katarina Tolgfors Vice ordförande: Anita Öjendal Sekreterare: Jaana-Kaisa Björk Vice sekreterare: Kristofer Gisslén Kassör: Ulrika Lundgren Ledamöter: Monica Albertus, Harry Tåquist och Kristofer Gisslén Suppleanter: Inger Sjöberg, Susanne Morfelt Hafstrand, Alf Rosberg, Lars-Erik Paulsson och Christer Franklin Nobelmuseets representant: Hans Johansson Redaktion för Nobelvännen: Monica Albertus Revisorer: Björn Edman och Boo Thuvander Revisorssuppleant: Per Aspeli Valberedning: Marie-Louise Nauclér, Jan Hammarstedt och Lena Sjöstrand Omslagsbilden föreställer Odd Zschiedrich. Foto: Benny Abrahamsson. Fotot på Katarina Tolgfors på sid 3 är taget av Andreas Wanitzky. 2

3 Ordföranden har ordet Katarina Tolgfors Hösten är i antågande och för Karlskogas del har det börjat med några vackra septemberdagar! Det ser dessutom ut att bli ännu en spännande höst i Alfred Nobels anda. Vi i Nobelvännerna ser fram emot flera intressanta aktiviteter och vi hoppas att Du har möjlighet att delta. Den 21 oktober firar vi Alfred Nobels födelsedag genom att ordna en höstmarknad. Den äger rum i Stallet och alla är varmt välkomna! Museet kommer hålla öppet för visning i någon form. Vi planerar också för den sedvanliga kransnedläggningen som äger rum den 10 december och som traditionen bjuder, så börjar vi med ett evenemang i kyrkan. Vi avslutar hösten och välkomnar vintern och julen med en konsert ihop med Karlskoga Konsertförening den 22 december. Jul på Björkborn! Så kom och koppla av mitt i julstressen och njut av skön musik. Såhär i uppstarten av hösten kan vi också berätta att museets utvecklingsprogram för Stallet löper på enligt plan. Nu i dagarna har vi nya toaletter färdigställda. Det blir renovering och nytt i Stallet men Industrimuseum kommer finnas kvar, om än i ny skepnad. Vi tar vara på goda traditioner och viktig historik, men utvecklar och gör det än mer attraktivt. Jag avslutar denna hälsning till alla medlemmar och läsare, med att citera en artikel i senaste numret av tidningen Kupé, som delas ut på alla SJs tåg. Utan högteknologisk tillverkning stannar Sverige. Industrin är död och framtiden finns i tjänstesamhället. Vad kunde vara mer fel. Det är den högteknologiska industrin som skapar jobben och välstånd i Sverige, både nu och i framtiden. Och Sverige behöver ingenjörer och tekniker. Det finns alltid anledning för oss att vara stolta över det Sverige åstadkommit vad gäller världsledande, tekniska innovationer och vi i Nobelmuseets Vänner är såklart extra stolta över att kunna kalla Karlskoga för Alfred Nobels hemvist i Sverige. Och för dig som vill bli påmind om Alfreds gärning, är Du alltid välkommen till Nobelmuseet. Trevlig höst! 3

4 Färgkartan som inspirerats av Alfred Nobel 2011 har utsetts till kemins år av FN. Akzo Nobels butikskedja Nordsjö Idé & Design har tagit fram färgkartan Alfred på Björkborn tillsammans med Nobelmuseet i Karlskoga, herrgården Björkborn Alfred Nobels sista svenska hem. Färgkartan är inspirerad av Alfred Nobels livsverk och indelad efter de olika Nobelpriskategorierna. Arvet från Alfred Nobel har stått i centrum vid skapandet av färgkartan, men vi har också hämtat inspiration från de olika Nobelpriskategorierna och skapat helt nya kulörer. Till exempel finns färgen som illustrerar Litteratur i en svart kulör som går att måla på väggen och använda som griffeltavla, säger Per Nimér, designchef på AkzoNobel. Du hittar färgkartan Alfred på Björkborn i din Nordsjö Idé & Design-butik! 4

5 Vid årsmötet avgick Alf Rosberg och till ny ordförande valdes Katarina Tolgfors. (Foto: Monica Albertus) Ska du sälja din bostad? Vårt spekulantregister är fullt med folk som vill köpa den. Kom in för en trevlig pratstund, konsultation och få ett bra erbjudande med dig hem. Fastighetsbyrån Tel Kilgatan 1 (K-center), Karlskoga. 5

6 Auktoriserad hälsorådgivare Bergsmansgatan 2 Tel TIBASTVÄGEN 10, KARLSKOGA Tfn Var 20:e sekund, varje timma, dygnet runt får en patient någonstans i världen ett tandimplantat från Nobel Biocare. Det var den unge forskaren Per-Ingvar Brånemark som 1952 gjorde den banbrytande upptäckten att titan kan växa samman med levande benvävnad behandlades första patienten med tandimplantat och 1981 bildades det företag som skulle komma att höja livskvaliteten för miljontals människor världen över. Nobel Biocare är ett globalt bolag med anställda. Våra produkter säljs i drygt 70 länder. Tillverkning sker vid sex anläggningar i Sverige, USA, Japan och Israel. I Karlskoga tillverkas de tandimplantat av titan som gjort vårt företag världsberömt. Något att vara stolt över! 6 Karlskoga.indd

7 Odd Zschiedrich höll ett föredrag på Nobelmuseets Vänners årsmöte med temat Snille och smak under 225 år inför en fullsatt salong på Björkborns herrgård. Här avtackas han av Alf Rosberg. (Foto: Monica Albertus) Snille och smak under drygt 225 år Reflexioner kring Odd Zschiedrichs föredrag på Nobelvännernas årsmöte Jan Hammarstedt Bokens dag är ett av de mest uppskattade kulturprogrammen i Karlskoga varje år. Inte minst beror detta på den mycket populäre Bokens-dagvärden Odd Zschiedrich, till vardags kanslichef i Svenska Akademien. När han besökte Karlskoga hösten 2011 frågade jag om han inte kunde tänka sig att hålla ett föredrag om Svenska Akademien för Alfred Nobels vänförening. Till min stora glädje tackade han ja och den 3 mars talade han över ämnet Snille och smak under drygt 225 år inför en fullsatt sal på Björkborns herrgård. När man som referent ska lyssna på ett föredrag händer det att man så rycks med av framställningen, att man glömmer att anteckna. Det hände mig på årsmötet och därför blir detta inte ett rent referat utan reflexioner med anledning av de stödord jag nedtecknade. De aderton Föreläsaren valde att i första hand tala om Svenska Akademiens arbete i stort och inte bara om Nobelpriset i litteratur. Jämfört med andra akademier är Svenska Akademien en liten akademi. Den franska har 40 ledamöter, övriga vetenskapliga akademier i Sverige är betydligt större. Gustaf III tänkte sig först 20 ledamöter, men bestämde sig för l8. Kanske med tanke på de aderton som onekligen är mer tilltalande 7

8 än de tjugo, När Svenska Akademien instiftades på Börssalen den 5 april l786 beskrev Gustaf III akademiens syfte på följande sätt: att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet. Akademiens valspråk blev Snille och smak, vilket Odd Zschiedrich idag översätter till Form och innehåll. Trogen stiftaren Akademien söker vara sin stiftare så trogen som möjligt. Det formella och ceremoniella har man behållit. Inga titlar tillåts förutom herr och fru. Selma Lagrlöf titulerades dock först fröken, men man ansåg senare att damernas civilstånd var oväsentligt. När högtidssammankomsten den 20 december öppnas kommer inte de kungliga in sist, utan det gör akademiens ledamöter, och de kungliga nämns inte när sammanträdet öppnas, utan ordföranden/direktören vänder sig till ledamöterna. Protokollet skrivs fortfarande för hand! Inget utträde tillåts En till synes märklig bestämmelse är att en ledamot inte kan begära utträde. Vi vet att Kerstin Ekman och Knut Ahnlund inte längre deltar i Akademiens arbete. På min fråga varför de inte får lämna akademien svarade Odd Zschiedrich, att det bland annat har med sekretessbestämmelserna att göra. Verktyg och förnödenheter för industrin Maskinvägen 1, KARLSKOGA Telefon

9 Som jag ser det borde detta inte vara något hinder: har man avlagt sekretesslöfte, gäller väl detta även om man har lämnat en befattning. Att två ledamöter inte deltar i det omfattande arbetet inför nobelpriset och andra priser måste ju leda till, att de kvarvarande får ökad arbetsbörda. Nu har Akademien i och för sig l4 anställda, varav 9 på sekretariatet och 5 på bibliotekssidan, men alla dessa arbetar inte heltid. Akademiens ordinarie sammanträden äger rum torsdagar. Gamla gubbar En vanlig missuppfattning är att Akademien består av gamla gubbar. Så var det kanske i begynnelsen, men definitivt inte nu. Den första kvinnan var Selma Lagerlöf (invald l9l4) och som nummer två invaldes Elin Wägner (1944). Andra kvinnor i Akademien är Kerstin Ekman, Gunnel Vallquist, Katarina Frostensson, Birgitta Trotzig, Kristina Lugn och Lotta Lotass. Åldersspridningen är relativt stor. Gunnel Vallquist är född l9l8 och Lotta Lotass l964. Språkvårdande arbete Föreläsaren hade valt att tala framför allt om Akademiens språkvårdande arbete och de 70-tal priser och belöningar, som årligen delas ut. Det innebär att över l00 personer: författare, språkoch litteraturforskare, översättare, bibliotekarier, svensklärare med flea blir uppmärksammade och stimuleras att fortsätta sitt arbete. Akademien delar även ut sitt stora pris, som bland annat tillfallit Evert Taube och Astrid Lindgren. Svenska Akademiens översättarpris instiftades l953 och tilldelas personer, som gjort en litterärt värdefull översättning till svenska. Svordomar försvagar Akademien ska värna om svenska språket, att det ska vara tydligt, rent och klart, Odd Zschiedrich berörde det tilltagande bruket av svordomar, bland annat som förstärkningsord. Om varje adjektiv förstärks av en svordom så försvagas språket och tappar i nyansrikedom. Svenska språket ska användas i Sverige, men också när svenska politiker talar i EU och FN. Även den som tror sig behärska ett främmande språk tappar i valörer och nyanser. när han/ hon använder ett annat språk än svenska. Zschiedrich var starkt kritisk mot så kallade internationella program på vissa gymnasier i Sverige, där undervisningen sker på engelska av lärare, som ofta har ett begränsat språk och talar sämre än eleverna. Man uttrycker sig självfallet bäst på sitt eget språk. Till och med många doktorsavhandlingar, som nu skrivs på engelska skulle bli bättre kvalitetsmässigt om de skrevs på svenska. Akademien värnar också om svenskans roll i Finland. På många håll är svenska språkets ställning mycket svag, Ett politiskt parti, Sannfinländarna har på sitt program, att svenska språket inte skall stärkas. 9

10 Mer än man tror Akademiens språkliga arbete är mycket mer än SAOL (Svenska akademiens ordlista), som de flesta känner till. Detta projekt startade l874 och senaste upplagan omfattar l ord. Det är en praktisk ordlista i hur svenska ord stavs och böjs, men tar också upp främmande ord som införlivats med svenska språket. Man kan nu hitta uppgifterna på nätet och dessa kan laddas ned på iphone och Androidtelefon. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk-språklig uppslagsbok, där man med citat från romaner eller texter kan visa när ett ord började användas eller när det försvann ur medvetandet. Många nomineringar Arbetet med att utse nobelpristagare i litteratur börjar redan 3l januari, då alla förslag skall vara inlämnade. 300 nomineringar brukar lämnas in och i början av april ska 20 finnas kvar och av dem ska 5 återstå i maj. Odd Zschiedrich hade ett säkert tips inför årets val: det blir inte en svensk! Han kunde med tillfredställelse konstatera att nobelpriset till Tomas Tranströmer blev mycket väl mottaget internationellt. Ekonomipriset? I en efterföljande diskussion ställdes frågan om hur man ser på ekonomipriset, som ju inte är ett nobelpris, utan ett pris till Alfred Nobels minne. Detta pris har ofta blivit ifrågasatt: kan man se detta som vetenskap när pristagarna ofta präglas av sin politiska ställning och när teorier som belönas ena året blir förlegade några år senare? Odd Zschiedrich svar blev, att ekonomipriset blir mer och mer ifrågasatt. Är du kär i en ny bostad? Vi hjälper dig att göra slut med din gamla. Bergsmansgatan 4, Karlskoga Tel sf.karlskoga@svenskfast.se 10

11 NANO - partiklar på gott och ont En nanopartikel är en partikel mindre än l00 nanometer, vilket motsvarar l mikrometer eller l Ångström i storlek, Exempel på sådana partiklar är atomen, molekylen, DNA-molekylen samt diverse finfördelade metaller och kemikalier. När ämnen föreligger så finfördelade, får de nya egenskaper och de reagerar på ett annorlunda sätt i samspelet med omgivningen. Ett bra exempel är kol. Kolet kan föreligga i flera former, bland annat som grafit och diamant. Nanoskikt Grafit finns i vår vanliga blyertspenna. Tryck fast en tapebit på blyertsspetsen och drag isär. Då följer det med ett ytterst tunt grafitskikt på tapen. Vi har då fått ett nanoskikt, ett ytterst tunt lager, som kallas graf. Grafen har helt nya egenskaper, bland annat rör sig elektrisk ström många gånger snabbare genom grafen än normalt. Nanotrådar är en variant av grafen, som kan komma att ersätta eller ingå i transistorer och förbättra allehanda elektronik. Rullar man en graf, så att den ser ut som en tub, har ett nanorör skapats, ett material som är flera gånger hårdare än stål. På nybörjarstadiet Människan är för närvarande en famlande nybörjare i nanopartiklarnas värld. Den stora mästaren är naturen. Sixten Albertus Sedan miljarder år tillbaka har naturen med suverän skicklighet arbetat med nanopartiklar, atomer och molekyler, kunnat foga ihop dem på ett suveränt sätt, så att växter och djur har skapats. Nanopartiklarna är alltså grunden för hela tillvaron. Det nya är att människan lärt sig tillverka nya former av nanopartiklar, med nya egenskapeer. Förutom grafen, med dess intressanta egenskaper kan nanopartiklar användas inom medicinen, där speciella partiklar fäster på tumörer och förstör dessa eller gör dem känsliga för röntgenstrålning. Siikat-nano förbättrar plast, zinkoxidnano skyddar trä, tyger, plast, silvernano är bakteriedödande och solceller med mera kan tillverkas. Inte enbart av godo Ny teknik är sällan enbart av godo. Varnande röster har höjts. Några exempel är silvernanopartiklarna, som numera finns i strumpor (tar bort fotsvettslukt), dammsugare (bakteriedödning) sårkompresser, solskyddskrämer, smink, hudvårdsprodukter, tvättmedel Måndag.m. Partiklarna används för att förbättra produkten, men kan också ge upphov till bland annat lungsjukdomen KOL (en asbestliknande effekt). Den största nano--producenten och partikelskaparen är biltrafiken (dieselmotorer och däck). 11

12 BHARAT FORGE KILSTA DRIVING INNOVATION 12

13 Vid demens börjar minnet och den intellektuella förmågan gradvis att försämras, en försämring som blir bestående. Det blir därför viktigt att förebygga sjukdomen och försämringen. Den vanligaste demensen är Alzheimers sjukdom, En annan orsak är bristande blodcirkulation till hjärnan. Missbruk av alkohol och droger kan också ge demens liksom brist på vitamin B l2, C och E-vitamin. Förhöjt blodtryck, blodsocker och blodfetter ökar risken. Behandling tidigt Det är viktigt att påbörja behandling tidigt, för att stoppa sjukdomsförloppet. Utredning av den sjukes allmänna hälsotillstånd är väsentlig och ev behandling måste sättas in. Mycket viktig är också att matvanor och livsstil korrigeras. Regelbunden träning, muskulär och mental, är nödvändig. Liksom en Demenssjukdomar Sixten Albertus svag person tränar upp sina muskler, måste den sjuke träna hjärta, blodcirkulation och hjärna. En hjärna, som ständigt tvingas att arbeta och lösa problem utvecklar sällan demens. Träning värdefull Rent medicinskt ger läkaren en kolinesterashämmare, som förbättrar hjärnans funktion, men som påverkar hjärtat negativt. Ett annat medel är Memantin, som underlättar signalöverföringen mellan hjärnans celler. Den värdefullaste behandlingen för hjärnan är dock träning av muskler och hjärta genom idrott och promenader, samt mental träning i form av att lösa korsord och läsa böcker, spela spel o dyl. Ett slappt TV-tittande är förkastligt. Förändrade kostvanor är väsentliga, eftersom alla kålsorter, som brysselkål, blomkål, vitkål, surkål och broccoli förebygger och förbättrar sjukdomen. Karlskoga Tel

14 Karlskogaregionens internationella mötesplats VÄLKOMNA! Besök Alfred Nobels sista hem i Sverige, Björkborns Herrgård, upplev en dramatiserad guidning och se hans laboratorium med orginalutrustning. Bofors industrimuseum på Björkborn visar en 350-årig industrihistoria. Fiffiga huset, intill laboratoriet, är en experimentverkstad för alla åldrar. Mellan 1/6-31/8 öppet tisdag - söndag Vi tar emot på övriga tider efter förhandsbokning. Konferensmöjligheter finns. Kaffestuga Ring för mer information

15 Valborg 2012 Karlskoga kommuns kommundirektör Anna Drevenstams vårtal: Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse. Jag tänker ofta på de raderna ur dikten Gläntan. De innehåller så mycket av förväntan, nyfikenhet, det överraskande och spännande, Precis som våren! Man är full av förväntan, nyfiken på vad det är för överraskande och spännande saker som man står inför. Allt tar ny fart igen och det är på en gång nytt och fräscht, samtidigt som man känner igen så mycket. Det nya och det gamla i samma förpackning. Han som skrev de där raderna heter Tomas Tranströmer. Han fick nobelpriset i litteratur förra året. Nobelpriset ja. Världens mest berömda och eftertraktade pris för vetenskap och kultur. I över hundra år har det delats ut den 10 december, Alfred Nobels dödsdag. Alfred Nobel, vetenskapsmannen, fredsälskaren och internationalisten, som bodde några år här på Björkborn och som hade sina hästar stallade här i stallet på andra sidan herrgårdsbyggnaden. Sina ryska hästar, sina Orlovhingstar. De hingstar, som var anledningen till att man i domstol slog fast, att det var just i Karlskoga, här på Björkborn, som Alfred Nobel hade sitt riktiga hem. Han hade ju bostäder både i paris och i San Remo i Italien, men det var just här på Björkborn han hade sitt riktiga hem, En fransk domstol lutade sig mot en gammal lag som sade att där en man har sina hästar stallade där bor han. Och det var, som ni vet, också i Karlskoga häradsrätt som testamentet fastställdes. Det testamente, som var upphovet till nobelprisen. Det nobelpris som Tomas Tranströmer fick ta emot ur kungens hand. Jag vet inte riktigt vilken gång i 15

16 ordningen det är som vi möter våren här på Alfred Nobels Björkborn, ett samarrangemang mellan Nobelmuseets vänner och Kulturskolan, men många gånger har det blivit. Och det är en underbar miljö att möta våren på. Och inte bara våren, utan många gånger möter man också vänner man knappast har sett under vinterhalvåret. Vi kommer ut ur idet och möts igen. Björkborn är en riktig mötesplats, i många bemärkelser. Just den här våren pågår aktiviteter för att utveckla verksamheten på Björkborns herrgård. En ny reception och butik har öppnat, utställningar förnyas och interiören i herrgården ska så småningom renoveras i l890-talstil, Också valborgsmässofirandet har fått en touch av l890-tal genom den sekelskiftesmarknad som finns här idag. Det finns mitt i skogen en oväntad gläntan som bara kan hittas av den som gått vilse. Det är inte bara våren jag tänker på, när jag läser de där raderna, utan jag hamnar i mina tankar också hos dem som har kommit hit till oss i Sverige och Karlskoga från andra länder. De som helt ofrivilligt har hamnat vilse, som är på flykt från förtryck, våld och elände och som letar efter en oväntad glänta i skogen. Och som har hittat den här hos oss. Våra nya svenskar. Och framför allt tänker jag på flyktingbarnen. Alfred Nobel var, som jag sa inledningsvis, internationalist och jag tycker det vore alldeles utmärkt om Björkborns herrgård utvecklas som en mötesplats dit människor från världens alla hörn kan känna sig välkomna. Avslutningsvis vill jag tillönska er alla en fortsatt trevlig valborgsmässoafton. Med världen som arbetsfält Chematur Engineering ingår i koncernen Chematur International med säte i Karlskoga. Företaget utvecklar, projekterar och bygger kemianläggningar runt om i världen. Koncernen har även dotterbolag i Finland, Tyskland och USA, samt intressebolag i Indien. 16

17 Ungdomens vårtal 2012 Alldeles nyligen har de månader, som ska vara årets kallaste passerat för denna gång, detta år Slut på bitter kyla, slut på hundra lager kläder på kroppen och röda, förfrusna nästippar. Vi välkomnar en varmare tid och därmed en ny årstid. Våren heter den! Men vad exakt innebär våren? För mig är det som att vakna upp ur någon slags mental dvala. Man skakas till liv utav ljus och fågelsång efter en lång tid i ett mindre vaket tillstånd. Den där stjärtvickande sädesärlan kommer tillbaka till Sverige efter sin semester och tussilagon börjar blomma så vackert på marken. Knopparna börjar titta fram på träden och den varma luften tränger sig in för att bekämpa den kalla, som dominerat alltför länge, Ja visst, allt detta är tecken på att våren är kommen. Men det är inte allt. Tillsammans med solen tycker jag att vi skiner upp lite sådär extra denna årstid. Det är som att vi blir fyllda med nytt hopp och ny energi. En starkare livslust börjar strömma genom kroppen. Vi finner ny motivation. Naturligtvis får man inte glömma, att det faktiskt är många som anser att vintern, även den, är en fantastisk årstid då man har möjlighet att åka skidor och leka med barnen i den vita snön. Och då man finner det extra mysigt, att sitta med en varm dryck framför Matilda Johansson brasan. Men trots det: Våren är en klass för sig. Hur många är det inte som plockar fram grillen ur sin dammiga vrå, för att bjuda över grannarna på en trevlig middag ute på altanen dessa tider? Hur många är det inte, som tar en långpromenad med sin närmsta längs sjön, där vattnet äntligen har förvandlats till flytande form? Vem lägger inte i båten, den som har, och bjuder med sina vänner på en härlig fisketur? Vem kan misstycka att våren verkligen påverkar vårt sociala liv? Det känns som att det är här vi kan påminnas om att vi har varandra. Våren har med sig en hel sjö utav sötsaker för varje sinne. Men glöm inte den kärlek, gemenskap och harmoni den även bringar hjärtat när den är här. Våren är mer än vad man tror att den innebär. Den gör mig glad! Ta vara på den medan den är här och njut av vad den gör för vårt välmående. 17

18 Alfred Nobel alias Peter Sundh hälsade välkommen till valborgsmässofirande på Björkborn. Här samtalar med några som sökt sig dit. (Foto: Monica Albertus) Nobelmuseets Vänners vice ordförande Anita Öjendal i sekelskiftesklädsel. Här på bild tillsammans med sin make, som var utklädd till tiggare och samlade in pengar till Rädda barnen. (Foto: Monica Albertus) Välbesökt valborg på Alfred Nobels Björkborn Årets valborgsmässofirande på Björkborn gick i sekelskiftesanda. Folk uppmanades att leta fram gamla kläder och många gjorde det. Längst ner i parken fanns marknadsstånd, där allt som fanns gick åt som smör, eftersom årets firande slog alla rekord. Man räknar med att omkring besökare (2011 var det runt personer) lyssnade på vårtal, handlade i marknadsstånden, lyssnade på körsång, kastade boll, pratade med Alfred Nobel och så småningom även beskådade den fina vårbrasan. Omkring 500 personer besökte själva herrgården där Alfred Nobel bodde några år och intill bostaden hade sina hästar stallade. Det som kom att avgöra att testamentet lagfors i Karlskoga och nobelprisen blev ett faktum enligt testamentatorns uttryckliga önskemål. En insamling till Rädda Barnen gav kronor. 18

19 Hans Johansson, verksam på herrgården, hade klätt sig i sekelskifteskläder. (Foto: Monica Albertus) Även positivhalaren fanns på plats på sekelskiftesmarknaden. (Foto: Monica Albertus) En kvartett damer framför marknadsstånden i herrgårdsparken. (Foto: Monica Albertus) 19

20 Kreativ kemi för nya läkemedel Med amerikanska ägare och kunder över hela världen lever Cambrex Karlskoga i en internationellt präglad miljö. Vi jobbar med avancerad organisk kemi med fokus på att utveckla processer och leverera produkter till innovativa läkemedelsföretag. Idag tillverkas framför allt aktiva läkemedelssubstanser och läkemedelsintermediat i allt från gramskala till tiotals ton. Vi finns på Björkborns industriområde och har 350 anställda. Cambrex Karlskoga AB Tel karlskoga@cambrex.com Innovation. Experience. Performance. 20

21 Får Sverige några fler nobelprisgtagare? Inte bara vi svenskar utan också litteraturintresserade runt om i världen hälsade med tillfredställelse att 2011 års nobelpris i litteratur tilldelats Tomas Tranströmer, Själv konstaterade jag, att jag för en gångs skull ägde och hade läst om nobelpristagarens böcker flera gånger. Det är mer än jag kan säga om flera pristagare från de senaste fecennierna. Flera av deras böcker har jag inte orkat igenom, trots akademisk examen i litteraturhistoria! Som Odd Zschiedrich konstaterade vid sitt föredrag på Nobelvännernas årsmöte lär det dröja innan Sverige får en nobelpristagare i litteratur. Den fråga man kan ställa efter att ha tagit del av de senaste årens debatt om svensk forskning är om vi kan räkna med svenska nobelpristagare i de naturvetenskapliga ämnena under kommande decennium. Jan Hammarstedt Kvalitetsproblem Om man följt forskningsdebatten kan man inte bli annat än pessimist. Några rubriker talar sitt tydliga språk. Politikerna ska inte lägga sig i forskningen. - Miljarder till forskning styrs av flumkriterier. - Unga elitforskare ska rädda svensk konkurrens. (Enda optimistiska rubriken). - Kunskapsklyftorna ökar. Vinstdrivna skolor både sänker kunskapsnivån och förstärker klassamhället. - Svensk undervisning styrs av politiska åsikter och inte av vetenskaplig forskning t.ex. hjärnforskning. - Betydande kvalitetsproblem i svensk forskning. - Intellektuell inavel hot mot forskningen i Sverige. - Svensk samhällsforskning alldeles för provinsiell. Pengar gick till fester Till råga på all denna pessimistiska syn på svensk forskning kommer så avslöjandet, att Stiftelsen för strategisk forskning, vars uppgift är att gynna svensk forskning, de senaste åren festat upp flera miljoner kronor avsedda för forskning. På tre år har festfixaren Micael Bindefeld fått 9,3 miljoner i arvode för att göra PR. När stiftelsen fyllde l5 (!) år höll man en fest för diverse honoratiores som kostade över två miljoner. En kostnad som bokfördes som forskningsbidrag! Man tar sig för pannan! Den ryktbarhet som stiftelsen eventuellt kan få genom detta jippo kan inte kallas annat än herostratisk. (Ni minns Herostratos, som inte lyckades bli berömd på annat sätt än att tända eld på Dianatemplet i Efesos). Någon har räknat ut, att för denna fest skulle lön för två forskartjänster kunnat betalas under l0 år. 21

22 Tidiga problem Problemen för de naturvetenskapliga ämnena börjar redan i grundskolan. En forskare som undersökt varför intresset för naturvetenskapliga ämnen är så svalt har funnit, att undervisningen, trots flera läroplansrevisioner ändå bedrivs som den gjorde för 30 år sedan. Man utgår från en akademisk disposition, som är helt främmande för eleverna. I stället borde man utgå från elevernas erfarenhet av biologi, fysik och kemi och visa vilken glädje man kan ha i vardagen av att kunna dessa ämnen. När intresset väl väckts kan man föra in den akademiska modellen. Ska vi få fler forskare i naturvetenskapliga ämnen, måste intresset väckas redan i grundskolan och vi måste därför få lärare, som kan tillämpa modern pedagogik. Hur ska vi stärkas? Ett intressant inlägg i forskningsdebatten gjordes av ll experter på forskning och samhällsliv i en DN-artikel ll maj På uppdrag av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ska en Utbildningskommission utreda hur Sverige ska kunna stärkas som kunskapsnation. Sverige kan inte konkurrera med låga löner. utan med kunskap. Det finns, menar dessa forskare, ett klart samband mellan goda skolkunskaper och hög tillväxt. Länder som har höga resultat i individuella tester (såsom PISA) har även hög till- Öppet alla dagar 8 21 Gesällgatan 5, KARLSKOGA tel Välkommen till oss i Nya Folkets Hus! Tel alt Vi servar dig med: DAGENS LUNCH ALT. MATLÅDA CATERING MIDDAGSBESTÄLLNINGAR STYRELSEMÖTEN KONFERENSER BEGRAVNINGSKAFFE M.M. Dessutom kan du få hjälp med att sy om och sy nytt i vår systuga. 22

23 växttakt. Ur samhällssynpunkt är det därför nedslående att prestationerna i matematik och naturvetenskap mellan l995 och 2008 sjunkit med mera än ett års kunskapsstoff. Man påpekar i artikeln, att fyra av tio elever, som påbörjar gymnasiestudier inte uppnår de godkända kraven och alltså inte får behörighet till högskolestudier. Intellektuell inavel Två professorer i företagsekonomi och statsvetenskap, Mats Alvarsson och Bo Rothstein varnar i en DN-artikel (28 aug 2011) för att forskningen i Sverige hotas av intellektuell inavel. Det är enligt dessa inte brist på pengar som är problemet, utan brist på kvalificerade forskare. Detta beror i sin tur på, att universiteten anställer forskare som utbildats i det egna universitetet. Forskarna får härigenom en hyfsad lokal karriär, men slipper kravet på att vid ansökningar till andra universitet visa upp internationellt framstående kunskapsbidrag. Forskare från andra länder har häpnat över bristen på extern rekrytering både i Göteborg och Lund. För att få forskartjänst vid det egna universitetet gäller det, att anpassa sig till detta universitets etablerade tänkesätt. Vad blir det för forskning med sådana förutsättningar? Att byta intellektuell miljö är nödvändig för en forskare, som vill utvecklas. Författarna vill också att Vi tandläkare stöder Nobelmuseet: Helena Tollstoy Catarina Rydberg Lundin Magnus Hansson Susanne Morfeldt-Hafstrand Jan Danielsson Munhälsan 23

24 man koncentrerar forskarutbildningen till färre universitet och högskolor, eftersom den för närvarande är alltför fragmentiserad. Man har för litet antal doktorander i varje kull, för att man ska nå hög kvalitet. Författarna avslutar sin artikel med följande tänkvärda ord: Förändringar för att höja kvaliteten i svensk forskning handlar således inte bara om ökade resurser och hur dessa ska fördelas. Ett större problem är, att vi skapat ett system som motverkar möjligheterna, att få fram verkligt skickliga forskare. Har de rätt så ökar förvisso inte chanserna, att fler svenskar får nobelpris. Provinsiell - universell Bo Rothstein publicerade den l5 augusti i DN en artikel, där han anklagar svensk forskning för att vara alldeles för provinsiell. Forskning är i grunden universell till sin natur, det vill säga de problem som man som forskare analyserar, har bäring bortom tid och plats. Det kriterium som Rothstein utgår ifrån är hur ofta svenska forskare citeras av internationella forskare. Detta kan ju i och för sig vara ett trubbigt instrument, men Rothstein menar inte, att en forskare som citeras 2000 gånger är dubbelt så bra som en som citeras tusen gånger. Det avgörande är om svenska forskare i sin forskning kan påvisa metoder och analysmodeller som är internationellt gångbara. När han går igenom Vetenskapsrådets bidrag till forskare, så finner han, att drygt hälften av bidragstagarna saknar internationell exponering av sin forskning. Svensk forskning är enligt författaren provinsiell och Vetenskapsrådet lever i sina anslagsbeviljningar inte upp till vad som av regeringen ålagts dem, nämligen att ge stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. De flesta politiska partier verkar vara överens om, att man måste satsa mer på svensk forskning. En forskningsproposition lär vara på väg Den kommer många att läsa med stort intresse. Det gäller faktiskt Sveriges framtid som kunskapsnation. Karlskoga Telefon