Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön Gullspångsälvens vattenråd

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd"

Lena Hermansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders Johansson KEMAB Björn Andréason Möckelns FOF Claes Kjörk (fortsatt kontakt sker med Birgitta Adell) Fortum Daniel Bergdahl Länsstyrelsen Örebro Hans Jansson Karlskoga Naturskyddsförening Hans Åke Karlsson Bergslagens Elektriska AB Kent Gustavsson Örebro läns landsting Matilda Norberg Samordnare GVVF Robert Skogh Gullspångs kommun m.m. Staffan KEMAB Tommy Carlsson Privatperson vid Norrälgen Ulf Levein Kraftverksägare William Dickson Rämens FVOF Mötet inleddes med att Matilda Norberg, samordnare av GVVFs vattenråd hälsade välkomna och presenterade vattenkraftens utbredning i avrinningsområdet, dess påverkan på miljön och en del slutsatser från Havs och vattenmyndighetens utredning dialog om vattenkraften och miljön som utförts på regeringsuppdrag under Daniel Bergdahl från länsstyrelsen i Örebro tog därefter vid och berättade lite kring vilka värden som finns i fritt rinnande vatten, vilka krav som ställs på vattenkraften samt vad som kan vara möjliga åtgärder att göra för att kunna kombinera miljömålen kring förnyelsebar energi och levande sjöar och vattendrag. Båda dessa presentationer finns att ta del av på GVVFs hemsida. Under mötet diskuterades sedan problemställningar och möjligheter inom temat vattenkraften och miljön. Nedan sammanfattas en del av diskussionerna under rubrikerna: vattendomar, samverkan, Liljendalsälven, syfte med gruppen och konkreta åtgärder. Vattendomar Nedan är några citat från diskussionerna under mötet där vattendomarna hade en central roll. Vattendomar ger rätt att påverka negativt om nyttan överskrider skadan. vågar inte hitta de smarta lösningarna eftersom det i en omprövning av en vattendom ofta kommer en tredje part och ställer ytterligare krav rättigheter i vattendomar hävdas hela tiden det är otympligt att göra små förändringar

Åke Karlsson Bergslagens Elektriska AB Kent Gustavsson Örebro läns landsting Matilda Norberg Samo

2 Det påpekades också att vatten idag omfattar ett större sammanhang än tidigare. Idag är många frågor knutna till vatten som inte togs hänsyn till vid upprättandet av vattendomarna. Dessa kommer ofta från en annan tid, med andra prioriteringar. Många vattendomar är gamla och även vattenlagarna i miljöbalken har dålig tidsenlighet eftersom små förändringar kräver stora omprövningar. Detta sätter käppar i hjulet för frivilliga åtgärder som kräver en omprövning av vattendomen. För de verksamheter där tillstånd inte finns är det viktigt att söka tillstånd så snart som möjligt eftersom det är ett minimikrav som ställs på verksamheterna. Vi ser fram emot resultatet av vattenverksamhetsutredningen som ska slutredovisas till regeringen den 31 maj I denna ska reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ses över. Målet är att föreslagna ändringar från utredningen ska säkerställa att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter har tillstånd i överensstämmelse med de miljökrav som ställs i miljöbalken och de nämnda EU-kraven, samtidigt som en väl fungerande markavvattning och en fortsatt hög regler- och produktionskapacitet i den svenska vattenkraftproduktionen eftersträvas. Uppdraget i sin fulla formulering går att läsa här: Samverkan Flera deltagare i gruppen poängterade vikten av dialog och samverkan. Detta för att undvika att skyttekrig uppstår. Genom kunskap och informationsutbyte skapas förståelse för både miljöaspekter och energiproduktionsaspekter. Genom goda exempel ges inspiration till åtgärder. Åsikter som framfördes under mötet var tex: i grupp är man stark man skall inte underskatta värdet av samverkan upp ur skyttegravarna och prata med varandra istället Claes från Fortum påpekade att om de som kraftverksägare får ett konkret förslag på vart en förändring är önskad och vilken förändring som önskas är det lättare att räkna på och ge en fingervisning om det är möjligt att genomföra med hänsyn till vattendom och produktionskrav. Exempelvis framfördes önskemål från MFOF att släppa 0.5 kubik i Karåsen. Detta är ett konkret exempel som går att räkna på och föra en dialog om. Liljendalsälven ett konkret exempel I Liljendalsälven, utflöde från sjön Fjällrämmen i norra delen av Gullspångsälvens avrinningsområdet, förekommer idag nolltappning. Intresse finns för att kunna släppa en minimivattenföring i vattendraget för att förbättra miljön för det vattenlevande växt och djurlivet. Enligt vattendomen i detta fall ställs krav på att sjön måste hålla en viss nivå innan vatten får släppas, vilket i praktiken leder till nolltappning när vattnet är lågt. Hur kan man gå vidare med detta? William Dickson och KEMAB genom Anders Johansson och Staffan Ericsson kommer fortsätta dialogen kring detta och gruppen ser fram emot att höra vart diskussionerna leder.

Många vattendomar är gamla och även vattenlagarna i miljöbalken har dålig tidsenlighet eftersom små förändringar kräver stora omprövningar.

3 Syfte med gruppen Syftet med gruppen är att få till en samverkan och kunskapsutbyte mellan berörda parter, och att till att börja med identifiera och även genomföra lättare åtgärder där vattenkraften och miljön kan kombineras inom avrinningsområdet. Med lättare avses här åtgärder som med relativt enkla och billiga medel kan ge stor miljönytta. Exempelvis: 1) Identifiering av så kallade win-win situationer där kostnaden för energiproduktionen blir liten och miljönyttan stor (i vissa fall kan till och med en positiv effekt på energiproduktionen erhållas genom tex mer förutsägbara flöden, effektivisering av energiutnyttjandet och liknande). 2) Åtaganden som är möjliga att göra inom en vattendom, tex: a. att skapa ett minimiflöde som ger utrymme till att fåran får karaktär av ett vattendrag/forsande vatten b. en reglering av flödet som följer årsvariationer och därmed kan skapa mer naturlika miljöer Konkreta åtgärder utifrån dagens möte Vilka projekt kan vi genomföra inom befintliga vattendomar? En sammanställning av möjliga projekt. Till nästa gång tittar vi på något/några av dessa projekt. Påbörja tillståndsansökan av kraftverk som inte har tillstånd idag. Detta för att föregå de krav som ställs på att alla kraftverk ska ha tillstånd. Ytterligare personer kan vara intresserade av att delta i gruppen, bland annat bör länsstyrelsen i Värmland vara representerad. Matilda kommer försöka få ut informationen om gruppen till fler potentiellt intresserade. Alla kan också till nästa träff bjuda in ytterligare fler intresserade personer. Länkar till material som fanns tillgängligt under mötet: Havs och vattenmyndigheten, Dialog om vattenkraften och miljön en redovisning av utfört regeringsuppdrag. g+vattenkraft+hav+rapport+2012_12+inkl+bilagor.pdf Ingela Lindqvist, Den småskaliga vattenkraftens rättsliga förutsättningar i Sverige, Uppsala Faculty of Law. =sv-se Restaurering av Imälven Biotopvård och byggande av vandringsvägar i Sågkvarnsbäcken 2009

Exempelvis: 1) Identifiering av så kallade win-win situationer där kostnaden för energiproduktionen blir liten och miljönyttan stor (i vissa fall kan till och med en positiv effekt på

4 Manual för ekologisk restaurering av vattendrag

5 DELTAGARLISTA MED KONTAKTUPPGIFTER Deltagare första mötet i arbetsgrupp vattenkraft och miljö Person Organisation E-post Anders Johansson KEMAB Anders.johansson@karlskogaenergi.se Björn Andréason Möckelns FOF b.andreason@tele2.se Claes Kjörk (fortsatt kontakt med Birgitta Adell) Birgitta.adell@fortum.se Fortum (Claes.kjork@fortum.se) Daniel Bergdahl Länsstyrelsen Örebro Daniel.bergdahl@lansstyrelsen.se Hans Jansson Karlskoga Naturskyddsförening hans.o.jansson@hotmail.com Hans Åke Karlsson Bergslagens Elektriska bransta@telia.com Kent Gustavsson Örebro läns landsting difkenta@bahnhof.se Matilda Norberg GVVF Matilda.norberg@karlskoga.se Robert Skogh Gullspångs kommun m.m. robert.skogh@mariestad.se Staffan Ericsson KEMAB Staffan.ericsson@karlskogaenergi.se Tommy Carlsson Privatperson vid Norrälgen tommy.v.carlsson@hotmail.com Ulf Levein Kraftverksägare Ulf.levein@skanska-energi.se William Dickson Rämens FVOF williamdickson@telia.com Övriga personer som är intresserade av att delta i gruppen men hade förhinder vid första träffen Person Organisation E-post Lars Rosén Kraftverksägare Silverhyttan Lars.Rosen@lansforsakringar.se Louis de Geer Lesjöfors Kraft AB lesjofors.kraft@tele2.se noeskogsbruk@telia.com Nils-Olof Eriksson Kraftverksägare Valån Roine Fransson EON Roine.Fransson@eon.se

se) Daniel Bergdahl Länsstyrelsen Örebro Daniel.bergdahl@lansstyrelsen.se Hans Jansson Karlskoga Naturskyddsförening hans.o.jansson@hotmail.com Hans Åke Karlsson Bergslagens Elektriska bransta@telia.

Relevanta dokument

Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen. Tina Buckland Länsstyrelsen Västerbotten

Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen Tina Buckland Länsstyrelsen Västerbotten Nu finns det hopp om fler glada laxar. DN Svensk vattenkraft i fara SvD Näringsliv Förslagen [ ] kommer att äventyra