Samverkan för energieffektivare gatubelysning

Transkript

1 Gatubelysning slutrapport Samverkan för energieffektivare gatubelysning Ett delprojekt i Länsstyrelsens projekt Ett ljusare och energieffektivare Örebro län, finansierat av Energimyndigheten. Energimyndighetens Dnr: , projektnummer Päivi Lehtikangas Energikontoret Regionförbundet Örebro

2 Innehållsförteckning Sammanfattning.3 Syfte...4 Verksamhetsmål....4 Översiktlig beskrivning av arbetet..4 Uppföljning av projekt- och effektmålen 5 Projektmål 1. Nätverksmöten.. 5 Projektmål 2. Individuella konsultuppdrag Projektmål 3. Varje deltagande kommun omarbetar/utarbetar långsiktiga program/ beslutsunderlag för investering i kommunala gatubelysningsanlägg. 13 Projektmål 4. Tillgängliga investeringsmedel under projektperioden används så effektivt som möjligt Erfarenhetsutbyte. 17 Utvärdering. 18 Avvikelser. 19 Bilagor Bilaga 1. Funktions-, standard- och åtgärdsbeskrivning. Bilaga 2. Beslutsunderlag till Hallsbergs och Kumla kommun. Bilaga 3. Belysningsstrategi. Bergslagens kommunalteknik. Bilaga 4. Slutrapport i projektet Effektivare gatubelysning, Bergslagens kommunalteknik Bilaga 5. Förslag till busscentralen i Karlskoga. Bilaga 6. Belysningsstrategi för gatu- och vägbelysning, Kumla kommun Bilaga 7. Projektutvärdering. 2

3 Sammanfattning Samverkan för energieffektivare gatubelysning, ett delprojekt i Länsstyrelsens projekt Ett ljusare och energieffektivare Örebro län, finansierat av Energimyndigheten. Energimyndighetens Dnr: , projektnummer , leddes av energikontoret Regionförbundet Örebro. Projektets syfte var att öka kompetensen hos kommuners gatubelysningsansvariga om ljus, ljuskällor, styr- och reglerteknik, upphandling samt möjliga finansieringslösningar. Arbetet gjordes med hjälp av ett nätverk med tanke att gemensamma mål bidrar till ökade kontakter mellan kommunerna och effektivare arbete med belysningsanläggningar. Alla kommuner var positiva och tio av länets tolv kommuner har deltagit aktivt nätverket. De personer som har ansvaret för gatubelysning har också ofta ansvar för mycket olika områden i sina kommuner och frågan är ibland svår att prioritera. Detta har inneburit att aktivitetsgraden av de medverkande har varit varierande. Projektledarens mål var att skapa aktiviteterna så att så många gatubelysningsansvariga som möjligt skulle få en maximal nytta av deltagandet av nätverket både vad gäller programmet för möten, föreläsningar och studiebesök samt expertval. Nätverket träffades sex gånger under perioden mars 2013 och juni Vid varje träff hade experter inom olika områden bjudits in och nätverket har fått fortbildning inom områden ljusets betydelse, ljusplanering, upphandlingsfrågor, LCC, styrning, reglering och övervakning av gatubelysning, ljusplanering, belysningsstrategi, stadsvandring med olika belysningslösningar med mera. Alla länets kommuner har gjort förbättrande åtgärder på sin gatubelysning under perioden Kvicksilverarmaturerna har bytts ut till miljövänligare och energieffektivare metallhalogen, LED eller högtrycksnatrium. Energiförbrukningen har minskat med cirka 2,84 GWh i länets kommuner under perioden från 2009 och Projektets effektmål var att kommunerna sparar minst 3 GWh el gatubelysningen till 2014 i förhållande till 2009 års nivå. Framför allt i de växande kommunerna har antalet ljuspunkter ökat under tiden som gör att projekts måluppföljning med total besparing av el kan bli något missvisande. Energianvändningen per ljuspunkt har minskat mellan 6 och 57 procent. Variationen är beroende på i vilken omfattning armaturbyte har gjorts men även vilken teknik har valts. Investeringar som har gjorts 2009 har inte haft samma energieffektivitet som de som har gjorts under Erfarenhetsutbyte var av stor vikt för många kommuner, speciellt för dem som var i läge att göra större investeringar. Enligt deltagarnas utvärdering hade kunskaperna ökat hos många med hjälp av projektets insatser. 3

4 SYFTE Projektets syfte är att öka kompetensen hos kommuners gatubelysningsansvariga om ljus, ljuskällor, styr- och reglerteknik, upphandling samt möjliga finansieringslösningar. Ett nätverk med gemensamma mål bidrar till ökade kontakter mellan kommunerna och effektivare arbete med belysningsanläggningar. VERKSAMHETSMÅL Projektmål 1. att fem-sex träffar anordnas av energikontoret till gatubelysningsnätverket. 2. att energikontoret bidrar till att kommunerna kan utnyttja sina projektrelaterade individuella konsulttimmar. 3. att varje deltagande kommun omarbetar/utarbetar långsiktiga program/beslutsunderlag för investering i kommunala gatubelysningsanläggningar. 4. att tillgängliga investeringsmedel under projektperioden används så effektivt som möjligt. Effektmål 1. att kommunerna sparar minst 3 GWh el gatubelysningen till 2014 i förhållande till 2009 års nivå. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ARBETET Alla gatubelysningsansvariga i Örebro län fick förfrågan av att delta nätverket med syfte att öka kompete nsen om ljus, ljuskällor, styr- och reglerteknik, upphandling med mera enligt kommuners egna behov, samt att samverka i nätverk som bidrar till erfarenhetsutbyte, ökade kontakter mellan kommunerna och effektivare arbete med belysningsanläggningar. Alla kommuner var positiva och tio av länets kommuner har deltagit nätverket. De personer som har ansvaret för gatubelysning har också ofta ansvar för mycket olika områden i sina kommuner och frågan är ibland svår att prioritera. Detta har inneburit att aktivitetsgraden av de medverkande har varit varierande. Projektledarens mål var att skapa aktiviteterna så att så många gatubelysningsansvariga som möjligt skulle få en maximal nytta av deltagandet av nätverket både vad gäller programmet för möten, föreläsningar och studiebesök samt expertval. 4

5 UPPFÖLJNING AV PROJEKT- OCH EFFEKTMÅLEN Projektmål 1. Nätverksmöten Projektmålet var att energikontoret anordnar fem till sex träffar till gatubelysningsnätverket. Sex träffas anordnades enligt följande. Träff 1. Den första träffen anordnades , en halv dag. Projektledaren gick igenom projektupplägget. Gatubelysningsexpert Johan Röklander medverkade med en föreläsning om ljus, ljusets betydelse, ljusplanering. Johan har bakgrund som belysningsansvarig i Jönköpings kommun och numera på WSP Ljusdesign. Kommunrepresentanterna fick en enkät att svara på angående deras önskemål om innehållet till de gemensamma träffarna samt för användning av budgeten för de individuella kommuntimmarna. Det fortsatta nätverksprogrammet lades upp enligt kommunernas önskemål. Träff 2. Den andra träffen anordnades (en heldag) i samverkan med delprojektet 2 (projektledare Ylva Gjetrang, LST). Förmiddagsprogrammet var gemensamt för båda nätverken med upphandlingsfrågor med experter från Örebro kommun och miljöstyrningsrådet i programmet. På eftermiddagen diskuterade gatubelysningsgruppen specifikt LCC-frågor med ledning av Johan Röklander. Träff 3. Denna heldagsträff hade styrning och reglering som specialtema. Trafikverkets Joakim Frank som leder projektet Nytt ljus föreläste. På förmiddagen hade vi dessutom en presentation av företaget TelliQ och på eftermiddagen av företaget Industriarmatur. Båda företag arbetar med intelligent styrning och övervakning av gatubelysning. Träff kl Tema: Ljusplanering, belysningsstrategi. Föreläsaren var gatubelysningsexperten Katarina Hennig från WSP, Malmö. Kursdeltagarna gick igenom strategins upplägg och innehåll, hur man ska tänka när man planerar gatubelysning. Deltagarna hade med sig eget material som de fick arbeta med under dagen med syfte att få hjälp och idéer med genomförandet av strategin av föreläsaren och varandra. 5

6 Träff 5. Studiebesök till Askersund. Nätverksmöte och presentation av Vattenfalls projekt Green Street Light På förmiddagen hade vi en avstämning hur långt vi har kommit och vad har vi kvar inom projektet. Erfarenhetsbyte rörde sig om t.ex. möjligheten att styra gatubelysningen via fiber, hur parterna gör vid felanmälningarna, vad det optimala ronderingsschemat är, märkning av stolparna, trygghetsvandringar med olika föreningar och mycket annat. På eftermiddagen presenterade Vattenfall sitt projekt Green Street Light. Visning av Vattenfalls anläggning med laddstationer, solceller mm. 6

7 Laddstation 1 med multipla funktioner men även en lyktstolpe. 7

8 Laddstation 2 för laddning av bilbatterier även en del av gatubelysningssystemet. Träff 6. Stadsvandring, främst LED-belysning runt Rättscentrum/Resecentrum. Nätverksmöte och avslutning Vi gjorde en liten stadsvandring med ledning av Örebro kommuns belysningsansvarige Jonas Hoff, tittade på LED-belysningen runt Rättscentrum/Resecentrum samt armaturval m.m. i området runt Järntorget. Vi såg både bra och mindre bra belysningslösningar. På mötet gick vi igenom kommuners egna planer och verksamheter kring gatubelysning och diskussionerna kring hur projektet har bidragit till utvecklingen. 8

9 Nätverksmedlemmar i diskussion under en lyktstolpe med LED-armatur. 9

10 Projektmål 2. Individuella konsultuppdrag Allmänt om konsultens arbete Varje deltagande kommun fick genom projektet att utnyttja fyra individuella konsulttimmar för utveckling av sitt eget kommunala arbete med gatubelysning. Detta svarade mot projektmålet: Energikontoret bidrar till att kommunerna kan utnyttja sina projektrelaterade individuella konsulttimmar. Parterna fick anmäla sitt intresse för extra hjälp och projektledaren bistod med hjälp av kontakterna. Parterna hade givetvis möjlighet att anlita sina egna kontakter om de så ville. Åtta kommuner av de tio som var aktivt med i projektet utnyttjade denna möjlighet. Alla deltagare fick starkt förtroende för den konsulten (Johan Röklander, WSP) som anlitades i det inledande skedet av projektet och utnyttjade hans tjänster även gällande det individuella stödet. De individuella mötena med kommunerna var konstruerade utifrån att kommunen själva satte agendan efter sina behov. Kommunerna gjorde en beställning hos konsulten som fick förbereda sig inför mötet. Sammanfattning av konsultens arbete i kommunerna Örebro Bakgrund Kommunen har beslutat att upphandla ny drift och planering. Arbetet har startat med att ta fram underlag för upphandling parallellt med att kommunen har påbörjat en process för att ta fram ett belysningsprogram. Genom projektet har Örebro fått ett tydligt avstamp i sitt fortsatta arbete och har valt att själva arbeta vidare med frågorna utifrån projektets initiala riktlinjer. Enskilt konsultstöd Johan Röklander från WSP gjorde ett besök i Örebro kommun den 6 februari och träffade Jonas Hoff och Lena Karlström. Genomgång av upphandlingsunderlag inkl. sparpotential för energi, drift och upphandling för belysning och underhåll av belysningsanläggning och framtagande av förslag till upphandlingsförfarande. Genomgång av en struktur för ett belysningsprogram och olika arbetssätt för att ta fram ett sådant. Örebro har valt att arbeta vidare med WSP i frågan om upphandling och utöka underlaget. I bilaga 1 presenteras en mall för en funktions-, standard- och åtgärdsbeskrivning som upphandlingsunderlag. Karlskoga Bakgrund Karlskoga Elnät AB hade önskemål att få analyser på två olika projekt, dels infarterna till staden med markeringar av stråk och identitet, dels busstationen och området kring den. Inspiration till arbetet fick kommunen delvis genom nätverkets föreläsning och studiedag med Katarina Hennig från WSP. 10

11 Enskilt konsultstöd Johan Röklander på WSP gjorde ett platsbesök i Karlskoga den 6 februari och träffade Pär Nilsson, elnätschef på Karlskoga Elnät AB. Genomgång av Karlskogas genomfartsleder och portaler till staden gjordes. Diskussioner på plats om hur och vad man kan göra för att höja statusen på strategiskt viktiga platser och stråk. Genomgång på plats av bussterminal och trafikmiljö runt terminalen. Med denna bakgrund gjorde konsulten ett diskussionsunderlag och presenterade övergripande gestaltningsidéer kring hur man kan jobba vidare med dessa områden och tog fram ett skissförslag till fortsatt arbete. Parametrar som beaktades speciellt var tillgänglighet, trygghet, rörelsemönster, trafiksäkerhet och energieffektivitet. Karlskoga har fått ett underlag för fortsatt samtal och eventuell planering och arbetar vidare själva utifrån de råd och diskussioner som fördes på plats samt med det skissförslag som lämnats. Området kring busstationen i Karlskoga som konsulten har hjälpt till med att förbättra belysningsmässigt. 11

12 Kumla och Hallsberg Bakgrund Både Kumla och Hallsberg är i ungefär samma situation och behövde stöd i upphandling för belysning och underhåll av belysningsanläggning främst genom framtagandet av förslag till framtida upphandlingsunderlag. Kommunerna har inte ordentliga belysningsprogram och behöver även stöd för att ta fram ett sådant. Enskilt konsultstöd Johan Röklander från WSP gjorde ett besök i Hallsberg kommun den 7 februari och träffade Per Runfeldt pch Philip Salama Kabunga från Hallsberg samt Bertil Ringquist från Kumla kommun. I programmet var genomgång av hur man gör en upphandling för belysning och underhåll av belysningsanläggning och framtagande av förslag till framtida upphandlingsunderlag. Dessutom diskuterades olika arbetssätt för att ta fram ett belysningsprogram för kommunerna. Det konstaterades att det finns en stor potential att påverka driftsekonomiska och energimässiga val. Genom att förhöja kraven på den kommande driftsentreprenören och sätta ramverk som ger rätt incitament kommer energianvändningen i anläggningen kunna effektiviseras. Dessutom kan driftstider, underhållsaspekter ytterligare bidra, inte bara till bättre ekonomi utan även minskad energianvändning. Underlaget som levererats av konsulten ligger som grund för framtida fortsatt arbete med kommuners belysningsanläggningar, se bilaga 2. Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora (BKT) Bakgrund Kommunerna valde att utnyttja den individuella konsulttid till en skräddarsydd utbildning till flera personer inom förvaltningen som har en beröringspunkt till gatubelysning. Enskilt konsultstöd Johan Röklander från WSP anordnade en utbildning på Bergslagen Kommunalteknik (BKT) i Nora den 16 april. Totalt sju personer utbildades för Hällefors, Lindesbergs, Ljusnarsbergs och Noras kommuner, samtliga tillhörande Bergslagens kommunalteknik. Följande personer deltog: Mats Ivarsson, belysningsansvarig, Jan-Erik Andersson, arbetsledare (Gata/Park Nora och Gata Hällefors), Eva Jonsson, förbundschef, Erik Nilsson, broansvarig/gatutekniker/försäkringshandläggare Gata/Park/Idrott, Per Björkengren, anläggningsansvarig Gata/Park/Idrott, Annika Larsson, projektör/projektering Gata/VA och Arne Tschentscher, stadsträdgårdsmästare. 12

13 Ämnen som berördes var ljustekniska begrepp, LCC och ekonomi, upphandling, design och designverktyg, armaturer, LED, teknik och styrning. Ämnena avhandlades utifrån de specifika platserna som de olika kommunerna är. Diskussion och genomgång av faktiska projekt togs upp och tittades på specifikt. Sådana områden var t.ex. Noras nya busstation, Lindesbergs brygga med lusthus, promenadstråk längs vatten och exempel på kyrkogårdar var något av det som diskuterades kring. Projektmål 3. Varje deltagande kommun omarbetar/utarbetar långsiktiga program/beslutsunderlag för investering i kommunala gatubelysningsanläggningar. Projektmål 4. Tillgängliga investeringsmedel under projektperioden används så effektivt som möjligt. Alla deltagande kommuner har planer att göra åtgärder med kommuners gatubelysningar, även de två kommuner (Askersund och Degerfors) som inte var aktiva i projektet. I nedanstående tabell redovisas vad kommunerna har genomfört eller planerat att genomföra med påverkan av projektet, helt eller delvis. Besluten om att investera har i de flesta fallen tagits redan innan projektets start men projektet har delvis kunnat påverka val av utrustning. Kommun Planerat eller befintligt belysningsprogram för något område Upphandlingsunderlag Investeringar Åtgärder, genomförda och planerade Askersund Byte av 1440 kvicksilverarmaturer till metallhalogen sedan Ytterligare 400 Hg-armaturer till metallhalogen efter semestrarna. Degerfors Byte av samtliga kvicksilverarmaturer på 125 W till högtrycksnatrium 50W. Hallsberg Ett nytt villaområde med ca 15 LED-armaturer. Bytt ut ca 1000 Hg-armaturer på 70 W till 50 W högtrycksnatrium Idag skulle man investerat i ett annat alternativ. Hällefors Se bilaga 3 och milj. kr/år för kommunerna tillsammans milj.kr. 1050st kvicksilverarmaturer utbytta till NaH 50W vilket är en ljuskälla med lång livslängd. 1000st NaH ljuskällor med normal livslängd utbytta till NaHljuskällor med lång livslängd. Säkrat ner. Inventering pågår. 13

14 Ljusnarsberg Se bilaga 3 och st kvicksilverarmaturer utbytta till NaH50W ljuskälla med lång livslängd. 500st NaH-ljuskällor med normal livslängd utbytta till NaHljuskällor med lång livslängd. Säkrat ner. Inventering pågår. Lindesberg Se bilaga 3 och st kvicksilverarmaturer utbytta till NaH 50W ljuskälla med lång livslängd. 1000st NaH-ljuskällor med normal livslängd utbytta till NaHljuskällor med lång livslängd. Säkrat ner. Inventering pågår. Nora Se bilaga 3 och st kvicksilverarmaturer utbytta till NaH50W ljuskälla med lång livslängd. 1000st NaH-ljuskällor med normal livslängd utbytta till NaHljuskällor med lång livslängd. Säkrat ner. Inventering pågår. Karlskoga Se bilaga 5. Byte av styrsystem Ny skylift. Upprättande av egen belysningsavdelning Dokumentation av all belysning, placering, typ felanmälan etc. Översyn av icke nödvändig belysning samt nedplockning av dessa. Byte från kvicksilver till metallhalogen. Test och utvärdering av olika LED-armaturer. Uppsättning av nya LED-armaturer i några utvalda områden. Ljusbegrepps- och ljusdesignprojekt. Planerade Fortsätta utbytet av kvicksilverarmaturer Ljusdesigna parker och viktiga stråk i centrum. 14

15 Öka andelen LED-armaturer. Testa nedsläckning/styrning vissa tider på dygnet. Kumla Se bilaga st 125 W Hg-armaturer bytts ut till högtrycksnatrium 50 W eller 70 W i villaområden. 140 st gamla kvicksilverlysrörsarmaturer har bytts ut mot 70 W högtrycksnatrium, genomfartsgator. 83 st metallhalogen runt torget med effekt på 2x50W, tidigare 125W kvicksilver. Planerade Byta ut 300 Hg-armaturer under Ett modernt tänd- och släcksystem Laxå 2014 har 1000 kvicksilverarmaturer bytts ut till metallhalogen. Arbetet löper tills allting är utbytt. Lekeberg Örebro Pågår. Ny upphandling med nytt underlag på gång Bytt ut 1050 st kvicksilverarmaturer till 1025 st keramisk metallhalogen 35 W och 25 st LED-armaturer på 35 W. Har bytt armaturer till metallhalogen vid cykelvägar och till högtrycksnatrium vid bilvägar. Nytt styrsystem från Abelko. Nattsänkning av vissa stråk, t.ex. lekplatser mm. Utbyte av kvicksilverarmaturer till LED. Planerade och pågående All ny exploatering sker med LED. Uppdatera säkerheten vid korsningar. Städa bort ljusföroreningar. Förbättring av ljus i tunnlar och utanför, trygghet i samarbete med BRÅ. Uppmärkning av stolpar pågår. Armaturer etc. 15

16 Effektmål Tabellen nedan visar statistiken över kommuners energianvändning för gatubelysning och antalet ljuspunkter. Vissa kommuner har haft svårt att få fram de exakta statistikuppgifterna t.ex. på grund av att inventeringarna av ljuspunkterna inte är färdigställda. Kommun , MWh/å r 2013, MWh Bespari ng, MWh/år Ljuspun kter 2008/ 2009 Ljuspunk ter 2013 Energian vändning per ljuspunkt 2009, kwh Energianvä ndning per ljuspunkt 2013, kwh Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors * Ljusnarsber g * Lindesberg Nora Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Örebro Totalt Minskning per ljuspunkt, % *Totalt 3500 ljuspunkter i Hällefors och Ljusnarsberg. Fördelningen är uppskattad. Statistiken visar att energiförbrukning har minskat med 2,84 GWh i länets kommuner under perioden 2009 och Projektets effektmål var att kommunerna sparar minst 3 GWh el gatubelysningen till 2014 i förhållande till 2009 års nivå. Framför allt i de växande kommunerna har antalet ljuspunkter ökat under tiden som gör att projekts måluppföljning med total besparing av el kan bli något missvisande. Energianvändningen per ljuspunkt har dock minskat mellan 6 och 57 procent. Investeringen i kommunen med den lägsta besparingen gjordes redan 2009 och då valdes högtrycksnatrium som alternativ till kvicksilver. Idag skulle valet vara annorlunda på grund av den snabba teknikutvecklingen och i och med skulle energibesparingen blivit större. Statistiken är för en viss del uppskattad av kommunerna eftersom exakta värden inte har varit tillgängliga. 16

17 Ljuskvaliten och personsäkerheten har förbättrats i kommunerna med flera ljuspunkter på strategiska platser som vid övergångsställen som i sin tur har också lett till ökad energiförbrukningen. Alla länets kommuner har gjort förbättrande åtgärder på sin gatubelysning under perioden Kvicksilverarmaturerna har bytts ut till miljövänligare och energieffektivare metallhalogen, LED eller högtrycksnatrium. ERFARENHETSUTBYTE Generella idéer och tankar om förbättring av gatu-, cykelvägs- och gångvägsbelysningen Skyltbelysning lyser upp hela affärsgatan, annan belysning kan vara onödig. Avtal med butiksägaren om att ha på den, eventuellt med ekonomisk ersättning. Garantiavtal ang. byte av trasiga lampor som har lovats lång livslängd. Stolpar på fastighetsägarens tomt: bättre snöröjningsutrymme och minskade snöröjningsskador på stolparna. Man kan minska antalet ljuspunkter framför allt när ny belysning installeras. Man kan minska effekterna och till och med släcka helt. Viktigt med en bra dialog med brukarna. Oftast finns det förståelse för åtgärderna. Andra lösningar, insyn, skuggor, träd, ljusare omgivning etc. Viktigt att se till exempelvis att träden inte har vuxit över armaturerna, lampor i oröjda träd gör ingen nytta. Släck- och tändtider, behovsstyrd belysning. Tekniska utryck, nyckeltal, t.ex. lm/w, % ljus/effekt som lämnar armaturen och når avsedd yta m.m. Närvarostyrningen på cykelvägar måste reagera tillräckligt snabbt med tanke på snabba cyklister. Bra med ett enkelt system för brukarna att göra en felanmälan. Kommunen/driftansvariga åker och kontrollerar belysningen efter att ha fått denna. På kulturmärkta områden kan vara svårt med LED eftersom den ofta ha för vitt ljus. Lågenergilampor är fortfarande ett alternativ i dessa områden. Enskilda kommentarer från kommunerna Kumla. LED framöver. Ångrar högtrycksnatrium i villaområdet. Omätt ljus, har inte riktigt koll. Kommunen har blivit en bättre beställare, som har lett till att entreprenören har blivit bättre leverantör. Karlskoga satsar speciellt på kvaliten på ljuset som innebär att man tänker på färgtemperaturen (K) och ljusflödet (lumen) som kvalitetsparametrar. När är det lämpligt att börja investera i LED? En snabb teknikutveckling väcker mycket frågor kring detta. Hur förändras ljuskvalitén, hur länge håller drivdonen? 17

18 Pär Nilsson från Karlskoga Energi och miljö förklarar en installation till de andra i nätverket. UTVÄRDERING När projektaktiviteterna var genomförda fick gatubelysningsansvariga svara på en enkät som studerade vilken nytta de hade fått av insatsen, både vad gäller nätverket, fortbildning och de individuella konsulttimmarna som erbjöds, se bilaga 7. Några allmänna kommentarer var att det var bra och nyttigt att tillsammans i länet skapa kontakter och erfarenhetsutbyte. Kunskaperna har ökat hos många med hjälp av föreläsningarna och man vet till exempel bättre nu hur man kan ställa krav på entreprenörerna. 18

19 AVVIKELSER Projektet genomfördes enligt planen utan några större avvikelser eller förändringar i projektplan. Projektet kunde startas lite senare än vad det var planerat från början men detta påverkade inte genomförandet. Askersunds kommun hade planerat att vara med i projektet från början men kunde inte detta p.g.a. en föräldraledighet och tvingande prioriteringar till annat. Degerfors kommun har inte varit aktiv i nätverket eftersom de sköter gatubelysningsfrågorna på konsultbasis. De andra kommunerna som hade avsikt att vara med från början har deltagit, dessutom har några kommuner anslutit efteråt. Totalt sett var tio av länets tolv kommuner med i nätverket. De flesta träffarna hade planerats från början som 3-4 timmars träffar, genomförandet blev dock för det mesta som 5-6 timmars aktiviteter. Tidsåtgången har varit mer omfattande vad det var planerat från början. Denna tidsökning kan ses dock som extra resurs för kommunerna i deras arbete. Örebro för Energikontoret Regionförbundet Örebro Päivi Lehtikangas projektledare 19

20 Bilaga 1 Funktions-, standard- och åtgärdsbeskrivning Ett förslag till Örebro kommun för upphandling av driften av gatubelysning 0 Allmänt Omfattning Entreprenaden avser arbete med och ansvaret för drift och underhåll av gatubelysning på allmän mark som gator, vägar, GC-vägar, parker, torg, gång- och cykeltunnlar, parker, broar och busshållplatser inom Örebro kommun. Entreprenaden omfattar xxxx ljuspunkter i Örebro kommun. Entreprenören skall utföra de åtgärder som krävs för att upprätthålla föreskriven funktion och standard för gatubelysningen. I entreprenaden skall kontinuerlig tillsyn ske med sådan omfattning och prioritering att fel och brister som innebär el- och trafiksäkerhetsrisker samt förlorad trygghetsupplevelse snarast upptäcks och åtgärdas. Entreprenörens ansvar börjar efter inkommande servisledning i belysningscentralen och gäller därefter belysningsanläggningens alla delar. Örebros kommun äger belysningscentraler som finns inne i nätägarens nätstationer. Tänd- och släckfunktioner erhålls av nätägaren, varför entreprenören är skyldig att teckna avtal med denne angående tillträda till belysningscentral och tändning av belysning dagtid samt drift och felavhjälpning av densamma. Ersättning För entreprenaden utgår dels en fast ersättning per år för drift och skötsel av gatubelysningsanläggningarna, dels utgår ersättning enligt gällande à-prislista. Kompetens Entreprenören samt av entreprenören anlitad personal skall ha sådan kunskap och sådan kännedom om förekommande arbeten att entreprenören kan från elsäkerhetssynpunkt betryggande sätt kan utföra sina åtaganden. Entreprenören skall inneha allmän behörighet enligt starkströmsförordningen. Entreprenörens montörer skall ha genomgått och inneha erforderliga kunskaper om gällande elsäkerhetsanvisningar. 20

21 Entreprenören ska ha sådan kunskap att de kan projektera belysning enligt VGU och andra gällande standarder och rekommendationer för utomhusbelysning. Definitioner Med uttrycket upptäckt eller anmälan avses egen upptäckt eller anmälan från beställare, allmänhet, räddningstjänst eller annan part. Ansvar Det är driftentreprenörens ansvar att se till att gällande regler, lagar och förordningar följs. Uttjänt material skall lämnas för återvinning eller destruktion enligt gällande miljöföreskrifter. Dokumentation på detta skall kunna uppvisas. Anläggningsansvar gällande elsäkerhet ligger på entreprenören. Bilagor Bilaga 1. Entreprenadsområdets avgränsning framgår av bifogad översiktskarta. Bilaga 2. À-prislista Bilaga

22 1 Gatubelysning Gatubelysningsanläggningen skall skötas på sådant sätt att avsedd funktion och elsäkerhet alltid upprätthålls. Örebros kommun äger gatubelysningsnätet inom entreprenadområdet. Vid andra entreprenader/arbeten är det endast driftentreprenören som får göra in- och urkopplingar i anläggningen. 1.1 Löpande underhåll Det löpande underhållet skall utföras till en nivå att släckningsgraden uppgår till högst 5% beräknat som medelvärde på samtliga i entreprenadens ingående lampor. Tillsyn utförs 1 gång per år och skall utföras under följande period: augusti-oktober. På sista arbetsdagen under periodens sista månad skall tillsynen vara klar. Åtgärder vid tillsyn Byte av samtliga släckta lampor. Byte av defekta armaturer, glas, kupor eller del. Omklamring av lyktledningar och bärlinor. Fastsättning av servis- och tillsatslådor som har lossnat på grund av andra orsaker än åverkan eller trafikskada. Rengöring av glas, kupor och armaturer i samband med lampbyten. Riktning av stolpar som kan utgöra trafikfara. För att upprätta anläggningens kvalitet måste materialinköp ske i samråd med beställaren. Belysningsprinciper framgår av Örebro kommuns belysningsprogram som tillhandahålls av beställare. Val av armaturer ska ske i samråd med beställaren. Produkter ersätts enligt á-prislista. Iakttagelser om anläggningens status skall rapporteras till beställaren i de fall som anläggningens funktion eller säkerhet som kan komma att påverkas. 1.2 Felavhjälpning och fellokalisering Felavhjälpning sker normalt under vardagar mellan kl Inställelsetid för åtgärd med krav på omedelbar åtgärdande skall vara högst en timma. Entreprenörens jourverksamhet skall vara så organiserad att information om den stationära belysningens status kan mottas hela dygnet samt att vissa fel kan avhjälpas på icke ordinär arbetstid. Felavhjälpning mellan tillsynstillfällena prioriteras enligt följande: Om flera krav gäller skall det strängaste kravet gälla. Åtgärd inom 24h: Fel som utgör fara för trafiksäkerheten eller elektriska personsäkerheten. Elsäkring ska ske inom 60 minuter. Omfattande lampbortfall. (t.ex. gruppfel eller funktionsoduglig belysningscentral.) Bortforsling av trafikskadade anläggningsdelar. 22

23 Släckt lampa vid övergångsställe, busshållplats eller trappa. Åtgärd inom 5 arbetsdagar: Utbyte av trafikskadad anläggningsdel. Släckt lampa i tunnel. Prioriterat GC-vägnät, cykelstråk enligt cykelkartan, 5 dagar. (karta bifogas ) Prioriterat vägnät (karta bifogas ) Åtgärd inom 10 arbetsdagar: Släckt lampa inom centralorten (karta bifogas ) Åtgärd inom 20 arbetsdagar: Släckt lampa och övriga fel. 1.3 Seriebyte av ljuskällor Genomförande av seriebyte av ljuskällor ingår i entreprenaden. Seriebyte innebär att samtliga ljuskällor byts inom ett område efter visst antal brinntimmar och skall utföras under tiden majseptember angivet år. Lampbyten sker enligt karta för respektive område. I samband med seriebyte skall även kontroll av armatur samt rengöring av kupa/glas utföras. Vid byte av ljuskälla i linhängd armatur ska både armaturens upphängning och linans fastsättning kontrolleras. Högtrycksnatriumlampor bytes vart 4e år (20000h). Metallhalogenlampor bytes vart tredje år(12000h). Lysrör bytes vart tredje år (12000h). LED bytes när ljusnedgången är 30% Kontroll av under dagen ersatta ljuskällor skall ske före arbetsdagens slut. Vid seriebyte skall enbart ljuskällor av hög kvalitet användas. Ljuskällorna väljs i samråd med beställaren. Funktion på seriebytt ljuskälla ska kontrolleras av entreprenören efter ca 200 brinntimmar. Felaktiga ljuskällor ska då bytas (s.k. garantibesiktning). Beställaren tillhandahåller till antagen entreprenör underlag för vilka lampor som årligen skall bytas. I seriebyten ingår material såsom ljuskällor och eventuellt trasiga linser, glas eller kupor. 1.4 Märkning Nya armaturer skall märkas med standardiserad etikett avseende ljuskälla. Etiketten placeras väl synlig från marken i färdriktningen. 1.5 Trafikskador Det åligger entreprenören att administrera trafikskador enligt beställarens anvisningar. Entreprenören skall efter upptäckt eller anmälan åtgärda samtliga skador, förorsakade av känt fordon, på de anläggningar och anordningar som entreprenaden omfattar. Skada skall efter anmälan omgående märkas ut. Om skadevållaren är okänd skall polisanmälan göras av entreprenören. 23

24 Skada Skada ska, av entreprenören, utan dröjsmål dokumenteras med fotografier och beskrivande text. Handläggning av skadan sker med hjälp av trafikskadeförsäkringsföreningens blankett. Ifylld blankett med fakturakopia innehållandes materialspecifikation med á pris samt foto skickas till beställaren. Entreprenören åtgärdar skadan och fakturerar beställaren. Entreprenören skall föra ett register över uppkomna skada där typ av skada, plats och tidpunkt för åtgärd framgår. Redovisas för beställare. Skada förorsakad av känd vållare Handläggs på samma sätt som skada förorsakad av okänt fordon men kostnader debiteras fordonsägare och försäkringsbolag. 1.6 Felanmälan och klagomål etc. Entreprenören skall under ordinarie arbetstid (telefontid 8-17) finnas tillgänglig per telefon för mottagande av felanmälan, klagomål, förfrågningar etc. som rör gatubelysningen inom entreprenadområdet. Felanmälan, klagomål, förfrågningar etc. som riktas till entreprenören och som är direkt kopplade till verksamhet som omfattas av entreprenaden handläggs direkt av entreprenören. Felanmälan, klagomål, förfrågningar etc. som riktas till entreprenören, men åligger annan ansvarig, hänvisas eller vidarebefordras utan dröjsmål av entreprenören till denne för handläggning. Felanmälan, klagomål, förfrågningar etc. som riktas till beställaren, men som åligger entreprenören, hänvisar eller vidarebefordrar beställaren utan dröjsmål till entreprenören för handläggning. Entreprenören skall föra ett register över inkomna felanmälningar, klagomål och förfrågningar där typ av ärende, tidpunkt, plats och anmälare framgår. 24

25 1.7 Jour och beredskap Entreprenören skall alltid kunna sköta akut underhåll enligt följande: Kunna motta felanmälningar etc. Rutiner, se punkt 1.6. Bedöma om felet är av sådan art att felavhjälpning erfordras omedelbart eller kan avhjälpas under ordinarie arbetstid. Byte av säkring i utgående grupper i belysningscentral. Undanröjning av påkörda stolpar, nedfallna eller skadade bärlinesystem. Isolering och vid behov provisorisk skarvning av skadade kablar och ledningar. Följa polisens direktiv. Inställelse senast inom 60 minuter. Elsäkring inom 20 minuter Instruktion beredskap Allmänt Fel som utgör direkt fara för trafiksäkerheten eller elektriska personsäkerheten åtgärdas omedelbart. Enklare fel åtgärdas. Lampbortfall Lampbortfall fler än två lampor i rad, gruppfel eller fel på belysningscentral åtgärdas omedelbart. Centralt styrsystem Vid fel skall anmälan omedelbart ske till driftcentralen, nätägaren. Bärlinor Bärlinor som har rasat eller skadats åtgärdas omedelbart. Stolpar Skadade stolpar där fara för trafikanter eller elfara föreligger åtgärdas omedelbart. Lucka När lucka är lös, saknas eller att ledningar hänger utanför lucköppning sker åtgärd omedelbart. Övriga fel Fel som ej kan härledas till ovanstående typer åtgärdas efter samråd med beställare. 1.8 Anläggning under mark Entreprenören utför arbete med schaktskador eller annan typ av skador på belysningsanläggningen samt handlägger rutiner kring krav på ersättning från den som vållat skadan. Grävansökan med mera skall ske enligt inom kommunens gängse regler. Kabelfelsmätning, kabelfelsreparationer inkl. schakt, (friläggning, reparation, återställande av mark till ursprungligt skick) utförs inom 10 arbetsdagar. Skador förorsakade av motordrivet fordon åtgärdas enligt avsnitt 1.5. Kan funktion uppnås behöver ej åtgärd utföras under period med tjälad mark. Vid kabelfel på grund av dålig kabel utförs åtgärd efter samråd med beställaren. 25

26 Utbyte av stolpfundament sker efter separat beställning utöver fundament enligt 1.5 Trafikskador. Produkter ersätts enligt á prislista. Återställning av hårdgjord yta sker med av kommunen anlitad entreprenör. I entreprenadens fasta årliga kostnad skall det ingå 50 st kabelfel/kontraktsår. Antalet justeras efter verkligt antal (plus eller minus) kabelfel efter varje kontraktsår enligt à-prislistans pris för kabelfel. 1.9 Anläggning ovan mark Vid fel på friledning elsäkras anläggningen, temporär omkoppling får ske, efter lagning skall omkoppling återställas. Utbyte av stolpar sker efter separat beställning utöver stolpar enligt 1.5 Trafikskador. Stolpar skall motsvara den demonterade stolpen avseende klassning, material, form, färg och ROT-skydd. Stolpriktning sker under seriebyte. Redovisas även på á-prislista. Stolpar med LED-armatur riktas i enlighet med seriebyte för högtrycksnatrium Vandalisering- och stormskador m.m Entreprenör utför reparation av belysningsanläggning som har vandaliserats eller på annat sätt satts ur funktion. Arbetet beställs enligt särskild à-prislista. Vandalisering hanteras lika 1.5 Trafikskador Julbelysning Vad ska ingå här? Uppsättning, nedtagning, underhåll, nyinköp, projektering? 1.12 Trafikljus Vad ska ingå här? Underhållet innefattar trafiksignaler Projektering Projekteringsunderlag ska vid beställning kunna tillhandahållas av entreprenören Övriga åtgärder Utsättning av befintliga kablar utföres av driftentreprenör på beställares anmodan. Entreprenören skall informera beställaren i förekommande fall vid förändringsarbeten på anläggningen som kan påverka kartverken. Att kontinuerligt till beställaren lämna förslag på åtgärder, vilka inte omfattas av entreprenaden men som syftar till att förbättra eller vidmakthålla anläggningarnas funktion och kondition. 26

27 Dessa skall utgöra underlag för beställarens totala objektplanering och redovisas på byggmöten (fem stycken per år). Underlag för relationsritningar och dokumentation av nyanläggningar och förbättringsarbeten utförs av entreprenören och redovisas för beställaren. Röjning av vegetation, som stör arbete och ljusverkan, utförs av kommunens egen organisation. Upptäckta fel och brister anmäls till beställare. FÖRTECKNING ÖVER ORTER MED GATUBELYSNING ARMATURFÖRTECKNING ÖVRIGT 27

28 Bilaga 2. Beslutsunderlag till Hallsbergs och Kumla kommun/johan Röklander, WSP Olika ljuskällor Typ av ljuskälla Ca pris kr/st (revidera) Livslängd, tim Lm/W Timmar 10% bortfall Timmar 20% ljusnedgång Kvicksilver 60 Högtrycksnatrium Metallhallogen White son Kompaktlysrör LED 2000 och uppåt = Medellivslängd 2 = Service life Armatur Antalet armaturtyper bör hållas nere samtidigt som en användning av nya armaturer måste vara möjlig då det inom branschen sker en stor teknikutveckling. Även optik och gestaltningsteorier förnyas. Det kommer nyare forskning om trygghet och försköning av stadsmiljö. Detta bidrar till att det måste finnas utrymme för provanläggningar och utvecklingsområden som går utanför ramarna i programmet. Dessa ska dock starkt motiveras och noggrant utvärderas. För att undvika ljusföroreningar, bländning och optimera var ljuset används rekommenderas att man ofta använder sig av planglasarmaturer. Planglas innebär att armaturen är helt avbländad för att undvika oönskad ljusspridning. Detta är något som ska eftersträvas då armaturer planeras för stadsmiljö. Ingen armatur som används på väg, gc stråk eller gata ska ha mer max fem procent av totala ljusflödet över 90 (över horisontalplan). I parker, och speciella områden kan större spridningsvinklar få förekomma. Nedan ett exempel på en lathunds utformning för val av olika ljuskällor i olika gatumiljöer. 28

29 I vissa fall kan det vara motiverat att ta fram speciella gestaltningsprogram för större, väl definierade områden. Där kan de armaturval som anges ovan frångås om speciella skäl anges och motiveras. I varje projektering av belysning ska möjligheten till styrning av ljuset utredas och värderas. Då en belysningsanläggnings största kostnad i längden blir driften är det av högsta prioritet att om möjligt sänka denna kostnad. Det kan röra sig om enkla system som nattsänkning inom ett område till komplexa system med närvarokännare och olika dämpningsteg. I allra möjligaste mån ska s.k. varannan-stolpe-släckning undvikas. Redovisning i projekten ska visa om det är ekonomiskt lönsamt med styrsystem. Man ska även ta hänsyn till trygghetsaspekten och säkerhet i utvärderingen. Ljuspunktshöjd För att skapa en hierarkisk ordning av stadens ljus är ljuspunktshöjden, d.v.s. den höjd på vilken armaturen är placerad, viktig. En lägre satt ljuspunkt skapar en mer intim känsla och de högt sittande armaturerna sprider ljuset över ett större område. De lågt sittande ljusarmaturerna ska användas i de mer privata områdena som entrégator och villagator. Det handlar om armaturer som sitter på låga gatubelysningsstolpar på lokalgator och som har en höjd på ca 4,5-6 meter. Man ska eftersträva att stolpar inte blir högre än den omkringliggande bebyggelsen. De lågt sittande ljuspunkterna kan också användas på torg och gågator för att skapa atmosfär och identitet åt en plats och för att öka trivseln för de som flanerar och vistas i staden på kvällar och nätter. Dessutom kan det kompletteras med pollare, markinfällda armaturer m.m. för att bidra till rumsutformningen och skapa trygghet och försköning av staden. Områden med mer trafik och högre genomströmning ska belysas från en högre punkt, där ljuset sprids över ett större område. Detta inte minst för att öka säkerheten i trafiken. Den högt placerade belysningen måste vara väl avskärmad för att inte sprida ljuset för mycket vid sidan om det som är tänkt ska belysas. Stolphöjder på vägar är mellan 8 och 12 meter. Synkronisera stolphöjden om möjligt vid den omkringliggande bebyggelsen. 29

30 Färgtemperatur(ljusfärg) En viktig aspekt i belysningen är ljuskällans förmåga att återge färger och då använts ofta Ra-värde som referens. Dagsljus har ett Ra-värde på 100, vilket innebär att ljuset återger alla färger optimalt. Detsamma brukar anges för den numera utfasade glödlampan. På de flesta ställen i kommunen exempelvis på vägar, vissa gator och en del mindre prioriterade område räcker ett krav på Ra65. För vissa områden ska färgåtergivningsgraden vara högre, upp mot ca Ra 80. Sådana områden är bland annat stadens torg och de mest frekventa affärsstråken, vissa prioriterade parker, viktiga gång- och cykelvägar och viktiga centrala gator. Färgat ljus All ljusdesign ska göras med hänsyn till att platsens naturliga färger lyfts fram i så stor utsträckning det är möjligt och endast i undantagsfall ska vi använda färgat ljus. Man ska alltid vara försiktigt med för snabba färgväxlingar och alltid undvika blinkande ljus. En alltför stor färgvariation tenderar att ge ett intryck av nöjesfält och kan ge en orolig ljusmiljö för trafikanter. Energieffektivitet 30

31 I en gammal belysningsanläggning utgörs den årliga kostnaden i huvudsak av el- och underhållskostnader. Med en ny anläggning kan man sänka elkostnaden drastiskt, dessutom kan vinster vad gäller underhåll också bidra till bättre ekonomi. Motsvarande belopp kan användas för att betala ränta och amortering på investeringen och när anläggningen är avskriven sjunker den totala årliga kostnaden. Underhåll - tillsyn Alla belysningsanläggningar kräver ett regelbundet underhåll för att de ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Det bästa sättet att försäkra sig om ett bra underhåll är att upprätta en underhållsplan för de olika typer av belysningsanläggningar som man har. Ljuset i en belysningsanläggning förändras successivt och det tar lång tid innan ögat märket det. Försämringen av belysningen beror framförallt på att armaturer, ljuskällor med mera blir smutsiga men även ljusnedgång i ljuskällan över tid. Därför bör kontroll av den totala belysningsfunktionen ingå som ett regelbundet moment i underhållsplanen. Man kan byta lampor på två sätt, antingen som ett styckbyte eller gruppbyte. Utan en genomtänkt och väl fungerande underhållsplan kan alltså en god ljusmiljö snabbt bli dålig. Det kan i sin tur inverka negativt på till exempel trivsel, säkerhet och ljusets funktion som i förlängningen även ökar andra kostnader än lampkostnaden. Överlag bör gruppbyten vara den rådande underhållsplanen i kommunen p.g.a. en bättre ekonomi. På alla orter finns det oftast platser som kräver en ökad tillsyn och det räcker inte med allmänhetens vakande öga. Med tanke på sådana platser ska det i driftsentreprenaden läggas in en ökad tillsyn t.ex. enligt följande: tillsyn sker 1 gång/varannan vecka där de fel som upptäcks ska vara åtgärdade inom högst 3 arbetsdagar. En karta över sådana områden bifogas i belysningsstrategin. Checklista Checklistan är en avstämning inför projektering av ny belysning för att skapa en tydligare målbild för den aktuella belysningsåtgärden. Genom att ställa frågorna i checklistan och diskutera dem inom kommunen och med externa konsulter, kan ett resultat som uppfyller önskemålen för den specifika platsen lättare uppnås samtidigt som helheten blir mer sammansatt och krockarna mot omgivning förhoppningsvis minskar. Platsen Vad är det för plats, vad har den för funktion och karaktär? Hur används den och av vilka? Är det en plats som ska särskilja sig från staden i övrigt eller ska den smälta in? Hur fungerar platsen idag, vilka kvaliteter och brister finns? Vilken belysning finns runt omkring? Hur förändrar sig platsen och hur förändrar sig omgivningen? 31

32 Ljussättningens syfte Varför ska det ljussättas? Vad vill man uppnå? Vem är belysningen till för? Gångare, trafikanter m.m. När ska det lysa, när ska det vara släkt? Vilka risker finns? T.ex. bländning, förstörd utsikt, störande ljus in i byggnader genom fönster, risk för skadegörelse, risk för vilseledande ljus och så vidare. Speciella hänsyn Finns speciella hänsyn? Som t.ex. att miljön är kulturhistoriskt känslig, bärverk på plats kan störa verksamhet eller att platsen har stora krav på ett säkert funktionsljus? Anpassning till omgivningen Hur kommer den nya ljussättningen att fungera med omgivningens befintliga belysning? Är belysningsnivån, riktningar och det fokus den belysta platsen får rimlig i förhållande till omgivningens ljusnivåer? Hur förhåller sig ljusfärger till närliggande områden? Kan man förbättra eller anpassa befintlig belysning samtidigt? Kanske samordna den nya ljussättningen med armaturbyte på platser runt omkring om det ändå ska göras förr eller senare? Teknik Ska belysningen vara omärkbar eller ska det synas att den finns? Kommer armaturerna att vara framträdande i dagsljus? Vilka krav på ljusfärg och färgåtergivning finns? Bärverkets utformning samt färg på bärverk och armatur? Styrning, ska det finnas speciell styrning och hur ska den fungera? Ekonomi Hur ofta och länge kommer belysningen att vara tänd? Vilka krav på installationskostnader respektive driftsekonomi finns? Vilket serviceintervall är rimligt? Vid projektering ska alla belysningsanläggningar redovisas med sin totala energiåtgång, en LCC ska upprättas för redovisning av kostnader för energi, drift och underhåll. Vid belysningsprojektering ska även den verkliga energianvändningen redovisas och inte enbart den installerade. Det är först när anläggningen använt, när den påverkas av styrsystem och utnyttjandetid när man vet den verkliga energiåtgången över tid. 32

33 TEKNISKA SPECIFIKATIONER OCH KRAV För upphandling av gatuarmaturer och ljuskällor Allmänt Stolparmatur för gatubelysning i staden: Armaturen ska vara en väl utvecklad och utformad produkt både tekniskt och estetiskt. Den ska inte vara av typen s.k. koffertarmatur. Då armaturen ska sitta i miljöer från skilda tidsepoker och på olika typer av stolpar (olika höjder, med och utan armar) är det viktigt att den har ett formspråk som passar in i flertalet miljöer. Armaturen och dess elektriska komponenter ska vara CE-märkta Armaturen ska uppfylla kraven enligt SS-EN Förkopplingsdon för Högtrycksnatrium och Metallhalogen ska uppfylla kraven enligt SS-EN och SS-EN Önskvärt är att armaturen finns med flera olika ljusspridningar och effekter för att kunna använda samma armatur på flera platser och för flera ändamål. Stolparmatur för vägar utanför stadsmiljö: Armaturen ska vara en välutvecklad och utformad produkt tekniskt och ska kunna underhållas utan verktyg. Hålla hög prestanda visuellt, bidra till trafiksäkerheten och får absolut inte blända. Armaturen och dess elektriska komponenter ska vara CE-märkta Armaturen ska uppfylla kraven enligt SS-EN Förkopplingsdon för Högtrycksnatrium och Metallhalogen ska uppfylla kraven enligt SS-EN och SS-EN Lämpligt är att armatur är satt i produktion under de senaste fem åren Minst 10 års garanti på armaturhus är ett krav för väg- och gatuarmaturer Material armaturhus: Armaturhus ska vara utfört i gjuten aluminium Alla metalldetaljer ska vara syrafasta Detaljer utomhus ska vara utförda i korrosionsskyddat material Packningar ska vara åldersbeständiga och får inte missfärga Färgen ska anpassas till ortens eventuella färgprofil. Fästanordning: Flexibel fästanordning för rak stolpe och stolpe med arm i olika lutning Inom stadskärnan ska linspänn undvikas i möjligaste mån För armatur i staden är lämpligt att det finns varianter för väggfäste av samma typ av armatur Kupa: Stolparmaturer eller på linspänn, inom staden ska ha härdat glas. 33

34 För stolpar utanför stadsmiljö tillåts även ha kupa av UV-stabiliserad polykarbonat Optik: Om reflektor finns ska den vara hel reflektor i aluminium Möjlighet att justera reflektor alt. lamphållare för optimerande av ljusfördelning Linser skall vara i UV och IR skyddat material Lamphållare: Lamphållare ska vara i keramiskt material (gäller ej LED) Förkopplingsdon / drivdon: Donen ska vara av kända fabrikat, fabrikat ska anges Brumljud från driftdon får inte uppfattas en meter från donet Faskompensering får ej understiga cos fi=0,9 Tänddon: Tändning av urladdningslampor ska ha brytfunktion Kapslingsklass: IP 66 på lamphus och minst IP 54 på övriga delar. Tillverkaren ska kunna uppvisa testcertifikat på att armaturen genomgått provning hos en ackrediterad provningsanstalt Underhåll: Underhåll ska enkelt kunna utföras utan att verktyg krävs. Driftdon ska enkelt kunna bytas ut Ljuskällan ska enkelt kunna bytas ut Reservdelar: Reservdelar ska tillhandahållas av fabrikanten 20 år från och med leveransdag Övrigt: Vid inköp ska produktblad för armaturen bifogas. Följande ska framgå: Armaturens namn/typ E-nummer Olackerad/lackerad enligt RAL Polärdiagram över ljusfördelningen IP-klass 34

35 Skyddsklass Beräkning på belysningsstyrka. 30 meter mellan stolparna (ange ljuspunktshöjd, verkningsgrad, ljusflöde, beräkningsrastrets mått) Mått och vikt Material i armaturen Driftdons egenskaper samt förväntad livslängd samt bortfall på förkopplingsdon / drivdon Fäste Hur underhåll sker Reflektor / linser, och om samt hur man kan reglerar ljusbilden Möjlighet till lutning Möjlighet till styrning av ljusflöde Angivande av referensanläggning och kontaktperson Återvinning av armatur För LED gäller även redovisning av följande uppgifter: Fabrikat på LED-modulen, ska vara spårbara tillbaka till tillverkaren Effekt (W) Total effektivitet angett i lm/w för driftvarm armatur Avsedd omgivningstemperatur t a Kan drivdon bytas vid bortfall Kan LED-modul eller enskilda LED bytas vid bortfall Högsta resp. lägsta armaturspänning (V) Bortfall i % vid vägbelysningsdrift efter 8000, resp timmar Service life, redovisat L 70 X timmar Ra-index eller CRI Färgtemperatur (K) Toleransen (bin-tal) max och min +- Ljusflöde efter 100 timmar, timmar och timmar (lm) Garanti på dioderna minst timmar eller 5 år. Leverantören skall garantera att man kan få samma ljusfärg och samma ljusmässiga prestanda på dioderna vid framtida inköp. För metallhalogen eller högtrycksnatrium gäller även redovisning av följande uppgifter: Ljuskällorna ska vara märkta för spårbarhet tillbaka till tillverkaren. Vid inköp, ljuskällorna får vara högst ett år gamla enligt fabrikantmärkning Vid eventuell beställning ska kodnyckel bifogas Fabrikat E-nummer Effekt (W) och total effektivitet drivdon + lampa angett i lm/w Högsta resp. lägsta armaturspänning (V) Ljusflöde (lm) Bortfall i % vid vägbelysningsdrift efter 8000, resp timmar Förväntad livslängd (timmar) Ra-index eller CRI Färgtemperatur (K) Ljusflöde efter 100 timmar, timmar och timmar (lm) 35

36 Belysningsplaneringens mål: Belysningsplaneringens mål Skapa närhet och identitet i stadsrummet Öka orienterbarheten och överskådligheten Hur? Tydliggör rummens funktion, material samt färger Identitetsskapande belysning Belysa fonder, landmärken och använd vertikala ytor. Kontinuerliga ljuspunkter som anger riktningar. Undvik solitärer, enstaka punkter mitt i mörkret. Tydliggör ansvarsförhållanden, privat och offentligt rum Använd armaturer som i formspråk skiljer på privat och offentligt. Betona gränser mellan de olika rummen Minska risken för skadegörelse Välj vandalsäkra armaturer. Se över placeringar som kan inbjuda till vandalism. Ha regelbundet underhåll och reparation. 36

37 Bilaga Bergslagens kommunalteknik Innehar driftansvar på kommunala gatubelysningsanläggningar inom Hällefors kommun, Lindesbergs kommun, Ljusnarsbergs kommun och Nora kommun. Nulägesanalys Mål Åtgärder Uppföljning Nulägesanalys Mål Åtgärder Uppföljning Nulägesanalys Mål Åtgärder Uppföljning Belysningsstrategi - Gatu- och vägbelysning Belysningsstrategins innehåll, motiv och fokus kan övergripande innefattas med tre begrepp: belysningens syfte, hållbarhet och ekonomi. Strategin delas upp i fyra delar: nulägesanalys, målbeskrivning, åtgärdsplan och uppföljning som i sin tur berör de övergripande begreppen. A. Belysningens syfte - Trygghet - Säkerhet - Orienterbarhet; stråk, knutpunkter, barriärer, landmärken m.m. - Platsens identitet/framhäva arkitektur - Hälsa/välmående - Atmosfär och trivsel B. Hållbarhet - Energiförbrukning - Städa ljus, undvikande av ljusföroreningar - Driftskede har störst påverkan C. Ekonomi - Ljuskällor - Armaturval - Verkningsgrad - Styrning - LCC 37

38 Nulägesanalys Inventering (totalt, per område) 1. Okulär besiktning. Motsvarar belysningen sitt syfte? Utförs i samband med inventeringar, underhållsbesiktningar och utförande för digitalisering. 2. Trygghetsanalys. (Ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning, reflexer) Trygghetsvandringar utförs av brukare på en del orter i kommunerna, synpunkter från dessa gås igenom och ingår i framtida projekteringar. Säkra skolvägar, tema, arbetsform i kommunerna. 3. Ljusföroreningar/var behöver man städa ljus? Bedöms i nuläget ha låg prioritering vad gäller de befintliga belysningsanläggningarna. Brukares synpunkter kan föranleda åtgärder. 4. Ljuskällor. Färgtemperaturer. Stolpval. Armaturval. Standardprodukter tas fram i samverkan med vår ramavtalsleverantör. 5. Energiförbrukning. Ingår som parameter i den kortsiktiga och långsiktiga planeringen för förebyggande underhåll och reinvestering samt i anläggningar som nyproduceras. 6. Styrsystem. Centralsystem som gatubelysningsstyrning för alla ingående kommuner, samkörning med VA avdelningens fjärrsystem (GPRS). Utredning pågår. Mål A. Aktivitetsmål (Vad som ska genomföras?) Inom ramen för drift, underhåll och investering tillse att kommunala belysningsanläggningar med driftansvar Bergslagens kommunalteknik är säkra och innehar en hög tillgänglighet. 38

39 B. Effektmål (Vad som ska uppnås?) Energieffektivisering har alltid stor påverkan vid våra projekteringar, parameter utifrån pågående produktutveckling i branschen. Genom väl planerade reinvesteringsplaner. Kortsiktig underhållsplanering för att i framtiden medge ett bättre förebyggande underhåll, ljuskällor med lång livslängd installeras i befintliga armaturer där det medges. I. Åtgärdsplan Förebyggande underhåll. II. Uppföljning Fortlöpande. 39

40 Bilaga 4 Slutrapport från Bergslagens kommunalteknik (BKT) i projektet om effektivare gatubelysning 40

41 41

42 Bilaga 5. Förslag till Busscentralen i Karlskoga Beställare: Pär Nilsson/Karlskoga Energi och Miljö Konsult: Johan Röklander, WSP 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 Bilaga Belysningsstrategi, gatu- och vägbelysning, Kumla kommun Blandning av armaturer Nuläge Beskrivning Kommunen har totalt ca 5500 ljuspunkter. Kumla kommun har inom ramen för KLIMP-projektet under bytt ut 500 st gamla 125 W Hg-armaturer mot 50 W eller 70 W högtrycksnatrium. Utbytet har skett i villaområden. 53