Policy för miljöanpassad upphandling

Transkript

1 HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (7) Policy för miljöanpassad upphandling Fastställd av kommunfullmäktige , 105 Kommunfullmäktige beslutade att anta länspolicyn om miljöanpassad upphandling som sin egen, att kommunens förvaltningar skall följa policyn, samt att uppmana kommunala bolag och stiftelser att anta policyn. Kommunstyrelsens ordförande har att ta ställning till avsteg från nivå 1 i policyn efter samråd med inköpssamordnaren och miljöchefen. Kommunstyrelsen ska följa upp användningen av policyn samt besluta om principiella förändringar av policyn. Nedan följer ett utdrag ur pärmen Miljöanpassad upphandling (flik 1). Varför en Miljöpolicy? Målsättning med de kommande avsnitten är att Du som kommunal politiker, inköpare, leverantör eller bara vanlig medborgare skall känna till argumenten för en miljöanpassning av kommunernas upphandling. Känner Du också för argumenten har vi nått en bit på vägen! Svartsyn Sammantaget är vi fem miljader människor på jorden och vi förbrukar resurser på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart. Detta är ganska uppenbart om vi tänker på att ett års världsförbrukning av olja, miljoner ton tog en miljon år att producera för naturen. Vi har under en rad av år förbrukat energi och produkter i en aldrig sinande ström. Medaljens baksida är att oönskade avfallsprodukter sipprat ut i naturen i alla led av hanteringen. Miljö- och hälsoskadliga ämnen som PCB, DDT, freoner, dioxin, klorerade lösningsmedel, kadmium, kvicksilver... har numera börjat tränga sig in

2 HÄRNÖSANDS KOMMUN 2 även i medvetandet (och fettvävnaden!) hos den mest avskärmade person. Vårsolen är numera inte bara ett livselixir utan också en hudcancerfara. Uttunningen av ozonskiktet i stratosfären ger en ökad UV-strålning som vi inte är skyddade mot. Alla traditionella bilar släpper ut kväveoxider som tillsammans med utsläpp av organiska lösningsmedel ger ökade halter av marknära ozon. Ozonet bidrar till skördeskador i jordbruket och skogsskador som bara i Sverige räknas i miljardbelopp. Detta förutom de direkta hälsoeffekterna och materialförstörelsen av ozonet. Rikets tätorter har halter av luftföroreningar som beräknas ge upphov till i storleksordningen 500 cancerfall per år. Tung är tanken på växthuseffekten, laxsjukan, Tjernobyl, försurningen, artutrotningen och alla eländiga soptippar. Goda krafter! Nu har vi målat nog med svart. För vår egen och dom goa barnens skull ska vi i stället försöka använda oss av ljusare färger och vända den trista utvecklingen. FN-konferensen i Rio 1992 slängde ut en stafettpinne över hela jordklotet. Världens statschefer skrev de facto under på att ta fram en handlingsplan för hantering av miljöfrågorna inför det 21:a århundradet. AGENDA 21 var myntat. Fina ord är dock inte värt ett skvatt om inget händer. Det är nu upp till alla medlemsländer att agera på det nationella planet samt regionalt och lokalt. Agenda 21 bygger på aktiviteter underifrån. Det här är en kastad handske som Västernorrlands sju kommuner beslutat att ta upp. En tanke som bär är att försöka kretsloppsanpassa vårt samhälle. Det innebär att de råvaror och resurser som utvinns ur naturen skall på ett uthålligt sätt kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas med minimal resursförbrukning och utan att naturen tar skada. Formuleringen är tagen ur regeringens kretsloppsproposition (1992/93:180) som antogs av riksdagen i maj Med andra ord innebär det att vi inte kan fortsätta och ta ut exempelvis mineraler, sand/grus & fossila bränslen. Nu är det dags att hushålla. De här råvarorna nyskapas inte alls i den takt som förbrukningen sker i dag.

3 HÄRNÖSANDS KOMMUN 3 Förnyelsebara processer ger däremot råvaror och energi som passar in i naturens kretslopp. Det är processer som får sin kraft i solens strålar och bygger upp de gröna cellerna genom fotosyntesen. Skogs- och åkermarkens produkter måste återigen bli framtidens byggstenar. Den moraliska frågan är glasklar. Hur mycket av de resurser som inte nyskapas skall vi förbruka för våra kommande generationer? Livscykelanalys och från vaggan till graven är nya begrepp som greppar en helhetssyn på processer och produkter. Tanken är att man skall beräkna miljöaspekterna i samtliga led. Råvaror, energi, produktion, användning, transporter, återanvändning och omhändertagande ingår i resonemanget. Används de här synsätten växer en helhetssyn fram. Försiktighetsprincipen är bra att känna till. Den omnämns i olika sammanhang och innebär att man skall agera efter de miljö- och hälsorisker som finns med olika företeelser. Man skall inte behöva vänta tills det att fullständig bevisning ligger på bordet innan man vågar ta ett beslut. Redan i förarbetena till miljöskyddslagen från 60-talet lyftes försiktighetsprincipen fram. I lagen om kemiska produkter finns den sk substitutionsprincipen inskriven. I korthet innebär den att sådana kemiska produkter som kan ersättas med mindre farliga skall bytas ut. Tanken är att regeln skall gälla som norm för alla som hanterar kemiska produkter. Den här utbytesregeln är en förlängning av försiktighetsprincipen. Mer om lagstiftning finns i kommande avsnitt. I kemikalieinspektionens produktregister finns drygt kemiska produkter anmälda. Bara i våra hushåll används ton av de här produkterna. Trots nationella förbud och avvecklingsplaner för vissa ämnen och substitutionsprincipen som norm säljs fortfarande stora mängder hälso- och miljöfarliga produkter inom områden där alternativ faktiskt finns. I de fall som vi människor själva agerat gemensamt som kunder och valt ett mer miljöanpassat alternativ i flock har detta fått stort genomslag på marknaden. Den producent som vill vara med tar sådana här marknadssignaler på absolut största allvar. Konsumenterna är som en stor elefant. Den kan vara svår att få igång men nästan omöjlig att stoppa. Goda exempel är ju precis vad som behövs för att visa att det går att förändra invanda köprutiner och mönster som inte stämmer med naturens kretslopp. Utvecklingen av klorfritt papper och miljöanpassade rengöringsmedel är några sådana goda exempel på vad marknadskrafterna faktiskt kan åstadkomma i försäljningsstatistiken.

4 HÄRNÖSANDS KOMMUN 4 Riktningen! Vi alla måste försöka arbeta i en gemensam riktning. Följande sammanfattande ståndpunkter leder till en långsiktigt hållbar utveckling: Vi måste minska användningen av fossil energi Vi måste bibehålla den biologiska mångfalden Vi måste arbeta för att sluta kretsloppen Vi måste effektivisera & miljöanpassa transporterna Vi måste försöka lösa flera problem samtidigt Vi måste iaktta försiktighetsprincipen Offentlig upphandling I Sverige sker en omfattande offentlig upphandling av varor, tjänster och entreprenader. 306 miljarder spenderades Kommunerna och kommunala bolag svarade för 165 av dessa miljarder (-96). Om man vid denna enorma upphandling ställer miljö- och hälsokrav på det man köper kan var och en tänka vilken effekt det skulle få på utbudet av miljöanpassade varor. Många signaler har kommit om att offentlig upphandling verkligen skall miljöanpassas. Redan i budgetpropositionen 89/90 propagerades för detta. Sedan dess har bland annat frågan lyfts fram i : Lagen om offentlig upphandling Agenda 21 KLIV-utredningen (kommunernas arbete för en god livsmiljö) Miljö -93 (Naturvårdsverkets aktionsprogram) Kretsloppspropositionen Kemikaliepropositionen (1993/94:163) Upphandling - en miljöfråga, SOU 1996:23 Miljöbalken Vid årsskiftet 93/94 trädde lagen om offentlig upphandling i kraft samtidigt med EES-avtalet. Enligt bestämmelserna kan ekonomiska mest fördelaktiga eller lägsta pris anbud gälla som utvärderingsgrund. Väljs det första kan flera omständigheter än priset ingå i bedömningen. I kvalitetsbegreppet ska även miljöaspekter räknas in. Det är alltså fullt möjligt att lägga in miljökriterier som ett kvalitetskrav i bedömningen av ett anbud. Mer om detta i kommande avsnitt. Så här används manualen!

5 HÄRNÖSANDS KOMMUN 5 Manualen utgör ett system för att hantera miljöfrågorna i upphandlingen där miljökrav vägs samman med de regler som lagen om Offentlig upphandling anger. Det finns avsnitt för olika varugrupper: transporter, förpackningar, plast, fordon, bränsle, batterier, möbler, textilier, kontorsmaskiner, livsmedel m fl. Varje varugrupp är indelad i tre delar. Faktadelen Här redovisas teknik och miljöfakta i koncentrerad form. Faktadelen riktar sig främst till den som vill ha en populär och kortfattad beskrivning av varugruppens miljöaspekter. Det kan handla om miljöproblemens orsaker och effekter, teknikutveckling, miljömärkning mm. För den som vill veta mer finns också lästips. Miljökriterier När en upphandling står för dörren sammanställs ett anbudsunderlag. Anbudsunderlaget kompletteras med ett kriteriedokument som innehåller. En modell är framtagen där kriterierna har olika stark ställning vid bedömning av anbudet. Vid bedömning av miljökrav används följande 3 nivåer: Nivå 1 Produkter innehållande ämnen som är förbjudna eller har mycket negativa hälso- och/eller miljöeffekter skall inte upphandlas. Nivå 2 Nästa nivå gäller för produkter med starkt miljö- och hälsoskadliga effekter. Huvudregeln är att dessa produkter inte bör upphandlas. Avsteg får endast göras om synnerligen starka skäl föreligger, t.ex. att det inte är ekonomiskt, funktions- eller kvalitetsmässigt försvarbart att köpa produkterna i Nivå 3. Nivå 3 Vid utvärdering av anbud kommer produkter som uppfyller dessa kriterier att prioriteras inom variabeln miljö. Miljöfaktorerna ska sedan vägas mot andra omständigheter i upphandlingen som pris, driftskostnad, funktion mm. Detta innebär att en samlad bedömning av samtliga omständigheter sker och det anbud som väljs är det totalt sett mest fördelaktiga. I de fall det inte funnits underlag att ange kriterier eller det inte funnits någon anledning till det, har vi i miljökriterierna skrivit Kriterier ej angivna. Miljödeklarationen För att kunna utvärdera anbuden och bedöma om miljökriterierna uppfylls skall en miljödeklaration fyllas i av anbudsgivaren. En deklarationsblankett

6 HÄRNÖSANDS KOMMUN 6 skickas därför med anbudsunderlaget som är anpassad till olika varugrupper. Ingående miljöfarliga kemikalier skall redovisas med specifika CAS-nummer. Kemiska produkter som köps skall också vara anmälda till kemikalieinspektionens produktregister. Om sekretess åberopas skall detta särskilt anges i deklarationen. Värdering av anbud Miljökraven ska betraktas som ett kvalitetskrav och när anbuden skall bedömas hamnar man ibland i ett konkret läge där en produkt är fördelaktig ur miljösynpunkt och prioriterad via miljökriterierna. Den kan dock betinga ett väsentligt högre pris än andra jämförbara produkter. Besluten bör i dessa fall ske i samråd med miljöförvaltningen i kommunen. Målsättningen med länspolicyn är som nämnts hög. Skall vi leva upp till denna måste vi vara beredda att i vissa fall ta en merkostnad för miljöns skull. I andra fall sparar vi faktiskt pengar genom att snåla på resurser och handla miljöanpassat. Räknar vi långsiktigt ekonomiskt och väger in miljön i ekvationen så tjänar vi på att miljöanpassa upphandlingen. När efterfrågan ökar och därmed produktionen av miljöanpassade varor så minskar också ofta priset. Miljökrav på leverantörerna innebär också att de måste förbättra sin kunskap om sina produkters miljöegenskaper, något som driver på produktutveckling i rätt riktning samtidigt som det stärker leverantörernas långsiktiga konkurrenskraft. Tillgång till materialet Hela materialet finns tillgängligt på diskett, Kommunförbundet Västernorrlands hemsida samt via en elektronisk anslagstavla, en sk BBS med programmet FirstClass. På hemsidan och BBSín kommer löpande uppdateringar av faktadelarna att finnas tillgängliga för de som betalar årsavgift samt en anslutningsavgift. Ambitionen är att fortlöpande lägga ut uppdateringar av faktadelarna i den takt vi hinner med. Där går redan nu bra att lämna synpunkter mm på innehållet, ställa frågor, ta upp diskussioner etc. Med modem slår man , med Internet är adressen fc.ltck.se, port Kommunförbundet Västernorrlands hemsida har adressen Kontakta oss för mer information.

7 HÄRNÖSANDS KOMMUN 7 Utbildning En stor del av arbetet med att verkligen kunna väva in miljöfrågorna i upphandlingen beror på kunskaperna. Stor energi måste därför läggas på utbildning av inköpsbehöriga. Vidden av utbildningsinsatsen framgår av att långt över personer gör inköp i Västernorrlands sju kommuner. Ajourhållning En annan fråga som är direkt avgörande för resultatet är det arbete som måste läggas ner på uppdatering av faktamaterialet. Om vi inte följer med teknikutvecklingen och anpassar våra kriterier kommer materialet snart att bli tandlöst och direkt felaktigt. Resurser kommer därför att finnas för ajourhållningen som sker två gånger per år. Uppföljning - Utvärdering Kommunen bör varje år utvärdera hur kriterierna i länspolicyn har följts vid upphandling. Detta kan ske inom ramen för kommunrevisionen, genom miljöbokslut eller i särskild redovisning för fullmäktige. Nationell samrådsgrupp För att kanalisera erfarenheter av arbetet med miljöanpassad upphandling och diskutera synpunkter på manualen har det formerats en nationell samrådsgrupp under hösten Avsikten är att den ska träffas i samband med att uppdateringsarbetet pågår 2 gånger per år.