Kunskapsöversikt: Ekologiska livsmedel ur konsumentperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsöversikt: Ekologiska livsmedel ur konsumentperspektiv"

Transkript

1 R A P P O R T 2002:4 Kunskapsöversikt: Ekologiska livsmedel ur konsumentperspektiv

2 1. Förord Konsumentverket har uppgiften att arbeta med konsumtion och miljö och ett särskilt uppdrag att främja konsumtionen av ekologisk mat. Ett viktigt led i denna verksamhet är att känna till den kunskap som finns om konsumtion av ekologiska produkter. Detta för att kunna informera på ett bra sätt och även att känna till kunskapsluckor som Konsumentverket, utifrån ett konsumentperspektiv, kan medverka till att fylla. Oscar Alarik, Grön tillväxt AB, har på Konsumentverkets uppdrag sammanställt och diskuterat främst svensk forskning och svenska undersökningar på området konsumenter och ekologi som har publicerats under de senaste tre åren. De slutsatser och värdeomdömen som avges i rapporten står författaren för, och inte uppdragsgivaren. Rapporten är ett värdefullt verktyg för Konsumentverkets vidare arbete. Det är samtidig vår förhoppning att rapporten ska stimulera till debatt och framtida undersökningar. Projektledare vid Konsumentverket har varit Mette Svejgaard. Maj 2002 Konsumentverket

3 Innehåll 1. Förord... 3 Innehåll Sammanfattning... 7 Vad sägs i undersökningarna?... 7 Om undersökningarna... 7 Vad kan Konsumentverket göra?... 8 Behövs det nya undersökningar?... 9 Andra frågeställningar som kan vara lämpliga att belysa i nya undersökningar: Inledning...10 Syfte...10 Avgränsningar Granskning av undersökningarna Vilka metoder har använts i de svenska undersökningarna?...11 Metoder som saknas...12 Inga svenska undersökningar i situationsperspektiv Svarsfrekvenser och omfattning Gruppindelningar och segmenteringar Produktgrupper i undersökningarna Konsumentintressen Tolkningar av resultat...14 Undersökningarnas syften gör att vissa slutsatser hamnar utanför ramen...14 Viljan att få ett enkelt svar kan skymma komplexa sammanhang...15 Felkällor Beställare och utförare...16 Sverige...16 Andra länder Viktiga aktörer för faktaförsörjning Hinder för ökad spridning av ekologiska livsmedel Möjligheter att stödja en ökad spridning av ekologiska livsmedel Nya undersökningar? Sammanfattning av diskussion Sammanställningar Genomgång av publikationer Sverige Danmark Norge Finland Tyskland England Referenser

4 2. Sammanfattning Den snabbt växande marknaden för ekologiska produkter har följts av ett behov av att få veta mer, och de senaste åren har ett antal undersökningar kommit till för att belysa konsumenternas attityd till ekologiska livsmedel. Dessa undersökningar har sökt svaren på framförallt tre frågor: vem är den ekologiska konsumenten? Varför köper hon ekologiskt? och Vad finns det för hinder för att fler ska gå i hennes fotspår? Undersökningarna sammanfaller i en del, och säger emot varandra i annat. Här sammanfattas de viktigaste slutsatserna man kan dra av vad som sagts i de senaste tre årens rapporter om konsumenter och ekologiska livsmedel. I avsnitt 4 finns en utvecklad framställning och i avsnitt 5, slutligen, referat av ett antal svenska och utländska undersökningar. Vad sägs i undersökningarna? De ekologiska konsumenterna låter sig svårligen ringas in i demografiska indelningar som ålder, kön och utbildning. De undersökningar som anser sig kunna utläsa sådana skillnader har ofta gjort det på grundval av små skillnader eller varit befattade med problem med svarsfrekvensen. Möjligen kan man utläsa att de som ofta köper ekologiska livsmedel: - Är ganska vanliga svenskar - Är ganska få, kanske är det så få som under 2,5 procent som köper 70 procent av de ekologiska varorna (i kronor räknat, Jörgensen 2001) - Har en liten tendens att tycka mer om kultur- och samhällsprogram på TV. - Är intresserade av mat. De som ofta köper ekologiska produkter tycks göra det på grund av hälsoskäl, miljöskäl och djuretik. Men undersökningarna säger emot varandra i vilken ordning dessa kommer. Hinder för ökad försäljning av ekologiska produkter: De flesta har angett högre priser som viktigt hinder. Flera nämner också okunskap eller brist på information. Den enda fokusgruppsintervjun som finns i sammanställningen visar också på en begynnande mytbildning om miljömärkning, vilket har stöd i norsk och dansk forskning. Även det begränsade utbudet av ekologiska varor kan verka hämmande anser flera. Kunskaperna om vad ekologisk odling är för något är mycket låg, även om många känner igen märkningen. Om undersökningarna De senaste åren har flera enkät- och intervjuundersökningar genomförts. Det finns också analyser av sekundärdata i form av panelstatistik. Det finns inga svenska undersökningar med situationsperspektiv med i närvarande sammanställning. Det saknas också undersökningar med djupintervjuer av konsumenter. Fallstudier som metod skulle kunna vara intressant för att studera butiker eller kommuner som lyckats väl med försäljningen av ekologiska livsmedel. Det enda representerade fokusgruppsundersökning handlade endast till en mycket liten del om livsmedel. Några av enkätundersökningarna som gjorts de senaste åren belastas av en dålig svarsfrekvens, det har helt enkelt varit få som svarat även efter upprepade påstötningar. 7

5 Det förekommer en mängd olika indelningar av konsumenterna i grupper och segment, de flesta i de stora undersökningarna tar fasta på objektiva faktorer (som ålder, kön och utbildning). De undersökningar som undersökt konsumenternas köpvanor mer i detalj har plockat ut många olika produktgrupper. De kan dock ha missat KRAV-märkta livsmedel som tagit stora marknadsandelar inom sin produktgrupp; som kryddor, grönsaker och barnmat. De flesta av de konsumentintressen som är relevanta har tagits upp åtminstone i någon av rapporterna. Vanligast förekommande är förstås pris, men även kvalitet, hållbarhet, tillgänglighet, sortimentsbredd, trovärdighet, smak, djuretik, miljöanpassning, hälsa, näringsinnehåll, gifthalter och utseende finns belysta. Problemformuleringen har ett bestämmande inflytande över slutsatserna i undersökningarna. Undersökningar om prisbildningen pekar naturligtvis inte ut kunskaper som ett problem, för att ta ett exempel. Viljan att få ett enkelt svar kan skymma komplexa sammanhang. I några undersökningar har man försökt få fram om konsumenten köper ekologiska livsmedel av miljöskäl, hälsoskäl eller djuretiska skäl. I själva verket är dessa begrepp faktiskt överlappande problemen med läkemedelsrester i animalier och genmodifiering har till exempel relevans inom alla tre fälten. En annan komplikation är kognitiv överlappning, att konsumenten sannolikt inte agerar utefter en särskilt väldefinierad begreppsapparat i köpsituationer oavsett vad de tror sig göra när de frågas ut. Vad kan Konsumentverket göra? Informationskampanj om ekologiska livsmedel. Stärk kännedomen om KRAV-märkningen och vad den står för. Mytbildningen som finns bland konsumenterna bör motverkas genom information om KRAVs årliga kontroll. Man bör även försöka påverka inställningen att ekologiska livsmedel är till för en marginell grupp redan frälsta. Åtgärder för att säkra redan vunnen mark. Ge feedback till de trogna ekologiska konsumenterna om positiva effekter. Diskutera med KRAV hur eventuella framtida risker för bristande regelefterlevnad i den ekologiska produktionen ska undanröjas. Inrätta en svart lista på Internet över de sämsta livsmedelsbutikerna eller stormarknaderna i landet när det gäller ekologiska produkter. Butikerna bör ha en viss storlek eller omsättning. Utarbeta allmänna råd eller en vägledning om marknadsföring av ekologiska livsmedel. Den ekologiska produktionen, förädlingen och infrastrukturen består av små organisationer och företag och har svårt att hålla sig à jour med den komplicerade marknadsföringsrättsliga utvecklingen. De behöver få tillgång till klara riktlinjer om vad man faktiskt får säga i marknadsföringen. ISO och en svåröverskådlig mängd rätts fall gör det krångligare att marknadsföra ekologiska varor än konventionella. 8

6 Behövs det nya undersökningar? I Sverige saknas det en omfattande och förutsättningslös undersökning som tar ett helhetsgrepp på den ekologiska konsumtionens förutsättningar. Det skulle behövas en grundlig utredning där man använder sig av såväl kvantitativa metoder som kvalitativa för att ringa in frågorna om hinder för fortsatt utveckling av den ekologiska marknaden ur konsumentperspektiv. Det saknas också återkommande undersökningar, som gör att man kan följa utvecklingen under längre tidsserier vad gäller konsumenternas attityder och vanor. Det tycks i stort sett saknas kvalitativa studier om ekologiska livsmedel, som fokusgruppsundersökningar eller djupintervjuer. Andra frågeställningar som kan vara lämpliga att belysa i nya undersökningar: Kan man finna ut vad som utmärker den ekologiska konsumenten med nya, oprövade frågor? Man har inte lyckats med att ringa in de som köper KRAV-märkt ofta med demografiska variabler som kön, ålder, inkomst, geografi eller utbildning. Kanske ska man istället fråga om yrke, fritidsintressen, matlagningskunskaper, rökning, föreningsmedlemskap, och politisk hemvist? Hur utbredda är myterna om ekologiska produkter bland allmänhet och butikspersonal? Vad finns det för några myter? Frågorna är viktiga för att utforma framtida kommunikation. Formulerar man sig fel kan informationen få kontraproduktiv verkan tack vare myter om utbrett fusk, att man kan köpa märket, att ingen kontrollerar o.s.v. Hur fungerar konsumentens köpbeteende i praktiken när det gäller ekologiska varor? Vilka argument fungerar på olika konsumenter? Förmodligen är det så att olika köpargrupper behöver få olika typer av information. Det behövs sannolikt en viss typ av argument för att öka försäljningen bland de miljömedvetna (där det faktiskt finns ett stort utrymme för att köpa mer) och andra argument för medelsvensson som man måste nå ut till om man vill få ordentligt genomslag på sikt. Undersök storsäljande ekologiska produkter. I Sverige säljer ekologisk mjölk stort, och i Danmark är det ekologiska ägg som köps ofta av grupper som annars inte köper ekologiskt. Vad beror det på? Vad avskräcker konsumenter i köpsituationer? Skulle ökad reklam innebära ökat köp eller skulle det bli en motreaktion? 9

7 3. Inledning Konsumentverket har ett sektorsansvar för konsumentrelaterade miljöfrågor. Konsumentverket har också fått i uppdrag av regeringen att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel. Som en första insats avser Konsumentverket att skapa en plattform för fortsatt arbete genom att analysera befintlig kunskap om konsumenternas inställning och beteende rörande ekologiska livsmedel. Denna rapport är ett led i denna förberedande kunskapsinventering. Det är ett omfattande material som har skärskådats, och det har inte varit möjligt att göra undersökningarna rättvisa. Jag har varit tvungen att läsa dem snabbt och prövande, och har stundom gett hårda omdömen om sådant som det säkert legat mycket arbete bakom. En hel del av dessa skulle säkerligen kunna vändas tillbaka på den här rapporten, som speglar sin upphovsmans alla fel och brister. Oscar Alarik, Grön Tillväxt AB April 2002 Syfte Rapportens syfte är att sammanställa vad som finns undersökt i forskning och annan rapportering om konsumenter och ekologisk matproduktion, för att fungera som underlag för Konsumentverkets arbete med att stödja ekologiska livsmedel. Rapporten ska också hjälpa till med att identifiera viktiga luckor i kunskapsläget, särskilt sådana som ligger inom Konsumentverkets uppdrag. Avgränsningar Rapporten ska inriktas på undersökningar om konsumenters attityder, kunskap och i viss mån beteende, när det gäller ekologisk matproduktion. Fokus ska framförallt vara på Sverige, men även en del rapporter från de närmaste grannländerna granskas. I första hand ska fakta om konsumenter sammanställas, inte marknadsinriktade undersökningar som avsättnings- och priskorgsundersökningar. Materialet ska vara publicerat maximalt 3 år tillbaka. 10

8 4. Granskning av undersökningarna Efter att ha läst igenom de svenska och utländska undersökningarna som sammanfattas i nästa avsnitt 5 märker man att de frågat efter framförallt tre saker: vem är den ekologiska konsumenten, varför köper han ekologiskt och vad finns det för hinder för att fler ska gå i hans fotspår. Svaren på dessa frågor varierar betänkligt, och har mycket att göra med vem som frågat och vilka metoder som använts i undersökningarna. Därför börjar vi med att ge en bild av undersökningarnas natur, övergår så småningom till att försöka ringa in saker som det råder någorlunda samstämmighet om, för att avsluta med förslag på vad Konsumentverket kan göra på egen hand. 4.1 Vilka metoder har använts i de svenska undersökningarna? Som man kan se på kartläggningen nedan, så har i stort sett alla upptänkliga metoder använts i de svenska undersökningarna, enkäter, intervjuer (per telefon eller direkt), analyser av paneldata 1 och så vidare. Metoder för konsumentundersökningarna: En mångfald olika metoder har tagits i bruk för att få vetskap om konsumenternas inställning till ekologiska livsmedel. Man bör notera att Konsumentverkets rapport (Ruste 2001) är den enda kvalitativa fokusgruppsundersökningen, och den tog bara upp livsmedel som en mindre del av undersökningen. Rapporten Jörgensen 2001 är egentligen en renodlad analys av panelstatistik, de enkäter och intervjuer som gjorts i undersökningen riktades inte till konsumenter, utan till näringen. 1 Det finns företag som specialiserar sig på att tillhandahålla statistik om konsumenternas inköpsvanor. Statistiken får man genom att man anlitar hushåll, som mot ersättning för bok över sina inköp under återkommande intervaller. Ur statistiken kan man i efterhand plocka ut KRAV-märkta produkter och dessutom få fram statistik om vem som köpt dem. 11

9 Samtliga metoder är behäftade med typiska nackdelar. Enkätundersökningarna får ofta ett så stort bortfall av svarare att resultatet blir osäkert och det är svårt att ställa kunskapsfrågor eftersom uppgiftslämnaren kan fråga någon eller slå upp frågan. Dessutom är risken stor att uppgiftslämnaren tror fel om sina köpvanor. Det sistnämnda problemet föreligger även vid telefon- och direktintervjuer som dock oftare får högre svarsprocent. Nackdelen med fokusgrupper är att resultaten blir dåliga om man tagit in fel deltagare, och att det är svårt att veta hur representativa de åsikter är som förs fram. Problemen med panelstatistik är att det är s.k. sekundärinformation någon annan har ställt frågorna. Det kan innebära att det finns felkällor som undersökaren inte känner till. Inventeringar av butiker berättar naturligtvis mer om utbudet än konsumenternas efterfrågan. Mediaanalyser talar, slutligen, mer om vad skribenter och manusförfattare anser om livsmedel än konsumenten i gemen. Metoder som saknas Man kan också fråga sig om det finns några metoder som helt saknas. En sådan metod är gruppenkäter, där ett skriftligt frågeformulär delas ut till en grupp som gemensamt ska fylla i svaren på frågorna. En specialform av denna metod är Delfi-tekniken, där man samlar in frågor per post från en grupp. Svaren sammanställs varefter gruppmedlemmarna får tillfälle att korrigera sina svar. Det saknas också undersökningar med djupintervjuer av konsumenter. Experimentella undersökningar som simuleringar och butiksexperiment skulle kunna användas. Inga svenska undersökningar i situationsperspektiv Inför undersökningen frågades det efter om det fanns några rapporter som undersökte vad som händer i själva köpsituationen, det vill säga när konsumenten står i begrepp att välja en vara. Någon sådan kunde inte hittas i Sverige, men väl i Finland. Forskaren uppdrog åt 53 personer att köpa några livsmedel på en köplista, och frågade därefter ut dem när de kom ut från affären Svarsfrekvenser och omfattning Några av enkätundersökningarna som gjorts de senaste åren belastas av en dålig svarsfrekvens, det har helt enkelt varit få som svarat även efter upprepade påstötningar. Särskilt enkäterna har fått dåligt genomslag. Detta kan avspegla de senaste årens sjunkande intresse för miljöfrågorna, föreslår Magnusson m.fl. i en Mat 21-rapport. 3 2 Kantanen 2002 (se ovan under avsnittet 5.4 Finland) 3 Magnusson m.fl., Författarna skriver att de fått bättre svarsfrekvens i tidigare undersökningar (opublicerade) med likadana metoder. 12

10 4.3 Gruppindelningar och segmenteringar Det utan konkurrens vanligaste sättet att dela in konsumenterna är i de traditionellt demografiska kön och ålder. Inkomst och utbildning är också ganska vanligt, men sedan går undersökningarna isär. Värt att notera här är att man genomgående finner att de ekologiska konsumenterna svårligen låter sig ringas in med hjälp av demografisk karaktäristik. Det är också intressant att det bara är Holmberg (LUI 1999) och Ängquist (United Minds 2001) som undersökt subjektiva aspekter som biovanor och tidningspreferenser. På vissa av de subjektiva parametrarna kan man också i Holmbergs undersökning se skillnader som en tydlig dragning åt matintresse och kultur bland de ekologiska köparna jämfört med de icke-ekologiska. En försiktig slutsats är kanske att det snarare är med den typen av frågor man till slut kommer att kunna beskriva den ekologiska konsumenten. Ett urval av gruppindelningar: Demografiska: Beteende: Personliga: Blandade: Kön, ålder, inkomst, geografi, stad/glesbygd, storstad, boendeform, antal barn, utbildning, civilstånd, sysselsättning, hushållsstorlek, hushållstyp Extraprisköparna, KRAVköpsfrekvens (aldrig, ibland, ofta), inköpsbutik, miljövännerna Matintresse, biovanor, tidningspreferenser, TV-preferenser, Internettillgång, wiggers, queerfolket, reclaim-folket, extremsportarna Matintresserade höginkomsttagare, Mor Anna-gruppen, Storstadsungdomar, Nybyggare, Sven Svensson, Fatima Svensson, 13

11 Exempel på gruppindelningar som inte förekommit: matlagningskunskaper, yrke, rökning, föreningsmedlemskap, politisk hemvist. 4.4 Produktgrupper i undersökningarna I fem av undersökningarna har man inte gått in på produktgrupper, utan nöjt sig med att fråga om ekologiska varor eller KRAV. De undersökningar å andra sidan som valt att studera konsumenternas köpvanor inom endast några få produktgrupper, kan ha missat produktgrupper med stor andel av försäljningen som mjölk, kryddor, grönsaker och barnmat. 4 I Jörgensens rapport 5, som utgår från panelstatistik, har åtta produktgrupper valts ut (kaffe, vetemjöl, kex, frysta potatisprodukter, pasta, müsli, filmjölk och knäckebröd). I Magnussons m.fl. undersökning 6 förekommer fyra (mjölk, kött, potatis, bröd). Flest produktgrupper återfinns i Konsumentverkets och konsumentvägledarnas butiksinventering (en korg på 56 varor) och Holmbergs undersökning 7 (mejeriprodukter, såser, matfett, ostar, riskakor, hårt bröd, flingor/müsli, havregryn, örtte, pasta). Saknas. Produktgrupper som saknas i undersökningarna (Konsumentverkets butiksundersökning undantagen) är bl.a. råvaror som grönsaker, frukt, ägg; förädlade varor som marmelad, sylt, saft, öl, godsaker; kolonialvaror som the och kakao; samt färdigmat som ärtsoppa, barnmat och hamburgare. 4.5 Konsumentintressen De flesta av de konsumentintressen som är relevanta har belysts åtminstone i någon av rapporterna. Vanligast förekommande är förstås pris, men även kvalitet, hållbarhet, tillgänglighet, trovärdighet, smak, djuretik, miljöanpassning, hälsa, näringsinnehåll, gifthalter och utseende finns belysta. 4.6 Tolkningar av resultat Undersökningarnas syften gör att vissa slutsatser hamnar utanför ramen När man läser rapporternas slutsatser, är det synnerligen viktigt att erinra sig rapporternas syften och avgränsningar och i viss mån vem beställaren är. Det påverkar naturligtvis vilka omständigheter som lyfts fram som hinder och hur de skall lösas. För att ta ett exempel, så poängterar flera undersökningar att merpriset för ekologiska varor är ett allvarligt hinder men inte rapporten Vägen till marknaden av Szatek, LUI 2001, som bekostats av LRF och Ekologiska Lantbrukarna. Förklaringen hittar man i utredarens instruktioner, som är att undersöka kunskaper, värderingar och i viss utsträckning beteenden inte pris. Ett annat exempel är att Jörgensen (Livsmedelsekonomiska institutet 2001) finner att hindren ligger på utbudssidan och i höga priser men det låg utanför syftet med rapporten att undersöka konsumenternas kunskaper. 8 4 Dessa produkter har stor andel av sortimentet i svenska ICA, Anita Falkenek citerad från ett seminarium i Jörgensen Jörgensen, LUI Magnuson et al, Mat Holmberg, LUI Jörgensen påpekar dock att aktörerna på marknaden behöver medvetandegöra att det ekologiska alternativet faktiskt finns och vad det står för. 14

12 Problemformuleringen har alltså ett bestämmande inflytande över slutsatserna. Därför är det ett problem att det inte gjorts någon tillförlitlig undersökning som söker lösningen på problemen förutsättningslöst. Den som kommer närmast det vida perspektivet och har god svarsfrekvens (telefonintervjuer) är Holmberg 1999, men där problematiseras resultaten av att de inte är representativa (endast de mest negativa och mest uttalat positiva till KRAV-märkta varor frågades ut). Viljan att få ett enkelt svar kan skymma komplexa sammanhang Ett vetenskapsteoretiskt problem som diskuterats mycket sedan 60-talet är problemet med reduktionistiska metoder. I viss mån kan man spåra tendenser till reduktionism i de kvantitativa undersökningarna, men ofta balanseras detaljerade frågor till uppgiftslämnarna med breda och sammanfattande. Påfallande ofta har man också givit uppgiftslämnarna möjlighet att svara i graderade svarsskalor istället för i ja/nejalternativ. Några reduktionistiska problem av semantisk natur ska dock påpekas: I några undersökningar har man försökt få fram om konsumenten köper ekologiska livsmedel av miljöskäl, hälsoskäl eller djuretiska skäl. I själva verket är dessa begrepp faktiskt överlappande problemen med läkemedelsrester i animalier och genmodifiering har till exempel relevans inom alla tre fälten. En annan komplikation är kognitiv överlappning, att begreppen tenderar att flyta ihop. Sannolikt agerar konsumenten inte utefter en särskilt väldefinierad begreppsapparat i själva köpsituationen oavsett vad de tror sig göra när de frågas ut. Stöd för att så är fallet finns i den norska undersökningen Torjusen 2001, där forskaren hävdar att miljö och hälsa griper in i köpmotiven på ett komplicerat sätt. I den finska rapporten (Kantanen 2002) hävdar forskaren att när konsumenter väljer ekologiska produkter, så gör man det utifrån en holistisk (och högst individuell) bild av en produkts inverkan på miljö och hälsa, och att de mekanismer som styr när konsumenten står vid hyllan och ska välja vara oftast inte är särskilt medveten. I flera undersökningar (men inte alla) rapporterar man att hälsoaspekter är den viktigaste orsaken bakom val av KRAV-märkta livsmedel. Dessa resultat bör man ta med en nypa salt, om Torjusen och Kantanen har rätt är det snarare en blandning av dessa och andra aspekter som utmynnar i ekologiska köp. Ett tankeexperiment: En konsument går in genom grindarna i butiken. Han ska köpa mat till en helgen, då han ska få besök av några vänner för en grillfest på bakgården. Det är bråttom. Han går förbi köttdisken och blir stående tvekande han känner besökarna ganska dåligt och väljer därför den KRAV-märkta lammsteken, eftersom han då kan berätta om det vid middagsbordet som bevis på att han ansträngt sig en smula. Därefter köper han några konventionella kex till dessertosten. Vid potatishyllan får han syn på den ekologiska potatisen, och ser bilden av honom själv och vännerna sitta under trädet på gården. Han plockar åt sig den ekologiska potatisen eftersom den på något sätt passar till situationen. På kvällen ringer en forskare och frågar ut honom varför han köper ekologiska varor hälsa, miljö eller djurskydd? Hur svarar han? Felkällor Genomgående tolkas statistiken försiktigt i undersökningarna. Det finns dock vissa felkällor som bör redogöras för: Bristande svarsfrekvens. De kvantitativa undersökningarna verkar, efter vad som går att bedöma efter en genomläsning, inte ha övertolkat resultaten. De undersökningar som har bristande svarsfrekvens (som Magnusson m.fl och Grankvist 2001) har noga poängterat att undersökningarnas slutsatser bör läsas med stor försiktighet och att det är troligt att statistiken speglar överskattningar i ekologiska köp. 15

13 Uppgiftslämnaren som felkälla. Samtliga undersökningar bygger mer eller mindre på konsumenternas egna uppgifter. I litteraturen pekas särskilt frågor där uppgiftslämnaren har osäkra åsikter ut som ett problem, och frågor där uppgiftslämnaren påverkas av vad som är socialt önskvärt eller acceptabelt. 9 I analyserna av panelstatistik i Jörgensen 2001 har dessa felkällor reducerats, eftersom uppgiftslämnarna skrivit upp alla livsmedel de köpt in under perioder. Den stora diskrepansen mellan Jörgensens slutsats (att det bara är några få procent som köper ekologiskt regelbundet) och enkätundersökningarnas slutsatser, pekar på att det finns stora felkällor. Den troligaste anledningen till skillnaden i resultat är att konsumenterna överskattar hur ofta de köper ekologiskt, men det kan också bero på en obalans i urvalet eftersom de som är intresserade av matfrågor och ekologisk produktion oftare lämnar in svar. Urval: Men den stora skillnaden i uppfattning om hur många högkonsumenterna av ekologiska livsmedel är mellan Jörgensens rapport och enkätundersökningarna kan också bero på en annan omständighet. I Jörgensens analys av panelstatistik från GfK har endast 8 produktgrupper studerats, vilket bland annat innebär att några storsäljande varor lämnats utanför, som mjölk, grönsaker och barnmat. Jörgensen beklagar detta i rapporten; förklaringen var att GfK inte kunde tillhandahålla statistik för dessa produktgrupper. Det kan göra att Jörgensens uppgifter inte blir representativa för hela den ekologiska marknaden. Detta är mer ett exempel på att urvalsfrågorna är en osäkerhetsgrund att ta hänsyn till när man läser undersökningarna. Gemensamma bakomliggande orsaker: När två variabler i en undersökning båda styrs starkt av en och samma orsak, så är det lätt hänt att tolka detta som om att det finns ett orsakssamband mellan de två första. Då samvarierar de båda följdparametrarna. Ett sådant fall skulle helt hypotetiskt kunna vara att man i flera undersökningar funnit att de konsumenter som sällan köper ekologiska varor också har sämre kunskaper. En rimlig tolkning är då att de dåliga kunskaperna är orsaken till gruppens köpvanor. Men det kan också finnas en bakomliggande orsak, nämligen ointresse för mat. Bristande intresse för både mat och miljöfrågor leder antagligen både till färre köp och dåliga kunskaper. En följd av feltolkningar i det här hänseendet kan vara att man felsatsar på att informera om ekologiska livsmedel, när man egentligen borde väcka intresset för mat och miljöfrågor. Några troliga fall av dolda verkliga samband eller skensamband har inte hittats i undersökningarna. Jörgensen (2001) poängterar dock att det kan finnas bakomliggande individspecifika faktorer som kan ha betydelse. Vissa saker har inte undersökts inom ramen för den här kunskapsöversikten, som tillförlitligheten av valda statistiska metoder eller eventuella brister i urval av uppgiftslämnare. 4.7 Beställare och utförare Sverige I de svenska undersökningarna är det oftast de offentliga institutionerna som beställer undersökningar inom området: Konsumentverket (3 st.), Mistra/Mat 21 (2 st.) och i ett fall ett examensarbete från Malmö Högskola. Därnäst kommer branschorganisationer som KRAV, LRF, Ekologiska Lantbrukarna och Mjölkfrämjandet (3 st.). Utförare är i 4 fall konsulter, som LUI Marknadsinformation AB, Augur Marknadsanalys AB och United Minds. SLI har utfört en av undersökningarna, forskare (2), studenter (1) och Konsumentvägledare i några kommuner (1). (Se vidare översikten i avsnitt 4.9 nedan). 9 Se t.ex. Lekvall, Wahlbin. IHM

14 Andra länder Beckmann m.fl (Danmark): Beställare: Handels i Köpenhamn och Miljøstyrelsen. Utförare: Handelshögskolan. Wier & Smed 2000 (Danmark). Beställare: Miljøstyrelsen. Utförare: Amternes og Kommunernes Forskningsinstitut och Fødevareøkonomisk Institut. Vittersø 2001 (Norge). Beställare: Norges forskningsråd, Utförare: Statens institutt for forbruksforskning. Torjusen 2001 (Norge). Beställare: Norges forskningsråd, Utförare: Statens institutt for forbruksforskning. Kantanen 2001 (Finland). Beställare: Ej angivet, Utförare: Kuopio Universitet. Michelsen m.fl (Tyskland) Beställare: EU-kommissionen (FAIR), Utförare: Universität Hohenheim. Soil Association 2001 (Storbritannien). Beställare och utförare oklart. 4.8 Viktiga aktörer för faktaförsörjning Mat 21 är ett MISTRA-finansierat forskningsprogram, som har som mål att utveckla system och metoder som gör livsmedelsproduktionen såväl ekologiskt som ekonomiskt mer uthållig. Programmet påbörjades 1997 och fortsätta åtminstone till Sammanlagt är ett 25-tal doktorander och ett 50-tal forskare med i olika projekt. SLU är huvudman, men forskning sker även i de andra universiteten. Professor Per-Olow Sjödén är ansvarig för konsumentforskningen. Inom projektet har två undersökningar publicerats om konsumenter och ekologiska livsmedel de senaste tre åren, refererade i denna rapport (Magnusson m.fl och Grankvist 2001) Forskarnätverk för Interdisciplinär Konsumentforskning (FIK) är ett forskarnätverk bestående av konsumentforskare från olika ämnesområden och lärosäten. Syftet med nätverket är att bidra till kunskapsutbyte, tvärvetenskaplig forskning och samarbete över ämnesgränserna (www.cfk.gu.se/fik2.htm). Anders Biel är med, som skrivit rapport om vanor och miljövänligt beteende. Numera kopplad till Mat 21 och till CFK. FIK är sedan april 2001 en del i CFK. Centrum för Konsumentvetenskap (CFK) syftar till att initiera och bedriva forskning inom konsumentvetenskap, vilket definieras som flerdisciplinär forskning som utgår från konsumenters och hushålls situation och beteende. CFK bildades i april 2001 av Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola och är placerat vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Ekologiskt hållbar konsumtion är en av forskningsgrenarna. Initiativtagare till CFK är docent Karin M Ekström. Hade i februari 2002 ännu inte publicerat något inom området konsumenter och ekologiska livsmedel. Anders Biel och Helena Shanahan är ansvariga för temaområdet Ekologiskt hållbar konsumtion (www.cfk.gu.se). Forskarnätverket Utvägar. Gunne Grankvist, som forskat åt Mat 21 är medlem. (www.waysahead.org) SLI, Livsmedelsekonomiska institutet. Statsfinansierat institut. Institutet har genomfört en undersökning för Konsumentverkets räkning på området prisbildning och efterfrågan. Christian Jörgensen på SLI skrev Prisbildning och efterfrågan på ekologiska livsmedel 2001 för Konsumentverket (refererat nedan). Centrum för uthålligt lantbruk CUL är ett samarbetsforum för forskare och andra med intresse för forskning inom ekologiskt lantbruk och lantbrukets uthållighetsfrågor. CUL arbetar med utveckling av tvärvetenskapliga forskningsmetoder och för samverkan och samplanering av insatser för forskning, utvecklingsarbete, utbildning och informationsspridning (www.cul.slu.se). Forskningen är mest inriktad på produktionssidan, inte konsumentsidan. 17

15 4.9 Hinder för ökad spridning av ekologiska livsmedel På följande sida följer en uppställning av vilka hinder för ökad spridning av ekologiska livsmedel som de olika svenska rapporterna identifierat, och lämpliga insatsområden. Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta har angett högre priser som ett hinder. Flera nämner också okunskap eller brist på information. Vissa problem på utbudssidan att det inte finns så många produkter att välja på, tillgång och osäkra volymer har också förts fram. 18

16 Översikt över svenska undersökningar Titel Finansiär Metoder/antal utfrågade Vägen till marknaden, ekologiska LRF, Ekologiska Enkät/386 produkter Lantbrukarna (Szatek 2001) (Utförare LUI) Mitt hem är ingen sopstation (Ruste, Franzén, Wulkan 2001) Prisbildning och efterfrågan på ekologiska livsmedel (Jörgensen 2001) The importance of beliefs and purchase criteria in the choice of eco-labeled food products (Grankvist 2001) Attitudes towards organic foods among swedish consumers (Magnusson mfl. 2001) Konsumentattityder till KRAV-märkta livsmedel (Lindqvist mfl 2001) Jag äter hellre äcklig mat i skönt sällskap än god mat bland idioter Utbud och pris på ekovaror (Konsumentverket 2000) Konsumentundersökning om ekologiska produkter/krav (Holmberg 1999) Konsumentverket (Utförare Augur) Konsumentverket (Utförare Livsmedelsekonomiska institutet) MISTRA, Adelbertska forskningsfonden (Mat 21-projekt) MISTRA (Mat 21-projekt) Malmö Högskola (Examensuppsats, Teknik och Samhälle) Mjölkfrämjandet (Utförare United Minds) Konsumentverket (Utförare konsumentvägledare) KRAV, LRF (Utförare LUI) Fokusgrupper/53 Enkät/62 butiker Panelstatistik/ 2300 Intervjuer/22 Enkät/200 Enkät/1154 Intervjuer/105 Intervjuer, mediaanalyser Undersökning/ 9 orter Paneldata/2389 Intervjuer/303 Utpekade hinder - Okunskap - Kvalitet - Höga priser - Tid, bekvämlighet - Vanor - Miljömyter - Miljöparadoxer - Mycken liten grupp trogna köpare - Höga priser - Osäkra volymer - Konsumenternas stabila matpreferenser (vanor) - God smak, hållbarhet och nyttighet viktigare än ekologiskt - Höga priser - Ointresse - Höga priser - Dåligt utbud - Konsumenten saknar direkt upplevelse av varans miljökonsekvenser - Okunskap om KRAV - Upplevda svårigheter att köpa ekologiskt - Flera nya trender i matvanor har ingenting med miljö eller ekologi att göra - Allt färre kan laga mat utöver ett minimum - Höga priser - Bristande tillgång - Höga priser - Brist på information Lämpliga informationssatsningar - KRAVs miljöregler - KRAVs djuretik - Undersöka om det finns hälsofördelar - Information för att ändra vanor, upphäva maktlöshet och motverka myter kan vara meningsfulla. Men priset är viktigare. - Om att det ekologiska alternativet finns och vad det står för. - Attityduppbyggande information som kan ligga till grund för köpförändringar - Ökad kvalitet och billigare pris överordnat. - Billigare varor och bättre utbud - Bättre information i butikerna - Information till konsumenterna om KRAV. - Satsa på information till livsnjutarna, det är en grupp som är positiva till ekologisk mat som inte kommer att minska de närmaste åren och kommer att ha inflytande i svensk matkultur - Människor väljer livsmedel allt mer efter vem de vill vara. Information bör avpassas till detta. i.u. Information om vad KRAV innebär och står för Översikt: Notera att uppgifterna i sammanställningen är rapportförfattarens egna tolkning av vad man kan utläsa av undersökningarna. I sammanställningar som den här ovan, är det ofrånkomligt att de finare nyanserna försvinner, och att det lätt blir betydelseglidningar. 19

17 4.10 Möjligheter att stödja en ökad spridning av ekologiska livsmedel En av frågorna som ställdes inför den här rapporten var vilka möjligheter för en ökad spridning av ekologiska livsmedel som kunde härledas från undersökningarna, sett ur Konsumentverkets perspektiv. I föregående avsnitt visades att det fanns en samstämmighet i undersökningarna om att höga priser var ett allvarligt hinder för ökad försäljning av ekologiska varor, och att många pekade ut bristande kunskaper. Den enda fokusgruppsintervjun som genomförts visar också på en begynnande mytbildning om miljömärkning som bör bemötas. De danska undersökningarna 10 visar att misstänksamheten snabbt kan eskalera, särskilt om det framkommer uppgifter om fuskande producenter. Även ett breddat utbud av ekologiska varor kan vara viktigt att stödja. Förslagen nedan får ses som en provkarta på åtgärder. Informationskampanj om ekologiska livsmedel. Tre synnerligen viktiga komponenter kan urskiljas. För det första måste kännedomen om KRAVmärkningen och vad den står för spridas. För det andra måste mytbildningen motverkas genom information om KRAVs årliga kontroll. En tredje komponent är att göra det klart att ekologiska livsmedel är något för alla, inte för en liten grupp moralistiska renlevnadsmänniskor. Åtgärder för att säkra redan vunnen mark. Den begränsade grupp av konsumenter som idag står för majoriteten av alla köp av ekologiska livsmedel bör man slå vakt om. Viktigt här är att ge feedback, t.ex. information om att tack vare dig som väljer KRAV-märkta bananer har X ton mindre kemikalier använts förra året eller liknande. Dessutom bör man ta upp diskussioner med KRAV om hur stor risken för liknande fuskskandaler som förekommit i Danmark också uppträder här i Sverige. Kanske bör också frågan om att åtgärda vissa miljöparadoxer tas upp med KRAV. Den brett upplagda undersökningen Vägen till marknaden visade att konsumenterna ansåg miljövänliga förpackningar var viktiga. Samtidigt pekade Konsumentverkets kvalitativa gruppstudie (Konsumentverkets rapport 2001:11) på att miljöparadoxer som ekologiska produkter i små engångsförpackningar kan förvirra konsumenterna. Nya undersökningar för att finna vägar att stödja den ekologiska konsumenten bör genomföras. Se nästa avsnitt nedan. Inrätta en svart lista på Internet över de sämsta stormarknaderna i landet när det gäller ekologiska produkter. Butikerna bör ha en viss storlek och omsättning. En ny avhandling av Tjärnemo (2001) visar enligt uppgift att butikens marknadsföring av de ekologiska produkterna och orientering är en synnerligen viktigt led i att också sälja mycket av dem. Uppmuntrande och informativa åtgärder bör också övervägas. Utarbeta allmänna råd eller vägledning om marknadsföring av ekologiska livsmedel i samarbete med KRAV. Rättsläget för marknadsföring av ekologiska produkter har skärpts betänkligt de senaste åren, inte minst sedan internationella standardiseringsorganisationen gav ut ISO En lantbrukare som anpassat sig till KRAVkontrollen bör inte behöva genomföra en livscykelanalys för att kunna använda ord som miljö och grön. Eftersom den ekologiska produktionen, förädlingen och infrastrukturen består av små organisationer och företag behöver de få tillgång till klara riktlinjer om vad man faktiskt får säga i reklamen. Det är viktigt att man inte ytterligare detaljreglerar, utan snarare förenklar och visar på utvägar. Ett förslag är att bygga på definitionen av ekologiska livsmedel i EU-förordningen och förklara vissa andra uttryck som synonyma, t.ex. miljöanpassad (åtminstone för vissa produktgrupper). I budgetförhandlingen inför statsbudgeten år 2002 kom de förhandlande parterna fram till att låta utreda frågan om sänkt mervärdesskatt på ekologiska livsmedel. Utredningen ska vara klar i oktober Denna fråga bör följas av verket. 10 Se Beckmann

18 4.11 Nya undersökningar? I Sverige saknas det en omfattande och förutsättningslös undersökning av den ekologiska konsumtionens förutsättningar. Det skulle behövas en grundlig utredning där man använder sig av såväl kvantitativa metoder som kvalitativa för att ringa in frågorna om hinder för fortsatt utveckling av den ekologiska marknaden ur konsumentperspektiv. En lyckad ansats har gjorts i Danmark av Köpenhamns Handelshögskola i projektet Øko foods II (se under Danske forbrugere og økologiske fødevarer nedan). Det saknas också återkommande undersökningar, som gör att man kan följa utvecklingen under längre tidsserier vad gäller konsumenternas attityder och vanor. Det är också anmärkningsvärt att det inte finns någon kvalitativ fokusgruppsundersökning (vad rapportförfattaren har erfarit) om ekologiska livsmedel. Om man jämför de svenska undersökningar som gjorts de senaste tre åren med en matris som användes inom Øko foods II (nedan) så framträder en intressant bild. Det saknas bra material om eventuella kopplingar mellan konsumentens värderingar och köp av KRAV-märkta livsmedel. Det saknas också på plats - undersökningar om dynamik och psykologi när konsumenten väljer varor i butiken. Översikt: I schemat har två områden som lämnats utanför de tre senaste årens undersökningar markerats (med vit streckad linje). Uppställningen är hämtad från danska Danske Forbrugere og Økologiske Fødevarer. Personliga och sociala värderingars betydelse för köp av ekologiska varor har till viss mån undersökts av Grankvist (Mat 21, 2001), men med dålig svarsfrekvens. Köpbeteendet har undersökts kvantitativt, det vill säga ifråga om mängder. Men det saknas svenska undersökningar från ett situationsperspektiv, om vad som händer vid beslutssituationen i affären. 21

19 Frågor som kvarstår att undersöka: Kan man finna ut vad som utmärker den ekologiska konsumenten om man formulerar nya frågor? Man har inte lyckats med att ringa in de som köper KRAV-märkt ofta med demografiska variabler som kön, ålder, inkomst, geografi eller utbildning. Kanske ska man istället fråga om matlagningskunskaper, yrke, rökning, föreningsmedlemskap, och politisk hemvist? Kanske också mer om personliga värderingar? Hur utbredda är myterna om de ekologiska produkterna bland allmänhet och butikspersonal? Vad finns det för några myter? Frågan är viktig för att utforma framtida informationsinsatser. Formulerar man sig fel kan informationen få kontraproduktiv verkan tack vare myter om utbrett fusk, att man kan köpa märket, att ingen kontrollerar o.s.v. Hur reagerar konsumenten på begreppet ekologisk jämfört med KRAVmärkningen och andra värdeord? I Konsumentverkets rapport 2001:11 hade konsumenterna visst förtroende för KRAV-märket, men blev misstänksamma när begreppet ekologiska livsmedel användes. Hur står det till med den biologiska mångfalden på ekologiska gårdar? Om man kan visa att det finns fler fågelarter och växter i anslutning till ekologiska gårdar, så har man ett synnerligen lättkommunicerat budskap. Det finns visserlige n inte någon undersökning som visar att konsumenten efterlyser information på området, men Holmberg (LUI 1999) har visat att miljövänlig och bra för naturen är det som flest konsumenter kommer att tänka på när man själv ber dem beskriva vad som kännetecknar en produkt som är KRAV-märkt. Till yttermera visso används ju ofta den biologiska mångfalden i marknadsföringen av de ekologiska produkterna, och mer sällan bilder på naturgödsel och alternativ ogräsbekämpning. Själva termen ekologisk skapar sannolikt även den en förväntan hos konsumenten att reklamens svalor, fjärilar och blommor också har en plats på den ekologiska gården.. Det finns tidigare undersökningar som pekar mot att en stor del av miljönyttan i den ekologiska odlingen faktiskt ligger i att metoderna gynnar fler arter, men bygger framförallt på utländska undersökningar. 11 Är förtroendet för svenska livsmedel ett hinder för KRAV-märkt försäljning? Vid läsningen av en dansk undersökning 12 finns det resultat som tyder på att danskarna anser sitt eget jordbruk så miljövänligt att man stöder miljön bättre genom att leta efter danska produkter i hyllorna än att leta efter miljömärkt. Denna slutats drogs dock inte i rapporten, utan är en egen reflektion. Om vi överför frågan till Sverige; kan det vara så att den svenska konsumenten fått höra så mycket om hur miljövänligt och bra svenskt jordbruk är, att han är ganska tillfreds med att köpa svenskt? Svenskproducerat kanske signalerar miljövänlighet och djuromsorg bättre än KRAV? I LUI-rapporten från 2001 (Szatek 2001) svarade 67 procent att det stämmer bra att det är mycket viktigt för mig att de ekologiska produkterna jag köper har producerats i Sverige. Senare tiders BSE-smitta och utländska livsmedelsskandaler kan ha bidragit till en kontrastverkan mellan svenskt och utländskt, som får de svenska livsmedlen att framstå som bättre än vad de är. Enligt fokusgruppsintervjuerna i Konsumentverkets Rapport 2001:11 väljer deltagarna svenskt när de vill handla kött producerat med en etisk djursyn. Ekologiska produkter nämns först i samband med mjölk. Kanske är svenskens föreställningar om det miljövänliga och djuretiska svenska lantbruket ett hinder för att köpa ekologiskt? Hur fungerar konsumentens köpbeteende i praktiken när det gäller ekologiska varor? Som nämndes i inledningen finns det inte någon undersökning som tittar över axeln över konsumenten i affären. Om man vill ha fram sanningen om hur det går till när konsumenten väljer livsmedel, måste man komma närmare själva valsituationen. Ju längre tid som förflyter mellan inköpen och utfrågningen, desto större är 11 Se Drake och Björklund, Effekter av olika sätt att producera livsmedel en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion, Øko Food II (Beckmann 2001) 22

20 risken för efterkonstruktioner. Metoden som refe reras i The Consumer and the Organic Option (Kantanen 2002) är intressant. Forskaren utrustar sina intervjuoffer med en köplista med mjölk, bröd och mjöl och frågar sedan ut dem hur det gick till när de valde produkter, direkt när de kommer ut ur affären. Vilka argument fungerar på olika konsumenter? Förmodligen är det så att olika köpargrupper behöver få olika typer av information. Det behövs sannolikt en viss typ av argument för att öka försäljningen bland de miljömedvetna (där det faktiskt finns ett stort utrymme för att köpa mer) och andra argument för medelsvensson som man måste nå ut till om man vill få ordentligt genomslag på sikt. Undersök storsäljande ekologiska produkter. I Sverige säljer ekologisk mjölk stort, och i Danmark är det ekologiska ägg som köps ofta av grupper som annars inte köper ekologiskt. Vad beror det på? Kanske kan en studie av dessa produkter ge nyckeln till ökade försäljningsvolymer; är det fråga om att det var ekologiska produktgrupper som tidigt nådde stor spridning, marknadsföring, probleminsikt eller att konsumenterna kopplar just ägg och mjölk till särskilda värderingar som har stor betydelse? Eller att de funnits länge (och utan längre frånvaro på grund av leveransproblem) i butiksdisken? Vad avskräcker konsumenter i köpsituationer? Skulle ökad reklam innebära ökat köp eller skulle det bli en motreaktion? Hur viktigt är det att undvika miljöparadoxer, som till synes miljöfarliga förpackningar, snabbmat, färdigmat, mat som transporterats långt, etc? Kan KRAV-märkta pizzor i plast eller färdiga såser i engångsförpackningar få konsumenter att vända sig bort från ekologiska produkter? Måste ekologiska produkter säljas i asketiska bruna returförpackningar? Identitetsfrågor: Eller är det så att man inte vill ansluta sig till de fanatiska miljömupparna och de militanta veganerna att köp av ekologiska varor strider mot självuppfattningen och den man vill vara? På vilken nivå är information effektivast? Är det meningsfullt att informera den genomsnittlige konsumenten om KRAV och fördelarna med ekologisk produktion, eller måste man först bygga upp intresset för mat respektive miljöfrågor först? Inte någon av undersökningarna som gjorts belyser den grundläggande frågan om konsumenterna är mottagliga för information kanske är det så att ett utbrett ointresse för djuretik och miljöfrågor gör att man bör inrikta sig på folkbildning på en avsevärt mycket mer grundläggande nivå? Se frågan om gemensamma bakomliggande orsaker i avsnitt Sammanfattning av diskussion Avslutningsvis kan man säga att det finns flera mycket bra undersökningar gjorda i Sverige de senaste tre åren, men att några av dem lider av alltför dålig svarsfrekvens för att vara tillförlitliga. De undersökningar som gjorts har lyckats ganska väl med att identifiera de viktigaste hindren för att den stora skaran konsumenter ska välja ekologiska varor pris, kunskaper och utbud. De svenska undersökningarna har lyckats sämre när det gäller att förklara varför en del ändå väljer att köpa ekologiska varor och hur den ekologiska köparen ser ut. Högkonsumenten av KRAV-märkta varor har inte gått att ringa in med frågor om inkomst, kön, utbildning, ålder, eller geografi. Avsaknaden av kvalitativa studier innebär att vi vet mycket lite om hur konsumenten resonerar kring och värderar ekologiska varor. Konsumentverkets fokusgruppsintervjuer om miljöbeteende och danska undersökningar pekar på att mytbildning kring fusk och att producenterna kan köpa miljömärken florerar. Det som saknas i Sverige är en genomgripande undersökning av det slag som genomfördes i projektet Øko Foods II i Danmark. En studie där man använder sig av flera undersökningsmetoder, som bygger på tidigare undersökningar och försöker nå längre. 23

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Hållbar Utveckling Miljömärkning

Hållbar Utveckling Miljömärkning Jakob Warlin 9c Gunnesboskolan Hållbar utveckling Handledare: Senait Bohlin Hållbar Utveckling Miljömärkning Är man som vuxen konsument medveten om olika miljömärkningars betydelse? Påverkar det ens inköp?

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före

SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före fem SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före Fem smarta sätt att hitta nya kunder Om inte du hittar dem, så kommer dina konkurrenter att göra det För varje företag är nya kunder

Läs mer

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på hållbarhet ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Certifieringar och märkningar av produkter och verksamheter i livsmedelssektorn; Kvalitet, produktsäkerhet, miljö, djuromsorg, arbetsmiljö och socialt

Läs mer

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015 1 Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015 Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro i samarbete med EkoMatCentrum Inventering utförd 2015 av Ekomatcentrum och Naturskyddsföreningen

Läs mer

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Orkla Matbarometer Sverige 2016 Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

ICA-kunderna och konjunkturen

ICA-kunderna och konjunkturen ICA-kunderna och konjunkturen Om ICAs kundpanel Den andra omgången av ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället 1575 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016 Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning Malmö, mars 2016 Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå visar att det finns ett stort intresse för svenska produkter samt att råvarors ursprung och

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil Rapport ICAs kundpanel Juni 2016 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel har funnits sedan 2011, under 2015 gjordes en uppdatering för att rekrytera in nya kunder och

Läs mer

Utdrag ur Mat i Sverige,

Utdrag ur Mat i Sverige, Utdrag ur Mat i Sverige, Sammanställning resultat åren 2000-2009 Attityder och kunskaper om hälsa och olika livsmedel Gooh, Lantmännen 2010 1 Undersökningen Mat i Sverige År 2000 lät Stiftelsen Cerealia

Läs mer

Ekologisk livsmedelsmarknad

Ekologisk livsmedelsmarknad Ekologisk livsmedelsmarknad Halvårsrapport om den ekologiska livsmedelsförsäljningen i detaljhandeln inklusive Systembolaget. Januari Juli 2016 sammanställd av Ekoweb.nu 18 års erfarenhet av ekomarknaden

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

VARFÖR FINNS DET SÅ FÅ EKOLOGISKA GRÖNSAKER I BUTIKERNA?

VARFÖR FINNS DET SÅ FÅ EKOLOGISKA GRÖNSAKER I BUTIKERNA? Isabel Ballin & Lena Ekelund, Institutionen för växtvetenskap, SLU, Alnarp E-post: Isabel.Ballin@kunskapsparter.se VARFÖR FINNS DET SÅ FÅ EKOLOGISKA GRÖNSAKER I BUTIKERNA? I dag svarar de ekologiska grönsaker

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014.

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. Ingenjörerna gör Sverige bättre allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. 2 Ingenjörerna gör Sverige bättre sverigesingenjorer.se Teknik har gjort livet bättre det visar sammantaget en ny undersökning

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, mejeri & ägg

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, mejeri & ägg Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, mejeri & ägg KF granskar: den svenska marknaden för mejeri och ägg I ett omfattande granskningsprojekt kommer KF att belysa hur olika livsmedelsmarknader

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning ORKLA MATBAROMETER Orkla är en av de största aktörerna på den nordiska livsmedelsmarknaden och har därmed ett ansvar för att bidra till ökad folkhälsa,

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Attityd- och beteendeundersökning gentemot närproducerade livsmedel

Attityd- och beteendeundersökning gentemot närproducerade livsmedel Psykologiska Institutionen Attityd- och beteendeundersökning gentemot närproducerade livsmedel Ida Alfredsson Malin Jonsson Helga Lindgren Johanna Puck Lucy Ramser Miljöpsykologi, 15 hp, VT 2008 Handledare:

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Metod-PM till B-uppsats

Metod-PM till B-uppsats Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014

Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014 Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014 Inventering av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker mars april 2014 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse

Läs mer

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker.

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker. Insändaren är en argumenterande text där en eller flera personer argumenterar för en åsikt. Texterna brukar ofta publiceras på särskilda sidor i tidningen som är avsedda för läsarkretsens tankar och åsikter.

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference

Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference PM 2004 RVIII (Dnr 006-732/2004) Ansvarsfull konsumtion - Cities make the difference Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdirektören ges i uppdrag att underteckna förbindelse

Läs mer

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 C1. Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? Gunne Grankvist Docent i psykologi 3 Konsumenters

Läs mer

Matlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige

Matlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige Matlandet Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige Disposition Teknisk beskrivning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Läshänvisning Bilagor Resultat (totalnivå) Kännedom Matens ursprung Matländer

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Vad ska till för att öka konsumtionen? Utmaningar och erfarenheter Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Axelsson M. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001 SKOP,, har på uppdrag av intervjuat cirka 500 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes under tiden 31 augusti till 10 september. Svaren redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer