1. Bakgrund och syfte 1

Transkript

1 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Måldokument för biblioteksverksamheten Bibliotekslagen Skollagen Unescos folkbiblioteksmanifest Unescos skolbiblioteksmanifest 2 3. Nuvarande biblioteksverksamhet i kommunen Folkbiblioteket Lokaler Media Biblioteksdatasystem Datorer Barn- och ungdomsverksamhet Människor med särskilda behov Hemsida Vuxenstuderande Släktforskare Företagarna Programverksamhet Biblioteket i Gullringen Skolbiblioteken Grundskolebiblioteken Gymnasiebiblioteket Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs biblioteket Folkhögskolans bibliotek 6 4. Mål och utvecklingsbehov Folkbiblioteket Skolbiblioteken Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs biblioteket 8 6. Handlingsplan och revidering 9 Bilagor Utvärdering Bil 1 Statistik Bil 2 Medieplan Bil 3 Handlingsplan för ökad tillgänglighet Bil 4 i

2 Rev biblioteksplan för Bakgrund och syfte Enligt bibliotekslagen ska alla kommuner i Sverige ha en biblioteksplan och våren 2007 antog kommunfullmäktige den första biblioteksplanen för Vimmerby kommun. Se utvärdering 1. Biblioteksplanen ska ge en samlad bild av all biblioteksverksamhet i kommunen, förutom inom folkbiblioteksverksamheten även inom utbildning, omsorg, vård och näringsliv. Den ska innehålla en analys av invånarnas biblioteksbehov och visa hur man på bästa sätt ska kunna tillgodose dem. Den ska också innehålla en strategi för framtiden. Arbetet med planen har letts av bibliotekschefen. Representanter för de olika verksamheter, som ingår i planen har bidragit med bakgundsfakta, synpunkter och kunskap. Remissinstanser har varit, barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden, handikapprådet, Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs, ungdomsrådet, pensionärsrådet och kommunens barnkulturgrupp. Kommuninvånarna har kunnat läsa förslaget och lämna synpunkter på bibliotekets hemsida. 2. Måldokument för biblioteksverksamheten 2.1 Bibliotekslagen I bibliotekslagen 2 anges följande 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek Om skolbibliotek säger lagen: 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Sedan 2004 finns också krav i bibliotekslagen på att kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. 2.2 Skollagen I skollagen 3 sägs följande om skolbibliotek: 1 Bil 1. 2 SFS 1996:1596, uppdaterad SFS 2004:1261 1

3 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 2.3 Unescos folkbiblioteksmanifest Manifestet antogs första gången 1949 och har sedan kommit i ytterligare två versioner, den senaste I manifestet sägs bl a att Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur bland annat genom att: 1. Skapa och stärka läsvanor hos barn redan från tidig ålder 2. Stödja såväl självstudier som formell utbildning på alla nivåer 3. Erbjuda möjligheter till kreativitet och personlig utveckling 4. Stimulera barns och ungdomars fantasi och kreativitet Främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald Garantera medborgarna tillgång till all slag av samhällsinformation 10. Tillhandahålla erforderliga informationstjänster för det lokala näringslivet, för organisationerna och för olika intressegrupper 11. Underlätta utnyttjandet av informationsteknologi och förbättra kunskaperna om dess användning. 2.4 Unescos skolbiblioteksmanifest UNESCOs skolbiblioteksmanifest antogs Enligt det är skolbibliotekets mål följande: Skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbiblioteket kan fullgöra dessa uppgifter genom att upprätta handlingsplaner och utveckla sina tjänster, genom urval och anskaffning av lämpliga informationskällor samt genom att erbjuda vägledning och undervisning med hjälp av utbildad personal 3.Nuvarande biblioteksverksamhet i kommunen I Vimmerby kommun finns flera olika sorters bibliotek. För allmänheten finns det kommunala folkbiblioteket och biblioteket i Gullringen, som drivs av Gullringens bygdeförening. På skolorna finns skolbibliotek för elever och lärare. Dessutom finns ett bibliotek på Kulturcentrumet Astrid Lindgrens Näs. Vimmerby folkhögskola har ett eget bibliotek. 3.1 Folkbiblioteket I dag finns ett huvudbibliotek i Vimmerby och två filialer i Storebro respektive Södra Vi. Huvudman för dessa bibliotek är kultur- och fritidsnämnden. Huvudbiblioteket är öppet 42 timmar/vecka, Storebro och Södra Vi 5 timmar/vecka. Under sommaren minskas öppettiden på huvudbiblioteket. 6 3 SFS 2010:800 4 Svenska Unescorådets skriftserie nr 1, 2006, SV 5 Svenska Unescorådets skriftserie nr 1, SV 6 Se bil 2 för statistik om biblioteksverksamheten! 2

4 Boende i Tuna och Rumskulla kan från och med hösten 2011 beställa böcker från huvudbiblioteket och hämta och lämna dem i de lokala livsmedelsaffärerna Lokaler Huvudbiblioteket genomgick under en större renovering och fick samtidigt en väsentlig utökning av lokalerna, som nu är bra och motsvarar behoven för ett bibliotek med den verksamhetsomfattning, som vi har i Vimmerby. Filialen i Södra Vi renoverades 2003 och är fortfarande fräsch. Den ligger väl till för allmänheten och är rymligt och trevligt. Filialen i Storebro ligger också centralt placerad i samhället, men är däremot sliten och skulle behöva rustas upp Media För att biblioteket på bästa sätt ska tillgodose kommuninvånarnas behov av böcker och andra media, finns en medieplan 7, som revideras tillsammans med biblioteksplanen varje mandatperiod. I planen görs en bedömning av behoven på de olika ämnesavdelningarna. Med hjälp av detta planeras gallring och inköp. Under de närmaste åren kommer biblioteken i Sverige att byta klassifikationssystem från dagens SAB till Dewey, framförallt för att detta krävs för att vi ska få en nationell katalog. Detta är en förändring, som kommer att kräva stora resurser både i arbetstid och pengar. En annan förändring, som redan är på gång på många bibliotek, är en övergång från utlåning med hjälp av streckkodsetiketter till ett så kallat RFID-system. Detta innebär att man har ett chip i varje media och med hjälp av det sköter cirkulationen på ett snabbare sätt. Med detta system kan även mycket annan hantering av medierna skötas, gallring, inventering med mera. Systemet effektiviserar arbetet med medierna och ger tid för mer direkt arbete med låntagarna Biblioteksdatasystem 2008 bytte biblioteket biblioteksdatasystem och har numera Book-IT. Alla bibliotek i länet har samma system och använder en gemensam server, som är placerad i Mörbylånga. Detta underlättar samarbete mellan kommunerna. För närvarande pågår en diskussion om att ytterligare samordna länets bibliotek, genom en gemensam kontoorganisation. Då skulle man kunna söka gemensamt i hela länets bibliotekskataloger och använda samma lånekort på alla biblioteken. Det skulle även underlätta lån mellan biblioteken Datorer På biblioteken i Vimmerby finns 15 datorer för allmänheten, varav 11 på huvudbiblioteket och en på vardera filialen i Storebro och Södra Vi. Åtta av datorerna på huvudbiblioteket kan användas för surfning på Internet. För övrigt finns en dator för katalogsökning och en barndator med enbart spel. I Storebro och Södra Vi saknas särskilda datorer för sökning i katalogen, vilket gör att låntagarna inte kan söka böcker om datorn är upptagen för surfning Barn- och ungdomsverksamhet Barn- och ungdomsverksamheten är väl utvecklad i kommunen. Sedan länge finns ett gott samarbete med förskola och skola. Bland annat finns en samarbetsgrupp med representanter för verksamheterna där barnbibliotekarien är sammankallande. Förutom olika former av lässtimulerande arbete anordnar biblioteket teater-, dans- och musikföreställningar för alla 7 Bil 3. 3

5 barn från förskoleåldern till och med gymnasiet. Sedan 2009 finns en kulturgaranti för kommunens barn och där ingår bibliotekets verksamhet Människor med särskilda behov 8 Människor, som har svårt att själva ta sig till något av kommunens bibliotek, får regelbundet besök av biblioteket. I dag finns ca 100 sådana boken kommer-låntagare. Den som har ett läshandikapp har möjlighet att låna talböcker på skiva, så kallade Daisyböcker. Biblioteket kan även ladda ner böcker till minneskort eller registrera låntagare hos Talboks-och punktskriftsbiblioteket, varifrån de sedan själva kan ladda ner böcker. Dessutom finns lättlästa böcker och böcker med stor stil. På de olika boendena för äldre och för människor med särskilda behov finns tillgång till dagstidningar, men inga större bokbestånd. Samarbetet mellan omsorgsförvaltningen och folkbiblioteket skulle kunna utökas för att ge de, som finns på omsorgsförvaltningens boenden och i olika verksamheter, tillgång till böcker och aktiviteter på biblioteket. En dator på huvudbiblioteket är utrustad med talsyntes och förstoringsprogram. För låntagare med annat modersmål än svenska finns böcker på en mängd språk, dels sådana som biblioteket köper in och dels depositioner från andra bibliotek. Alla bibliotekslokaler är tillgängliga för rullstolsburna Hemsida På bibliotekets hemsida finns, förutom information om biblioteksverksamheten, möjlighet att söka i bibliotekskatalogen och att beställa och låna om böcker. För att göra hemsidan ännu mer tillgänglig och användarvänlig bör ett byte till en annan plattform diskuteras. Det finns flera alternativ och regionbiblioteket arbetar för närvarande med att undersöka olika möjligheter Vuxenstuderande Huvudbiblioteket är studiebibliotek för kommunens vuxenstuderande och har ett nära samarbete med Vimmerby lärcenter, som omfattar komvux, grundvux, särvux, SFI och högskolecentrum. Lärcentret är tillsammans med gymnasiet en särskild enhet inom barn- och utbildningsförvaltningen. Studenter vid olika högskolor och universitet, som bor i kommunen, utnyttjar också vårt bibliotek. På huvudbiblioteket har de tillgång till arbetsplatser med Internet-kopplade datorer och nättjänster, som biblioteket abonnerar på. De kan också få handledning i informationssökning och hjälp att genom inköp eller fjärrlån få tillgång till den litteratur de behöver Släktforskare På huvudbiblioteket finns tillgång till olika databaser med material för släktforskning Företagarna I dag finns ingen biblioteksverksamhet särskilt riktad mot kommunens företagare, men kommunbiblioteket hjälper till med de frågor som inte kräver särskilda databasresurser eller särskild kompetens. 8 Bil 4. 4

6 Programverksamhet Förutom de program, som ordnas för barn, ordnar biblioteket program för vuxna. I samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen ordnas Onsdagskvällar ca sex gånger vår och höst. Biblioteket ordnar tre Öppna söndagar per termin. Då är biblioteket öppet för vanliga biblioteksärenden, samtidigt som program ordnas på olika teman. Sedan hösten 2010 ordnas Bokens dag med författarbesök i samarbete med Astrid Lindgrens Näs. Biblioteken i Vimmerby och Södra Vi erbjuder också plats för mindre utställningar. Inför kommunvalen ordnar kultur- och fritidsförvaltningen debatter i lokala frågor. 3.2 Biblioteket i Gullringen Gullringens bibliotek och bygdekontor drivs av Gullringens bygdeförening. Bokbeståndet är mycket litet och tillgodoses huvudsakligen av depositioner från Vimmerby bibliotek. Man har öppet 12 tim/vecka med minskat öppethållande under sommaren. 3.3 Skolbiblioteken Grundskolorna Ansvarig för biblioteksverksamheten på grundskolan är barn- och utbildningsnämnden. Alla skolorna i kommunen har ett bibliotek. 9 Skolbiblioteken i Tuna och Frödinge, som tidigare även var utlåningsstationer för folkbiblioteket, är anslutna till folkbibliotekets datasystem, BOOK-IT. Biblioteken på Vimarskolan, Astrid Lindgrens skola, i Södra Vi, Storebro, Brännebro och Rumskulla använder ett annat biblioteksdatasystem, Dantek BiblioMatik. På alla biblioteken utom Rumskullas är systemet uppgraderat och aktuellt. I Rumskulla använder man fortfarande en version, som är DOS-baserad och saknar support. Djursdala skola saknar biblioteksdatasystem. Astrid Lindgrens skola och Vimarskolan har tillsammans en fackutbildad bibliotekarie som arbetar 50% på vardera skolan. Den tiden räcker inte för att bibliotekarien ska kunna vara den resurs för elever och lärare som behövs. På ytterskolorna ligger ansvaret för biblioteken på lärare, ibland skolans fritidspedagog, men tillgång till en fackutbildad bibliotekarie saknas. Lokalerna är av varierande kvalitet. Ett skolbibliotek ska ligga centralt och lättillgängligt i skolan och ha ordentligt med utrymme både för böcker och andra medier och för arbetsplatser för eleverna. Några skolbibliotek är både trånga och saknar arbetsplatser. På alla grundskolebiblioteken är beståndet av fackböcker mycket dåligt, ofta föråldrat och inaktuellt. Alla skolor har tillgång till Nationalencyklopedien på nätet, en resurs, som lärarna kan använda även hemifrån. Brännebro är det enda skolbiblioteket där eleverna har tillgång till en dator, där de kan söka i katalogen och i de databaser, som skolan abonnerar på, eller på andra sidor på Internet. Förskolor, som ligger i anslutning till skolor och skulle kunna använda skolbiblioteken använder dessa i mycket liten utsträckning Gymnasiet Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för biblioteket på Vimmerby gymnasium. Skolan har ca 600 elever, varav ungefär en sjättedel kommer från andra kommuner läsåret 9 Bil 2. 5

7 2010/11. Elevantalet väntas sjunka med % under de kommande åren. På skolan finns också elever som är nyanlända eller sent anlända till Sverige. De flesta är ensamkommande flyktingbarn, övriga kommer i första hand från Europa men även Asien. Förutom dessa finns även andra elever med annat modersmål än svenska. På gymnasiet finns tio olika program. Sedan några år finns även svenska för invandrare och svenska som andra språk. Efter en större ombyggnation av gymnasieskolan 2009, har biblioteket blivit ändamålsenligt och välbesökt. Det ligger centralt placerat i skolan och det finns gott om plats både för enskilda studier och grupparbete. Beståndet av böcker och tidskrifter är bra och biblioteket erbjuder även möjligheter att söka information i olika databaser, bland annat Nationalencyklopedien, som lärarna kan använda även hemifrån. På biblioteket finns åtta internetkopplade datorer och en dator för katalogsökning. Dessutom har alla elever en egen bärbar dator. Folkbibliotekets biblioteksdatasystem, BOOK-IT används även av gymnasiebiblioteket. Den gemensamma katalogen underlättar lån mellan enheterna. Biblioteket bemannas av en utbildad bibliotekarie på heltid och är öppet hela skoldagarna. Bibliotekarien hinner inte med att arbeta så aktivt mot elever och lärare, som skulle behövas för att tillgodose behoven. 3.4 Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs - biblioteket Redan i de första planerna på utformningen av Astrid Lindgrens Näs, fanns ett bibliotek med och från och med 2006, när man anställde en bibliotekarie, har det funnits ett fungerande bibliotek. Huvudman för verksamheten är det kommunala bolaget Kulturkvaretet Astrid Lindgrens Näs AB, som betalar bibliotekariens lön. Medieinköpen finansieras tillsvidare inom EU-projektet Astrid Lindgrens Näs. Bibliotekarietjänsten är på 80 % och bibliotekarien har svårt att hinna med nyanskaffningar och omvärldsbevakning i den utsträckning som vore önskvärt. Biblioteket är ett specialbibliotek om Astrid Lindgren och närliggande ämnen. Man har både böcker och andra medier, som filmer och ljudinspelningar. Biblioteket är kärnan i forskningscentret på Astrid Lindgrens Näs. Man har ingen utlåning. Biblioteket är öppet för allmänheten en eftermiddag i veckan och för övrigt enligt överenskommelse. Lokalerna i övervåningen på den gamla prästgården är mycket trevliga, men har begränsat utrymme för medierna. Expansionsmöjligheter finns dock i angränsande rum. I biblioteket finns medier och ökningen per år är ca 400. Bibliotekets medier katalogiseras i Libris och biblioteket är också anslutet till folkbibliotekets datasystem BOOK-IT. 3.5 Folkhögskolans bibliotek Huvudman för Vimmerby folkhögskola är landstinget i Kalmar län. Man erbjuder allmänna kurser och tre yrkeskurser (behandlingspedagog, fritidsledare och vårdadministratör). Man har också en så kallade seniorkurs för ålderspensionärer. Sammanlagt går cirka 275 studerande på dessa utbildningar. Dessutom ordnar man kortkurser. Folkhögskolan har ett bibliotek i ljusa och trevliga lokaler. Det är väl utrustat med litteratur och har dessutom fem Internetkopplade datorer. En lärare arbetar 25 % av sin tjänst med biblioteket. När biblioteket inte kan tillhandahålla den litteratur, som krävs till en uppgift eller ett arbete hänvisas eleverna till folkbiblioteket, men i övrigt förekommer inget organiserat samarbete. 6

8 Biblioteket använder biblioteksdatasystemet Dantek BiblioMatik. 4 Mål och utvecklingsbehov I det följande anges mål för de olika delarna i kommunens biblioteksverksamhet och vad som krävs för att de ska uppnås. 4.1 Folkbiblioteket Mål Biblioteket ska vara en plats för alla kommuninvånare och ha ett rikt utbud av media för olika behov och olika grupper. Det ska finnas anpassade medier för dem, som behöver sådana. Biblioteket ska arbeta utåtriktat och sprida information om sin verksamhet och dess innehåll. Biblioteket ska arbeta läsfrämjande för att utveckla barns språk och ge dem tillgång till böcker och andra media. Biblioteket ska vara ett studiebibliotek för kommunens vuxenstuderande på alla nivåer. Det ska tillgodose behovet av litteratur och erbjuda en bra studiemiljö. De studerande ska erbjudas hjälp med och handledning i informationssökning. Kommunens biblioteksverksamhet ska vara tillgänglig för alla. Biblioteket ska vara en viktig plats för integrationen av invandrarna i kommmunen. Alla ska ha tillgång till biblioteksservice inom rimligt avstånd från hemmet. Hemsidan ska vara väl utbyggd för att ge service dygnet runt. Biblioteket ska erbjuda program i olika former för såväl barn och ungdomar, som vuxna. Biblioteket ska vara en resurs för kommunens företagare. Biblioteket ska ha ett väl utvecklat samarbete med andra förvaltningar inom kommunen. Utvecklingsbehov Övergång till klassifikationssystemet Dewey. Införande av RFID-system. Ny, mer användarvänlig, plattform för hemsidan. Katalogdatorer till filialerna i Storebro och Södra Vi. Upprustning av filialen i Storebro. Hitta former för samarbeten med andra förvaltningar, i första hand barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Utveckla ett samarbete med folkhögskolan. Utökad biblioteksservice med en bokbuss, som kan besöka såväl de små orterna, som daghem, skolor, boken kommer-låntagare och enstaka hushåll, som ligger avsides. I och med att filialer lagts ner eller minskat sin öppettid har behovet av en bokbuss ökat. Ett ökat samarbete med affärer och andra allmänna verksamheter, så att de boende utanför kommunens tätorter kan beställa böcker från huvudbiblioteket och hämta och lämna dem där de bor. Delta i utvecklingen av Book-IT mot en gemensam kontoorganisation för läne Ökat anslag för att öka kvaliteten på programmen för vuxna. 4.2 Skolbiblioteken 7

9 Mål Skolbiblioteken ska vara integrerade i undervisningen och vara en aktiv resurs för elever och lärare. De ska ge utbildning i hur man söker och värderar information. De ska också utveckla barns och ungdomars läslust. Utvecklingsbehov En fackutbildad bibliotekarie på varje skolområde, placerad på Vimarskolan respektive Astrid Lindgrens skola, men med ansvar för verksamheten på alla skolbibliotek i området. Dessa tjänster är en förutsättning för att flera av följande punkter ska kunna genomföras. Byte av biblioteksdatasystem i Tuna och Frödinge, så att alla grundskolebiblioteken använder samma system (Dantek BiblioMatik) och en uppgradering av systemet i Rumskulla. Dantek BiblioMatik är anpassat till skolbiblioteksverksamhet och skulle även underlätta samarbetet mellan skolorna. En särskild satsning på inköp av aktuell facklitteratur till alla grundskolebiblioteken. Möjlighet för eleverna att i skolbiblioteket själva söka i katalogen och att ha möjlighet att söka på Internet och i de databaser skolan abonnerar på. En översyn av grundskolebibliotekens lokaler så att de, som i dag inte är det, blir bättre anpassade till sin uppgift. T ex ska det finnas arbetsplatser för eleverna på alla skolbibliotek. Inrättande av biblioteksråd på Astrid Lindgrens skola och Vimarskolan. Rådet skulle bestå av representanter för elever och lärare, som tillsammans med skolbibliotekarien tar upp frågor och problem, som måste lösas för att biblioteket ska fungera bra för elever och personal. Ytterligare fackutbildad bibliotekarie på gymnasiet. 4.3 Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs - biblioteket Mål Utöka samlingen maximalt, det vill säga införskaffa alla dokument och böcker som är möjliga. Ökad kunskap om författarskapet och personen Astrid Lindgren, bland annat genom att i egen regi kunna genomföra dokumenterade intervjuer med centrala personer lokalt och nationellt. Tillgängliggöra samlingarna digitalt. Utvecklingsbehov Några bärbara datorer till användning för besökare. Elektroniska dokument i samlingen för att tillgängliggöra dessa. Mera samarbete med universitet och högskolor. Internationellt samarbete, bland annat via ALMA och Bologna Book Fair. Bättre antikvariska kunskaper. Mera fokus på arkiv och föremålssamling. 8

10 5. Handlingsplan och revidering Utifrån biblioteksplanen upprättas årliga handlingsplaner. Planen utvärderas och revideras inför varje ny mandatperiod och antas av den nya fullmäktigeförsamlingen. 9