3. Världshandel. Varor och tjänster

Transkript

1 3. Världshandel Kapitlet ger grundläggande siffror om världshandeln, dess struktur och utvecklingstrender. Den indelas dels i råvaror/industrivaror/tjänster, dels geografiskt i huvudregionerna WEST och REST. En topp-20-lista visar de viktigaste, enskilda handelsnationerna. Varor och tjänster Världen går fram mot stigande välstånd praktiskt taget överallt. De främsta drivkrafterna bakom framstegen är fred, uppfinningar, internationell handel, konkurrens och specialisering. Sedan 1945 växer världshandeln snabbare än produktionen. Båda varierar med konjunkturens uppgång och nedgång, men i varje läge expanderar handeln dubbelt så hastigt. De senaste tio åren ökade produktionen med genomsnittliga 3 % per år medan handeln över gränserna gick upp 6 % per år. Båda siffrorna avser volym, således rent fysiska mått som antal bilar från Tyskland, ton pappersmassa från Sverige eller liter vodka från Ryssland. Det innebär att nästan alla företag säljer en växande del av sin produktion utomlands (se årsredovisningar från börsens A- lista). Omvänt kommer allt mer av deras inköp från utländska källor. Nationalekonomerna säger att internationell specialisering och konkurrens ökar vilket gör alla mer beroende av omvärlden, både kommersiellt och politiskt. Denna trend, kallad globalisering, är gammal och bidrar enligt de flesta bedömare till att produktionen och välståndet stiger. År 2000 exporterade världens nationer varor för 6200 miljarder USD (dollar) och tjänster för 1400 miljarder USD, enligt världshandelsorganisationen WTO. Sålunda är varuhandeln drygt fyra gånger större. Under 1990-talet expanderade dessa 22 Internationell Ekonomi

2 båda lika snabbt. Varuhandeln indelas bäst i råvaror och industrivaror. Tabell 3.1 visar deras andelar av den totala handeln under 40 år. Tjänstehandeln saknas i tabellen därför att dess äldre data är osäkra. Procent av världsexporten Råvaror Industrivaror Volymindex varuproduktion och varuhandel Världsexport miljarder USD Tabell 3.1 Varugrupper i världshandeln (källa: WTO). Som synes minskar råvarornas betydelse (ordet omfattar produkter från jordbruk, skog, gruvor mm). Orsakerna ligger främst i rena volymtrender. Världen behöver helt enkelt inte utvinna mer råvaror för att framställa allt mer (och bättre) färdigvaror. Det beror i sin tur på rationellare teknik och mer återanvändning gamla tendenser som blir allt starkare. Vissa råvaror tar inte alls slut utan är på väg att bli överflödiga, t.ex. naturgummi och stenkol. Stagnerande efterfrågan avser inte minst råolja. Åren (kvartsseklet efter första oljeprischocken) steg världens samlade oljeförbrukning med 15 % (från 65 till 75 miljoner fat per dag). Samtidigt växte världens totala produktion, delvis oljebaserad, 95 % i volym. Det visar styrkan i ovannämnda tendenser. Bakom dem ligger ekonomiska drivkrafter och uppfinningar. Industrivarorna expanderar desto hastigare. Det gäller särskilt den största branschen, verkstadsindustrin. Bland produkterna märks bilar och bildelar, datorer med komponenter, telekom- och radioutrustning, verktygsmaskiner och mätinstrument. Flera av dessa tillhör eller gränsar till informationstekniken. Andra viktiga industribranscher är kemi, förädlade livsmedel, byggmaterial, teko, skogsindustriprodukter, byggvaror samt stål och andra metaller. Tjänstehandeln är knappt en fjärdedel så stor som varuhandeln. Det kan tyckas förvånande när tjänstesektorn numera dominerar många ekonomier. Orsaken ligger i att många tjänster är så lokala att de aldrig kan exporteras rättegångsprotokoll, barntillsyn, fönsterputsning medan alla industrivaror kan flytta över gränserna. De tjänster som faktiskt exporteras har samband med varuhandeln. Listan nedan visar de främsta typerna av tjänstehandel. resor varutransporter hamntjänster försäkring finansiering mjukvara byggentreprenader mäkleri handelsagenturer reparationer reklam musik Den första posten innefattar bland annat turism där Frankrike, Spanien och Italien är störst exportörer, dvs. får mest intäkter från turismen. Turistintäkterna betyder dock mycket mer i små ekonomier som Jamaica, Kenya, Libanon och Mauritius. 3 Internationell Ekonomi 23

3 Två världar Förenklingar är nödvändiga när man vill förstå komplicerade ämnen. Förr talades om tre ekonomiska block, nämligen väst, öst och syd. Numera, efter kommunismens fall, liknar den kartan inte längre terrängen. En trognare, men också förenklad kartbild delar in globen i två block : västvärlden och övriga länder eller WEST och REST på engelska. Expertisen rekommenderar flera mått, från olika sidor av samhället, för att avgöra vilka länder man bör räkna till de utvecklade i WEST. Vi väljer tre: BNP per capita minst USD. Analfabeter högst 5 procent av alla vuxna. Spädbarnsdödlighet högst 10 promille. Resultatet framgår av figur 3.1. WEST omfattar 24 länder. Det är logiskt att inkludera det gamla industrilandet Japan i västvärlden, som består av de ursprungliga OECD-länderna plus Mexico. Indelningen stämmer nästan men inte perfekt med kriterierna ovan. Samtliga WEST-länder utom Mexico klarar alla tre kraven. Sex REST-länder klarar några av kraven: Slovenien, Israel, Förenade Arabemiraten, Singapore, Taiwan och Sydkorea. WEST dominerar världsekonomin, även om REST rymmer mycket större folkmängd och i några fall visar snabb tillväxt. Västvärlden representerar idag följande andelar i världen: Folkmängd 15 % Miljögifter 45 % Export 70 % BNP 78 % Bilproduktion 80 % Uppfinningar 98 % Procent av världsexporten Västeuropa Nordamerika Övriga i-länder WEST Östeuropa Asien utom Japan Afrika-Mellanöstern Sydamerika REST Summa miljarder USD Tabell 3.2 Regioner i världshandeln (källa: WTO). Figur 3.1 Kartan visar WEST-länderna 24 Internationell Ekonomi

4 WEST = 70 Figur 3.2 Blockens procentuella andel av världsexporten 2000 (WTO) 52 Figuren ovan visar världshandelns strömmar år 2000 inom och mellan blocken. REST är tydligen i hög grad beroende av handel med WEST (18 exportdollar av 30) medan de rika länderna främst handlar med varandra. Västvärlden utgör den globala ekonomins motor, som drar hela vagnen och skapar resurser för tillväxt, medan u-länderna lär av västvärlden och gradvis höjer sin standard. Bilden blir mer komplett om vi markerar de typiska särdragen i WEST: Rikedom, dvs. hög produktivitet sett från utbudssidan och hög levnadsstandard sett från efterfrågesidan. Genomsnittlig BNP/capita är nu USD i WEST, USD i REST. Marknadsekonomi med privat ägande, konkurrensutsatt industri, mer begränsad offentlig sektor än förr, stor privatfinansierad forskning och allt lägre importhinder. Resurssnål och gradvis mer miljövänlig industri, även om ytterligare förbättringar är nödvändiga. Demokrati, yttrandefrihet och rättssäkerhet. Ytterligare ett tillägg: dels förekommer stora skillnader inom blocken, särskilt REST, dels går färden vidare mot högre standard, om än snabbare i vissa länder. Det allmänna välfärdsmåttet (medellivslängd) fortsätter att stiga överallt där fred råder, med några undantag i Östeuropa och Afrika. Krig bromsar alltid utvecklingen REST = Kontinenter och länder Världens totala handel ökar således snabbt, se tabell 3.2, sista raden. Ingen region, utom tidvis Östeuropa, noterar minskad utrikeshandel mätt i absoluta tal. Då tyngdpunktens skiften också har intresse, visar tabellen dessa. De 20 länderna i tabell 3.3 representerar ca 80 % av världens handel och produktion. Den sista spaltens BNP/capita utgör ett allmänt mått på ekonomisk utvecklingsnivå och levnadsstandard. Märk att världens två rikaste länder (Japan och Schweiz) saknar råvaror. Export Import Land BNP BNP/ capita USA Tyskland Japan Frankrike Storbritannien Canada Kina Italien Nederländerna Belgien- Luxemburg Sydkorea Mexico Taiwan Spanien Ryssland Sverige Saudiarabien Schweiz Irland Singapore Tabell 3.3 Världshandelns topp-20 (miljarder USD resp USD) Källor: WTO, Världsbanken. Kina exkluderar Hongkong. En liga med världens 20 största länder i tjänstehandel skulle vara nästan exakt likadan, men innehålla lägre siffror. Den statistiken är för övrigt något mer osäker. 3 Internationell Ekonomi 25

5 WEST Västeuropa är litet på den geografiska världskartan men stort på den ekonomiska se tabellerna. Regionen är mindre än NAFTA (se kapitel 5) i börsvärde, likvärdig i BNP, större inom industriproduktion t ex bilar och långt större inom utrikeshandel. Man kan tala om att världen har tre ekonomiska huvudstäder: Bryssel, New York och Tokyo. Handeln inom EU ingår med rätta i statistiken: export av Peugeotbilar till Italien (inom EU) är lika värdefull som dito till Australien (utanför EU), såväl för Peugeot som för Frankrike. Liberaliseringen av den internationella handeln var en ledande orsak till Västeuropas framsteg efter andra världskriget (de pågår ännu, fastän i långsammare takt än under guldåren ). Förr sålde exempelvis den franska industrin ostörd på skyddade kolonialmarknader där ingen kund krävde modern teknik eller marknadsföring. Först när handeln i Västeuropas blev fri tvangs fransk industri börja konkurrera på allvar. Världen säljer 60 miljoner motorfordon per år i stenhård konkurrens. När EU gav bilföretagen säker tillgång till hela Europa-marknaden, vågade dessa investera i jättefabriker med långa serier och hög kvalitet. Idag producerar världens största fabrik (Volkswagen i Wolfsburg) fler bilar än Kina. Giganten EU framträder i figur 3.3 som jämför BNP i latinamerikanska länder och franska regioner. Kartan visar alltså två ekonomiska block med ungefär lika stor produktion och köpkraft. Paris-regionen Ile-de-France väger tyngre än Argentina. Bruttonationalprodukt Mdr USD År 2000 Brasilien Ile-de-France Argentina Rhone-Alpes 100 Provence-Azur Colombia 85 Venezuela 80 Normandie Chile 70 Nord-Calais 65 Pays de Loire Peru 60 Aquitaine 55 Lorraine xxx Summa 1280 Summa 1400 Figur 3.3 Frankrike = Latinamerika Källor: Världsbanken, INSEE. Nordamerika är lika betydande som Västeuropa. Man bör inte glömma att nästan hela den marknaden ryms i ett av de tre länderna USA representerar 90 % av NAFTA. Det landet har betydande export av industrivaror och moderna tjänster, men även en hel del råvaror. Landet går i spetsen för många branschers förnyelse, t.ex. informationsteknik. Över huvud taget utgör USA ett föredöme som andra länder önskar likna på många sätt. I ranglistor över börsvärde och omsättning brukar man i toppen finna stora amerikanska företag som t.ex. General Electric och General Motors. 26 Internationell Ekonomi

6 Amerikanska forskare har skapat många varor och tjänster, som inte existerade före andra världskriget men som spelar stor roll i dagens vardag. Exempel: antibiotika, datorer, fotokopior, internettrafik, nylon/plast, opinionsmätningar och p- piller. USAs överlägsenhet som forskarmiljö framgår vid jämförelser med Sovjetunionen (de båda supermakterna hade lika stor folkmängd). Åren fick forskare i USA 152 nobelpris inom de naturvetenskapliga grenarna medicin, fysik och kemi. Samtidigt erhöll forskare i Sovjetunionen sammanlagt 8 sådana nobelpris. REST Därmed övergår vi till REST eller, i varierande grad, fattiga länder. Först i tabellen står Östeuropa (området Berlin till Vladivostok), världsekonomins tydligaste förlorare de gångna 40 åren. År 2000 var samtliga östeuropeiska ekonomier, utom Polen och Slovenien, betydligt mindre än de varit vid trendbrottet Östeuropas länder kan visserligen inte längre kallas planekonomier. Planekonomins negativa följder lever kvar mer i Ryssland än i uppvaknande Polen och försämrar chanserna att sälja. De mest konkurrenssvaga branscherna slås ut då marknaden öppnas. När DDRs medborgare fick lön i riktiga pengar och rätt att handla var de ville (juli 1990) köpte de hellre begagnad Golf än ny Trabant. Inom ett år försvann den östtyska bilindustrin. Östeuropa exporterar främst råvaror som olja och andra mineraler sådana varor har inget kvalitativt underläge gentemot varor från WEST. Regionens import består framför allt av maskiner. 3 Canada exporterar främst råvaror produkter från jordbruk, skog och gruvor plus koncerninterna billeveranser till USA. Mexico är ännu mer beroende av råvaruexport, nämligen olja och silver. Regionen övriga i-länder omfattar Japan samt de mindre viktiga, råvarusäljande Australien och Nya Zeeland. Japan tillhör inte de nyrika länderna; landets industri växte fram långt före första världskriget. Japan intar en stark ställning inom verkstadsindustrin maskiner, bilar och elektronik. Fram till ungefär 1980 dominerade råvarorna importen, men nu spelar färdigvarorna huvudrollen. Asiens handelsnationer har vuxit så pass att några av dem finns på topp-20-listan (tabell 3.3). Industriprodukter med allt högre kvalitet är deras viktigaste exportvaror. Särskilt snabb tillväxt uppnår de asiater som stimulerar utbildningen, satsar på marknadsekonomi med fri konkurrens och privat sparande, samt är politiskt stabila. Med reservation för tillfälliga kriser är en rad av dem ( tigrarna ) på väg att lyfta sig från nivån utvecklingsländer; Singapore har redan gjort det. Många asiatiska länder kommer troligen att spela större roller i den framtida världsekonomin. Det gäller bland annat Kina idag en medelstor marknad. Internationell Ekonomi 27

7 Regionen Afrika-Mellanöstern rymmer endast ett land som möter ovan nämnda krav på hög utvecklingsnivå Israel medan övriga länder lider av politisk oro, starkt beroende av råvaruexport, svag folkhälsa, analfabetism m.m. i varierande grad. OPECs långsiktigt sjunkande vikt behandlas i kapitel 5 Handelspolitik. Sydamerikas viktigaste handelsnationer är Brasilien och Argentina. De ingår inte i topp-20-listan (tabell 3.3). Sydamerika väger lättare i världens handel än förr. Detta beror främst på deras egen handelspolitik, politiska oro och stora råvaruberoende (Brasiliens kaffe, Argentinas spannmål, Venezuelas olja, Chiles koppar, Perus silver). Utvecklingsländerna möter en del gemensamma problem i den internationella handeln: Råvaruberoendet blir ett utvecklingshinder när kunderna inte längre behöver råvaror i samma utsträckning som förr. Dock har många u-länder, särskilt i Asien, börjat växa ur beroendet och sälja allt mer färdigvaror. Protektionism i WEST bromsar exporten av sådana varor som många utvecklingsländer är lämpade att framställa, exempelvis teko-produkter och förädlade livsmedel. Utvecklingsländernas egen politik rester av planhushållning, höga importhinder och ofta svår korruption lägger krokben för utvecklingen. De nationalekonomiska argumenten för frihandel (se kapitel 2) är lika giltiga för fattiga som för rika länder. Den främsta svårigheten ligger i själva fattigdomen, särskilt i Afrika. Den hindrar tredje världens producenter att tillverka och sälja de varor världsmarknaden efterfrågar. Ovanstående, relativt mörka bild bör inte dölja framstegen. Utvecklingsländerna går framåt mätt med alla mått, huvudsakligen av egen kraft men med draghjälp från de rika länderna. Under perioden steg medellivslängden i summan av REST från 60 till 67 år (samtidigt gick den upp från 73 till 78 år i summan av WEST). Sammanfattning Internationell handel växer dubbelt så snabbt som produktionen. Alla företag och länder blir mer beroende av omvärlden. Efterfrågan på råvaror stagnerar, på grund av mer resurssnål teknik och återanvändning. Färdigvarorna expanderar snabbt, inte minst verkstadsprodukter. Tjänstehandeln är ännu inte särskilt betydande. Förenklat kan globen indelas i WEST (ett tjog rika länder med 78 % av världsproduktionen) och REST (170 fattigare nationer med 22 %). Världsekonomins motor sitter i västvärlden. Övriga länder uppvisar hela skalan från ganska avancerade till mycket primitiva ekonomier. På den ekonomiska världskartan betyder Frankrike mer än Latinamerika, medan Tyskland motsvarar nästan hela Asien. Störst av alla är USA. 28 Internationell Ekonomi

8 Instuderingsfrågor 1 Världshandeln växer två gånger snabbare än produktionen. Kan man se detta i boksluten från bolagen på börsens A-lista? 2 Varför betyder råvarorna allt mindre i världens ekonomi/handel? 3 Vilken näringsgren dominerar troligen framtidens handel? 4 Nämn några viktiga produkter i världens tjänstehandel! 5 Frankrike = Latinamerika förklara! 6 Varför representerar Östeuropa bara 4 % av världshandeln? 7 Peka på skillnaden i-land/u-land med några statistiska mått! Fundera på 8 Vilken region inom REST växer snabbast och varför? 9 Har fattiga länder någon fördel av att WEST är rikt? Uppgifter 10 Attac är exempel på en rörelse, som bl.a. etablerat sig i Sverige. Sök information om denna eller andra organisationer, genom bl.a. artikelinformation i vad som skrivits i svensk press. Presentera därefter i grupp den organisation du valt och vad den står för när det gäller bl.a. internationell handel. Välj även någon eller några officiella internationella organisationer som arbetar med frågor som berör världshandeln; exempelvis WTO, GATT, Världsbanken m.fl. Jämför med exempelvis Attac-rörelsen vad gäller syfte, organisation, argument, medlemmar etc. 11 Användning av ny informationsteknologi i olika delar av samhället har bl.a. medfört att begreppet ny ekonomi vuxit fram. Gör en undersökning genom att kontakta lämpliga a) företag b) privatpersoner eller c) politiker på din hemort. Exempel på frågor som kan vara lämpliga att ställa är: Finns det (och i så fall vad) något som är nytt i ekonomin? Vad är egentligen det nya? Vilka förändringar medför den nya ekonomin? Vilka krav ställs på företag? Vilken betydelse har begreppet för världshandeln? Vad tänker och vet människor i allmänhet om den nya ekonomin? Hur ser förhållandet mellan ny och gammal ekonomi ut? Vilka nya krav kommer att ställas på företag, medborgare, politiker? 3 Internationell Ekonomi 29