Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:7 RISKANALYS AV RÅVAROR TILL TEXTILIER, ELEKTRONIK OCH BIODRIVMEDEL

Transkript

1 Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:7 RISKANALYS AV RÅVAROR TILL TEXTILIER, ELEKTRONIK OCH

2 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 2 (52) INLEDNING Denna rapport är gjord av Swedwatch på uppdrag av Miljöstyrningsrådet Researchen utfördes mellan juni och november Uppdragets syfte är att kartlägga förutsättningar och tillvägagångssätt för verifiering och uppföljning av upphandlingskrav innehållande både miljömässiga och sociala aspekter vid utvinning och förädling av olika råmaterial i leverantörskedjor. De råmaterial som granskats är råvaror till textilier, elektronik och biodrivmedel, nämligen bomull, plast, metaller, etanol och raps. Varje riskanalys (per material) avslutas med en sammanställning av internationella och nationella initiativ som finns i form av certifieringar, branschinitiativ, konsumentkampanjer etc. Riskanalysen kompletteras med en rapport som presenterar de tillgängliga verifieringsoch uppföljningsmodeller som just nu tar form bland offentliga upphandlande enheter i Sverige och andra länder. Förslag ges på hur Miljöstyrningsrådet skulle kunna arbeta med liknande uppföljningsmodeller för de granskade materialslagen. Möjliga scenarier läggs fram, begränsningar analyseras, risker och svagheter med modellen identifieras. Slutligen presenteras även förslag på hur man kan utveckla sätt att stödja upphandlare. Swedwatch, januari, 2010

3 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 3 (52) INNEHÅLL Inledning Bomull Risker Viktiga bomullsproducerande länder Initiativ Råvaror för elektronik Plast Metaller Palladium och platina Kobolt Konfliktmineraler Drivmedel Etanol Rapsdiesel Risker Referenser Internetkällor... 52

4 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 4 (52) 1 BOMULL De allmänna konsumtionsmönstren i Sverige har ändrats de senaste åren med en ökad handel inom många varugrupper. Kläd- och textilhandeln är en av de branscher där försäljningen ökar mest. 1 Den svenska konsumtionen av kläder och skor har ökat med 57 procent de senaste tio åren. 2 Merparten av de kläder som svenskarna bär är importerade, enbart någon procent kommer från inhemsk produktion. 3 Under 2007 importerades ton kläder, vilket motsvarar drygt nio kilo per person. En stor andel av de kläder som importeras produceras i Kina, Turkiet, Pakistan och Indien. Bomull är globalt sett en av de mest producerade jordbruksvarorna producerades drygt 20 miljoner ton i 35 länder. 4 Mer än hälften av världens alla textilier består av bomullsfibrer och över 40 procent av den globala fiberproduktionen är bomull. Drygt 100 miljoner familjer är direkt involverade i bomullsproduktionen och när även angränsande verksamheter såsom exempelvis tillverkning av insatsvaror till bomullsodlingarna samt transporter och textilproduktion räknas in så är uppskattningsvis en miljard människor involverade i bomullsindustrin. 5 Bomull är en vara som ingår i invecklade och långa leverantörs- och transportkedjor. Odling, beredning, textilproduktion och sömnad sker till stor del på olika platser. Fibrerna, textilierna och plaggen transporteras mellan olika fabriker och tvätterier och det är svårt att kartlägga kedjorna. De grova dragen, det vill säga vilka länder som är de största producenterna, exportörerna samt importörerna i de olika stegen går dock att utmejsla. Bomullsbusken växer nästan överallt där det finns tropiskt och subtropiskt klimat. De största bomullsproducenterna är i fallande ordning Kina, Indien, USA, Pakistan, Brasilien och Uzbekistan. Västafrika (Mali, Benin, Burkina Faso, Senegal och Kamerun) står också tillsammans för en betydande del av världens bomullsproduktion. För Mali och Benin är dessutom bomullsproduktionen en av de absolut viktigaste handelsvarorna och genererar en stor del av ländernas inkomster. 6 1 Konsumtionsrapporten konsumtionen Ulrika Holmberg och Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Miljöpolitik och styrmedel. Fallstudie: kläder. Annika Carlsson-Kanyama och Anna-Lisa Lindén, KTH World cotton chain. UNCTAD.

5 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 5 (52) Produktion av bomull, miljoner ton (2009/2010) 8 6,4 6 4, ,4 1,9 1,1 0,8 0,6 0 Källa: USDA, 2010 Figur 1: De största bomullsproducerande länderna. Kina är, förutom det land som producerar mest bomull, också det land som har störst import av bomull samt export av färdiga textilier. 7 Indien, på andra plats gällande bomullsproduktion, är också på andra plats över de länder som exporterar mest bomull. En hel del av bomullen som odlas i landet stannar dock inom dess gränser och går till landets stora textilproduktion. Indien är världens fjärde största textilexportör. 8 USA ligger på tredje plats bland världens största bomullsproducenter. I princip all bomull som odlas i USA säljs till utlandet vilket gör att landet ligger i topp över de största bomullsexportörerna. USA är också ett av de länder som importerar mest färdiga textilier. 9 Pakistan är den fjärde största bomullsproducenten och det mesta av bomullen används i landets egen textilproduktion. Landet har en liten export av bomull, men ligger på femteplats bland de största textilexportörerna. 10 Brasilien är den femte största bomullsproducenten och den fjärde största bomullsexportören. Landet har i det närmaste ingen egen textilproduktion och har därmed i princip ingen import av bomull eller export av färdiga textilier. 11 Uzbekistan kommer på sjätte plats bland de största bomullsproducerande länderna, och är på tredje plats bland de länder som exporterar mest. I princip all bomull som odlas i landet går på export

6 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 6 (52) Efter Uzbekistan kommer de fem frankofona västafrikanska länderna när det gäller bomullsproduktion. De finns även bland de sex största bomullsexportörerna, men har vare sig import av bomull eller någon betydande egen textilproduktion. 13 Faktaruta 1: Världshandel med bomull och textilier. Största bomullsproducenter Största bomullsexportörer Största bomullsimportörer Största textilexportörer Största textilimportörer Kina USA Kina Kina USA Indien Australien Turkiet Turkiet EU USA Uzbekistan Indonesien Pakistan Pakistan Brasilien Mexiko Indien Brasilien Grekland Thailand Taiwan Uzbekistan Västafrika Pakistan Thailand Västafrika 14 Källa: Figur 2: Karta över bomull/textilproduktion och handelskedjan. De största bomullsproducerande länderna markerade i rött, med mörkare nyans för större produktion. Blå pilar visar import, svarta pilar visar export Regionen Västafrika består av Senegal, Mali, Burkina Faso, Benin och Kamerun

7 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 7 (52) 1.1 RISKER MILJÖ Bomullsodlingarna världen över har en del svåra miljökonsekvenser, och en omställning till mer ekologiska odlingar skulle ge bra effekter på miljön i de områden där det finns stora odlingar. Bomull är en vattenkrävande gröda. Paradoxalt nog odlas den ofta i områden som snarare utmärks av vattenbrist, eller i varje fall en viss knapphet. 15 För att få tillräckliga skördar så används grundvatten till konstbevattning, eller så däms floderna upp för att användas till bevattningssystem. KONSTBEVATTNING Det finns flera metoder att tillföra vatten till grödorna; ytbevattning, spridarbevattning, bevattning underifrån och droppbevattning. Vilken metod som är bäst att använda beror på förhållanden på platsen, såsom jordtyp, sluttning, klimat, vattenkvalité och vattentillgång men också på hur stort ekonomiskt och mänskligt kapital som finns tillgängligt. Olika bevattningssystem har olika bevattningseffektivitet. I flertalet bevattningssystem används endast 40 procent av det uttagna vattnet av grödorna medan resten avdunstar i ledningssystemen och från marken, eller rinner av eller dräneras från fälten och vidare ner i floder och grundvattenmagasin. 16 Ytbevattning Ytbevattning (surface irrigation) är en av de äldsta och mest använda teknikerna. Vatten tillförs fälten med pumpar eller för hand, fälten översvämmas helt och vattnet fördelas med hjälp av tyngdkraft. Metoden har enkel utformning och är vanligtvis ineffektiv när det gäller vattenanvändning. 17 Spridarbevattning Spridarbevattning (sprinkler irrigation) liknar vanligt regn. Vatten pumpas genom ett ledningssystem och sprayas sedan ut över grödorna. Denna metod är mer vattenbesparande än ytbevattning och länder som har torrt klimat har ofta utvecklat dropp- och spridarbevattning för att spara vatten. 18 Bevattning underifrån Bevattning underifrån (Subsurface irrigation) innebär att vatten tillförs jorden under markytan via öppna diken eller nedgrävda rör. Det finns även droppbevattning som grävs ner i fälten. Denna teknik är mer vattenbesparande än ytbevattning och 15 The water footprint of cotton consumption. Unesco IHE Environmental impact of irrigation: a review. Stockle, Claudio O. Washington State University

8 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 8 (52) spridarbevattning eftersom det tillförs rotsystemet direkt och inte avdunstar från markytan i lika hög grad. 19 Droppbevattning Droppbevattning (Drip irrigation) Vatten droppas ut på jorden i lugn takt från ett system av smala plastslangar med små hål eller ventiler. Vatten påförs nära plantan så att bara delar av jorden, där roten växer, blir våt. Det gör att mycket litet vatten avdunstar från marken eller rinner av utan att komma växten tillgodo. Droppbevattning är en mycket effektiv metod ur vattenbesparingssynpunkt, men kapital- och arbetskostnaderna är stora och det är få grödor som kan bära kostnaderna. Hittills har få lågkostnadsländer använt denna metod, men under de senaste åren har metoderna utvecklats mycket mer, speciellt i Indien. Det beror främst på ökad konkurrens om vatten. 20 Konstbevattningssystem påverkar miljön på många olika sätt, dels under konstruktionen av bevattningssystemen, dels på grund av uttaget av vatten och användningen av systemet och dels på grund av tillförseln av vatten i kombination med jordbruksmetoderna som används. Om floden däms för konstbevattning är det den mest dramatiska förändringen för flodens ekosystem. En damm påverkar flodens miljö både ovanför och nedanför dammen. Själva anläggningen påverkar omkringliggande ekosystem genom att landområden läggs under vatten, exempelvis åkermark eller skogar. Därmed riskerar biologisk mångfald och ekosystemtjänster från dessa system att förloras. Dessutom påverkas sötvattensystemet genom att exempelvis fiskarnas naturliga habitat förändras då floderna blockeras, eller då extra näringsämnen tillförs från de översvämmade markerna. 21 Minskade vattenflöden nedströms har även en negativ effekt på befolkningen i de områdena, med risk för brist på dricksvatten och vatten till matproduktion. Konstbevattning innebär ett ökat uttag av vatten, jämfört med den naturliga vattencykeln. Detta påverkar både sötvattensystemen och omkringliggande ekosystem, som riskerar att få minskad vattentillgång. Vid konstbevattning kan antingen grundvatten eller ytvatten (floder och dammar) användas. Miljöeffekterna från vattenuttaget beror på vilket vatten som används, kvalitén på detta samt vilken bevattningsmetod som används. Ett stort uttag av grundvatten kan medföra att marken sätter sig, sjunker, eller att koncentrationen av salter eller eventuella föroreningar i grundvattendepåerna ökar. Uttag av vatten från floder minskar volymen av vatten. Floder riskerar att tömmas på vatten och det hotar levande organismer och gör att föroreningar inte späds ut. Uttag av vatten kan också öka variationerna i flöde och påverka vattnets näringskoncentration och temperatur, och förändrar därmed livsmiljön för akvatiska organismer. 22 Allt sötvatten innehåller lösta salter, mer eller mindre beroende på bland annat bergarten. Vid konstbevattning tillförs jorden stora mängder vatten under en relativt lång tid. Jordens struktur kan då påverkas och genomsläppligheten för vatten minskar. Salter täpper till porerna i marken och vattentäta skikt bildas. Mer och mer salt blir kvar i The impact of cotton on freshwater resources and ecosystems. Världnaturfonden WWF

9 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 9 (52) jorden istället för att sköljas bort, marken försaltas. Konstbevattning kan också leda till att marken får ett överskott av vatten. Vatten fylls på så att grundvattenytan stiger i fälten och når upp till rotzonen eller ända till markytan, marken försumpas och förlorar därmed en del av bördigheten. 23 JORDBRUKSKEMIKALIER Bomullsodling är i dag världens mest kemikalieintensiva jordbruk. Bomullsodlingen upptar knappt 2,5 procent av världens åkerareal men använder hela 11 procent av jordens jordbrukskemikalier. Ser man enbart till insektsmedlen blir situationen ännu mer extrem. Där använder bomullsodlarna 25 procent av världsförbrukningen. 24 Ogräset som växer i bomullsodlingen tar upp näring och vatten som bomullen behöver och måste därför tas bort. Det kan göras med maskiner eller för hand, men ogräsmedel används också. De kemiska bekämpningsmedlen tar inte bara död på de oönskade angriparna, utan även en hel del andra djur och växter och är därför ett hot mot den biologiska mångfalden och därmed mot ekosystemen och deras funktioner. 25 Användningen av kemiska bekämpningsmedel är även ett problem för arbetarna, vilka riskerar hälsoproblem om de inte använder adekvat skyddsutrustning (se mer i stycket om risker gällande socialt ansvar). Kemikalierna är långlivade och sprids vidare genom vatten och luft och förorenar och förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms. Världshälsoorganisationen WHO delar in bekämpningsmedel utifrån akut giftighet där Ia är extremt hälsovådligt, Ib är mycket hälsovådligt, II är måttligt hälsovådligt och III är lite hälsovådligt. Av de fem mest använda bekämpningsmedlen återfinns två som är klassificerade som extremt hälsovådliga (Aldicarb och Parathion) och en som är klassificerad som mycket hälsovådlig (Metamphidos). Ytterligare tre bekämpningsmedel som är klassificerade antingen som Ia eller Ib används relativt flitigt; endosulfan, monocrotophos, och deltamethrin. 26 Aldicarb Aldicarb är ett av de absolut giftigaste bekämpningsmedlen som används på bomullsodlingar, och även ett av de flitigast använda. Det är ett nervtoxin, klassificerat som extremt hälsovådligt, med symptom bland annat såsom andningsbesvär, illamående, yrsel och hjärtpåverkan. En droppe på huden räcker för att döda en vuxen människa. Aldicarb är även akut giftigt för andra däggdjur, och mycket giftigt för fåglar, fiskar och vattenlevande organismer. Medlet används fortfarande i bland annat Kina, Brasilien, Malavi, Pakistan och Argentina Environmental impact of irrigation: a review. Stockle, Claudio O. Washington State University. 24 Bomull en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF The deadly chemicals in cotton. Environmental justice foundation och Pesticied Action Network UK

10 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 10 (52) Endodulfan Endosulfan klassificeras som måttligt hälsovådligt och är ett av de mest använda bekämpningsmedlen. I nio av de tio största bomullsproducerande länderna är endosulfan det mest använda bekämpningsmedlet och bidrar till flera förgiftningsolyckor i Västafrika och Indien. Symptom på förgiftning är bland annat huvudvärk, yrsel, illamående, förvirring, kramper och koma. Långvarig exponering för endosulfan kan ge skador på lever och njurar samt fosterskador. Det är mycket giftigt för fiskar, fåglar och insekter och har negativa effekter på sötvattensystem. I bland annat Indien, Bangladesh, Kina, Uzbekistan, Mali, Elfenbenskusten och USA används endosulfan i stor utsträckning. 28 Monocrotophos Monocrotophos klassificeras som mycket hälsovådligt och är extremt giftigt för fåglar. Det är även mycket farligt för däggdjur och insekter. Symptom på förgiftning är bland annat muskelsvaghet, dubbelseende, förvirring, illamående, smärta och andningsproblem. Monocrotophos används främst i utvecklingsländer, främst i Asien och Sydamerika. Det är det mest använda bekämpningsmedlet i Indien, och används även ibland annat Kina, Bangladesh och Pakistan. 29 Parathion Parathion är klassificerat som extremt hälsovådligt, men används fortfarande i ungefär tio länder, däribland Brasilien, Pakistan, Indien och USA. Bland förgiftningssymptom ses bland annat kräkningar, muskelkramper, dubbelseende, förlamningar, psykoser, oregelbundna hjärtslag och medvetslöshet. Parathion är också extremt giftigt för akvatiska organismer och giftigt för olika landlevande däggdjur. Det är även mycket giftigt för fiskar och fåglar. 30 Metamphidos Metamphidos är ett neurotoxin med förgiftningssymptom såsom skakningar, dubbelseende, förvirring, hjärtrytmförändringar, koma och andningsuppehåll. Det klassificeras som mycket hälsovådligt men används fortfarande i stor utsträckning på bomullsodlingar, bland annat i Pakistan, Brasilien, USA och Kina. Metamphidos är giftigt för fåglar, akvatiska organismer och insekter, samt är ett relativt långlivat och stabilt ämne i vatten. 31 Deltamethrin Deltamethrin används i ungefär hälften av de bomullsproducerande länderna, däribland i Bangladesh, Brasilien, Elfenbenskusten, Pakistan, Kina, Indien och Mali. Det klassificeras som måttligt hälsovådligt och ger förgiftningssymptom såsom hudproblem,

11 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 11 (52) skakningar, kräkningar och kvävningar med dödsfall som följd. Deltamethrin är även mycket giftigt för insekter. 32 KONSTGÖDNING För att ge plantorna extra näring tillsätts gödsel. Det finns organiskt gödsel, som används i ekologiska odlingar, i form av gödsel från djur, kompost eller växtdelar. Konstgödning är industriellt tillverkad gödning; ofta i en kombination av kväve, fosfor och kalium. Om konstgödningen appliceras korrekt tas i princip all näring upp av plantan. Därmed ökar skörden samtidigt som näringsläckage undviks. Även vid för hög användning av konstgödsel ökar skörden, men överflödet av näring sköljs ut i vattendrag eller till grundvattendepåer och bidrar till övergödning, vilket kan leda till olika förändringar för sötvattensekosystemen och deras funktioner. En alltför hög användning av gödning kan även leda till läckage av dikväveoxid (N2O), en potent växthusgas, till atmosfären. I produktionen av konstgödning används stora mängder energi, något som kan bidra till utsläpp av växthusgaser beroende på vilken energikälla som används.33 Hög vattenförbrukning Risk för vattenbrist i redan vattenfattiga områden. Konstbevattning kan ofta medföra negativa miljöeffekter såsom försaltning och försumpning av mark samt ändrade vattenflöden i floder. Konstgödning Risk för övergödning i vattendrag. Risk för utsläpp av NO2 (dikväveoxid) som är en potent växthusgas. Bekämpningsmedel Risk för utsläpp av farliga ämnen i omgivande ekosystem, med bland annat förlust av biologisk mångfald som följd. Risk för förorening av dricksvatten och vatten till jordbruk. Risk för hälsoskador på arbetare och befolkning kring odlingarna. Figur 3: Sammanställning av miljörisker förenade med bomullsodling The impact of cotton on freshwater resources and ecosystems. Världsnaturfonden WWF

12 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 12 (52) GMO Genmodifierad bomull har funnits på marknaden sedan I USA, Latinamerika, Asien och Australien utgör genmodifierade grödor en allt större del av odlingen var runt 28 procent av världens bomullsodlingar genmodifierad. Det finns två olika sorters genmodifierad bomull på marknaden: Bt-bomull, som gjorts resistent mot vissa skadeinsekter Och RR-bomull som tål vissa ogräsmedel. En fördel med GMO-bomull är att den, i bästa fall, kräver mindre bekämpningsmedel. Idag odlas GMO-bomull kommersiellt i åtta länder; Sydafrika, USA, Argentina, Australien, Kina, Indien, Indonesien och Mexico. I de fyra sistnämnda länderna är endast Bt-bomull tillåten. USA dominerar fullständigt världens areal av GMO-bomull, den odlas på 77 procent av landets bomullsodlingar. I Sydafrika är siffran 74 procent och i Kina nästan 50 procent. I Indien introducerades Bt-bomull under säsongen 2002/2003 och odlades då på hektar. Till 2004 hade odlingen ökat med 400 procent. 34 Det finns farhågor att användning av genmanipulerade grödor kan minska den biologiska mångfalden. Forskning visar på färre insekter och därmed fåglar i odlingsfälten för GMO-grödorna. Vidare finns en risk att den manipulerade genen ska spridas till andra, vilda arter. Konsekvenserna av en sådan spridning är svåra att överblicka. 35 Det finns även sociala aspekter av användning av GMO-grödor. Det blir ofta kostsamt för bönderna att odla GMO-bomull, eftersom de, förutom utsädet, även måste köpa specifika jordbrukskemikalier som är anpassade till grödan. I Indien har det fått förödande effekter för flera bomullsodlare, som har haft höga utgifter för utsäde och kemikalier, men inte fått tillräckliga skördar för att betala för det. 36 EXEMPLET ARALSJÖN Ett tydligt och tragiskt exempel på hur ett område kan förstöras av en oförsiktig bomullsodling är Aralsjön. Den ligger mellan Kazakstan och Uzbekistan och har varit en av världens största sjöar. På 40 år har ytan minskat med hälften och volymen krympt med två tredjedelar. I takt med att vattenmängden har minskat har salthalten höjts vilket har fått som följd att sjöns rika fiskliv, som var basen i samhällena kring sjön, i princip har försvunnit. Det började på 50-talet när dåvarande Sovjetstaten gav direktiv att området runt Aralsjön skulle öka sina bomullsodlingar. För att få tillräckligt med vatten till odlingarna dirigerades två floder om. Det var de två floder som försörjde Aralsjön med friskt vatten från bergen. Genom olika kanalsystem leddes istället vattnet ut på stäpper och öknar för att bevattna bomullsfälten. För att maximera produktionen sprayades konstgödning och stora mängder bekämpningsmedel från flygplan över bomullsplantorna. Idag har alltså sjön krympt eftersom vattnet har omdirigerats. Sjöbottensediment med höga halter av salt och bekämpningsmedel ligger blottade och sprids med vindar över området och förstör markerna. Många sjukdomar, till exempel olika former av cancer, 34 Wikipedia Bomull en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF Farmer suicides and Bt Cotton nightmare unfolding in India. ISIS Report

13 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 13 (52) och hög barnadödlighet är troligen en direkt följd av gifterna. Fortfarande bedrivs storskalig bomullsodling i områdena kring floderna som tidigare försörjde sjön, och fortfarande används stora mängder bekämpningsmedel och konstbevattning för att maximera de sjunkande skördarna. 37 Utöver miljökonsekvenserna från bomullsodlingen finns även stora risker relaterade till textilproduktionen. Dessa sammanfattas kort i figur 3. Tvättning Avloppsvattnet från tvättningen innehåller rester av bekämpningsmedel från odlingen, samt kemikalier såsom oljor från spinning och stickning, samt tensider, tungmetaller och vaxer från tidigare steg. Blekning Risk för utsläpp av farliga kemikalier vid klorblekning. Risk för arbetarna att utsättas för inhalation av hälsovådliga ångor. Färgning Risk för utsläpp av salter, tungmetaller, pigment och hjälpkemikalier. Risk för utsläpp av avloppsvatten med högt eller lågt ph-värde. Tryck Risk för användning av ftalater. Efterbehandling Risk för användning av bland annat stora mängder sköljmedel, flamskyddsmedel samt konserveringsmedel. Figur 4: Sammanställning av miljörisker förenade med textilproduktionen. Källa: Environmental assessment of textiles, Danish Environment Protection Agency. 37 Planeten,

14 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 14 (52) SOCIALT ANSVAR Bomullsodlingen utmärks även av en rad negativa sociala konsekvenser. Bomull odlas i många av de fattigaste länderna i världen och är för många bönder och arbetare deras enda inkomstkälla. På vissa ställen lånar bönderna pengar för att köpa bomullsfrön och säljer sin skörd innan den är sådd för att finansiera inköpen. De blir på så vis extra beroende av en god skörd för att betala tillbaka sina lån. Om skörden blir dålig hamnar bönderna i skuld med små möjligheter att betala tillbaka. Det finns flera generella problem gällande arbetsförhållanden i jordbrukssektorn i låglöneländer, dessa problem gäller även bomullsodlingar. Arbetare anställs ofta tillfälligt under skörden och saknar anställningsskydd. Lönerna är, liksom för många jordbruksarbetare, låga och arbetsdagarna långa. Hälso- och säkerhetsarbetet är ofta eftersatt, många gånger brister rätten att organisera sig fackligt och barnarbete är utbrett i flera länder. Problemen ser olika ut beroende på vilket land bomullen odlas i. Länder med stora plantager, såsom delar av Brasilien, har större problem med villkoren för migrantarbetare och tillfälliga arbetare. Länder med små odlingar, exempelvis länderna i Västafrika, har ofta familjejordbruk och där är riskerna större för barnarbete. 38 Barnarbete är ett uppmärksammat problem i bomullsodlingarna. Det kan förekomma mer eller mindre i de flesta av de stora bomullsproducerande länderna, men har lyfts fram framförallt i Uzbekistan, Burkina Faso, Indien och Egypten. Barnen arbetar ofta långa dagar och förutom att arbetet är tungt så utsätts de även för bekämpningsmedel. 39 Exponeringen för jordbrukskemikalier berör många arbetare inom bomullsproduktionen. Studier har uppskattat att bekämpningsmedel som används i bomullsodling dödar och förgiftar tre miljoner människor varje år. 70 procent av bomullen handplockas. Att handplocka konventionellt odlad bomull är en hälsorisk. Vid själva besprutningen utsätts jordbrukarna direkt av kemikalierna. Människor utsätts även för kemikalierna genom att de sprids i vatten och luft, att kemikaliebehållarna används för andra ändamål och genom att oanvända kemikalier deponeras på olämpliga ställen. Det finns även en risk att arbetare inte använder adekvat skyddsutrustning, antingen för att det inte finns tillräcklig utrustning eller för att de saknar information om varför och hur dessa ska användas. Vidare finns exempel på att arbetarna inte hanterar kemikalierna korrekt eftersom säkerhetsföreskrifter på behållarna kan vara skrivna på ett främmande språk eller för att arbetarna inte har tillräckliga läskunskaper. 40 SOCIALA RISKER I TILLVERKNINGSLEDEN De mest kända sociala riskerna i textilproduktion är de som hör till det sista sömnadsledet. De kläder som säljs i Sverige tillverkas bland annat i Kina, Indien och Bangladesh. Arbetsvillkoren utmärks av långa arbetsdagar, låga löner och oorganiserad arbetskraft. Speciellt de låga lönerna har de senaste åren kommit i större fokus. Det finns stora sociala risker även i mellanleden som blekning, färgning, spinning och vävning. En 38 BCI scoping research on labour and social issues in global cotton cultivation Better Cotton Initiative The deadly chemicals in cotton. Environmental justice foundation och Pesticied Action Network UK

15 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 15 (52) aktuell fråga som uppmärksammats av bland annat Fair Trade Center hösten 2010 är sandblästring av jeans som leder till att arbetarna utsätts för kvartsdamm som i sin tur kan leda till att de senare utvecklar den dödliga lungsjukdomen silikos, eller stendammslunga. 41 Begränsad strejkrätt Förtryck mot aktivister Barnarbete Begränsad organiseringsrät t Åsiktsförtryck Korttidskontrakt Begränsad strejkrätt Otillräcklig lagstiftning Åsiktsförtryck Dålig lön Kina Indien Pakistan Brasilien Uzbekistan Bangladesh Förbud mot fackföreningar Interna migrantarbetare Åsiktsförtryck Begränsade fackliga rättigheter Åsiktsförtryck Omfattande leverantörsled Barnarbete Barnarbete Förbud mot oberoende fackliga organisationer Figur 5. Sammanställning av sociala risker i bomulls- och textilproducerande låglöneländer. Källa: IFS, Kränkningar av fackliga rättigheter VIKTIGA BOMULLSPRODUCERANDE LÄNDER KINA I Kina dominerar små jordbruk med manuell sådd och skörd. Ungefär 90 procent av bomullsodlingarna bevattnas med så kallad ytbevattning, vilken är den mest vattenintensiva metoden. Närmare två tredjedelar av bomullen är GMO-bomull. Landets bomullsodlingar präglas av höga skördar och relativt riklig användning av konstgödning. Det finns en viss användning av de varianter av bekämpningsmedel som klassas som mycket farliga, men de vanligaste medlen är måttligt farliga. 42 INDIEN Den indiska bomullsproduktionen består mest av små jordbruk med låga skördar, landet har lägst skördar av de länder som har stor bomullsproduktion. Ungefär en tredjedel av 41 Fair Trade Centers studie Sjukt snyggt en rapport om sandblästrad denim, 42 Global cotton and textile product chains. International Institute for Sustainable Development

16 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 16 (52) odlingarna är konstbevattnade och det är en relativt låg användning av konstgödning. Landet har en mindre användning av kemiska bekämpningsmedel än Kina, dock används även de medel som klassas som mycket farliga. Ungefär tio procent av odlingarna använder GMO. Indien är ett av de länder där barnarbete förekommer på bomullsodlingarna. 43 USA USA:s bomullsodlingar är till största delen stora odlingar med höga skördar. Knappt hälften av fälten är konstbevattnade. 80 procent av odlingarna använder GMO-bomull. De amerikanska bomullsproducenterna använder kemiska bekämpningsmedel som klassas från mycket farliga till ofarliga. De som används mest faller inom klassificeringen ofarliga. 44 PAKISTAN I Pakistan finns mest relativt små odlingar som ger medelstora skördar. Alla odlingar är bevattnade, allra oftast (70 procent) med så kallad ytbevattning, den mest vattenintensiva metoden. Bomullsodlarna har en medelhög användning av konstgödning och bekämpningsmedel. GMO är inte ännu tillåtet i Pakistan, landet håller på att utveckla egna GMO-sorter. 45 BRASILIEN I Brasilien varierar storleken på odlingarna och skördarna mycket mellan de olika regionerna. I princip ingen bomullsodling är konstbevattnad. På ungefär hälften av odlingarna används konstgödning. Användning av GMO-grödor tilläts UZBEKISTAN Det är svårt att få tillförlitlig information från Uzbekistan. Dock är landets odlingar förknippade med höga risker gällande barnarbete och användning av kemiska bekämpningsmedel. 97 procent av odlingarna är bevattnade, något som har gett svåra effekter på Aralsjön. Bomullsskördarna har sjunkit med ungefär 50 procent på grund av de allvarliga effekterna runt Aralsjön. 47 VÄSTAFRIKA I länderna som ingår i regionen Västafrika dominerar mycket små odlingar med låga skördar. Det används i princip ingen konstbevattning, men däremot förekommer en viss användning av konstgödning samt relativt liten användning av kemiska

17 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 17 (52) bekämpningsmedel. Det finns hittills i princip ingen GMO-bomull i de Västafrikanska länderna, däremot är risken för barnarbete hög INITIATIV De senaste åren har det tagits en del initiativ för att minska spåren efter textilproduktionen. Ett av dessa är den ekologiskt odlade bomullen, så kallad organic cotton 49 Det har tagit en del fart på senaste tiden, men det är fortfarande en försvinnande liten andel av den totala bomullsodlingen. Enbart en procent av den bomull som säljs på marknaden idag är ekologiskt odlad, men eftersom det är en stor efterfrågan kommer troligen den andelen öka. Organic cotton, eller ekologisk bomull, är odlad utan användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödning. I den ekologiskt odlade bomullen får inte genetiskt modifierade grödor användas och sorterna ska vara anpassade till lokala förhållanden. I odlingarna ska även finnas flera grödor och det ska vara en variation i vilka grödor som odlas över både tid och rum. Efter två år med de nya metoderna kan bomullen certifieras som organic av en tredje part INTERNATIONELLA INITIATIV/CERTIFIERINGAR BETTER COTTON INITIATIVE (BCI) BCI startade 2005 med syfte att förändra villkoren i bomullsodlingarna och få en mer hållbar produktion. Målet är att få mätbara förbättringar gällande miljö, sociala förhållanden och ekonomisk output. Konkret arbetar BCI med att minska användningen av vatten och jordbrukskemikalier, förbättra markkvalitet och biologisk mångfald, förespråka bättre arbetsvillkor på plantagerna och öka spårbarheten i kedjan. BCI har medlemmar som också bidrar ekonomiskt till verksamheten. Några av dessa är Ikea, H&M, Oxfam, WWF, Adidas och Gap.50 GOTS Den mest kända märkningen av ekologisk bomull är GOTS, Global Organic Textile Standard.51 Den innehåller både miljö- och sociala kriterier och måste verifieras av en oberoende part innan fibrerna kan märkas. Kriterierna stämmer överens med de som ställs på organic cotton. CONTROL UNION CERTIFICATION (TIDIGARE SKAL) Märkningen har kriterier för en ekologisk hållbar tillverkning. Använder sig av samma kriterier som GOTS och därmed de som gäller för att få märka fibrerna som organic cotton. Förutom att odlingen skall ske enligt ekologiska principer ställs även krav på

18 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 18 (52) hela tillverkningskedjan. Certifieringen ställer även samma krav som Fair Trade på att tillverkningen sker under sociala, rättvisa villkor. EU-BLOMMAN EU-blommans kriterier tas fram av EU inom dess miljömärkningsarbete och gäller alla länder inom EU. Kraven liknar Svanens kriterier, FAIR TRADE En märkning som ställer krav på att mänskliga rättigheter respekteras samt att inköparen har betalar ett rättvist pris för råvaran. Kriterier utarbetas och kontrolleras av Fairtrade Labelling Organisations International (FLO). I dagsläget innehåller kriterierna endast krav i odlingsledet. ÖKO-TEX 100/TRYGG TEXTIL En hälsomärkning för slutanvändaren, den garanterar att slutprodukten inte innehåller några ämnen som kan vara skadliga för dig som köper produkten SVENSKA CERTIFIERINGAR De vanligaste miljömärkningarna för textiler och liknande är Svanen, EU-blomman, Bra Miljöval (falken), KRAV, Öko-tex 100, Eko-Tex., SKAL EKO och Texas. Svanenmärkningen är en av de vanligaste certifieringarna för miljövänliga produkter i Sverige, där kriterierna är framtagna inom Norden och Standardiseringen I Sverige, SIS. Deras märke kan ses ofta på ekologiskt odlad bomull, lin, viskos, ull, polyester och polyamid. För att få märkas med Svanen behöver produkterna bara vara halvt ekologiska. Det betyder att plagget inte får ha beretts med hjälp av ett antal kemikalier som inte kan räknas till ekologiska. Däremot får man använda konstgödsel i odlingen, eftersom det inte anses vara alltför dåligt för miljön och produktens kvalitet. Bra Miljöval, med falken som symbol, har precis som Svanen funnits sedan Märkningen gäller först och främst för svenska konsumenter, och större delen av produkterna är från Sverige. Kriterierna har tagits fram av Naturskyddsföreningen och gäller naturfiber, viskos, akryl, polyamid och polyester. Bra Miljöval har satt ribban lite högre än Svanen. De har nämligen tänkt sig två nivåer i sina kriterier, hel och halv falk. För att få en halv falk krävs det att produkten är beredd på ett miljöanpassat sätt, medan den dessutom måste bestå av ekologiskt odlad bomullen för att märkas med en hel falk. Däremot tillåter Bra Miljöval vissa kemikalier som anses höra till de förbjudna inom miljömärkning av bomull.

19 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 19 (52) 2 RÅVAROR FÖR ELEKTRONIK Den globala konsumtionen av elektronik är omfattande. Utslaget på världens befolkning har 61 procent en registrerad mobiltelefon. Dessutom finns cirka en miljard datorer i världen, en siffra som väntas fördubblas inom de närmsta sex åren.52 År 2008 importerade Sverige datorer, kontorsmaskiner, telefoner och annan liknande elektronik för 92 miljarder kronor. 53 För att tillverka en mobiltelefon som väger 100 gram krävs mer än 30 kilo material. I en telefon finns bland annat olika plaster, metaller och flamskyddsmedel totalt mellan 500 och komponenter. 54 En dator eller bildskärm är bara genom sin tyngd betydligt mer materialintensiv. Många av dessa komponenter innebär en stor risk för skador på både miljö och människor. Inte minst tillverkningen av plaster och den bristande graden av återvinning av materialet. 2.1 PLAST Plast används för en mängd olika ändamål. De finns i olika kvaliteter och består av olika polymerer och tillsatser. Vissa av tillsatserna i plast är mycket skadliga för levande organismer och bör därför undvikas eller enbart cirkulera i ett slutet system. Exempel på sådana tillsatser är flamskyddsmedel, mjukgörare och färgtillsatser, varav alla används inom elektronikindustrin. Det finns två familjer av plaster, termoplast och härdplast. Den tidigare mjuknar vid uppvärmning och hårdnar när den kallnar. Den senare mjuknar inte. Termoplaster är vanligast i elektronik. Vidare kan plaster delas in i runt 20 olika grupper, alla med mängder av varianter. Flera kan också blandas med varandra för att få fram önskvärda egenskaper. Fem stora grupper av plaster står för den huvudsakliga volymen. Dessa är polyeten, polypropen, polyvinylklorid, polystyren och polyetentereftalat. Det största användningsområdet på den europeiska marknaden är förpackningar, som står för 38 procent av efterfrågan, följt av bygg och anläggning på 21 procent. Elektronikindustrin står idag för sju procent av kakan. 55 Den globala produktionen av plaster uppgick år 2008 till 245miljoner ton. Branschen har sett en kraftig global tillväxt av produktion och konsumtion av plast tillverkades 1,5 miljoner ton, sedan dess har produktionen växt med i genomsnitt 9 procent per år. Idag är tillväxten 4,1 procent årligen. I västra Europa konsumerar vi ungefär 100 kg plast per person och år. Branschen räknar med att denna siffra ökar till 140 kg till Den snabbast växande marknaden är dock Centraleuropa (nya EU-medlemsstater) och CIS som växer med 7,3 procent på årsbasis. Även Asien (utom Japan) växer snabbt från en nivå på 20 kg per person och år Grön grönare grönast, en rapport från Fair Trade Center, januari SCB Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster, 54 En granskning av Råd&Rön, se aspx 55 The Compelling Facts About Plastics 2009 PlasticsEurope, 2009

20 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 20 (52) Den stora majoriteten plaster som används i elektronikprodukter är av typerna ABS (Acrylonitrile Butadiene Styrene), PC (polycarbonate), HIPS (High Impact Polystyrene) och PC-ABS (polycarbonate-abs). Dessa typer utgör runt 80 procent av den volym som används. 56 I princip kan plast tillverkas av vilket råmaterial som helst som innehåller kol och väte, men i praktiken är det framför allt olja och fossilgaskondensat som används. I grova drag kan plastframställning delas in i följande delar: PRODUKTIONSKEDJAN RÅOLJEUTVINNING Det första steget är att utvinna olja och gas ur jordskorpan. Detta görs genom oljeborrning i oljefält. De största oljeproducenterna var 2008 Saudiarabien, Ryssland, USA och Iran. Mellersta östern stod för 32 procent av världsproduktionen, Europa och Euroasien för 22, Nordamerika för 16 och Afrika för 12 procent. När det gäller råoljeexport är mellersta östern helt dominerande med dryga 45 procent av den totala mängden. Afrika är nummer två med 19 procent följda av Europa och Euroasien som står för 19 procent av exporten. Två länder står ensamma för nästan 40 procent av all råoljeexport, Saudiarabien och Ryssland. 57 Figur 6: Handelsströmmar i samband med utvinning av olja och produktion av plast. 56 Intervju Hans Wendschlag, HP Sverige, Svenska Petroleum Institutets hemsida,