Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:7 RISKANALYS AV RÅVAROR TILL TEXTILIER, ELEKTRONIK OCH BIODRIVMEDEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:7 RISKANALYS AV RÅVAROR TILL TEXTILIER, ELEKTRONIK OCH BIODRIVMEDEL"

Transkript

1 Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:7 RISKANALYS AV RÅVAROR TILL TEXTILIER, ELEKTRONIK OCH

2 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 2 (52) INLEDNING Denna rapport är gjord av Swedwatch på uppdrag av Miljöstyrningsrådet Researchen utfördes mellan juni och november Uppdragets syfte är att kartlägga förutsättningar och tillvägagångssätt för verifiering och uppföljning av upphandlingskrav innehållande både miljömässiga och sociala aspekter vid utvinning och förädling av olika råmaterial i leverantörskedjor. De råmaterial som granskats är råvaror till textilier, elektronik och biodrivmedel, nämligen bomull, plast, metaller, etanol och raps. Varje riskanalys (per material) avslutas med en sammanställning av internationella och nationella initiativ som finns i form av certifieringar, branschinitiativ, konsumentkampanjer etc. Riskanalysen kompletteras med en rapport som presenterar de tillgängliga verifieringsoch uppföljningsmodeller som just nu tar form bland offentliga upphandlande enheter i Sverige och andra länder. Förslag ges på hur Miljöstyrningsrådet skulle kunna arbeta med liknande uppföljningsmodeller för de granskade materialslagen. Möjliga scenarier läggs fram, begränsningar analyseras, risker och svagheter med modellen identifieras. Slutligen presenteras även förslag på hur man kan utveckla sätt att stödja upphandlare. Swedwatch, januari, 2010

3 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 3 (52) INNEHÅLL Inledning Bomull Risker Viktiga bomullsproducerande länder Initiativ Råvaror för elektronik Plast Metaller Palladium och platina Kobolt Konfliktmineraler Drivmedel Etanol Rapsdiesel Risker Referenser Internetkällor... 52

4 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 4 (52) 1 BOMULL De allmänna konsumtionsmönstren i Sverige har ändrats de senaste åren med en ökad handel inom många varugrupper. Kläd- och textilhandeln är en av de branscher där försäljningen ökar mest. 1 Den svenska konsumtionen av kläder och skor har ökat med 57 procent de senaste tio åren. 2 Merparten av de kläder som svenskarna bär är importerade, enbart någon procent kommer från inhemsk produktion. 3 Under 2007 importerades ton kläder, vilket motsvarar drygt nio kilo per person. En stor andel av de kläder som importeras produceras i Kina, Turkiet, Pakistan och Indien. Bomull är globalt sett en av de mest producerade jordbruksvarorna producerades drygt 20 miljoner ton i 35 länder. 4 Mer än hälften av världens alla textilier består av bomullsfibrer och över 40 procent av den globala fiberproduktionen är bomull. Drygt 100 miljoner familjer är direkt involverade i bomullsproduktionen och när även angränsande verksamheter såsom exempelvis tillverkning av insatsvaror till bomullsodlingarna samt transporter och textilproduktion räknas in så är uppskattningsvis en miljard människor involverade i bomullsindustrin. 5 Bomull är en vara som ingår i invecklade och långa leverantörs- och transportkedjor. Odling, beredning, textilproduktion och sömnad sker till stor del på olika platser. Fibrerna, textilierna och plaggen transporteras mellan olika fabriker och tvätterier och det är svårt att kartlägga kedjorna. De grova dragen, det vill säga vilka länder som är de största producenterna, exportörerna samt importörerna i de olika stegen går dock att utmejsla. Bomullsbusken växer nästan överallt där det finns tropiskt och subtropiskt klimat. De största bomullsproducenterna är i fallande ordning Kina, Indien, USA, Pakistan, Brasilien och Uzbekistan. Västafrika (Mali, Benin, Burkina Faso, Senegal och Kamerun) står också tillsammans för en betydande del av världens bomullsproduktion. För Mali och Benin är dessutom bomullsproduktionen en av de absolut viktigaste handelsvarorna och genererar en stor del av ländernas inkomster. 6 1 Konsumtionsrapporten konsumtionen Ulrika Holmberg och Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Miljöpolitik och styrmedel. Fallstudie: kläder. Annika Carlsson-Kanyama och Anna-Lisa Lindén, KTH World cotton chain. UNCTAD.

5 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 5 (52) Produktion av bomull, miljoner ton (2009/2010) 8 6,4 6 4, ,4 1,9 1,1 0,8 0,6 0 Källa: USDA, 2010 Figur 1: De största bomullsproducerande länderna. Kina är, förutom det land som producerar mest bomull, också det land som har störst import av bomull samt export av färdiga textilier. 7 Indien, på andra plats gällande bomullsproduktion, är också på andra plats över de länder som exporterar mest bomull. En hel del av bomullen som odlas i landet stannar dock inom dess gränser och går till landets stora textilproduktion. Indien är världens fjärde största textilexportör. 8 USA ligger på tredje plats bland världens största bomullsproducenter. I princip all bomull som odlas i USA säljs till utlandet vilket gör att landet ligger i topp över de största bomullsexportörerna. USA är också ett av de länder som importerar mest färdiga textilier. 9 Pakistan är den fjärde största bomullsproducenten och det mesta av bomullen används i landets egen textilproduktion. Landet har en liten export av bomull, men ligger på femteplats bland de största textilexportörerna. 10 Brasilien är den femte största bomullsproducenten och den fjärde största bomullsexportören. Landet har i det närmaste ingen egen textilproduktion och har därmed i princip ingen import av bomull eller export av färdiga textilier. 11 Uzbekistan kommer på sjätte plats bland de största bomullsproducerande länderna, och är på tredje plats bland de länder som exporterar mest. I princip all bomull som odlas i landet går på export

6 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 6 (52) Efter Uzbekistan kommer de fem frankofona västafrikanska länderna när det gäller bomullsproduktion. De finns även bland de sex största bomullsexportörerna, men har vare sig import av bomull eller någon betydande egen textilproduktion. 13 Faktaruta 1: Världshandel med bomull och textilier. Största bomullsproducenter Största bomullsexportörer Största bomullsimportörer Största textilexportörer Största textilimportörer Kina USA Kina Kina USA Indien Australien Turkiet Turkiet EU USA Uzbekistan Indonesien Pakistan Pakistan Brasilien Mexiko Indien Brasilien Grekland Thailand Taiwan Uzbekistan Västafrika Pakistan Thailand Västafrika 14 Källa: Figur 2: Karta över bomull/textilproduktion och handelskedjan. De största bomullsproducerande länderna markerade i rött, med mörkare nyans för större produktion. Blå pilar visar import, svarta pilar visar export Regionen Västafrika består av Senegal, Mali, Burkina Faso, Benin och Kamerun

7 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 7 (52) 1.1 RISKER MILJÖ Bomullsodlingarna världen över har en del svåra miljökonsekvenser, och en omställning till mer ekologiska odlingar skulle ge bra effekter på miljön i de områden där det finns stora odlingar. Bomull är en vattenkrävande gröda. Paradoxalt nog odlas den ofta i områden som snarare utmärks av vattenbrist, eller i varje fall en viss knapphet. 15 För att få tillräckliga skördar så används grundvatten till konstbevattning, eller så däms floderna upp för att användas till bevattningssystem. KONSTBEVATTNING Det finns flera metoder att tillföra vatten till grödorna; ytbevattning, spridarbevattning, bevattning underifrån och droppbevattning. Vilken metod som är bäst att använda beror på förhållanden på platsen, såsom jordtyp, sluttning, klimat, vattenkvalité och vattentillgång men också på hur stort ekonomiskt och mänskligt kapital som finns tillgängligt. Olika bevattningssystem har olika bevattningseffektivitet. I flertalet bevattningssystem används endast 40 procent av det uttagna vattnet av grödorna medan resten avdunstar i ledningssystemen och från marken, eller rinner av eller dräneras från fälten och vidare ner i floder och grundvattenmagasin. 16 Ytbevattning Ytbevattning (surface irrigation) är en av de äldsta och mest använda teknikerna. Vatten tillförs fälten med pumpar eller för hand, fälten översvämmas helt och vattnet fördelas med hjälp av tyngdkraft. Metoden har enkel utformning och är vanligtvis ineffektiv när det gäller vattenanvändning. 17 Spridarbevattning Spridarbevattning (sprinkler irrigation) liknar vanligt regn. Vatten pumpas genom ett ledningssystem och sprayas sedan ut över grödorna. Denna metod är mer vattenbesparande än ytbevattning och länder som har torrt klimat har ofta utvecklat dropp- och spridarbevattning för att spara vatten. 18 Bevattning underifrån Bevattning underifrån (Subsurface irrigation) innebär att vatten tillförs jorden under markytan via öppna diken eller nedgrävda rör. Det finns även droppbevattning som grävs ner i fälten. Denna teknik är mer vattenbesparande än ytbevattning och 15 The water footprint of cotton consumption. Unesco IHE Environmental impact of irrigation: a review. Stockle, Claudio O. Washington State University

8 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 8 (52) spridarbevattning eftersom det tillförs rotsystemet direkt och inte avdunstar från markytan i lika hög grad. 19 Droppbevattning Droppbevattning (Drip irrigation) Vatten droppas ut på jorden i lugn takt från ett system av smala plastslangar med små hål eller ventiler. Vatten påförs nära plantan så att bara delar av jorden, där roten växer, blir våt. Det gör att mycket litet vatten avdunstar från marken eller rinner av utan att komma växten tillgodo. Droppbevattning är en mycket effektiv metod ur vattenbesparingssynpunkt, men kapital- och arbetskostnaderna är stora och det är få grödor som kan bära kostnaderna. Hittills har få lågkostnadsländer använt denna metod, men under de senaste åren har metoderna utvecklats mycket mer, speciellt i Indien. Det beror främst på ökad konkurrens om vatten. 20 Konstbevattningssystem påverkar miljön på många olika sätt, dels under konstruktionen av bevattningssystemen, dels på grund av uttaget av vatten och användningen av systemet och dels på grund av tillförseln av vatten i kombination med jordbruksmetoderna som används. Om floden däms för konstbevattning är det den mest dramatiska förändringen för flodens ekosystem. En damm påverkar flodens miljö både ovanför och nedanför dammen. Själva anläggningen påverkar omkringliggande ekosystem genom att landområden läggs under vatten, exempelvis åkermark eller skogar. Därmed riskerar biologisk mångfald och ekosystemtjänster från dessa system att förloras. Dessutom påverkas sötvattensystemet genom att exempelvis fiskarnas naturliga habitat förändras då floderna blockeras, eller då extra näringsämnen tillförs från de översvämmade markerna. 21 Minskade vattenflöden nedströms har även en negativ effekt på befolkningen i de områdena, med risk för brist på dricksvatten och vatten till matproduktion. Konstbevattning innebär ett ökat uttag av vatten, jämfört med den naturliga vattencykeln. Detta påverkar både sötvattensystemen och omkringliggande ekosystem, som riskerar att få minskad vattentillgång. Vid konstbevattning kan antingen grundvatten eller ytvatten (floder och dammar) användas. Miljöeffekterna från vattenuttaget beror på vilket vatten som används, kvalitén på detta samt vilken bevattningsmetod som används. Ett stort uttag av grundvatten kan medföra att marken sätter sig, sjunker, eller att koncentrationen av salter eller eventuella föroreningar i grundvattendepåerna ökar. Uttag av vatten från floder minskar volymen av vatten. Floder riskerar att tömmas på vatten och det hotar levande organismer och gör att föroreningar inte späds ut. Uttag av vatten kan också öka variationerna i flöde och påverka vattnets näringskoncentration och temperatur, och förändrar därmed livsmiljön för akvatiska organismer. 22 Allt sötvatten innehåller lösta salter, mer eller mindre beroende på bland annat bergarten. Vid konstbevattning tillförs jorden stora mängder vatten under en relativt lång tid. Jordens struktur kan då påverkas och genomsläppligheten för vatten minskar. Salter täpper till porerna i marken och vattentäta skikt bildas. Mer och mer salt blir kvar i The impact of cotton on freshwater resources and ecosystems. Världnaturfonden WWF

9 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 9 (52) jorden istället för att sköljas bort, marken försaltas. Konstbevattning kan också leda till att marken får ett överskott av vatten. Vatten fylls på så att grundvattenytan stiger i fälten och når upp till rotzonen eller ända till markytan, marken försumpas och förlorar därmed en del av bördigheten. 23 JORDBRUKSKEMIKALIER Bomullsodling är i dag världens mest kemikalieintensiva jordbruk. Bomullsodlingen upptar knappt 2,5 procent av världens åkerareal men använder hela 11 procent av jordens jordbrukskemikalier. Ser man enbart till insektsmedlen blir situationen ännu mer extrem. Där använder bomullsodlarna 25 procent av världsförbrukningen. 24 Ogräset som växer i bomullsodlingen tar upp näring och vatten som bomullen behöver och måste därför tas bort. Det kan göras med maskiner eller för hand, men ogräsmedel används också. De kemiska bekämpningsmedlen tar inte bara död på de oönskade angriparna, utan även en hel del andra djur och växter och är därför ett hot mot den biologiska mångfalden och därmed mot ekosystemen och deras funktioner. 25 Användningen av kemiska bekämpningsmedel är även ett problem för arbetarna, vilka riskerar hälsoproblem om de inte använder adekvat skyddsutrustning (se mer i stycket om risker gällande socialt ansvar). Kemikalierna är långlivade och sprids vidare genom vatten och luft och förorenar och förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms. Världshälsoorganisationen WHO delar in bekämpningsmedel utifrån akut giftighet där Ia är extremt hälsovådligt, Ib är mycket hälsovådligt, II är måttligt hälsovådligt och III är lite hälsovådligt. Av de fem mest använda bekämpningsmedlen återfinns två som är klassificerade som extremt hälsovådliga (Aldicarb och Parathion) och en som är klassificerad som mycket hälsovådlig (Metamphidos). Ytterligare tre bekämpningsmedel som är klassificerade antingen som Ia eller Ib används relativt flitigt; endosulfan, monocrotophos, och deltamethrin. 26 Aldicarb Aldicarb är ett av de absolut giftigaste bekämpningsmedlen som används på bomullsodlingar, och även ett av de flitigast använda. Det är ett nervtoxin, klassificerat som extremt hälsovådligt, med symptom bland annat såsom andningsbesvär, illamående, yrsel och hjärtpåverkan. En droppe på huden räcker för att döda en vuxen människa. Aldicarb är även akut giftigt för andra däggdjur, och mycket giftigt för fåglar, fiskar och vattenlevande organismer. Medlet används fortfarande i bland annat Kina, Brasilien, Malavi, Pakistan och Argentina Environmental impact of irrigation: a review. Stockle, Claudio O. Washington State University. 24 Bomull en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF The deadly chemicals in cotton. Environmental justice foundation och Pesticied Action Network UK

10 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 10 (52) Endodulfan Endosulfan klassificeras som måttligt hälsovådligt och är ett av de mest använda bekämpningsmedlen. I nio av de tio största bomullsproducerande länderna är endosulfan det mest använda bekämpningsmedlet och bidrar till flera förgiftningsolyckor i Västafrika och Indien. Symptom på förgiftning är bland annat huvudvärk, yrsel, illamående, förvirring, kramper och koma. Långvarig exponering för endosulfan kan ge skador på lever och njurar samt fosterskador. Det är mycket giftigt för fiskar, fåglar och insekter och har negativa effekter på sötvattensystem. I bland annat Indien, Bangladesh, Kina, Uzbekistan, Mali, Elfenbenskusten och USA används endosulfan i stor utsträckning. 28 Monocrotophos Monocrotophos klassificeras som mycket hälsovådligt och är extremt giftigt för fåglar. Det är även mycket farligt för däggdjur och insekter. Symptom på förgiftning är bland annat muskelsvaghet, dubbelseende, förvirring, illamående, smärta och andningsproblem. Monocrotophos används främst i utvecklingsländer, främst i Asien och Sydamerika. Det är det mest använda bekämpningsmedlet i Indien, och används även ibland annat Kina, Bangladesh och Pakistan. 29 Parathion Parathion är klassificerat som extremt hälsovådligt, men används fortfarande i ungefär tio länder, däribland Brasilien, Pakistan, Indien och USA. Bland förgiftningssymptom ses bland annat kräkningar, muskelkramper, dubbelseende, förlamningar, psykoser, oregelbundna hjärtslag och medvetslöshet. Parathion är också extremt giftigt för akvatiska organismer och giftigt för olika landlevande däggdjur. Det är även mycket giftigt för fiskar och fåglar. 30 Metamphidos Metamphidos är ett neurotoxin med förgiftningssymptom såsom skakningar, dubbelseende, förvirring, hjärtrytmförändringar, koma och andningsuppehåll. Det klassificeras som mycket hälsovådligt men används fortfarande i stor utsträckning på bomullsodlingar, bland annat i Pakistan, Brasilien, USA och Kina. Metamphidos är giftigt för fåglar, akvatiska organismer och insekter, samt är ett relativt långlivat och stabilt ämne i vatten. 31 Deltamethrin Deltamethrin används i ungefär hälften av de bomullsproducerande länderna, däribland i Bangladesh, Brasilien, Elfenbenskusten, Pakistan, Kina, Indien och Mali. Det klassificeras som måttligt hälsovådligt och ger förgiftningssymptom såsom hudproblem,

11 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 11 (52) skakningar, kräkningar och kvävningar med dödsfall som följd. Deltamethrin är även mycket giftigt för insekter. 32 KONSTGÖDNING För att ge plantorna extra näring tillsätts gödsel. Det finns organiskt gödsel, som används i ekologiska odlingar, i form av gödsel från djur, kompost eller växtdelar. Konstgödning är industriellt tillverkad gödning; ofta i en kombination av kväve, fosfor och kalium. Om konstgödningen appliceras korrekt tas i princip all näring upp av plantan. Därmed ökar skörden samtidigt som näringsläckage undviks. Även vid för hög användning av konstgödsel ökar skörden, men överflödet av näring sköljs ut i vattendrag eller till grundvattendepåer och bidrar till övergödning, vilket kan leda till olika förändringar för sötvattensekosystemen och deras funktioner. En alltför hög användning av gödning kan även leda till läckage av dikväveoxid (N2O), en potent växthusgas, till atmosfären. I produktionen av konstgödning används stora mängder energi, något som kan bidra till utsläpp av växthusgaser beroende på vilken energikälla som används.33 Hög vattenförbrukning Risk för vattenbrist i redan vattenfattiga områden. Konstbevattning kan ofta medföra negativa miljöeffekter såsom försaltning och försumpning av mark samt ändrade vattenflöden i floder. Konstgödning Risk för övergödning i vattendrag. Risk för utsläpp av NO2 (dikväveoxid) som är en potent växthusgas. Bekämpningsmedel Risk för utsläpp av farliga ämnen i omgivande ekosystem, med bland annat förlust av biologisk mångfald som följd. Risk för förorening av dricksvatten och vatten till jordbruk. Risk för hälsoskador på arbetare och befolkning kring odlingarna. Figur 3: Sammanställning av miljörisker förenade med bomullsodling The impact of cotton on freshwater resources and ecosystems. Världsnaturfonden WWF

12 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 12 (52) GMO Genmodifierad bomull har funnits på marknaden sedan I USA, Latinamerika, Asien och Australien utgör genmodifierade grödor en allt större del av odlingen var runt 28 procent av världens bomullsodlingar genmodifierad. Det finns två olika sorters genmodifierad bomull på marknaden: Bt-bomull, som gjorts resistent mot vissa skadeinsekter Och RR-bomull som tål vissa ogräsmedel. En fördel med GMO-bomull är att den, i bästa fall, kräver mindre bekämpningsmedel. Idag odlas GMO-bomull kommersiellt i åtta länder; Sydafrika, USA, Argentina, Australien, Kina, Indien, Indonesien och Mexico. I de fyra sistnämnda länderna är endast Bt-bomull tillåten. USA dominerar fullständigt världens areal av GMO-bomull, den odlas på 77 procent av landets bomullsodlingar. I Sydafrika är siffran 74 procent och i Kina nästan 50 procent. I Indien introducerades Bt-bomull under säsongen 2002/2003 och odlades då på hektar. Till 2004 hade odlingen ökat med 400 procent. 34 Det finns farhågor att användning av genmanipulerade grödor kan minska den biologiska mångfalden. Forskning visar på färre insekter och därmed fåglar i odlingsfälten för GMO-grödorna. Vidare finns en risk att den manipulerade genen ska spridas till andra, vilda arter. Konsekvenserna av en sådan spridning är svåra att överblicka. 35 Det finns även sociala aspekter av användning av GMO-grödor. Det blir ofta kostsamt för bönderna att odla GMO-bomull, eftersom de, förutom utsädet, även måste köpa specifika jordbrukskemikalier som är anpassade till grödan. I Indien har det fått förödande effekter för flera bomullsodlare, som har haft höga utgifter för utsäde och kemikalier, men inte fått tillräckliga skördar för att betala för det. 36 EXEMPLET ARALSJÖN Ett tydligt och tragiskt exempel på hur ett område kan förstöras av en oförsiktig bomullsodling är Aralsjön. Den ligger mellan Kazakstan och Uzbekistan och har varit en av världens största sjöar. På 40 år har ytan minskat med hälften och volymen krympt med två tredjedelar. I takt med att vattenmängden har minskat har salthalten höjts vilket har fått som följd att sjöns rika fiskliv, som var basen i samhällena kring sjön, i princip har försvunnit. Det började på 50-talet när dåvarande Sovjetstaten gav direktiv att området runt Aralsjön skulle öka sina bomullsodlingar. För att få tillräckligt med vatten till odlingarna dirigerades två floder om. Det var de två floder som försörjde Aralsjön med friskt vatten från bergen. Genom olika kanalsystem leddes istället vattnet ut på stäpper och öknar för att bevattna bomullsfälten. För att maximera produktionen sprayades konstgödning och stora mängder bekämpningsmedel från flygplan över bomullsplantorna. Idag har alltså sjön krympt eftersom vattnet har omdirigerats. Sjöbottensediment med höga halter av salt och bekämpningsmedel ligger blottade och sprids med vindar över området och förstör markerna. Många sjukdomar, till exempel olika former av cancer, 34 Wikipedia. 35 Bomull en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF Farmer suicides and Bt Cotton nightmare unfolding in India. ISIS Report

13 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 13 (52) och hög barnadödlighet är troligen en direkt följd av gifterna. Fortfarande bedrivs storskalig bomullsodling i områdena kring floderna som tidigare försörjde sjön, och fortfarande används stora mängder bekämpningsmedel och konstbevattning för att maximera de sjunkande skördarna. 37 Utöver miljökonsekvenserna från bomullsodlingen finns även stora risker relaterade till textilproduktionen. Dessa sammanfattas kort i figur 3. Tvättning Avloppsvattnet från tvättningen innehåller rester av bekämpningsmedel från odlingen, samt kemikalier såsom oljor från spinning och stickning, samt tensider, tungmetaller och vaxer från tidigare steg. Blekning Risk för utsläpp av farliga kemikalier vid klorblekning. Risk för arbetarna att utsättas för inhalation av hälsovådliga ångor. Färgning Risk för utsläpp av salter, tungmetaller, pigment och hjälpkemikalier. Risk för utsläpp av avloppsvatten med högt eller lågt ph-värde. Tryck Risk för användning av ftalater. Efterbehandling Risk för användning av bland annat stora mängder sköljmedel, flamskyddsmedel samt konserveringsmedel. Figur 4: Sammanställning av miljörisker förenade med textilproduktionen. Källa: Environmental assessment of textiles, Danish Environment Protection Agency. 37 Planeten,

14 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 14 (52) SOCIALT ANSVAR Bomullsodlingen utmärks även av en rad negativa sociala konsekvenser. Bomull odlas i många av de fattigaste länderna i världen och är för många bönder och arbetare deras enda inkomstkälla. På vissa ställen lånar bönderna pengar för att köpa bomullsfrön och säljer sin skörd innan den är sådd för att finansiera inköpen. De blir på så vis extra beroende av en god skörd för att betala tillbaka sina lån. Om skörden blir dålig hamnar bönderna i skuld med små möjligheter att betala tillbaka. Det finns flera generella problem gällande arbetsförhållanden i jordbrukssektorn i låglöneländer, dessa problem gäller även bomullsodlingar. Arbetare anställs ofta tillfälligt under skörden och saknar anställningsskydd. Lönerna är, liksom för många jordbruksarbetare, låga och arbetsdagarna långa. Hälso- och säkerhetsarbetet är ofta eftersatt, många gånger brister rätten att organisera sig fackligt och barnarbete är utbrett i flera länder. Problemen ser olika ut beroende på vilket land bomullen odlas i. Länder med stora plantager, såsom delar av Brasilien, har större problem med villkoren för migrantarbetare och tillfälliga arbetare. Länder med små odlingar, exempelvis länderna i Västafrika, har ofta familjejordbruk och där är riskerna större för barnarbete. 38 Barnarbete är ett uppmärksammat problem i bomullsodlingarna. Det kan förekomma mer eller mindre i de flesta av de stora bomullsproducerande länderna, men har lyfts fram framförallt i Uzbekistan, Burkina Faso, Indien och Egypten. Barnen arbetar ofta långa dagar och förutom att arbetet är tungt så utsätts de även för bekämpningsmedel. 39 Exponeringen för jordbrukskemikalier berör många arbetare inom bomullsproduktionen. Studier har uppskattat att bekämpningsmedel som används i bomullsodling dödar och förgiftar tre miljoner människor varje år. 70 procent av bomullen handplockas. Att handplocka konventionellt odlad bomull är en hälsorisk. Vid själva besprutningen utsätts jordbrukarna direkt av kemikalierna. Människor utsätts även för kemikalierna genom att de sprids i vatten och luft, att kemikaliebehållarna används för andra ändamål och genom att oanvända kemikalier deponeras på olämpliga ställen. Det finns även en risk att arbetare inte använder adekvat skyddsutrustning, antingen för att det inte finns tillräcklig utrustning eller för att de saknar information om varför och hur dessa ska användas. Vidare finns exempel på att arbetarna inte hanterar kemikalierna korrekt eftersom säkerhetsföreskrifter på behållarna kan vara skrivna på ett främmande språk eller för att arbetarna inte har tillräckliga läskunskaper. 40 SOCIALA RISKER I TILLVERKNINGSLEDEN De mest kända sociala riskerna i textilproduktion är de som hör till det sista sömnadsledet. De kläder som säljs i Sverige tillverkas bland annat i Kina, Indien och Bangladesh. Arbetsvillkoren utmärks av långa arbetsdagar, låga löner och oorganiserad arbetskraft. Speciellt de låga lönerna har de senaste åren kommit i större fokus. Det finns stora sociala risker även i mellanleden som blekning, färgning, spinning och vävning. En 38 BCI scoping research on labour and social issues in global cotton cultivation Better Cotton Initiative The deadly chemicals in cotton. Environmental justice foundation och Pesticied Action Network UK

15 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 15 (52) aktuell fråga som uppmärksammats av bland annat Fair Trade Center hösten 2010 är sandblästring av jeans som leder till att arbetarna utsätts för kvartsdamm som i sin tur kan leda till att de senare utvecklar den dödliga lungsjukdomen silikos, eller stendammslunga. 41 Begränsad strejkrätt Förtryck mot aktivister Barnarbete Begränsad organiseringsrät t Åsiktsförtryck Korttidskontrakt Begränsad strejkrätt Otillräcklig lagstiftning Åsiktsförtryck Dålig lön Kina Indien Pakistan Brasilien Uzbekistan Bangladesh Förbud mot fackföreningar Interna migrantarbetare Åsiktsförtryck Begränsade fackliga rättigheter Åsiktsförtryck Omfattande leverantörsled Barnarbete Barnarbete Förbud mot oberoende fackliga organisationer Figur 5. Sammanställning av sociala risker i bomulls- och textilproducerande låglöneländer. Källa: IFS, Kränkningar av fackliga rättigheter VIKTIGA BOMULLSPRODUCERANDE LÄNDER KINA I Kina dominerar små jordbruk med manuell sådd och skörd. Ungefär 90 procent av bomullsodlingarna bevattnas med så kallad ytbevattning, vilken är den mest vattenintensiva metoden. Närmare två tredjedelar av bomullen är GMO-bomull. Landets bomullsodlingar präglas av höga skördar och relativt riklig användning av konstgödning. Det finns en viss användning av de varianter av bekämpningsmedel som klassas som mycket farliga, men de vanligaste medlen är måttligt farliga. 42 INDIEN Den indiska bomullsproduktionen består mest av små jordbruk med låga skördar, landet har lägst skördar av de länder som har stor bomullsproduktion. Ungefär en tredjedel av 41 Fair Trade Centers studie Sjukt snyggt en rapport om sandblästrad denim, 42 Global cotton and textile product chains. International Institute for Sustainable Development

16 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 16 (52) odlingarna är konstbevattnade och det är en relativt låg användning av konstgödning. Landet har en mindre användning av kemiska bekämpningsmedel än Kina, dock används även de medel som klassas som mycket farliga. Ungefär tio procent av odlingarna använder GMO. Indien är ett av de länder där barnarbete förekommer på bomullsodlingarna. 43 USA USA:s bomullsodlingar är till största delen stora odlingar med höga skördar. Knappt hälften av fälten är konstbevattnade. 80 procent av odlingarna använder GMO-bomull. De amerikanska bomullsproducenterna använder kemiska bekämpningsmedel som klassas från mycket farliga till ofarliga. De som används mest faller inom klassificeringen ofarliga. 44 PAKISTAN I Pakistan finns mest relativt små odlingar som ger medelstora skördar. Alla odlingar är bevattnade, allra oftast (70 procent) med så kallad ytbevattning, den mest vattenintensiva metoden. Bomullsodlarna har en medelhög användning av konstgödning och bekämpningsmedel. GMO är inte ännu tillåtet i Pakistan, landet håller på att utveckla egna GMO-sorter. 45 BRASILIEN I Brasilien varierar storleken på odlingarna och skördarna mycket mellan de olika regionerna. I princip ingen bomullsodling är konstbevattnad. På ungefär hälften av odlingarna används konstgödning. Användning av GMO-grödor tilläts UZBEKISTAN Det är svårt att få tillförlitlig information från Uzbekistan. Dock är landets odlingar förknippade med höga risker gällande barnarbete och användning av kemiska bekämpningsmedel. 97 procent av odlingarna är bevattnade, något som har gett svåra effekter på Aralsjön. Bomullsskördarna har sjunkit med ungefär 50 procent på grund av de allvarliga effekterna runt Aralsjön. 47 VÄSTAFRIKA I länderna som ingår i regionen Västafrika dominerar mycket små odlingar med låga skördar. Det används i princip ingen konstbevattning, men däremot förekommer en viss användning av konstgödning samt relativt liten användning av kemiska

17 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 17 (52) bekämpningsmedel. Det finns hittills i princip ingen GMO-bomull i de Västafrikanska länderna, däremot är risken för barnarbete hög INITIATIV De senaste åren har det tagits en del initiativ för att minska spåren efter textilproduktionen. Ett av dessa är den ekologiskt odlade bomullen, så kallad organic cotton 49 Det har tagit en del fart på senaste tiden, men det är fortfarande en försvinnande liten andel av den totala bomullsodlingen. Enbart en procent av den bomull som säljs på marknaden idag är ekologiskt odlad, men eftersom det är en stor efterfrågan kommer troligen den andelen öka. Organic cotton, eller ekologisk bomull, är odlad utan användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödning. I den ekologiskt odlade bomullen får inte genetiskt modifierade grödor användas och sorterna ska vara anpassade till lokala förhållanden. I odlingarna ska även finnas flera grödor och det ska vara en variation i vilka grödor som odlas över både tid och rum. Efter två år med de nya metoderna kan bomullen certifieras som organic av en tredje part INTERNATIONELLA INITIATIV/CERTIFIERINGAR BETTER COTTON INITIATIVE (BCI) BCI startade 2005 med syfte att förändra villkoren i bomullsodlingarna och få en mer hållbar produktion. Målet är att få mätbara förbättringar gällande miljö, sociala förhållanden och ekonomisk output. Konkret arbetar BCI med att minska användningen av vatten och jordbrukskemikalier, förbättra markkvalitet och biologisk mångfald, förespråka bättre arbetsvillkor på plantagerna och öka spårbarheten i kedjan. BCI har medlemmar som också bidrar ekonomiskt till verksamheten. Några av dessa är Ikea, H&M, Oxfam, WWF, Adidas och Gap.50 GOTS Den mest kända märkningen av ekologisk bomull är GOTS, Global Organic Textile Standard.51 Den innehåller både miljö- och sociala kriterier och måste verifieras av en oberoende part innan fibrerna kan märkas. Kriterierna stämmer överens med de som ställs på organic cotton. CONTROL UNION CERTIFICATION (TIDIGARE SKAL) Märkningen har kriterier för en ekologisk hållbar tillverkning. Använder sig av samma kriterier som GOTS och därmed de som gäller för att få märka fibrerna som organic cotton. Förutom att odlingen skall ske enligt ekologiska principer ställs även krav på

18 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 18 (52) hela tillverkningskedjan. Certifieringen ställer även samma krav som Fair Trade på att tillverkningen sker under sociala, rättvisa villkor. EU-BLOMMAN EU-blommans kriterier tas fram av EU inom dess miljömärkningsarbete och gäller alla länder inom EU. Kraven liknar Svanens kriterier, FAIR TRADE En märkning som ställer krav på att mänskliga rättigheter respekteras samt att inköparen har betalar ett rättvist pris för råvaran. Kriterier utarbetas och kontrolleras av Fairtrade Labelling Organisations International (FLO). I dagsläget innehåller kriterierna endast krav i odlingsledet. ÖKO-TEX 100/TRYGG TEXTIL En hälsomärkning för slutanvändaren, den garanterar att slutprodukten inte innehåller några ämnen som kan vara skadliga för dig som köper produkten SVENSKA CERTIFIERINGAR De vanligaste miljömärkningarna för textiler och liknande är Svanen, EU-blomman, Bra Miljöval (falken), KRAV, Öko-tex 100, Eko-Tex., SKAL EKO och Texas. Svanenmärkningen är en av de vanligaste certifieringarna för miljövänliga produkter i Sverige, där kriterierna är framtagna inom Norden och Standardiseringen I Sverige, SIS. Deras märke kan ses ofta på ekologiskt odlad bomull, lin, viskos, ull, polyester och polyamid. För att få märkas med Svanen behöver produkterna bara vara halvt ekologiska. Det betyder att plagget inte får ha beretts med hjälp av ett antal kemikalier som inte kan räknas till ekologiska. Däremot får man använda konstgödsel i odlingen, eftersom det inte anses vara alltför dåligt för miljön och produktens kvalitet. Bra Miljöval, med falken som symbol, har precis som Svanen funnits sedan Märkningen gäller först och främst för svenska konsumenter, och större delen av produkterna är från Sverige. Kriterierna har tagits fram av Naturskyddsföreningen och gäller naturfiber, viskos, akryl, polyamid och polyester. Bra Miljöval har satt ribban lite högre än Svanen. De har nämligen tänkt sig två nivåer i sina kriterier, hel och halv falk. För att få en halv falk krävs det att produkten är beredd på ett miljöanpassat sätt, medan den dessutom måste bestå av ekologiskt odlad bomullen för att märkas med en hel falk. Däremot tillåter Bra Miljöval vissa kemikalier som anses höra till de förbjudna inom miljömärkning av bomull.

19 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 19 (52) 2 RÅVAROR FÖR ELEKTRONIK Den globala konsumtionen av elektronik är omfattande. Utslaget på världens befolkning har 61 procent en registrerad mobiltelefon. Dessutom finns cirka en miljard datorer i världen, en siffra som väntas fördubblas inom de närmsta sex åren.52 År 2008 importerade Sverige datorer, kontorsmaskiner, telefoner och annan liknande elektronik för 92 miljarder kronor. 53 För att tillverka en mobiltelefon som väger 100 gram krävs mer än 30 kilo material. I en telefon finns bland annat olika plaster, metaller och flamskyddsmedel totalt mellan 500 och komponenter. 54 En dator eller bildskärm är bara genom sin tyngd betydligt mer materialintensiv. Många av dessa komponenter innebär en stor risk för skador på både miljö och människor. Inte minst tillverkningen av plaster och den bristande graden av återvinning av materialet. 2.1 PLAST Plast används för en mängd olika ändamål. De finns i olika kvaliteter och består av olika polymerer och tillsatser. Vissa av tillsatserna i plast är mycket skadliga för levande organismer och bör därför undvikas eller enbart cirkulera i ett slutet system. Exempel på sådana tillsatser är flamskyddsmedel, mjukgörare och färgtillsatser, varav alla används inom elektronikindustrin. Det finns två familjer av plaster, termoplast och härdplast. Den tidigare mjuknar vid uppvärmning och hårdnar när den kallnar. Den senare mjuknar inte. Termoplaster är vanligast i elektronik. Vidare kan plaster delas in i runt 20 olika grupper, alla med mängder av varianter. Flera kan också blandas med varandra för att få fram önskvärda egenskaper. Fem stora grupper av plaster står för den huvudsakliga volymen. Dessa är polyeten, polypropen, polyvinylklorid, polystyren och polyetentereftalat. Det största användningsområdet på den europeiska marknaden är förpackningar, som står för 38 procent av efterfrågan, följt av bygg och anläggning på 21 procent. Elektronikindustrin står idag för sju procent av kakan. 55 Den globala produktionen av plaster uppgick år 2008 till 245miljoner ton. Branschen har sett en kraftig global tillväxt av produktion och konsumtion av plast tillverkades 1,5 miljoner ton, sedan dess har produktionen växt med i genomsnitt 9 procent per år. Idag är tillväxten 4,1 procent årligen. I västra Europa konsumerar vi ungefär 100 kg plast per person och år. Branschen räknar med att denna siffra ökar till 140 kg till Den snabbast växande marknaden är dock Centraleuropa (nya EU-medlemsstater) och CIS som växer med 7,3 procent på årsbasis. Även Asien (utom Japan) växer snabbt från en nivå på 20 kg per person och år Grön grönare grönast, en rapport från Fair Trade Center, januari SCB Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster, 54 En granskning av Råd&Rön, se aspx 55 The Compelling Facts About Plastics 2009 PlasticsEurope, 2009

20 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 20 (52) Den stora majoriteten plaster som används i elektronikprodukter är av typerna ABS (Acrylonitrile Butadiene Styrene), PC (polycarbonate), HIPS (High Impact Polystyrene) och PC-ABS (polycarbonate-abs). Dessa typer utgör runt 80 procent av den volym som används. 56 I princip kan plast tillverkas av vilket råmaterial som helst som innehåller kol och väte, men i praktiken är det framför allt olja och fossilgaskondensat som används. I grova drag kan plastframställning delas in i följande delar: PRODUKTIONSKEDJAN RÅOLJEUTVINNING Det första steget är att utvinna olja och gas ur jordskorpan. Detta görs genom oljeborrning i oljefält. De största oljeproducenterna var 2008 Saudiarabien, Ryssland, USA och Iran. Mellersta östern stod för 32 procent av världsproduktionen, Europa och Euroasien för 22, Nordamerika för 16 och Afrika för 12 procent. När det gäller råoljeexport är mellersta östern helt dominerande med dryga 45 procent av den totala mängden. Afrika är nummer två med 19 procent följda av Europa och Euroasien som står för 19 procent av exporten. Två länder står ensamma för nästan 40 procent av all råoljeexport, Saudiarabien och Ryssland. 57 Figur 6: Handelsströmmar i samband med utvinning av olja och produktion av plast. 56 Intervju Hans Wendschlag, HP Sverige, Svenska Petroleum Institutets hemsida,

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

september 2014 Av Yang Hua

september 2014 Av Yang Hua september 2014 Av Yang Hua Vi hoppa vårt arbete med leverantörer om ansvarsfull vattenanvändning och andra hållbara utmaningar kommer vara ett av de tillvägagångsätt som bidrar till en grön omvandling

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bomull. En ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF 2005

Bomull. En ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF 2005 Detta dokument har finansierats av Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande WWF:s. v Bomull

Läs mer

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör: Jeansens pris Deltagare: 3-15 personer Tid: Ca 20 min Jeansens pris är en övning som vidareutvecklats från inspirationsövningen Jeansen vad är de värda? som finns i Fairtrade Sverige och Rena Kläders bok

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Inom området hållbarhet har KappAhl under året som gått bland annat...... varit en av initiativtagarna till SWAR, ett svenskt projekt för renare textilproduktion

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

ETIKFABRIKEN SKAVANDE SKOR LÄRARHANDLEDNING

ETIKFABRIKEN SKAVANDE SKOR LÄRARHANDLEDNING ETIKFABRIKEN SKAVANDE SKOR LÄRARHANDLEDNING FAIR TRADE CENTER December 2013 Magnus Ladulåsgatan 24, 118 66 Stockholm info@fairtradecenter.se Fair Trade Center är en ideell förening som arbetar för en mer

Läs mer

Bild 2 - Det internationella naturfiberåret

Bild 2 - Det internationella naturfiberåret Bild 1 - FAO FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO leder FN:s och det internationella samfundets ansträngningar att nå målet: en värld utan hunger. Organisationen verkar både i samråd med utvecklingsländer

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo ecowear Fyll

Läs mer

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Samtliga produkter från är omsorgsfullt utvalda efter personliga möten med Kretas producenter. Vi har valt

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013 Dags för kläderna att komma ut ur garderoben - Klädbytardagen 2013 Har du glömt något i garderoben? Har du några vardagskläder i garderoben som du inte har använt det senaste året? Kanske hänger det kavajer

Läs mer

dyra dojor Fakta Tänk på att lyfta fram både det som är bra och det som är dåligt. Genom bättre kunskaper kan vi bli bättre på att välja rätt.

dyra dojor Fakta Tänk på att lyfta fram både det som är bra och det som är dåligt. Genom bättre kunskaper kan vi bli bättre på att välja rätt. Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om skor: hur vi konsumerar, hur de tillverkas, vem som tillverkar dem, vilka

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter.

PLAST. För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. PLAST För många är plast ett värdeladdat ord. Vissa förknippar plast med resursslöseri och nedskräpning, andra med högteknologi och bra produkter. Det kan bero på att plast är ett material med många olika

Läs mer

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Stockholm, 11 februari 2015 emma.nolte@tcodevelopment.com Agenda Kort om TCO Development IT produkter har stor miljö och social påverkan Kraven i TCO Certified

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hållbart Mode. Materiallära. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hållbart Mode. Materiallära. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Hållbart Mode Materiallära Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Materiallära Utforska bomull Syfte med Lektionen Temat handlar om materiallära och hållbarhet. Syftet med lektionen

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Sammanfattning. Fakta. Syfte. Översikt. Konsument Göteborg. Om materialet. Pedagogiskt Centrum. Kosto

Sammanfattning. Fakta. Syfte. Översikt. Konsument Göteborg. Om materialet. Pedagogiskt Centrum. Kosto 2 Sammanfattning är ett värderingsspel som handlar om hållbar konsumtion. Spelet visar hur miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet påverkas av de tillverkningsmetoder som används för varor vi köper

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Anna Nordling & Maria Stenkvist SKIFFERGAS

Anna Nordling & Maria Stenkvist SKIFFERGAS 1 Anna Nordling & Maria Stenkvist SKIFFERGAS Agenda Gasmarknaden Skiffergasens utveckling Teknik Spridning av skiffergas Miljöpåverkan Påverkan på gasmarknaden Slutsatser Världens energianvändning Naturgas

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Conscious Actions Höjdpunkter 2013

Conscious Actions Höjdpunkter 2013 CONSCIOUS ACTIONS HÖJDPUNKTER 2013 VÄLKOMMEN Conscious Actions Höjdpunkter 2013 På H&M har vi gett oss själva utmaningen att göra hållbart mode för våra kunder. Vi vill hjälpa människor att uttrycka sin

Läs mer

Hållbart Mode. Schyssta kläder. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hållbart Mode. Schyssta kläder. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Hållbart Mode Schyssta kläder Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Schyssta kläder I sömnadsfabriken Syfte med Lektionen Temat handlar om att få förståelse för hur arbetsförhållandena

Läs mer

VARUINFORMATION SID 1

VARUINFORMATION SID 1 VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: CITRUS CLEANER PRF LABEL OFF UTFÄRDAD: 2000-04-20 DATUM: 2006-05-11 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen - 08-33 1231 eller 112

Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen - 08-33 1231 eller 112 VARUINFORMATION Revisionsdatum: 2007-12-20 Sammanställt av: Stefan Bäckman 11. Namnet e!.,produkten och företaget Produkt: Bostik Primer 300 Produkttyp: Salt LIMO Linatex Molystria Box39 60102 NORRKÖPING

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Internationella Fairtrade-kriterier

Internationella Fairtrade-kriterier December 2011 Internationella Fairtrade-kriterier Sammanfattning Fairtrade och internationella Fairtrade-kriterier Välj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer