Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:7 RISKANALYS AV RÅVAROR TILL TEXTILIER, ELEKTRONIK OCH BIODRIVMEDEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:7 RISKANALYS AV RÅVAROR TILL TEXTILIER, ELEKTRONIK OCH BIODRIVMEDEL"

Transkript

1 Miljöstyrningsrådet Rapport 2010:7 RISKANALYS AV RÅVAROR TILL TEXTILIER, ELEKTRONIK OCH

2 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 2 (52) INLEDNING Denna rapport är gjord av Swedwatch på uppdrag av Miljöstyrningsrådet Researchen utfördes mellan juni och november Uppdragets syfte är att kartlägga förutsättningar och tillvägagångssätt för verifiering och uppföljning av upphandlingskrav innehållande både miljömässiga och sociala aspekter vid utvinning och förädling av olika råmaterial i leverantörskedjor. De råmaterial som granskats är råvaror till textilier, elektronik och biodrivmedel, nämligen bomull, plast, metaller, etanol och raps. Varje riskanalys (per material) avslutas med en sammanställning av internationella och nationella initiativ som finns i form av certifieringar, branschinitiativ, konsumentkampanjer etc. Riskanalysen kompletteras med en rapport som presenterar de tillgängliga verifieringsoch uppföljningsmodeller som just nu tar form bland offentliga upphandlande enheter i Sverige och andra länder. Förslag ges på hur Miljöstyrningsrådet skulle kunna arbeta med liknande uppföljningsmodeller för de granskade materialslagen. Möjliga scenarier läggs fram, begränsningar analyseras, risker och svagheter med modellen identifieras. Slutligen presenteras även förslag på hur man kan utveckla sätt att stödja upphandlare. Swedwatch, januari, 2010

3 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 3 (52) INNEHÅLL Inledning Bomull Risker Viktiga bomullsproducerande länder Initiativ Råvaror för elektronik Plast Metaller Palladium och platina Kobolt Konfliktmineraler Drivmedel Etanol Rapsdiesel Risker Referenser Internetkällor... 52

4 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 4 (52) 1 BOMULL De allmänna konsumtionsmönstren i Sverige har ändrats de senaste åren med en ökad handel inom många varugrupper. Kläd- och textilhandeln är en av de branscher där försäljningen ökar mest. 1 Den svenska konsumtionen av kläder och skor har ökat med 57 procent de senaste tio åren. 2 Merparten av de kläder som svenskarna bär är importerade, enbart någon procent kommer från inhemsk produktion. 3 Under 2007 importerades ton kläder, vilket motsvarar drygt nio kilo per person. En stor andel av de kläder som importeras produceras i Kina, Turkiet, Pakistan och Indien. Bomull är globalt sett en av de mest producerade jordbruksvarorna producerades drygt 20 miljoner ton i 35 länder. 4 Mer än hälften av världens alla textilier består av bomullsfibrer och över 40 procent av den globala fiberproduktionen är bomull. Drygt 100 miljoner familjer är direkt involverade i bomullsproduktionen och när även angränsande verksamheter såsom exempelvis tillverkning av insatsvaror till bomullsodlingarna samt transporter och textilproduktion räknas in så är uppskattningsvis en miljard människor involverade i bomullsindustrin. 5 Bomull är en vara som ingår i invecklade och långa leverantörs- och transportkedjor. Odling, beredning, textilproduktion och sömnad sker till stor del på olika platser. Fibrerna, textilierna och plaggen transporteras mellan olika fabriker och tvätterier och det är svårt att kartlägga kedjorna. De grova dragen, det vill säga vilka länder som är de största producenterna, exportörerna samt importörerna i de olika stegen går dock att utmejsla. Bomullsbusken växer nästan överallt där det finns tropiskt och subtropiskt klimat. De största bomullsproducenterna är i fallande ordning Kina, Indien, USA, Pakistan, Brasilien och Uzbekistan. Västafrika (Mali, Benin, Burkina Faso, Senegal och Kamerun) står också tillsammans för en betydande del av världens bomullsproduktion. För Mali och Benin är dessutom bomullsproduktionen en av de absolut viktigaste handelsvarorna och genererar en stor del av ländernas inkomster. 6 1 Konsumtionsrapporten konsumtionen Ulrika Holmberg och Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Miljöpolitik och styrmedel. Fallstudie: kläder. Annika Carlsson-Kanyama och Anna-Lisa Lindén, KTH World cotton chain. UNCTAD.

5 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 5 (52) Produktion av bomull, miljoner ton (2009/2010) 8 6,4 6 4, ,4 1,9 1,1 0,8 0,6 0 Källa: USDA, 2010 Figur 1: De största bomullsproducerande länderna. Kina är, förutom det land som producerar mest bomull, också det land som har störst import av bomull samt export av färdiga textilier. 7 Indien, på andra plats gällande bomullsproduktion, är också på andra plats över de länder som exporterar mest bomull. En hel del av bomullen som odlas i landet stannar dock inom dess gränser och går till landets stora textilproduktion. Indien är världens fjärde största textilexportör. 8 USA ligger på tredje plats bland världens största bomullsproducenter. I princip all bomull som odlas i USA säljs till utlandet vilket gör att landet ligger i topp över de största bomullsexportörerna. USA är också ett av de länder som importerar mest färdiga textilier. 9 Pakistan är den fjärde största bomullsproducenten och det mesta av bomullen används i landets egen textilproduktion. Landet har en liten export av bomull, men ligger på femteplats bland de största textilexportörerna. 10 Brasilien är den femte största bomullsproducenten och den fjärde största bomullsexportören. Landet har i det närmaste ingen egen textilproduktion och har därmed i princip ingen import av bomull eller export av färdiga textilier. 11 Uzbekistan kommer på sjätte plats bland de största bomullsproducerande länderna, och är på tredje plats bland de länder som exporterar mest. I princip all bomull som odlas i landet går på export

6 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 6 (52) Efter Uzbekistan kommer de fem frankofona västafrikanska länderna när det gäller bomullsproduktion. De finns även bland de sex största bomullsexportörerna, men har vare sig import av bomull eller någon betydande egen textilproduktion. 13 Faktaruta 1: Världshandel med bomull och textilier. Största bomullsproducenter Största bomullsexportörer Största bomullsimportörer Största textilexportörer Största textilimportörer Kina USA Kina Kina USA Indien Australien Turkiet Turkiet EU USA Uzbekistan Indonesien Pakistan Pakistan Brasilien Mexiko Indien Brasilien Grekland Thailand Taiwan Uzbekistan Västafrika Pakistan Thailand Västafrika 14 Källa: Figur 2: Karta över bomull/textilproduktion och handelskedjan. De största bomullsproducerande länderna markerade i rött, med mörkare nyans för större produktion. Blå pilar visar import, svarta pilar visar export Regionen Västafrika består av Senegal, Mali, Burkina Faso, Benin och Kamerun

7 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 7 (52) 1.1 RISKER MILJÖ Bomullsodlingarna världen över har en del svåra miljökonsekvenser, och en omställning till mer ekologiska odlingar skulle ge bra effekter på miljön i de områden där det finns stora odlingar. Bomull är en vattenkrävande gröda. Paradoxalt nog odlas den ofta i områden som snarare utmärks av vattenbrist, eller i varje fall en viss knapphet. 15 För att få tillräckliga skördar så används grundvatten till konstbevattning, eller så däms floderna upp för att användas till bevattningssystem. KONSTBEVATTNING Det finns flera metoder att tillföra vatten till grödorna; ytbevattning, spridarbevattning, bevattning underifrån och droppbevattning. Vilken metod som är bäst att använda beror på förhållanden på platsen, såsom jordtyp, sluttning, klimat, vattenkvalité och vattentillgång men också på hur stort ekonomiskt och mänskligt kapital som finns tillgängligt. Olika bevattningssystem har olika bevattningseffektivitet. I flertalet bevattningssystem används endast 40 procent av det uttagna vattnet av grödorna medan resten avdunstar i ledningssystemen och från marken, eller rinner av eller dräneras från fälten och vidare ner i floder och grundvattenmagasin. 16 Ytbevattning Ytbevattning (surface irrigation) är en av de äldsta och mest använda teknikerna. Vatten tillförs fälten med pumpar eller för hand, fälten översvämmas helt och vattnet fördelas med hjälp av tyngdkraft. Metoden har enkel utformning och är vanligtvis ineffektiv när det gäller vattenanvändning. 17 Spridarbevattning Spridarbevattning (sprinkler irrigation) liknar vanligt regn. Vatten pumpas genom ett ledningssystem och sprayas sedan ut över grödorna. Denna metod är mer vattenbesparande än ytbevattning och länder som har torrt klimat har ofta utvecklat dropp- och spridarbevattning för att spara vatten. 18 Bevattning underifrån Bevattning underifrån (Subsurface irrigation) innebär att vatten tillförs jorden under markytan via öppna diken eller nedgrävda rör. Det finns även droppbevattning som grävs ner i fälten. Denna teknik är mer vattenbesparande än ytbevattning och 15 The water footprint of cotton consumption. Unesco IHE Environmental impact of irrigation: a review. Stockle, Claudio O. Washington State University

8 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 8 (52) spridarbevattning eftersom det tillförs rotsystemet direkt och inte avdunstar från markytan i lika hög grad. 19 Droppbevattning Droppbevattning (Drip irrigation) Vatten droppas ut på jorden i lugn takt från ett system av smala plastslangar med små hål eller ventiler. Vatten påförs nära plantan så att bara delar av jorden, där roten växer, blir våt. Det gör att mycket litet vatten avdunstar från marken eller rinner av utan att komma växten tillgodo. Droppbevattning är en mycket effektiv metod ur vattenbesparingssynpunkt, men kapital- och arbetskostnaderna är stora och det är få grödor som kan bära kostnaderna. Hittills har få lågkostnadsländer använt denna metod, men under de senaste åren har metoderna utvecklats mycket mer, speciellt i Indien. Det beror främst på ökad konkurrens om vatten. 20 Konstbevattningssystem påverkar miljön på många olika sätt, dels under konstruktionen av bevattningssystemen, dels på grund av uttaget av vatten och användningen av systemet och dels på grund av tillförseln av vatten i kombination med jordbruksmetoderna som används. Om floden däms för konstbevattning är det den mest dramatiska förändringen för flodens ekosystem. En damm påverkar flodens miljö både ovanför och nedanför dammen. Själva anläggningen påverkar omkringliggande ekosystem genom att landområden läggs under vatten, exempelvis åkermark eller skogar. Därmed riskerar biologisk mångfald och ekosystemtjänster från dessa system att förloras. Dessutom påverkas sötvattensystemet genom att exempelvis fiskarnas naturliga habitat förändras då floderna blockeras, eller då extra näringsämnen tillförs från de översvämmade markerna. 21 Minskade vattenflöden nedströms har även en negativ effekt på befolkningen i de områdena, med risk för brist på dricksvatten och vatten till matproduktion. Konstbevattning innebär ett ökat uttag av vatten, jämfört med den naturliga vattencykeln. Detta påverkar både sötvattensystemen och omkringliggande ekosystem, som riskerar att få minskad vattentillgång. Vid konstbevattning kan antingen grundvatten eller ytvatten (floder och dammar) användas. Miljöeffekterna från vattenuttaget beror på vilket vatten som används, kvalitén på detta samt vilken bevattningsmetod som används. Ett stort uttag av grundvatten kan medföra att marken sätter sig, sjunker, eller att koncentrationen av salter eller eventuella föroreningar i grundvattendepåerna ökar. Uttag av vatten från floder minskar volymen av vatten. Floder riskerar att tömmas på vatten och det hotar levande organismer och gör att föroreningar inte späds ut. Uttag av vatten kan också öka variationerna i flöde och påverka vattnets näringskoncentration och temperatur, och förändrar därmed livsmiljön för akvatiska organismer. 22 Allt sötvatten innehåller lösta salter, mer eller mindre beroende på bland annat bergarten. Vid konstbevattning tillförs jorden stora mängder vatten under en relativt lång tid. Jordens struktur kan då påverkas och genomsläppligheten för vatten minskar. Salter täpper till porerna i marken och vattentäta skikt bildas. Mer och mer salt blir kvar i The impact of cotton on freshwater resources and ecosystems. Världnaturfonden WWF

9 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 9 (52) jorden istället för att sköljas bort, marken försaltas. Konstbevattning kan också leda till att marken får ett överskott av vatten. Vatten fylls på så att grundvattenytan stiger i fälten och når upp till rotzonen eller ända till markytan, marken försumpas och förlorar därmed en del av bördigheten. 23 JORDBRUKSKEMIKALIER Bomullsodling är i dag världens mest kemikalieintensiva jordbruk. Bomullsodlingen upptar knappt 2,5 procent av världens åkerareal men använder hela 11 procent av jordens jordbrukskemikalier. Ser man enbart till insektsmedlen blir situationen ännu mer extrem. Där använder bomullsodlarna 25 procent av världsförbrukningen. 24 Ogräset som växer i bomullsodlingen tar upp näring och vatten som bomullen behöver och måste därför tas bort. Det kan göras med maskiner eller för hand, men ogräsmedel används också. De kemiska bekämpningsmedlen tar inte bara död på de oönskade angriparna, utan även en hel del andra djur och växter och är därför ett hot mot den biologiska mångfalden och därmed mot ekosystemen och deras funktioner. 25 Användningen av kemiska bekämpningsmedel är även ett problem för arbetarna, vilka riskerar hälsoproblem om de inte använder adekvat skyddsutrustning (se mer i stycket om risker gällande socialt ansvar). Kemikalierna är långlivade och sprids vidare genom vatten och luft och förorenar och förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms. Världshälsoorganisationen WHO delar in bekämpningsmedel utifrån akut giftighet där Ia är extremt hälsovådligt, Ib är mycket hälsovådligt, II är måttligt hälsovådligt och III är lite hälsovådligt. Av de fem mest använda bekämpningsmedlen återfinns två som är klassificerade som extremt hälsovådliga (Aldicarb och Parathion) och en som är klassificerad som mycket hälsovådlig (Metamphidos). Ytterligare tre bekämpningsmedel som är klassificerade antingen som Ia eller Ib används relativt flitigt; endosulfan, monocrotophos, och deltamethrin. 26 Aldicarb Aldicarb är ett av de absolut giftigaste bekämpningsmedlen som används på bomullsodlingar, och även ett av de flitigast använda. Det är ett nervtoxin, klassificerat som extremt hälsovådligt, med symptom bland annat såsom andningsbesvär, illamående, yrsel och hjärtpåverkan. En droppe på huden räcker för att döda en vuxen människa. Aldicarb är även akut giftigt för andra däggdjur, och mycket giftigt för fåglar, fiskar och vattenlevande organismer. Medlet används fortfarande i bland annat Kina, Brasilien, Malavi, Pakistan och Argentina Environmental impact of irrigation: a review. Stockle, Claudio O. Washington State University. 24 Bomull en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF The deadly chemicals in cotton. Environmental justice foundation och Pesticied Action Network UK

10 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 10 (52) Endodulfan Endosulfan klassificeras som måttligt hälsovådligt och är ett av de mest använda bekämpningsmedlen. I nio av de tio största bomullsproducerande länderna är endosulfan det mest använda bekämpningsmedlet och bidrar till flera förgiftningsolyckor i Västafrika och Indien. Symptom på förgiftning är bland annat huvudvärk, yrsel, illamående, förvirring, kramper och koma. Långvarig exponering för endosulfan kan ge skador på lever och njurar samt fosterskador. Det är mycket giftigt för fiskar, fåglar och insekter och har negativa effekter på sötvattensystem. I bland annat Indien, Bangladesh, Kina, Uzbekistan, Mali, Elfenbenskusten och USA används endosulfan i stor utsträckning. 28 Monocrotophos Monocrotophos klassificeras som mycket hälsovådligt och är extremt giftigt för fåglar. Det är även mycket farligt för däggdjur och insekter. Symptom på förgiftning är bland annat muskelsvaghet, dubbelseende, förvirring, illamående, smärta och andningsproblem. Monocrotophos används främst i utvecklingsländer, främst i Asien och Sydamerika. Det är det mest använda bekämpningsmedlet i Indien, och används även ibland annat Kina, Bangladesh och Pakistan. 29 Parathion Parathion är klassificerat som extremt hälsovådligt, men används fortfarande i ungefär tio länder, däribland Brasilien, Pakistan, Indien och USA. Bland förgiftningssymptom ses bland annat kräkningar, muskelkramper, dubbelseende, förlamningar, psykoser, oregelbundna hjärtslag och medvetslöshet. Parathion är också extremt giftigt för akvatiska organismer och giftigt för olika landlevande däggdjur. Det är även mycket giftigt för fiskar och fåglar. 30 Metamphidos Metamphidos är ett neurotoxin med förgiftningssymptom såsom skakningar, dubbelseende, förvirring, hjärtrytmförändringar, koma och andningsuppehåll. Det klassificeras som mycket hälsovådligt men används fortfarande i stor utsträckning på bomullsodlingar, bland annat i Pakistan, Brasilien, USA och Kina. Metamphidos är giftigt för fåglar, akvatiska organismer och insekter, samt är ett relativt långlivat och stabilt ämne i vatten. 31 Deltamethrin Deltamethrin används i ungefär hälften av de bomullsproducerande länderna, däribland i Bangladesh, Brasilien, Elfenbenskusten, Pakistan, Kina, Indien och Mali. Det klassificeras som måttligt hälsovådligt och ger förgiftningssymptom såsom hudproblem,

11 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 11 (52) skakningar, kräkningar och kvävningar med dödsfall som följd. Deltamethrin är även mycket giftigt för insekter. 32 KONSTGÖDNING För att ge plantorna extra näring tillsätts gödsel. Det finns organiskt gödsel, som används i ekologiska odlingar, i form av gödsel från djur, kompost eller växtdelar. Konstgödning är industriellt tillverkad gödning; ofta i en kombination av kväve, fosfor och kalium. Om konstgödningen appliceras korrekt tas i princip all näring upp av plantan. Därmed ökar skörden samtidigt som näringsläckage undviks. Även vid för hög användning av konstgödsel ökar skörden, men överflödet av näring sköljs ut i vattendrag eller till grundvattendepåer och bidrar till övergödning, vilket kan leda till olika förändringar för sötvattensekosystemen och deras funktioner. En alltför hög användning av gödning kan även leda till läckage av dikväveoxid (N2O), en potent växthusgas, till atmosfären. I produktionen av konstgödning används stora mängder energi, något som kan bidra till utsläpp av växthusgaser beroende på vilken energikälla som används.33 Hög vattenförbrukning Risk för vattenbrist i redan vattenfattiga områden. Konstbevattning kan ofta medföra negativa miljöeffekter såsom försaltning och försumpning av mark samt ändrade vattenflöden i floder. Konstgödning Risk för övergödning i vattendrag. Risk för utsläpp av NO2 (dikväveoxid) som är en potent växthusgas. Bekämpningsmedel Risk för utsläpp av farliga ämnen i omgivande ekosystem, med bland annat förlust av biologisk mångfald som följd. Risk för förorening av dricksvatten och vatten till jordbruk. Risk för hälsoskador på arbetare och befolkning kring odlingarna. Figur 3: Sammanställning av miljörisker förenade med bomullsodling The impact of cotton on freshwater resources and ecosystems. Världsnaturfonden WWF

12 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 12 (52) GMO Genmodifierad bomull har funnits på marknaden sedan I USA, Latinamerika, Asien och Australien utgör genmodifierade grödor en allt större del av odlingen var runt 28 procent av världens bomullsodlingar genmodifierad. Det finns två olika sorters genmodifierad bomull på marknaden: Bt-bomull, som gjorts resistent mot vissa skadeinsekter Och RR-bomull som tål vissa ogräsmedel. En fördel med GMO-bomull är att den, i bästa fall, kräver mindre bekämpningsmedel. Idag odlas GMO-bomull kommersiellt i åtta länder; Sydafrika, USA, Argentina, Australien, Kina, Indien, Indonesien och Mexico. I de fyra sistnämnda länderna är endast Bt-bomull tillåten. USA dominerar fullständigt världens areal av GMO-bomull, den odlas på 77 procent av landets bomullsodlingar. I Sydafrika är siffran 74 procent och i Kina nästan 50 procent. I Indien introducerades Bt-bomull under säsongen 2002/2003 och odlades då på hektar. Till 2004 hade odlingen ökat med 400 procent. 34 Det finns farhågor att användning av genmanipulerade grödor kan minska den biologiska mångfalden. Forskning visar på färre insekter och därmed fåglar i odlingsfälten för GMO-grödorna. Vidare finns en risk att den manipulerade genen ska spridas till andra, vilda arter. Konsekvenserna av en sådan spridning är svåra att överblicka. 35 Det finns även sociala aspekter av användning av GMO-grödor. Det blir ofta kostsamt för bönderna att odla GMO-bomull, eftersom de, förutom utsädet, även måste köpa specifika jordbrukskemikalier som är anpassade till grödan. I Indien har det fått förödande effekter för flera bomullsodlare, som har haft höga utgifter för utsäde och kemikalier, men inte fått tillräckliga skördar för att betala för det. 36 EXEMPLET ARALSJÖN Ett tydligt och tragiskt exempel på hur ett område kan förstöras av en oförsiktig bomullsodling är Aralsjön. Den ligger mellan Kazakstan och Uzbekistan och har varit en av världens största sjöar. På 40 år har ytan minskat med hälften och volymen krympt med två tredjedelar. I takt med att vattenmängden har minskat har salthalten höjts vilket har fått som följd att sjöns rika fiskliv, som var basen i samhällena kring sjön, i princip har försvunnit. Det började på 50-talet när dåvarande Sovjetstaten gav direktiv att området runt Aralsjön skulle öka sina bomullsodlingar. För att få tillräckligt med vatten till odlingarna dirigerades två floder om. Det var de två floder som försörjde Aralsjön med friskt vatten från bergen. Genom olika kanalsystem leddes istället vattnet ut på stäpper och öknar för att bevattna bomullsfälten. För att maximera produktionen sprayades konstgödning och stora mängder bekämpningsmedel från flygplan över bomullsplantorna. Idag har alltså sjön krympt eftersom vattnet har omdirigerats. Sjöbottensediment med höga halter av salt och bekämpningsmedel ligger blottade och sprids med vindar över området och förstör markerna. Många sjukdomar, till exempel olika former av cancer, 34 Wikipedia. 35 Bomull en ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF Farmer suicides and Bt Cotton nightmare unfolding in India. ISIS Report

13 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 13 (52) och hög barnadödlighet är troligen en direkt följd av gifterna. Fortfarande bedrivs storskalig bomullsodling i områdena kring floderna som tidigare försörjde sjön, och fortfarande används stora mängder bekämpningsmedel och konstbevattning för att maximera de sjunkande skördarna. 37 Utöver miljökonsekvenserna från bomullsodlingen finns även stora risker relaterade till textilproduktionen. Dessa sammanfattas kort i figur 3. Tvättning Avloppsvattnet från tvättningen innehåller rester av bekämpningsmedel från odlingen, samt kemikalier såsom oljor från spinning och stickning, samt tensider, tungmetaller och vaxer från tidigare steg. Blekning Risk för utsläpp av farliga kemikalier vid klorblekning. Risk för arbetarna att utsättas för inhalation av hälsovådliga ångor. Färgning Risk för utsläpp av salter, tungmetaller, pigment och hjälpkemikalier. Risk för utsläpp av avloppsvatten med högt eller lågt ph-värde. Tryck Risk för användning av ftalater. Efterbehandling Risk för användning av bland annat stora mängder sköljmedel, flamskyddsmedel samt konserveringsmedel. Figur 4: Sammanställning av miljörisker förenade med textilproduktionen. Källa: Environmental assessment of textiles, Danish Environment Protection Agency. 37 Planeten,

14 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 14 (52) SOCIALT ANSVAR Bomullsodlingen utmärks även av en rad negativa sociala konsekvenser. Bomull odlas i många av de fattigaste länderna i världen och är för många bönder och arbetare deras enda inkomstkälla. På vissa ställen lånar bönderna pengar för att köpa bomullsfrön och säljer sin skörd innan den är sådd för att finansiera inköpen. De blir på så vis extra beroende av en god skörd för att betala tillbaka sina lån. Om skörden blir dålig hamnar bönderna i skuld med små möjligheter att betala tillbaka. Det finns flera generella problem gällande arbetsförhållanden i jordbrukssektorn i låglöneländer, dessa problem gäller även bomullsodlingar. Arbetare anställs ofta tillfälligt under skörden och saknar anställningsskydd. Lönerna är, liksom för många jordbruksarbetare, låga och arbetsdagarna långa. Hälso- och säkerhetsarbetet är ofta eftersatt, många gånger brister rätten att organisera sig fackligt och barnarbete är utbrett i flera länder. Problemen ser olika ut beroende på vilket land bomullen odlas i. Länder med stora plantager, såsom delar av Brasilien, har större problem med villkoren för migrantarbetare och tillfälliga arbetare. Länder med små odlingar, exempelvis länderna i Västafrika, har ofta familjejordbruk och där är riskerna större för barnarbete. 38 Barnarbete är ett uppmärksammat problem i bomullsodlingarna. Det kan förekomma mer eller mindre i de flesta av de stora bomullsproducerande länderna, men har lyfts fram framförallt i Uzbekistan, Burkina Faso, Indien och Egypten. Barnen arbetar ofta långa dagar och förutom att arbetet är tungt så utsätts de även för bekämpningsmedel. 39 Exponeringen för jordbrukskemikalier berör många arbetare inom bomullsproduktionen. Studier har uppskattat att bekämpningsmedel som används i bomullsodling dödar och förgiftar tre miljoner människor varje år. 70 procent av bomullen handplockas. Att handplocka konventionellt odlad bomull är en hälsorisk. Vid själva besprutningen utsätts jordbrukarna direkt av kemikalierna. Människor utsätts även för kemikalierna genom att de sprids i vatten och luft, att kemikaliebehållarna används för andra ändamål och genom att oanvända kemikalier deponeras på olämpliga ställen. Det finns även en risk att arbetare inte använder adekvat skyddsutrustning, antingen för att det inte finns tillräcklig utrustning eller för att de saknar information om varför och hur dessa ska användas. Vidare finns exempel på att arbetarna inte hanterar kemikalierna korrekt eftersom säkerhetsföreskrifter på behållarna kan vara skrivna på ett främmande språk eller för att arbetarna inte har tillräckliga läskunskaper. 40 SOCIALA RISKER I TILLVERKNINGSLEDEN De mest kända sociala riskerna i textilproduktion är de som hör till det sista sömnadsledet. De kläder som säljs i Sverige tillverkas bland annat i Kina, Indien och Bangladesh. Arbetsvillkoren utmärks av långa arbetsdagar, låga löner och oorganiserad arbetskraft. Speciellt de låga lönerna har de senaste åren kommit i större fokus. Det finns stora sociala risker även i mellanleden som blekning, färgning, spinning och vävning. En 38 BCI scoping research on labour and social issues in global cotton cultivation Better Cotton Initiative The deadly chemicals in cotton. Environmental justice foundation och Pesticied Action Network UK

15 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 15 (52) aktuell fråga som uppmärksammats av bland annat Fair Trade Center hösten 2010 är sandblästring av jeans som leder till att arbetarna utsätts för kvartsdamm som i sin tur kan leda till att de senare utvecklar den dödliga lungsjukdomen silikos, eller stendammslunga. 41 Begränsad strejkrätt Förtryck mot aktivister Barnarbete Begränsad organiseringsrät t Åsiktsförtryck Korttidskontrakt Begränsad strejkrätt Otillräcklig lagstiftning Åsiktsförtryck Dålig lön Kina Indien Pakistan Brasilien Uzbekistan Bangladesh Förbud mot fackföreningar Interna migrantarbetare Åsiktsförtryck Begränsade fackliga rättigheter Åsiktsförtryck Omfattande leverantörsled Barnarbete Barnarbete Förbud mot oberoende fackliga organisationer Figur 5. Sammanställning av sociala risker i bomulls- och textilproducerande låglöneländer. Källa: IFS, Kränkningar av fackliga rättigheter VIKTIGA BOMULLSPRODUCERANDE LÄNDER KINA I Kina dominerar små jordbruk med manuell sådd och skörd. Ungefär 90 procent av bomullsodlingarna bevattnas med så kallad ytbevattning, vilken är den mest vattenintensiva metoden. Närmare två tredjedelar av bomullen är GMO-bomull. Landets bomullsodlingar präglas av höga skördar och relativt riklig användning av konstgödning. Det finns en viss användning av de varianter av bekämpningsmedel som klassas som mycket farliga, men de vanligaste medlen är måttligt farliga. 42 INDIEN Den indiska bomullsproduktionen består mest av små jordbruk med låga skördar, landet har lägst skördar av de länder som har stor bomullsproduktion. Ungefär en tredjedel av 41 Fair Trade Centers studie Sjukt snyggt en rapport om sandblästrad denim, 42 Global cotton and textile product chains. International Institute for Sustainable Development

16 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 16 (52) odlingarna är konstbevattnade och det är en relativt låg användning av konstgödning. Landet har en mindre användning av kemiska bekämpningsmedel än Kina, dock används även de medel som klassas som mycket farliga. Ungefär tio procent av odlingarna använder GMO. Indien är ett av de länder där barnarbete förekommer på bomullsodlingarna. 43 USA USA:s bomullsodlingar är till största delen stora odlingar med höga skördar. Knappt hälften av fälten är konstbevattnade. 80 procent av odlingarna använder GMO-bomull. De amerikanska bomullsproducenterna använder kemiska bekämpningsmedel som klassas från mycket farliga till ofarliga. De som används mest faller inom klassificeringen ofarliga. 44 PAKISTAN I Pakistan finns mest relativt små odlingar som ger medelstora skördar. Alla odlingar är bevattnade, allra oftast (70 procent) med så kallad ytbevattning, den mest vattenintensiva metoden. Bomullsodlarna har en medelhög användning av konstgödning och bekämpningsmedel. GMO är inte ännu tillåtet i Pakistan, landet håller på att utveckla egna GMO-sorter. 45 BRASILIEN I Brasilien varierar storleken på odlingarna och skördarna mycket mellan de olika regionerna. I princip ingen bomullsodling är konstbevattnad. På ungefär hälften av odlingarna används konstgödning. Användning av GMO-grödor tilläts UZBEKISTAN Det är svårt att få tillförlitlig information från Uzbekistan. Dock är landets odlingar förknippade med höga risker gällande barnarbete och användning av kemiska bekämpningsmedel. 97 procent av odlingarna är bevattnade, något som har gett svåra effekter på Aralsjön. Bomullsskördarna har sjunkit med ungefär 50 procent på grund av de allvarliga effekterna runt Aralsjön. 47 VÄSTAFRIKA I länderna som ingår i regionen Västafrika dominerar mycket små odlingar med låga skördar. Det används i princip ingen konstbevattning, men däremot förekommer en viss användning av konstgödning samt relativt liten användning av kemiska

17 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 17 (52) bekämpningsmedel. Det finns hittills i princip ingen GMO-bomull i de Västafrikanska länderna, däremot är risken för barnarbete hög INITIATIV De senaste åren har det tagits en del initiativ för att minska spåren efter textilproduktionen. Ett av dessa är den ekologiskt odlade bomullen, så kallad organic cotton 49 Det har tagit en del fart på senaste tiden, men det är fortfarande en försvinnande liten andel av den totala bomullsodlingen. Enbart en procent av den bomull som säljs på marknaden idag är ekologiskt odlad, men eftersom det är en stor efterfrågan kommer troligen den andelen öka. Organic cotton, eller ekologisk bomull, är odlad utan användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödning. I den ekologiskt odlade bomullen får inte genetiskt modifierade grödor användas och sorterna ska vara anpassade till lokala förhållanden. I odlingarna ska även finnas flera grödor och det ska vara en variation i vilka grödor som odlas över både tid och rum. Efter två år med de nya metoderna kan bomullen certifieras som organic av en tredje part INTERNATIONELLA INITIATIV/CERTIFIERINGAR BETTER COTTON INITIATIVE (BCI) BCI startade 2005 med syfte att förändra villkoren i bomullsodlingarna och få en mer hållbar produktion. Målet är att få mätbara förbättringar gällande miljö, sociala förhållanden och ekonomisk output. Konkret arbetar BCI med att minska användningen av vatten och jordbrukskemikalier, förbättra markkvalitet och biologisk mångfald, förespråka bättre arbetsvillkor på plantagerna och öka spårbarheten i kedjan. BCI har medlemmar som också bidrar ekonomiskt till verksamheten. Några av dessa är Ikea, H&M, Oxfam, WWF, Adidas och Gap.50 GOTS Den mest kända märkningen av ekologisk bomull är GOTS, Global Organic Textile Standard.51 Den innehåller både miljö- och sociala kriterier och måste verifieras av en oberoende part innan fibrerna kan märkas. Kriterierna stämmer överens med de som ställs på organic cotton. CONTROL UNION CERTIFICATION (TIDIGARE SKAL) Märkningen har kriterier för en ekologisk hållbar tillverkning. Använder sig av samma kriterier som GOTS och därmed de som gäller för att få märka fibrerna som organic cotton. Förutom att odlingen skall ske enligt ekologiska principer ställs även krav på

18 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 18 (52) hela tillverkningskedjan. Certifieringen ställer även samma krav som Fair Trade på att tillverkningen sker under sociala, rättvisa villkor. EU-BLOMMAN EU-blommans kriterier tas fram av EU inom dess miljömärkningsarbete och gäller alla länder inom EU. Kraven liknar Svanens kriterier, FAIR TRADE En märkning som ställer krav på att mänskliga rättigheter respekteras samt att inköparen har betalar ett rättvist pris för råvaran. Kriterier utarbetas och kontrolleras av Fairtrade Labelling Organisations International (FLO). I dagsläget innehåller kriterierna endast krav i odlingsledet. ÖKO-TEX 100/TRYGG TEXTIL En hälsomärkning för slutanvändaren, den garanterar att slutprodukten inte innehåller några ämnen som kan vara skadliga för dig som köper produkten SVENSKA CERTIFIERINGAR De vanligaste miljömärkningarna för textiler och liknande är Svanen, EU-blomman, Bra Miljöval (falken), KRAV, Öko-tex 100, Eko-Tex., SKAL EKO och Texas. Svanenmärkningen är en av de vanligaste certifieringarna för miljövänliga produkter i Sverige, där kriterierna är framtagna inom Norden och Standardiseringen I Sverige, SIS. Deras märke kan ses ofta på ekologiskt odlad bomull, lin, viskos, ull, polyester och polyamid. För att få märkas med Svanen behöver produkterna bara vara halvt ekologiska. Det betyder att plagget inte får ha beretts med hjälp av ett antal kemikalier som inte kan räknas till ekologiska. Däremot får man använda konstgödsel i odlingen, eftersom det inte anses vara alltför dåligt för miljön och produktens kvalitet. Bra Miljöval, med falken som symbol, har precis som Svanen funnits sedan Märkningen gäller först och främst för svenska konsumenter, och större delen av produkterna är från Sverige. Kriterierna har tagits fram av Naturskyddsföreningen och gäller naturfiber, viskos, akryl, polyamid och polyester. Bra Miljöval har satt ribban lite högre än Svanen. De har nämligen tänkt sig två nivåer i sina kriterier, hel och halv falk. För att få en halv falk krävs det att produkten är beredd på ett miljöanpassat sätt, medan den dessutom måste bestå av ekologiskt odlad bomullen för att märkas med en hel falk. Däremot tillåter Bra Miljöval vissa kemikalier som anses höra till de förbjudna inom miljömärkning av bomull.

19 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 19 (52) 2 RÅVAROR FÖR ELEKTRONIK Den globala konsumtionen av elektronik är omfattande. Utslaget på världens befolkning har 61 procent en registrerad mobiltelefon. Dessutom finns cirka en miljard datorer i världen, en siffra som väntas fördubblas inom de närmsta sex åren.52 År 2008 importerade Sverige datorer, kontorsmaskiner, telefoner och annan liknande elektronik för 92 miljarder kronor. 53 För att tillverka en mobiltelefon som väger 100 gram krävs mer än 30 kilo material. I en telefon finns bland annat olika plaster, metaller och flamskyddsmedel totalt mellan 500 och komponenter. 54 En dator eller bildskärm är bara genom sin tyngd betydligt mer materialintensiv. Många av dessa komponenter innebär en stor risk för skador på både miljö och människor. Inte minst tillverkningen av plaster och den bristande graden av återvinning av materialet. 2.1 PLAST Plast används för en mängd olika ändamål. De finns i olika kvaliteter och består av olika polymerer och tillsatser. Vissa av tillsatserna i plast är mycket skadliga för levande organismer och bör därför undvikas eller enbart cirkulera i ett slutet system. Exempel på sådana tillsatser är flamskyddsmedel, mjukgörare och färgtillsatser, varav alla används inom elektronikindustrin. Det finns två familjer av plaster, termoplast och härdplast. Den tidigare mjuknar vid uppvärmning och hårdnar när den kallnar. Den senare mjuknar inte. Termoplaster är vanligast i elektronik. Vidare kan plaster delas in i runt 20 olika grupper, alla med mängder av varianter. Flera kan också blandas med varandra för att få fram önskvärda egenskaper. Fem stora grupper av plaster står för den huvudsakliga volymen. Dessa är polyeten, polypropen, polyvinylklorid, polystyren och polyetentereftalat. Det största användningsområdet på den europeiska marknaden är förpackningar, som står för 38 procent av efterfrågan, följt av bygg och anläggning på 21 procent. Elektronikindustrin står idag för sju procent av kakan. 55 Den globala produktionen av plaster uppgick år 2008 till 245miljoner ton. Branschen har sett en kraftig global tillväxt av produktion och konsumtion av plast tillverkades 1,5 miljoner ton, sedan dess har produktionen växt med i genomsnitt 9 procent per år. Idag är tillväxten 4,1 procent årligen. I västra Europa konsumerar vi ungefär 100 kg plast per person och år. Branschen räknar med att denna siffra ökar till 140 kg till Den snabbast växande marknaden är dock Centraleuropa (nya EU-medlemsstater) och CIS som växer med 7,3 procent på årsbasis. Även Asien (utom Japan) växer snabbt från en nivå på 20 kg per person och år Grön grönare grönast, en rapport från Fair Trade Center, januari SCB Statistikdatabasen: Handel med varor och tjänster, 54 En granskning av Råd&Rön, se aspx 55 The Compelling Facts About Plastics 2009 PlasticsEurope, 2009

20 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 20 (52) Den stora majoriteten plaster som används i elektronikprodukter är av typerna ABS (Acrylonitrile Butadiene Styrene), PC (polycarbonate), HIPS (High Impact Polystyrene) och PC-ABS (polycarbonate-abs). Dessa typer utgör runt 80 procent av den volym som används. 56 I princip kan plast tillverkas av vilket råmaterial som helst som innehåller kol och väte, men i praktiken är det framför allt olja och fossilgaskondensat som används. I grova drag kan plastframställning delas in i följande delar: PRODUKTIONSKEDJAN RÅOLJEUTVINNING Det första steget är att utvinna olja och gas ur jordskorpan. Detta görs genom oljeborrning i oljefält. De största oljeproducenterna var 2008 Saudiarabien, Ryssland, USA och Iran. Mellersta östern stod för 32 procent av världsproduktionen, Europa och Euroasien för 22, Nordamerika för 16 och Afrika för 12 procent. När det gäller råoljeexport är mellersta östern helt dominerande med dryga 45 procent av den totala mängden. Afrika är nummer två med 19 procent följda av Europa och Euroasien som står för 19 procent av exporten. Två länder står ensamma för nästan 40 procent av all råoljeexport, Saudiarabien och Ryssland. 57 Figur 6: Handelsströmmar i samband med utvinning av olja och produktion av plast. 56 Intervju Hans Wendschlag, HP Sverige, Svenska Petroleum Institutets hemsida,

Risker i upphandling av produkter och tjänster inom sjukvård och omsorg

Risker i upphandling av produkter och tjänster inom sjukvård och omsorg Risker i upphandling av produkter och tjänster inom sjukvård och omsorg SJUKVÅRD OCH OMSORG Risker i upphandling av produkter och tjänster inom sjukvård och omsorg: Huvudsakliga risker för kränkningar

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Märkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln

Märkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln Märkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln Vad du väljer att ha närmast kroppen har stor betydelse för miljön, din hälsa och för människors arbetsvillkor. Genom medvetna köp

Läs mer

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Kemikalier i varor Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Inledning vid slutkonferensen den 9 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

PRESSMATERIAL BOMULL FRÅN MER HÅLLBARA ODLINGAR NOVEMBER 2015. KONTAKT: press.sto@ikea.com

PRESSMATERIAL BOMULL FRÅN MER HÅLLBARA ODLINGAR NOVEMBER 2015. KONTAKT: press.sto@ikea.com PH131811 IKEA PRESSMATERIAL/ 1 Inter IKEA Systems B.V. 2015 PRESSMATERIAL BOMULL FRÅN MER HÅLLBARA ODLINGAR NOVEMBER 2015. KONTAKT: press.sto@ikea.com IKEA PRESSMATERIAL/ 2 PE419561 Credit to Vingaland

Läs mer

Vansbro föreläsningsförening

Vansbro föreläsningsförening Vansbro föreläsningsförening 2014-12-02 Kejsarens nya kläder - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - - + - + + + Återkoppling Positiv Växande

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör: Jeansens pris Deltagare: 3-15 personer Tid: Ca 20 min Jeansens pris är en övning som vidareutvecklats från inspirationsövningen Jeansen vad är de värda? som finns i Fairtrade Sverige och Rena Kläders bok

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Kan USA öka importen?

Kan USA öka importen? Kan USA öka importen? Produktion USAs produktion toppade 97 och nådde då (mfpd). Sedan dess har produktionen fallit till hälften och ligger idag på ca. 5 mfpd. Ökningen runt 8-talet berodde på att USA

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg

Läs mer

Energi- och klimatdagen 2014

Energi- och klimatdagen 2014 Energi- och klimatdagen 2014 Regionförbundet Örebro och Länsstyrelsen Örebro län 2014-10-15 Tillväxt och klimatmål går de att förena? - Civilingenjör - Författare - Föreläsare Robert Kennedy, 1968: BNP

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik,

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

september 2014 Av Yang Hua

september 2014 Av Yang Hua september 2014 Av Yang Hua Vi hoppa vårt arbete med leverantörer om ansvarsfull vattenanvändning och andra hållbara utmaningar kommer vara ett av de tillvägagångsätt som bidrar till en grön omvandling

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg

Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg Oljors miljö- och hälsoeffekter på kort och lång sikt Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg WE ARE GRONTMIJ WING Grontmij

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 17.10.2012 B7-0000/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om hållbarhet i den

Läs mer

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Ingenjörsmässig Analys Föreläsning 1 Föreläsningarnas upplägg: Miljöhistoria Naturresurser Biologisk mångfald Miljöförstöring Klimat Livscykelanalys (LCA) Elektronikavfall Lagstiftning Elektronik

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Småskaligt Fiske. Storskalig fiskeflotta. Steg 2 Fiske. Steg 1 Fiske

Småskaligt Fiske. Storskalig fiskeflotta. Steg 2 Fiske. Steg 1 Fiske Steg 1 Fiske Småskaligt Fiske Steg 2 Fiske Storskalig fiskeflotta Ekonomiska Poäng: Fiskarna går ut med sina små båtar i gryningen, återvänder hem framåt kvällen. De fi skar för husbehov och till försäljning.

Läs mer

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Inom området hållbarhet har KappAhl under året som gått bland annat...... varit en av initiativtagarna till SWAR, ett svenskt projekt för renare textilproduktion

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Bomull. En ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF 2005

Bomull. En ren naturprodukt? Världsnaturfonden WWF 2005 Detta dokument har finansierats av Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande WWF:s. v Bomull

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

10. Tio skäl till varför cottover. är bäst!

10. Tio skäl till varför cottover. är bäst! 10. Tio skäl till varför cottover är bäst! Rädda världen lite grann varje dag VARUMÄRKESBYGGARE GIFTFÖRBJUDARE Tack för att du väljer Svanenmärkt! ARBETS- VILLKORS- FÖRBÄTTRARE KONTROLLERAD TILLVERKNINGSKEDJA

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

SWEDEN ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN

SWEDEN ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN SWEDEN N AT U R A L A S S E T S A B ANALYS AV OLJEPRISET, PRODUKTION, KONSUMTION IDAG OCH I FRAMTIDEN VÄRLDSPRODUKTION OCH KONSUMTION AV RÅOLJA 120 000 100 000 Produktion Oljebehov (Per dag i miljoner

Läs mer

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C Hållbar Utveckling Finns det möjlighet för ungdomar att i klädbutiker i Lund inhandla ekologiska kläder och existerar ett samband mellan marknadsföring och försäljning? Gustav Lewin 9C Innehållsförteckning:

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Ett mer hållbart val.

Ett mer hållbart val. Ett mer hållbart val. Ett mer hållbart val. Att ta sitt miljöansvar är för många företag viktigare än någonsin. För oss, som verkar i en bransch som tar naturens resurser i anspråk, är engagemanget för

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj

Läs mer

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen INTRODUKTION: TEMA TEXTIL För 40 50 år sedan producerades det kläder i Sverige. Klädindustrin har varit

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo

Läs mer

Bild 2 - Det internationella naturfiberåret

Bild 2 - Det internationella naturfiberåret Bild 1 - FAO FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO leder FN:s och det internationella samfundets ansträngningar att nå målet: en värld utan hunger. Organisationen verkar både i samråd med utvecklingsländer

Läs mer

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo ecowear Fyll

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg, Tillväxt till döds Naturskyddsföreningen Ekofika Göteborg, 2015-11-10 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - - + - + + + Verkligheten är

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Det finns flera olika märke Å andra sidan räcker det Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med alla olika märken. Vilka förekommer i den grafiska

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap

Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Smaker och upplevelser av exklusivt, ekologiskt ursprung från Kretas böljande, vackra landskap Samtliga produkter från är omsorgsfullt utvalda efter personliga möten med Kretas producenter. Vi har valt

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Anna Nordling SKIFFERGAS 2013-11-06 SVENSK ENERGI

Anna Nordling SKIFFERGAS 2013-11-06 SVENSK ENERGI Anna Nordling SKIFFERGAS 2013-11-06 SVENSK ENERGI Agenda Teknik Gastillgång Miljöpåverkan 2 3 TEKNIK FÖREKOMST AV SKIFFERGAS Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital UTVINNING

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 1 Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt. Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout 1 08-10-01 13.14 Sida 2 Det finns flera

Läs mer