RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Hallands län mätningar och modellering. För Länsstyrelsen i Hallands län

Transkript

1 RAPPORT För Länsstyrelsen i Hallands län Övervakning av luftföroreningar i Hallands län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia Akselsson, Sofie Hellsten, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs & Gunnar Malm B 1779 Juni 8

2 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 För Länsstyrelsen i Hallands län Övervakning av luftföroreningar i Halland Resultat till och med september 7 På uppdrag av Länsstyrelsen i Halland mäter IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på fem platser i länet för närvarande. Mätningarna vid två platser i länet avslutades i december. Krondroppsnätet har sedan starten 198 löpt i perioder och 7 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 7. Grundtanken med Program 7 är att utifrån depositions-, markvattens- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 7 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Mätningarna visar liksom tidigare att Halland tillhör ett av landets mest utsatta områden när det gäller nedfall av försurande svavel och kväve. Sedan mätningarna startade har dock nedfallet av svavel minskat betydligt, liksom skillnaderna mellan olika regioner i Sverige. När det gäller kväve är det svårt att se tydliga förändringar. Årets mätningar visar på ovanligt lågt nedfall av både svavel och kväve. Stormarna i januari syns främst i mätningarna genom förhöjda klorid- samt natriumhalter vid samtliga lokaler. Mätningar visar att markvatten från Halland bär spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen och att det är vanligt förekommande med förhöjda nitratkvävehalter i markvatten. Modellberäkningarna för Halland antyder dock att risken för försurningsskador på träd kommer att minska i framtiden, förutsatt att ett skogsbruk med enbart stamuttag bedrivs. Däremot är en stor del av sjöarna antropogent försurade, och kommer att vara det även år enligt modellberäkningarna, trots att nedfallet i Halland förväntas sjunka avsevärt till enligt ett scenario baserat på hittills beslutade utsläppsbegränsningar i Europa (CLE-scenariet). Kväveackumuleringen i marken är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är som störst. Skåne och Halland är de län där det ackumuleras mest och där risken för kväveutlakning bedöms vara som störst. I Halland finns en skarp gradient med avtagande ackumulering mot öster. Om man ser till befintliga målvärden för lufthalterna av svaveldioxid, kvävedioxid och marknära ozon är det marknära ozon som ligger i närheten av eller över målvärdena. Mätningarna visar att det långsiktiga målvärdet för marknära ozon inom miljömålet Frisk Luft överskrids vid Timrilt under året samt sannolikt i stora delar av hela länet. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Halland som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Resultatet av mätningarna och modelleringen i Halland visar på omfattande sjöförsurning, indikerar en risk för kväveutlakning från skogsmark på grund av hög kvävebelastning samt visar på halter av marknära ozon som ligger över målvärdena. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet. 1

3 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 Figur 1. Principskiss för mätningarna. Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Halland Utförande organ: IVL Svenska Miljöinstitutet AB Box 3, SE- 1 Göteborg Författare: G. Pihl Karlsson, A. Nettelbladt, C. Akselsson, S. Hellsten, P.E. Karlsson, V. Kronnäs & G. Malm Nyckelord: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, Hallands län IVL rapport B 1779 Beställs från: Länsstyrelsen i Halland Britt Floderus Miljövårdsenheten 3 8 Halmstad eller IVL, Publikationsservice Box 1 SE-1 31 Stockholm Tel: Fax: 8: publikationsservice@ivl.se

4 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B

5 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 Innehållsförteckning Inledning... Ord att förklara...7 Stationsvis redovisning...8 Söstared (N 1)...8 Borgared (N1)...1 Timrilt (N 13)...11 Djupeåsen (N1)...13 Gårdshult (N 1)...1 Vallåsen (N 17)...1 Fastarp (N18)...17 Tidsutveckling deposition...17 Tidsutveckling markvatten...19 Tidsutveckling lufthalter...19 Svaveldioxid (SO )... Kvävedioxid (NO )... Ammoniak (NH 3 )...1 Marknära ozon (O 3 )... Modellering och metodutveckling för uppföljning av regionala miljökvalitetsmål...3 Bara naturlig försurning...3 Deposition av svavel och kväve, nu och... Överskridande av kritisk belastning för skogsmark, nu och... Antropogent försurade sjöar nu och...8 Skogsbrukets försurningspåverkan...9 Syntes av försurningsparametrarna...3 Ingen övergödning...3 Deposition av kväve, nu och...31 Frisk luft...3 Beräkningar av målvärden för ozon utifrån månadsmedelvärden för koncentration...3 Beräknade överskridanden av målvärden för ozon för Hallands län...37 Kväve i skog - brist eller överskott?...38 Krondroppsnätet under år - från svavel till kväve...38 Kväve, skog och miljökvalitetsmålen...38 Var ligger forskningsfronten idag?...39 Kvävedeposition och halter i markvatten som underlag vid miljömålsuppföljning...39 Klimatförändringar - hur påverkar det nedfall av luftföroreningar och markvattenkemi?... Ny hemsida...1 Referenser... Appendix. Data i tabellform - deposition, lufthalter, markvatten...3 Rapporten godkänd 8--3 John Munthe Avdelningschef

6 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 Inledning På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Skogsstyrelsen samt vissa kommuner genomför IVL Svenska Miljöinstitutet AB sedan 198 länsbaserade undersökningar med regional upplösning av luftföroreningar och dess effekter med avseende bland annat på försurning, övergödning och marknära ozon. Samarbetsproprogrammet har löpt i olika perioder och 7 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprogram. Denna rapport är den första enligt Program 7, och innebär relativt omfattande revideringar från tidigare Program, på grund av att nya nationella underlag finns tillgängliga och att EU s bidragssystem omformats. Grundtanken med Program 7 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Modellberäkningar på regional nivå görs dels för att det ger större geografisk täckning än vad mätningarna i sig ger, dels för att det innebär möjligheter att utvärdera andra parametrar än de som mäts. Ytterligare en fördel är att modeller kan användas för att beräkna framtida trender vid olika scenarier för nedfall, skogsbruk och klimat. Den regionala fördjupningen inom Program 7 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Dessa miljömål påverkas starkt av regionalt och globalt spridda luftföroreningar, men även annan påverkan har betydelse, främst markanvändning i form av jord- och skogsbruk. Det finns även kopplingar till klimatfrågorna genom t.ex. förändrad nederbördsmängd samt att skogen kan fungera som kolsänka och även producera förnybara bränslen. Markanvändningen kan både öka och minska miljöeffekterna som orsakas av luftföroreningar. Det gör att effekter av luftföroreningar i vissa fall måste jämföras med påverkan från pågående markanvändning för att en uppföljning av miljökvalitetsmålen ska bli meningsfull. Fördjupningen anpassas till de specifika förhållandena i länen samt prioriterade regionala miljökvalitetsmål och åtgärdsbehov. Årets rapport innehåller därför en stor mängd nya delar bl.a. om modellresultat, regional miljömålsuppföljning, kväve, tidstrender lufthalter tillsammans med en mer traditionell stationsvis rapportering. Utifrån de månadsvisa depositionsmätningarna kan den årliga depositionen av främst svavel och kväve beräknas i de skogsytor där mätningar utförs. Nedfall av svavel och kväve används som indikator för uppföljning av ett flertal miljömål; Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar samt Storslagen fjällmiljö. Mätningarna bidrar även till att visa om modellberäkningarna av deposition ger rimliga resultat. Nationella mätningar av luftföroreningar ingår i regel som indata i modellerna och kan därför inte användas för validering av modellerna. Depositionsmätningar inom Krondroppsnätet har, och har även haft, stor betydelse för utvecklingen av de modellverktyg som används i Sverige och Europa. Tidigare mätningar i Krondroppsnätet har visat att den faktiska utvecklingen av depositionen kan avvika avsevärt från prognosen för hur depositionen kommer att förändras med tiden. Syftet med lufthaltsmätningarna är bl.a. att ge underlag för effektbedömningar, trendanalyser, jämförelser med miljömålet Frisk Luft samt beskrivning av eventuella skillnader mot luftföroreningssituationen i stort. Lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid och marknära ozon ingår som indikatorer för uppföljning av miljömålet Frisk luft. Syftet med markvattenmätningarna är att utnyttja olika parametrar i markvattnet som indikatorer för markens tillstånd, vegetationens inverkan samt utlakning till grund- och ytvatten. Markvattendata kan användas i samband med uppföljning av miljömålen Bara naturlig försurning, Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet samt Myllrande våtmarker. Det är viktigt att långsiktigt undersöka markvattnets sammansättning som indikator på i vilken utsträckning utsläppsminskningar av luftföroreningar ger en förväntad förbättring av miljötillståndet. Detta gäller i synnerhet med tanke på att skogsmarkens återhämtning från försurning är en långsam process och

7 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 att kritiska belastningsgränser fortfarande överskrids, framför allt i delar av södra Sverige. Arbetet med dynamiska modellberäkningar av försurningsutveckling i mark och vatten har utvecklats mycket det senaste året och mätningarna kan även visa om modellberäkningarna överensstämmer med vad som kan observeras i fält genom markvattenmätningar och analys av försurningsindikerande parametrar som ph, oorganiskt aluminium, sulfat och baskatjoner. Huvuddelen av undersökningarna av luftföroreningar sker i Skogsstyrelsens skogliga observationsytor. Skogsstyrelsen undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens tillstånd, som tillväxt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observationsytorna ingår i såväl ett nationellt som ett europeiskt nät. Metoderna har i princip behållits sedan början av mätningarna och ingår nu i EU s manualer för miljöövervakning ( Deposition till skogsmark mäts i Krondroppsnätet med hjälp av krondroppsmätningarna på för närvarande 7 lokaler (/7). Till depositionen i skogsmark bidrar dels våtdepositionen, det vill säga föroreningarna som följer med nederbörden ner, dels torrdepositionen som förs via vinden och fastnar i trädkronorna som fungerar som uppsamlare och filtrerar partiklar, gaser och aerosoler från luften. Föroreningarna sköljs sedan ner av nederbörden som samlas i dunkar/hinkar. Provinsamlarna är placerade på förutbestämda platser. För vissa ämnen finns en interncirkulation i trädkronorna, vilket gör att det som mäts upp via krondropp skiljer sig från den totala depositionen. Mätningarna på öppet fält speglar huvudsakligen våtdeposition. Inom Krondroppsnätet sker mätningar på öppet fält vid totalt 3 lokaler, varav mätningarna vid 13 lokaler bekostas via deltagarna inom Krondroppsnätet. Mätningarna vid övriga 1 lokaler sker inom den svenska miljöövervakningen som finansieras av Naturvårdsverket. Haltmätningar av luftföroreningar sker på 3 lokaler i Krondroppsnätet med hjälp av diffusionsprovtagare som kvantitativt absorberar den gas som skall mätas. De månadsvisa mätningarna omfattar svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och ozon. Markvattenmätningar sker vid 7 lokaler med hjälp av undertryckslysimetrar som suger vatten via ett fint, keramiskt filter. Keramikkroppen är placerad i mineraljorden på cm djup, under den egentliga rotzonen. Markvattenprovtagning utförs tre gånger per år och de olika provtagningstillfällena avser att representera förhållandena före, under respektive efter vegetationsperioden. Resultaten från alla undersökningarna inom Krondroppsnätet samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år, från oktober till september. Då resultaten används för att följa upp miljömål och miljökvalitetsnormer innebär det att under programmets gång förutom hydrologiskt år även kalenderår kommer att beaktas då miljömål och miljökvalitetsnormer är baserade på kalenderår. Resultat avseende tillstånd och tidsutveckling redovisas i årliga rapporter och på Krondroppsnätets hemsida, under En ny hemsida håller på att utvecklas och under hösten 8 beräknas den vara klar. Vissa ord och begrepp förklaras på nästa sida. Undersökningarna i Hallands län är resultat av ett lagarbete där provtagning utförts av Villy Klevedalen, Skogsvårdsstyrelsen samt Hans Schibli, Länsstyrelsen. På IVL har K Koos bl. a. skött kontakter med provtagare och I Torbrink, S Weidolf, P Bengtsson, S Honkala, V Andersson och M Lidqvist har analyserat proverna. Granskning av data har huvudsakligen utförts av P Bengtsson, G Malm och A Nettelbladt. Databehandling och rapportering av resultaten har utförts av C Akselsson, S Hellsten, P E Karlsson, V Kronnäs, G Malm samt G Pihl Karlsson. Figur. Krondroppsnätet under /7. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

8 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 Ord att förklara ANC: Acid Neutralising Capacity (syraneutraliserande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca +, Mg +, Na +, K + ) minus starka syrors anjoner (SO -, NO 3-, Cl - ) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet. Antropogen: Orsakad av människan. Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium. BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca +, Mg +, K + ) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk. CLE: Basscenario för depositionsminskning till enligt "Current legislation", d.v.s de beslut om minskade utsläpp som finns inom Europa. Deposition: Nedfall av luftföroreningar från atmosfären. EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme): Europeiskt samarbete avseende gränsöverskridande luftföroreningar för kontroll av luftens och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar. EU-yta: 3 skogliga observationsytor lades ut ingår i ett Europeiskt nät och några av dessa används även för regionala mätningar av luftföroreningar. Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september, baseras på vattnets cirkulation i naturen. Intensivyta: 1 av SVOs skogliga observationsytor. Ingår i Naturvårdsverkets nationella program. Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium, magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mellan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan. Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv. Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av markorganismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmåner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar. Kritisk belastning av aciditet: Den högsta deposition av försurande ämnen som inte kommer att förorsaka kemiska förändringar som leder till långsiktiga skadliga effekter på strukturen och funktionen i ett ekosystem. Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna. Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att nedfallet av kväve i områden med låg eller måttlig belastning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar krondroppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält. Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ), ammoniak (NH 3 ) och ozon (O 3 ) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. Luft- och nederbördskemiska nätet: Ingår i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram och samordnas av IVL. Mätningar sker på öppet fält av bland annat svavel- och kväveföreningar och baskatjoner i nederbörd samt SO, NO, O 3 i luft på månadsbasis. MAGIC: Dynamisk modell för beräkning av ytvattenkemi, utvecklad i USA och använd i många länder. MAGIC-biblioteket: "Bibliotek" med MAGICkörningar som baseras på befintliga modelleringar med MAGIC-modellen på några hundra sjöar i Sverige och kan användas för att bedöma försurningspåverkan i en sjö där vissa mätningar finns tillgängliga ( Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersökningar med lysimetrar, cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 8). MATCH-Sweden: Spridningsmodellsystem utvecklat på SMHI, för modellering av deposition av luftföroreningar. ph-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre ph-värde, desto mer vätejoner och surare förhållanden. PROFILE: Markkemisk modell för beräkning av vittring och kritisk belastning för aciditet i mark, utvecklad vid Lunds Universitet och använd i många länder. Riksinventeringen för skog (RIS): En rikstäckande inventering av skog och mark i Sverige som samordnas av SLU och finansieras av Naturvårdsverket och SLU. SO -S ex : Mängd antropogent svavel i form av sulfatjoner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med miljökvalitetsmål. Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens virkesproducerande förmåga används ett ståndortsindex (H1) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 1 år för ett givet trädslag. G = gran och T = tall. Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras. Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält. Totaldeposition: Summan av våt- och torrdeposition, se krondropp. Våtdeposition: Deposition via nederbörd. Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemiska mätningar på öppet fält eller modellberäknas genom samarbete med SMHI (högupplöst Sverigemodell). Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och/eller lufthalter mäts. 7

9 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 Stationsvis redovisning Här presenteras årets mätningar vid de olika lokalerna. I Appendix återfinns data i tabellform; depositionsdata, lufthalter samt markvattendata. I kapitlet Tidsutveckling lufthalter, senare i rapporten, finns en utförlig analys över hur lufthalterna varierat över tiden i länet samt i hela Götaland. I kapitlet Modellering och metodutveckling för uppföljning av regionala miljökvalitetsmål, senare i rapporten, presenteras en analys över situationen i Halland samt i Sverige både vad gäller uppmätta samt modellberäknade halter och deposition. Söstared (N 1): EU-yta som är belägen i nordöstra delen av Kungsbacka kommun och som utgörs av en äldre (8 år), ganska gles tallskog med ståndortsindex T. I och med att beståndet är glest har det vuxit upp en tät föryngring av tall, gran och björk under huvudbeståndet. Markvegetationen domineras av blåbärsris. Beståndet är uppkommet efter skogsbrand 193. Ytan anlades 198 och strax därefter genomgallrades beståndet i sin helhet (inklusive själva provytan). Deposition och markvatten har undersökts sedan hösten Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december 1, men återupptogs igen. Dock avslutades mätningarna på nytt under december efter bara två års mätningar. Krondroppsmätningarna, som pågått kontinuerligt under år, visar en tydligt nedåtgående trend i svavelnedfallet. Senaste årets data visar den lägsta antropogena svaveldepositionen (3, kg/ha) under den -åriga mätserien (Figur 3). Detta kan jämföras med den högsta noteringen (1,1 kg/ha) som uppmättes det första mätåret (87/88). Som genomsnitt för de tio senaste åren noterades mindre än hälften så mycket svavel (, kg/ha) som under den första tioårsperioden (9, kg/ha). Detta har påverkat krondroppets ph-värde i positiv riktning Även för oorganiskt kväve (räknat som summa oxiderat nitratkväve och reducerat ammoniumkväve) visar mätningarna en viss minskning av nedfallet till marken i skogen; från i genomsnitt 1,7 till 8, kg/ha räknat som genomsnitt från de tio första och tio senaste åren. Detta kan vara ett tecken på att det totala nedfallet av kväve har minskat, men det påverkas också av olika förutsättningar för upptag och omvandling av kväve i vegetationen. Under det hydrologiska året /7 deponerades 7, kg oorganiskt kväve till marken i skogen. Det senaste årets mätningar visade att påverkan från havet, mätt som kloridnedfall till skogsmarken, var kraftigt. Det högsta kloridnedfallet i krondropp under hela mätserien uppmättes (8,1 kg/ha), vilket kan förklaras med de stormar som varit under mätperioden. Detta kan jämföras med 1,1 kg/ha som ett genomsnitt under hela tidsperioden. Generellt kan sägas att markvatten från Söstared visar mindre försurningssymptom än länets övriga lokaler. Markvattenmätningar har gjorts strax utanför själva provytan sedan 1987 (Figur 3, Tabell A: i Appendix). Linjär regressionsanalys av markvattnets sammansättning sedan mätningarna startade visar ett antal signifikanta förändringar. Det gäller ökat värde för ph och ANC (syraneutraliserande förmåga), vilket indikerar minskad försurningsnivå i markvatten från Söstared under perioden 1987 till 7. Söstared är den enda aktiva lokalen i länet som visar på minskad försurningsnivå i markvattnet med avseende på ph och ANC. I Söstared har signifikant minskande halter för sulfatsvavel, klorid, kalcium, magnesium, natrium, kalium, oorganiskt, organiskt och totalt aluminium samt totalt organiskt kol noterats sedan mätningarnas start. 8

10 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 Söstared (N 1) Tall, 8 år DEPOSITION (N 1) Sommar Vinter Nederbörd på ÖF (mm) MV / =Sommarperiod =Vinterperiod MV =Årsmedelvärde ÖF : / KD : 1987/7 ÖF =Öppet fält KD =Krondropp kg/ha H + ÖF KD ÖF KD KD MV / / kg/ha SO -S ex ÖF KD ÖF KD KD MV / /7 kg/ha Cl - 1 kg/ha NO 3 -N 1 kg/ha NH -N ÖF KD ÖF KD KD MV / /7 ÖF KD ÖF KD KD MV / /7 ÖF KD ÖF KD KD MV / /7 MARKVATTEN (N 1) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium M =Median S=Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n= M ph mg/l n= M Ca mg/l Al n= n=3 7 M 8 mg/l n= M SO -S mg/l n=3 M NO 3 -N U U 781 Figur 3. Depositions- och markvattendata från Söstared, N 1. I figuren redovisas deposition av ett urval ämnen de två senaste åren och jämförs med ett medelvärde för hela perioden. Åren är indelade i sommar- (april-sep) och vinterperiod (okt-mars). Medelvärdet för öppet fält gäller åren / - / och medelvärdet för krondropp gäller 1987/88 - /7. För markvatten redovisas det senaste årets provtagningar, vilka jämförs med ett långtidsvärde. Medianvärde används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland uppträder under torra förhållanden. Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total och organisk halt. Skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H + ), sulfatsvavel (SO -S), sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex), kloridjoner (Cl - ), nitratkväve (NO 3 -N), ammoniumkväve (NH -N), kalciumjoner (Ca + ) och aluminium (Al). 9

11 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 Borgared (N1): EU-yta mellan Falkenberg och Torup i anslutning till väg 1. Ytan, med snart 7-årig granskog och ståndortsindex G3, ligger i ett 3 ha stort skogsområde där omgivande skog har avverkats. Sannolikt är det första generationens granskog på gammal betesmark. Markvegetationen är sparsam och utgörs av smalbladigt gräs. Mätning av deposition och markvatten startade 199. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december 1. Elva års mätningar från denna granskog centralt i länet visar att i genomsnitt, kg antropogent svavel och 1, kg oorganiskt kväve (räknat som summa oxiderat nitratkväve och reducerat ammoniumkväve) har deponerats per hektar och år till marken i skogen. Kloridnedfallet, som härstammar från havssalt, är större än i Söstared, och liksom för Söstared noterades under /7 det högsta kloridnedfallet under hela mätserien (18, kg/ha), vilket förklaras med stormarna som varit under mätperioden. Senaste årets data visar att, kg antropogent svavel och 13, kg oorganiskt kväve har deponerats per hektar, Figur. Borgared (N 1) Gran, 9 år DEPOSITION (N 1) =Sommarperiod =Vinterperiod MV =Årsmedelvärde KD : 199/7 KD =Krondropp kg/ha H + KD KD KD MV / / kg/ha SO -S ex KD KD KD MV / /7 kg/ha Cl - 1 kg/ha NO 3 -N 1 kg/ha NH -N KD KD KD MV / /7 KD KD KD MV / /7 KD KD KD MV / /7 Figur. Depositionsdata från Borgared, N 1. I figuren redovisas deposition av ett urval ämnen i krondropp de två senaste åren och jämförs med ett medelvärde för perioden Åren är indelade i sommar- (april-sep) och vinterperiod (okt-mars). Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H + ), sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex), kloridjoner (Cl - ), nitratkväve (NO 3 -N) och ammoniumkväve (NH -N). Liksom övriga lokaler i länet, visar markvatten från Borgared att området är påverkat av lång tids belastning av försurande ämnen (Figur ). För lokalen typiska resultat har varit ph-värde,7, låga halter av kalcium och magnesium, halter av oorganiskt aluminium på omkring, mg/l samt en relativt låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium (,) (Tabell A: i Appendix). Linjär regressionsanalys av markvattnets sammansättning visar att kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium har minskat signifikant, vilket indikerar en ökad risk för ekologiska skador. Sedan mätningarna startade 199 har även halterna av sulfatsvavel, kalcium, magnesium, kalium, mangan och totalt organiskt kol minskat signifikant. Nitrathalterna i markvattnet har varit något förhöjda under tre tillfällen (,1 -, mg/l) under de senaste fyra åren. Två av dessa tillfällen 1

12 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 inträffade 1-1, år efter stormen Gudrun, och kan ha att göra med störningar som orsakats av att flera träd fallit i ytan. Fortsatta mätningar är viktiga för att utröna om de förhöjda värdena kvarstår eller om det är en tillfällig förhöjning. MARKVATTEN (N 1) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium M =Median S=Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n=3 M ph mg/l n=3 M Ca mg/l Al n= n=3 7 M 8 mg/l n=3 M SO -S mg/l NO 3 -N U n= M 7 Figur. Markvattendata från Borgared, N 1. I figuren redovisas resultaten från det senaste årets tre provtagningar, vilka jämförs med ett långtidsvärde. Medianvärde används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland uppträder under torra förhållanden. Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt. Skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är kalciumjoner (Ca + ), aluminium (Al), sulfatsvavel (SO -S) och nitratkväve (NO 3 -N). Timrilt (N 13): EU-yta som är belägen mellan Simlångsdalen och Oskarström. Ytan ligger i nedre delen av en mindre sluttning. Beståndet utgörs av drygt -årig granskog med sparsam markvegetation och med ståndortsindex G3. Beståndet och ytan gallrades säsongen 1/. Skogsbeståndet skadades av stormen Gudrun, och har därefter skadats ytterligare i påföljande stormar. Lokalen är en av tio intensivytor i landet som sedan 1 ingår i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning av deposition till skog. Bland annat innebär det att vissa mätningar bekostas av nationella anslag. På samma sätt som i Borgared startade mätning av deposition och markvatten 199. Sedan hösten mäts även halter av svaveldioxid (SO ), kvävedioxid (NO ), ammoniak (NH 3 ) och marknära ozon (O 3 ) i luft. Krondroppsmätningarna i granytan visar att genomsnittlig belastning till marken i skogen under den 11-åriga mätperioden varit, kg antropogent svavel och 13, kg oorganiskt kväve per hektar, vilket är nivå med nedfallet av svavel och kväve i Borgared. I likhet med föregående år uppmättes att,1 kg antropogent svavel deponerades på öppet fält, vilket är det lägsta värdet under hela den 11-åriga mätperioden, se Figur. Generellt sett har svaveldepositionen på öppet fält minskat, från 8, som ett genomsnitt för de fem första åren till, kg/ha och år under de senaste fem åren av mätperioden. Även för kvävenedfallet noterades ett lågt nedfall på öppet fält (11, kg/ha oorganiskt kväve och, kg/ha organiskt kväve) jämfört med tidigare år. Det låga nedfallet (i förhållande till genomsnittet för mätperioden) kan inte förklaras av nederbördsmängden, eftersom nederbörden var något högre än genomsnittet för hela mätperioden. Via krondropp deponerades mer svavel än på öppet fält under /7,, kg/ha. I likhet med tidigare år visade krondroppet högre värden för kvävenedfallet än öppet fält, vilket visar att lokalen är mycket starkt belastad av kväve, för svenska 11

13 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 förhållanden. Även i Timrilt noteras det högsta kloridnedfallet i krondropp under hela den 11-åriga mätperioden, 18 kg/ha, vilket är mer än dubbelt så högt som tidsperiodens genomsnitt ( kg/ha). Detta visar att påverkan från havet, mätt som kloridnedfall till marken i skogen, var kraftigt. Timrilt (N 13) Gran, år DEPOSITION (N 13) Sommar Vinter Nederbörd på ÖF (mm) MV / / =Sommarperiod =Vinterperiod MV =Årsmedelvärde ÖF : 199/7 KD : 199/7 ÖF =Öppet fält KD =Krondropp kg/ha H + ÖF KD ÖF KD ÖF KD MV / / kg/ha SO -S ex ÖF KD ÖF KD ÖF KD MV / /7 kg/ha Cl - 1 kg/ha NO 3 -N 1 kg/ha NH -N ÖF KD ÖF KD ÖF KD MV / /7 ÖF KD ÖF KD ÖF KD MV / /7 ÖF KD ÖF KD ÖF KD MV / /7 Figur. Depositionsdata från Timrilt, N 13. I figuren redovisas deposition av ett urval ämnen i öppet fält och i krondropp de två senaste åren och jämförs med ett medelvärde för perioden Åren är indelade i sommar- (april-sep) och vinterperiod (okt-mars). Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H + ), sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex), kloridjoner (Cl - ), nitratkväve (NO 3 -N) och ammoniumkväve (NH -N). Markvatten från Timrilt har generellt varit surt. Medianvärden från 3 provtagningar visar ett phvärde på,, tydligt negativa värden för ANC (syraneutraliserande förmåga), höga värden för aluminium (totalt 1, mg/l, varav 1, mg/l har varit oorganiskt aluminium) och en låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium (1,), se Figur 7, Tabell A: i Appendix. Linjär regressionsanalys av markvattnets sammansättning visar ökade halter av aluminium (total och oorganiskt) samt ett minskande värde för ANC (syraneutraliserande förmåga). Den försurningsindikerande kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium är mycket låg och samtliga provtagningar sedan 1997 (med undantag av de två första tillfällena) har visat en kvot i närheten av 1. Kvoter under 1 anses utgöra en ekologisk risk. Den linjära regressionsanalysen har även visat på en trend med minskade halter av svavelsulfat och totalt organiskt kol i Timrilt. Markvattnet har uppvisat kraftigt förhöjda halter av nitratkväve under de senaste tre åren. Det högsta värdet (7,1 mg/l) inträffade under. Förklaringen till dessa förhöjda nitratkvävehalter är stormen Gudrun i januari som gjorde att stora delar av beståndet blåste ner. Stormskador kan leda till liknande effekter som vid avverkning, då kväveupptaget minskar kraftigt vilket leder till en förhöjning av nitrathalten i markvatten under några år. 1

14 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 MARKVATTEN (N 13) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium M =Median S=Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n=3 M ph S mg/l n=3 M Ca + S mg/l Al 3 1 SS n= n= M 8 mg/l n=3 M SO -S S mg/l n=3 M NO 3 -N S Figur 7. Markvattendata från Timrilt, N 13. I figuren redovisas resultaten från det senaste årets tre provtagningar, vilka jämförs med ett långtidsvärde. Medianvärde används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland uppträder under torra förhållanden. Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt. Skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är kalciumjoner (Ca + ), aluminium (Al), sulfatsvavel (SO -S) och nitratkväve (NO 3 -N). Lufthalter av SO, NO, NH 3 och O 3 har inom detta mätprogram mätts sedan november vid lokalen i Timrilt. Årsmedelhalterna (hydrologiskt år) av SO har sedan mätningarna startade varierat mellan,7-1,7 µg/m 3. Under mätperioden /7 var årsmedelhalten av SO mycket låg,,8 µg/m 3. Detta gäller även för halten av NO i Timrilt som under /7 var,8 µg/m 3 vilket är det näst lägsta årsmedelhalten sedan mätningarnas start. Under årets mätningar har generellt låga svaveldioxid- och kvävedioxidhalter i luft observerats över hela södra Sverige. Sommarhalvårsmedelhalten 7 av NH 3 var 1, µg/m 3 vilket är den högsta som uppmätts vid lokalen, detta kan förklaras av en mycket hög halt i juli 7 på,1 µg/m 3. Sommarhalvårsmedelhalterna av O 3 har sedan mätningarna startade varierat mellan 1 och 71 µg/m 3 med det lägsta medelvärdet under sommaren 7. Generellt var ozonhalterna under sommaren 7 låga vilket kan förklaras av det regniga och solfattiga vädret. Djupeåsen (N1): EU-yta som är belägen mitt i det centralhalländska bokskogsområdet i gränsområdet mellan Varbergs och Falkenbergs kommuner. Själva ytan ligger i övre delen av en sluttning mot sydväst i ett 87-årigt bokbestånd. Marken innehåller en del grönsten och är därigenom mycket bördig. Ståndortsindex är F8, och ytan saknar i stort sett markvegetation. Mätning av deposition och markvatten startade 199. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december 1. Krondroppsmätningarna i Djupeåsen har pågått under 11 år och visar att den genomsnittliga belastningen till marken i skogen varit, kg antropogent svavel och 1,8 kg oorganiskt kväve per hektar, se Figur 8. Att mätningarna görs i ett bokbestånd bidrar till att svavelnedfallet till marken i skogen generellt varit mindre än på länets övriga ytor eftersom torrdepositionen till lövskog vanligen är lägre än till barrskog. Under oktober till september 7 deponerades 3,8 kg svavel och 1, kg oorganiskt kväve per hektar. Kvävenedfallet får betraktas som högt för att vara lövskog i Sverige. Kloridnedfallet, som framför allt härstammar från havssalt, var 88 kg/ha vilket är det 13

15 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 högsta värdet under hela mätserien och kan jämföras med kg/ha som medelvärde för hela perioden. Djupeåsen (N 1) Bok, 87 år DEPOSITION (N 1) =Sommarperiod =Vinterperiod MV =Årsmedelvärde KD : 199/7 KD =Krondropp kg/ha H + KD KD KD MV / / kg/ha SO -S ex KD KD KD MV / /7 kg/ha Cl - 1 kg/ha NO 3 -N 1 kg/ha NH -N KD KD KD MV / /7 KD KD KD MV / /7 KD KD KD MV / /7 Figur 8. Depositionsdata från Djupeåsen, N 1. I figuren redovisas deposition av ett urval ämnen i krondropp de två senaste åren och jämförs med ett medelvärde för perioden Åren är indelade i sommar- (april-sep) och vinterperiod (okt-mars). Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H + ), sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex), kloridjoner (Cl - ), nitratkväve (NO 3 -N) och ammoniumkväve (NH -N). Markvattenmätningarna (Figur 9) visar sura förhållanden med ph-värden runt,7, negativa värden för ANC och höga halter av aluminium, totalt 1, mg/l, varav merparten är oorganiskt aluminium. Halterna av kalcium har ofta varit högre än på länets övriga ytor, vilket möjligtvis kan förklaras av förekomsten av grönsten. Halterna av nitratkväve har ofta varit höga, med,8 mg/l som medianvärde (Tabell A: i Appendix). Detta är ytterligare tecken på hög kvävebelastning i beståndet och risk för utlakning av kväve från skogsekosystemet till omkringliggande vattendrag. Sedan mätningarna startade 199 har halterna av sulfatsvavel, kalcium, kalium och totalt organiskt kol minskat signifikant. 1

16 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 MARKVATTEN (N 1) =totalt Aluminium =organiskt Aluminium M =Median S=Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 7 n=3 M ph mg/l n=3 M Ca mg/l Al n= n=33 7 M 8 mg/l n=3 M SO -S mg/l NO 3 -N n= M 7 Figur 9. Markvattendata från Djupeåsen, N 1. Figuren redovisar resultaten från det senaste årets tre provtagningar, vilka jämförs med ett långtidsvärde. Medianvärde används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland uppträder under torra förhållanden. Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt. Skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är kalciumjoner (Ca + ), aluminium (Al), sulfatsvavel (SO -S) och nitratkväve (NO 3 -N). Gårdshult (N 1): EU-yta strax söder om Simlångsdalen. Skogen består av 8-årig tallskog med viss underväxt av gran. Beståndet gallrades i samband med anläggningen av själva observationsytan 199. Markvegetationen består av blåbärs- och lingonris. I anslutning till öppet fältmätningen har det, under slutet av 197-talet, genomförts mätningar av svavelnedfallet. Mätningar av deposition och markvatten startade 199 och avslutades i december. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december. Data kommer att finnas på den nya hemsidan fr.o.m. hösten 8. Vallåsen (N 17): Nationell yta på östra delen av Hallandsåsen. Ytan är placerad på ett krön och är därigenom starkt exponerad. Skogen består av en mycket sluten 7-årig granskog som saknar markvegetation. Ståndortsindex är G3. Mätning av deposition och markvattenkemi startade 199. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december. Lokalens läge i södra Halland och att den är kraftigt vindexponerad framgår genom höga värden för nedfall av svavel och kväve, se Figur 1. Från oktober till september 7 deponerades,9 kg antropogent svavel per hektar skogsmark, vilket är den lägsta noteringen under den 11-åriga mätperioden. Genomsnittet för elva års mätningar i Vallåsen är 8,1 kg antropogent svavel per hektar skogsmark. I likhet med andra ytor i länet så har svavelnedfallet minskat. Medelvärdet under de första fem åren av den tioåriga mätserien var 9, kg/ha jämfört med,7 kg/ha för de senaste fem åren. För kvävenedfallet syns inte denna minskande trend, och nedfallet av oorganiskt kväve till marken i skogen under /7 på 19, kg/ha var något högre än genomsnittet för elva års mätningar (18, kg/ha), räknat som summan av nitratkväve och ammoniumkväve. Liksom för de övriga lokalerna i Halland uppmättes det högsta kloridnedfallet under hela mätserien (13, kg/ha), vilket indikerar att påverkan från havet var kraftig under det hydrologiska året /7. 1

17 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 Vallåsen (N 17) Gran, 7 år DEPOSITION (N 17) =Sommarperiod =Vinterperiod MV =Årsmedelvärde KD : 199/7 KD =Krondropp kg/ha H + KD KD KD MV / / kg/ha SO -S ex KD KD KD MV / /7 kg/ha Cl - 1 kg/ha NO 3 -N 1 kg/ha NH -N KD KD KD MV / /7 KD KD KD MV / /7 KD KD KD MV / /7 Figur 1. Depositionsdata från Vallåsen, N 17. I figuren redovisas deposition av ett urval ämnen i krondropp de två senaste åren och jämförs med ett medelvärde för perioden Åren är indelade i sommar- (april-sep) och vinterperiod (okt-mars). Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H + ), sulfatsvavel utan havssaltsbidrag (SO -S ex), kloridjoner (Cl - ), nitratkväve (NO 3 -N) och ammoniumkväve (NH -N). Den kraftiga belastningen av försurande ämnen har bidragit till att markvatten från Vallåsen varit mycket surt (Figur 11). Den är en av de suraste av samtliga lokaler inom Krondroppsnätet. Medianvärden från 3 provtagningar visar ph-värde på,3, kraftigt negativa värden för ANC (syraneutraliserande förmåga), höga halter av nitratkväve (1,9 mg/l), låga halter av baskatjoner (exempelvis, mg/l av kalcium) samt mycket höga halter av totalt och oorganiskt aluminium, respektive, mg/l), Tabell A: i Appendix. Tillsammans ger det en mycket låg kvot mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium (,), vilket innebär en ökad risk för skador på känsliga organismer i ekosystemet eller omgivande vattendrag. Värt att notera är att halterna av nitratkväve alltid varit förhöjda, men visat en tydlig årstidsvariation med generellt högst värden under våren till och med 1. Sedan har alla provtagningar (med ett undantag) visat mycket höga halter av nitratkväve på upp till, mg/l. Detta förstärker bilden av Vallåsen som kraftigt kvävebelastad och indikerar risk för betydande utlakning av kväve från skogsmarken till omkringliggande vattendrag. Linjär regressionsanalys av markvattnets sammansättning sedan mätningarna startade visar att kvävehalterna har ökat signifikant sedan mätningarna startade 199, samt att halterna av sulfatsvavel har minskat signifikant. 1

18 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 MARKVATTEN (N 17) 7 =totalt Aluminium =organiskt Aluminium M =Median S=Saknat värde U =Under detektionsgräns 3 n=3 M ph S mg/l n=3 M Ca + S mg/l Al 3 1 SS n= n= M 8 mg/l n=3 M SO -S S mg/l n=3 M NO 3 -N S Figur 11. Markvattendata från Vallåsen, N 17. I figuren redovisas resultaten från det senaste årets tre provtagningar, vilka jämförs med ett långtidsvärde. Medianvärde används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland uppträder under torra förhållanden. Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt. Skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är kalciumjoner (Ca + ), aluminium (Al), sulfatsvavel (SO -S) och nitratkväve (NO 3 -N). Fastarp (N18): Nationell yta på östra delen av Nyårsåsen endast cirka km från havet. Skogen utgörs av ett homogent 7-årigt granbestånd med ståndortsindex G3 i övre delen av en sluttning mot sydost. Markvegetationen domineras av smalbladigt gräs. I närheten har IVL försök avseende askåterföring och vitaliseringsgödsling i skogliga avrinningsområden. Som på flertalet övriga lokaler i länet startade mätning av deposition och markvatten i oktober 199. Nederbördskemiska mätningar på öppet fält avslutades i december. Depositions- och markvattenmätningarna vid Fastarp avslutades i december. Data kommer att finnas på den nya hemsidan fr.o.m. hösten 8. Tidsutveckling deposition Figur 1 visar utvecklingen av svavel och kvävedepositionen i Hallands län från 1988 fram till 7. Två tidsserier för mätningar i öppet fält, granskog samt tallskog presenteras, en gammal tidsserie samt en ny tidsserie. Orsaken till att två tidsserier redovisas är att det 199/97 startade mätningar vid många nya lokaler. Även relativt små geografiska skillnader kan ge upphov till skillnader i deposition och det är därför viktigt att redogöra för vilka lokaler som ingår i respektive tidsserier. Långa tidsserier behövs för att bedöma trender men det medför i många fall att antalet ingående lokaler blir få. I det som betecknas gammal tidsserie för mätningarna i öppet fält ingår Söstared från 1987 fram till, den nya tidsserien består av mätningar från Timrilt mellan 199 och 7. Av figuren framgår att försurningsbelastningen i länet har minskat som en följd av att utsläppet av försurande ämnen reducerats i Europa (EMEP, 7). ph-värdet har ökat, och ligger idag strax under vad gäller mätningarna vid öppet fält. När det gäller våtdepositionen av antropogent svavel ser man att den minskat relativt kraftigt. Svaveldepositionen har under den senare delen av mätserien varit låg trots att nederbördsmängden varit relativt hög under den perioden. Detta betyder att koncentrationen av svavel i nederbörden varit låg. Under /7 var svaveldepositionen vid Timrilt kg/ha, vilket är den lägsta depositionen som uppmätts sedan mätningarna startade, detta 17

19 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 trots den höga nederbördsmängden under /7. När det gäller kväve ser man ingen motsvarande trend. I tidsserierna för mätningar i granytor ingår fyra ytor mellan 1987 fram till 199 (Brännhult, Normanstorp, Margreteberg och Ahla), medan den nya tidsserien består av mätningar från Borgared, Timrilt och Vallåsen mellan 199 till 7. Nedfallet av svavel till granytorna har minskat kraftigt, vilket är tydligt i de båda tidsserierna. 1987/88 var depositionen i genomsnitt strax under kg/ha. /7 var svaveldepositionen vid de tre mätlokalerna mellan 3 och kg/ha. Utvecklingen är tydligare än på öppet fält och beror därför troligen av en kraftigt minskad torrdeposition. Det minskade nedfallet av svavel har medfört att krondroppets ph-värde har ökat kraftigt från under till strax under. Inte heller i granytorna syns någon tydlig trend vad gäller kvävedepositionen. I tidsserierna för mätningar i tallytor ingår mätningar från Gårdshult i gammal tidsserie för perioden mellan 199 fram till, medan den nya tidsserien består av mätningar från Söstared mellan 1987 till 7. Även i mätningarna från tallytorna ser man att svaveldepositionen minskat kraftigt. phvärdet har ökat men ingen tydlig trend framträder vad gäller kvävedeposition. Öppet fält Gran Tall ph. (gammal=1, ny=1). (gammal=, ny=3). (gammal=1, ny=1) /9 9/97 1/ / /9 9/97 1/ / /9 9/97 1/ /7 Nederbörd (mm) /9 9/97 1/ / /9 9/97 1/ / /9 9/97 1/ /7 Svavel (kg/(ha*år)) 1 1 9/91 9/9 98/99 /3 / /91 9/9 98/99 /3 / /91 9/9 98/99 /3 /7 Kväve (kg/(ha*år)) 1 1 9/91 9/9 98/99 /3 / /91 9/9 98/99 /3 / /91 9/9 98/99 /3 Figur 1. Årsmedelvärden för ph, nederbörd, deposition av svavel och oorganiskt kväve i tre miljöer i Hallands län; öppet fält, granskog och tallskog, uppdelat på två tidsserier. I öppet fält gammal tidsserie har Söstared (1987-) använts och i ny tidsserie har Timrilt (199-7) använts. I den gamla tidsserien för gran ingår Brännhult, Normanstorp, Margreteberg och Ahla ( ) och i den nya tidsserien för gran ingår Borgared, Timrilt och Vallåsen (199-7). I den gamla tidsserien för tall har Gårdshult (199-) använts och i den nya tidsserien för tall har Söstared (1987-7) använts. /7 18

20 Övervakning av luftföroreningar i Hallands län. Resultat till och med september 7 IVL rapport B 1779 Tidsutveckling markvatten Linjär regressionsanalys har använts för att ge indikationer på om markvattnets sammansättning förändrats signifikant sedan mätningarna startade vid befintliga lokaler i Götaland. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten på samtliga lokaler med minst fem provtagningar ( år). Detta innebär att alla aktiva markvattenlokaler i Hallands län är med i analysen. Figur 13 visar tidsutvecklingen för markvattnet vid 3 lokaler i Götaland. Tydligast är minskat innehåll av kalcium och sulfatsvavel, vilket skett på ungefär två tredjedelar av alla lokaler i Götaland. Minskningen är en följd av minskad svaveldeposition. På fler än en tredjedel av lokalerna minskar även halterna av magnesium, kalium, vätejoner och totalaluminium. Detta är en naturlig följd av att det sura nedfallet minskat, eftersom det sura nedfallet leder till jonbyte som frigör baskatjoner. Minskade halter av baskatjoner kan även bero på att förråden av utbytbara baskatjoner minskat i marken. På ungefär hälften av lokalerna har innehållet av organiskt kol minskat och på omkring en tredjedel har kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium minskat. Ökande halter av nitrat- och ammoniumkväve förekommer vid ungefär en tredjedel av lokalerna, medan ett fåtal lokaler visar minskande kvävehalter. Ökande halter kan tyda på en störd kvävebalans i marken med risk för kväveutlakning som följd. Störningar efter stormen Gudrun och andra stormar har, på vissa lokaler, bidragit till förhöjd kväveutlakning på senare år. Halten av oorganiskt aluminium har minskat på mer än en tredjedel av lokalerna medan organiskt aluminium inte visar någon tydlig trend. För markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, finns exempel på ytor med både minskande och ökande trend. + Antal lokaler SO -S Ca + Mg + TOC K + H + ooal TAl (Ca+Mg+K)/ooAl ANC Na + Mn + oal Fe +/3+ Cl - f NO 3 -N NH -N Figur 13. Trendberäkningar för markvatten på 3 lokaler i Götaland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-). Tidsutveckling lufthalter Mätningar av lufthalter med diffusiva provtagare har pågått vid en plats i Halland, Timrilt, sedan 1. I Skåne påbörjades mätningar redan 199. Under perioden 1998 tom mättes lufthalter vid 1 platser i Götaland. Eftersom mätningarna vid dessa platser pågått under hela perioden går det att använda denna period för trendanalyser. Av de 1 platserna för Götaland finns i Skåne, i 19