Dokumentation från konferensen Barns livssituation, hälsa och ohälsa november 2006, Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från konferensen Barns livssituation, hälsa och ohälsa. 22-23 november 2006, Göteborg"

Transkript

1 Dokumentation från konferensen Barns livssituation, hälsa och ohälsa november 2006, Göteborg

2

3 FÖRORD Hösten 2006 anordnades den tredje nationella konferensen av Vårdalinstitutet. Denna gång var temat barns livssituation, hälsa och ohälsa. Liksom vid de tidigare konferenserna var syftet att skapa en mötesplats mellan forskare, beslutsfattare och dem som använder forskningsresultat i sitt vardagliga arbete. Paneldiskussionerna handlade också om huruvida forskningen belyser för praktiken viktiga frågor. Såväl tillfrågade forskare som beslutsfattare har ställt sig och sina kunskaper till förfogande på ett synnerligt förtjänstfullt sätt. Tack för Era insatser. Konferensen lockade många deltagare, vilket får ses som ett uttryck för att ett angeläget område skildrades. Till skillnad från de tidigare konferenserna valde vi denna gång att dokumentera konferensen, vilket gjordes av frilansjournalisten Helena Östlund. Även TV24 valde att dokumentera konferensen genom att spela in och senare sända konferensen i sin helhet. Helena Östlunds dokumentation gör det nu möjligt att erbjuda denna sammanfattning, som också innehåller kontaktinformation till dem som presenterade under de olika rubrikerna. Denna dokumentation har tillkommit genom stöd från Vårdalinstitutet. Ett varmt tack till alla som medverkade, arbetade i kulisserna och alla som på olika sätt bidrog till två spännande dagar med diskussioner om barnens situation i vårt moderna samhälle. Ingalill Rahm Hallberg Koordinator, Vårdalinstitutet

4 Vårdalinstitutets konferens BARNS LIVSSITUATION, HÄLSA OCH OHÄLSA i samverkan, landsting och kommuner möte mellan forskning, strategiska beslut och vardaglig tillämpning En konferens om hur forskningen kommer till användning i praktiken, om mötesplatser för forskare, beslutsfattare och användare. Vad vet vi? Vad saknar vi? Använder vi den kunskap vi har? Göteborg november 2006 Radisson SAS Scandinavia Hotel

5 PROGRAM BARNS LIVSSITUATION, HÄLSA OCH OHÄLSA Preliminärt program. Reservation för ändringar. Senast uppdaterad: DAG 1-22 NOVEMBER Registrering och kaffe Välkomsthälsning Olof Edhag, ordf, Vårdalinstitutet Inledning Jan-Åke Simonsson, regionråd, Västra Götalandsregionen Barns hälsa och ohälsa - Har barns hälsa och ohälsa försämrats under senare år? Vad vet vi? Vilken kunskap saknar vi? Sven Bremberg, docent, Folkhälsoinst & Karolinska inst, Sthlm forts dag Samtalsledare: Annelie Hellander, chef för Vårdenheten, Kommunal Barns vardag i en familj med knapp ekonomi Anne Harju, doktorand, Växjö universitet Postervisning - Forskning vid Vårdalinstitutet Gemensam buffé och mingel Underhållning - Brunnsbo Musikklasser DAG 2-23 NOVEMBER Barns rätt till god hälsa! Lena Nyberg, barnombudsman Lunch Barns livssituation och livsstil - fångas problematiska förhållanden tidigt och med goda interventionseffekter? - Vad vet vi? Vilken kunskap saknar vi? Moderator: Ingalill Rahm Hallberg, koordinator, Vårdalinstitutet Vad betyder barns tidiga känslomässiga relationer för den fortsatta utvecklingen? Anders Broberg, professor, Gbg Långvarig sjukdom under barn- och ungdomsåren? Hur påverkar det hela livet? - Vad vet vi? Vilken kunskap saknar vi? Hur använder vi det vi vet? Moderator: Johan Calltorp, Vårdalinstitutet Om astma och allergi hos barn och ungdomar Gunilla Hedlin, professor, Centrum för allergiforskning, Karolinska inst Om övervikt och fetma bland barn och ungdomar Carl-Erik Flodmark, professor, Lunds universitet Om diabetes hos barn och ungdomar Gun Forsander, sektorsöverläkare, Gbg Är barnhälsovården till hjälp för barn i riskzonen för ohälsa? Marie Köhler, barnhälsovårdsöverläkare, Region Skåne Tonårsföräldraskap - vanligt bland de mest utsatta trots goda effekter för de flesta av samhällets insatser Maria Danielsson, socialmedicinare, Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen Hur mår barn till dem som invandrat till Sverige? Henry Ascher, docent, Nordiska högskolan för folkhälsovet, Gbg Att må sämre än man har det. Barnens situation i Sverige idag Lennart Köhler, professor, Nordiska högskolan för folkhälsovet, Gbg Kaffe Hur går det för barn i familjer där våld och/eller missbruk förekommer? Thomas Lindstein, professor, rektor, Mittuniversitetet, Sundsvall Barn som rättsoffer och barn i rättsprocessen? Pia Johansson, lagman, Blekinge Tingsrätt & Länsrätten i Bleking län Paneldiskussion: Barns livssituation och livsstil - Används den kunskap som finns? Hinder och möjligheter? Vilka utmaningar står vi inför? Om cancer Ildikó Márky, professor, Sahlgrenska Akademin, Gbg Om psykisk sjukdom hos barn och ungdomar Anne-Liis von Knorring, professor, Uppsala universitet Kaffe Paneldiskussion: Finns det i den offentliga vården och omsorgen gynnade och missgynnade barn? - Används den kunskap som finns? Vilken kunskap saknas? Hur skall forskningsresultat komma vården till del? Panel: Gun Forsander, sektorsöverläkare, Gbg Carl-Erik Flodmark, professor, Lunds universitet Gunilla Hedlin, professor, Centrum för allergiforskning, Karolinska inst Anne-Liis von Knorring, professor, Uppsala universitet Ildikó Márky, professor, Sahlgrenska Akademin, Gbg Saima Jönsson, politiker, Region Skåne Carola Granell, Stenungsunds kommun Samtalsledare: Annelie Hellander, chef för Vårdenheten, Kommunal Familjen i vården av barn och ungdomar? Tar vi vara på dem? Krister Boman, docent, Karolinska inst, Sthlm Panel: Henry Ascher, Nordiska högskolan för folkhälsovet, Gbg Sven Bremberg, docent, Folkhälsoinst & Karolinska inst, Sthlm Anders Broberg, professor, Gbg Pia Johansson, lagman, Blekinge Tingsrätt & Länsrätten i Blekinge län Lennart Köhler, professor, Nordiska högskolan för folkhälsovet, Gbg Marie Köhler, barnhälsovårdsöverläkare, Region Skåne Thomas Lindstein, professor, rektor, Mittuniversitetet, Sundsvall Jonas Andersson, politiker, Västra Götalandsregionen Ingrid Lennerwald, regionråd, Region Skåne Utmaningar för förebyggande arbete, socialt och för vård och omsorg - Sammanfattande tankar från konferensen Marianne Cederblad, professor emeritus, Lunds universitet Reflektion och avslutning Olof Edhag, ordf, Vårdalinstitutet Gemensam lunch

6 VÄLKOMNANDE Vårdalinstitutets ordförande Olof Edhag hälsade välkommen genom att redovisa några oroande fakta om barns och ungas liv idag: Allt fler barn får sömnmedel och allt fler unga får läkemedel mot ångest och depression. Självmord är den största enskilda dödsorsaken i unga år. Sexuella övergrepp är vanliga hos dem som försökt begå självmord barn får varje år vård i familjehem. Olof Edhag, ordförande Vårdalinstitutet Som en illustration till frågan om det sociala arvet återberättade Olof Edhag ett samtal från en institution för unga som vårdas enligt LVU. En pappa som var där med sin bror för att besöka en av ungdomarna, sa till brodern: Det där huset till vänster fanns väl inte där när du och jag var intagna här? INLEDNING Jan-Åke Simonsson, regionråd, Västra Götalandsregionen Jan-Åke Simonsson inledde konferensen med ett brett svep över barns och ungdomars villkor i världen. Redan i Gamla testamentet betraktades barnen som en gåva, konstaterar han. Det ansågs betydelsefullt att man fostrade dem rätt. - Genom alla tider har våra egna barns och barnbarns situation varit i centrum men har vi alltid barnen i centrum när vi fattar politiska beslut? 4

7 Han konstaterade att barns livsvillkor är mycket olika. Exempelvis finns procent av barncancerfallen i väst och där botas 75 procent, medan 80 procent av fallen finns i utvecklingsländerna och där botas bara 5-10 procent. Skillnader finns också i Sverige. Även om barn har det jämförelsevis bra här, finns ändå stora orättvisor. Barn i två stadsdelar med bara ett par mil emellan kan leva under helt olika livsvillkor. I regionen är man oroad över att 200 flickor och 70 pojkar försöker ta sina liv varje år, och två flickor och fem pojkar mellan femton och nitton år fullbordar försöken. En regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin ska därför läggas fram. Väntetiderna måste minska ännu mer och det preventiva arbetet bli bättre, anser Jan-Åke Simonsson. - Därför får vi aldrig svika barnen med de tuffaste villkoren. Sådant som just nu händer på vår jord, såsom översvämningar, torka, regn och stormar, skapar stor oro bland många unga. Att drabbas av nattsvart pessimism eller fruktan ligger nära till hands. Det är viktigt att vi tar barns frågor om liv och död och livets mening på stort allvar. Det har hänt något i samhället de senaste åren, konstaterar Jan-Åke Simonsson. En enorm ökning av allas våra valmöjligheter. Idag finns inga gränser, dagens ungdomar är mer internationella än någon annan generation. Förr stannade man ofta kvar i det samhälle man levde i. Man fick tidigt ett yrke där man bodde man visste vad man skulle göra. Jan-Åke Simonsson berättar om sin pappa och morfar och flera generationer före dem som alla var fiskare i skärgården. Själv var han den förste som bröt med traditionen och valde ett annat yrke. Han har ofta hört föräldrar till barn med neuropsykiatriska problem beskriva den mångfald av dörrar som finns in till välfärdsystemen och hur tungt det är att hantera alla dessa kontakter. Jan-Åke Simonsson menar att vi måste bli bättre på att samordna resurserna och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Vi borde ha någon form av välfärdssamordnare, föreslår han, som kan hjälpa till med alla dessa kontakter. Jan-Åke Simonsson påpekar att de samlade resurserna trots allt aldrig har varit större än idag - ändå tycker vi inte att de räcker till. Han avslutar med ett par frågor: Använder vi verkligen resurserna optimalt? Och använder vi verkligen den kunskap som finns om barns situation ute i de olika verksamheterna? - Har alla dessa val som unga står inför ett pris? Den frågan ställer jag mej ibland. Har de förmågan och kompetensen att hantera alla val? För vissa är det en stor utmaning, men för andra kan valen och osäkerheten inför framtiden skapa otrygghet. Kan detta vara ett skäl till oron inom ungdomsgenerationen? Han menar att vi måste värna om de skyddsfaktorer som kan förebygga ohälsa: familjen, kamraterna, skolan och närmiljön. En aktuell mätning visade att i Västra Götaland har av regionens barn haft kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, vilket är ungefär tre procent. 22 av BUP-enheterna hade en väntetid på högst 4 veckor för ett första besök, några hade sämre resultat. Alla enheter klarar dock vårdgarantins gränser på tre månader. 5

8 BARNS HÄLSA OCH OHÄLSA Docent Sven Bremberg Folkhälsoinstitutet & Karolinska Institutet Sven Bremberg pratade om barns hälsa ur ett folkhälsoperspektiv. Han menar att om vi ska förbättra folkhälsan i stort, måste det gå bl a via barn och ungdomar. Statistik som förts ända sedan 1700-talet visar att för varje generation har chansen för ett nyfött barn att leva ett friskt och långt liv ökat. För 65-åringar är det däremot inte så stor skillnad. Dagens 65-åring har inte särskilt mycket större chans att bli gammal än 1700-talets 65-åring. M e d a n d r a o rd : f r a ms te g e n s ke r u n d e r u p pv ä x t- åren. Därför måste vi fortsätta satsa på barnen, även om vi lever i ett land med världens kanske bästa barnhälsa, menar Sven Bremberg. Han förklarar att det finns en myt som säger att i ett samhälle där alla barn får överleva, överlever också barn som av olika skäl inte förväntas bli så gamla. Det vill säga, möjligheten att bli gammal i en skyddad miljö skulle minska. Men det är precis tvärtom. - Ju friskare ett barn är under de första åren desto större chans har barnet att bli gammalt. Detta är avgörande för folkhälsan i stort. Han pekar på flera trender som går åt fel håll vad gäller barn och ungdomar. Flera studier visar att unga mår allt sämre psykiskt. Ett exempel är att antalet unga flickor som känner sig nere minst en gång i veckan har tredubblats på tjugo år. Självmorden bland unga minskar inte som de gör hos vuxna. Och övervikten hos unga ökar i en takt Känner sig nere mer än en gång i veckan, 15 år (HBSC) 6

9 som motsvarar en fördubbling vart 20:e år, med stor risk för framtida hjärt- och kärlsjukdomar. DALYs 0-14 år Sverige Vad kan man göra åt detta? För att främja hälsa bör man tänka i kedjor av orsaker, från det biomedicinska och personliga till det politiska och samhälleliga. På individnivå har vi mycket kunskap om vad som påverkar hälsan - men varje enskild faktor har en mycket begränsad effekt på hälsoläget. Insatser på samhällsnivån har däremot avgörande betydelse - men kunskaperna är mindre precisa. I ett välutvecklat välfärdssamhälle ligger utmaningen i att utveckla kunskaper om hur samhällssynen kan bli mer hälsofrämjande, menar Bremberg. Vad gäller missbildningarna är våra kunskaper om varför de uppstår mycket små. Vi känner till att folsyra minskar risken, men inte mycket mer. - Det är anmärkningsvärt att vi vet så lite om detta stora hälsoproblem. När det gäller problem som uppkommer kring födseln är kunskapsläget något bättre. Problemen uppkommer oftast på grund av att barnen föds endera för tidigt eller med tillväxthämning. Men vi vet ännu inte så mycket om varför barn föds för tidigt. De framsteg som gjorts beror främst på bättre omvårdnad i kombination med tekniska landvinningar, konstaterar Sven Bremberg. Vad gäller att förebygga skador har vi lyckats ganska bra. Här gäller det bara att fortsätta arbeta för säkrare miljöer. - Två samhällsfaktorer vet vi säkert påverkar hälsan: hur rika vi är och hur jämt fördelade inkomsterna är i ett land. Det kan förklara omkring 75 procent av alla variationer i hälsa länder emellan. Återstoden kan sannolikt förklaras av hur välfärdssystemen, förskola, skola, sjukvård, transporter, bostäder och så vidare är utformade. På individnivå används ofta WHO:s begrepp DALY, kvalitetsjusterade förlorade levnadsår, som är ett sätt att uttrycka förlusten av friskt liv i en befolkning på grund av sjukdomar och skador. De viktigaste faktorer som begränsar barns liv i Sverige är missbildningar, problem kring födseln, psykiska problem, skador, astma och luftvägsinfektioner. Situationen kring astma och allergi är sämre. När problemen började uppmärksammas för år sedan genomfördes en mängd preventiva åtgärder - trots att det inte fanns så mycket kunskap. - I bästa fall ställde åtgärderna inte till någon skada, i sämsta fall har de bidragit till epidemin. Och vi vet fortfarande inte varför ökningen har avtagit de senaste åren. Han menar att vi måste tänka på detta när det gäller dagens fetmaepidemi: att agera utan egentlig kunskap kan förvärra problemet. 7

10 D e t k a ns ke a l l r a s tö r s t a p ro b l e m e t ä r d e n psykiska ohälsan som har ökat under 90-talet och som är på väg att bli vårt största folkhälsoproblem. Inte bara för unga utan i hela befolkningen. När Sven Bremberg nyligen var med och utredde orsakerna fann forskarna inga klara belägg för att enskilda faktorer som datorspelande, lärartäthet eller skilsmässor ökade den psykiska ohälsan. samhälle som vårt. Det räcker inte att leva efter de sanningar man lärde sig som barn, utan man måste hela tiden hänga med på vad som gäller idag. Fysisk och psykisk ohälsa efter förmåga att hantera skriven information USA - Istället för att förvärvsarbeta ägnar sig ungdomar åt olika former av utbildning. Det är utmärkt, men systemet måste också kunna ta emot dem och kvalificera dem och det har inte fungerat. De fann dock två tydliga samband: ett var att ungdomar har svårt att få arbete. I en jämförelse mellan nio europeiska länder under en 20-årsperiod utmärkte sig Sverige. Inget annat land har haft en så drastisk försämring av ungdomars arbetsmarknad och inget annat land en så stark ökning av psykiska symptom. Samband mellan förändring av förvärvsarbete år och ökning av symptom i 9 länder (HBSC) Det fin ns e n b i l d av at t v a l m öj l i g h e te r n a ä r enorma, men de faktiska valmöjligheterna är inte alls så stora. Att gå från bilden av att vem som helst kan bli en berömd sångerska i New York, till att se att det där gick inte för mej, jag kanske inte ens klarar gymnasiet det glappet blir ganska stort. Etikprofessorn Martha Nussbaum lyfter fram kompetenser som skyddar mot ohälsa: att kunna knyta an till andra människor, att kunna bilda sig en uppfattning om vad som är ont och gott, att kunna reflektera kritiskt och att kunna delta i det sociala livet. Minskning av andel ej i arbetskraften (%) Den andra faktorn bakom ökande psykisk ohälsa formulerar Sven Bremberg så här: - Möjligheten att genomföra individuella livsprojekt har aldrig varit så stora som idag, men kompetensen att hantera denna komplexa moderna värld har inte ökat i samma takt. Sven Bremberg menar att vissa åldrar är mer kritiska: den neurobiologiska forskningen visar att de allra flesta av hjärnans synapser utvecklas mellan noll och sju år. Det mesta har alltså skett före sju års ålder; redan då har barnet bildat sig en uppfattning om omvärlden. Han hänvisar bland annat till en amerikansk undersökning som visar att unga som har svårt att hantera skriven information löper tio gångar så hög risk att bli långvarigt sjuka, jämfört med ungdomar som har god förmåga. Han menar att det inte är förvånande i ett så informationstätt 8

11 Sven Bremberg har räknat ut vilka samhällsresurser ett barn upp till arton år har tillgång till, räknat i kronor och ören: 3,5 miljoner per barn. Största posten var föräldrarnas vård, sedan kom förskola, skola, frivilligorganisationer, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det innebär att det som ger störst effekt i bättre hälsa för flest barn är att satsa på just de största posterna: föräldrar, dagis, skola och fritidsverksamhet. Insatser för barn 0-17 år, Stockholms län De resurser vi har tillgång till är alltså de stora välfärdssystemen, som tillkom för år sedan. Samtidigt bedrivs ganska lite forskning om samspelet mellan barns hälsa och dessa miljöer. När vi vet mer om det, har vi stora chanser att förbättra hälsan för barn. Sven Bremberg avslutar med att konstatera att ett lands ekonomiska uppgång börjar med god hälsa, inte minst bland barnen. Det fungerar inte att resonera tvärtom: när vi blir tillräckligt rika kan vi skaffa sjukvård och rätta till de fel som uppkommit. Nej, det är när hälsan blir bättre som välståndet ökar. 9

12 BARNS RÄTT TILL GOD HÄLSA Lena Nyberg menar att FN:s barnkonvention är ett fantastiskt verktyg i det dagliga arbetet för alla som arbetar med barns situation. Rättigheterna lyfter på ett tydligt sätt fram hur vi borde fundera och agera. Men hon konstaterar också att det finns mycket kvar att göra på de flesta punkter i konventionen. Lena Nyberg, Barnombudsman - Rätten att inte bli diskriminerad är en av de grundläggande rättigheterna. Den väcker en rad frågor: hur vi prioriterar resurserna mellan barn och vuxna? Får barn samma integritet som vuxna inom hälso- och sjukvård? Ger vi barn samma typer av information utifrån ålder och mognad? Kräver vi verkligen specialkunskaper när det gäller barn något som är självklart när det gäller andra grupper? - Rätten till liv är en annan rättighet. Där är vi förhållandevis duktiga, med låg spädbarndödlighet, menar Lena Nyberg. - Barnets bästa är däremot en rättighet där det finns mycket mer att fundera kring. Tar vi hänsyn till barnets bästa när ett beslut ska fattas? Vilka konsekvenser får ett beslut för det berörda barnet? Barnombudsmannen har arbetat fram en modell för barnkonsekvensanalyser som kan användas som ett instrument vid beslutsfattande. - Barn har rätt att bli hörda vid beslutfattande, utifrån mognad och ålder. Där anser Lena Nyberg att det finns mycket kvar att göra inom hälso- och sjukvården och ännu mer inom socialtjänsten. Även de yngsta barnen har rätt att bli lyssnade till det är svårare, men det handlar om att ta till sig deras sätt att kommunicera. - Barn med funktionshinder har rätt till ett fullständigt och anständigt liv, men så är det inte alltid. Barn med osynliga funktionshinder är utsatta, de blir ofta mobbade och lever i ett tufft utanförskap. Barn med fysiskt funktionshinder har ofta inte samma förutsättning att delta i skola eller i fritidsverksamheter, som andra barn. Barns rätt till skydd mot fysiskt och psykiskt våld är en fråga som Lena Nyberg vill lyfta fram särskilt. Där saknas kunskap och den kunskap som finns måste föras ut bättre. Hon konstaterar att polisanmälningarna om våld och sexuella övergrepp mot barn ökar, men man vet inte om det beror på ökat våld eller större benägenhet att anmäla. Hos BO får man dock många signaler från både sjukvård, socialtjänst, polis och åklagare om att många barn utsätts för våld. Här saknas färsk kunskap. Enligt den senaste undersökningen från år 2000 sade sig 8 procent av barnen ha blivit utsatta för fysisk bestraffning i hemmet. En statistisk undersökning visade att 19 procent var rädda för våld i hemmet, endera från syskon eller från föräldrar. 10

13 Lena Nyberg anser att det också saknas kunskap om de små barnens utsatthet, om hur man upptäcker att de utsatts för våld och hur man går v i d a re nä r d e t u p p t ä ck t s. D e t g ä l l e r b å d e p å BVC, men också hos förskole- och skolpersonal. Hon t ycke r at t d e t nu b e h övs e n s to r s at s ni n g p å frågan om vuxnas våld mot barn, på samma sätt som man lyft fram mäns våld mot kvinnor. Hon anser vidare att det behövs mer forskning som visar att förebyggande arbete är lönsamt. Hon tycker också att det behövs ett ekonomiskt styrsystem som visar att det lönar sig att samarbeta inom och mellan myndigheter. - Barns rätt till skydd mot droger. Hos Barnombudsmannen upptäckte man att när vuxna p r at a r o m d ro g e r, ti l l e xe m p e l i AN T- u n d e r v is - ningen, görs det ofta på ett vuxenvis. Barn är mycket medvetna om hur och var man får tag i alkohol och droger och till vilka priser. Här måste både föräldrar och professionen lyssna mer till ungdomars egna erfarenheter och åsikter. Enligt BO:s undersökningar vill många unga att föräldrarna ska sätta gränser det ger trygghet. Lena Nyberg lyfter fram ett antal vardagsproblem som barn är missnöjda med - och som vuxna negligerar. Det största är mobbning, ett problem som berör nästan alla barn. Endera som mobbade, som mobbare eller med rädsla för att själv bli nästa offer. Hon menar att det finns alltför lite av forskning om vilka metoder mot mobbning som är bäst. Det som barn ofta är nöjda med är sina kroppar (undantaget om man har ett fysiskt handikapp) och det har oerhört stor påverkan på den totala nöjdheten, visar Barnombudsmannens undersökningar. Många av de barn som har bekymmer hamnar där på grund av sina föräldrar. Lena Nyberg refererar en färsk undersökning som Norrbottens läns landsting gjort. Den visar att majoriteten av de barn som fanns inom fosterhemsplaceringar eller institutionsvård i länet, inte var det på grund av egna problem, utan på grund av föräldrarnas bristande omsorgsförmåga. Det skulle betyda enormt mycket om den kunskap som finns om föräldrastöd fick större bredd. En viktig fråga är barnens rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården. Föräldrabalken ger föräldrar stor makt över sina barn, samtidigt ska barnen vara med och påverka utifrån ålder och mognad. Föräldramakten ställer ibland till bekymmer när den ena av två skilda föräldrar stoppar till exempel nödvändig behandling. Här anser Lena Nyberg att det finns ett stort behov av att reda ut vad lagens ord om att man ska lyssna till barn efter ålder och mognad egentligen innebär. Unga själva anser att ungdomsmottagningarna är bäst på att lyssna från dem har vi en del att lära. Vuxna är också ofta tafatta när det gäller att bemöta kränkningar mot barn. Stress drabbar många barn, både på grund av föräldrars stress och i sina egna liv. Många fritidsaktiviteter som mest var på kul när vi var unga, ställer idag höga krav på barnen som deltar. Den dåliga skolmiljön drabbar alla barn. En femtedel av alla barn försöker hålla sig hela dagen för att slippa gå på snuskiga, illaluktande skoltoaletter, ofta utan toapapper eller fungerande lås. Det ger i sig hälsoproblem. Samma sak gäller bullriga skolmatsalar, där eleverna inte gärna vill äta. 11

14 BARNS LIVSSITUTION OCH LIVSSTIL - FÅNGAS PROBLEMATISKA FÖRHÅLLANDEN TIDIGT OCH MED GODA INTERVENTIONSEFFEKTER? Moderator: Professor Ingalill Rahm Hallberg VAD BETYDER BARNS TIDIGA KÄNSLOMÄSSIGA RELATIONER FÖR DEN FORT- SATTA UTVECKLINGEN? Anders Broberg, Professor, Göteborgs universitet Anders Broberg koncentrerar sig på den viktiga tidiga anknytningen och dess betydelse för det fortsatta livet. Han konstaterar att vårt behov av kontakt är lika avgörande som behovet av föda. Kontakten avgör om det skapas en anknytning. Hur ska den unge kunna lära sig av erfarenheten utan att utsätta sig för onödigt stor fara, när det inte finns någon lya eller annan bohåla att fly till? Anknytningen utvecklades för att göra det möjligt för den unge att använda sig av föräldern som en trygg bas (d v s någon man kan utgå ifrån i sitt utforskande av omgivningen) säker hamn (d v s någon man kan fly till när situationen där ute upplevs som alltför farlig. Att ha någon att ty sig till modell (d v s någon som hjälper en att skilja mellan farliga och ofarliga situationer Pionjären på området var John Bowlby, en av anknytningsteorins två skapare. Bowlby definierade anknytning som ett specifikt känslomässigt band emellan spädbarnet och dess primära vårdnadshavare, som är ett resultat av samspelet dem emellan under de första levnadsåren. Kontakten är så viktig därför att den ger en trygg bas för barnet när det ska utforska omvärlden, det ger en säker hamn att fly tillbaka till om något verkar farligt och det ger en modell för att lära sig värdera omvärlden. Genom årtusendena har vuxna ofta burit sina barn. Hos San-folket i Kalahariöknen, ett av få kvarvarande jägar/samlarsamhällen har barnen blivit burna ungefär 600 mil vid tre års ålder. Kroppskontakt betyder så mycket. 12

15 Och det räcker inte med en förälder: antropologen Susan Blaffer Hrdy pratar om ett allföräldraskap: barnets växande hjärna behöver fler än en vuxen för att tillgodose dess behov av omvårdnad. Det spelar ingen roll hur familjekonstellationen ser ut, det viktiga är att barnet har tillgång till flera vuxna. Men anknytning tar tid - den kan inte utövas på den tid som blir över när allt annat fått sitt. Och den är lika viktig för alla åldrar, både för det rädda lilla barnet och för nioåringen som behöver prata om hur det varit i skolan. Om de nära relationerna är positiva ger de en viktig språngbräda ut i livet. Men om de är negativa blir de istället en tung ryggsäck att bära på. Forskning har visat att ett barn är särskilt ägnat att lära sig att knyta an under de första två - två och ett halvt åren. Sker det inte då blir det svårare senare i livet. Anknytning under de första åren är så viktig därför att den lägger grunden, både för barnets självtillit och för dess tillit till att andra människor kommer till undsättning när den egen kompetensen inte räcker till. Anknytning på gott och ont Evolutionen har utgått ifrån att människobarnets uppväxtmiljö är tillräckligt bra. Positiva nära relationer tidigt i livet = bra språngbräda ut i livet Negativa nära relationer tidigt i livet = tung ryggsäck att ta med sig på den fortsatta färden. Anknytning tar tid Anknytning är också tvingande - ett barn, eller för den delen djur, kan inte välja att låta bli att knyta an. Anders Broberg exemplifierar med Darwins studie av vattenödlorna på Galapagosöarna, som om och om igen simmade tillbaka till stranden trots att Darwin kastade dem i havet. De hade ingen annanstans att ta vägen. Därför är också barn vars föräldrar inte kan ge tillräcklig omsorg, så illa utsatta. De har ofta ingen annan att vända sig till. Den tidiga anknytningen - grunden på vilken annat bygger vidare Genom upprepat samspel med föräldrarna under de första levnadsåren, i synnerhet i anknytningsrelevanta situationer, lär sig barnet: Självtillit - Att lita på och glädja sig över sin egen ökande förmåga och kompetens Alltför många barn är utsatta för bland annat: slitningar mellan föräldrar och lojalitetskonflikter att tvingas bevittna att pappa misshandlar mamma att själv bli misshandlad eller hotad att leva med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar som inte kan ge tillräcklig trygghet. Tillit till den andre - Att lita på att hans/hennes anknytningsperson/er är tillgängliga, kapabla och intresserade av att hjälpa till när barnet ber om hjälp för att hans/hennes egna resurser inte räcker till. Nära relationer är inte alltid positiva 13

16 Om anknytningen inte fungerar kan stresshanteringssystemen komma i olag för lång tid framåt, visar den biologiska forskningen. En långvarig studie, den s k Minnesotastudien av Alan Sroufe och hans medarbetare, har följt 250 barn från födseln till 26 års ålder. Deras slutsats är att det inte finns någon annan analyserbar företeelse i tidig barndom som är viktigare (än den tidiga anknytningen). Anknytningserfarenheter förblir, också i detta komplexa perspektiv, avgörande för formandet av personligheten. - Det betyder inte att vi är dömda av vår tidiga uppväxtmiljö, men den miljön sätter oss på en utvecklingslinje,som, om den inte får stor hjälp att korrigeras, kommer att vara ganska självgående, säger Anders Broberg. Wilhelm Moberg sa ungefär samma sak, fast på sitt sätt: Anknytning är viktig hela livet! Barndomen är broddens tid, den är åren mellan uppvaknandet och stråskjutningen Vad man under dessa växtår måste undvara kan man inte senare förvärva, lika litet som man kan mista, vad man under denna tid har vunnit Således befinner man sig själv på en plats på vår jord som man icke själv har utvalt. Växtmylla, omgivning, klimat, skötsel eller vanskötsel allt detta är redan givet. Allt detta, som skall gripa så djupt in i vår levnad, finns där en gång för alla vår vilja förutan. Vad man under dessa växtår måste undvara kan man inte senare förvärva, lika litet som man kan mista, vad man under denna tid vunnit. Berättelser ut Min levnad,

17 BARNS LIVSSITUTION OCH LIVSSTIL - FÅNGAS PROBLEMATISKA FÖRHÅLLANDEN TIDIGT OCH MED GODA INTERVENTIONSEFFEKTER? Marie Köhler barnhälsovårdsöverläkare, Region Skåne ÄR BARNHÄLSOVÅRDEN TILL HJÄLP FÖR BARN I RISKZONEN FÖR OHÄLSA? Marie Köhler berättar om hur barnhälsovården växte fram på 30-talet som en del av dåtidens välfärdssatsning. Den har med tiden kommit att få allt starkare psykosociala inslag. Barnhälsovårdens uppgift idag är att främja hälsa och minska förekomst av ohälsa. Utgångspunkten är folkhälsoproblemen, det vill säga de problem som både är vanliga och ger betydande funktionsnedsättning. Barnhälsovården är ett generellt erbjudande av insatser till alla barn. Det kompletteras med förstärkta insatser till sårbara grupper och individuellt utformad hjälp till föräldrar och barn som löper särskilt stor risk att drabbas av ohälsa. Ett exempel på en generell insats som haft stora effekter på barns hälsa är vaccinationer. Ett annat exempel är olycksfallsprofylaxen som startade via barnhälsovården under 50-talet och som lett till att Sverige har relativt sett minst dödsolycksfall i världen bland barn. Ytterligare ett exempel är föräldrastöd. Vad gäller riskgrupper så finns olika typer. Man kan dela in dem i medicinska och psykosociala riskgrupper utifrån den ohälsa som uppstår. Man kan också anlägga ett prospektivt perspektiv, vilket innebär att identifiera ohälsorisker för grupper som inte utvecklat ohälsa ännu, till exempel övervikt som ger risk för fetma. Eller så kan man ha ett retrospektivt perspektiv där man utgår ifrån problemet och försöker identifiera vilka som är i risk att utveckla det, exempelvis allergi hos barn till allergiker. Marie Köhler påpekar att några av problemen med riskgruppstänkandet är att det är svårt att dra tydliga gränser mellan risk och ickeriskgrupp. I gruppen barn med föräldrar med utländsk ursprung finns stora skillnader beroende på vilket land de kommer ifrån. En annat problem är att riskgrupper ändrar sig över tid. Att vara barn till ogift mor har till exempel värderats olika beroende på samhällets syn och struktur. Ett fenomen som man också bör tänka på är att anhopningen av ett ohälsotillstånd blir större i riskgruppen, men det totala antalet blir ändå större i ickeriskgruppen. Ett exempel är Downs syndrom som är vanligare hos äldre kvinnors barn - men de flesta barn med Downs syndrom föds av yngre kvinnor. 15

18 Marie Köhler ger några exempel på identifierade riskgrupper för ohälsa hos barn och beskriver hur barnhälsovården arbetar med dessa problem: Om barnet utsätts för passiv rökning ges stöd för rökstopp. Vad gäller barns övervikt registrerar man på BVC alla barns BMI och försöker skapa motiverande samtalssituationer. Frågan har varit svår att ta upp tidigare, det finns ett tabu kring övervikt. Om föräldrarna missbrukar - vilket är svårt att identifiera, särskilt alkohol - försöker man skapa kontakt med tvärprofessionella nätverk som Ambulatoriet i Malmö. För barn till psykiskt sjuka föräldrar finns också tvärprofessionella nätverk som Alma i Malmö. Det är extra viktigt att identifiera postpartum depressioner, eftersom det kan påverka spädbarn och deras möjligheter till anknytning och normal utveckling. En metod som används inom barnhälsovården är EPDS - en screening som identifierar det psykiska hälsotillståndet hos nyblivna mödrar och som inkluderar en behandlingsmodell. Barn som lever i ekonomisk utsatthet löper bland annat ökad risk för sjuklighet och död under nyföddhetsperioden, ökad risk för psykisk ohälsa, ökad risk för astma och ökad risk för att råka ut för skador efter olycksfall. Familjer med utländsk härkomst är överrepresenterade. För denna grupp - liksom för alla riskgrupper - kan familjecentralsmodellen vara bra. Marie Köhler tar till sist upp två områden där det behövs mer intensiva insatser i form av prevention: Psykisk ohälsa: den senaste folkhälsorapporten visar att många ungdomar - särskilt flickor - mår sämre. Det är viktigt att börja kartlägga små barns hälsa för att försöka förstå de bakomliggande mekanismerna och kunna arbeta preventivt. Att bättre kunna identifiera barn som är i fara, alltså barn som riskerar att utsättas för och/- eller utsätts för misshandel, omsorgssvikt eller sexuella övergrepp. De missas ofta - mörkertalet är stort. Och om man hittar dem är insatserna otillräckliga. Barn till tonårsmödrar löper högre risk för ohälsa. En aktuell studie visar att olycksfall och våld som leder till både sjukhusvård och dödsfall är vanligare hos dem. En annan studie visar att ungdomar födda av tonårsmödrar löper högre risk för självmordsförsök, självmord och missbruk. Marie Köhler anser att föräldragrupper för unga föräldrar bör byggas ut eftersom dessa föräldrar ofta inte känner sig hemma i ordinarie grupper. Andelen 15-åringar som trivs mycket bra med livet, Adoptivbarn löper också högre risk för psykisk ohälsa, självmordsförsök och missbruk. Föräldrarna missar ofta föräldragrupper och den täta kontakt med BVC som andra föräldrar har, på grund av fördröjning i föräldraskapet. Även här fungerar riktade föräldragrupper. Flyktingbarn löper högre risk för både psykisk och fysisk ohälsa. Många är svårt traumatiserade och då krävs specialkompetens. 16

19 Övervikt hos europeiska barn i 10-årsåldern Slovakia Finland 1999 Netherlands 1997 Germany 1995 Czech Rep 2000 Switzerland 1999 Yugoslaviea 1998 France 2000 Sweden 2001 Hungarey Denmark 1998 Belgium 1992 Poland Bulgaria 2000 Norway 1996 UK 1998 Croatia 1998 Spain Greece 2000 Malta 1992 Italy 2001 Ungdomar och depression 40% av åringar och 9% av 19-åringar har depressiva symptom Depression är associerat med självmord som är den tredje vanligaste orsaken till död hos unga. Marie Köhler betonar att det faktum att barnhälsovården vänder sig till alla barn och inte enbart till utvalda riskgrupper blivit avgörande för slagkraften i verksamheten. BVC har gott renommé och är en resurs för alla och det innebär ingen stigmatisering att vända sig dit. Det salutogena synsättet, där friskfaktorer och hälsofrämjande arbete är grunden, måste stå stadigt när besparingsvindarna blåser och resurserna ska dras in. Låt oss därför fortsätta detta framgångskoncept med ett generellt erbjudande i grunden, och låt oss också utveckla kompetensen för arbete med barn i riskzonen, uppmanar Marie Köhler. 17

20 BARNS LIVSSITUTION OCH LIVSSTIL - FÅNGAS PROBLEMATISKA FÖRHÅLLANDEN TIDIGT OCH MED GODA INTERVENTIONSEFFEKTER? TONÅRSFÖRÄLDRASKAP - VANLIGT BLAND DE MEST UTSATTA TROTS GODA EFFEKTER FÖR DE FLESTA AV SAMHÄLLETS INSATSER Maria Danielsson Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen Maria Danielsson konstaterar att tonårsföräldrar och deras barn är en mycket utsatt grupp. Det går statistiskt sett sämre för både föräldrar och deras barn. Barnen råkar oftare ut för olycksfall, får sämre utbildning, har beteendeproblem och blir själva tonårsföräldrar. Andel födslar och aborter per 1000 kvinnor i åldrarna år i mitten av 1990-talet. Tonårsmamman har fler förlossningskomplikationer, sämre psykisk hälsa, utsätts för mer våld, genomför oftare självmord, har sämre utbildning och blir i högre grad socialbidragsberoende. Problemen fanns i regel redan innan föräldraskapet: tonårsföräldraskap är vanligare i grupper med många problem. Men det kan också leda till nya problem om inte tonåringen får rätt stöd. En färsk studie visar att i Sverige är det ovanligt att få barn i tonåren, bara 0,7 procent årligen, mot 6 procent i USA och 3 procent i Storbritannien. I USA blir många fler tonårsflickor gravida än i andra jämförbara länder: mer än tre gånger så många som i Sverige. En majoritet av dem föder också barnet, vilket troligen beror på att det är svårt att få abort; abort omfattas oftast inte av sjukförsäkringarna - om flickan ens har en försäkring. Att fler tonårsflickor blir gravida i USA kan delvis förklaras av att fler lever under fattigdomsgränsen - födelsetal och fattigdom hänger ihop. Andel barn i fattiga hushåll (Mindre än hälften av medianinkomsten) 18

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation

Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation Bli inte hopplösa Vardagsstrategier för barn på flykt i en papperslös situation Åsa Wahlström Smith och Henry Ascher Varför finns det barn på flykt i en papperslös situation? Söker asyl avslag Ärendet

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer