Generalizability and Item Response Theory. Tisdagen den 21/9 2010
|
|
- David Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Generalizability and Item Response Theory Tisdagen den 21/9 2010
2 Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST och lösningen som GT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån ett exempel Item Response Theory Kritik mot CTT/TST och lösningar som IRT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån exempel Tentamen, inkomna frågor och repetiion Petter Gustavsson 21 september
3 Övning i sensitivitet och specificitet Test av MDI i grekisk översättning
4 Övning Petter Gustavsson 21 september
5 Petter Gustavsson 21 september
6 Data Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 21 september
7 Resultat Sensitivitet= Specificitet= LR+= LR-= Petter Gustavsson 21 september
8 Generalizability Theory (GT) En utveckling av CTT/TST:s perspektiv på reliabilitet och dess estimering
9 Generalizability theory: G-teorin En utveckling av CTT/TST:s perspektiv på reliabilitet och dess estimering Petter Gustavsson 21 september
10 Teorin med stort T Klassisk Test Teori (KTT) = Classical Test Theory (CTT) = True Score Theory (TST) Allt vi tidigare tagit upp har härletts ur denna teori Från hur ett test ska konstrueras Till hur testpoäng ska göras tolkningsbara Till hur test ska utvärderas Men, hur CTT ser på mätfel har kritiserats Petter Gustavsson 21 september
11 G-teorins kritik mot CTT/TST En okänt antal faktorer är orsaken till felvariansen i våra psykologiska mätningar Till exempel. Petter Gustavsson 21 september
12 G-teorins kritik mot CTT/TST En okänt antal faktorer är orsaken till felvariansen i våra psykologiska mätningar Till exempel. Vilka dessa faktorer är och i vilken utsträckning dessa påverkar reliabiliteten studeras sällan Petter Gustavsson 21 september
13 G-teorins kritik mot CTT/TST En okänt antal faktorer är orsaken till felvariansen i våra psykologiska mätningar Till exempel. Vilka dessa faktorer är och i vilken utsträckning dessa påverkar reliabiliteten studeras sällan Detta leder till att vi inte särskiljer systematiska orsaker till fel från slumpmässiga fel Följden blir att vi inte får adekvat ledning i hur vi ska göra våra mätningar mer reliabla Petter Gustavsson 21 september
14 Lösningen på detta problem (enl G-teorin) Genom att utgå från att man teoretiskt eller praktiskt i förhand kan definiera felkällor särskilt förknippade med mätningen av ett visst fenomen så kan man A. utifrån en experimentell studie av felkällornas betydelse B. särskilja systematiska orsaker till fel från slumpmässiga fel Utifrån resultatet av en sådan studie kan man få uppfattningar om olika felkällors relativa betydelse och få ledning i hur man effektivast minimerar felkällor. Petter Gustavsson 21 september
15 Exempel Låt oss utgå från Generalizability theory och närmare studera mätning av depression enligt HADS Petter Gustavsson 21 september
16 Först, Låt oss igen påminna oss om de aspekter av reliabiltet som vi tidigare tagit upp (med HADS som exempel) Petter Gustavsson 21 september
17 Först, Låt oss igen påminna oss om de aspekter av reliabiltet som vi tidigare tagit upp (med HADS som exempel) Vilka två huvudsakliga typer av empiriska estimat på ett tests reliabilitet (baserade på olika estimeringsmetoder och antaganden) har vi tidigare tagit upp? Petter Gustavsson 21 september
18 Estimat av ett tests reliabilitet utifrån CTT/TST Baserat på upprepning av testet Test-retest eller alternativ form av testet Baserat på testets internera konsistens Upprepade mätningar inom testet Petter Gustavsson 21 september
19 Petter Gustavsson 21 september
20 Petter Gustavsson 21 september
21 Men, Vilka fler källor till fel skulle vi kunna studera (med HADS som exempel) annat än en (osystematisk) studie över tid, eller över ingående item? Petter Gustavsson 21 september
22 Över tid Gör den osystematiska studien av test-retest systematisk Variera systematiskt Petter Gustavsson 21 september
23 Över tid Gör den osystematiska studien av test-retest systematisk Variera systematiskt Tid (morgon-kväll, ett dygn, en vecka) Plats (hemma, väntrum, behandlingsrum) Situation (enskilt vs i närvaro av andra) Petter Gustavsson 21 september
24 Över tid Gör den osystematiska studien av test-retest systematisk Variera systematiskt Tid (morgon-kväll, ett dygn, en vecka) Plats (hemma, väntrum, behandlingsrum) Situation (enskilt vs i närvaro av andra) Konsekvens Systematiska fel som beror på tid, plats och situation kan estimeras och lyftas bort ur estimeringen av slumpmässiga fel Petter Gustavsson 21 september
25 Fler faktorer? Vi har nu systematiserat studien av test-retest och vi har sedan tidigare studiet av intern konsistens. Vilka fler faktorer kan vara värdefulla att studera när det gäller fel i kliniska skattningar? Petter Gustavsson 21 september
26 Faktor: Skattaren Petter Gustavsson 21 september
27 Faktor: Skattaren Patient vs Anhörig Petter Gustavsson 21 september
28 Faktor: Skattaren Patient vs Klinikern Petter Gustavsson 21 september
29 Faktor: Skattaren Kliniker A vs Kliniker B Petter Gustavsson 21 september
30 Inter-rater reliabilitet (jmf med test-retest och interkonsistens) Patient vs Anhörig Patient vs Klinikern Kliniker A vs Kliniker B Petter Gustavsson 21 september
31 Fler faktorer? Vi har systematiserat studien av test-retest och vi har sedan tidigare studiet av intern konsistens. Vi har nu också granskat skattaren som en felkälla. Vilka fler faktorer kan vara värdefulla att studera när det gäller fel i kliniska skattningar? Petter Gustavsson 21 september
32 Faktorn: Populationen Petter Gustavsson 21 september
33 Faktorn: Populationen Population Unga vs gamla Petter Gustavsson 21 september
34 Faktorn: Populationen Population Friska vs sjuka Petter Gustavsson 21 september
35 Faktorn: Populationen Population Sjuka med olika svårighetsgrader Petter Gustavsson 21 september
36 Faktorn: Populationen Population Sjuka med eller utan komorbiditet Petter Gustavsson 21 september
37 Faktorn: Populationen Population och alla kombinationer av dessa (och andra karakteristika) Petter Gustavsson 21 september
38 Summering : Vilka påverkansfaktorer (facets) har vi nu studerat Petter Gustavsson 21 september
39 Påverkansfaktorer (facets): Tid, plats, situation Population (vem som ska bedömas) Skattare (vem som bedömer) Andra faktorer med potentiell inverkan på depressionsskattningar? Petter Gustavsson 21 september
40 Vad är det vi gör här med alla hypotetiska påverkansfaktorer? Petter Gustavsson 21 september
41 Vad är det vi gör här med alla hypotetiska påverkansfaktorer? Vi försöker särskilja systematiska påverkansfaktorer från slumpmässiga Istället för att klumpa ihop alla fel till en felvarianspott, försöker vi särskilja olika källor till fel Petter Gustavsson 21 september
42 Vad är det för forskningsmetodologisk design som finns bakom detta angreppssätt? Petter Gustavsson 21 september
43 Vad är det för forskningsmetodologisk design som finns bakom detta angreppssätt? Experimentell design Petter Gustavsson 21 september
44 Vad är det för statistisk metod som kan användas till att utreda dessa olika faktorers påverkan? Petter Gustavsson 21 september
45 Vad är det för statistisk metod som kan användas till att utreda dessa olika faktorers påverkan? Variansanalys =ANOVA Petter Gustavsson 21 september
46 Vi kan då summera kännetecken för G-teorin Generalizability theory utgår från att en persons testvärden avviker från sanna värden pga skattare, testet, dagsform, testsituationen och en mängd andra systematiska faktorer. Petter Gustavsson 21 september
47 Vi kan då summera kännetecken för G-teorin Generalizability theory utgår från att en persons testvärden avviker från sanna värden pga skattare, testet, dagsform, testsituationen och en mängd andra systematiska faktorer. Generalizability theory tar sin utgångspunkt i en experimentell design för att särskilja systematiska felfaktorer från slumpmässiga felfaktorer Petter Gustavsson 21 september
48 Vi kan då summera kännetecken för G-teorin Generalizability theory utgår från att en persons testvärden avviker från sanna värden pga skattare, testet, dagsform, testsituationen och en mängd andra systematiska faktorer. Generalizability theory tar sin utgångspunkt i en experimentell design för att särskilja systematiska felfaktorer från slumpmässiga felfaktorer Med hjälp av variansanalys (ANOVA) studeras olika felfaktorers relativa påverkan på testresultat Petter Gustavsson 21 september
49 G-teorin bidrag 1. Mer nyanserad bild av felkällor, deras relativa påverkan och konsekvenser för reliabilitet G-studien: Experimintell och Variansanalytisk (ANOVA) ansats Estimerar olika källors bidrag till fel: Items = Intern konsistens skattare = interrater reliabilitet tilfällen och tid= test-retest reliabilitet 2. G-studier skapar underlag för informerade beslut om insatser för att stärka reliabiliteten Petter Gustavsson 21 september
50 Item response theory Ett helt annat perspektiv på konstruktionen och utvärderingen av psykologiska instrument Petter Gustavsson 21 september
51 IRT:s kritik mot CTT/TST Ser verkligen alla psykologiska fenomen ut på det sättet att man alltid kan mäta dem genom upprepade observationer/item så att alla indikatorer replikerar samma fördelning? alla indikatorer reflekterar samma svårighetsgrad? Varför skulle man inte kunna utgå från att item reflekterar olika svårighetsgrader och nyttja denna information? Petter Gustavsson 21 september
52 IRT:s kritik mot CTT/TST Ett kritiskt tankeexperiment: Hur skulle ett test av matematisk kompetens utformas och utvärderas utifrån ett klassiskt test teoretiskt perspektiv? Ex Standardprov i matematik i årskurs 9 Petter Gustavsson 21 september
53 Knäckfrågan för IRT: Hur operationaliserar man ett : hierarkiskt fenomen, eller ett fenomen som kan ses som en process, eller ett fenomen som kan karakteriseras utifrån olika svårighetsgrader Petter Gustavsson 21 september
54 Item response theory: ett alternativ till CTT Tar sin utgångspunkt i kritik mot flera av den klassiska testteorins antaganden CTT:s utgångspunkt om item/testuppgifter som närmast identiska upprepade mätningar (reproduceringar/replikationer) skapar otillfredställande operationaliseringar av hiearkiska fenomen och processer. IRT pekar på CTT:s miss av att item kan representera olika grader av ett fenomen kan resultera i felaktiga slutsatser IRT föreslår att man utgår från att item representerar olika svårighetsgrader och föreslår en annan metod för att utvärdera dimensionalitet (intern struktur) Petter Gustavsson 21 september
55 forts Ett test har enligt CTT en reliabilitet som gäller över hela poängskalan. Detta leder till att vi tänker oss att vi har samma nivå av mätfel både bland de som skattar lågt respektive skattar högt på ett test. Tveksamt antagande som inte går att pröva. IRT utgår från att detta inte är fallet och föreslår metodik för att beskriva hur reliabiliteten varierar. Petter Gustavsson 21 september
56 Konsekvens: CTT och IRT har olika synsätt på hur operationaliseringar ska göras Petter Gustavsson 21 september
57 Operationalisering enligt CTT (TST) X Ja, ofta X X X Ja, Ibland X Sällan Nej, aldrig T O1 O2 O3 O4 O5 Petter Gustavsson 21 september
58 Operationalisering enligt IRT Petter Gustavsson 21 september
59 Operationalisering enligt IRT: Hierarki av indikatorer Petter Gustavsson 21 september
60 Grudläggande skillnader: TST vs IRT Parallell reproducering av latent variabel Indikatorerna ska ordna individerna enligt samma mönster Fördelning Korrelation Hierarkisk reproducering av latent variabel Individerna ska konsekvent ordna indikatorerna hierarkiskt Indikatorerna ska ordna individerna hierarkiskt Petter Gustavsson 21 september
61 IRT: utgår från en matematisk mätmodell Petter Gustavsson 21 september
62 IRT-modellen (som formel) Petter Gustavsson 21 september
63 IRT-modellen (som formel) Sannolikheten att jag ska klara en viss testuppgift på matteprovet Petter Gustavsson 21 september
64 IRT-modellen (som formel) Beror på hur duktig jag är på matte (min förmåga) Sannolikheten att jag ska klara en viss testuppgift på matteprovet Petter Gustavsson 21 september
65 IRT-modellen (som formel) Beror på hur duktig jag är på matte (min förmåga) Sannolikheten att jag ska klara en viss testuppgift på matteprovet Och hur svår en matteuppgift är (frågans svårighetsgrad) Petter Gustavsson 21 september
66 IRT-modellen (som formel) Och dessa parametrars samband kan ses som en logaritmisk funktion Petter Gustavsson 21 september
67 IRT-modellen (som graf) Petter Gustavsson 21 september
68 IRT-modellen (item med olika svårighetsgrader) Petter Gustavsson 21 september
69 IRT-modellen Har alltså en modell för hur items svårighetsgrader skulle kunna utgöra grunden för psykologiska mätningar Petter Gustavsson 21 september
70 Exempel Petter Gustavsson & Ann Rudman 21 september
71 Early career burnout a process model Petter Gustavsson & Ann Rudman 21 september
72 Early career burnout A one-dimensional developmental conceptualization (from an IRT perspective) Pressured Frustrated Burned out Olika item/indikatorer Petter Gustavsson 21 september
73 Operationalisering uttryck i IRT-modellen Pressured Frustrated Burned out Petter Gustavsson 21 september
74 Utvärderingen av operationaliseringen Förväntade värden utifrån att den föreslagna mätmodellen är en adekvat modell (IRT-modellen) jämförs med observerade värden (empirin): Petter Gustavsson 21 september
75 Utvärderingen av operationaliseringen Förväntade värden utifrån att den föreslagna mätmodellen är en adekvat modell (IRT-modellen) jämförs med observerade värden (empirin): Residualerna granskas så att man kan Utvärdera om item passar modellen Har item konsekvent ordnat personerna hiearkiskt Personerna passar modellen Har individerna konsekvent ordnat indikatorerna hierarkiskt Konsekvens: Både avvikande item och personer kan närmare granskas för att bättre förstå problem i mätningen. Petter Gustavsson 21 september
76 Förväntade och observerade värden studeras grafiskt: Petter Gustavsson 21 september
77 Petter Gustavsson 21 september
78 Förväntade och observerade värden prövas statistiskt: Petter Gustavsson 21 september
79 Petter Gustavsson 21 september
80 Konsekvens av en IRT ansats Då operationaliseringen avspeglar olika svårighetsgrader så kan den empiriska mätningen komma att vara av högre kvalitet vid olika nivåer av fenomenet Tänk på det antal uppgifter som kan behövas för att särskilja bland de med lägst (eller högst) förmåga/svårighetsgrader Petter Gustavsson 21 september
81 Konsekvens av en IRT ansats Då operationaliseringen avspeglar olika svårighetsgrader så kan den empiriska mätningen komma att vara av högre kvalitet vid olika nivåer av fenomenet Tänk på det antal uppgifter som kan behövas för att särskilja bland de med lägst (eller högst) förmåga/svårighetsgrader Konsekvens: reliabiliteten kommer att variera längs med den uppmätta dimensionen En reliabilitetskoefficient är inte nog för att beskriva testets reliabilitet! Petter Gustavsson 21 september
82 Petter Gustavsson 21 september
83 Petter Gustavsson 21 september
84 Konsekvens av en IRT ansats Då operationaliseringen avspeglar olika svårighetsgrader så kan den empiriska mätningen komma att vara av högre kvalitet vid olika nivåer av fenomenet Petter Gustavsson 21 september
85 Konsekvens av en IRT ansats Då operationaliseringen avspeglar olika svårighetsgrader så kan den empiriska mätningen komma att vara av högre kvalitet vid olika nivåer av fenomenet Denna insikt kan användas i testsituationen: Anpassa testuppgifter till testpersonens nivå Inom ett test ges/presenteras endast de uppgifter/item som är relevanta för individens nivå En automatiserad process där datorn stegvis söker efter personens rätta nivå Petter Gustavsson 21 september
86 Konsekvens av en IRT ansats Då operationaliseringen avspeglar olika svårighetsgrader så kan den empiriska mätningen komma att vara av högre kvalitet vid olika nivåer av fenomenet Denna insikt kan användas i testsituationen: Anpassa testuppgifter till testpersonens nivå Inom ett test ges/presenteras endast de uppgifter/item som är relevanta för individens nivå En automatiserad process där datorn stegvis söker efter personens rätta nivå Konsekvensen blir att testpersoner inte testas på alla item/testuppgifter i ett instrument = inte testas med samma uppgifter från ett instrument. Instrument blir testbanker Petter Gustavsson 21 september
87 Sammanfattning: TST vs IRT Parallell reproducering av latent variabel Indikatorerna ska ordna individerna enligt samma mönster Fördelning Korrelation Hierarkisk reproducering av latent variabel Individerna ska konsekvent ordna indikatorerna hierarkiskt Indikatorerna ska ordna individerna hierarkiskt Petter Gustavsson 21 september
88 Sammanfattning: TST vs IRT Parallell reproducering av latent variabel Indikatorerna ska ordna individerna enligt samma mönster Fördelning Korrelation Reliabilitet bestäms för hela testet, samma över hela dimensionen Testpoäng bestäms av resultat på alla indikatorer Hierarkisk reproducering av latent variabel Individerna ska konsekvent ordna indikatorerna hierarkiskt Indikatorerna ska ordna individerna hierarkiskt Reliabilitet varierar över dimensionen, bestäms för olika nivåer Testpoäng bestäms av resultat på de indikatorer som använts Petter Gustavsson 21 september
89 Tentamen
90 Hur kommer tentamen att se ut? Petter Gustavsson 21 september
91 Ta med till tentan: Petter Gustavsson 21 september
92 Snabbrepetition utifrån lärandemålen
93 Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för ett instruments beståndsdelar och relatera till den test teoretiska bakgrunden till varför test är uppbyggda på detta sätt. Petter Gustavsson 21 september
94 Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för ett instruments beståndsdelar och relatera till den test teoretiska bakgrunden till varför test är uppbyggda på detta sätt. Kunna redogöra för den klassiska test teorins grundläggande antaganden om kvantifiering/skalning, upprepade mätningar, dimensionalitet, och tolkning av testpoäng genom normering eller kriterier. Petter Gustavsson 21 september
95 Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för ett instruments beståndsdelar och relatera till den test teoretiska bakgrunden till varför test är uppbyggda på detta sätt. Kunna redogöra för den klassiska test teorins grundläggande antaganden om kvantifiering/skalning, upprepade mätningar, dimensionalitet, och tolkning av testpoäng genom normering eller kriterier. Förstå kopplingen mellan test poäng och standardiserade /normerade poäng och att via normalfördelningen göra översättningar mellan Z-poäng, T-värden, Kumulativ procent och Percentiler. Petter Gustavsson 21 september
96 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Förstå och använda begreppen sensitivitet och specificitet i sammanhang där man utvärderar definierade kriteriepoäng som underlag för tolkning av testpoäng. Petter Gustavsson 21 september
97 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Förstå och använda begreppen sensitivitet och specificitet i sammanhang där man utvärderar definierade kriteriepoäng som underlag för tolkning av testpoäng. Kunna reflektera kring kvalitetsaspekter av normering och kriteriebestämning och konsekvenser för tolkningen av testpoäng. Petter Gustavsson 21 september
98 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Förstå och använda begreppen sensitivitet och specificitet i sammanhang där man utvärderar definierade kriteriepoäng som underlag för tolkning av testpoäng. Kunna reflektera kring kvalitetsaspekter av normering och kriteriebestämning och konsekvenser för tolkningen av testpoäng. Kunna redogöra för de fem olika typerna av validitetsevidens och kunna klassificera och tolka empiriska studier efter deras potentiella bidrag till validitetsevidens. Beskriva hur G-teorin är en utveckling av den klassiska testteorins defintion av reliabilitet, samt beskriva hur IRT avviker från dessa teorier utifrån sin syn på reliabilitet. Petter Gustavsson 21 september
99 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för en reliabilitetsdefinition och antaganden man behöver göra för att estimera reliabilitet. Petter Gustavsson 21 september
100 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för en reliabilitetsdefinition och antaganden man behöver göra för att estimera reliabilitet. Kunna redogöra för och tolka olika reliabilitetsestimat samt förstå skillnaden på reliabilitesestimat på test och individnivå (och hur dessa är länkade). Petter Gustavsson 21 september
101 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för en reliabilitetsdefinition och antaganden man behöver göra för att estimera reliabilitet. Kunna redogöra för och tolka olika reliabilitetsestimat samt förstå skillnaden på reliabilitesestimat på test och individnivå (och hur dessa är länkade). Beskriva faktorer som påverkar reliabilitestestimat och beskriva konsekvenser av reliabilitetsbrister för psykologisk forskning. Petter Gustavsson 21 september
102 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Beskriva de olika momenten i regressions och faktoranalyser. Petter Gustavsson 21 september
103 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Beskriva de olika momenten i regressions och faktoranalyser. Kunna tolka korrelations, regressions och faktoranalyser. Redogöra för hur dessa analyser används inom psykometri för att utreda reliabilitet och validitet. Petter Gustavsson 21 september
104 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Beskriva de olika momenten i regressions och faktoranalyser. Kunna tolka korrelations, regressions och faktoranalyser. Redogöra för hur dessa analyser används inom psykometri för att utreda reliabilitet och validitet. Föreslå vilka metoder ska användas i studier för prövning av instrument. Petter Gustavsson 21 september
105 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Beskriva de olika momenten i regressions och faktoranalyser. Kunna tolka korrelations, regressions och faktoranalyser. Redogöra för hur dessa analyser används inom psykometri för att utreda reliabilitet och validitet. Föreslå vilka metoder ska användas i studier för prövning av instrument. Tolka studier som använt dessa metoder för att utvärdera psykometriska kvaliteter Petter Gustavsson 21 september
106 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Kunna utföra item-analyser, homogenitets, och faktoranalyser för att uttala sig om ett instruments styrkor och svagheter. Petter Gustavsson 21 september
107 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Kunna utföra item-analyser, homogenitets, och faktoranalyser för att uttala sig om ett instruments styrkor och svagheter. Läsa och värdera och diskutera psykometriska utvärderingar Petter Gustavsson 21 september
108
109 Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 21 september
110 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens (Bo Melin) Se Bos grejer på kurswebb Andra veckan: Femfaktorsmodellen Social-kognitiva (och andra) modeller på personlighetsdrag Tredjeveckan: Integration, studenterna föreläser, forskarbesök och examination Petter Gustavsson 21 september
111 Inkomna frågor
112 Inkomna frågor Vad är: Validity evidence: Consequences of Testing? Petter Gustavsson 21 september
113 Inkomna frågor Vad är: Validity evidence: Consequences of Testing? Omdiskuterat och inte klart definierat En falang anser att fairness är nyckelordet Evidens för att test inte är biased för någon grupp behöver tas fram Metoder för detta beskrivs i kapitel 11. I princip handlar det om att bevisa att personer (tillhörande olika grupper) som har samma sanna värden (true scores) inte får olika testpoäng pga att specifika item missgynnar eller missförstås konsekvent av medlemmar i en av grupperna. EX: Depressionsmätningar bland etniska grupper i USA. Petter Gustavsson 21 september
114 Inkomna frågor Först undrar vi om det är några formler vi ska kunna utantill (förutom att vi ska kunna en definition på reliabilitet)? Är det några formler vi ska kunna använda som finns på formelblad? Kommer det att vara räkneuppgifter på tentan? Petter Gustavsson 21 september
115 Inkomna frågor Först undrar vi om det är några formler vi ska kunna utantill (förutom att vi ska kunna en definition på reliabilitet)? Vad är och vad är inte en formel? Förslag? Är det några formler vi ska kunna använda som finns på formelblad? Alla formler med grund i klassiskt test teori som vi tagit upp i undervisningen (som funnits på power-point presentationer ska ni kunna känna igen, använda och tolka). I den utsträckning frågor kommer som berör dessa formler så kommer de finnas med i tryck på tentan. Kommer det att vara räkneuppgifter på tentan? Ja. Se kursmålen och de operationaliserade kursmålen (samt instuderingsuppgifter. Petter Gustavsson 21 september
116 Mer frågor Sedan undrar vi om det vi har lärt oss på datorsalsövningarna i SPSS. Kommer det även att testas på tentan, t ex genom att vi ska kunna tolka SPSS-output eller behandlas SPSS inte alls på tentan? Petter Gustavsson 21 september
117 förklaring av följande begrepp: Observerade Vs sanna korrelationer Sperman brown item analys Restriction of range Petter Gustavsson 21 september
118 förklaring av följande begrepp: Observerade Vs sanna korrelationer Reliabilitetens konsekvenser på empiriska korrelationer. Om vi inte har perfekt reliabilitet i observerade variabler så kommer inte en sann korrelation på 1.0 kunna beläggas empiriskt. Petter Gustavsson 21 september
119 Reliabilitetsnivåernas konsekvenser En korrelation mellan två mätningar torde enligt klassisk test teori bestämmas av Den egentliga korrelationen mellan mätningarnas sanna värden Båda mätningarnas respektive reliabilitet Konsekvens: reliabiliteten i en eller båda mätningarna påverkar taket för hur hög en korrelation kan bli (vad händer om vi säger att den sanna korrelationen är 1?) Hur påverkar detta hur vi tolkar resultat i artiklar? Petter Gustavsson 21 september
120 förklaring av följande begrepp: Observerade Vs sanna korrelationer Sperman brown item analys Restriction of range Petter Gustavsson 21 september
121 förklaring av följande begrepp: Spearman Brown (SB-profetian) Petter Gustavsson 21 september
122 The prophecy formula: Petter Gustavsson 21 september
123 Petter Gustavsson 21 september
124 förklaring av följande begrepp: Observerade Vs sanna korrelationer Sperman brown item analys Restriction of range Petter Gustavsson 21 september
125 förklaring av följande begrepp: item analys Petter Gustavsson 21 september
126 förklaring av följande begrepp: Item analys: Ett samlingsnamn för metoder med syfte att utvärdera ett tests kvaliteter. De metoderna är vanligtvis Metoder för att utvärdera om item har samma fördelning/svårighetsgrad Metoder för att utvärdera hur enskillda item relaterar till hela instrumenetet: Corrected item total correlations (item other scale correlations) Scale mean if item deleated Scale variance if item deleated Cronbach s alpha if item deleated Petter Gustavsson 21 september
127 förklaring av följande begrepp: Observerade Vs sanna korrelationer Sperman brown item analys Restriction of range Petter Gustavsson 21 september
128 förklaring av följande begrepp: Restriction of range: Vad blir konsekvensen för korrelationsberäkningar om vi inte mäter upp alla variation som finns? Vad får tak och golveffekter i våra mätningar för korrelationsestimaten? Petter Gustavsson 21 september
129 r=0,61 r=0,60 r=0,55 Petter Gustavsson 21 september
130 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Vad är validitetskoefficienten? Vad åsyftas med frågan: Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? Vad exakt är faktorladdningar? vilken statistik vilar alla psykometriska applikationer på? Är det korrelationer? Är det samma sak för faktoranalys? Vad är factor extraction? Är reggressionsvikt (riktningskoefficient) - samma sak som lutningen, dvs b? Petter Gustavsson 21 september
131 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Metodik för att ta fram Validietsevidens-baserat på associationer mellan teoretiskt relevanta (och irrelevanta variabler) Hypotes: Variabler som mäter teoretiskt liknande saker eller där prediktioner går att göra utifrån teori Hypotes: Variabler som mäter olika saker eller där teori säger att inte ska vara relaterade Petter Gustavsson 21 september
132 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Metodik för att ta fram Validietsevidens-baserat på associationer mellan teoretiskt relevanta (och irrelevanta variabler) Hypotes: Variabler som mäter teoretiskt liknande saker eller där prediktioner går att göra utifrån teori Resultaten konvergerar Hypotes: Variabler som mäter olika saker eller där teori säger att inte ska vara relaterade Resultatet divergerar Petter Gustavsson 21 september
133 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Vad är validitetskoefficienten? Vad åsyftas med frågan: Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? Vad exakt är faktorladdningar? vilken statistik vilar alla psykometriska applikationer på? Är det korrelationer? Är det samma sak för faktoranalys? Vad är factor extraction? Är reggressionsvikt (riktningskoefficient) - samma sak som lutningen, dvs b? Petter Gustavsson 21 september
134 Inkomna frågor Vad är validitetskoefficienten? Resultatet av en validitetsprövning (oftast i samband med prövning av vlaiditetsevidens baserat på relationer mellan variabler. Ofta en korrelation beräknad utifrån hypoteser ställda för att ta fram evidens baserade på associationer mellan variabler.. Beroende på hypotesen och hur man metodlogiskt gått tillväga för att pröva hypotesen så kan det vara annat än korrelationer. Regessionsvikt Effektstorlek etc Petter Gustavsson 21 september
135 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Vad är validitetskoefficienten? Vad åsyftas med frågan: Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? Vad exakt är faktorladdningar? vilken statistik vilar alla psykometriska applikationer på? Är det korrelationer? Är det samma sak för faktoranalys? Vad är factor extraction? Är reggressionsvikt (riktningskoefficient) - samma sak som lutningen, dvs b? Petter Gustavsson 21 september
136 Inkomna frågor Vad åsyftas med frågan: Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? vilken statistik vilar alla psykometriska applikationer på? Är det korrelationer? Är det samma sak för faktoranalys? Petter Gustavsson 21 september
137 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Vad är validitetskoefficienten? Vad åsyftas med frågan: Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? Vad exakt är faktorladdningar? vilken statistik vilar alla psykometriska applikationer på? Är det korrelationer? Är det samma sak för faktoranalys? Vad är factor extraction? Är reggressionsvikt (riktningskoefficient) - samma sak som lutningen, dvs b? Petter Gustavsson 21 september
138 Inkomna frågor Vad exakt är faktorladdningar? Vad är factor extraction? Petter Gustavsson 21 september
139 Inkomna frågor Vad exakt är faktorladdningar? Sambandsmått för relationen mellan faktor och item. Kan tolkas som en korrelation (-1, 0, 1) Vad är factor extraction? Det moment i faktoranalysen som går ut på att välja antal faktorer som skall analyseras. Petter Gustavsson 21 september
140 Inkomna frågor Vad exakt är faktorladdningar? Sambandsmått för relationen mellan faktor och item. Kan tolkas som en korrelation (-1, 0, 1) Vad är factor extraction? Det moment i faktoranalysen som går ut på att välja antal faktorer som skall analyseras. Vilka är de andra momenten? Petter Gustavsson 21 september
141 Inkomna frågor Är reggressionsvikt (riktningskoefficient) - samma sak som lutningen, dvs b? Petter Gustavsson 21 september
142 Inkomna frågor Vi undrar också vad alternativ testreliabilitet är eftersom det står olika definitioner på den (sid 105 och första och sista meningen), då de dels säger att det är parallellt och sedan säger dem att det inte behöver vara parallellt. Petter Gustavsson 21 september
143 Inkomna frågor Vi undrar också vad alternativ testreliabilitet är eftersom det står olika definitioner på den (sid 105 och första och sista meningen), då de dels säger att det är parallellt och sedan säger dem att det inte behöver vara parallellt. Kanske hamnade vi fel när vi diskuterade frågan. Petter går tillbaka till boken för att förstå frågan och återkommer med en separat presentation av svar på kurswebb. Glöm vad Petter så om antagandena och återkom senare för korrekta svar. Stryk snurret för det blev en ihopblanding av de olika antagandena! Tack till Martin O, Martin R, Niklas L mfl för att ni uppmärksammade Petter på att han blandade ihop antagandena. Petter Gustavsson 21 september
144 Frågesport! Är intern konsistens det samma som intern struktur? Är testets homogentitet det samma som testets dimensionalitet? Är intern konsistens och homogenitet ungefär samma sak? Är intern struktur ungefär samma sak som testets dimensionalitet? Petter Gustavsson 21 september
145 Inkomna frågor vi undrar också över attenuation, det är väl att den observerade korrelationen blir lägre än den sanna? Petter Gustavsson 21 september
146 Inkomna frågor Vi undrar också vad alternativ testreliabilitet är eftersom det står olika definitioner på den (sid 105 och första och sista meningen), då de dels säger att det är parallellt och sedan säger dem att det inte behöver vara parallellt. vi undrar också över attenuation, det är väl att den observerade korrelationen blir lägre än den sanna? när det gäller intern konsistens, så överestimeras alltid korrelationerna (förutom alpha som underestimerar) - hur hänger det ihop?? bygger split half och cronbachs alpha på tau-ekvivalens? Petter Gustavsson 21 september
147 Inkomna frågor när det gäller intern konsistens, så överestimeras alltid korrelationerna (förutom alpha som underestimerar) - hur hänger det ihop? Petter Gustavsson 21 september
148 Mera frågor Skillnad mellan standardisering och normering Petter Gustavsson 21 september
149 Mera frågor Skillnad mellan ett tests homogentiet och dess dimensionalitet Petter Gustavsson 21 september
150 Mera? Petter Gustavsson 21 september
151
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 20 september 2011 Integrering och frågestund Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 20 september 20112 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Frågestund Repetition Agenda Skillnader i definitioner mellan underlagen Statistik Instuderings- och tentamensfrågor Regressionsdiagnostik Fråga om Reliabilitet
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Reliabilitet Dagens agenda MDI skattningsövning resultat av kriterietolkning Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort info om kursboken : Personality
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Torsdag 13 september 2012 Reliabilitet Dagens agenda Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort intro till kvalitetsparametrarna: reliabilitet och validitet Reliabilitet
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merDifferentiell psykologi. Kursstart 29 augusti 2011
Differentiell psykologi Kursstart 29 augusti 2011 Dagordning Terminsstart Upprop Ämnet Den differentiella psykologins plats inom psykologin och dess relation till andra kurser i utbildningen Kursen Momenten:
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merHT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem
HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.
Läs merHur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder
Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering Lära sig organisationen Förstå användarens situation Förstå användarens språk Involvera användare i processen Utvärdera, testa och vara LYHÖRD! Användbarhet
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Fredag 14 september 2012 Validitet Dagens agenda Avstämning och Uppgifter inför idag Valdidtetsbegreppet Sources of validity evidence Evidence based on content Evidence based on
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merStrukturen i en naturvetenskaplig rapport
Strukturen i en naturvetenskaplig rapport I detta dokument beskrivs delarna i en rapport av naturvetenskaplig karaktär. På skolor, universitet och högskolor kan den naturvetenskapliga rapportens rubriker
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merStatistik 1 för biologer, logopeder och psykologer
Innehåll 1 Punktskattning och kondensintervall Innehåll 1 Punktskattning och kondensintervall Population Punktskattning och kondensintervall Vi har en population vars någon mätbar egenskap X vi är intresserade
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merVetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag
Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier
Läs merSammanställning kursutvärdering
Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2015 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson Övriga lärare: Kajsa Åberg, Ulrika Åkerlund Totalt 19 studenter har regelbundet deltagit
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Arbetsområde 2. Algebra Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera över matematikens
Läs mer912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?
912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning
Läs merBRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.
BRA VIBRATIONER Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. Namn: Klass: Förmågor som vi kommer att träna på: Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Använda begrepp, modeller
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merFöräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?
Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av
Läs merAvsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.
Strävorna 4A 100-rutan... förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.... grundläggande
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merKriterium Kvalitet 1 Kvalitet 2 Kvalitet 3 Kvalitet 4 Använda, Utveckla och uttrycka
Matematik Enheter - Tid Utveckla och Känner till några enheter och enstaka mätinstrument. Utför enkla mätningar. Avläser analoga och digitala tider.använder både muntliga och skriftliga metoder samt tekniska
Läs merLäroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Läs merTENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215
TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215 DAG: 8 mars, 2010 TID: 8.30 12.30 SAL: V-huset Ansvarig: Olof Torgersson, tel. 772 54 06. Institutionen för data- och informationsteknik.
Läs merNedlagd studietid och olika kurskarakterisika en anspråkslös analys baserad på kursvärderingsdata. Fan Yang Wallentin
Nedlagd studietid och olika kurskarakterisika en anspråkslös analys baserad på kursvärderingsdata. Fan Yang Wallentin Inledning I denna miniundersökning analyseras hur studietiden är relaterad till attityder
Läs merMatematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS
ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs mer4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Läs merBegreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merVärldshandel och industrialisering
Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka
Läs merRapport Agilityverksamhetens framtid
Rapport Agilityverksamhetens framtid Sammanfattning Enkäten om agilityverksamhetens framtid genomfördes mellan den 25 januari 2013 och 20 februari 2013 på initiativ av AG agilityns framtid. Populationen
Läs merFör övrigt fullständig överensstämmelse kvalitativt sett för båda proverna. Alla lab som analyserat P-CCP ak på prov 18/D rapporterar ett starkt
2011-18 Förväntat svar/utfall för P-RF (ej isotypspec) var bestämt utifrån nefelometrisk metod. På prov 18/C med förväntat negativt utslag fick ett annat lab som också använder nefelometri dock ett svagt
Läs merBoken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.
Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola
Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring
Läs merTentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341/LIMAB6, STN2) 2012-01-09 kl 08-13
LINKÖPINGS UNIVERSITET MAI Johan Thim Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341/LIMAB6, STN2) 212-1-9 kl 8-13 Hjälpmedel är: miniräknare med tömda minnen och formelbladet bifogat. Varje uppgift är
Läs merVad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt
Läs merUppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?
Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling
Läs merBild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merDatorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)
Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter
Läs merUPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL
Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)
Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna
Läs merVid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om
8 Är intuition och medial förmåga samma sak? Av Kevin J. Todeschi Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om hur man kan utveckla sin egen mediala förmåga. Frågorna formulerades
Läs merSkillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11
Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merVäga paket och jämföra priser
strävorna 2AC 3AC Väga paket och jämföra priser begrepp rutinuppgifter tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Den huvudsakliga avsikten med denna aktivitet är att ge elever möjlighet att utveckla grundläggande
Läs merEXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27
EXECUTIVE SUMMARY Hållbarhet i svenska företag Demoskop En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 Demoskop AB, Floragatan 13, 114 75 Stockholm, Sweden Tel
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs mer3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.
Kapitel Analytisk geometri Målet med detta kapitel är att göra läsaren bekant med ekvationerna för linjen, cirkeln samt ellipsen..1 Linjens ekvation med riktningskoefficient Vi utgår från ekvationen 1
Läs merNär du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
Läs merBilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning
Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning Förberedelser och instruktioner Tid max: 70 min. Testledaren bör vara undervisande
Läs merExempel på tidigare tentamen
Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt
Läs merNO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål
NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merMR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merOBS! Skriv e-postadress på tentan om du vill ha resultatet innan jul. Tentamensgenomgång måndagen den 9/1 2006 kl. 13.15 i MC413.
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng MSTA33 Peter Anton TENTAMEN 2005-12-16 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för Teknologer (ID),
Läs merLäraren som moderator vid problemlösning i matematik
Läraren som moderator vid problemlösning i matematik Cecilia Christiansen 9 oktober 2012 Kursplanen för matematik: matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet
Läs merIntroduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merStockholms Tekniska Gymnasium 2014-11-19. Prov Fysik 2 Mekanik
Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag
Läs merTräning i bevisföring
KTHs Matematiska Cirkel Träning i bevisföring Andreas Enblom Institutionen för matematik, 2005 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 1 Mängdlära Här kommer fyra tips på hur man visar
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merTest Virkesmarknad och Lagerteori
Test Virkesmarknad och Lagerteori Av Peter Lohmander 111111 1 Uppgift VM1 (maximalt 2.5 poäng): I Skogsland, Nr 46, 11 november 2011, står följande: Citat: Sänkt pris på sågtimmer: Från och med den 1 december
Läs merPlanering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
Läs merKvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys Kurs: Att studera sociala fenomen, Socionomprogrammet, T3 Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Umeå universitet Vad är en innehållsanalys? Kvalitativ
Läs merCentralt innehåll år 1-3
Röda tråden Bild Årskurs 1-3 Centralt innehåll år 1-3 Ämne: Bild Åk 1 Åk 2 Åk 3 Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Framställning av berättande bilder, till exempel
Läs mer3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs mer1. Frekvensfunktionen nedan är given. (3p)
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF14 TEN 11 kl 1.15-.15 Hjälpmedel: Formler och tabeller i statistik, räknedosa Fullständiga lösningar erfordras till samtliga uppgifter. Lösningarna skall
Läs merÄmne - Fysik. Ämnets syfte
Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
Läs merEnkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: 2011-04-26 16:28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)
Enkätresultat Enkät: Utvärdering moment 2 Status: öppen Datum: 2011-04-26 16:28:20 Grupp: Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%) 1. I vilken utsträckning anser du
Läs merJämförelse länder - Seminarium
Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är
Läs merMatematiken har alltid funnits omkring
katarina brännström & åsa pesula På tredje plats i mitten Personalen på Karungi förskola arbetar med barnens känsla för lägesbegrepp med hjälp av sånger, teckningar och andra material. Med fokus på matematik
Läs merBedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)
Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned) Du ska skriva en faktatext om en världsdel. Frågorna du ska utgå ifrån i din inledning är: 1. Hur påverkar klimatet
Läs mer4-6 Trianglar Namn:..
4-6 Trianglar Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat med parallellogrammer. En sådan har fyra hörn och motstående sidor är parallella. Vad händer om vi har en geometrisk figur som bara har tre hörn?
Läs merMatris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4
Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är
Läs merLPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merHar vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.
Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du
Läs merEnkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: 2012-04-12 17:32:26
Enkätresultat Enkät: Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH Status: öppen Datum: 2012-04-12 17:32:26 Grupp: Aktiverade deltagare (Enkät om språkanvändning i utbildningen på KTH) Besvarad av:
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merInformation om högskoleprovet för intygsgivare
Uppdaterad 2016-01-29 Information om högskoleprovet för intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt till ett anpassat högskoleprov på grund av specifika lässvårigheter/dyslexi.
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merAlgebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument
Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Distributiva lagen a(b + c) = ab + ac 3(x + 4) = 3 x + 3 4 = 3x + 12 3(2x + 4) = 3 2x + 3 4 = 6x + 12
Läs merSyftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.
ÖVNING: Roller och ansvar Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. Deltagarna får med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar diskutera vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud
Läs mer