Generalizability and Item Response Theory. Tisdagen den 21/9 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Generalizability and Item Response Theory. Tisdagen den 21/9 2010"

Transkript

1 Generalizability and Item Response Theory Tisdagen den 21/9 2010

2 Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST och lösningen som GT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån ett exempel Item Response Theory Kritik mot CTT/TST och lösningar som IRT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån exempel Tentamen, inkomna frågor och repetiion Petter Gustavsson 21 september

3 Övning i sensitivitet och specificitet Test av MDI i grekisk översättning

4 Övning Petter Gustavsson 21 september

5 Petter Gustavsson 21 september

6 Data Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 21 september

7 Resultat Sensitivitet= Specificitet= LR+= LR-= Petter Gustavsson 21 september

8 Generalizability Theory (GT) En utveckling av CTT/TST:s perspektiv på reliabilitet och dess estimering

9 Generalizability theory: G-teorin En utveckling av CTT/TST:s perspektiv på reliabilitet och dess estimering Petter Gustavsson 21 september

10 Teorin med stort T Klassisk Test Teori (KTT) = Classical Test Theory (CTT) = True Score Theory (TST) Allt vi tidigare tagit upp har härletts ur denna teori Från hur ett test ska konstrueras Till hur testpoäng ska göras tolkningsbara Till hur test ska utvärderas Men, hur CTT ser på mätfel har kritiserats Petter Gustavsson 21 september

11 G-teorins kritik mot CTT/TST En okänt antal faktorer är orsaken till felvariansen i våra psykologiska mätningar Till exempel. Petter Gustavsson 21 september

12 G-teorins kritik mot CTT/TST En okänt antal faktorer är orsaken till felvariansen i våra psykologiska mätningar Till exempel. Vilka dessa faktorer är och i vilken utsträckning dessa påverkar reliabiliteten studeras sällan Petter Gustavsson 21 september

13 G-teorins kritik mot CTT/TST En okänt antal faktorer är orsaken till felvariansen i våra psykologiska mätningar Till exempel. Vilka dessa faktorer är och i vilken utsträckning dessa påverkar reliabiliteten studeras sällan Detta leder till att vi inte särskiljer systematiska orsaker till fel från slumpmässiga fel Följden blir att vi inte får adekvat ledning i hur vi ska göra våra mätningar mer reliabla Petter Gustavsson 21 september

14 Lösningen på detta problem (enl G-teorin) Genom att utgå från att man teoretiskt eller praktiskt i förhand kan definiera felkällor särskilt förknippade med mätningen av ett visst fenomen så kan man A. utifrån en experimentell studie av felkällornas betydelse B. särskilja systematiska orsaker till fel från slumpmässiga fel Utifrån resultatet av en sådan studie kan man få uppfattningar om olika felkällors relativa betydelse och få ledning i hur man effektivast minimerar felkällor. Petter Gustavsson 21 september

15 Exempel Låt oss utgå från Generalizability theory och närmare studera mätning av depression enligt HADS Petter Gustavsson 21 september

16 Först, Låt oss igen påminna oss om de aspekter av reliabiltet som vi tidigare tagit upp (med HADS som exempel) Petter Gustavsson 21 september

17 Först, Låt oss igen påminna oss om de aspekter av reliabiltet som vi tidigare tagit upp (med HADS som exempel) Vilka två huvudsakliga typer av empiriska estimat på ett tests reliabilitet (baserade på olika estimeringsmetoder och antaganden) har vi tidigare tagit upp? Petter Gustavsson 21 september

18 Estimat av ett tests reliabilitet utifrån CTT/TST Baserat på upprepning av testet Test-retest eller alternativ form av testet Baserat på testets internera konsistens Upprepade mätningar inom testet Petter Gustavsson 21 september

19 Petter Gustavsson 21 september

20 Petter Gustavsson 21 september

21 Men, Vilka fler källor till fel skulle vi kunna studera (med HADS som exempel) annat än en (osystematisk) studie över tid, eller över ingående item? Petter Gustavsson 21 september

22 Över tid Gör den osystematiska studien av test-retest systematisk Variera systematiskt Petter Gustavsson 21 september

23 Över tid Gör den osystematiska studien av test-retest systematisk Variera systematiskt Tid (morgon-kväll, ett dygn, en vecka) Plats (hemma, väntrum, behandlingsrum) Situation (enskilt vs i närvaro av andra) Petter Gustavsson 21 september

24 Över tid Gör den osystematiska studien av test-retest systematisk Variera systematiskt Tid (morgon-kväll, ett dygn, en vecka) Plats (hemma, väntrum, behandlingsrum) Situation (enskilt vs i närvaro av andra) Konsekvens Systematiska fel som beror på tid, plats och situation kan estimeras och lyftas bort ur estimeringen av slumpmässiga fel Petter Gustavsson 21 september

25 Fler faktorer? Vi har nu systematiserat studien av test-retest och vi har sedan tidigare studiet av intern konsistens. Vilka fler faktorer kan vara värdefulla att studera när det gäller fel i kliniska skattningar? Petter Gustavsson 21 september

26 Faktor: Skattaren Petter Gustavsson 21 september

27 Faktor: Skattaren Patient vs Anhörig Petter Gustavsson 21 september

28 Faktor: Skattaren Patient vs Klinikern Petter Gustavsson 21 september

29 Faktor: Skattaren Kliniker A vs Kliniker B Petter Gustavsson 21 september

30 Inter-rater reliabilitet (jmf med test-retest och interkonsistens) Patient vs Anhörig Patient vs Klinikern Kliniker A vs Kliniker B Petter Gustavsson 21 september

31 Fler faktorer? Vi har systematiserat studien av test-retest och vi har sedan tidigare studiet av intern konsistens. Vi har nu också granskat skattaren som en felkälla. Vilka fler faktorer kan vara värdefulla att studera när det gäller fel i kliniska skattningar? Petter Gustavsson 21 september

32 Faktorn: Populationen Petter Gustavsson 21 september

33 Faktorn: Populationen Population Unga vs gamla Petter Gustavsson 21 september

34 Faktorn: Populationen Population Friska vs sjuka Petter Gustavsson 21 september

35 Faktorn: Populationen Population Sjuka med olika svårighetsgrader Petter Gustavsson 21 september

36 Faktorn: Populationen Population Sjuka med eller utan komorbiditet Petter Gustavsson 21 september

37 Faktorn: Populationen Population och alla kombinationer av dessa (och andra karakteristika) Petter Gustavsson 21 september

38 Summering : Vilka påverkansfaktorer (facets) har vi nu studerat Petter Gustavsson 21 september

39 Påverkansfaktorer (facets): Tid, plats, situation Population (vem som ska bedömas) Skattare (vem som bedömer) Andra faktorer med potentiell inverkan på depressionsskattningar? Petter Gustavsson 21 september

40 Vad är det vi gör här med alla hypotetiska påverkansfaktorer? Petter Gustavsson 21 september

41 Vad är det vi gör här med alla hypotetiska påverkansfaktorer? Vi försöker särskilja systematiska påverkansfaktorer från slumpmässiga Istället för att klumpa ihop alla fel till en felvarianspott, försöker vi särskilja olika källor till fel Petter Gustavsson 21 september

42 Vad är det för forskningsmetodologisk design som finns bakom detta angreppssätt? Petter Gustavsson 21 september

43 Vad är det för forskningsmetodologisk design som finns bakom detta angreppssätt? Experimentell design Petter Gustavsson 21 september

44 Vad är det för statistisk metod som kan användas till att utreda dessa olika faktorers påverkan? Petter Gustavsson 21 september

45 Vad är det för statistisk metod som kan användas till att utreda dessa olika faktorers påverkan? Variansanalys =ANOVA Petter Gustavsson 21 september

46 Vi kan då summera kännetecken för G-teorin Generalizability theory utgår från att en persons testvärden avviker från sanna värden pga skattare, testet, dagsform, testsituationen och en mängd andra systematiska faktorer. Petter Gustavsson 21 september

47 Vi kan då summera kännetecken för G-teorin Generalizability theory utgår från att en persons testvärden avviker från sanna värden pga skattare, testet, dagsform, testsituationen och en mängd andra systematiska faktorer. Generalizability theory tar sin utgångspunkt i en experimentell design för att särskilja systematiska felfaktorer från slumpmässiga felfaktorer Petter Gustavsson 21 september

48 Vi kan då summera kännetecken för G-teorin Generalizability theory utgår från att en persons testvärden avviker från sanna värden pga skattare, testet, dagsform, testsituationen och en mängd andra systematiska faktorer. Generalizability theory tar sin utgångspunkt i en experimentell design för att särskilja systematiska felfaktorer från slumpmässiga felfaktorer Med hjälp av variansanalys (ANOVA) studeras olika felfaktorers relativa påverkan på testresultat Petter Gustavsson 21 september

49 G-teorin bidrag 1. Mer nyanserad bild av felkällor, deras relativa påverkan och konsekvenser för reliabilitet G-studien: Experimintell och Variansanalytisk (ANOVA) ansats Estimerar olika källors bidrag till fel: Items = Intern konsistens skattare = interrater reliabilitet tilfällen och tid= test-retest reliabilitet 2. G-studier skapar underlag för informerade beslut om insatser för att stärka reliabiliteten Petter Gustavsson 21 september

50 Item response theory Ett helt annat perspektiv på konstruktionen och utvärderingen av psykologiska instrument Petter Gustavsson 21 september

51 IRT:s kritik mot CTT/TST Ser verkligen alla psykologiska fenomen ut på det sättet att man alltid kan mäta dem genom upprepade observationer/item så att alla indikatorer replikerar samma fördelning? alla indikatorer reflekterar samma svårighetsgrad? Varför skulle man inte kunna utgå från att item reflekterar olika svårighetsgrader och nyttja denna information? Petter Gustavsson 21 september

52 IRT:s kritik mot CTT/TST Ett kritiskt tankeexperiment: Hur skulle ett test av matematisk kompetens utformas och utvärderas utifrån ett klassiskt test teoretiskt perspektiv? Ex Standardprov i matematik i årskurs 9 Petter Gustavsson 21 september

53 Knäckfrågan för IRT: Hur operationaliserar man ett : hierarkiskt fenomen, eller ett fenomen som kan ses som en process, eller ett fenomen som kan karakteriseras utifrån olika svårighetsgrader Petter Gustavsson 21 september

54 Item response theory: ett alternativ till CTT Tar sin utgångspunkt i kritik mot flera av den klassiska testteorins antaganden CTT:s utgångspunkt om item/testuppgifter som närmast identiska upprepade mätningar (reproduceringar/replikationer) skapar otillfredställande operationaliseringar av hiearkiska fenomen och processer. IRT pekar på CTT:s miss av att item kan representera olika grader av ett fenomen kan resultera i felaktiga slutsatser IRT föreslår att man utgår från att item representerar olika svårighetsgrader och föreslår en annan metod för att utvärdera dimensionalitet (intern struktur) Petter Gustavsson 21 september

55 forts Ett test har enligt CTT en reliabilitet som gäller över hela poängskalan. Detta leder till att vi tänker oss att vi har samma nivå av mätfel både bland de som skattar lågt respektive skattar högt på ett test. Tveksamt antagande som inte går att pröva. IRT utgår från att detta inte är fallet och föreslår metodik för att beskriva hur reliabiliteten varierar. Petter Gustavsson 21 september

56 Konsekvens: CTT och IRT har olika synsätt på hur operationaliseringar ska göras Petter Gustavsson 21 september

57 Operationalisering enligt CTT (TST) X Ja, ofta X X X Ja, Ibland X Sällan Nej, aldrig T O1 O2 O3 O4 O5 Petter Gustavsson 21 september

58 Operationalisering enligt IRT Petter Gustavsson 21 september

59 Operationalisering enligt IRT: Hierarki av indikatorer Petter Gustavsson 21 september

60 Grudläggande skillnader: TST vs IRT Parallell reproducering av latent variabel Indikatorerna ska ordna individerna enligt samma mönster Fördelning Korrelation Hierarkisk reproducering av latent variabel Individerna ska konsekvent ordna indikatorerna hierarkiskt Indikatorerna ska ordna individerna hierarkiskt Petter Gustavsson 21 september

61 IRT: utgår från en matematisk mätmodell Petter Gustavsson 21 september

62 IRT-modellen (som formel) Petter Gustavsson 21 september

63 IRT-modellen (som formel) Sannolikheten att jag ska klara en viss testuppgift på matteprovet Petter Gustavsson 21 september

64 IRT-modellen (som formel) Beror på hur duktig jag är på matte (min förmåga) Sannolikheten att jag ska klara en viss testuppgift på matteprovet Petter Gustavsson 21 september

65 IRT-modellen (som formel) Beror på hur duktig jag är på matte (min förmåga) Sannolikheten att jag ska klara en viss testuppgift på matteprovet Och hur svår en matteuppgift är (frågans svårighetsgrad) Petter Gustavsson 21 september

66 IRT-modellen (som formel) Och dessa parametrars samband kan ses som en logaritmisk funktion Petter Gustavsson 21 september

67 IRT-modellen (som graf) Petter Gustavsson 21 september

68 IRT-modellen (item med olika svårighetsgrader) Petter Gustavsson 21 september

69 IRT-modellen Har alltså en modell för hur items svårighetsgrader skulle kunna utgöra grunden för psykologiska mätningar Petter Gustavsson 21 september

70 Exempel Petter Gustavsson & Ann Rudman 21 september

71 Early career burnout a process model Petter Gustavsson & Ann Rudman 21 september

72 Early career burnout A one-dimensional developmental conceptualization (from an IRT perspective) Pressured Frustrated Burned out Olika item/indikatorer Petter Gustavsson 21 september

73 Operationalisering uttryck i IRT-modellen Pressured Frustrated Burned out Petter Gustavsson 21 september

74 Utvärderingen av operationaliseringen Förväntade värden utifrån att den föreslagna mätmodellen är en adekvat modell (IRT-modellen) jämförs med observerade värden (empirin): Petter Gustavsson 21 september

75 Utvärderingen av operationaliseringen Förväntade värden utifrån att den föreslagna mätmodellen är en adekvat modell (IRT-modellen) jämförs med observerade värden (empirin): Residualerna granskas så att man kan Utvärdera om item passar modellen Har item konsekvent ordnat personerna hiearkiskt Personerna passar modellen Har individerna konsekvent ordnat indikatorerna hierarkiskt Konsekvens: Både avvikande item och personer kan närmare granskas för att bättre förstå problem i mätningen. Petter Gustavsson 21 september

76 Förväntade och observerade värden studeras grafiskt: Petter Gustavsson 21 september

77 Petter Gustavsson 21 september

78 Förväntade och observerade värden prövas statistiskt: Petter Gustavsson 21 september

79 Petter Gustavsson 21 september

80 Konsekvens av en IRT ansats Då operationaliseringen avspeglar olika svårighetsgrader så kan den empiriska mätningen komma att vara av högre kvalitet vid olika nivåer av fenomenet Tänk på det antal uppgifter som kan behövas för att särskilja bland de med lägst (eller högst) förmåga/svårighetsgrader Petter Gustavsson 21 september

81 Konsekvens av en IRT ansats Då operationaliseringen avspeglar olika svårighetsgrader så kan den empiriska mätningen komma att vara av högre kvalitet vid olika nivåer av fenomenet Tänk på det antal uppgifter som kan behövas för att särskilja bland de med lägst (eller högst) förmåga/svårighetsgrader Konsekvens: reliabiliteten kommer att variera längs med den uppmätta dimensionen En reliabilitetskoefficient är inte nog för att beskriva testets reliabilitet! Petter Gustavsson 21 september

82 Petter Gustavsson 21 september

83 Petter Gustavsson 21 september

84 Konsekvens av en IRT ansats Då operationaliseringen avspeglar olika svårighetsgrader så kan den empiriska mätningen komma att vara av högre kvalitet vid olika nivåer av fenomenet Petter Gustavsson 21 september

85 Konsekvens av en IRT ansats Då operationaliseringen avspeglar olika svårighetsgrader så kan den empiriska mätningen komma att vara av högre kvalitet vid olika nivåer av fenomenet Denna insikt kan användas i testsituationen: Anpassa testuppgifter till testpersonens nivå Inom ett test ges/presenteras endast de uppgifter/item som är relevanta för individens nivå En automatiserad process där datorn stegvis söker efter personens rätta nivå Petter Gustavsson 21 september

86 Konsekvens av en IRT ansats Då operationaliseringen avspeglar olika svårighetsgrader så kan den empiriska mätningen komma att vara av högre kvalitet vid olika nivåer av fenomenet Denna insikt kan användas i testsituationen: Anpassa testuppgifter till testpersonens nivå Inom ett test ges/presenteras endast de uppgifter/item som är relevanta för individens nivå En automatiserad process där datorn stegvis söker efter personens rätta nivå Konsekvensen blir att testpersoner inte testas på alla item/testuppgifter i ett instrument = inte testas med samma uppgifter från ett instrument. Instrument blir testbanker Petter Gustavsson 21 september

87 Sammanfattning: TST vs IRT Parallell reproducering av latent variabel Indikatorerna ska ordna individerna enligt samma mönster Fördelning Korrelation Hierarkisk reproducering av latent variabel Individerna ska konsekvent ordna indikatorerna hierarkiskt Indikatorerna ska ordna individerna hierarkiskt Petter Gustavsson 21 september

88 Sammanfattning: TST vs IRT Parallell reproducering av latent variabel Indikatorerna ska ordna individerna enligt samma mönster Fördelning Korrelation Reliabilitet bestäms för hela testet, samma över hela dimensionen Testpoäng bestäms av resultat på alla indikatorer Hierarkisk reproducering av latent variabel Individerna ska konsekvent ordna indikatorerna hierarkiskt Indikatorerna ska ordna individerna hierarkiskt Reliabilitet varierar över dimensionen, bestäms för olika nivåer Testpoäng bestäms av resultat på de indikatorer som använts Petter Gustavsson 21 september

89 Tentamen

90 Hur kommer tentamen att se ut? Petter Gustavsson 21 september

91 Ta med till tentan: Petter Gustavsson 21 september

92 Snabbrepetition utifrån lärandemålen

93 Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för ett instruments beståndsdelar och relatera till den test teoretiska bakgrunden till varför test är uppbyggda på detta sätt. Petter Gustavsson 21 september

94 Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för ett instruments beståndsdelar och relatera till den test teoretiska bakgrunden till varför test är uppbyggda på detta sätt. Kunna redogöra för den klassiska test teorins grundläggande antaganden om kvantifiering/skalning, upprepade mätningar, dimensionalitet, och tolkning av testpoäng genom normering eller kriterier. Petter Gustavsson 21 september

95 Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för ett instruments beståndsdelar och relatera till den test teoretiska bakgrunden till varför test är uppbyggda på detta sätt. Kunna redogöra för den klassiska test teorins grundläggande antaganden om kvantifiering/skalning, upprepade mätningar, dimensionalitet, och tolkning av testpoäng genom normering eller kriterier. Förstå kopplingen mellan test poäng och standardiserade /normerade poäng och att via normalfördelningen göra översättningar mellan Z-poäng, T-värden, Kumulativ procent och Percentiler. Petter Gustavsson 21 september

96 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Förstå och använda begreppen sensitivitet och specificitet i sammanhang där man utvärderar definierade kriteriepoäng som underlag för tolkning av testpoäng. Petter Gustavsson 21 september

97 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Förstå och använda begreppen sensitivitet och specificitet i sammanhang där man utvärderar definierade kriteriepoäng som underlag för tolkning av testpoäng. Kunna reflektera kring kvalitetsaspekter av normering och kriteriebestämning och konsekvenser för tolkningen av testpoäng. Petter Gustavsson 21 september

98 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Förstå och använda begreppen sensitivitet och specificitet i sammanhang där man utvärderar definierade kriteriepoäng som underlag för tolkning av testpoäng. Kunna reflektera kring kvalitetsaspekter av normering och kriteriebestämning och konsekvenser för tolkningen av testpoäng. Kunna redogöra för de fem olika typerna av validitetsevidens och kunna klassificera och tolka empiriska studier efter deras potentiella bidrag till validitetsevidens. Beskriva hur G-teorin är en utveckling av den klassiska testteorins defintion av reliabilitet, samt beskriva hur IRT avviker från dessa teorier utifrån sin syn på reliabilitet. Petter Gustavsson 21 september

99 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för en reliabilitetsdefinition och antaganden man behöver göra för att estimera reliabilitet. Petter Gustavsson 21 september

100 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för en reliabilitetsdefinition och antaganden man behöver göra för att estimera reliabilitet. Kunna redogöra för och tolka olika reliabilitetsestimat samt förstå skillnaden på reliabilitesestimat på test och individnivå (och hur dessa är länkade). Petter Gustavsson 21 september

101 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Kunna redogöra för en reliabilitetsdefinition och antaganden man behöver göra för att estimera reliabilitet. Kunna redogöra för och tolka olika reliabilitetsestimat samt förstå skillnaden på reliabilitesestimat på test och individnivå (och hur dessa är länkade). Beskriva faktorer som påverkar reliabilitestestimat och beskriva konsekvenser av reliabilitetsbrister för psykologisk forskning. Petter Gustavsson 21 september

102 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Beskriva de olika momenten i regressions och faktoranalyser. Petter Gustavsson 21 september

103 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Beskriva de olika momenten i regressions och faktoranalyser. Kunna tolka korrelations, regressions och faktoranalyser. Redogöra för hur dessa analyser används inom psykometri för att utreda reliabilitet och validitet. Petter Gustavsson 21 september

104 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Beskriva de olika momenten i regressions och faktoranalyser. Kunna tolka korrelations, regressions och faktoranalyser. Redogöra för hur dessa analyser används inom psykometri för att utreda reliabilitet och validitet. Föreslå vilka metoder ska användas i studier för prövning av instrument. Petter Gustavsson 21 september

105 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Beskriva de olika momenten i regressions och faktoranalyser. Kunna tolka korrelations, regressions och faktoranalyser. Redogöra för hur dessa analyser används inom psykometri för att utreda reliabilitet och validitet. Föreslå vilka metoder ska användas i studier för prövning av instrument. Tolka studier som använt dessa metoder för att utvärdera psykometriska kvaliteter Petter Gustavsson 21 september

106 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Kunna utföra item-analyser, homogenitets, och faktoranalyser för att uttala sig om ett instruments styrkor och svagheter. Petter Gustavsson 21 september

107 (forts.) Operationaliserade lärandemål: Kunna utföra item-analyser, homogenitets, och faktoranalyser för att uttala sig om ett instruments styrkor och svagheter. Läsa och värdera och diskutera psykometriska utvärderingar Petter Gustavsson 21 september

108

109 Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 21 september

110 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens (Bo Melin) Se Bos grejer på kurswebb Andra veckan: Femfaktorsmodellen Social-kognitiva (och andra) modeller på personlighetsdrag Tredjeveckan: Integration, studenterna föreläser, forskarbesök och examination Petter Gustavsson 21 september

111 Inkomna frågor

112 Inkomna frågor Vad är: Validity evidence: Consequences of Testing? Petter Gustavsson 21 september

113 Inkomna frågor Vad är: Validity evidence: Consequences of Testing? Omdiskuterat och inte klart definierat En falang anser att fairness är nyckelordet Evidens för att test inte är biased för någon grupp behöver tas fram Metoder för detta beskrivs i kapitel 11. I princip handlar det om att bevisa att personer (tillhörande olika grupper) som har samma sanna värden (true scores) inte får olika testpoäng pga att specifika item missgynnar eller missförstås konsekvent av medlemmar i en av grupperna. EX: Depressionsmätningar bland etniska grupper i USA. Petter Gustavsson 21 september

114 Inkomna frågor Först undrar vi om det är några formler vi ska kunna utantill (förutom att vi ska kunna en definition på reliabilitet)? Är det några formler vi ska kunna använda som finns på formelblad? Kommer det att vara räkneuppgifter på tentan? Petter Gustavsson 21 september

115 Inkomna frågor Först undrar vi om det är några formler vi ska kunna utantill (förutom att vi ska kunna en definition på reliabilitet)? Vad är och vad är inte en formel? Förslag? Är det några formler vi ska kunna använda som finns på formelblad? Alla formler med grund i klassiskt test teori som vi tagit upp i undervisningen (som funnits på power-point presentationer ska ni kunna känna igen, använda och tolka). I den utsträckning frågor kommer som berör dessa formler så kommer de finnas med i tryck på tentan. Kommer det att vara räkneuppgifter på tentan? Ja. Se kursmålen och de operationaliserade kursmålen (samt instuderingsuppgifter. Petter Gustavsson 21 september

116 Mer frågor Sedan undrar vi om det vi har lärt oss på datorsalsövningarna i SPSS. Kommer det även att testas på tentan, t ex genom att vi ska kunna tolka SPSS-output eller behandlas SPSS inte alls på tentan? Petter Gustavsson 21 september

117 förklaring av följande begrepp: Observerade Vs sanna korrelationer Sperman brown item analys Restriction of range Petter Gustavsson 21 september

118 förklaring av följande begrepp: Observerade Vs sanna korrelationer Reliabilitetens konsekvenser på empiriska korrelationer. Om vi inte har perfekt reliabilitet i observerade variabler så kommer inte en sann korrelation på 1.0 kunna beläggas empiriskt. Petter Gustavsson 21 september

119 Reliabilitetsnivåernas konsekvenser En korrelation mellan två mätningar torde enligt klassisk test teori bestämmas av Den egentliga korrelationen mellan mätningarnas sanna värden Båda mätningarnas respektive reliabilitet Konsekvens: reliabiliteten i en eller båda mätningarna påverkar taket för hur hög en korrelation kan bli (vad händer om vi säger att den sanna korrelationen är 1?) Hur påverkar detta hur vi tolkar resultat i artiklar? Petter Gustavsson 21 september

120 förklaring av följande begrepp: Observerade Vs sanna korrelationer Sperman brown item analys Restriction of range Petter Gustavsson 21 september

121 förklaring av följande begrepp: Spearman Brown (SB-profetian) Petter Gustavsson 21 september

122 The prophecy formula: Petter Gustavsson 21 september

123 Petter Gustavsson 21 september

124 förklaring av följande begrepp: Observerade Vs sanna korrelationer Sperman brown item analys Restriction of range Petter Gustavsson 21 september

125 förklaring av följande begrepp: item analys Petter Gustavsson 21 september

126 förklaring av följande begrepp: Item analys: Ett samlingsnamn för metoder med syfte att utvärdera ett tests kvaliteter. De metoderna är vanligtvis Metoder för att utvärdera om item har samma fördelning/svårighetsgrad Metoder för att utvärdera hur enskillda item relaterar till hela instrumenetet: Corrected item total correlations (item other scale correlations) Scale mean if item deleated Scale variance if item deleated Cronbach s alpha if item deleated Petter Gustavsson 21 september

127 förklaring av följande begrepp: Observerade Vs sanna korrelationer Sperman brown item analys Restriction of range Petter Gustavsson 21 september

128 förklaring av följande begrepp: Restriction of range: Vad blir konsekvensen för korrelationsberäkningar om vi inte mäter upp alla variation som finns? Vad får tak och golveffekter i våra mätningar för korrelationsestimaten? Petter Gustavsson 21 september

129 r=0,61 r=0,60 r=0,55 Petter Gustavsson 21 september

130 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Vad är validitetskoefficienten? Vad åsyftas med frågan: Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? Vad exakt är faktorladdningar? vilken statistik vilar alla psykometriska applikationer på? Är det korrelationer? Är det samma sak för faktoranalys? Vad är factor extraction? Är reggressionsvikt (riktningskoefficient) - samma sak som lutningen, dvs b? Petter Gustavsson 21 september

131 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Metodik för att ta fram Validietsevidens-baserat på associationer mellan teoretiskt relevanta (och irrelevanta variabler) Hypotes: Variabler som mäter teoretiskt liknande saker eller där prediktioner går att göra utifrån teori Hypotes: Variabler som mäter olika saker eller där teori säger att inte ska vara relaterade Petter Gustavsson 21 september

132 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Metodik för att ta fram Validietsevidens-baserat på associationer mellan teoretiskt relevanta (och irrelevanta variabler) Hypotes: Variabler som mäter teoretiskt liknande saker eller där prediktioner går att göra utifrån teori Resultaten konvergerar Hypotes: Variabler som mäter olika saker eller där teori säger att inte ska vara relaterade Resultatet divergerar Petter Gustavsson 21 september

133 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Vad är validitetskoefficienten? Vad åsyftas med frågan: Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? Vad exakt är faktorladdningar? vilken statistik vilar alla psykometriska applikationer på? Är det korrelationer? Är det samma sak för faktoranalys? Vad är factor extraction? Är reggressionsvikt (riktningskoefficient) - samma sak som lutningen, dvs b? Petter Gustavsson 21 september

134 Inkomna frågor Vad är validitetskoefficienten? Resultatet av en validitetsprövning (oftast i samband med prövning av vlaiditetsevidens baserat på relationer mellan variabler. Ofta en korrelation beräknad utifrån hypoteser ställda för att ta fram evidens baserade på associationer mellan variabler.. Beroende på hypotesen och hur man metodlogiskt gått tillväga för att pröva hypotesen så kan det vara annat än korrelationer. Regessionsvikt Effektstorlek etc Petter Gustavsson 21 september

135 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Vad är validitetskoefficienten? Vad åsyftas med frågan: Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? Vad exakt är faktorladdningar? vilken statistik vilar alla psykometriska applikationer på? Är det korrelationer? Är det samma sak för faktoranalys? Vad är factor extraction? Är reggressionsvikt (riktningskoefficient) - samma sak som lutningen, dvs b? Petter Gustavsson 21 september

136 Inkomna frågor Vad åsyftas med frågan: Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? vilken statistik vilar alla psykometriska applikationer på? Är det korrelationer? Är det samma sak för faktoranalys? Petter Gustavsson 21 september

137 Inkomna frågor Vad är diskrimenant och konvergent testning? Vad är validitetskoefficienten? Vad åsyftas med frågan: Vilka faktorer påverkar hur stor en korrelation kan bli? Vad exakt är faktorladdningar? vilken statistik vilar alla psykometriska applikationer på? Är det korrelationer? Är det samma sak för faktoranalys? Vad är factor extraction? Är reggressionsvikt (riktningskoefficient) - samma sak som lutningen, dvs b? Petter Gustavsson 21 september

138 Inkomna frågor Vad exakt är faktorladdningar? Vad är factor extraction? Petter Gustavsson 21 september

139 Inkomna frågor Vad exakt är faktorladdningar? Sambandsmått för relationen mellan faktor och item. Kan tolkas som en korrelation (-1, 0, 1) Vad är factor extraction? Det moment i faktoranalysen som går ut på att välja antal faktorer som skall analyseras. Petter Gustavsson 21 september

140 Inkomna frågor Vad exakt är faktorladdningar? Sambandsmått för relationen mellan faktor och item. Kan tolkas som en korrelation (-1, 0, 1) Vad är factor extraction? Det moment i faktoranalysen som går ut på att välja antal faktorer som skall analyseras. Vilka är de andra momenten? Petter Gustavsson 21 september

141 Inkomna frågor Är reggressionsvikt (riktningskoefficient) - samma sak som lutningen, dvs b? Petter Gustavsson 21 september

142 Inkomna frågor Vi undrar också vad alternativ testreliabilitet är eftersom det står olika definitioner på den (sid 105 och första och sista meningen), då de dels säger att det är parallellt och sedan säger dem att det inte behöver vara parallellt. Petter Gustavsson 21 september

143 Inkomna frågor Vi undrar också vad alternativ testreliabilitet är eftersom det står olika definitioner på den (sid 105 och första och sista meningen), då de dels säger att det är parallellt och sedan säger dem att det inte behöver vara parallellt. Kanske hamnade vi fel när vi diskuterade frågan. Petter går tillbaka till boken för att förstå frågan och återkommer med en separat presentation av svar på kurswebb. Glöm vad Petter så om antagandena och återkom senare för korrekta svar. Stryk snurret för det blev en ihopblanding av de olika antagandena! Tack till Martin O, Martin R, Niklas L mfl för att ni uppmärksammade Petter på att han blandade ihop antagandena. Petter Gustavsson 21 september

144 Frågesport! Är intern konsistens det samma som intern struktur? Är testets homogentitet det samma som testets dimensionalitet? Är intern konsistens och homogenitet ungefär samma sak? Är intern struktur ungefär samma sak som testets dimensionalitet? Petter Gustavsson 21 september

145 Inkomna frågor vi undrar också över attenuation, det är väl att den observerade korrelationen blir lägre än den sanna? Petter Gustavsson 21 september

146 Inkomna frågor Vi undrar också vad alternativ testreliabilitet är eftersom det står olika definitioner på den (sid 105 och första och sista meningen), då de dels säger att det är parallellt och sedan säger dem att det inte behöver vara parallellt. vi undrar också över attenuation, det är väl att den observerade korrelationen blir lägre än den sanna? när det gäller intern konsistens, så överestimeras alltid korrelationerna (förutom alpha som underestimerar) - hur hänger det ihop?? bygger split half och cronbachs alpha på tau-ekvivalens? Petter Gustavsson 21 september

147 Inkomna frågor när det gäller intern konsistens, så överestimeras alltid korrelationerna (förutom alpha som underestimerar) - hur hänger det ihop? Petter Gustavsson 21 september

148 Mera frågor Skillnad mellan standardisering och normering Petter Gustavsson 21 september

149 Mera frågor Skillnad mellan ett tests homogentiet och dess dimensionalitet Petter Gustavsson 21 september

150 Mera? Petter Gustavsson 21 september

151

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 20 september 2011 Integrering och frågestund Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 20 september 20112 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Frågestund Repetition Agenda Skillnader i definitioner mellan underlagen Statistik Instuderings- och tentamensfrågor Regressionsdiagnostik Fråga om Reliabilitet

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Reliabilitet Dagens agenda MDI skattningsövning resultat av kriterietolkning Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort info om kursboken : Personality

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Torsdag 13 september 2012 Reliabilitet Dagens agenda Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort intro till kvalitetsparametrarna: reliabilitet och validitet Reliabilitet

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Differentiell psykologi. Kursstart 29 augusti 2011

Differentiell psykologi. Kursstart 29 augusti 2011 Differentiell psykologi Kursstart 29 augusti 2011 Dagordning Terminsstart Upprop Ämnet Den differentiella psykologins plats inom psykologin och dess relation till andra kurser i utbildningen Kursen Momenten:

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem Problem 1 (6p) En undersökning utfördes med målet att besvara frågan Hur stor andel av den vuxna befolkningen i Sverige äger ett skjutvapen?.

Läs mer

Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder

Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering Lära sig organisationen Förstå användarens situation Förstå användarens språk Involvera användare i processen Utvärdera, testa och vara LYHÖRD! Användbarhet

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Fredag 14 september 2012 Validitet Dagens agenda Avstämning och Uppgifter inför idag Valdidtetsbegreppet Sources of validity evidence Evidence based on content Evidence based on

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Strukturen i en naturvetenskaplig rapport

Strukturen i en naturvetenskaplig rapport Strukturen i en naturvetenskaplig rapport I detta dokument beskrivs delarna i en rapport av naturvetenskaplig karaktär. På skolor, universitet och högskolor kan den naturvetenskapliga rapportens rubriker

Läs mer

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra. Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Punktskattning och kondensintervall Innehåll 1 Punktskattning och kondensintervall Population Punktskattning och kondensintervall Vi har en population vars någon mätbar egenskap X vi är intresserade

Läs mer

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier

Läs mer

Sammanställning kursutvärdering

Sammanställning kursutvärdering Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2015 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson Övriga lärare: Kajsa Åberg, Ulrika Åkerlund Totalt 19 studenter har regelbundet deltagit

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Arbetsområde 2. Algebra Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera över matematikens

Läs mer

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? 912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning

Läs mer

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. BRA VIBRATIONER Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012. Namn: Klass: Förmågor som vi kommer att träna på: Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Använda begrepp, modeller

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av

Läs mer

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.

Avsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer. Strävorna 4A 100-rutan... förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.... grundläggande

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt? VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Kriterium Kvalitet 1 Kvalitet 2 Kvalitet 3 Kvalitet 4 Använda, Utveckla och uttrycka

Kriterium Kvalitet 1 Kvalitet 2 Kvalitet 3 Kvalitet 4 Använda, Utveckla och uttrycka Matematik Enheter - Tid Utveckla och Känner till några enheter och enstaka mätinstrument. Utför enkla mätningar. Avläser analoga och digitala tider.använder både muntliga och skriftliga metoder samt tekniska

Läs mer

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga

Läs mer

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215 TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215 DAG: 8 mars, 2010 TID: 8.30 12.30 SAL: V-huset Ansvarig: Olof Torgersson, tel. 772 54 06. Institutionen för data- och informationsteknik.

Läs mer

Nedlagd studietid och olika kurskarakterisika en anspråkslös analys baserad på kursvärderingsdata. Fan Yang Wallentin

Nedlagd studietid och olika kurskarakterisika en anspråkslös analys baserad på kursvärderingsdata. Fan Yang Wallentin Nedlagd studietid och olika kurskarakterisika en anspråkslös analys baserad på kursvärderingsdata. Fan Yang Wallentin Inledning I denna miniundersökning analyseras hur studietiden är relaterad till attityder

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel? 4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande

Läs mer

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro

Läs mer

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Världshandel och industrialisering

Världshandel och industrialisering Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka

Läs mer

Rapport Agilityverksamhetens framtid

Rapport Agilityverksamhetens framtid Rapport Agilityverksamhetens framtid Sammanfattning Enkäten om agilityverksamhetens framtid genomfördes mellan den 25 januari 2013 och 20 februari 2013 på initiativ av AG agilityns framtid. Populationen

Läs mer

För övrigt fullständig överensstämmelse kvalitativt sett för båda proverna. Alla lab som analyserat P-CCP ak på prov 18/D rapporterar ett starkt

För övrigt fullständig överensstämmelse kvalitativt sett för båda proverna. Alla lab som analyserat P-CCP ak på prov 18/D rapporterar ett starkt 2011-18 Förväntat svar/utfall för P-RF (ej isotypspec) var bestämt utifrån nefelometrisk metod. På prov 18/C med förväntat negativt utslag fick ett annat lab som också använder nefelometri dock ett svagt

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341/LIMAB6, STN2) 2012-01-09 kl 08-13

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341/LIMAB6, STN2) 2012-01-09 kl 08-13 LINKÖPINGS UNIVERSITET MAI Johan Thim Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341/LIMAB6, STN2) 212-1-9 kl 8-13 Hjälpmedel är: miniräknare med tömda minnen och formelbladet bifogat. Varje uppgift är

Läs mer

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt

Läs mer

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera? Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter

Läs mer

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %) Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna

Läs mer

Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om

Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om 8 Är intuition och medial förmåga samma sak? Av Kevin J. Todeschi Vid ett flertal tillfällen ställde individer frågor till Edgar Cayce om hur man kan utveckla sin egen mediala förmåga. Frågorna formulerades

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-

Läs mer

Presentationsövningar

Presentationsövningar Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av

Läs mer

Väga paket och jämföra priser

Väga paket och jämföra priser strävorna 2AC 3AC Väga paket och jämföra priser begrepp rutinuppgifter tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Den huvudsakliga avsikten med denna aktivitet är att ge elever möjlighet att utveckla grundläggande

Läs mer

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 EXECUTIVE SUMMARY Hållbarhet i svenska företag Demoskop En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 Demoskop AB, Floragatan 13, 114 75 Stockholm, Sweden Tel

Läs mer

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget

Läs mer

3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l.

3.1 Linjens ekvation med riktningskoefficient. y = kx + l. Kapitel Analytisk geometri Målet med detta kapitel är att göra läsaren bekant med ekvationerna för linjen, cirkeln samt ellipsen..1 Linjens ekvation med riktningskoefficient Vi utgår från ekvationen 1

Läs mer

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att: 1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning

Läs mer

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning

Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning Bilaga B Kartläggningsmaterial - Litteracitet Samtals- och dokumentationsunderlag avkodning, läsning, läsförståelse och skrivning Förberedelser och instruktioner Tid max: 70 min. Testledaren bör vara undervisande

Läs mer

Exempel på tidigare tentamen

Exempel på tidigare tentamen Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt

Läs mer

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

OBS! Skriv e-postadress på tentan om du vill ha resultatet innan jul. Tentamensgenomgång måndagen den 9/1 2006 kl. 13.15 i MC413.

OBS! Skriv e-postadress på tentan om du vill ha resultatet innan jul. Tentamensgenomgång måndagen den 9/1 2006 kl. 13.15 i MC413. UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng MSTA33 Peter Anton TENTAMEN 2005-12-16 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för Teknologer (ID),

Läs mer

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik Läraren som moderator vid problemlösning i matematik Cecilia Christiansen 9 oktober 2012 Kursplanen för matematik: matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet

Läs mer

Introduktion till Open 2012

Introduktion till Open 2012 Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),

Läs mer

Skriva B gammalt nationellt prov

Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska

Läs mer

Stockholms Tekniska Gymnasium 2014-11-19. Prov Fysik 2 Mekanik

Stockholms Tekniska Gymnasium 2014-11-19. Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag

Läs mer

Träning i bevisföring

Träning i bevisföring KTHs Matematiska Cirkel Träning i bevisföring Andreas Enblom Institutionen för matematik, 2005 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 1 Mängdlära Här kommer fyra tips på hur man visar

Läs mer

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet. Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med

Läs mer

Test Virkesmarknad och Lagerteori

Test Virkesmarknad och Lagerteori Test Virkesmarknad och Lagerteori Av Peter Lohmander 111111 1 Uppgift VM1 (maximalt 2.5 poäng): I Skogsland, Nr 46, 11 november 2011, står följande: Citat: Sänkt pris på sågtimmer: Från och med den 1 december

Läs mer

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.

Läs mer

Kvalitativ innehållsanalys

Kvalitativ innehållsanalys Kvalitativ innehållsanalys Kurs: Att studera sociala fenomen, Socionomprogrammet, T3 Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Umeå universitet Vad är en innehållsanalys? Kvalitativ

Läs mer

Centralt innehåll år 1-3

Centralt innehåll år 1-3 Röda tråden Bild Årskurs 1-3 Centralt innehåll år 1-3 Ämne: Bild Åk 1 Åk 2 Åk 3 Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Framställning av berättande bilder, till exempel

Läs mer

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

1. Frekvensfunktionen nedan är given. (3p)

1. Frekvensfunktionen nedan är given. (3p) TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF14 TEN 11 kl 1.15-.15 Hjälpmedel: Formler och tabeller i statistik, räknedosa Fullständiga lösningar erfordras till samtliga uppgifter. Lösningarna skall

Läs mer

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Ämne - Fysik. Ämnets syfte Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret

Läs mer

Enkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: 2011-04-26 16:28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)

Enkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: 2011-04-26 16:28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%) Enkätresultat Enkät: Utvärdering moment 2 Status: öppen Datum: 2011-04-26 16:28:20 Grupp: Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%) 1. I vilken utsträckning anser du

Läs mer

Jämförelse länder - Seminarium

Jämförelse länder - Seminarium Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är

Läs mer

Matematiken har alltid funnits omkring

Matematiken har alltid funnits omkring katarina brännström & åsa pesula På tredje plats i mitten Personalen på Karungi förskola arbetar med barnens känsla för lägesbegrepp med hjälp av sånger, teckningar och andra material. Med fokus på matematik

Läs mer

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned) Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned) Du ska skriva en faktatext om en världsdel. Frågorna du ska utgå ifrån i din inledning är: 1. Hur påverkar klimatet

Läs mer

4-6 Trianglar Namn:..

4-6 Trianglar Namn:.. 4-6 Trianglar Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat med parallellogrammer. En sådan har fyra hörn och motstående sidor är parallella. Vad händer om vi har en geometrisk figur som bara har tre hörn?

Läs mer

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är

Läs mer

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar

Läs mer

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden. Låt oss prata om Självklarhetsmetoden! 164 000 äldre är beroende av hemtjänsten i sin vardag. Och det är du

Läs mer

Enkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: 2012-04-12 17:32:26

Enkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: 2012-04-12 17:32:26 Enkätresultat Enkät: Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH Status: öppen Datum: 2012-04-12 17:32:26 Grupp: Aktiverade deltagare (Enkät om språkanvändning i utbildningen på KTH) Besvarad av:

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Information om högskoleprovet för intygsgivare

Information om högskoleprovet för intygsgivare Uppdaterad 2016-01-29 Information om högskoleprovet för intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt till ett anpassat högskoleprov på grund av specifika lässvårigheter/dyslexi.

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument

Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Distributiva lagen a(b + c) = ab + ac 3(x + 4) = 3 x + 3 4 = 3x + 12 3(2x + 4) = 3 2x + 3 4 = 6x + 12

Läs mer

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. ÖVNING: Roller och ansvar Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. Deltagarna får med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar diskutera vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud

Läs mer