Peder. Mellander. och. Museet
|
|
- Amanda Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 Mellander och Peder Museet
4 Innehåll 3 Förord 5 Peder och Philibert landsantikvarier i varsitt årtusende! Anna Forsberg och Anna Lindgren 18 Björkebåten och andra fynd ur torvmossarnas bibliotek Bo Ulfhielm 25 Kypert eller tuskaft? Ann-Marie Björk 29 Peder och byggnadsvården Joel Ringh 32 Tre damer i den Rettigska porträttsamlingen Ted Chikasha 36 Från Losgruvan till Dellenbanan framväxten av två kulturhistoriska besöksmål i Hälsingland Daniel Olsson 44 Tors-namn och järn i Gästrikland Katarina Eriksson 56 Konstprofilen en sannsaga Kristina Lindkvist 62 En rökstuga från 1600-talet i södra Hälsinglands finnmark Inga Blennå Riksdag i Gefle Ann Nilsén 80 Gästriklands stenålder Maria Björck 86 Vad gör man med en snäcka, om man ej får visa den? Dan Lorén 92 Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund och Länsmuseet Gävleborg gemensam historia & nya satsningar för framtiden Elisabeth Eriksson och Erika Åberg
5 Peder Mellander har varit 30 år i Länsmuseet Gävleborgs tjänst. Han rekryterades 1982 som 1:e antikvarie och chef för dåvarande Kulturminnesvårdsenheten. Därefter har Peder haft olika befattningar, bland annat som vikarierande och biträdande landsantikvarie/museichef. När Peder tillträdde som ordinarie landsantikvarie/museichef 2008 startade han en satsning på länsmuseets konstsamling, en av de mest betydande i Sverige. Peder ledde arbetet med ändamålsenliga lokaler för länsmuseets arkiv och magasin på Brynäs i Gävle Det var också Peder som verkställde placeringen av en byggnadsantikvarie i Söderhamns kommun 1989 och i Ljusdals kommun från 2004 samt en arkeolog vid Skogsstyrelsen i Hudiksvall från 2005, för att förtydliga länsmuseets regionala arbete. Ursprunget till museiverksamheten i Gävleborg Helsinglands fornminnessällskap, Gestriklands kulturhistoriska förening och Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund har legat Peder extra varmt om hjärtat. Detta har visat sig inte minst i det nära samarbete som Länsmuseet har med länets Hembygdsförbund och andra föreningar, som till exempel Föreningen Kråknäsjärnet, Dellenbanans vänner och Gävle musei vänner. Tillsammans med Gävle musei vänner har Peder bidragit till nya samverkansformer för att utveckla museet. Den Rettigska donationen, grunden till Gävle museum, har Peder ofta lyft fram som en styrka för länet och Länsmuseet Gävleborg Samarbeten med museer och kulturorganisationer, kommuner och Länsstyrelsen har alltid uppmuntrats av Peder. Den lokala förankring Järnriket vilar på är något som Peder ofta refererar till. Peder har även bidragit med sin kompetens i många styrelser, t.ex. Hälsingegårdar Världsarv och Utveckling och Gästriklandsfonden. Peder har arbetat för bevarandet av många kulturhistoriskt intressanta byggnadsverk i länet Dellenbanan, Länsfängelset och Segerstabron för att bara nämna några. Dellenbanan används idag flitigt av turister, Länsfängelset sjuder av verksamhet med konstnärliga verkstäder och Sveriges Fängelsemuseum. Segerstabron spelar just nu en av huvudrollerna i den amerikanska filmatiseringen av Stieg Larssons första bok i Milleniumtriologin, som gick upp på biograferna över hela världen i slutet av år Peders vinnande sätt, hans framträdande humor och förmågan att ta folk har bidragit till att Peder varit en mycket uppskattad såväl arbetskamrat som chef med ansvar för personalfrågor och fackliga kontakter. Dessa egenskaper i kombination med hans förmåga att se möjligheter har borgat för ett gott samarbete i många olika arbetsmarknadspolitiska projekt. Peders intresse för juridik har visat sig i allt från handläggning av plan- och bygglovärenden till olika avtal museet har tecknat genom åren. Den här boken är en artikelsamling i form av ett antal nedslag i verksamheten under Peders tid på Länsmuseet Gävleborg. Vi vill varmt tacka Peder för åren som chef, kollega och vän. 3
6 Från: Läddikan nr 1,
7 Peder och Philibert landsantikvarier i varsitt årtusende! Av Anna Forsberg och Anna Lindgren Det låter som att det vore en ofantlig tidsperiod mellan Gävleborgs förste landsantikvarie Philibert Humbla och den nuvarande, Peder Mellander. I själva verket är det 56 år mellan det att Philibert gick bort 1952 och därmed lämnade landsantikvarietjänsten och att Peder tillträdde landsantikvarietjänsten Faktum är ändå att de tjänstgjorde under två olika årtusenden, Philibert Humbla var landsantikvarie under tre decennier på 1900-talet och Peder Mellander under fyra år i början av 2000-talet. Hur kom då landsantikvarietjänsterna ute i länen till? Och hur såg den första landsantikvarierollen ut i jämförelse med dagens? Sigurd Curman och landsantikvariereformen År 1923 blir Sigurd Curman riksantikvarie. Han omorganiserar kulturminnesvården genom att han ser till att landsantikvarier blir tillsatta vid provinsmuseer, föregångarna till landets länsmuseer. 1 Curman såg provins- eller länsmuseerna som de fasta punkterna för hembygdsföreningarna och fornminnesföreningarna. I början av 1900-talet talar man om bygdemuseer och lokala museer i relation till ett läns centrala museum eller huvudmuseum. 2 Fornvårdskommittén som tillsätts 1913 lämnar sitt betänkande 1921 och föreslår en organisering av museerna med centralmuseer och landsortsmuseer i form av lokalmuseer och provinsmuseer. De sistnämnda skulle ingå i den statliga organisationen och utföra undersökningar och inspektioner av fornlämningar, kyrkor och profana byggnader, i att dessa annars, hänvisade uteslutande till sina samlingar, skulle löpa fara att försjunka i sterilitet. Curmans organisation av kulturminnesvården baserar sig på Fornvårdskommitténs slutsatser. 3 Landshövdingen i Gävleborg, Sven Lübeck, är ordförande för den utredning av kulturminnesfrågan som tillsätts 1930 av Kungl Maj:t. Sigurd Curman formulerade i början av år 1930 en skrivelse till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien där han framhöll vikten av att provinsmuseerna bibehålles så fria och självständiga som möjligt. År 1937 lämnar utredningen sitt betänkande där de föreslår att provinsmuseer som fristående organ inom den statligt ledda kulturminnesvården kan komma till stånd tack vare fortsatt tilldelning av lotterimedel. 4 De första landsantikvarierna skulle arbeta för det regionala museets intressen, samarbeta med de lokala hembygdsföreningarna och lokala museerna och dessutom ansvara för att Riksantikvarieämbetets intressen tillgodosågs. Detta medförde 5
8 Gåva till Philibert Humbla på hans femtioårsdag 2 juni Motivet är gjort av Gävlekonstnären Bertil Lundqvist som hade en separatutställning på Gävle museum året därpå. Lundqvist var även en av de konstintresserade amatörer som grundade Brynäsgruppen. Foto: Mats Fallqvist.
9
10 att personerna ifråga behövde kunskap om kulturhistoria, förvaltning och ekonomi. De formella kraven formulerades i anställningsinstruktioner som skrevs under av respektive musei- eller föreningsstyrelse och riksantikvarien. 5 Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund anställer en länsintendent Philibert Humbla Den 20 juli 1926 samlades representanter från Gestriklands kulturhistoriska förening, Helsinglands fornminnessällskap samt Södra och Västra Hälsinglands fornminnes- och hembygdsförbund för ett konstituerande sammanträde Gästrike- Hälsinge hembygdsförbund skulle grundas. Styrelsen bestod av bl.a. landshövding Sven Lübeck, borgmästare Rissler, byggmästare A. Nisser, fröken Hedvig Ulfsparre, Ebba Fick från Gestriklands hemslöjdsförening, doktor Frans Rodenstam och rektor Karl Hedlund vid Västerbergs folkhögskola. Hembygdsförbundet hade redan från början ambitiösa planer för framtiden men verksamheten var blygsam det första året. När förbundet fick besked om möjligheterna att få bidrag från de så kallade lotterimedlen från penninglotteriet växte aktiviteterna snabbt. Bidraget, som tillkommit efter förslag från Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien redan 1927, skulle utgå för att bygga upp museer och anställa landsantikvarier. 6 Detta bidrag skulle i hög grad komma att gynna förbundets förslag på att inrätta en tjänst för en vetenskapligt utbildad intendent för hembygdsarbetet och planerna tog form genast när förbundet fick reda på bidragsförslaget. 7 Från 1928 delades lotterimedlen ut till förbundet och alla andra förbund som sökte. Bidraget delades rättvist mellan Hälsingland och Gästrikland. Samtidigt fick förbundet också bidrag från landstinget. Nu var ekonomin så god att tankarna på att inrätta en fond för att så småningom inrätta en tjänst, en länsintendentstjänst, börjar bli alltmer konkreta. Det nya förbundet ville skynda långsamt och planerna kom inte till stånd förrän Då avsätts kronor till en intendentfond. Under 1932 förbereddes anställningen. I slutet av april sätts annonser in i Svenska Dagbladet. Ny annons sätts in i mitten av februari Tankarna på vad den nyanställde egentligen skulle göra började också ta form. För att utreda detta började det stora arbetet att ta fram en arbetsinstruktion. I denna beskrivs att det åligger länsintendenten: att inom länet verka för de hembygdsvårdande uppgifter, som Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund upptagit på sitt program, att inom länet utföra de uppdrag, som Riksantikvarien, Nordiska Museet eller motsvarande myndigheter och institutioner överlämna åt länsintendenten, samt att verka för samarbetet mellan 8
11 länets organisationer för hembygdsvård inbördes och med motsvarande centrala institutioner. 8 Vidare skulle tjänsten innebära att i mycket hög utsträckning bistå hembygdsföreningarna i deras arbete men också att hjälpa skolorna att nå ut med hembygdsundervisning. Länsintendenten skulle även se till att insamlings, studie- och forskningsarbete utförs och att resultatet av dessa skulle bevaras för framtiden. Personen skulle vara kunnig om äldre kulturformer av skilda slag och arbeta med byggnadsvård, fasta fornminnen och naturskydd genom inventeringar, undersökningar och beskrivningar. Dessutom ingick arbete som förbundets sekreterare och arkivarie. Det var inte bara att bestämma detta godtyckligt. Arbetsinstruktionen skulle också anpassas efter nationella normer, utfärdade av Riksantikvarieämbetet. Men fram till maj 1934 fick arbetsinstruktionen provas efter tillstånd av riksantikvarie Sigurd Curman. Han skriver den 7 april: Ofvanstående förslag till instruktion godkännes att försöksvis gälla intill den 1 maj 1934, hvarefter nytt förslag till instruktion, utarbetadt med ledning af vunna erfarenheter samt af ett af museimannaföreningen upprättadt förslag till normalinstruktion, bör underställas riksantikvariens pröfning. 9 Instruktionen gick på remiss men det var redan klarlagt var den blivande länsintendenten skulle arbeta: Därvid har fastställts, att intendentens bosättningsort under första året skulle vara Gävle samt att styrelsen senare skulle fatta beslut om bosättningsort efter denna tid, att länsintendenten skulle en vecka per månad under åtta månader av året tjänstgöra å museerna i Hudiksvall, Söderhamn och Bollnäs samt under en period av tre år under en vecka tjänstgöra vid varje hembygdsförening i länet. 10 Den 3 maj 1933 anställs den nyblivne filosofie doktorn vid Göteborgs museum, Philibert Humbla, som länsintendent. Han hade dessutom också hunnit med att arbeta på både Nordiska Museet och Röhsska museet i Göteborg. 11 Redan två dagar senare, den 5 maj, får han det första brevet, från Oscar Björkman och Bollnäs hembygdsförening. Han avslutar sitt brev med förfrågan om ett föredrag med att säga: Jag beder Eder vara hjärtligt välkommen till Hälsingland, och önskar Eder lycka och framgång som intendent i Hälsingebygd. 12 Med detta uppmuntrande brev vilar Humbla inte länge på lagrarna. Han ger sig redan i juni och juli ut på en lång resa i länet. I hans redogörelse kan läsas att han under perioden 22 juni till 17 juli reste till Bollnäs, Ljusne, Hudiksvall, Söderhamn, 9
12 Philibert Humblas föredrag som han höll på olika platser i Gävleborgs län Arvet från fordom framtidens grund Bokbandsstilar Den gamla bebyggelsen Den kyrkliga konstens stil- och stämningsvärde Det blivande museet i Gefle En hembygdsförenings huvuduppgifter Familjen Rettig Folklig spis Folkrörelsearkiv i museet Forntid i nutid Fredrik I:s tid och rokokon Fritidsjobbet Gamla julseder Gamla vägar Gammalt affärsliv i Gävle Gefle Vapen och Rettigs snus och vad som däromkring grupperar sig Gårdar och byar Gävle stads bebyggelse Gävle stad, sjöfart fiske Helmer Osslund, f Hembygdsrörelsen och idrotten Hembygdsvården John Sten Konsthantverket och museerna Konsthistoriska föredrag Kulturhistoriskt fältarbete inom allmogens arbetsliv Kvinnliga dräkter Levande hembygdsvård Litet om bohusländskt båtbyggeri och försök till orientering Luciafirandet Med akvarellfärg och pensel Metallkonsthantverk, första föreläsningen Midsommarafton Modem heminredning Modernt måleri i Sverige Motivisk och motivlös konst Museer och hantverk Målerisk realism Naturlandskap och kulturlandskap Norge, Danmark, Finland Norrlandsmåleri Något om bokillustrationer Något om museal utformning och planläggning Några synpunkter på den husliga slöjden i Hälsingland Ombord på gamla emigrantfartyg Om den moderna konsten Om etnologisk och kulturhistorisk forskning Om Gävle Museum Om Hälsingland Om konstriktningar och konsten att se på konst Om landskapsvård och hembygdsvård Om midsommarfirandet Porslin Rörstrand Philibert Humbla vid sitt skrivbord Foto: Carl Larsson.
13
14 Trönö (Humbla skriver här Tröne), Valbo, Ockelbo, Österfärnebo, Torsåker, Järbo, Ovansjö, Järvsö, Edsbyn och Arbrå i nämnd ordning. Han stannade som regel endast över dagen och reste med både buss, tåg och bil. De kommande månaderna blir lite lugnare fastän resor till både Falun, Utvalnäs, Hamrånge, Sandviken, Enånger och Segersta, förutom två längre resor till Stockholm och de nationella museerna, redovisas i Humblas reseräkning. Samtidigt köptes utrustning in till Humblas nya kontor. Hans adress anges vara Engelbrektsgatan 18 och det är också hit det mesta nyinköpta fraktas. En skrivmaskin, skrivpapper och karbonpapper, kuvert, bläck och bläckhorn, hålslag, namnskyltar och bokhylla köps in. Ett välbehövligt telefonabonnemang tecknas under hösten. Både brevpapper och telefon behövdes säkerligen med tanke på alla de kontakter Humbla fick redan första året. I korrespondensen märks hans stora kontaktnät och hans verksamhet. Här finns brev om många skilda ämnen, från ordnandet av en stor damastutställning, samarbete med Nordiska museet om folkdräkter från Hälsingland, förhindrandet av kulturhistoriska föremåls försvinnande ut ur landet och planerandet av kronprinsparets besök 1934 till beställningar av föredrag och artiklar, detaljfrågor om äldre båtkonstruktioner, beställandet av ritningar på nävertak och utskickande av frågelistor. Redan under 1934 hade verksamheten växt och antalet resdagar i länet uppgick till Gävle museum byggs En annan omständighet som påverkade Humblas arbete var också det faktum att Gävle kanske skulle komma att få ett eget museum. I juli 1933 hade Antonie Rettig avlidit och testamenterat en stor summa pengar till Gävle stad för att bygga ett museum som skulle rymma hennes tillika donerade samlingar. Donationen togs officiellt inte emot av Gävle stad förrän 1936 och Humbla utarbetade snart ritningar för det nya museet tillsammans med stadsarkitekten Sven Wranér. 14 Byggandet av museet började först 1938 och invigdes 29 september Museiintendenten hette naturligtvis Philibert Humbla. Verksamheten fortlöper de närmaste åren i allt mer växande skala. Samtidigt blir Hembygdsförbundets ekonomi allt mer ansträngd. Det är krigstid och flera svåra beslut fattas. Förbundets bil, en Chevrolet Standard från 1934, säljs till militären och en vädjan till enskilda personer och företag att bidra till Humblas lön skickas ut. 15 Framtiden blir dock inte lika dramatisk. Under 1945 konkretiseras nämligen förslaget att ge bidrag till landsantikvarietjänster. Humbla har hittills haft titlarna länsintendent och, från museets öppnande 1940, museiintendent. Titeln länsintendent är lite speciell. Enligt Svenska akademiens ordbok är detta nämligen detsamma som länsantikvarie, alltså det som senare kommer att vara titeln på länsstyrelsens ansvarige för kulturminnesvård, och anges vara en särskild titel 12
15 just för Gävleborgs län. Titlarna används dock parallellt. Så småningom får hembygdsförbundet möjlighet att svara på förslaget om bidrag och då anges Humbla vara landsantikvarie. 16 Hembygdsförbundet släpper inte denna sak utan skriver till Riksantikvarieämbetet för att få mer information om hur man ska gå tillväga och redogör för det krångliga läget. Här framgår att Humbla dels är anställd av hembygdsförbundet som länsintendent/landsantikvarie, dels anställd av Gävle stad som intendent. 17 Trots allt administrativt arbete från förbundet blev inte utdelningen så stor endast en mindre summa för att utjämna den minskade ekonomin som förlusten från räntorna utgör. Tisdagen den 29 juli 1952 skulle bli en ödesdag för Gävleborgs kulturliv. Humbla tog som vanligt bussen från sin sommarbostad i Utvalnäs och kom in till Gävle busstation omkring kl. 9. Han begav sig på den korta promenaden till museet. På Norra Kungsgatan kände han sig plötsligt dålig och satte sig ner på en trappa för att vila sig en stund. Men när han sedan reste sig upp för att gå vidare segnade han istället ner på trottoaren. Folk strömmade till och kallade på läkare som dessvärre endast kunde konstatera att Humbla avlidit. Dödsorsaken ansågs vara hjärtinfarkt. 18 Sorgen blev stor inom kulturminnes- och museivärlden i både länet och Sverige. Landshövding Elon Andersson skriver en kortfattad årsberättelse som egentligen blir en sammanfattning av Humblas gärning i länet: Praktiskt taget allt, som vuxit fram under hans 19 år i vårt förbund, hade han varit med om att skapa. Hälsinglands museum, Gävle museum, ett fyrtiotal hembygdsgårdar i länet ha till stor del honom att tacka för den utformning de fått. 19 Det blomstrande kulturlivet i länet kunde dock inte ta en paus. Redan den 6 september 1952 utlyses ett vikariat. Av de tio sökande utvaldes Stig Stenström från Länsmuseet i Jönköping. Eftersom samarbetet mellan Gävle stads museinämnd, som från 1940 var ansvariga för det nya Gävle museum, och Hembygdsförbundet fungerat så bra, mycket tack vare Humbla, ställdes museinämnden och hembygdsförbundet inför många frågor och beslut när en ersättare skulle utses. Humblas tjänst hade helt enkelt varit unik i landet och odokumenterad. 20 Från och med nu benämns den tidigare tjänsten som länsintendent istället endast som landsantikvarie. 21 Den tillfälliga arbetsinstruktionen för Humbla, som godkänts 1934 av Sigurd Curman, fastställs slutligen inte förrän i juli Då hade den omarbetats flera gånger och handlade främst om museiverksamhet: Landsantikvarien är, under inseende av vederbörande styrelse, föreståndare för de museala samlingar och kulturminnesmärken, som ägas eller förvaltas av Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund och Gävle stad. 23 Tidigt fördes diskussioner om att landsantikvarietjänsten och museichefstjänsten skulle vara två olika tjänster arbetsbördan blev helt enkelt för stor. 24 Denna diskussion fortgick under flera år och även Nationalmuseum, som hade inflytande på valet av ersättare, ansåg att tjänsterna kanske borde delas. 25 Alternativet 13
16 Landsantikvarier vid Gävle museum och Länsmuseet Gävleborg Philibert Humbla Stig Stenström Olle Källström 1962 Ingrid Swartling Sune Zachrisson 1963 Maj-Britt Wadell Ingemar Tunander Ingemar Svensson 1987 Peder Mellander (vik) 1993 Peder Mellander (vik) Anders Broberg 1997 Carl-Magnus Gagge (vik) Lars Sjösvärd Peder Mellander Peders styrelseuppdrag som landsantikvarie Föreningen Fängelsemuseet i Gävle, adjungerad Gävle musei vänner Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund, verkställande ledamot Stiftelsen Dalälvarnas flottningsmuseum Stiftelsen Ecke Hedbergs konstnärshem, Tallbo Styrelsen i Stiftelsen Länsmuseet i Gävleborgs län, John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle stad, föredragande Stiftelsen Per Erikssons och Hedvig Ulfsparres donationsfond, Gästriklandsfonden, adjungerad Stiftelsen Rosenlöfs tryckeri Sveriges bruksgrafiska museum Styrelsen för Projekt Hälsingegårdar Världsarv och Utveckling Peder deltar i den arkeologiska undersökningen vid Högs kyrka Undersökningen ägde rum inom ramen för projektet Cult Identity som genomförs tillsammans med Lettland och Estland. Foto: Katarina Eriksson. 14
17 var att tillsätta ytterligare en museitjänsteman. Det skulle dock inte bli av förrän 1963 då en amanuens utsågs. 26 Klargörandet av länsintendentens/landsantikvariens och museichefens arbetsinstruktioner och ansvarsområden skulle bli ett återkommande ämne för diskussioner och utredningar upprepade gånger långt fram i tiden. Landsantikvarieyrket på 1900-talet och 2000-talet Idag är landsantikvarien chef för en organisation med drygt 40 anställda. Ulla Norin var en av de som arbetade på Gävle museum från att det stod färdigt Hon berättar att Det var sex personer som arbetade här på museet när jag började. Museichef var Philibert Humbla som även bodde här i museet. 27 Likheterna är många mellan landsantikvarieyrket på 1900-talet och 2000-talet samarbetet med hembygdsrörelsen och andra föreningar, arbetet med kulturmiljöer samt utställningar om kulturhistoria och konst. Olikheter finns också, inte minst att det är många fler museiutbildade än enbart landsantikvarien så som det var när Humbla anställdes. En stor förändring av organisationen för arbetet med kulturmiljöerna skedde 1976 då länsstyrelserna började arbeta med kulturminnesvård. Detta genomfördes efter utredningen MUS 65 med syfte att hitta former för att fatta beslut på länsnivå och stärka samarbetet mellan olika sektorer. 28 Strax därefter förtydligades länsmuseernas roll och Gävle museum omorganiserades vid årsskiftet till Länsmuseet i Gävleborgs län med både fortsatt och ökad verksamhet i Gästrikland och Hälsingland. 29 Det är flera områden inom det kulturhistoriska fältet där Peder Mellanders och Philibert Humblas vägar korsas. Intresset för arkeologi och det speciella fyndet Björkebåten är ett exempel. 30 Engagemanget kring bevarande av äldre byggnader och intresset för konst är ytterligare några exempel, och det finns många, många fler. 31 Den ende som tidigare har studerat Länsmuseet Gävleborgs historia är just Peder Mellander. 32 Denna korta artikel gör inga anspråk på att teckna en komplett bild av landsantikvarieyrket på och 2000-talet. Däremot kan artikeln förhoppningsvis ha visat på att det finns ett intressant material att ytterligare fördjupa sig i. Kanske rentav för en nybliven pensionär som Peder Mellander? Anna Forsberg är arkivarie och samordnare för arkivet vid avdelningen Samlingar. Anna rekryterades till Länsmuseet Gävleborg 1999 av Lars Sjösvärd. Anna Lindgren är 1:e antikvarie och chef för avdelningen Kulturmiljö. Anna rekryterades till Länsmuseet Gävleborg 1999 av Lars Sjösvärd, och Peder Mellander var då Annas chef på Kulturmiljövårdsenheten. 15
18 Fotnoter 1 Grundberg, Jonas, Kulturarvsförvaltningens samhällsuppdrag. En introduktion till kulturarvsförvaltningens teori och praktik. Göteborg 2000, s Arcadius, Kerstin, Museum på svenska. Stockholm 1997, s Wetterberg, Ola, Monument och miljö. Göteborg 1992, s Berthelson, Bertil, Kulturminnesvården, provinsmuseerna och landsantikvarierna i Ad Patriam Illustrandum. Hyllningsskrift till Sigurd Curman 30 april Uppsala 1946, s Petterson, Richard, Fädernesland och framtidsland. Sigurd Curman och kulturminnesvårdens etablering. Umeå 2001, s Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Skrivelse från Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien till Kungl. Maj:t, 29 aug Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Skrivelse till konstituerande protokoll, 18 juli Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Förslag till instruktion för länsintendent, [1933]. 9 Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Förslag till instruktion för länsintendent, [1933]. 10 Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Årsberättelse Norrlandsposten 30 juli Länsmuseet Gävleborgs arkiv, E1:1 Korrespondens Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Årsberättelse för Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Länsintendentens årsberättelse för Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Revisionsberättelse för år 1944, maj Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Yttrande angående landsantikvariernas löneförmåner, jan Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Skrivelse till Riksantikvarieämbetet, dat. 7 nov Samtliga uppgifter tagna ur Norrlandsposten 30 juli Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Årsberättelse Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B:2 Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 4, Utdrag ur protokoll fört vid Museinämndens sammanträde, september Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B:2 Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 4, Brev till Lars Matton från Carl Nordenfalk, Nationalmuseum, Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B:1, Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 1, bilaga 23, Instruktion för landsantikvarien, 1958 ; F3B:2 Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 4, P.M. med vissa anteckningar rörande landsantikvarietjänsten. 23 Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B:1, Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 1, bilaga 23, Instruktion för landsantikvarien, Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B Landsantikvarie- och museichefstjänsten, material om utredningen kring tjänsterna. 25 Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B:2 Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 2, Brev till Lars Matton från Carl Nordenfalk, Nationalmuseum, Länsmuseet Gävleborgs arkiv, A1:4 Protokoll, Årsberättelse för Björk, Ann-Marie, Ulla Norin 50 år på museet i Läddikan Nr Gävle 1990, s Biörnstad, Margareta, Kulturminnesvårdens omorganisation Hur var det tänkt? i Nordin, Erik & Arnell, Kjell-Håkan, Vadstena möte. Ett kvartssekel med länsantikvarierna. Uppsala 2003, s Lepasoon, Urve & Brunk, Wille, Ett länsmuseum med länsansvar i Läddikan Nr , s Se till exempel Westerdahl, Christer, En sjöman som gick i land eller Philiberth Humbla ett biografiskt kåseri i Bottnisk kontakt VI. Gävle 1993, Modén, Arne, Philiberth Humbla i Hälsingerunor en hembygdsbok Lund 1952, Hedlund, Karl, 16
19 Philiberth Humbla i Från Gästrikland Gävle 1953 och Mellander, Peder, Hur gammal är Björkebåten i Läddikan Nr Gävle Se till exempel: Humbla, Philibert, Kulturhistoriska värden licensfritt bränsle Särtryck ur RIG 1945, Kallings Nilsson, Katarina, Två fängelser och ett museum Fängelsemuseet i Gävle och dess framtida möjligheter, sett utifrån ett museologiskt perspektiv på svensk kriminalvårdshistoria, Rapport Länsmuseet Gävleborg 2001:01, Gävle 2001, Humbla, Philibert, Kilian Zoll Göteborg 1932, Årsredovisning 2008 Länsmuseet Gävleborg, Sollbe, Barbro, Hör med Peder innan huset ska rustas! i Läddikan Nr Gävle Länsmuseet i Gävleborgs län och Gävleborgs Symfoniorkester - utredning angående ekonomiska och kulturpolitiska konsekvenser vid renodling av huvudmannaskapet. Maj 1994, s Uppgifterna är tagna från Länsmuseets årsredovisningar. Källor Arkiv Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv Protokoll Länsmuseet Gävleborgs arkiv Landsantikvarie- och museichefstjänsten Länsmuseet i Gävleborgs län och Gävleborgs Symfoniorkester - utredning angående ekonomiska och kulturpolitiska konsekvenser vid renodling av huvudmannaskapet Maj 1994 Korrespondens Protokoll Årsredovisningar Länsmuseet Gävleborg Litteratur Arcadius, Kerstin, Museum på svenska. Stockholm Berthelson, Bertil, Kulturminnesvården, provinsmuseerna och landsantikvarierna i Ad Patriam Illustrandum. Hyllningsskrift till Sigurd Curman 30 april Uppsala Biörnstad, Margareta, Kulturminnesvårdens omorganisation Hur var det tänkt? i Nordin, Erik & Arnell, Kjell-Håkan, Vadstena möte. Ett kvartssekel med länsantikvarierna. Uppsala Björk, Ann-Marie, Ulla Norin 50 år på museet i Läddikan Nr Gävle Grundberg, Jonas, Kulturarvsförvaltningens samhällsuppdrag. En introduktion till kulturarvsförvaltningens teori och praktik. Göteborg Hedlund, Karl, Philibert Humbla i Från Gästrikland Gävle Humbla, Philibert, Kilian Zoll Göteborg Humbla, Philibert, Kulturhistoriska värden licensfritt bränsle Särtryck ur RIG Kallings Nilsson, Katarina, Två fängelser och ett museum Fängelsemuseet i Gävle och dess framtida möjligheter, sett utifrån ett museologiskt perspektiv på svensk kriminalvårds historia, Rapport Länsmuseet Gävleborg 2001:01, Gävle Lepasoon, Urve & Brunk, Wille, Ett länsmuseum med länsansvar i Läddikan Nr Gävle 1979 Läddikan nr 1, Gävle Mellander, Peder, Hur gammal är Björkebåten i Läddikan Nr Gävle Modén, Arne, Philibert Humbla i Hälsingerunor en hembygdsbok Lund 1952 Norrlandsposten 30 juli Petterson, Richard, Fädernesland och framtidsland. Sigurd Curman och kulturminnesvårdens etablering. Umeå Sollbe, Barbro, Hör med Peder innan huset ska rustas! i Läddikan Nr Gävle Westerdahl, Christer, En sjöman som gick i land eller Philibert Humbla ett biografiskt kåseri i Bottnisk kontakt VI. Gävle Wetterberg, Ola, Monument och miljö. Göteborg
20 Björkebåten och andra fynd ur torvmossarnas bibliotek Av Bo Ulfhielm För museichef Philibert Humbla måste vintern 1947/48 varit en enda lång väntan. Sent på hösten hade ett märkligt fynd framkommit vid en kanalgrävning mellan Jusjön och Hillesjön i östra delen av Gästrikland: en förhistorisk båt med säregna drag hade påträffats, nästan två meter ned i torven. För Humbla kom fyndet som på beställning. På sin egen bakgård hade han, som länge forskat i förhistoriskt båtbyggeri, fått något som skulle kunna vara ett av de äldsta båtfynden i Skandinavien. Men att starta en arkeologisk undersökning i november var inte att tänka på. Fyndet fick täckas över under vintern. Först i maj kom undersökningarna igång, och det var verkligen ett speciellt fynd! Båten var byggd på en urholkad lindstam, förhöjd med en bordgång av granbräder som lagts mot stocken med lite överlappning och sedan fästs med järnnitar som i senare traditionellt nordiskt båtbyggeri. Konstruktionslösningen av stävarna, med särskilda urholkade delar, var överhuvudtaget inte känt från tidigare fynd. Vissa sammanfogningar i båten hade gjorts i en slags syteknik med vidjor, likaså hade en spricka i båtens botten lagats med en kombination av stygn och nitar. Sammantaget uppvisade båten en rad mycket ursprungliga drag som intresserade forskare på ämnet. Humbla daterade fyndet typologiskt till ca 100 e.kr, mellan två andra nyckelfynd den primitivare Hjortspringbåten från 300 f.kr. och det modernare Nydamskeppet från ca 300 e.kr. (Humbla 1950:30). På den här tiden handlade arkeologin mycket om att återskapa utvecklingsserier. Med naturvetenskapen som förebild systematiserades fynden från det enkla till det komplicerade. Inte minst syntes detta inom marinarkeologin där man tänkte sig en rak utveckling från ett primitivt ursprung till vikingaskeppen, i vilka det ansågs att träteknik och segelnautisk erfarenhet kulminerade. Philibert Humbla deltog mycket aktivt i diskussionerna om det nordiska klinkbyggda skeppets ursprung. Här fanns två huvudläger: De som menade att grunden var sydda båtar, och de som hävdade att utvecklingen tog sitt avstamp i stockbåten (se Hasslöf 1988 för diskussion). Humbla företrädde de senare, och sina teser lade han fram i boken Galtabäcksbåten och tidigt båtbyggeri i Norden (Humbla och von Post 1935). Björkebåten, med en urholkad stock som grund, såg ut att stödja Humblas uppfattning. Dateringen till ca 100 år efter Kristus fick också stöd i de geologiska analyser som gjordes. Med hjälp av en beräkning av landhöjningen och sammansättning av pollen i torven på fyndplatsen kom man fram till att båten måste ha övergivits ungefär då 18
Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992
Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen
Läs merLEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014. Maria Björck
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:08 LEUVENIUS HAGE Frivillig arkeologisk utredning Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck LEUVENIUS HAGE Frivillig utredning Fredrikskans
Läs merAVTRYCK. Tid, ting, minne
AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om
Läs merVATTENPRODUKTION I JOHANNESLÖT
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2017:06 VATTENPRODUKTION I JOHANNESLÖT Arkeologisk utredning Valbo Backa 6:15, 6:16, 6:4 och S:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2017 Maria Björck VATTENPRODUKTION I
Läs merBerättelsen om ett museum
Berättelsen om ett museum Museibyggnaden och familjen Rettig Historien om museibyggnaden börjar 1933. I tre generationer hade familjen Rettig tillverkat snus och tobak i Gävle, från 1809 fram till det
Läs merLinneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län
Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen
Läs merEn stockbåt i sjön. En stockbåt i sjön Skiren. Arkeologisk besiktning. Uppland Österåkers kommun. Mikael Fredholm
sjöhistoriska museet Arkeologisk rapport Nr 2010:2 En stockbåt i sjön Skiren Sjöhistoriska museets arkeologienhet genomförde i oktober 2009 en besiktning av en påträffad stockbåt i sjön Skiren, Österåkers
Läs merJÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda
Läs merDränering invid ett äldre järnåldersgravfält
Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U
Läs merBalder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.
Läs merStenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Läs merVikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.
Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna
Läs merSKOGSMUREN RIDSPORTANLÄGGNING
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:07 SKOGSMUREN RIDSPORTANLÄGGNING Särskild arkeologisk utredning Gävle stad Gävle kommun Gästrikland 2011 Maria Björck Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien
Läs merDags igen att beskriva hembygdsrörelsen!
FÖRENINGENS NAMN ADRESS POSTORT ENKÄTNUMMER nuari 2014 Dags igen att beskriva hembygdsrörelsen! Vid tre tillfällen 1998, 2003 och 2008, har Sveriges Hembygdsförbunds (SHF) cirka 2000 medlemsföreningar
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merFORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.
FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merHemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland
Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk
Läs merVA-arbete i Sättunahögens skugga
Rapport 2013:59 Arkeologisk förundersökning VA-arbete i Sättunahögens skugga Invid RAÄ 10, 50, 77 m fl Sättuna 15:1 Kaga socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:
Läs merNya elkablar vid Åby Fyrbondegård
Rapport 2005:36 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Nya elkablar vid Åby Fyrbondegård Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merSTADGAR. för ÖREBRO LÄNS HEMBYGDSFÖRBUND. Namn, verksamhetsområde och karaktär
~Sida 1 ~ STADGAR för ÖREBRO LÄNS HEMBYGDSFÖRBUND 1 Namn, verksamhetsområde och karaktär Örebro Läns Hembygdsförbund (nedan även kallad förbundet) är en samlande organisation för hembygdsrörelsen i Örebro
Läs merStadgar för Stiftelsen Värmlands Museum
KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1979-05-17 Ersätter: Gäller fr o m: Stadgar för Stiftelsen Värmlands Museum Godkända av kommunfullmäktige den 17
Läs merRullstolsramp i kv Handelsmannen
Rapport 2012:54 Arkeologisk förundersökning Rullstolsramp i kv Handelsmannen RAÄ 21 kv Handelsmannen 1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merCURRICULUM VITAE. Balder Arkeologi och Kulturhistoria. Katarina Eriksson. Utbildning och erfarenhet
CURRICULUM VITAE Balder Arkeologi och Kulturhistoria Katarina Eriksson Utbildning och erfarenhet Jag heter Katarina Eriksson och har varit anställd som arkeolog vid Länsmuseet Gävleborg sedan år 1993.
Läs merVästarvet Historien fortsätter hos oss.
Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och
Läs merSYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016
Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr
Läs merInstruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen
Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen 12.11.2014 1 Åbo Akademis bibliotek är en fristående enhet. Sibeliusmuseum vid Åbo Akademi och
Läs merGravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merFIBERKABEL FÖRBI GRAVHÖG I HEMLINGBY
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2016:18 FIBERKABEL FÖRBI GRAVHÖG I HEMLINGBY Arkeologisk förundersökning 252:1 Gävle stad Hemlingby 19:1 Gävle kommun Gästrikland 2016 Bo Ulfhielm FIBERKABEL FÖRBI GRAVHÖG
Läs merSchaktning för nya elkablar vid Åby Fyrbondegård
Rapport 2005:87 Arkeologisk förundersökning Schaktning för nya elkablar vid Åby Fyrbondegård Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merJönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum
Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild
Läs merKockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström
Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merHus i gatan Akut vattenläcka
Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Läs merProtokoll Sammanträdesdatum
Styrelsen 2006-11-29 1 (11) Plats och tid Pingstkyrkan, Edsbyn, klockan 09.30 11.00. Beslutande Sven-Åke Thoresen, ordf, s, Hudiksvall Evy Degerman, c, Bollnäs Olle Nilsson Sträng, s, Bollnäs Stefan Bäckström,
Läs merBUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2018:13 BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ Arkeologisk förundersökning Västerrå 3:6 RAÄ 36:1 Hälsingtuna socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Läs merKABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN
RAPPORT 2015:42 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAÄ 21 SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST Kabelskåp
Läs merInspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18
2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska
Läs merVisa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!
Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du
Läs merTEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Läs merStora gatan i Sigtuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2016:82 Stora gatan i Sigtuna Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sigtuna 195:1 Stora gatan 28B, Sigtuna 2:152 Sigtuna stad och kommun
Läs merKista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1
Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:
Läs merKvadratisk stensättning i Källarp
Kvadratisk stensättning i Källarp Arkeologisk förundersökning av RAÄ 151 inom fastigheten Källarp 1:3, Barnarps socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:16
Läs merBoplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
Läs merGång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merUlrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning
Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet
Läs merBalder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Schaktningsövervakning RAÄ 29:1 Ovanåkers kyrka Ovanåkers socken Hälsingland 2016 Rapport 2016:02 Katarina Eriksson Balder Arkeologi och Kulturhistoria 2016 Gruvgatan
Läs merGjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5
Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -
Läs merGrunden i arbetet har varit ett samarbete mellan museum och resandefolket. Det har varit ett samarbete med
olika resandeorganisationer i Norge och Sverige och med enskilda resande. Dessutom har vi samarbetet med flera olika projekt med inriktning på resandefolket. Vi har arbetat med referensgrupp som egentligen
Läs merArkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22
1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
Läs merNy småhusbebyggelse i Unnerstad
Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U
Läs merLinnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Läs merFornlämningar och metalldetektor: miniguide för metallsökare
Fornlämningar och metalldetektor: miniguide för metallsökare I marken, havsbotten och i sjösystemen i Finland finns det rikligt med olika lämningar i olika åldrar och som har uppstått genom mänsklig verksamhet.
Läs merKulturmiljöförordning (1988:1188) Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2013:554).
Import- och exportföreskrifter/kulturföremål m.m. 1 Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt förordning (2013:554). Allmänna bestämmelser om samråd m.m. 1 [5581] Innan länsstyrelsen fattar beslut
Läs merDet finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne.
Det Det finns finns också också mer mer att att se se hos hos andra andra hembygdsföreningar hembygdsföreningar i i Skåne. Skåne. Det finns också mer att se hos andra hembygdsföreningar i Skåne. Broby
Läs merMIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK
MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK Tack vare bidrag från Er fick jag under hösten 2012 möjlighet att genomföra en åtta veckors praktik hos Nancy Britton, tapetserarkonservator, på Metropolitan
Läs merANG ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN TORSLUNDA 1:7, TIERP SOCKEN 0CH KOMMUN, LST DNR
2015-08-28 Dnr Ar-584-2015 Dan Fagerlund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN TORSLUNDA 1:7, TIERP SOCKEN 0CH KOMMUN, LST
Läs merHan som älskade vinden
Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden
Läs merCrugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
Läs merEns NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941
r» / Ens TV NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 FATABUREN NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 Redaktion: Andreas Lindblom Gösta Berg Sigfrid Svensson Omslaget'. Kronprinsen och prins Gustaf
Läs merInför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Läs merFRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:23 FRÅN SKARPÅN TILL BRÄNTAN Arkeologisk utredning Ygsbo S:6, Skarpå 1:1, 2:1, Yg 9:3, 9:4, Borr 2:4, 2:14, 3:3, 3:11, 5:50, 5:51, 7:1, Ljusdals-Vik 3:10, 3:11, 3:12,
Läs merSchaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund
Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N
Läs merUtredning om KabelTV och bredband
Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt
Läs merDokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53
GÅRDEN Dokumentärfilm: Gården Producerad av Magdalena Dziurlikowska och Niklas Rydén Tid: 29.53 Det är svårt att förstå om man inbillar sig att det alltid har sett ut som det nu gör. Det har inte alltid
Läs merMedborgarförslag 2013-12-02
Medborgarförslag 2013-12-02 Att återge Härnösands historia som den beskrevs före de olika utrednings- och utvecklingsprojekten på 1970-talet som Sundsvalls stadsmuseum var rapportansvarig för Härnösands
Läs merGör en arkeologisk undersökning på skolan
Gör en arkeologisk undersökning på skolan Bli arkeolog för en dag. Ett spännande fynd har gjorts på er skolgård. Eleverna får hjälpa Regionmuseets arkeolog med en utgrävning. Någonting har hänt på platser
Läs merq Smedgesäl en i Norge a
q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på
Läs merVÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2
1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242
Läs merGod dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.
TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Hälsingerådet Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Söderhamns kommun Hälsingerådet
Tid och plats Cfl, Söderhamns kommun Paragrafer 244-260 Beslutande Sven-Erik Lindestam (S) Marie Centerwall (S) Olov Nilsson Sträng Mikael Löthstam (S) Lars Molin (M) Markus Evensson (S) Monica Olsson
Läs merSträdelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Läs merRapport Länsmuseet Gävleborg 2016:10 FJÄRRKYLA Arkeologisk förundersökning. Raä 51:1 Gävle stad Gävle Kommun Gästrikland 2015.
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2016:10 FJÄRRKYLA 2015 Arkeologisk förundersökning Raä 51:1 Gävle stad Gävle Kommun Gästrikland 2015 Bo Ulfhielm FJÄRRKYLA 2015 Arkeologisk förundersökning Raä 51:1 Gävle
Läs merBidrag till kulturmiljövård
Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne
Läs merEn svår konst. modellen för Alingsås konsthall?
En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges
Läs merTelefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.
Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan
Läs mervastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET
vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och förståelse av samtiden.
Läs merKanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Läs merhade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
Läs merKalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19
Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé
Läs merArkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd Arkeologisk utredning Bollebygd prästgård 1 :2 Bollebygd socken och kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :8 Västarvet
Läs merKristinehamn En plats att längta till. Lättläst
Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle
Läs merFJÄRRVÄRME I STUREFORS
RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
Läs merÅrskurs: 4-6 Material: Eva Hörnblad, Sara Otthén, i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad 1600-talet Malmö blir svenskt Övningar - elever Årskurs: 4-6 Material: Eva Hörnblad, Sara Otthén, i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer www.malmo.se/pedagogiskakartor
Läs merRapport om besiktning och provtagning för dendrokronologisk datering av vrak beläget i Ryamadviken, Sturkö, Karlskrona kommun, Blekinge län.
Datum Dnr Ert Dnr 2006-11-16 49-787-06 431-6351-06 Länsstyrelsen i Blekinge län Kulturmiljöenheten 371 86 KARLSKRONA Rapport om besiktning och provtagning för dendrokronologisk datering av vrak beläget
Läs merInnehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans
Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper
Läs merMultisportarena vid Himmelstalund
UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV
Läs merHov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län
Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov
Läs merINTRESSEFÖRKLARINGAR
AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste
Läs merVad är kulturarv och var finns informationen?
Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda
Läs merKALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen
KALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2018 Beslutad av styrelsen 2017-12-07 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör
Läs merKv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37
Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merVA vid Ledberg och Lindå vad
Rapport 2010:102 Arkeologisk förundersökning VA vid Ledberg och Lindå vad RAÄ 8 Ledberg 6:1 och 10:1 m fl Ledbergs socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä
Läs mer