Peder. Mellander. och. Museet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Peder. Mellander. och. Museet"

Transkript

1

2

3 Mellander och Peder Museet

4 Innehåll 3 Förord 5 Peder och Philibert landsantikvarier i varsitt årtusende! Anna Forsberg och Anna Lindgren 18 Björkebåten och andra fynd ur torvmossarnas bibliotek Bo Ulfhielm 25 Kypert eller tuskaft? Ann-Marie Björk 29 Peder och byggnadsvården Joel Ringh 32 Tre damer i den Rettigska porträttsamlingen Ted Chikasha 36 Från Losgruvan till Dellenbanan framväxten av två kulturhistoriska besöksmål i Hälsingland Daniel Olsson 44 Tors-namn och järn i Gästrikland Katarina Eriksson 56 Konstprofilen en sannsaga Kristina Lindkvist 62 En rökstuga från 1600-talet i södra Hälsinglands finnmark Inga Blennå Riksdag i Gefle Ann Nilsén 80 Gästriklands stenålder Maria Björck 86 Vad gör man med en snäcka, om man ej får visa den? Dan Lorén 92 Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund och Länsmuseet Gävleborg gemensam historia & nya satsningar för framtiden Elisabeth Eriksson och Erika Åberg

5 Peder Mellander har varit 30 år i Länsmuseet Gävleborgs tjänst. Han rekryterades 1982 som 1:e antikvarie och chef för dåvarande Kulturminnesvårdsenheten. Därefter har Peder haft olika befattningar, bland annat som vikarierande och biträdande landsantikvarie/museichef. När Peder tillträdde som ordinarie landsantikvarie/museichef 2008 startade han en satsning på länsmuseets konstsamling, en av de mest betydande i Sverige. Peder ledde arbetet med ändamålsenliga lokaler för länsmuseets arkiv och magasin på Brynäs i Gävle Det var också Peder som verkställde placeringen av en byggnadsantikvarie i Söderhamns kommun 1989 och i Ljusdals kommun från 2004 samt en arkeolog vid Skogsstyrelsen i Hudiksvall från 2005, för att förtydliga länsmuseets regionala arbete. Ursprunget till museiverksamheten i Gävleborg Helsinglands fornminnessällskap, Gestriklands kulturhistoriska förening och Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund har legat Peder extra varmt om hjärtat. Detta har visat sig inte minst i det nära samarbete som Länsmuseet har med länets Hembygdsförbund och andra föreningar, som till exempel Föreningen Kråknäsjärnet, Dellenbanans vänner och Gävle musei vänner. Tillsammans med Gävle musei vänner har Peder bidragit till nya samverkansformer för att utveckla museet. Den Rettigska donationen, grunden till Gävle museum, har Peder ofta lyft fram som en styrka för länet och Länsmuseet Gävleborg Samarbeten med museer och kulturorganisationer, kommuner och Länsstyrelsen har alltid uppmuntrats av Peder. Den lokala förankring Järnriket vilar på är något som Peder ofta refererar till. Peder har även bidragit med sin kompetens i många styrelser, t.ex. Hälsingegårdar Världsarv och Utveckling och Gästriklandsfonden. Peder har arbetat för bevarandet av många kulturhistoriskt intressanta byggnadsverk i länet Dellenbanan, Länsfängelset och Segerstabron för att bara nämna några. Dellenbanan används idag flitigt av turister, Länsfängelset sjuder av verksamhet med konstnärliga verkstäder och Sveriges Fängelsemuseum. Segerstabron spelar just nu en av huvudrollerna i den amerikanska filmatiseringen av Stieg Larssons första bok i Milleniumtriologin, som gick upp på biograferna över hela världen i slutet av år Peders vinnande sätt, hans framträdande humor och förmågan att ta folk har bidragit till att Peder varit en mycket uppskattad såväl arbetskamrat som chef med ansvar för personalfrågor och fackliga kontakter. Dessa egenskaper i kombination med hans förmåga att se möjligheter har borgat för ett gott samarbete i många olika arbetsmarknadspolitiska projekt. Peders intresse för juridik har visat sig i allt från handläggning av plan- och bygglovärenden till olika avtal museet har tecknat genom åren. Den här boken är en artikelsamling i form av ett antal nedslag i verksamheten under Peders tid på Länsmuseet Gävleborg. Vi vill varmt tacka Peder för åren som chef, kollega och vän. 3

6 Från: Läddikan nr 1,

7 Peder och Philibert landsantikvarier i varsitt årtusende! Av Anna Forsberg och Anna Lindgren Det låter som att det vore en ofantlig tidsperiod mellan Gävleborgs förste landsantikvarie Philibert Humbla och den nuvarande, Peder Mellander. I själva verket är det 56 år mellan det att Philibert gick bort 1952 och därmed lämnade landsantikvarietjänsten och att Peder tillträdde landsantikvarietjänsten Faktum är ändå att de tjänstgjorde under två olika årtusenden, Philibert Humbla var landsantikvarie under tre decennier på 1900-talet och Peder Mellander under fyra år i början av 2000-talet. Hur kom då landsantikvarietjänsterna ute i länen till? Och hur såg den första landsantikvarierollen ut i jämförelse med dagens? Sigurd Curman och landsantikvariereformen År 1923 blir Sigurd Curman riksantikvarie. Han omorganiserar kulturminnesvården genom att han ser till att landsantikvarier blir tillsatta vid provinsmuseer, föregångarna till landets länsmuseer. 1 Curman såg provins- eller länsmuseerna som de fasta punkterna för hembygdsföreningarna och fornminnesföreningarna. I början av 1900-talet talar man om bygdemuseer och lokala museer i relation till ett läns centrala museum eller huvudmuseum. 2 Fornvårdskommittén som tillsätts 1913 lämnar sitt betänkande 1921 och föreslår en organisering av museerna med centralmuseer och landsortsmuseer i form av lokalmuseer och provinsmuseer. De sistnämnda skulle ingå i den statliga organisationen och utföra undersökningar och inspektioner av fornlämningar, kyrkor och profana byggnader, i att dessa annars, hänvisade uteslutande till sina samlingar, skulle löpa fara att försjunka i sterilitet. Curmans organisation av kulturminnesvården baserar sig på Fornvårdskommitténs slutsatser. 3 Landshövdingen i Gävleborg, Sven Lübeck, är ordförande för den utredning av kulturminnesfrågan som tillsätts 1930 av Kungl Maj:t. Sigurd Curman formulerade i början av år 1930 en skrivelse till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien där han framhöll vikten av att provinsmuseerna bibehålles så fria och självständiga som möjligt. År 1937 lämnar utredningen sitt betänkande där de föreslår att provinsmuseer som fristående organ inom den statligt ledda kulturminnesvården kan komma till stånd tack vare fortsatt tilldelning av lotterimedel. 4 De första landsantikvarierna skulle arbeta för det regionala museets intressen, samarbeta med de lokala hembygdsföreningarna och lokala museerna och dessutom ansvara för att Riksantikvarieämbetets intressen tillgodosågs. Detta medförde 5

8 Gåva till Philibert Humbla på hans femtioårsdag 2 juni Motivet är gjort av Gävlekonstnären Bertil Lundqvist som hade en separatutställning på Gävle museum året därpå. Lundqvist var även en av de konstintresserade amatörer som grundade Brynäsgruppen. Foto: Mats Fallqvist.

9

10 att personerna ifråga behövde kunskap om kulturhistoria, förvaltning och ekonomi. De formella kraven formulerades i anställningsinstruktioner som skrevs under av respektive musei- eller föreningsstyrelse och riksantikvarien. 5 Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund anställer en länsintendent Philibert Humbla Den 20 juli 1926 samlades representanter från Gestriklands kulturhistoriska förening, Helsinglands fornminnessällskap samt Södra och Västra Hälsinglands fornminnes- och hembygdsförbund för ett konstituerande sammanträde Gästrike- Hälsinge hembygdsförbund skulle grundas. Styrelsen bestod av bl.a. landshövding Sven Lübeck, borgmästare Rissler, byggmästare A. Nisser, fröken Hedvig Ulfsparre, Ebba Fick från Gestriklands hemslöjdsförening, doktor Frans Rodenstam och rektor Karl Hedlund vid Västerbergs folkhögskola. Hembygdsförbundet hade redan från början ambitiösa planer för framtiden men verksamheten var blygsam det första året. När förbundet fick besked om möjligheterna att få bidrag från de så kallade lotterimedlen från penninglotteriet växte aktiviteterna snabbt. Bidraget, som tillkommit efter förslag från Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien redan 1927, skulle utgå för att bygga upp museer och anställa landsantikvarier. 6 Detta bidrag skulle i hög grad komma att gynna förbundets förslag på att inrätta en tjänst för en vetenskapligt utbildad intendent för hembygdsarbetet och planerna tog form genast när förbundet fick reda på bidragsförslaget. 7 Från 1928 delades lotterimedlen ut till förbundet och alla andra förbund som sökte. Bidraget delades rättvist mellan Hälsingland och Gästrikland. Samtidigt fick förbundet också bidrag från landstinget. Nu var ekonomin så god att tankarna på att inrätta en fond för att så småningom inrätta en tjänst, en länsintendentstjänst, börjar bli alltmer konkreta. Det nya förbundet ville skynda långsamt och planerna kom inte till stånd förrän Då avsätts kronor till en intendentfond. Under 1932 förbereddes anställningen. I slutet av april sätts annonser in i Svenska Dagbladet. Ny annons sätts in i mitten av februari Tankarna på vad den nyanställde egentligen skulle göra började också ta form. För att utreda detta började det stora arbetet att ta fram en arbetsinstruktion. I denna beskrivs att det åligger länsintendenten: att inom länet verka för de hembygdsvårdande uppgifter, som Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund upptagit på sitt program, att inom länet utföra de uppdrag, som Riksantikvarien, Nordiska Museet eller motsvarande myndigheter och institutioner överlämna åt länsintendenten, samt att verka för samarbetet mellan 8

11 länets organisationer för hembygdsvård inbördes och med motsvarande centrala institutioner. 8 Vidare skulle tjänsten innebära att i mycket hög utsträckning bistå hembygdsföreningarna i deras arbete men också att hjälpa skolorna att nå ut med hembygdsundervisning. Länsintendenten skulle även se till att insamlings, studie- och forskningsarbete utförs och att resultatet av dessa skulle bevaras för framtiden. Personen skulle vara kunnig om äldre kulturformer av skilda slag och arbeta med byggnadsvård, fasta fornminnen och naturskydd genom inventeringar, undersökningar och beskrivningar. Dessutom ingick arbete som förbundets sekreterare och arkivarie. Det var inte bara att bestämma detta godtyckligt. Arbetsinstruktionen skulle också anpassas efter nationella normer, utfärdade av Riksantikvarieämbetet. Men fram till maj 1934 fick arbetsinstruktionen provas efter tillstånd av riksantikvarie Sigurd Curman. Han skriver den 7 april: Ofvanstående förslag till instruktion godkännes att försöksvis gälla intill den 1 maj 1934, hvarefter nytt förslag till instruktion, utarbetadt med ledning af vunna erfarenheter samt af ett af museimannaföreningen upprättadt förslag till normalinstruktion, bör underställas riksantikvariens pröfning. 9 Instruktionen gick på remiss men det var redan klarlagt var den blivande länsintendenten skulle arbeta: Därvid har fastställts, att intendentens bosättningsort under första året skulle vara Gävle samt att styrelsen senare skulle fatta beslut om bosättningsort efter denna tid, att länsintendenten skulle en vecka per månad under åtta månader av året tjänstgöra å museerna i Hudiksvall, Söderhamn och Bollnäs samt under en period av tre år under en vecka tjänstgöra vid varje hembygdsförening i länet. 10 Den 3 maj 1933 anställs den nyblivne filosofie doktorn vid Göteborgs museum, Philibert Humbla, som länsintendent. Han hade dessutom också hunnit med att arbeta på både Nordiska Museet och Röhsska museet i Göteborg. 11 Redan två dagar senare, den 5 maj, får han det första brevet, från Oscar Björkman och Bollnäs hembygdsförening. Han avslutar sitt brev med förfrågan om ett föredrag med att säga: Jag beder Eder vara hjärtligt välkommen till Hälsingland, och önskar Eder lycka och framgång som intendent i Hälsingebygd. 12 Med detta uppmuntrande brev vilar Humbla inte länge på lagrarna. Han ger sig redan i juni och juli ut på en lång resa i länet. I hans redogörelse kan läsas att han under perioden 22 juni till 17 juli reste till Bollnäs, Ljusne, Hudiksvall, Söderhamn, 9

12 Philibert Humblas föredrag som han höll på olika platser i Gävleborgs län Arvet från fordom framtidens grund Bokbandsstilar Den gamla bebyggelsen Den kyrkliga konstens stil- och stämningsvärde Det blivande museet i Gefle En hembygdsförenings huvuduppgifter Familjen Rettig Folklig spis Folkrörelsearkiv i museet Forntid i nutid Fredrik I:s tid och rokokon Fritidsjobbet Gamla julseder Gamla vägar Gammalt affärsliv i Gävle Gefle Vapen och Rettigs snus och vad som däromkring grupperar sig Gårdar och byar Gävle stads bebyggelse Gävle stad, sjöfart fiske Helmer Osslund, f Hembygdsrörelsen och idrotten Hembygdsvården John Sten Konsthantverket och museerna Konsthistoriska föredrag Kulturhistoriskt fältarbete inom allmogens arbetsliv Kvinnliga dräkter Levande hembygdsvård Litet om bohusländskt båtbyggeri och försök till orientering Luciafirandet Med akvarellfärg och pensel Metallkonsthantverk, första föreläsningen Midsommarafton Modem heminredning Modernt måleri i Sverige Motivisk och motivlös konst Museer och hantverk Målerisk realism Naturlandskap och kulturlandskap Norge, Danmark, Finland Norrlandsmåleri Något om bokillustrationer Något om museal utformning och planläggning Några synpunkter på den husliga slöjden i Hälsingland Ombord på gamla emigrantfartyg Om den moderna konsten Om etnologisk och kulturhistorisk forskning Om Gävle Museum Om Hälsingland Om konstriktningar och konsten att se på konst Om landskapsvård och hembygdsvård Om midsommarfirandet Porslin Rörstrand Philibert Humbla vid sitt skrivbord Foto: Carl Larsson.

13

14 Trönö (Humbla skriver här Tröne), Valbo, Ockelbo, Österfärnebo, Torsåker, Järbo, Ovansjö, Järvsö, Edsbyn och Arbrå i nämnd ordning. Han stannade som regel endast över dagen och reste med både buss, tåg och bil. De kommande månaderna blir lite lugnare fastän resor till både Falun, Utvalnäs, Hamrånge, Sandviken, Enånger och Segersta, förutom två längre resor till Stockholm och de nationella museerna, redovisas i Humblas reseräkning. Samtidigt köptes utrustning in till Humblas nya kontor. Hans adress anges vara Engelbrektsgatan 18 och det är också hit det mesta nyinköpta fraktas. En skrivmaskin, skrivpapper och karbonpapper, kuvert, bläck och bläckhorn, hålslag, namnskyltar och bokhylla köps in. Ett välbehövligt telefonabonnemang tecknas under hösten. Både brevpapper och telefon behövdes säkerligen med tanke på alla de kontakter Humbla fick redan första året. I korrespondensen märks hans stora kontaktnät och hans verksamhet. Här finns brev om många skilda ämnen, från ordnandet av en stor damastutställning, samarbete med Nordiska museet om folkdräkter från Hälsingland, förhindrandet av kulturhistoriska föremåls försvinnande ut ur landet och planerandet av kronprinsparets besök 1934 till beställningar av föredrag och artiklar, detaljfrågor om äldre båtkonstruktioner, beställandet av ritningar på nävertak och utskickande av frågelistor. Redan under 1934 hade verksamheten växt och antalet resdagar i länet uppgick till Gävle museum byggs En annan omständighet som påverkade Humblas arbete var också det faktum att Gävle kanske skulle komma att få ett eget museum. I juli 1933 hade Antonie Rettig avlidit och testamenterat en stor summa pengar till Gävle stad för att bygga ett museum som skulle rymma hennes tillika donerade samlingar. Donationen togs officiellt inte emot av Gävle stad förrän 1936 och Humbla utarbetade snart ritningar för det nya museet tillsammans med stadsarkitekten Sven Wranér. 14 Byggandet av museet började först 1938 och invigdes 29 september Museiintendenten hette naturligtvis Philibert Humbla. Verksamheten fortlöper de närmaste åren i allt mer växande skala. Samtidigt blir Hembygdsförbundets ekonomi allt mer ansträngd. Det är krigstid och flera svåra beslut fattas. Förbundets bil, en Chevrolet Standard från 1934, säljs till militären och en vädjan till enskilda personer och företag att bidra till Humblas lön skickas ut. 15 Framtiden blir dock inte lika dramatisk. Under 1945 konkretiseras nämligen förslaget att ge bidrag till landsantikvarietjänster. Humbla har hittills haft titlarna länsintendent och, från museets öppnande 1940, museiintendent. Titeln länsintendent är lite speciell. Enligt Svenska akademiens ordbok är detta nämligen detsamma som länsantikvarie, alltså det som senare kommer att vara titeln på länsstyrelsens ansvarige för kulturminnesvård, och anges vara en särskild titel 12

15 just för Gävleborgs län. Titlarna används dock parallellt. Så småningom får hembygdsförbundet möjlighet att svara på förslaget om bidrag och då anges Humbla vara landsantikvarie. 16 Hembygdsförbundet släpper inte denna sak utan skriver till Riksantikvarieämbetet för att få mer information om hur man ska gå tillväga och redogör för det krångliga läget. Här framgår att Humbla dels är anställd av hembygdsförbundet som länsintendent/landsantikvarie, dels anställd av Gävle stad som intendent. 17 Trots allt administrativt arbete från förbundet blev inte utdelningen så stor endast en mindre summa för att utjämna den minskade ekonomin som förlusten från räntorna utgör. Tisdagen den 29 juli 1952 skulle bli en ödesdag för Gävleborgs kulturliv. Humbla tog som vanligt bussen från sin sommarbostad i Utvalnäs och kom in till Gävle busstation omkring kl. 9. Han begav sig på den korta promenaden till museet. På Norra Kungsgatan kände han sig plötsligt dålig och satte sig ner på en trappa för att vila sig en stund. Men när han sedan reste sig upp för att gå vidare segnade han istället ner på trottoaren. Folk strömmade till och kallade på läkare som dessvärre endast kunde konstatera att Humbla avlidit. Dödsorsaken ansågs vara hjärtinfarkt. 18 Sorgen blev stor inom kulturminnes- och museivärlden i både länet och Sverige. Landshövding Elon Andersson skriver en kortfattad årsberättelse som egentligen blir en sammanfattning av Humblas gärning i länet: Praktiskt taget allt, som vuxit fram under hans 19 år i vårt förbund, hade han varit med om att skapa. Hälsinglands museum, Gävle museum, ett fyrtiotal hembygdsgårdar i länet ha till stor del honom att tacka för den utformning de fått. 19 Det blomstrande kulturlivet i länet kunde dock inte ta en paus. Redan den 6 september 1952 utlyses ett vikariat. Av de tio sökande utvaldes Stig Stenström från Länsmuseet i Jönköping. Eftersom samarbetet mellan Gävle stads museinämnd, som från 1940 var ansvariga för det nya Gävle museum, och Hembygdsförbundet fungerat så bra, mycket tack vare Humbla, ställdes museinämnden och hembygdsförbundet inför många frågor och beslut när en ersättare skulle utses. Humblas tjänst hade helt enkelt varit unik i landet och odokumenterad. 20 Från och med nu benämns den tidigare tjänsten som länsintendent istället endast som landsantikvarie. 21 Den tillfälliga arbetsinstruktionen för Humbla, som godkänts 1934 av Sigurd Curman, fastställs slutligen inte förrän i juli Då hade den omarbetats flera gånger och handlade främst om museiverksamhet: Landsantikvarien är, under inseende av vederbörande styrelse, föreståndare för de museala samlingar och kulturminnesmärken, som ägas eller förvaltas av Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund och Gävle stad. 23 Tidigt fördes diskussioner om att landsantikvarietjänsten och museichefstjänsten skulle vara två olika tjänster arbetsbördan blev helt enkelt för stor. 24 Denna diskussion fortgick under flera år och även Nationalmuseum, som hade inflytande på valet av ersättare, ansåg att tjänsterna kanske borde delas. 25 Alternativet 13

16 Landsantikvarier vid Gävle museum och Länsmuseet Gävleborg Philibert Humbla Stig Stenström Olle Källström 1962 Ingrid Swartling Sune Zachrisson 1963 Maj-Britt Wadell Ingemar Tunander Ingemar Svensson 1987 Peder Mellander (vik) 1993 Peder Mellander (vik) Anders Broberg 1997 Carl-Magnus Gagge (vik) Lars Sjösvärd Peder Mellander Peders styrelseuppdrag som landsantikvarie Föreningen Fängelsemuseet i Gävle, adjungerad Gävle musei vänner Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund, verkställande ledamot Stiftelsen Dalälvarnas flottningsmuseum Stiftelsen Ecke Hedbergs konstnärshem, Tallbo Styrelsen i Stiftelsen Länsmuseet i Gävleborgs län, John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle stad, föredragande Stiftelsen Per Erikssons och Hedvig Ulfsparres donationsfond, Gästriklandsfonden, adjungerad Stiftelsen Rosenlöfs tryckeri Sveriges bruksgrafiska museum Styrelsen för Projekt Hälsingegårdar Världsarv och Utveckling Peder deltar i den arkeologiska undersökningen vid Högs kyrka Undersökningen ägde rum inom ramen för projektet Cult Identity som genomförs tillsammans med Lettland och Estland. Foto: Katarina Eriksson. 14

17 var att tillsätta ytterligare en museitjänsteman. Det skulle dock inte bli av förrän 1963 då en amanuens utsågs. 26 Klargörandet av länsintendentens/landsantikvariens och museichefens arbetsinstruktioner och ansvarsområden skulle bli ett återkommande ämne för diskussioner och utredningar upprepade gånger långt fram i tiden. Landsantikvarieyrket på 1900-talet och 2000-talet Idag är landsantikvarien chef för en organisation med drygt 40 anställda. Ulla Norin var en av de som arbetade på Gävle museum från att det stod färdigt Hon berättar att Det var sex personer som arbetade här på museet när jag började. Museichef var Philibert Humbla som även bodde här i museet. 27 Likheterna är många mellan landsantikvarieyrket på 1900-talet och 2000-talet samarbetet med hembygdsrörelsen och andra föreningar, arbetet med kulturmiljöer samt utställningar om kulturhistoria och konst. Olikheter finns också, inte minst att det är många fler museiutbildade än enbart landsantikvarien så som det var när Humbla anställdes. En stor förändring av organisationen för arbetet med kulturmiljöerna skedde 1976 då länsstyrelserna började arbeta med kulturminnesvård. Detta genomfördes efter utredningen MUS 65 med syfte att hitta former för att fatta beslut på länsnivå och stärka samarbetet mellan olika sektorer. 28 Strax därefter förtydligades länsmuseernas roll och Gävle museum omorganiserades vid årsskiftet till Länsmuseet i Gävleborgs län med både fortsatt och ökad verksamhet i Gästrikland och Hälsingland. 29 Det är flera områden inom det kulturhistoriska fältet där Peder Mellanders och Philibert Humblas vägar korsas. Intresset för arkeologi och det speciella fyndet Björkebåten är ett exempel. 30 Engagemanget kring bevarande av äldre byggnader och intresset för konst är ytterligare några exempel, och det finns många, många fler. 31 Den ende som tidigare har studerat Länsmuseet Gävleborgs historia är just Peder Mellander. 32 Denna korta artikel gör inga anspråk på att teckna en komplett bild av landsantikvarieyrket på och 2000-talet. Däremot kan artikeln förhoppningsvis ha visat på att det finns ett intressant material att ytterligare fördjupa sig i. Kanske rentav för en nybliven pensionär som Peder Mellander? Anna Forsberg är arkivarie och samordnare för arkivet vid avdelningen Samlingar. Anna rekryterades till Länsmuseet Gävleborg 1999 av Lars Sjösvärd. Anna Lindgren är 1:e antikvarie och chef för avdelningen Kulturmiljö. Anna rekryterades till Länsmuseet Gävleborg 1999 av Lars Sjösvärd, och Peder Mellander var då Annas chef på Kulturmiljövårdsenheten. 15

18 Fotnoter 1 Grundberg, Jonas, Kulturarvsförvaltningens samhällsuppdrag. En introduktion till kulturarvsförvaltningens teori och praktik. Göteborg 2000, s Arcadius, Kerstin, Museum på svenska. Stockholm 1997, s Wetterberg, Ola, Monument och miljö. Göteborg 1992, s Berthelson, Bertil, Kulturminnesvården, provinsmuseerna och landsantikvarierna i Ad Patriam Illustrandum. Hyllningsskrift till Sigurd Curman 30 april Uppsala 1946, s Petterson, Richard, Fädernesland och framtidsland. Sigurd Curman och kulturminnesvårdens etablering. Umeå 2001, s Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Skrivelse från Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien till Kungl. Maj:t, 29 aug Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Skrivelse till konstituerande protokoll, 18 juli Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Förslag till instruktion för länsintendent, [1933]. 9 Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Förslag till instruktion för länsintendent, [1933]. 10 Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Årsberättelse Norrlandsposten 30 juli Länsmuseet Gävleborgs arkiv, E1:1 Korrespondens Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Årsberättelse för Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Länsintendentens årsberättelse för Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Revisionsberättelse för år 1944, maj Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Yttrande angående landsantikvariernas löneförmåner, jan Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Skrivelse till Riksantikvarieämbetet, dat. 7 nov Samtliga uppgifter tagna ur Norrlandsposten 30 juli Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv, A1:1 Protokoll , Årsberättelse Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B:2 Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 4, Utdrag ur protokoll fört vid Museinämndens sammanträde, september Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B:2 Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 4, Brev till Lars Matton från Carl Nordenfalk, Nationalmuseum, Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B:1, Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 1, bilaga 23, Instruktion för landsantikvarien, 1958 ; F3B:2 Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 4, P.M. med vissa anteckningar rörande landsantikvarietjänsten. 23 Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B:1, Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 1, bilaga 23, Instruktion för landsantikvarien, Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B Landsantikvarie- och museichefstjänsten, material om utredningen kring tjänsterna. 25 Länsmuseet Gävleborgs arkiv, F3B:2 Landsantikvarie- och museichefstjänsten, fasc. 2, Brev till Lars Matton från Carl Nordenfalk, Nationalmuseum, Länsmuseet Gävleborgs arkiv, A1:4 Protokoll, Årsberättelse för Björk, Ann-Marie, Ulla Norin 50 år på museet i Läddikan Nr Gävle 1990, s Biörnstad, Margareta, Kulturminnesvårdens omorganisation Hur var det tänkt? i Nordin, Erik & Arnell, Kjell-Håkan, Vadstena möte. Ett kvartssekel med länsantikvarierna. Uppsala 2003, s Lepasoon, Urve & Brunk, Wille, Ett länsmuseum med länsansvar i Läddikan Nr , s Se till exempel Westerdahl, Christer, En sjöman som gick i land eller Philiberth Humbla ett biografiskt kåseri i Bottnisk kontakt VI. Gävle 1993, Modén, Arne, Philiberth Humbla i Hälsingerunor en hembygdsbok Lund 1952, Hedlund, Karl, 16

19 Philiberth Humbla i Från Gästrikland Gävle 1953 och Mellander, Peder, Hur gammal är Björkebåten i Läddikan Nr Gävle Se till exempel: Humbla, Philibert, Kulturhistoriska värden licensfritt bränsle Särtryck ur RIG 1945, Kallings Nilsson, Katarina, Två fängelser och ett museum Fängelsemuseet i Gävle och dess framtida möjligheter, sett utifrån ett museologiskt perspektiv på svensk kriminalvårdshistoria, Rapport Länsmuseet Gävleborg 2001:01, Gävle 2001, Humbla, Philibert, Kilian Zoll Göteborg 1932, Årsredovisning 2008 Länsmuseet Gävleborg, Sollbe, Barbro, Hör med Peder innan huset ska rustas! i Läddikan Nr Gävle Länsmuseet i Gävleborgs län och Gävleborgs Symfoniorkester - utredning angående ekonomiska och kulturpolitiska konsekvenser vid renodling av huvudmannaskapet. Maj 1994, s Uppgifterna är tagna från Länsmuseets årsredovisningar. Källor Arkiv Gästrike-Hälsinge hembygdsförbunds arkiv Protokoll Länsmuseet Gävleborgs arkiv Landsantikvarie- och museichefstjänsten Länsmuseet i Gävleborgs län och Gävleborgs Symfoniorkester - utredning angående ekonomiska och kulturpolitiska konsekvenser vid renodling av huvudmannaskapet Maj 1994 Korrespondens Protokoll Årsredovisningar Länsmuseet Gävleborg Litteratur Arcadius, Kerstin, Museum på svenska. Stockholm Berthelson, Bertil, Kulturminnesvården, provinsmuseerna och landsantikvarierna i Ad Patriam Illustrandum. Hyllningsskrift till Sigurd Curman 30 april Uppsala Biörnstad, Margareta, Kulturminnesvårdens omorganisation Hur var det tänkt? i Nordin, Erik & Arnell, Kjell-Håkan, Vadstena möte. Ett kvartssekel med länsantikvarierna. Uppsala Björk, Ann-Marie, Ulla Norin 50 år på museet i Läddikan Nr Gävle Grundberg, Jonas, Kulturarvsförvaltningens samhällsuppdrag. En introduktion till kulturarvsförvaltningens teori och praktik. Göteborg Hedlund, Karl, Philibert Humbla i Från Gästrikland Gävle Humbla, Philibert, Kilian Zoll Göteborg Humbla, Philibert, Kulturhistoriska värden licensfritt bränsle Särtryck ur RIG Kallings Nilsson, Katarina, Två fängelser och ett museum Fängelsemuseet i Gävle och dess framtida möjligheter, sett utifrån ett museologiskt perspektiv på svensk kriminalvårds historia, Rapport Länsmuseet Gävleborg 2001:01, Gävle Lepasoon, Urve & Brunk, Wille, Ett länsmuseum med länsansvar i Läddikan Nr Gävle 1979 Läddikan nr 1, Gävle Mellander, Peder, Hur gammal är Björkebåten i Läddikan Nr Gävle Modén, Arne, Philibert Humbla i Hälsingerunor en hembygdsbok Lund 1952 Norrlandsposten 30 juli Petterson, Richard, Fädernesland och framtidsland. Sigurd Curman och kulturminnesvårdens etablering. Umeå Sollbe, Barbro, Hör med Peder innan huset ska rustas! i Läddikan Nr Gävle Westerdahl, Christer, En sjöman som gick i land eller Philibert Humbla ett biografiskt kåseri i Bottnisk kontakt VI. Gävle Wetterberg, Ola, Monument och miljö. Göteborg

20 Björkebåten och andra fynd ur torvmossarnas bibliotek Av Bo Ulfhielm För museichef Philibert Humbla måste vintern 1947/48 varit en enda lång väntan. Sent på hösten hade ett märkligt fynd framkommit vid en kanalgrävning mellan Jusjön och Hillesjön i östra delen av Gästrikland: en förhistorisk båt med säregna drag hade påträffats, nästan två meter ned i torven. För Humbla kom fyndet som på beställning. På sin egen bakgård hade han, som länge forskat i förhistoriskt båtbyggeri, fått något som skulle kunna vara ett av de äldsta båtfynden i Skandinavien. Men att starta en arkeologisk undersökning i november var inte att tänka på. Fyndet fick täckas över under vintern. Först i maj kom undersökningarna igång, och det var verkligen ett speciellt fynd! Båten var byggd på en urholkad lindstam, förhöjd med en bordgång av granbräder som lagts mot stocken med lite överlappning och sedan fästs med järnnitar som i senare traditionellt nordiskt båtbyggeri. Konstruktionslösningen av stävarna, med särskilda urholkade delar, var överhuvudtaget inte känt från tidigare fynd. Vissa sammanfogningar i båten hade gjorts i en slags syteknik med vidjor, likaså hade en spricka i båtens botten lagats med en kombination av stygn och nitar. Sammantaget uppvisade båten en rad mycket ursprungliga drag som intresserade forskare på ämnet. Humbla daterade fyndet typologiskt till ca 100 e.kr, mellan två andra nyckelfynd den primitivare Hjortspringbåten från 300 f.kr. och det modernare Nydamskeppet från ca 300 e.kr. (Humbla 1950:30). På den här tiden handlade arkeologin mycket om att återskapa utvecklingsserier. Med naturvetenskapen som förebild systematiserades fynden från det enkla till det komplicerade. Inte minst syntes detta inom marinarkeologin där man tänkte sig en rak utveckling från ett primitivt ursprung till vikingaskeppen, i vilka det ansågs att träteknik och segelnautisk erfarenhet kulminerade. Philibert Humbla deltog mycket aktivt i diskussionerna om det nordiska klinkbyggda skeppets ursprung. Här fanns två huvudläger: De som menade att grunden var sydda båtar, och de som hävdade att utvecklingen tog sitt avstamp i stockbåten (se Hasslöf 1988 för diskussion). Humbla företrädde de senare, och sina teser lade han fram i boken Galtabäcksbåten och tidigt båtbyggeri i Norden (Humbla och von Post 1935). Björkebåten, med en urholkad stock som grund, såg ut att stödja Humblas uppfattning. Dateringen till ca 100 år efter Kristus fick också stöd i de geologiska analyser som gjordes. Med hjälp av en beräkning av landhöjningen och sammansättning av pollen i torven på fyndplatsen kom man fram till att båten måste ha övergivits ungefär då 18

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM. möten som berör och berikar

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM. möten som berör och berikar JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM möten som berör och berikar 2 Alla tiders dagens kultur blir Erfarenheten kring vad det är att leva är nödvändig. Den hjälper oss att tolka historien och reflektera över nuet. Livets

Läs mer

BYGGNADSVÅRD & SYSSELSÄTTNING

BYGGNADSVÅRD & SYSSELSÄTTNING Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:09 BYGGNADSVÅRD & SYSSELSÄTTNING Restaurering av hembygdsgårdar i ett sysselsättningsprojekt Hille, Ovansjö, Österfärnebo, Torsåker och Ockelbo socken Gävle, Sandviken,

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall?

En svår konst. modellen för Alingsås konsthall? En svår konst modellen för Alingsås konsthall? EN UTREDANDE RAPPORT AV Jousette Carlsson Kulturverkstan 2010 SAMMANFATTNING Med väldigt små medel har Alingsås konsthall lyckats placera sig på Sveriges

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Böcker och skrifter i Forskarrumet på Österfärnebo bibliotek

Böcker och skrifter i Forskarrumet på Österfärnebo bibliotek Andersson, Bernt Olov Drömmar om rosor och järn: Metalls fackliga kamp i Metalls avdelning 1935, Sandviken, 2006 Sandviken 1906 2006 Andersson, Bertil, red Kräbäck: Dokumentation gjord av bybor Österfärnebo

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad.

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad. 1 (2) 2010-10-13 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Stefan Sundblad 08-523 021 18 stefan.sundblad@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Vård av Runstenar Dnr 10/71 Sammanfattning

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012

ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012 ARKEOLOGI I NORR 13 ARKEOLOGI I NORR 13 2012 ARKEOLOGI I NORR 13 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för idésamhällsstudier UMEÅ UNIVERSITY Department of Historical, Philosophical and Religious studies i Tryckt

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv

Lärarhandledning. Att arbeta kring forntiden i klassrummet: Forntidsliv Lärarhandledning Nu har ni varit eller kommer att gå på introduktion på Hogslaby. En fortsatt diskussion om det ni varit med om på introduktionen fördjupar förståelsen och lärandet för eleverna. Diskutera

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Stadgar för Västernärkes hembygdsförening

Stadgar för Västernärkes hembygdsförening Stadgar för Västernärkes hembygdsförening Antagna 2002 och reviderade på årsmötet 26 mars 2011 1. Namn, verksamhetsområde och karaktär Föreningen heter Västernärkes Hembygdsförening, är medlem i Örebro

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK

MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK Tack vare bidrag från Er fick jag under hösten 2012 möjlighet att genomföra en åtta veckors praktik hos Nancy Britton, tapetserarkonservator, på Metropolitan

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

KVARTERET KABELVERKET m.fl.

KVARTERET KABELVERKET m.fl. KVARTERET KABELVERKET m.fl. SOLBERGA, STOCKHOLM FÖREKOMST AV FORNLÄMNINGAR ANTIKVARISK UTREDNING JUNI 2013 Antikvariska konsultbyrån Fil.dr Staffan Nilsson Torsgränd 25 113 61 Stockholm Telefon och fax

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Stadgar för Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Ändring av lydelse i 5 antagen på ordinarie årsmöten 2014-03-09 och 2015-03-01. 1. Föreningens namn och karaktär Föreningens namn är Söderbykarls

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Varför en manusförfattare?

Varför en manusförfattare? Varför en manusförfattare? Tove Frambäcks föredrag vid Centrum för dramatiks seminarium Att skapa en berättelse på Sjöhistoriska den 2 april 2012. på Naturhistoriska riksmuseet. Bakgrunden till valet att

Läs mer

Datum 2014-09-16. Forsa folkhögskola, lokal Klångsta.

Datum 2014-09-16. Forsa folkhögskola, lokal Klångsta. Nämnden för tillväxt och regional utveckling Tid 09.15 13.05 Plats Forsa folkhögskola, lokal Klångsta. Närvarande Ledamöter Carina Holm (S) ordförande Kenneth Nilshem (C) Tommy Ljung (M) Åke Bertils (S)

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan

industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan industrihistoriskt forum 2008 11 12 september innovatum i trollhättan 14 föredrag och 1 exkursion om industrisamhällets kulturarv Välkommen till Industrihistoriskt forum 2008. Konferensen vänder sig till

Läs mer

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 antagna den 11 dec 1974 ändrade den 7 nov 1994 samt den 4 juni 2003 Sällskapets syfte och sammansättning 1 Göteborgs Läkaresällskap har som syfte att

Läs mer

Jag ska bli konstnär och ha en röd stuga på fjället. Och en ko och en katt. av Johanna Uddén

Jag ska bli konstnär och ha en röd stuga på fjället. Och en ko och en katt. av Johanna Uddén 18 Jag ska bli konstnär och ha en röd stuga på fjället. Och en ko och en katt. av Johanna Uddén I Hakas ateljé bjuder Helena Laukkanen på mackor med finsk korv Jahtimakkara en korv som finnarna är mycket

Läs mer

Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport

Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport Verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport 2009-01-01 2010-12-31 Idédag i Tällberg söndagen den 29 mars 2009. Civilförsvarsförbundet Gävleborg Civilförsvarsförbundet Gävleborg har verksamhet i hela länet

Läs mer

Kommunala Handikapprådet

Kommunala Handikapprådet 1 Protokoll Kommunala Handikapprådet Plats och tid Beslutande Övriga ledamöter Sandvikens Stadshus, Varkaussalen, tisdagen den 30 november 2010 kl 09.00-14.00 Marie Frestadius HO ordf. Lars-Göran Wadén

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Årsberättelse Ht 13- Vt 14. Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola. Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin

Årsberättelse Ht 13- Vt 14. Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola. Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin Årsberättelse Ht 13- Vt 14 Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin Biträdande förskolechef Mio Iller Givell Årsberättelse Andersbergsgårdens förskola 2014

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Kommunkontoret tisdag 16 september

Kommunkontoret tisdag 16 september 2014-09-09 1 (7) Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrum A, tisdagen den 9 september kl. 13.15-15.30 Beslutande Ledamöter Jan-Åke Lindgren, ordförande Marlene Johansson, ks Roland Mähl (PRO) Roger

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE Medlemmar 22 000 akademiker inom kultur och kommunikation 5000-6000 är anställda inom musei- och kulturmiljövården Uppskattat några hundra som är under utbildning, utbildade

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Hällristningar Himmelstalund

Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Himmelstalund Hällristningar Norrköping är den stad i världen som har flest hällristningar inom sin stadsgräns. Den största koncentrationen finns vid Motala ström, inom ett par kilometer

Läs mer

Förbundsordning för Region Värmland

Förbundsordning för Region Värmland KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2006-12-14 Ersätter: 2000-11-23 Gäller fr o m: 2006-12-14 Förbundsordning för Region Värmland Region Värmland -

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening

Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening Stadgar för den ideella föreningen Sveriges Hattmakare Förening 1 Definition Med Hattmakare avses i dessa stadgar tillverkare av herrhattar, med användande av traditionsbundna arbetsmetoder och arbetsredskap.

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

NY VÄG VID LANDAFORS. Särskild arkeologisk utredning. Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013

NY VÄG VID LANDAFORS. Särskild arkeologisk utredning. Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013 Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:07 NY VÄG VID LANDAFORS Särskild arkeologisk utredning Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013 Katarina Eriksson

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Måla med linoljefärg. Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä.

Måla med linoljefärg. Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä. Måla med linoljefärg Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä. Alcro har färg för traditionellt måleri. Samtidigt som vi har utvecklat nya färger har vi alltid värnat om att behålla den fina, svenska målningstraditionen.

Läs mer

Brf Södrabruket 769621-0355. Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket. Organisationsnummer 769621-0355.

Brf Södrabruket 769621-0355. Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket. Organisationsnummer 769621-0355. 1 Årsberättelse för Bostadsrättsföreningen Södrabruket Organisationsnummer Räkenskapsår 2010 2 Styrelsen för BRF Södrabruket får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2010 Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Plats och tid Centrumhuset, Henån, kl. 08.15-12.00, 13.00-16.00

Plats och tid Centrumhuset, Henån, kl. 08.15-12.00, 13.00-16.00 Plats och tid Centrumhuset, Henån, kl. 08.15-12.00, 13.00-16.00 Beslutande Bo Andersson, ej 98 Einar Jansson Lotta Bäckberg, tjg ersättare Lars Edström Ingemar Martinsson, ej 105 Hans Stevander kl. 08.15-14.30

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer